Arkiv
Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej
Som läsare av denna blogg vet, så har ett antal blåsutbor i många år kämpat för att det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut ska få vara kvar som ett orört grönområde. ”Kindblomsskogen” är i stort sett det enda grönområde som finns kvar i Blåsut.
Kommunen däremot har till skillnad från de boende i området velat att det ska byggas hus i en del av skogsområdet. Trots att det strider mot kommunens egen Grönplan. Men som så ofta tidigare, om naturintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturintressena som får ge vika…
Kommunen ”vann” naturligtvis striden. Betongpartierna i kommunfullmäktige (S+C+M+L+KD; MP avstod både från att delta i debatten och att rösta) beslutade den 18 november 2015 att grönområdet ska bebyggas (se ”En demokratisk fars”) och det beslutet har inte ändrats.
Det har emellertid inte uppförts några hus i skogen, inte än.
Senast ett kapitel skrevs om byggnationen vid Kindblomsvägen var egentligen i september 2017. Då behandlade Länsstyrelsen ett överklagande från de boende om att byggnadsnämnden hade gett bygglov till Brunbergs Bygg.
Länsstyrelsen beslutade den 4 september 2017:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår ansökan om bygglov.”
Länsstyrelsens uppfattning var alltså att byggnadsnämnden i Vänersborg hade fattat ett olagligt beslut. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”.)
Det var till att börja om. Brunbergs gjorde om sina ritningar och byggnadsnämnden beslutade den 21 augusti förra året (2018) att godkänna dem – och ge bygglov. Det här var början till ett nytt kapitel. (Se ”Nytt kapitel i ärendet Kindblom!”.)
Byggnadsnämndens beslut var inte enhälligt. Vänsterpartiets ledamot i nämnden, Pontus Gläntegård, reserverade sig mot beslutet. Han hänvisade till en dom i Mark- och miljööverdomstolen, som sa att murar inte får vara så långa och höga på prickmark som muren var på Kindblomsvägen….
Det handlade om en mur… En stödmur skulle nämligen uppföras vid ”hus B” som var ca 60 meter lång och mellan 0,6 och 1,5 meter hög. Dessutom var omkring 44 meter av muren placerad på punktprickad mark.
I byggnadsnämndens bygglovsbeslut stod det:
”Muren vid hus B avviker mot detaljplanen vad gäller att bygga på mark som inte får bebyggas. I området förekommer flera olika former av inhägnader utmed gata och mot grannfastighet på den så kallade förgårdsmarken. Avvikelsen bedöms därför utgöra en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Muren bedöms inte påverka trafiken nämnvärt och inte heller medföra en visuell eller annan form av olägenhet som gör att den inte kan tillåtas. Åtgärden är även av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.”
Byggnadsnämnden brukar vara ”noggrann” och hitta det mesta som kan stoppa byggnadsärenden. Det kan många vänersborgare vittna om. I fallet Kindblomsvägen tycks det vara tvärtom. Här hittar nämnden det mesta som skulle kunna tala för att detaljplaner inte behöver följas…
Byggnadsnämndens beslut överklagades återigen av de boende i området.
I förra veckan, den 21 mars 2019, kom Länsstyrelsens beslut:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår Salamandern ekonomisk förenings ansökan om bygglov.”
Beslutet innebär att Länsstyrelsen anser att byggnadsnämndens beslut återigen är olagligt. (Brunbergs Bygg har döpt den ekonomiska förening som köpte och som ska bli byggherrar för skogsområdet till – Salamandern ekonomisk förening.)
Länsstyrelsen skriver i sin tämligen utförliga motivering:
”Som angetts ovan ska planens bestämmelser tolkas i enlighet med den lagstiftning som gällde vid tiden för planens antagande. Till skillnad mot anläggande av parkeringsplatser har uppförande av murar på punktprickad mark ansetts stå i strid mot detaljplaner antagna innan ikraftträdandet av PBL (…). Uppförandet av stödmuren får således, med hänsyn tagen till nämnda praxis samt till murens längd och höjd, anses innebära att marken bebyggs. Stödmuren strider således mot detaljplanen i den del av muren som är belägen på mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Länsstyrelsen anser att avvikelsen är så stor att det inte kan vara fråga om en liten avvikelse. Det förhållandet att det i området förekommer murar på punktprickad mark medför ingen annan bedömning. Det är fråga om nybyggnation och enligt Länsstyrelsens uppfattning finns det andra sätt att bebygga fastigheten på än den som framgår av ansökan och som inte kräver att murar placeras på mark som inte får bebyggas. Murens planstridiga placering kan därför inte sägas vara nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Det har inte heller framkommit att avvikelsen skulle kunna godtas av något annat skäl (…).”
Och därmed har ännu ett kapitel om skogsområdet vid Kindblomsvägen avslutats. Brunberg får inte börja bygga några hus, inte efter de planer som företaget, och byggnadsnämnden, hade tänkt.
Det har alltså inte börjat byggas några hus i området än. Och frågan är väl om det blir några. För precis som när Länsstyrelsen upphävde byggnadsnämndens beslut den 4 september 2017, så tittade inte Länsstyrelsen på alla de andra grunderna för grannarnas överklagande. Länsstyrelsen upphäver beslutet på en av grunderna. Länsstyrelsen skrev denna gång:
”Eftersom hinder mot bygglov föreligger redan på grund av att murens placering på punktprickad mark inte kan godtas saknas skäl att pröva klagandenas övriga invändningar.”
Det betyder att det kan finnas fler skäl till att byggnadsnämnden har fattat ett olagligt beslut. Det är invändningar som grannarna kan anföra vid ett överklagande av ett eventuellt nytt bygglovsbeslut.
Även om inga hus har börjat byggas i Kindblomsskogen, så har kommunen inte varit overksam. Kommunen har förberett byggnationen med att anlägga en damm för salamandrar och andra vattenlevande djur. Kommunen har också byggt en väg genom skogen. Vägen har delat skogsområdet, vilket som jag ser det har ”förstört” området – till och med innan det har byggts några nya hus längs vägen. Jag tror också att VA
-ledningar är nedgrävda. Om det inte byggs i skogen så har kommunen använt ett antal miljoner kronor i onödan.
Vi är nog många som funderar på hur kommunen sköter och har skött affären Kindblomsskogen. Hela affären känns onekligen lite ”skandalartad”. Det är nog många som också tycker att det är dags att sluta vända fler blad, och avsluta boken om ”affären Kindblom”. Det är nog med kapitel nu. Kanske är det lika bra att Brunberg bygger någon annanstans i kommunen…
PS. Lite kuriosa… Första gången som Vänsterpartiet lyfte frågan om Kindblom var den 6 september 2011. Då skrev Lutz Rininsland om Kindblom på Vänsterpartiets hemsida – ”Hur står det i kommunens vision?”. Två dagar senare, den 8 september 2011, skrev jag en blogg som bland annat handlade om Kindblomsskogen – ”…en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande”. Och då, 2011, hade Kindblomsborna ändå redan ”bråkat” med kommunen i några år…
Nytt kapitel i ärendet Kindblom!
Blåsutbor har i många år kämpat för att det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut ska få vara kvar som ett orört grönområde. ”Kindblomsskogen” är i stort sett det enda grönområde som finns kvar i Blåsut.
Kommunen däremot vill till skillnad från de boende i området att det ska byggas hus i en del av skogsområdet. Trots att det strider mot kommunens egen Grönplan. Men som så ofta tidigare, om naturintressen står mot ekonomiska intressen så är det naturintressena som får ge vika…
Det har sedan ett tag tillbaka sett ut som det trots allt inte skulle bli några hus i skogen. Brunbergs Bygg, som hade fått bygglov, kom inte igång. Till slut skickade emellertid Brunbergs in sina handlingar, och fick dem godkända av byggnadsnämnden. Men då överklagade de boende i området nämndens beslut till Länsstyrelsen – och de boende fick rätt.
Sedan hände inget mer….
Förrän nu… Under semestrarna…
I brevlådorna hos grannarna till skogsområdet damp det den 19 juli ner ett brev från byggnadsförvaltningen. Grannarna uppmanades att komma in med synpunkter och kommentarer gällande ny bygglovsansökan från Brunbergs… Bygglovshandlingarna var på strax under 100 sidor…
Och sista svarsdagen var satt till den 8 augusti.
Det var snålt med tid då flera av de boende var på semester. Flera av grannarna misstänkte därför nästan att kommunen helt enkelt inte ville att grannarna skulle hinna komma med synpunkter. Men det kan vi väl inte tro, byggnadsförvaltningen hade säkerligen bara förbisett att folk kunde resa bort på sin semester. För övrigt så skriver förvaltningen senare:
”Dock ser vi inget hinder att svar på underrättelse kommer in senare. Men för att hinna sammanställa synpunkterna inför nämnden är vi tacksamma för svar senast 18 augusti.”
Mailet där förvaltningen skriver detta är inte daterat, men det verkar vara ett svar på ett mail som skickades den 8 aug, dvs samma dag då slutdatumet inföll. Så jag vet inte riktigt om detta besked fick någon praktisk betydelse eller om det nådde andra grannar. Jag vet inte heller om synpunkter inskickade senare än den 8 aug kommer att betyda något. För om de inte ”hinner sammanställas” betyder väl det att politikerna i nämnden inte kommer att beakta dem när beslut fattas… Eller? Och i så fall blir ju den ”förlängda svarstiden” betydelselös…
Ska jag våga mig på en gissning så tror jag att synpunkter inskickade efter den 8 aug i praktiken innebär att ingen har tid eller möjlighet till att omsorgsfullt ta hänsyn till dessa…
Hur som helst, om en dialog mellan kommunen och kommuninvånarna ska fungera ordentligt, och demokratiskt skulle väl några säga, så måste ju invånarna få tid att läsa och sätta sig in i handlingar, träffas och diskutera för att sedan formulera sina synpunkter. Och då bör invånarna under en semesterperiod få lite mer tid på sig att komma med svar än vad Kindblomsborna har fått denna gång.
Det hör faktiskt också till saken att ärendet Kindblomsvägen har pågått i ungefär 10 år, och någon vecka hit eller dit skulle inte spela någon större roll. Inte heller om man beaktar att handlingarna från Brunbergs inkom till byggnadsförvaltningen redan den 30 januari…
En av grannarna skriver till byggnadsförvaltningen:
”PBL föreskriver att kommunen ska hantrera dylika ärenden skyndsamt om det inte är komplicerat (10 veckor) . Det verkar tagit kommunen 24 veckor att fördela till berörda grannar ! Samma ärende ska nu bemötas av oss inom 14 arbetsdagar mitt under semesterperiod !”
Byggnadsnämnden sammanträder och fattar beslut i ärendet den 21 augusti, dessförinnan ska nämndens presidium träffas.
Länsstyrelsen har som sagt tidigare upphävt ett beslut i byggnadsnämnden (september 2017) där nämnden gav Brunbergs Bygg bygglov. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”.) Skälet till Länsstyrelsens dom var då att:
”Den aktuella åtgärden avviker från detaljplanen vad gäller avstånd mellan byggnader”
I denna nya bygglovsansökan har avståndet mellan byggnaderna justerats för att följa planbestämmelsen. Och så långt har byggnadsnämnden fått det enklare att bedöma den nya ansökan. Men vad jag förstår så har Brunbergs inte gjort några andra ändringar.
Och det intressanta i Länsstyrelsens dom är att de boende, som överklagade till Länsstyrelsen, hade flera skäl i sin överklagan, men att dessa andra skäl överhuvudtaget inte bedömdes. Länsstyrelsen ansåg att det var onödigt eftersom det första skälet räckte till att upphäva beslutet…
Länsstyrelsen skrev:
”… saknas anledning att bedöma övriga invändningar från klagandena.”
Det här betyder att de boende runt Kindblomsvägen kan överklaga byggnadsnämndens beslut, om det blir ett ja till Brunbergs ansökan, utifrån de andra grunderna. Länsstyrelsen har ju faktiskt inte ens tagit dessa under övervägande.
Det handlar om fler ”formella skäl” när det gäller tomternas storlek, sammanbyggda hus, parkeringsplatser och punktprickad mark, trafikfrågor till följd av fler bilar i området och även om framtiden för salamandrarna i skogen mm.
Det ska bli intressant att följa fortsättningen på denna 10-åriga följetong. Till slut lär väl dock de ekonomiska intressena vinna över de gröna. Tyvärr… Såvida det inte händer dramatiska förändringar i det politiska landskapet. Fast inte ens det lär väl hjälpa, fullmäktige har ju redan beslutat att skogsområdet ska bebyggas. Men försöka duger…
Vänsterpartiet var emot beslutet att tillåta byggnation i skogsområdet.
Byggnadsnämndens sammanträde
Tisdagen den 19 september hade byggnadsnämnden sammanträde.
Byggnadsnämnden beslutade att inte överklaga Länsstyrelsens beslut om bygglovet i den lilla skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut (se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”).
”Byggnadsnämnden beslutar att inte överklaga länsstyrelsens beslut om upphävande”
Länsstyrelsen upphävde ju det överklagade beslutet och avslog följaktligen nämndens beslut att bevilja bygglov.
Och det var klokt av byggnadsnämnden.
Nu är det upp till Brunbergs Bygg, som var det företag som hade ansökt om och fått bygglov, att göra om ritningarna och söka ett nytt bygglov. Som byggnadsnämnden sedan ska behandla i vanlig ordning.
”Arnes” fritidshus på Nordkroken var inget ärende på sammanträdet, inte den här gången. Alla väntar säkerligen med spänning på hur det ska gå med ”Arnes” överklagande. (Se ”Arne överklagar och JO-anmäler”.) Däremot var skuggorna från Nordkroken närvarande vid mötet. Skuggorna föll från en PowerPointpresentation, som förvaltningschef Sophia Vikström presenterade för nämnden.
I presentationen visades en bild med texten, under rubriken ”Verksamheterna ska präglas av en god arbetsmiljö, såväl fysiskt som psykosocialt”:
”Blogg som har medverkat till att personal mår dåligt”
Tydligen diskuterade nämnden alltså återigen min blogg på sammanträdet. Och visst blir man som bloggare ganska trött. Jag undrar förresten om alla ledamöter och ersättare i nämnden, och även tjänstemännen, har läst bloggarna och vet vad jag har skrivit. Det är väl en förutsättning för att diskutera den, kan jag tycka. Det finns i varje fall en ledamot (som inte är vänsterpartist) som läser den. Och den personen tycker att det står bra saker i bloggen. (Det fick jag reda på i tisdags.) I varje fall när det inte handlar om byggnadsnämnden…
Är det inte läge att börja analysera det arbete som görs och de beslut som fattas i byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Istället för att hålla på att kritisera sina kritiker.
Eller vem vet. Nämnden och förvaltningen kanske har blivit lite mer självkritiska… I protokollet står det nämligen:
”En medarbetare från kommunkansliet med inriktning på plan- och bygglagen kommer att delta i plan- och bygglovsenhetens verksamhetsmöten för att ytterligare säkra 
rättssäkerhet inom detaljplaner och bygglov.”
Det finns kanske anledning för vänersborgarna att glädjas över detta initiativ, och se lite mer optimistiskt på framtiden…
Samtidigt får man i protokollet reda på att enkätundersökningar pågår på plan- och bygglovsenheten, men att det har varit svårt att få in svar på bygglov.
Jasså? Är det svårt att få in svar?
Men var det inte de båda ordförande, Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), som skrev till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S):
”Ärendena följs upp med enkäter, där resultatet visar att de invånare som har ärenden hos byggnadsnämnden är mycket nöjda.”
Eller var det kanske lite förhastat att skriva så?
Det är väl för övrigt inte så underligt om de få som svarar är de som är positiva…
Antagandet av detaljplan för Norra Sanden och Fisketorget (fast på byggnadsförvaltningen heter det ”Fisktorget”!) har tillfälligt avbrutits får vi reda på i protokollet:
”på grund av nya uppgifter från Statens geotekniska institut som framkommit avseende stabiliteten på Fisktorget.”
Undersökningar av Structor Mark Göteborg AB från december 2016 visade att:
”Stabilitetsförhållandena är tillfredställande för både befintliga och blivande förhållanden under förutsättning att belastningsrestriktioner införs.”
Men nu vill Statens geotekniska institut (SGI) ha ett förtydligande:
”Såväl totalstabiliteten som dimensioneringen av aktuella geokonstruktioner ska redovisas för att klarlägga vilka laster och övriga förutsättningar som kajen är dimensionerad för samt om dessa är förenliga med de förutsättningar som detaljplanen anger. Om t ex gränstryck för pålarna nyttjas ska det även redovisas att pålarna konstruktivt klarar att ta upp dessa laster samt att muren klarar de deformationer som eventuellt uppstår i samband med detta.”
Det är väl bra antar jag att saker och ting undersöks ordentligt, så att riskerna för att t ex
en framtida restaurang ska glida ner i kanalen klargörs…
Till sist.
Förvaltningschef Sophia Vikström meddelade också på sammanträdet att hon hade tackat ja till tjänsten som kommunchef i Mellerud. Och varför inte, det blir nog lugnare där. Så vitt jag vet så finns det ingen politisk bloggare i Mellerud.
Byggnadsnämnden får underkänt!
Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) skrev som bekant en famös skrivelse om mitt bloggande kring ”Arnes” fritidshus på Nordkroken för några veckor sedan . (Se ”Man slutar aldrig att förvånas…”.) Skrivelsen, som var ställd till kommunfullmäktige och dess ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), har fortfarande inte behandlats och ska inte heller behandlas på sammanträdet nästa vecka.
I skrivelsen kan vi bland annat läsa:
”Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts … För det allra mesta får byggnadsnämnden rätt vid överprövning … Våra tjänstemän har lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner för att sätta en så gemensam nivå för tolkningarna som möjligt.”
Igår hade ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län hittat sin väg till kommunens diarium. Beslutet får Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivningar att framstå som i bästa fall ”tveksamma”…
Saken är den att Länsstyrelsen har behandlat ett överklagande från de boende kring den lilla skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut.
De boende vid Kindblomsvägen vill bevara skogsområdet, Vänersborgs kommun vill bygga. De boende överklagade byggnadsnämndens beslut och framförde en mängd skäl till att byggnadsnämndens beslut var felaktigt och att det bygglov som nämnden beslutade om var olagligt.
Nu har alltså Länsstyrelsen behandlat överklagandet, den 4 september beslutade Länsstyrelsen:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår ansökan om bygglov.”
Ooops!
Länsstyrelsens uppfattning är alltså att byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat ett olagligt beslut!
Så var det med den skrivelsen från Dahlberg och Eckerbom Wendel.
Länsstyrelsen motiverar sitt beslut angående Kindblomsvägen:
”Den aktuella åtgärden avviker från detaljplanen vad gäller avstånd mellan byggnader. … Nämnden har bedömt detta som en liten avvikelse från planen. Länsstyrelsen delar inte denna bedömning utan menar att avvikelsen är alltför stor för att anses utgöra en mindre avvikelse i PBL:s (=Plan- och Bygglagen; min anm) mening.”
Och bara just detta förhållande, avståndet mellan byggnaderna, motiverade Länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen behövde inte ens behandla de andra skälen som de överklagande hade anfört:
”… saknas anledning att bedöma övriga invändningar från klagandena.”
Det betyder att om Brunberg, som är byggherre, så småningom ändrar avståndet mellan byggnaderna, och byggnadsnämnden fattar ett nytt bygglovsbeslut, så kan de boende runt Kindblomsvägen överklaga detta utifrån de andra grunderna. Länsstyrelsen har ju faktiskt inte ens tagit dessa under övervägande. Det räckte alltså med bara den första grunden för att de boende vid Kindblomsvägen skulle få rätt.
För en lekman till bloggare verkar avståndet mellan byggnader i förhållande till detaljplanen vara elementärt. Att tjänstemän med ”lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner” 
missar detta torde vara uppseendeväckande.
Nästa vecka sammanträder byggnadsnämnden och då ska bland annat Länsstyrelsens avslag behandlas. Jag tror inte att nämnden tänker överklaga Länsstyrelsens beslut. Det lär inte vinna någon större framgång… Istället borde nog byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen rannsaka sig själva – grundligt.
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om Kindblomsvägen och Länsstyrelsens beslut – ”Skulle byggnadsnämnden kunna göra fel?”.
Mörk dag
Idag infaller vintersolståndet, det är årets kortaste dag. Den följde på årets längsta natt, midvinternatten, även om kölden inte var särskild hård. Och molnen låg, och ligger, tunga, så stjärnorna varken gnistrade eller glimmade. Det är väl nästan att det skulle passa bra med ett citat från ett helt annat sammanhang:
”djupet täcktes av mörker…”
I Vänersborg är det mörkt. Kommunens belysning skingrar knappast mörkret på stadens gator och torg eller i många av kommunens ytterområden… Gatubelysningen är förvisso energisnål, och därigenom både miljövänligare och billigare, men den lyser inte upp omgivningen för invånarna. Jag tror att kommunen behöver tänka om. Jag tror att kommunen behöver tänka sig in i den otrygghet som många upplever utanför hemmets väggar.
I kommunhuset är det också mörkt. Sessionssalen måste rivas och kommunhuset står inför omfattande renoveringar. Dessutom fungerar inte stora delar av kommuns telefoni och e-post just nu. Och det ställer naturligtvis till det för många tjänstemän som inte kan utföra sitt arbete som det är tänkt. Vilket i slutändan drabbar vänersborgarna. Anställda och kommuninvånare drabbas också av att många kompetenta chefer snart slutar sina anställningar. Det är ett stort problem. Vad det beror på vet jag inte, men ryktena går.
Det är mörkt uppe på Blåsut också. Grannarna fick inte köpa skogsdungen vid Kindblomsvägen. Det verkar inte ens som om kommunen var intresserad av att höra deras bud. Grannarna fick bara ett besked om att det blir Salamandern ekonomisk förening, dvs Brunbergs Bygg AB, som återigen blir erbjudna att köpa marken. Det ska byggas hus på det lilla skogsområdet.
Så jag kan förstå att företagets VD i en annons betald av kommunen skrev:
”Vänersborgs kommun har ett engagemang som gjort det möjligt att bygga ett hållbart företag.”
Särskilt förstår jag detta eftersom Brunbergs inte behöver erlägga någon handpenning i det nya köpeavtalet… Handpenningen i det förra avtalet var på 160.000 kr och den tillföll kommunen eftersom Brunbergs inte inkom med någon bygglovsansökan inom den stipulerade tiden…
Jag undrar om kommuninvånarna tycker att de styrande partierna Vänersborgs kommun bygger ett hållbart samhälle.
I Väne Ryr är det också mörkt. Det är inte bara det att kommunen vägrar att sköta om badplatsen när det blir ljust, de boende vid järnvägen får stå ut med bullret och gnisslet från godstågen på nätterna. Kommunen har inte ens besvärat sig med att svara de klagande.
På Ursand är det också mörkt. I varje fall för Bert Karlssons företag Ursand Resort & Camping. Företaget har visat intresse av att köpa Ursand av Vänersborgs kommun eller ingå ett tomträttsavtal. Ärendet återremitterades häromsistens av samhällsbyggnadsnämnden. Jag tror dock att detta kan ha varit en liten ljusning för Bert Karlsson. En omröstning i nämnden hade med all säkerhet lett till ett avslag.
På flera sätt kan man väl också tycka att det är mörkt även utanför Brålanda, i Nunntorp. I dagens Melleruds Nyheter säger Robert Svensson (C), tidigare kommunalråd i Mellerud och nu ordförande i Hushållningssällskapet Väst, att han tyckte att återremissen av Nunntorpsfrågan, i Vänersborgs kommunfullmäktige, var:
”det fegaste och fulaste trick man känner till.”
Det är nästan så att jag tror att Svensson inte har varit politiker tidigare…
När jag läser Svenssons motivering till sin åsikt, så måste jag nog säga att jag ställer mig mycket frågande till argumentationen.
Robert Svensson menar att alla i fullmäktige borde veta att Dalslands Naturbruksutbildning AB, vars huvudägare är just Hushållningssällskapet Väst, tänkte bedriva utbildning på Nunntorp. Jo då, det visste hela kommunfullmäktige i Vänersborg, även oppositionen. Saken var ju bara den att Dalslands Naturbruksutbildning fick avslag på sin ansökan av Skolinspektionen och att Robert Svensson själv sa, när han träffade oppositionen, att loppet nu var kört. Det fanns ingen möjlighet för Dalslands Naturbruksutbildning att starta en skola efter det att överklagandetiden hade gått ut. Och det hade den gjort innan fullmäktige hade sitt sammanträde…
Robert Svensson framförde också kritik mot kommunledningens sätt att hantera ärendet, och där står han helt på oppositionens sida.
Det ser mörkt ut även på lärarfronten. Många av kommunens pedagoger närmar sig pensionsåldern samtidigt som elevantalet ständigt ökar. Det måste anställas betydligt fler lärare både i Vänersborg och de flesta kommuner i vårt avlånga och mörka land – både i förskolan och grundskolan. Konkurrensen om de nyutbildade lärarna är hård, särskilt om de mest kompetenta. Och det är den också om de redan legitimerade lärarna. Våra grannkommuner erbjuder allt högre löner för att locka till sig Vänersborgs pedagoger…
Det behövs onekligen mer ljus i det vänersborgska mörkret. Frågan är väl bara om de styrande partierna är kapabla att sprida detta ljus.
Jag tror inte det. Det är nog bara oppositionen, i varje fall delar av den, som kan ordna så att ljuset blir till.
Onsdagens KF: Kindblomsvägen (3)
Jag har i två tidigare bloggar beskrivit onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige (se ”Gårdagens KF (1)” och ”Onsdagens KF (2)”). Jag måste emellertid komplettera med ett ärende till – en interpellation från Lutz Rininsland (V) till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).
Det gäller den alltid eviga frågan om byggnation i det lilla skogsområdet uppe på Blåsut.
Jag har skrivit åtskilliga bloggar genom åren om skogsområdet vid Kindblomsvägen och alla turer kring en eventuell exploatering. Det slutade med att Vänersborgs kommun och Brunberg Vänersborg AB skrev på ett köpeavtal den 11 mars i år. Brunberg köpte ett område i den lilla skogen på ungefär 3.218 kvm och erlade en köpeskilling på 160.000 kr. Nu skulle det ”äntligen” byggas ett antal parhus i skogen.
Kommunen började bygga en gata och dra vatten och avlopp i grönområdet för några miljoner. Naturligtvis för husens skull, som Brunberg skulle bygga. Samhällsbyggnadsnämnden fick en utökad exploateringsbudget med 2,7 miljoner kr för exploatering av området…
Men det är också det enda som har hänt.
Brunberg har fortfarande inte börjat bygga… Faktum är att Brunberg inte ens har lämnat in någon bygglovsansökan… Och det är allvarligt. Det står nämligen i köpeavtalet att avtalet endast är giltigt under förutsättning att:
”bygglovsansökan inkommit till kommunen senast sex månader från avtalets undertecknande.”
11 mars plus 6 månader är 11 september… Och ingen bygglovsansökan…
Med andra ord, köpeavtalet mellan kommunen och Brunbergs är inte giltigt längre! Affären Kindblom är fortfarande inte ”slut” – ärendet måste med all sannolikhet dras ett varv till. Och det är en klen tröst att den erlagda köpeskillingen på 160.000 kr nu tillfaller kommunen. Den kompenserar inte på långa vägar det arbete som kommunen har lagt ner i skogen… Och då tänker jag inte bara på VA:t och vägen, utan också den damm som har anlagts och de skyddsåtgärder som har vidtagits för den rödlistade salamandern.
Som för övrigt har mycket i övrigt att önska…
Anläggandet av dammen blev försenat och salamandrarna har inte haft någon tid för att anpassa sig till de nya förutsättningarna utan har fortsatt varit helt beroende av grönområdet för vintervilan. Som nu till delar är förstört av vatten och avlopp, och en väg…
Det står i Artskyddsförordningen 4 §:
”I fråga om vilda fåglar och i fråga om sådana vilt levande djurarter … är det förbjudet att
2. avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder,
4. skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren.”
Salamandrarna har helt enkelt störts under övervintringsperioden och antagligen har viloplatserna skadats eller förstörts…
I talarstolen menade Benny Augustssons (S) att kommunen har följt rekommendationerna från Länsstyrelsen. Det var för övrigt en dispens från Länsstyrelsen i Mariestad – och inte i Vänersborg. Av någon ytterst konstig anledning.
Vi är nog några som också frågar oss varför miljö- och hälsoskyddsnämnden under ordförande Per Sjödahls (MP) ledning inte har blivit inblandad i frågan…
Det kanske slutar med att kommunens åtgärder blir polisanmälda…
Den 7 november skrev Brunbergs en intresseanmälan, som dock inte diariefördes hos kommunen förrän den 22 november:
”Härmed ansöker vi om att få köpa fastigheten…”
Igen…
En liten detalj. Brunberg har döpt den ekonomiska förening som vill köpa och bli byggherre för skogsområdet till – Salamandern ekonomisk förening. Det är nästan provocerande…
Brunberg, eller rättare sagt Salamandern ekonomisk förening, vill alltså köpa marken. Igen.
Lutz Rininsland (V) frågade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) med anledning av detta:
”Kommer samhällsbyggnadsnämndens ordförande verka för en kungörelse att ‘del av Blåsut 2:2 samt Fiolen 3, enligt kartbilaga 4’ (dvs skogsområdet vid Kindblomsvägen; min anm) erbjuds till försäljning?”
I sitt svar skriver Augustsson:
”Jag kommer inte att verka för att en kungörelse ska gå ut om att området är till försäljning.”
Och visst, det kanske är lagligt, men är det moraliskt försvarbart av en kommun att inte göra det?
Lutz Rininsland (V) tyckte att:
”Ett nytt köpeavtal måste föras till fullmäktige.”
Benny Augustsson menade vidare att:
”Förvaltningen kommer att hantera inkomna förfrågningar precis som vi tidigare gjort.”
Vilket är intressant. Rininsland påpekade i sammanhanget att tre boende, grannar till skogsområdet, har skrivit till kommunen i okt 2015 om att de ville köpa marken. Denna ansökan är också diarieförd. Men de tre har aldrig fått något svar från kommunen… Ska de inte få något svar nu heller…?
Hela debatten slutade i stort sett med att ordförande Augustsson sa (ungefär):
”Jag får rådgöra med juristerna vad som åligger oss att göra.”
Och det är nog bäst. Det finns många oklarheter i kommunens hantering av det lilla skogsområdet vid Kindblomsvägen.
Och vem vet, det kanske slutar med att kommunen har byggt en gata och dragit vatten och avlopp i grönområdet helt i onödan…
För övrigt anser jag att skogsområdet borde förbli orört. Det är det enda skogsområde som finns kvar i Blåsut.
"En demokratisk fars"
Onsdagens kommunfullmäktige höll på i tre timmar. Två av dessa ägnades åt skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut.
Det handlade alltså om det lilla, men ändock så viktiga grönområdet uppe på Blåsut. Skogsområdet vid Kindblomsvägen är nämligen det enda grönområdet som finns i stadsdelen.
Grönområdet är på ungefär 11.625 kvadratmeter. Det är 3.000 kvm mindre än ytan på Arena Vänersborg…
Igår beslutade fullmäktige att sälja en del av området till Brunbergs Bygg, så att Brunberg kan bygga fyra parhus (=8 hus) där. Dessutom åtar sig kommunen att bygga en väg tvärs igenom skogen och en ny damm till de rödlistade salamandrarna. Ungefär 30% av skogsområdet kommer att försvinna.
Det var oppositionen som angav tonen och som sökte debatten, framför allt Vänsterpartiets Rininsland och jag själv. Men även Morgan Larsson i välfärdspartiet och Kurt Karlsson och Anders Strand från sverigedemokraterna var uppe. De var alla emot att grönområdet exploaterades.
Men de pratade inför döva öron, som Morgan Larsson mycket riktigt konstaterade.
De som försvarade beslutet från talarstolen var nämligen inte många, egentligen bara en enda person, kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Det var inga andra socialdemokrater, inga moderater, inga folkpartister och inga kristdemokrater uppe i talarstolen. Det var beklämmande.
Marie Dahlin hade bara två argument, eller kanske rättare, 1½… Det första löd:
”Vänersborg behöver bostäder.”
Det andra, eller det halva:
”De flesta vänersborgare vill att vi bygger bostäder. De flesta vänersborgare säger tyvärr också att det är helt ok, men inte där jag bor.”
Har man denna uppfattning, som socialdemokraterna tydligen har (det har också framförts av byggnadsnämndens ordförande), då behöver man ju egentligen inte argumentera mer. Blåsutborna talar i egna, egoistiska syften, medan vi socialdemokrater står för vänersborgarnas bästa.
Gott mot ont typ.
En enligt min uppfattning synnerligen arrogant och nedlåtande attityd.
Och med dessa argument tyckte kommunstyrelsens ordförande och kommunens ”starka kvinna” Marie Dahlin tydligen att allt var sagt i sakfrågan.
När Marie Dahlin senare gick upp i talarstolen, och det blev några gånger, även om samtliga tal var både korta och tämligen improviserade, så kritiserade Dahlin de andra ledamöterna för att de kritiserade… Dahlin vägrade konsekvent att argumentera i sak. Hon till och med vägrade att kommentera Lutz Rininsland när han påpekade att förra gången Kindblomsvägen var uppe för diskussion framförde Dahlin argumentet att det var viktigt att det byggdes hyreslägenheter, och inget annat på skogsområdet. Då var det socialdemokraternas avgörande argument. Vad sa Dahlin nu när det ska byggas
bostadsrätter som enligt planerna ska kosta 2,4 milj kr per hus och med en månadskostnad på ca 5.400 kr?
Marie Dahlin gick inte heller i svaromål när både Rininsland och Morgan Larsson talade om att det finns väldigt många områden i Vänersborg som passade mycket bättre för bostäder än Kindblomsvägen. Det gäller områden i Mariedal östra, Onsjö södra, Holmängen, Skaven, Öxnered osv. Här går det långsamt fast områdena lämpar sig utmärkt för många fler bostäder än 8 hus – som på Kindblomsvägen… Rininsland (V) efterlyste dessutom ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen, något som Vänsterpartiet har motionerat om redan på Lidells tid.
Som sagt, det gick inte att få Marie Dahlin att argumentera i sak…
Och ingen annan heller. Det var nästan parodiskt.
Bo Carlsson (C) äntrade motvilligt talarstolen alldeles i slutet av debatten, efter att han hade blivit hårt ansatt av Lutz Rininsland (V) och Morgan Larsson (VFP). Centerpartiet har nämligen alldeles nyligen ändrat åsikt om
skogsområdet. Bo Carlsson såg skamsen ut och förklarade att styr flera partier tillsammans så måste man:
”ge och ta.”
Och antydde därmed att avlönade och arvoderade ordförandeposter är viktigare än principer.
Men på sätt och vis var det ändå starkt av Carlsson att förklara sitt och centerpartiets svek mot blåsutborna. Annat var det med miljöpartiet.
Marika Isetorp (MP) gick upp alldeles i början av debatten, som nummer två, direkt efter Marie Dahlin.
Isetorp:
”Vi i miljöpartiet har i det här ärendet bestämt oss för att avstå från att delta i behandlingen av ärendet och också i beslutet.”
Utan en tillstymmelse till motivering! Sällan har väl en sådan feghet hörts i sessionssalen. Miljöpartisterna sa inte ett enda ord under hela debatten. (Inte de heller…)
Miljöpartiet har länge varit emot exploateringen vid Kindblomsvägen. De skrev till och med en motion ihop med Vänsterpartiet, välfärdspartiet och centerpartiet(!) om att inte bygga i området för några år sedan. Dessutom gick miljöpartiet till val på att bevara området. Det går fortfarande att läsa på partiets hemsida (klicka här) att:
”Miljöpartiet vill undanta skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut från vidare exploatering.”
Jag vet att människor i Blåsut röstade på miljöpartiet just för detta. Det har de nu bittert fått ångra. Men när det kommer till principer går inte miljöpartiet att lita på. Inte ett dugg!
Miljöpartiets agerande är om möjligt ännu mer beklämmande än centerns svek.
Och så finns det politiker som förfasar sig över det politikerförakt som breder ut sig bland stora delar av allmänheten…
Frågan att exploatera Blåsuts sista skogsområde och försämra möjligheterna för så många vänersborgare, särskilt barnfamiljer, i Blåsut och elever vid Blåsuts skola att ha ett grönområde i närheten är en viktig fråga. Och den frågan har nu beslutats av 32 ledamöter (plus 4 stumma miljöpartister) i Vänersborgs kommunfullmäktige, varav 30 satt tysta (plus 4 stumma miljöpartister) och inte sa ett ord. Och de två som sa något, framförde 
endast ett enda argument. Som dessutom var synnerligen tvivelaktigt.
De åhörare som jag pratade med efteråt tyckte att behandlingen var en fars. Och jag är benägen att hålla med.
Men nu har kommunfullmäktige ändå fattat beslutet, men säkerligen är ärendet ännu inte avgjort. Det kommer dock troligtvis att bli jurister som diskuterar frågan vidare, och inte politiker. För det är nog så att bygglovsprocessen öppnar för överklaganden och rättsliga processer.
.
PS. Vad jag sa från talarstolen? Valda delar från min tidigare blogg – se ”Bye bye Kindblomsskogen!”. Jag citerade till och med Shakespeare… ;)
Och satte upp ett litet flygfoto över skogsområdet på talarstolen. (Ordförande Ljunggren har nämligen förbjudit ledamöterna att visa bilder på overhead eller i typ PowerPoint…)
Bye bye Kindblomsskogen!
“Vårt hela långa levernes elände;
Ty vem fördroge tidens spe och gissel,
Förtryckets vrånghet, övermodets hån.”
Det har växlats många ord om det lilla skogsområdet uppe vid Kindblomsvägen. Inte minst i denna blogg. Och på onsdag ska hela historien få ett slut… Om än inte lyckligt.
Kommunfullmäktige ska besluta om att bygga 4 st parhus i skogen, i det sista grönområdet på Blåsut.
Så idag publicerar jag en blogg som är lång, och total meningslös. Den kommer inte att få någon som helst betydelse för beslutet i fullmäktige. Men att jag ändå skriver den beror på dels en gest av sympati och medkänsla till dem som nyttjar grönytorna och framför allt till dem som bor runt området, som har kämpat mot en trilsken och maktfullkomlig kommun i många många år nu. Och dels som en illustration till hur den samlade makten bestående av betongalliansen, dvs socialdemokrater, moderater, centerpartister, folkpartister och kristdemokrater, kör över vänersborgarna. (Centerpartiet har från att ha varit motståndare till att bebygga området nu svängt, medan miljöpartiet som också varit motståndare varit helt tyst i frågan.)
Platsen vi talar om är ett skogsområde på Blåsut. Det är ett grönområde på ungefär 11.625 kvadratmeter. Det tänkta exploateringsområdet är på 4.125 kvm och det intilliggande parkområdet, som ska bli kvar, på 7.500 kvm. Man kan jämföra med Arena Vänersborg. Arenans längd är 146 m och bredden är 100 m, dvs 14.600 kvm. Grönområdet vid Kindblomsvägen är alltså hela 3.000 kvm mindre än Arena Vänersborg.
Det handlar om att fyra parhus, åtta nya hus, ska byggas i skogen. Egentligen en ganska liten grej kan tyckas. Men för invånarna i Blåsut och särskilt de boende runt Kindblomsvägen är det inte det. Det finns hur många platser som helst att bygga på i Vänersborg, platser som dessutom är bättre än Kindblomsvägen, t ex Öxnered eller Skaven. Eller varför inte Onsjö, Mariedal Östra eller Ursand? Också platser där betydligt fler hus skulle kunna byggas.
Men Kindblomsskogen ska bebyggas, det ska betongalliansen bestämma på onsdag.
Skogsområdet vid Kindblomsvägen är det enda grönområdet som finns i Blåsut. Det utnyttjas inte bara av de boende i området, flera blåsutbor går dit och till lekplatsen i området kommer många föräldrar med sina barn. Det är dessutom kanske det enda grönområde som skolbarnen på Blåsut skola kan gå till.
Vänersborgs kommunfullmäktige har med stolthet uttalat sig om vikten av att spara värdefull natur och behovet av grönområden i tätorten. Det skedde i synnerhet när “Grönplan Vänersborg 2008″ antogs av kommunfullmäktige den 15 april 2009.
Några citat ur Grönplanen:
- “När nya bostadsområden byggs och befintliga förtätas bör stor vikt läggas vid att välja ut och spara den mest värdefulla naturen.”
- “I Miljöbalken talas om vikten av att särskilt beakta behovet av grönområden i tätorten och att till förmån för friluftslivet skydda natur- och kulturvärden från påtaglig skada.”
- ”Förbättra tillgången på närnatur för de skolor och förskolor som har långt till naturområden.”
Och Blåsuts skola finns i Grönplanen med bland: 
”skolor med dålig tillgång till gröna miljöer”
Men vackra planer är ofta bara ord i betongpartiernas munnar…
Förutom då när det gäller vissa detaljplaner. Särskilt då om planerna gynnar maktens intressen. Vilket sällan Grönplanen tycks göra…
Det finns en detaljplan för skogsområdet vid Kindblomsvägen. Och i planen finns några hus inritade. Men – detaljplanen är från 1933. Ja, du läste rätt – 1933!
Den gällande detaljplanen ritades och beslutades alltså innan ens den första SAAB-bilen rullade på våra vägar. Och då påstår ändå de styrande att planens trafiklösningar fortfarande gäller. Liksom allt med fastigheterna, trots att det har varit en viss utveckling av hus och bostäder under dessa drygt 80 år…
Dessutom finns det, enligt de boende i området, flera varianter av detaljplanen och för övrigt en del andra ”underligheter”.
Men detaljplanen, liksom betongalliansen, tar inte heller någon större notis om att området redan är bebott…
Området är bebott av den stora salamandern, den mindre vattensalamandern, kopparödlan, skogsödlan, den vanliga grodan och paddan. Den stora salamandern är dessutom rödlistad och vad jag förstår är också den vanliga grodan och paddan fridlysta och skyddade enligt lag.
Länsstyrelsen har varit inblandad i frågan om salamandrarna. Fast inte Länsstyrelsen i Vänersborg, utan av någon anledning Länsstyrelsen i Mariestad. Länsstyrelsen i Mariestad ansåg att kommunens åtgärder för salamandrarnas boende är tillräckliga. Kommunen har nämligen tänkt sig att iordningsställa en ny liten damm för salamandrarna. För där salamandrarna bor nu, där ska människor bo…
Det kan ibland bli både lite ”lustigt” och absurt när makten agerar. När de boende i området överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen så tog inte domstolen ställning i sakfrågan. Domstolen konstaterade bara att de som överklagade inte hade rätt att överklaga! De boende i området var inte sakägare! De enda som tydligen hade rätt att överklaga var de berörda, dvs salamandrarna själva…
Som ni läsare förstår så har hela affären Kindblom en djup demokratisk aspekt. Men varken politiker eller tjänstemän har visat något verkligt intresse av en riktig dialog med de boende – en dialog där man inte bara hör vad den andre säger utan också lyssnar.
När Kindblomsvägen var aktuell för några år sedan skrev de boende:
“… alla frågor eller argument, som lagts fram av grannskapet, bemöts av tystnad eller negligens (likgiltighet; min anm) … Bemöts man dessutom av en argumentation som inte kan underbyggas av vare sig fakta eller logik utan enbart av svepande fraser så som ‘de vill bara inte att det byggs hos sig’ – då menar vi att demokratins verktyg har sats ur spel.”
Det här sista argumentet, ”de vill bara inte att det byggs hos sig”, upprepades så sent som för 2,5 veckor sedan i kommunstyrelsen av ingen mindre än byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S).
En annan variant på den nedlåtande och lite föraktfulla attityden gav Marie Dahlin prov på i en insändare i TTELA för några år sedan:
”Vi vill inte förvägra vänersborgarna att bo lika bra som ni gör.”
Invånarna i Blåsut är inga riktiga vänersborgare… Precis som salamandrarna…
Det finns ibland bland kommunens styrande betongpolitiker en slags misstänksamhet mot folket i kommunen som jag inte förstår mig på. Och det trots alla fina visioner, planer, mål och dokument. Som vederbörande politiker dessutom tycks vara väldigt stolta över. Som i Grönplanen där det står:
”När vi planerar utformning och skötsel av den tätortsnära naturen är det viktigt att samråda så att alla får möjlighet att påverka planeringen.”
Ibland tror jag att maktens politiker bara lyssnar på människor när folket har samma åsikter som de själva…
Det förekom faktiskt en ”medborgardialog”, eller vad man nu ska kalla det, om Kindblomsvägen för nästan exakt 3 år sedan. På kommunhuset.
Företrädarna för kommunen utgjordes av ett antal tjänstemän från byggnads-, samhällsbyggnads- och miljöförvaltningarna. Kommunen själv representerades av de boende kring skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut. Det kan nog vara viktigt för en del att komma ihåg att det är Vänersborgs invånare som utgör kommunen, inte de som sitter i kommunhuset…
De ledande politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och Miljö- och Hälsoskyddsnämnden var däremot frånvarande. Så det blev inte mycket till en medborgardialog.
Ska man sammanfatta det tjänstemännen sa i dialogen så var det ungefär det här:
Området ska bebyggas. Punkt. Det står ju i detaljplanen. Punkt. Vi som tjänstemän måste följa detaljplanen! Det är vårt jobb. Punkt. Att den sedan är från 1933 hör inte hit. Att det inte har byggts på 80 år hör inte hit. Nu måste den uppfyllas. Det är vårt uppdrag som tjänstemän. Punkt. Trots att den är från 1933. Vårt uppdrag är att sälja mark och leta intressenter. Detaljplanen är en robust plan.
Men så visade det sig att hela planeringen gick åt skogen… Efter alla förvecklingar, olika viljor och den starka opinionen drog sig byggföretaget Modulbyggen Normstahl AB ur hela affären och deklarerade att de inte tänkte bygga vid Kindblomsvägen.
Och ett tag trodde nog alla inblandade att detta var slutet på historien. Eller affären… Skogsområdet vid Kindblomsvägen skulle förbli just ett skogsområde.
Och skulle inte så bli fallet, så lovade kommunen att i god tid informera de boende runt skogsområdet…
De boende lade också ett medborgarförslag om att bevara grönområdet och att i stället definiera det som parkmark – i stället för kvartersmark. Det är faktiskt så att kommunen definierar området som kvartersmark. Det gör man med stöd av detaljplanen från 1933. Eller som en tjänsteman uttrycker det:
”kvartersmark som råkar vara beväxt med träd”
Medborgarförslaget avslogs av de styrande partierna.
Det var inte slut på historien Kindblomsvägen…
Skam den som ger sig. Den samlade betongalliansen av socialdemokrater, moderater, centerpartister, folkpartister och kristdemokrater, för att inte tala om en del tjänstemän, hade bestämt sig. Det ska byggas i skogen. Punkt.
Utan att någon visste ordet av så var historien igång igen. Utan att varken boende runt Kindblomsvägen eller politiker hade blivit förvarnade. I varje fall de som inte arbetade på kommunhuset.
På morgonen den 28 augusti kunde vänersborgarna läsa i TTELA:
”Brunbergs bygg planerar att bygga bostäder på det omstridda området vid Kindblomsvägen på Blåsut i Vänersborg.
– Vi vill komma igång så fort som möjligt, säger vd Mickael Brunberg.”
Men det var tydligen en gammal nyhet… Egentligen. För redan den 18 maj hade Brunberg skrivit till kommunen och anmält att han ville köpa fastigheten vid Kindblomsvägen.
Men… Som av en händelse…
Denna skrivelse, denna begäran från Brunberg, kände ingen mer till än vissa politiker och tjänstemän i kommunhuset. Skrivelsen från Brunberg diariefördes aldrig… Inte förrän den 28 augusti, samma dag som TTELA hade sin artikel. Och samma dag som Vänsterpartiet i ett mail till berörd förvaltning undrade vad i glödheta…
Och nu vill det styrande betongblocket sälja marken till Brunbergs så att de kan bebygga skogsområdet… Kommunen vill ha 1,6 milj kr för marken. När Modulbyggen Normstahl AB ville bygga i skogen år 2011 var priset 1,5 milj kr. En ganska måttlig prisökning på 4 år kan tyckas…
Husen som ska byggas ska bli bostadsrätter och enligt planerna kosta 2,4 milj kr per hus (yta 115 kvm) och med en månadskostnad på ca 5.400 kr. Det handlar inte om några hyresrätter som Marie Dahlin (S) sa för några år sedan… Det blir alltså tämligen exklusiva bostadsrätter.
Det är ändå en dålig affär för kommunen. För att möjliggöra en exploatering av tomterna på Kindblomsvägen så ska nämligen samhällsbyggnadsnämnden få 2,7 milj kr till en gata tvärs genom skogen (1.550.000 kr), VA (1.100.000 kr) och en ny damm till salamandrarna (50.000 kr). Finansieringen ska för övrigt ske genom ökad upplåning.
När det gäller kompensationsåtgärderna för salamandrarna så vet jag att de boende en gång skrev att det inte finns några salamandrar i det område där den nya dammen ska byggas. Och det skulle helt enkelt kunna betyda att det nya området inte passar för salamandern…
Kommunen får inte slarva med sina reptiler. De har antagligen bott längre i kommunen än människorna… Även om tjänstemän och politiker är av ett gammalt och segt släkte.
Kostnaderna för kommunen kommer att överstiga intäkterna. Kommunen kommer återigen att göra en tvivelaktig ekonomisk affär. För samtidigt har de boende runt Kindblomsvägen lämnat in en ansökan om att förvärva delar av området. De vill bygga tre mindre atterfallshus/garage i området och de vill betala 1 miljon kr. Det är 600.000 kr mindre än Brunberg. Å andra sidan behöver inte kommunen bygga varken väg eller VA, och därigenom skulle kommunen spara 2,7 milj kr. Alltså, kommunen skulle tjäna 1 miljon istället för som nu förlora 1,1 milj kr!
Vad jag förstår så ligger dock denna ansökan fortfarande kvar obehandlad. Den kom in lite sent… Men hade kommunen skött sin diarieföring när det gäller Brunbergs ansökan om markförvärvet – som alltså kom in redan den 18 maj men inte diariefördes förrän den 28 augusti… Ja, då hade nog Kindblommarnas ansökan också kommit ”i tid”.
Det är sådana här fel och misstag från kommunens sida som gör att vänersborgare och (vissa) oppositionspolitiker tappar förtroendet för kommunens ledande politiker och tjänstemän… Får man verkligen missa en sådan här diarieföring, vilket resulterar i att hela ärendet förblir hemligt (utanför maktens korridorer) ända tills folk ställs inför fullbordat faktum?
På onsdag avgörs alltså skogsdungens öde vid Kindblomsvägen…
Ledamöterna i kommunfullmäktige har fått ett underlag inför beslutet som jag inte tycker är helt korrekt. Jag tänker närmast på ett tjänsteutlåtande från kommunens planerare. Det har precis som vissa underlag i Barn- och Utbildningsnämnden (läs Nattugglan-Vänerparken…) en kraftig slagsida.
Utlåtandet drar slutsatsen att skogsområdet ska bebyggas därför att kommunen är i ett skriande behov av bostäder. Det är i stort sett det enda argumentet för en exploatering som framförs. Och visst finns det ett skriande behov, men med enbart detta argument så skulle kommunen ju kunna bygga var som helst – på Skräcklan, på Vänersvallen eller varför inte på Torget.
Det enda som tjänsteutlåtandet säger om Kindblom är att det inte finns några ”juridiska hinder” för att bebygga området. Och det känns inte som något tungt argument… Dessutom kan inte kommunens planerare avgöra detta… Det avgörs av jurister vid någon domstol – om ärendet överklagas… För övrigt finns det inte ett enda argument i tjänsteutlåtandet som tar upp det som talar emot att bygga på just Kindblomsvägen. Och med tanke på bostadsbristen i Vänersborg så är faktiskt också 4 parhus på Kindblomsvägen en droppe i havet.
Sedan innehåller tjänsteutlåtande en del sakfel som inte direkt imponerar…
“Att vara eller icke vara, det är frågan:
Månn’ ädlare att lida och fördraga
Ett bittert ödes styng och pilar eller
Att ta till vapen mot ett hav av kval.”
På onsdag är sagan all för stora delar av skogsdungen vid Kindblomsvägen… Blåsuts sista grönområde ska bebyggas. Det innebär att på våren nästa år så kör Brunbergs grävskopor in i skogsdungen. Och ett år senare är bostadsrätterna inflyttningsklara.
Det känns återigen som att det är något som inte stämmer i politikens Vänersborg…
SHB: Björkås och Kindblom
Samhällsbyggnadsnämnden hade sammanträde i förra veckan. Två viktiga beslut togs, i varje fall i den meningen att det finns ett särskilt folkligt intresse, och folkliga opinioner, kring dessa beslut. Jag tänker på besluten om Villa Björkås och skogsområdet vid Kindblomsvägen i Blåsut. TTELA refererar de båda besluten, dock ligger bara referatet kring Villa Björkås ute på nätet (se TTELA här).
Samhällsbyggnadsnämnden behandlade Villa Björkås under punkten “Fördelning av ospecificerat driftsbudgetanslag 2016”. Nämnden kom fram till att en halv miljon kronor skulle avsättas för att göra en utvändig renovering av villan.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) säger till TTELA:
“Vi vill göra en politisk markering att vi vill göra något med Björkås.”
Det här ville inte socialdemokraterna göra i november när fullmäktige antog budgeten. Faktum var att det bara var Vänsterpartiet (och sverigedemokraterna) som ville satsa pengar på Villa Björkås. Vänsterpartiet föreslog att 4 miljoner skulle avsättas till renovering. Förslaget röstades dock ner.
Måhända har “trycket” från Vargöborna känts ända in i den socialdemokratiska märgen. Annars vet jag inte hur den politiska omsvängningen ska förklaras. Men det är bra tycker jag. Det är inte en dag för sent att pengar avsätts. För det är ju först då som något kan hända.
Samhällsbyggnadsnämndens beslut, om en halv miljon kr, är egentligen ett förslag till fullmäktige att fatta detta beslut. Och denna gång lär förslaget gå igenom. Dock utan att fullmäktige anslår nya pengar. Den halva miljonen tas i förslaget nämligen från underhållet av Dalbobron. Vilket kanske inte är helt lyckat.
Det måste i ett senare skede också till betydligt mer pengar till Villa Björkås, åtminstone 3,5 miljoner. Enligt Augustsson dock först efter att kommunen har bestämt vad det ska bli av Villa Björkås. Och varför inte? Kanske är det också läge, precis som Niklas Claesson (M) efterlyste 
förra veckan, att kommunen ser vad man kan göra åt villkoren i det testamente som följde med gåvan av Villa Björkås till kommunen.
Det verkar dock som om Vargöborna kan andas ut. Kommunen tar, efter alla rättsliga turer, itu med fastigheten.
Däremot kan inte de boende, förskole- och skolbarnen i Blåsut andas ut. Tvärtom. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att föreslå att Brunberg Vänersborg AB ska få förvärva marken i skogsområdet vid Kindblomsvägen. Blåsuts sista grönområde ska bebyggas – ett område som kommunens Grönplan dessutom har pekat ut som värdefullt att bevara. Kommunen ska anlägga en ny gata för drygt 1,5 milj kr och vattensalamandrarna i skogen ska bli utsatta för specialåtgärder så att de förhoppningsvis kan överleva – när Brunbergs grävskopor kör in i skogsdungen och husen så småningom kommer på plats…
Och detta utan att detaljplanen från 1933(!) ska omarbetas… Som det, enligt de boende i området, dessutom finns flera varianter av…
Kommunens planer har ventilerats i flera år och de boende har många gånger upplevt frustration i sina kontakter med kommunen. Det har förekommit en invånardialog, skrivelser och protestlistor, men ingen har lyssnat. Det är skillnad på att höra och läsa och att ta till sig något… Det är i varje fall blåsutbornas upplevelse. Och även min, när jag har följt brevväxlingen via kommunens diarium. Det var dock några partier (vänsterpartiet, centerpartiet, miljöpartiet och välfärdspartiet) som, vid det förra tillfället då Kindblomsvägen var på tapeten, lyssnade på blåsutborna – och förstod, och som gemensamt skrev en motion om att skogsområdet borde bevaras.
Socialdemokraterna och de borgerliga partierna har hela tiden velat bygga i området.
Nu tycks det emellertid som att två av de partier som ville bevara grönområdet har ändrat uppfattning. Det blev i och för sig ingen votering i samhällsbyggnadsnämnden när beslutet togs, men det verkar som om både centerpartiet och miljöpartiet har svängt 180 grader i frågan. Vi får se hur dessa partier ställer sig när ärendet går vidare till först kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige.
Jag påminner mig om att det i miljöpartiets valprogram för Vänersborg 2014-2018 (se här) står:
“Miljöpartiet vill undanta skogsområdet vid Kindblomsvägen på Blåsut från vidare exploatering.”
Och inte kan väl miljöpartiet så flagrant svika ett av sina vallöften? Inte ens för att få sitta vid maktens välfyllda grytor.
Centerpartiet skriver för övrigt inget om Kindblomsvägen i sitt valprogram. Däremot står det (se här):
“Vi i Centerpartiet vill att alla beslut skall fattas så nära människor som berörs av besluten som möjlig.”
Och det har ju definitivt inte gjorts i det här fallet…
Vi måste väl tro att centerpartiet och miljöpartiet står fast vid sina löften till de boende i Blåsut. För vad är demokratin värd om partierna inte står för vad de lovar?
Så samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige kan väl sägas vara ömsom vin och ömsom vatten. I Vargön ger man vika för den folkliga opinionen och på Blåsut struntar man i den.
Så det är klart att vänersborgare undrar, kan man lita på de politiska partierna? Kan man lita på politiker?
Eller som Hoola Bandoola Band sjöng en gång i tiden – vem kan man lita på?
.
PS. För övrigt hoppas jag att naturbruksskolan Nuntorp ska finnas kvar även i fortsättningen. Dock så tolkar jag dagens beslut i regionfullmäktige som en varning till alla elever att söka Nuntorp och en uppmaning till alla lärare på Nuntorp att leta efter nytt jobb. Jag hoppas att jag har fel…
Inte bara positivt
Det hände väldigt mycket trevligt i Vänersborg i helgen. Väldigt mycket. Och det tack vare många ideella krafter, personer som på sin fritid gjorde alla de publikdragande arrangemangen möjliga. (Se min förra blogg ”Det händer i Vänersborg”.)
Men Vänersborg är väl inte Vänersborg om det bara hände positiva saker i veckan. Det hände också en del saker, som även om de inte var direkt negativa, så var det i varje fall ett frågetecken efter.
Som till exempel när Marie Dahlin (S) uttalade sig i lördagens TTELA om misstanken om att det var en motorcykelklubb som låg bakom vandaliseringen av ”Stars and Stripes”.
”Bort med skiten!”
Sa Marie Dahlin om motorcykelklubbar i Vänersborg. Och det har hon helt rätt i. Men jag undrar hur Dahlin tänkte när hon föreslog den kommunala åtgärden:
”Bryta rekryteringskedjor och motverka utanförskap…”
Ja, själva grundtanken är naturligtvis helt riktig. Missförstå mig inte. Men hur kan Marie Dahlin säga detta när hon själv går i bräschen för att spara på Vänersborgs barn och ungdomar? Det är ju bara några månader sedan som Dahlin och den styrande minoriteten, med stöd av sverigedemokraterna, röstade nej till mer pengar till Vänersborgs förskolor och skolor. Det gäller väl som politiker att inte bara prata utan att göra något! Kan man väl tycka…?
Och på tal om något helt annat.
Vattensalamandrarna på Kindblomsvägen är säkert lyckligt ovetande om att Länsstyrelsen har beviljat förlängning av tiden för att utföra skyddsåtgärder:
”tills det att den tänkta exploateringen utförs, dock längst fem år från dagens datum.”
Skriver Länsstyrelsen den 17 juni. (Vem som har begärt denna förlängning av Länsstyrelsen är höljt i dunkel. Det finns inga handlingar i kommunens diarium om detta.)
Men så länge behöver tydligen inte salamandrarna vänta. Redan den 18 maj skrev nämligen Brunbergs Bygg till kommunen och anmälde att företaget ville köpa fastigheten vid Kindblomsvägen. Skrivelsen diariefördes för övrigt först den 28 augusti, samma dag som Vänsterpartiet anmälde att det saknades handlingar i diariet…
Sedan Brunbergs Bygg avslöjat sina planer har kommunens kvarnar börjat mala i en för Vänersborgs kommun oväntad snabb takt. Det känns som om socialdemokraterna vill få igång ett bygge i skogsdungen så fort det bara går. Men det kan du läsa mer om i ett utmärkt inlägg på Vänsterpartiets hemsida – se ”I duktiga kommuner löper det mesta på räls”.
Det ska bli mäkta intressant att se hur socialdemokraternas koalitionspartier, miljöpartiet och centerpartiet, ställer sig till planerna på byggnation på Kindblomsvägen. För några år sedan undertecknade både Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) en motion med innehållet att bevara skogsområdet.
Jag skickade ett mail till miljöpartiets andre auktoritet, Per Sjödahl, och fick svaret:
”I dagsläget har jag inget konkret svar vad gäller Kindblomsvägen.”
Nähä…
Det finns, tyvärr, anledning att återkomma i frågan.
I TTELA kunde vi läsa (TTELA 22 juli) att det hade varit inbrott på Hallevibadet. Och det är naturligtvis oerhört tråkigt. Jag noterade i artikeln:
”… förlorade de samtidigt alla anmälningslistor och bokningar inför hösten.”
Därför blev jag lite fundersam när jag såg en annons från Vattenpalatset i veckans Vänersborgaren:
”Vattenpalatsets anmälningsuppgifter för höstens simskolor har kommit på villovägar.”
Nu vet jag inte om det har varit inbrott på Vänerparken också, men visst måste det vara mycket osannolikt att anmälningslistorna på två av baden i Vänersborg försvinner inom en månads tid?
Hänger det ihop?
Kanske kunde det ha varit ännu värre, men anmälningslistor innehåller, antar jag, både namn, personnummer och adresser. Och det är väl inte bra att det kommer i orätta händer?
Som sagt, det händer inte bara positiva saker i vår kommun. Det gäller att vara uppmärksam så att ett bra Vänersborg kan bli ännu bättre…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer