Arkiv

Archive for the ‘Kommunfullmäktige 2023’ Category

KF: Sponsring och donationer 2

11 maj, 2023 1 kommentar

Anm. Fortsättning på bloggen “KF: Sponsring och donationer 1”.

På det senaste sammanträdet med kommunstyrelsen den 3 maj så behandlades de tre dokumenten “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. De två första går vidare till kommunfullmäktige den 17 maj.

De flesta politiker verkar ha tröttnat på hela ärendet eller också bryr de sig inte. Jag vet inte. De röstade i varje fall “nej” till mitt återremissyrkande i kommunstyrelsen och “ja” till dokumenten. Moderaterna stödde emellertid mitt förslag till återremiss. Det framfördes inga argument i sak till varför majoriteten tyckte dokumenten var bra. Det enda som framfördes var att det var viktigt att beslut om bidragspengar kunde gå snabbt… 

Dokumenten kring sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag har uppdaterats en del sedan sist. De har blivit bättre. Så har det kompletterats med att ansökningar om kommunala bidrag ska vara kopplade till:

“kommunens vision och aktuella inriktningsmål”

Flera viktiga punkter i motionen, som kommunfullmäktige faktiskt beslutade om den 28 mars 2018 (se “KF: Sponsring och donationer 1”) och som jag sedan påpekade skriftligt i KS (=kommunstyrelsen) 2020, är fortfarande inte fullt ut tillgodosedda. Det är något anmärkningsvärt, eftersom KS lade stor tyngd på “kraven” när den beslutade om en återremiss den 2 juni 2021.

Ska man vara snäll så kan man säga att bra dokument kan bli ännu bättre. Vill man spetsa till det så – dokumenten är ofullständiga och inget i sak har hänt med dem sedan januari 2020…

I motiveringen till min återremiss i förra veckans KS (kan laddas ner här), och som jag också tänkte lämna in på onsdagens KF, möjligtvis något omarbetad, uttryckte jag det så här:

“Dokumenten är stringenta och uppdaterar och tydliggör kommunens policy och regler på de berörda områdena. Dokumenten svarar bra mot motionens syfte och yrkanden. Det finns emellertid några avsnitt där det skulle behövas en fördjupad utredning för att dokumenten ska bli ännu bättre.”

Det är framför allt tre saker i dokumenten som borde ha “utvecklats”.

Motionen, liksom både KF och KS, lade stor vikt vid transparens och öppenhet. I “Riktlinje för sponsring och donationer” står det, punkt 3:3:

“ett sponsorförhållande ska präglas av öppenhet och får inte arrangeras så att allmänhetens möjligheter till granskning försvåras”

Det är ett helt riktigt konstaterande och i linje med fullmäktiges uppdrag. Problemet är emellertid att det skulle behöva utvecklas i dokumenten. Hur ska information nå allmänheten kring t ex vad det finns för bidrag att söka och till vilka ändamål, vilka föreningar och evenemang som får och har fått bidrag, hur ansökningarna såg ut, hur mycket pengar som kommunen delade ut och till vem och till vad, samt vilka resultat uppföljning och utvärdering gav?

Det enda som står kring transparens och öppenhet är punkt 11, och den formuleringen är faktiskt ny:

“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”

Den öppenhet som ska prägla hela hanteringen av pengar och möjlighet för allmänheten att granska faller som jag ser det platt till marken. Anser verkligen fullmäktige att kommunen “präglas av öppenhet” när den hänvisar invånarna till att läsa alla nämnders verksamhetsberättelser för att få information?

Som jag ser det är detta snarast ett sätt att dölja t ex ett sponsorförhållande, tillgången till information försvåras. Det är ju faktiskt så att inte ens alla politiker läser alla nämnders verksamhetsberättelser. Om man sedan tar det ett steg vidare. Vad ska en läsare av en verksamhetsberättelse göra om hen upptäcker någon tveksamhet eller felaktighet? Ska personen överklaga till förvaltningsrätten? Antagligen har ett beslut om sponsring eller bidrag vid det tillfället redan vunnit laga kraft… 

Som det är nu och som det sannolikt kommer att fortsätta vara så är det inte helt lätt att få information. Som exempel. Jag ställde den 14 februari i år följande frågor till kommunstyrelseförvaltningen när jag i diariet hade upptäckt att IBK Vänersborg hade fått marknadsföringsbidrag från kommunen:

  • IFK resp IBK Vänersborg får marknadsföringsbidrag från kommunen. Jag undrar om det finns några andra föreningar som får detta marknadsföringsbidrag?
  • Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få marknadsföringsbidrag?
  • Hur vet föreningarna att kommunen delar ut marknadsföringsbidrag och att det går att söka? Hemsidan?
  • Hur finansierar kommunen marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det i ”potten”?

Jag har inte fått några svar på mina frågor trots tre påminnelser… 

De nya reglerna blir i praktiken lika slutna och “gömda” som idag. Den bristande öppenheten och svårigheten att granska kommunens hantering av sponsring och bidragspengar kommer att fortsätta. Och det är synd – och onödigt.

Kommunens hemsida och andra sociala medier, t ex Facebook, är viktiga och idag den naturliga informations- och kommunikationskanalen med föreningar och invånare. Det vore enkelt att nyttja dessa kanaler för öppenhet och transparens. Det sägs emellertid ingenting om hemsida eller sociala medier i de tre dokumenten. 

Motionen betonade att det skulle bli tydligt vilka nämnder och politiker/tjänstepersoner som ska kunna fatta beslut om sponsring och bidrag. Och i samma punkt, 3:3, i riktlinjerna uppfattades detta rätt. Det står:

“sponsring får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”

Det är oerhört viktigt att allmänheten inte ens ska kunna få anledning att misstänka att det inte har gått rätt till när kommunen delar ut bidrag av olika slag. Som jag vet att invånare har och har haft synpunkter på. Men formuleringen i riktlinjen är till intet förpliktigande. I punkt 3:2 står det nämligen:

“beslut om sponsring kan delegeras”

Och då är vi där igen. Enskilda politiker och tjänstepersoner ska alltså kunna fatta beslut på egen hand. Då uppkommer lika säkert som “amen i kyrkan” en “risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”. Min åsikt är att enskilda politiker eller tjänstepersoner inte ska fatta beslut om sponsringspengar eller andra kommunala bidrag av sådant här slag.

Det var när jag nämnde detta i kommunstyrelsen som argumenten haglade om hur viktigt det var att föreningar och andra skulle kunna få snabba besked från kommunen. Nämndmöten skulle inte hinnas med… Jag skojar inte, flera ledamöter i kommunstyrelsen framförde detta argument. Pengar kunde med andra ord delas ut lite på lösa boliner och lite hipp som happ, bara det gick fort. Det är svårt att låta bli att undra varför vi har en kommunstyrelse eller kommunfullmäktige och inte bara låter kommunstyrelsens ordförande fatta alla beslut… Snabbt och lätt…

Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ordförande har för övrigt av tradition beviljat pengar till olika föreningar och evenemang. Det var en av orsakerna till att Jonathan Axelsson och jag skrev motionen. Det var nämligen flera invånare som hade synpunkter på detta. Vi tyckte att det var oerhört viktigt att flera personer, att politiker i en nämnd fattade protokollförda beslut.

Det saknas också regler kring uppföljning och utvärdering. Tidigare citerade jag punkt 11 i riktlinjerna:

“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”

Punkten är alltså helt ny och den täcker inte bara transparensen och öppenheten utan är också ett svar på kommunstyrelsens “krav” på uppföljning och utvärdering. Punkten upprepas för övrigt i policyn medan den saknas helt i reglerna. Det här är alltså allt som står om uppföljning och utvärdering i dokumenten.

Det saknas med andra ord helt formella krav på uppföljning och utvärdering. Det torde innebära en betydande svaghet och brist vid en analys av effekterna av hur föreningar har använt skattebetalarnas pengar, det må handla om sponsring, donationer, marknadsföring eller evenemang. Hur vet kommunen att de olika ekonomiska bidragen har uppnått sitt syfte?

I både policyn och riktlinjerna slås det t ex fast att:

“Sponsringen ska ge Vänersborgs kommun ett mervärde i form av stärkt varumärke.”

Det är ju en tämligen meningslös utsaga om det inte görs någon formell och ordentlig utvärdering.

Det finns ytterligare funderingar på de tre dokumenten.

Varför gäller “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” bara kommunstyrelsen och inte kommunens alla nämnder? Eller finns det inga evenemangs- och marknadsföringsbidrag hos andra nämnder? Det framgår inte. Däremot står det i riktlinjerna, punkt 3:2, att:

“Beslut att sponsra eller godkänna att ta emot sponsring av kommunal verksamhet ska fattas av berörd nämnd eller styrelse.”

Kommunstyrelsen ska enligt reglerna bestämma en årlig budget för evenemangs- och marknadsföringsbidrag, men andra nämnder? Eller hade de inga sådana pengar?

En annan fråga. Hur kan kommunen undvika risken att det blir “först till kvarn” som gäller vid ansökningarna. I motionen skrev Axelsson och jag att det borde finnas:

“två eller tre fasta ansökningsdatum för evenemangs- och marknadsföringsbidrag per år i syfte att kunna prioritera de ansökningar som bedöms leda till bäst effekt utifrån bestämda kriterier”

Till sist. Jag vet att det finns många synpunkter från bland annat föreningslivet om hur kommunen sköter sina egna evenemang. Punkt 10 i riktlinjerna tar upp detta:

“Vänersborgs kommun har ett flertal egna evenemang som arrangeras till exempel Aqua Blå och Oktobermarknaden. Dessa större kommunala evenemang som ska samfinansieras av flera nämnder ska anges i Mål- och resursplanen.”

Det är allt som står och jag tror knappast att alla föreningarna är helt tillfreds med enbart denna formulering…

Det är många frågor och frågetecken och det ska noteras att ingen politiker svarade på eller kommenterade dessa i kommunstyrelsen. Kanske gör de det nästa vecka i kommunfullmäktige…

Det ser ut som en majoritet i fullmäktige tänker godkänna de aktuella dokumenten kring de olika typerna av kommunala ekonomiska bidrag. Det är synd att dessa viktiga dokument då inte är fullständiga…

Anm. De tre dokumenten kan laddas ner här: “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.

Kategorier:Föreningar, Kommunfullmäktige 2023, marknadsföring, Motion

KF: Sponsring och donationer 1

10 maj, 2023 Lämna en kommentar

På onsdagens kommunfullmäktige ska det fattas beslut om två nya kommunala dokument – “Policy för sponsring och donationer” och “Riktlinje för sponsring och donationer”. Kommunfullmäktige ska också ge:

“kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamheter, som senare ska antas av kommunfullmäktige”

Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 3 maj. Då uttalade sig majoriteten i kommunstyrelsen positivt till dokumenten och beslutade dessutom att anta “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Så stod det i varje fall i protokollet, men kan det stämma? Bör inte kommunfullmäktige ta de andra två dokumenten först?

I kommunstyrelsen argumenterade jag mot hela beslutsförslaget och yrkade istället på en återremiss. Det framfördes bara ett enda argument från majoriteten – det var viktigt att besluten om pengar till t ex sponsring och marknadsföring kunde fattas snabbt…

Innan jag går in på dokumenten mer i detalj och den kommande behandlingen i kommunfullmäktige, så vill jag gärna ge en historisk bakgrund. Den kommer att visa hur de styrande partierna och/eller kommunens förvaltning kan obstruera beslut. För någon annan slutsats kan jag inte dra…

Den 21 september 2016 satte Jonathan Axelsson (M) och Kärvling (V) sina namnteckningar under motionen “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Det var en historisk motion i Vänersborg. Det var första, och hittills enda, gången en moderat och en vänsterpartist skrev en gemensam motion. (Du kan läsa motionen i sin helhet här, “V och M skriver gemensam motion” och du kan ladda ner den här.)

Axelsson och jag skrev motionen för att kommunen skulle bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de olika kommunala bidragen fördelades och användes. Det var egentligen inget konstigt, många kommuner hade klara och tydliga regler och riktlinjer. I Vänersborg fanns det knappast några regler överhuvudtaget. Kommunala bidrag handlar exempelvis om marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring. Och dessutom vilka pengar som delades ut och av vem och varför. Inget av detta var tydligt, transparent eller känt av den breda allmänheten.

Motionen yrkade att kommunfullmäktige skulle uppdra åt kommunstyrelsen att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden:

  • “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
  • “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
  • “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
  • “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”

Efter nästan 2 år (2 år!), den 28 mars 2018, biföll kommunfullmäktige motionen och de fyra yrkandena i sin helhet. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.)

I kommunstyrelsen den 21 januari 2020, efter ytterligare 2 år alltså, så presenterades resultaten av förvaltningarnas arbete. Resultatet bestod av tre dokument: “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.

Det fattades inga beslut på kommunstyrelsen vid det tillfället utan hela ärendet skulle tillbaka till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det sades att tanken var att ledamöterna kunde skicka synpunkter till förvaltningen. Synpunkterna skulle då tas i beaktande i det fortsatta arbetet. Jag vet inte om någon annan skickade synpunkter, det redovisades aldrig. Jag gjorde i varje fall det, en bilaga på 10 sidor.

Den 2 juni 2021, ytterligare 1,5 år senare, skulle kommunstyrelsen ta upp ärendet igen. Tre dokument presenterades återigen – “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Då återstod det, skrev kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett “styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet”.

Det var i princip samma tre dokument som tidigare. (Och det fjärde dokumentet återstod alltså fortfarande att utarbeta, 1,5 år senare.) Det hade endast skett några språkliga ändringar i dokumenten, inget annat. Det var en stor besvikelse och de synpunkter på 10 sidor, som jag hade lämnat, hade inte gett några som helst resultat i förslaget. 

Det hade alltså inte hänt något på 1,5 år med förslagen till dokument. Eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt den 21 januari 2020, när jag skrev mina 10 sidor, så tyckte jag naturligtvis inte att det var det denna gång heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gällde således fortfarande. 

Jag yrkade därför återremiss på kommunstyrelsen den 2 juni 2021. Motiveringen var helt enkelt att kommunstyrelsen inte hade verkställt det uppdrag som den hade fått av kommunfullmäktige.

Som motivering till min återremiss (man kan ladda ner återremissyrkande här) anförde jag att beslutsunderlaget behövde kompletteras så att det framgick hur:

  • “offentligheten och transparensen kan och ska öka”
  • “kommunen kan och ska använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot kommunens vision och inriktningsmål”
  • “bedömningskriterier kopplade till kommunens mål och prioriterade områden ska utformas”
  • “sponsring och bidrag kan och ska utvärderas”
  • “samtliga dokument ska utformas för regler och riktlinjer ska kunna gälla hela kommunen”
  • “kommunens egna evenemang, t ex Aqua Blå och Oktobermarknaden, kan och ska drivas och sponsras”

Offentlighet och transparens spelade en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider och ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på kommunens hemsida. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga på samma hemsida, där det också skulle framgå vilket belopp som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades.

Det fanns inte med i förslagen till dokument.

Det var också intressant att det fjärde dokumentet fortfarande inte var klart, trots att det nu hade gått över 3 år sedan kommunstyrelsen hade fått uppdraget av fullmäktige…

På kommunstyrelsen den 2 juni 2021 yrkade Henrik Harlitz (M) bifall till mitt yrkande om återremiss. Harlitz betonade det fjärde av fullmäktiges uppdrag (i motionen), om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Marie-Louise Bäckman (KD) och Gunnar Henriksson (L) instämde.

Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.

Nästa onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut i ärendet.

Fortsättning följer i bloggen ”KF: Sponsring och donationer 2”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, marknadsföring, Motion

KF (19/4): En sammanfattning

21 april, 2023 Lämna en kommentar

Det var ett speciellt sammanträde med kommunfullmäktige i onsdags. Undertecknad blev nämligen vald till justerare. Kanske duger denna blogg som justering…

Det ska också nämnas för ”nytillkomna läsare” att det går att se och höra hela fullmäktiges sammanträde på kommunens hemsida – klicka här.

Ärende 2 “Nämndernas verksamhetsberättelser” och ärende 3 “Kommunens och nämndernas årsredovisning” tog båda upp vad som hände förra året. Det var en diger och omfattande redovisning av år 2022. Det är ju viktigt att lära sig av året som gått.

Simone Weil skrev en gång:

“Om man inte känner till det förflutna, förstår man inte nutiden och är inte lämpad att forma framtiden.”

Tyvärr var det inte så många partier uppe i talarstolen. Jag vet inte vad det berodde på. Det var mestadels socialdemokrater och vänsterpartister, men också någon liberal och centerpartist. Noterbart är att varken moderaterna eller sverigedemokraterna hade något att säga om 2022.

Det redogjordes inte heller för alla nämnder. De som lyssnade fick höra Benny Augustsson (S) och Lutz Rininsland (V) berätta om kommunen i stort. Det talades en hel del om socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Gunilla Cederbom (V) pratade om kultur- och fritidsnämnden och Madelaine Karlsson (S) om Kunskapsförbundet..

Kommunen gjorde ett överskott på 180 milj kr förra året. Under de senaste tre åren, 2020-2022, har kommunens överskott totalt överstigit en halv miljard kronor. Det är ett osannolikt bra resultat. 

Det var emellertid inte i social-, barn- och utbildnings- eller kultur- och fritidsnämnderna som vi hittade några stora överskott. Det var inte heller hit till dessa nämnder som överskotten hittade t ex för att anställa fler lärare eller förskollärare, personal i hemtjänsten eller äldreboendena osv. Nej, nämnderna har fått spara och gneta som vanligt. Ja, inte riktigt som vanligt. Pandemiåren har varit betydligt värre än vanligt. En stor del av personalen har haft det riktigt jobbigt, gått på knäna och blivit sjukskrivna. Det tycks dock som om många har glömt det nu. Kommunens överskott har gått till att finansiera investeringar.

De som lyssnade på debatten kunde sannolikt notera att de flesta talare från socialdemokraterna hade en tendens att framhålla det som var bra, medan vi vänsterpartister gärna uppehöll oss kring de “utmaningar” som verksamheter inom socialtjänsten, förskola och skola hade stått och står inför. De som nästan alltid balanserar på gränsen till det acceptabla.

Det är för övrigt svårt att sammanfatta ett helt år i en blogg, och jag tänker inte heller försöka. Jag har dock i två tidigare bloggar skrivit en del om barn- och utbildningsnämndens verksamhet under 2022  – “Nytt BUN imorgon” och “BUN 17 feb? Japp!”. 

Innan det var dags för en ajournering för att få sig en kopp kaffe fick samtliga ledamöter i nämnder och styrelser ansvarsfrihet för år 2022. Och det var ju skönt. Det är ju inte alltid ledamöter får det.

Kommunfullmäktige beslutade att förvärva fastigheten Krassen 10, dvs gamla flickskolan. I beslutet ingick också en renovering för drygt 12 milj kr. Även denna sistnämnda investering godkändes av fullmäktige trots att Sverigedemokraterna protesterade. Resten av kommunfullmäktige ställde sig alltså positiva till både köp och renovering.

Vänsterpartiet och min motion om partistöd avslogs som väntat. Det var bara Medborgarpartiet som stödde vårt förslag. Samtliga de andra partierna var emot. De verkar vara väldigt beroende av de kommunala bidragen för sin verksamhet – en verksamhet som tydligen är så viktig att den inte går att effektivisera eller spara på. Som verksamheterna inom t ex socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden…

Jag började mitt anförande med att säga ungefär följande (ur mitt manuskript):

“I TTELA läser vi artiklar om t ex nedläggning av Hallevi, Norra skolan och Rösebo skola. Tittar man i nämndernas förslag till Mål- och resursplan ser vi att det t ex ska ske besparingar i socialnämnden. I barn- och utbildningsnämnden ska det ske personalneddragningar för att spara 8 milj kr. I kultur- och fritidsnämnden kostar arenan så mycket pengar att det inte ens finns pengar kvar till att utreda framtiden för den.

Det finns emellertid ett område som aldrig behöver bekymra sig om neddragningar – politiken. I politiken kör vi på som vanligt. Vi bygger oss en ny sammanträdeslokal, vi har tre heltidsarvoderade kommunalråd och arvoden och partistöd höjs regelbundet.”

Kenneth Borgmalm (S) och Ola Wesley (SD) försvarade partistöden. Av någon anledning uppehöll de sig ganska mycket kring politikernas arvoden, men det var inte det som motionen handlade om. Wesley tyckte att partistödet behövdes för att bekosta den dyra valrörelsen. Men den var å andra sidan förra året och motionen handlade om framtiden, inte att retroaktivt ta tillbaka pengar. Senare fick jag för övrigt reda på att SD satsade ett sexsiffrigt belopp på bussreklam i valet. Jag vet inte om det är sant, men om det var så – ska skattebetalarnas pengar gå till sånt…?

Inte heller i detta ärende var någon moderat uppe i talarstolen…

Partierna fick behålla sitt omhuldade partistöd med röstsiffrorna 44-7. (Tillagt 27/4. TTELA skrev så småningom en mycket bra artikel i ärendet, se TTELA ”Politikerna i Vänersborg vill ha kvar miljonpartistödet”.)

Medborgarpartiets motion om en förlängning av stenpiren i Sikhall fick inget stöd av kommunfullmäktige. Det trodde inte heller Göran Svensson, som hade lämnat motionen, att den skulle få.

Det hade lämnats två medborgarförslag om fartnedsättande åtgärder och övergångsställe på Restadvägen. Förslaget var att avslå motionen, samtidigt som samhällsbyggnadsförvaltningen skulle åtgärda ett fartgupp på vägen, vid den förhöjda korsningen med Ekevägen.

Då vaknade moderaterna till. Dan Åberg (M) menade att ska kommunen vidta åtgärder har man ju i praktiken bifallit motionen. Det tyckte inte de styrande partierna representerade av Mats Andersson (C) och Ann-Marie Jonasson (S). Moderaternas argument lät logiskt tyckte oppositionspartierna, samtidigt var ju alla överens om vad som skulle göras…

Det blev votering. Oppositionen “vann” med 28-23 – medborgarförslagen blev bifallna.

Sammanträdet avslutades med att Lutz Rininsland (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):

“Finns det någon riktlinje för hur en remissanmodan ska behandlas i kommunen?
Vem bestämmer vilka som skall få tillfälle att yttra sig?”

Benny Augustsson menade att personalen hade mycket att göra och att de inte kunde lägga allt arbete åt sidan för att svara på remisser. Dessutom var svarstiderna ofta korta.

Augustsson gav ett exempel. Den senaste remissanmodan från justitiedepartementet hade inkommit den 5 april. Nästa vecka, den 24 april, skulle man titta på frågan och bestämma hur och av vem remissarbetet skulle ordnas. Och då är det inte mycket tid kvar sa Augustsson. Då tyckte Rininsland att han inte behövde säga mer…

Det var ett tämligen lugnt och städat sammanträde. Tyvärr är det ofta samma talare i talarstolen varje tillfälle. Det borde nog partierna uppmärksamma och jobba med. (De kanske kan använda partistödet till det…) För övrigt är det tämligen tyst, varenda gång, från Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De verkar inte få luft i sällskap med Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Sammanträdet avslutades exakt kl 21.00.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, partistöd

Gårdagens KF (15/3)

16 mars, 2023 Lämna en kommentar

När kommunfullmäktiges ledamöter vandrade hemåt i kvällsmörkret, strax före kl 21 igår onsdag, så var det nog senare än vad de flesta hade trott. De hade antagligen räknat med ett kortare sammanträde. Det hade i varje fall jag.

Sammanträdet bjöd egentligen inte på några större överraskningar, men några ärenden fick trots allt en liten oväntad vändning (Notera att jag skrev en blogg om fullmäktiges ärenden innan sammanträdet – se ”Fullmäktige 15/3 2023”.) Det kan vara värt att uppmärksamma att samtliga de ärenden som Vänsterpartiet hade yrkanden i antogs av kommunfullmäktige enligt V-förslagen…

Det blev direkt en livlig diskussion om den kommunala resultatutjämningsreserven (RUR).

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) började med att förklara varför han hade lagt fram förslaget, dvs att kommunstyrelsen skulle ges mandat att använda RUR nästa år. RUR är som bekant en reserv på 50 milj kr som kommunen har avsatt från överskotten tidigare år. Augustsson menade att Vänersborg står inför sämre tider år 2024 och för att förhindra drastiska nedskärningar i nämndernas verksamhet så måste RUR-pengarna täcka de eventuella underskotten.

Det hade Augustsson helt rätt i ansåg Vänsterpartiet. Det är så det är tänkt att RUR ska användas – pengar ska avsättas under bra tider för att användas under sämre. Det är också på sin plats att påpeka att prognoserna talar om att tiderna ska bli bättre, både för Sverige och kommunerna, 2025 och 2026.

Henrik Harlitz (M) opponerade sig mot Augustssons förslag, som också var kommunstyrelsens. Harlitz menade att tiderna var alldeles för osäkra. Det kan bli stora underskott i budgeten redan innevarande år och i så fall måste RUR-pengar användas. Därför kanske RUR-pengarna tar slut redan i år menade Harlitz.

Harlitz (M) hade en mycket dyster och pessimistisk syn på Sveriges ekonomi. Det kanske beror på att han har bra kunskaper och kännedom om vilka partier och personer som sitter i regeringen och som bland annat leder finansdepartementet. Harlitz och moderaternas förslag skulle leda till stora nedskärningar i välfärden, dvs i skola, vård och omsorg, i Vänersborg. Anders Strand (SD) yrkade bifall till Harlitz avslagsyrkande.

Vänsterpartiet yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag om att använda RUR till att täcka eventuellt underskott. Välfärdens kvalitet måste upprätthållas till varje pris. Det är Vänsterpartiet bestämda ståndpunkt. Det var också en liten framgång för V att användningen av RUR överhuvudtaget diskuterades. Vi har förespråkat användningen av RUR tidigare, utan att hörsammas, och välkomnar en aktivare kommunal budgetpolitik.

Det blev votering. Vänsterpartiet röstade med de styrande partierna, S+C+KD+MP, vilket innebar 27 röster mot den borgerliga oppositionens (M+L+SD+MBP) 24 röster.

Beslutet innebär att kommunen har möjlighet att använda RUR-pengar om det behövs.

Flera mer “formella” och okontroversiella ärenden röstades igenom av kommunfullmäktige utan diskussion. Det gällde även tilldelningen av 5,3 milj kr extra i utökad investeringsbudget 2023 för investeringsunderhåll och verksamhetsanpassning av Kulturhuset. Det är nu avsatt sammanlagt 23,3 milj kr. Bo Carlsson (C) hade också ett inlägg när nya taxor för myndighetsutövning av Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) skulle avgöras. Carlsson menade att avgiftshöjningar av kommunala tjänster måste diskuteras, och ifrågasättas. Höjningarna är betungande för många verksamheter och besluten är inflationsdrivande menade han.

Det ligger en del i Carlssons resonemang. Kommunfullmäktige måste nog fundera några extra varv på alla avgiftshöjningar.

Det var flera ledamöter som trodde att ärende 9, “Revidering av Flaggregler” var ett rent rutinärende. Men vänsterpartiets Ida Hildingsson ville annorlunda. Hildingsson ansåg att Vänersborgs kommun skulle uppmärksamma de nationella minoriteterna genom att flagga på deras respektive flaggdagar. Det skulle främja inkludering och förhoppningsvis också att intresset för och kunskapen om dem ökar.

Det tyckte hela kommunfullmäktige var en bra idé. Det beslutades också, efter ett förslag från Johan Andersson (C), att flagga på den internationella mansdagen. Jag visste faktiskt inte att det fanns en sådan…

Nya flaggdagar i Vänersborg blir alltså:

  • 6 februari – samerna
  • 24 februari – sverigefinnarna
  • 8 april – romerna
  • 15 juli – tornedalingarna
  • 19 november – mansdagen

När kommunfullmäktiges arbetsordning diskuterades i december var flera vänsterpartister uppe i talarstolen och lade fram förslag på ändringar. Eftersom flera av dessa förslag nu var inarbetade i det nya förslaget så var det bara Lutz Rininsland (V) som hade kvar några yrkanden. Rininsland ville ändra på tre ställen. Efter ett klargörande på den tredje punkten tyckte Benny Augustsson (S) att samtliga ändringsförslag var helt ok – och det tyckte kommunfullmäktige med.

Fullmäktige behandlade två medborgarförslag. Det första handlade om mer pengar till utflykter inom skolan. Det var en bra tanke i förslaget, men det skulle avslås…

Jag tyckte att det var viktigt att någon uppmärksammade förslaget från talarstolen och förklarade orsaken till avslaget. Det var att visa respekt för den unge förslagsställaren. Jag förklarade därför varför fullmäktige var tvunget att avslå förslaget. Vilket fullmäktige också gjorde.

Det andra medborgarförslaget föreslog att Vänersborgs kommun ska köpa in broddar till pensionärerna (65+) i Vänersborgs kommun. Syftet var naturligtvis att förebygga halkskador på vintern. Kommunstyrelsen ville avslå även detta förslag. Men det ville inte Lutz Rininsland från Vänsterpartiet.

Rininsland ansåg att underlaget inte var fullständigt utan att det hade blivit en miss. Socialstyrelsen hade gjort en utredning i frågan och den visade att det var lönsamt att dela ut broddar till pensionärerna. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa en utförligare beskrivning av diskussionen – se “Vänsterpartiet välkomnar medborgarförslag”.

I sitt anförande nämnde också Rininsland att kommunfullmäktige i september förra året beslutade att medborgarförslaget skulle avgöras i kommunstyrelsen och inte komma upp något mer i fullmäktige. Dagens ärende var alltså en miss. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tog upp denna tråd och ville att ordförande Annalena Levin (C) skulle lyfta ur ärendet. Det gjorde inte Levin, och det var helt riktigt.

Frågan är om det faktiskt inte är Augustssons eget fel (i varje fall rent formellt) att ärendet kom tillbaka till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen beslutade nämligen i februari, under Augustssons ordförandeskap, att ärendet skulle till kommunfullmäktige…

Lutz Rininsland (V) yrkade att medborgarförslaget skulle återremitteras. Det bifölls av flera ledamöter i kommunfullmäktige, och så blev också beslutet.

Det var mycket Vänsterpartiet under sammanträdet. Och nog slås man över att partiets inflytande över besluten tycks vara tämligen stort. Det går att själv bilda sig en uppfattning om detta. Det går nämligen att se hela kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand. Det är bara att klicka på följande länk “Kommunfullmäktige, 15 mars”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, Vänsterpartiet

Fullmäktige 15/3 2023

12 mars, 2023 1 kommentar

Kommande vecka sammanträder återigen kommunens högsta beslutande organ. 51 ledamöter och ett antal ersättare sätter sig på sina platser i Mötessal Bojorten kl 18.00 nu på onsdag.

Kommunfullmäktige ska sammanträda. Förhoppningsvis fylls också läktaren med många kommuninvånare som håller uppsikt och koll på sina förtroendevalda.… Och som vanligt kan man också följa sammanträdet hemifrån på kommunens webb-TV. (Klicka här.)

På en del sammanträden är det många tunga och särskilt viktiga ärenden som ska avhandlas – och på andra är det lite “lugnare”. I februari var ett sådant tungt sammanträde, på onsdag är det betydligt fler ärenden av “rutinkaraktär”.

Dagordningen har följande utseende:

Sammanträdet börjar med en information om en revisorsrapport. Det är en rapport från KPMG som skulle ha redovisats på februarisammanträdet, men som lyftes ur dagordningen i sista stund. KPMG har granskat överförmyndarnämnden för de politiska revisorernas räkning. Rapportens sammanfattande bedömning är:

“Överförmyndarnämndens verksamhet bedrivs med tillräcklig styrning, ledning, uppföljning och intern kontroll.”

Kommunstyrelsen fastställde på sitt senaste sammanträde budgetanvisningarna för år 2024. (Se “Vad hände på KS?”.) Det var förslaget från de styrande partierna som antogs. Budgetanvisningar är de “budgetramar” som nämnderna ska utgå från när de planerar sina verksamheter för år 2024.

Kommunen beräknas göra ett underskott nästa år. De styrande partierna tänker sig då att underskottet ska täckas med pengar från den så kallade resultatutjämningsreserven (RUR). Det är pengar, 50 milj kr, som kommunen har avsatt från överskotten tidigare år. Nu ska fullmäktige besluta att det är ok att underskottet i budgeten för 2024 täcks av RUR-pengar.

Vänsterpartiet är positivt till att RUR används. Pengarna gör det möjligt att, som det stod i regeringens proposition 2011 när resultatutjämningsreserver infördes (se här):

“… reservera en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.”

Vänsterpartiet har pratat om RUR vid upprepade tillfällen i Vänersborg. Vi har genom åren velat använda RUR på ett mer aktivt sätt. Nu händer det.

IT-kontoret ska få lite extra pengar, ca 1,8 milj, för att köpa in switchar, server och lagringslösningar. Det är inget att “bråka om”, grejerna behövs. Kanske blir det däremot en del protester när fullmäktige ska besluta om att utöka investeringsbudgeten för ombyggnation, underhåll och verksamhetsanpassning av Kulturhuset. Fullmäktige ska tillskjuta ytterligare 5,3 milj kr till Kulturhuset vilket innebär att de sammanlagda investeringskostnaderna kommer att uppgå till 23,3 milj kr. Det är möjligt att Sverigedemokraterna vill avslå förslaget. Jag vet inte, men de avstod från att delta i beslutet i kommunstyrelsen. Det är i och för sig mycket pengar, men det är, som de flesta partier ser det, till nödvändiga åtgärder i Kulturhuset.

Det kommunala fastighetsbolaget Fastighets AB Vänersborg (FABV) vill köpa fastigheten Krickan 1 ute på Torpaområdet. Det är den fastighet där bland annat Vänersborg Market och en moské ligger. Syftet med förvärvet är bland annat att skapa förutsättningar för att iordningsställa lokaler för kommunal verksamhet. Köpeskillingen uppgår till 9,5 milj kr. Det blir nog ingen diskussion kring det köpet.

Det blir nog inte heller någon diskussion, tror jag, när fullmäktige ska anta nya taxor för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF). Visst blir det tufft för kommuninvånarna när alla taxor går upp, men det är ofta nödvändigt. När drivmedelspriserna ökar för fordonen på räddningstjänsten är det invånarna i Vänersborg, Trollhättan, Färgelanda och Mellerud som måste betala. Det finns ingen annan som gör det. Och inte kan brandbilarna spara pengar genom att bara rycka ut på vartannat larm…

Kommunfullmäktige ska anta nya riktlinjer för flaggning i Vänersborgs kommun. Det är inte så mycket som ändras, det handlar mer om att uppdatera dokumentet i sig. Det är en kommunal målsättning att alla dokument ska bli standardiserade och t ex använda samma begrepp och struktur.

Det kan bli en del diskussion om kommunfullmäktiges arbetsordning. Igen. Ärendet har varit uppe för behandling tidigare, men återremitterades då tillbaka från fullmäktige till kommunstyrelsen. Vänsterpartisterna i församlingen (vilka annars?) hade alldeles för många synpunkter… Några av våra synpunkter har nu fått gehör. Det föreslås t ex att fullmäktigeledamöterna ska få två repliker per person. Tidigare var det bara en. Det finns dock fortfarande en del frågetecken kring några paragrafer.

Kommunfullmäktige ska anta en byggnadsstrategi som syftar till att kommunen ska välja mer hållbara och klimatsmarta material. Det är inte heller särskilt kontroversiellt.

Vad jag förstår är det en elev i grundskolan som har lämnat ett medborgarförslag till kommunfullmäktige. Det handlar om att kommunen ska satsa mer pengar på utflykter inom undervisningens ram. Förslaget är bra tänkt, men det fungerar tyvärr inte. Det förklarar barn- och utbildningsnämnden i sitt remissvar på medborgarförslaget. I svaret står bland annat:

  • utbildningen ska vara avgiftsfri (det kan bli indirekta kostnader som ex utrustning eller måltider)
  • skolan har tillsynsansvar
  • övernattning kräver att personalen är villig att arbeta utanför sin ordinarie arbetstid
  • rektor har ansvar för att organisera arbetet på sin enhet
  • rektor bestämmer hur budgeten ska fördelas
  • det finns inga pengar för utflykter.
  • rektor och lärare bestämmer undervisningen

Som sagt, tanken i medborgarförslaget är bra, men huvudmannen, dvs kommunfullmäktige, kan enligt Skollagen inte bestämma hur undervisningen ska utformas, det är lärarnas och rektorernas uppgift.

Det har också kommit in ett medborgarförslag om att Vänersborgs kommun ska köpa in broddar till pensionärerna (65+) i Vänersborgs kommun. Syftet är naturligtvis att förebygga halkskador på vintern. Min uppfattning är att svaret på medborgarförslaget, till skillnad från det förra förslaget (om skolutflykter), är tämligen ologiskt.

I underlaget konstateras att den vanligaste skadeplatsen för fallolyckor är:

“i hemmet, på särskilt boende eller på sjukhus, alltså inte utomhusmiljö.”

Slutsatsen blir då att fysisk träning och åtgärder i hemmiljö har en större förebyggande effekt mot fallskador än broddar. Men nu är det ju så att kommunen inte kan bestämma över människors hem. Det går däremot att göra något åt utomhusmiljön. Broddar skulle skydda pensionärer mot t ex halkiga trottoarer, även om det är färre äldre som skadar sig ute än inomhus. Kan kommunen förebygga en enda skadad höft eller ett enda brutet ben så kanske fria broddar till äldre betalar sig. Även om det sker utomhus…

För övrigt nämns det ingenstans i handlingarna vad det skulle kosta kommunen att erbjuda alla över 65+ gratis broddar. Förslaget till beslut är att medborgarförslaget ska avslås.

Ett par nya medborgarförslag har lämnats in liksom en motion. Medborgarförslagen handlar om att inrätta en familjecentral i Vänersborg och att göra Vänersborg till en gång- och cykelsäker stad. De ska emellertid inte behandlas på onsdag, bara remitteras till kommunstyrelsen och någon nämnd.

Till sist avsäger sig Ola Wesley (SD) alla uppdrag i nämnder och styrelser, utom sin plats i kommunfullmäktige. Jan Palmqvist (SD) gör detsamma, men han lämnar också kommunfullmäktige.

Det var dagordningen för kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag. Kom ihåg att alla fullmäktigesammanträden är offentliga. Det går också att se inspelningen från sammanträdet i efterhand, till och med ärende för ärende. Det är bra om man skulle ha extra intresse för någon särskild fråga. (Klicka här.)

Anm. Du kan läsa om fullmäktiges sammanträde och hur det gick på bloggen ”Gårdagens KF (15/3)”.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023

Överklagande till Förvaltningsrätten

2 mars, 2023 Lämna en kommentar

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari beslutade de styrande partierna, S+C+KD+MP, att återremittera Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten och avlopp. Det var möjligt eftersom det räcker med en tredjedel av rösterna i fullmäktige för att återremittera ett ärende.

Det var också av precis den anledningen som de styrande partierna inte ville ha en omröstning om själva motionen. De visste ju att fullmäktige skulle bifalla den, dvs rösta ja till motionen. Oppositionen i Vänersborg var nämligen, för en gång skull, enig. Samtliga 28 ledamöter i oppositionen är motståndare till tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet. (De styrande har 23 ledamöter.) En återremiss var således det enda sättet för de styrande att undvika ett snöpligt röstningsnederlag i sakfrågan.

Jag har beskrivit hela ärendet ganska noggrant i bloggarna “KF 2: VA – återremiss igen” och ”KF 2b: VA-motionen och lagen”. TTELA har gjort detsamma i artikeln “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till va-nätet”.

För att få ett objektivt och kunnigt svar om vad det innebär att återremittera ett ärende så frågade jag den intelligenta chattroboten ChatGPT om hjälp. Jag fick svaret:

“Att återremittera ett ärende betyder att man skickar tillbaka det till den tidigare instansen, vanligtvis till den som skickade ärendet till dig i första hand, för vidare åtgärder. Detta kan göras av olika skäl, till exempel om det behövs ytterligare information eller om ärendet behöver undersökas ytterligare innan ett beslut kan fattas.

Återremiss kan också användas om ett beslut har fattats, men det beslutet behöver ändras eller justeras. I detta fall skickas ärendet tillbaka till den tidigare instansen för att en ny bedömning ska göras och en nytt beslut ska fattas.

I allmänhet innebär återremiss att ärendet inte kan avslutas eller hanteras på grund av bristande information eller andra omständigheter, och det kräver att ärendet går tillbaka till startpunkt för att lösa problemet.”

Ett återremissyrkande av ett ärende i kommunfullmäktige ska alltid följas av en motivering. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) lämnade följande motivering till yrkandet på återremiss:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Tanken med en återremiss är alltså att den ska användas när ett ärende kräver ytterligare utredning. Det kan vara att underlaget känns ofullständigt och behöver kompletteras med ytterligare faktauppgifter. Motiveringen ska då upplysa mottagaren av återremissen om vad som ska göras. 

Det framgår tydligt av Mats Anderssons motivering att detta inte var syftet med återremissen. Syftet var ett annat. Det var helt enkelt att förhindra ett beslut.

Det är möjligt att Mats Andersson tyckte att “ändamålet helgar medlen”. Han kanske ansåg att ett bifall av motionen skulle få negativa konsekvenser av något slag för kommunen. Det var i och för sig inget han direkt argumenterade för i talarstolen, men det var vad han sa i en paus. Men det spelar egentligen ingen roll vilket ändamål Andersson hade i slutändan, det direkta syftet med att återremittera ärendet var att förhindra ett beslut.

De styrande partierna missbrukade alltså, som jag ser det, rätten för minoriteter att återremittera ett ärende.

Jag tycker inte att det är ok agera på det här sättet i kommunens högsta beslutande organ. Jag har därför begärt att Förvaltningsrätten i Göteborg laglighetsprövar beslutet. Laglighetsprövning är så att säga den formella benämningen på ett överklagande.

Det är tveksamt om “överklagandet” finner rättens gillande. Förvaltningsrätten brukar nämligen oftast nöja sig med att meddela att kommunfullmäktige formellt sett har rätt att fatta beslut. Det brukar inte sällan vara ett slags “Moment 22” när man har med Förvaltningsrätten att göra.

Men det är ändå viktigt att reagera och protestera tycker jag. Förhoppningsvis leder en laglighetsprövning i varje fall till någon typ av diskussion. Är det politiskt och moraliskt ok att obstruera beslut i fullmäktige på det här sättet? Vi får se vad som händer.

Här nedan följer min skrivelse till Förvaltningsrätten. (Du kan ladda ner den som pdf här.)

===

Den 15 februari 2023 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg ett beslut (§ 14, KS 2022/106) om att återremittera ärendet Motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp.

Yrkandet om återremiss framfördes av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) och motiveringen till återremissen hade lydelsen:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan.”

I Kommunallagen 5 kap 50 § står det endast att motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Det brukar emellertid vara så att en återremiss innebär att ärendet överlämnas för ytterligare utredning. Det kan vara att underlaget känns ofullständigt och behöver kompletteras med ytterligare faktauppgifter. Det är praxis att det i beslutet om återremiss tydligt anges varför ärendet återremitteras så att mottagaren av återremissen vet vad som ska göras. Däremot kan en återremiss knappast motiveras med att en kommunal plan måste utarbetas och godkännas före fullmäktige kan behandla motionen.

Den motivering som Mats Andersson lade fram på sammanträdet och som godkändes av en minoritet i kommunfullmäktige har inte syftet att ytterligare beredning av motionen ska ske. Återremissen är snarast en ”maskerad bordläggning” och syftar enligt min mening snarast till att obstruera ett beslut av kommunfullmäktige. Det torde kunna ses som ett missbruk av den möjlighet som kommunallagen ger en minoritet att kräva ytterligare utredning och faktaunderlag. Mats Andersson borde istället ha begärt en bordläggning av ärendet. 

Det ska tilläggas att motionen lämnades in 15 februari 2022 och var beredd enligt reglerna.

Undertecknad önskar därför att Förvaltningsrätten laglighetsprövar det beslut om återremiss med den motivering som lämnades och som en minoritet i Vänersborgs kommunfullmäktige fattade beslut om.

Stefan Kärvling
Vänersborg 20230301

Bilaga

Kommunfullmäktiges protokoll 2023-02-15

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:förvaltningsrätten, Juridik, Kommunfullmäktige 2023, VA

KF 4: Betraktelse över avslagen motion

28 februari, 2023 3 kommentarer

Det här är den femte och definitivt sista bloggen om kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 15 februari. Av olika skäl har jag inte kunnat avsluta redovisningen av sammanträdet tidigare. Det har varit allt från besök av barnbarnet Olle via fullmäktige och BUN till magsjuka, dock inte från Olle. (Länkar till de tidigare bloggarna hittar du i slutet av bloggen.)

Jag blev mycket förvånad i måndags när jag min vana trogen började dagen med en kopp kaffe och TTELA. TTELA hade tydligen inte heller hunnit avsluta redovisningen från samma fullmäktigesammanträde. Det fanns en artikel om Vänsterpartiets och min motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler. (Se TTELA “Idén: Rädda obebodda hus och få en levande landsbygd”.) Det var onekligen en positiv överraskning. Kanske tyckte TTELA, precis som jag, att motionen var värd ett bättre öde… (Här kan du läsa motionen “Kartläggning obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun”.)

Jag hade stora förhoppningar när jag utifrån ett medborgarförslag skrev motionen i april förra året. Det var enligt min mening en bra och okontroversiell motion. Jag var övertygad om att flera partier såg det och att de också förstod att motionen faktiskt såg till hela kommunens bästa, framför allt landsbygdsdelarna.

Men redan när jag läste tjänstemannasvaret på min motion anade jag oråd, min optimism försvann. Svaret började i och för sig med att förvaltningen uttryckte att den var positiv till motionens intentioner. Det påminde om ett klassiskt bandytänk, “finta vänster och gå höger…” Förvaltningen sänkte snabbt motionen med ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. (Direkta citat från svaret.) Det fanns även slutsatser som torde ha varit direkt felaktiga, t ex att tomma hus på landsbygden förmodligen inte ökade inflyttningen och att erfarenheter från andra kommuner visade att intresset från fastighetsägarna hade varit svalt.

Jag har fortfarande svårt att förstå det negativa svaret. Det finns en mängd kommuner som inventerar och har inventerat obebodda hus. Våren 2022 hade nästan ett 60-tal kommuner kartlagt eller genomfört en inventering av obebodda hus. Några fick till och med EU-bidrag för arbetet – Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors i ett gemensamt projekt. (Se t ex “Landsbygdsdrömmar – obebodda hus”.) Och Säffle, Arvika och Eda kommun i ett annat EU-projekt. (Se “Ett projekt för bättre utnyttjande av fastigheter”.) Framgångarna var på många håll stora. Det är bara att googla på “obebodda hus” så ges det massor av exempel. Det har också varit reportage i tidningar och TV.

Några kommuner har varit så positiva i arbetet med att kartlägga obebodda hus så att de till och med har arbetat fram handledningar om hur arbetet kan gå tillväga. De har visat hur en kommun kan arbeta med inventeringen och undvika att bryta mot t ex GDPR, öka intresset för öde hus, jobba effektivt i kommunen och hur kommunen kan arbeta tillsammans med civilsamhället. Precis de svårigheter som Vänersborgs kommun ser som oöverstigliga hinder för en kartläggning…

Kristianstads kommun är en av de kommuner som har arbetat med att inventera obebodda hus. Kommunen har också utarbetat en sådan här handledning. (Ladda ner handledningen här.) I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.) Den motionen lär frambringa ytterligare en negativ tjänstemannaskrivelse som svar – kanske med inledningen:

“Kommunstyrelseförvaltningen ställer sig positiv till motionens intentioner.”

Jag samlade argument för att jobba med obebodda hus från några kommuner. Det fanns hur många som helst. Artikeln i TTELA sammanfattade (se TTELA “Idén: Rädda obebodda hus och få en levande landsbygd”):

“…säger Kärvling och lyfter exempel på hur inflyttningen ökat, landsbygden blivit mer levande, hur kulturhistoriskt värdefulla hus rustats upp och den gröna näringen gynnats.”

Inga av de argument, som talade för en kartläggning av obebodda hus i motionens anda, nämndes i det underlag som låg på fullmäktiges bord.

För mig känns det mycket underligt att en sådan här bra och egentligen helt opolitisk motion bara kan sägas vara besvarad och sedan förpassas till papperskorgen. Vänersborg skulle kanske till och med kunna söka EU-bidrag för ett projekt om kartläggning av obebodda hus…

Det som emellertid får mig att bli ännu mer bekymrad och beklämd i behandlingen av motionen är de arbetssätt och rutiner som kommunen har i beredningen av ärenden. Den så kallade ärendeberedningen, kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen bevakar inte att beredningen av ärenden, som t ex motionen, sker på ett objektivt, sakligt och allsidigt sätt. Och det reagerar jag på.

Beredningen av motioner och alla andra ärenden måste vara objektiv. Beredningen ska vara opartisk, saklig och korrekt, alla ska behandlas lika och alla likvärdiga fall ska behandlas på samma sätt. Det betyder också att både fördelar och nackdelar med olika alternativ ska lyftas fram. Det är politikerna som ska bestämma. Det är politikerna som ska göra avvägningar, ta hänsyn till olika faktorer och intressen, prioritera osv. Politikerna ska göra valet mellan olika alternativ – och besluta.

Tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar lyder i sitt arbete under den så kallade objektivitetsprincipen. De får naturligtvis, precis som alla andra, tycka och säga vad de vill, även på sin arbetsplats. Men det får inte påverka tjänsteutövningen eller rollen som tjänsteperson. De får inte låta personliga preferenser, tyckanden och åsikter påverka beteenden, utredningar och ställningstaganden. Tjänstepersonsrollen ska inte blandas ihop med yttrandefrihet. 

Kravet på tjänstepersonernas professionalism är så fundamentalt viktigt att det faktiskt slås fast i en av Sveriges grundlagar, Regeringsformens 1 kap 9 §:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Det är formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” som kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. 

Statskontoret har utgett en broschyr för statligt anställda som heter “Den statliga värdegrunden”. (Den kan laddas ner här.) Skriften ska lära de anställda vad som är en god förvaltning. Jag antar att dessa grunder och principer bör gälla för tjänstepersoner även i den kommunala förvaltningen…

Jag tänkte citera några avsnitt ur broschyren. Det är inte bara lärorikt och viktigt för tjänstepersoner utan även för vanliga kommuninvånare.

  • “Objektivitetsprincipen innebär att myndigheterna är skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt. Denna objektivitet måste prägla även sådant som ligger utanför det rena beslutsfattandet.”
  • ”Objektivitetsprincipen kan också tolkas som ett förbud. Det är förbjudet att som statsanställd se till andra intressen än dem du ska tillgodose. Det är också förbjudet att fatta beslut på andra grunder än vad som framgår av reglerna i det aktuella fallet.”
  • ”Du som arbetar i en myndighet får helt enkelt inte ta hänsyn till ovidkommande saker när du fattar ett beslut. Du får till exempel inte låta vänskapsrelationer, familjeband eller personliga uppfattningar påverka dig.”

Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket:

“I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.”

Det är viktigt att också politiker i nämnder och styrelser har koll på objektivitetsprincipen, både för egen del och när det gäller bedömningen av underlag och förslag från förvaltningarna. Det är framför allt, som jag ser det, nämndsordförandenas och presidiernas uppgift och skyldighet att göra detta.

Jag ser inte att objektivitetsprincipen följdes i beredningen och behandlingen av min motion. Det är egentligen bara att ponera att det hade varit kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som hade skrivit den motion som jag skrev. Tror någon att Augustsson hade fått samma utredning och svar?

Politikerna i Vänersborg måste bli mer kritiska till de underlag som lämnas av förvaltningarna, även om tjänstepersonerna kommer fram till slutsatser som passar deras politiska åsikter. I synnerhet då, skulle jag vilja påstå. Det kanske också är något för kommunens revisorer att granska…?

Så här i efterhand tänker jag – det kanske var dumt att ta upp motionen om kartläggning av obebodda hus i valrörelsen. Det är möjligt att de andra partierna därför betraktade motionen som enbart en vänsterpartistisk motion och inte en motion för Vänersborgs kommuns bästa. Ibland tror jag nämligen att partiegoismen i kommunen övertrumfar det sunda förnuftet.

Hur det gick i fullmäktige med motionen…?

Jag tyckte att det var dåligt att ingen gick upp i talarstolen och argumenterade mot motionen, om de nu tänkte avslå den… Jag begärde därför votering. Ledamöterna skulle visa och stå för att de avslog en bra motion utan argument. Och så blev det, och vad jag vet så är det ingen som skämdes för det…

Det var 43 fullmäktigeledamöter som avslog motionen och bara 8 som ville bifalla den. Det var Vänsterpartiet och Medborgarpartiet samt någon från Moderaterna.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023, landsbygd, objektivitetsprincipen

KF 3: Hunneberg, Dalbobergen, jämställdhet, KFV och annat

26 februari, 2023 1 kommentar

I två bloggar (se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång” och “KF 2: VA – återremiss igen”), och en “kompletterande” blogg (se “KF 2b: VA-motionen och lagen”), har jag redogjort för några ärenden på kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari. Det fanns fler ärenden denna kväll – i den nya och påkostade mötessalen kallad Bojorten.

Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att ställa sig bakom förslaget att bilda ett nytt kommunalt aktiebolag för att driva den framtida utvecklingen på Hunne- och Halleberg. (Se bloggen “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)” för mer fakta.) Det var få ledamöter som begärde ordet och det blev ingen debatt i ärendet överhuvudtaget – alla var överens. Niklas Johansson på TTELA har skrivit en upplysande artikel om ärendet. Den rekommenderas, i varje fall om du är intresserad av just denna fråga. Eller vill läsa några citat på vad jag anförde från talarstolen… (Se “Kommunalt bolag ska driva turistverksamheten på bergen”.)

Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön (FÖP) var ett viktigt ärende. (För mer fakta, se återigen “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Det är ju en plan som det har arbetats med under en hel massa år. Nu var det äntligen dags för kommunfullmäktige att fastställa den. Även i detta ärende var det få talare. Ja, det vara bara två… Och ingen debatt. Otroligt…

Gunilla Cederbom (V) argumenterade för att de två områdena på Dalbobergen, som i planen betecknas med U22 och U23, skulle lyftas ur den fördjupade översiktsplanen. Områdena är olämpliga som utvecklingsområden för nya bostäder menade Cederbom och räknade upp flera orsaker till stöd för det. Ingen gjorde sig besväret att svara… Inte ens Miljöpartiet, vars tystnad bara kan tolkas som att partiet fortfarande inte har hittat varken den identitet eller ryggrad som partiet förlorade tidigt i samarbetet med S+C.

Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till Cederboms och Vänsterpartiets yrkande. Jag tror att Vänsterpartiet och Medborgarpartiet faktiskt gjorde sig till talespartier för en stor del av vänersborgarna. Det verkar nämligen vara en ganska utbredd uppfattning att områdena vid Dalbobergen ska bevaras som de är. (Se TTELA “Hur kan man strunta i oss vänersborgare?” och “Slopa exploateringen av Dalbobergen”. Och även Karl af Geijerstams ledare “Därför blir det svårt att bygga bostäder på södra Dalbobergen”.)

Samtliga närvarande vänsterpartister reserverade sig mot fullmäktiges beslut angående Dalbobergen. Det blir att ta strid och bilda opinion den dag då detaljplaner ska upprättas för att genomföra exploateringen…

En tämligen inaktuell delårsrapport från förra året avhandlades. Det handlade om Kunskapsförbundet Västs (KFV) delårsrapport från augusti(!). Madelaine Karlsson (S) passade ändå på att beskriva de stora utmaningarna (problemen alltså…) som förbundet stod inför innevarande år, 2023. Lutz Rininsland (V) fortsatte sedan med att utveckla resonemanget och konstaterade att det i år saknas 13,5 milj kr för KFV. Det är inflationen som ökar kostnaderna med 6 milj kr, Gysärskolan får fler elever och kostnaderna ökar därigenom med 5 milj. Dessutom blir skolmåltiderna 2,5 milj kr dyrare på grund av en felräkning i Trollhättan. 13,5 milj motsvarar 5% av Kunskapsförbundets personalstyrka vilket är detsamma som 21 tjänster…

Det är inte ägarsamråd förrän i april. Då möts återigen den nye ordföranden för kommunstyrelsen i Trollhättan Peter Eriksson (M) och Vänersborgs Benny Augustsson (S). Det återstår att se hur det samarbetet utvecklar sig. Jag tror att Kunskapsförbundet går mot osäkra tider…

TTELA berättade för några dagar sedan om ärendet kring Medborgarpartiets motion om att bygga ett kallbadhus vid Skräcklan. Det rådde delade meningar skrev tidningen. (Se TTELA “Delade meningar om ett nytt kallbadhus på Skräcklan”.) Och det var väl inte helt fel, men det var egentligen Göran Svensson och Medborgarpartiet som hade en mening och 48 ledamöter från 8 andra partier som hade en annan. Det blir inget kallbadhus inom överskådlig tid, även om kallbad är öppet för alla redan nu… (Du hittar mer fakta kring motionen här – “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.)

Jag vill slutligen ta upp behandlingen av Vänsterpartiets motion om att utöka uppgifterna för Demokratiberedningen till att även omfatta jämställdhetsfrågorna. (Du kan ladda ner motionen här.)

Motionen hade föregåtts av en hel del samtal och diskussioner – och inte minst missförstånd. Och det fortsatte nog till viss del ända fram till beslutet. Eller… Beslut…? Det blev inget beslut, det blev en återremiss. Igen.

Vänsterpartiet blev i ett tidigt skede medvetet om att det inte skulle bli något bifall till motionen denna onsdagskväll, inte ens till ett kompromissförslag. Från talarstolen redogjorde Lutz Rininsland (V) för bakgrunden och syftet till motionen:

“Vi är inte tillfredsställda med att ett antal frågor inte får den behandlingen som de borde få.”

Vänsterpartiet vill lyfta upp jämställdhetsarbetet och jämställdhetsfrågorna ytterligare i kommunen.

Dan Åberg (M) hade formella synpunkter på kommunens arbete och ordningen i besluten. Ordningen följde inte kommunens arbetsordning. Det skulle först beslutas om en uppdragsbeskrivning och en sådan hade inte ens tagits fram menade Åberg. Som inte hade några åsikter om själva motionen.

Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Det är viktigt med jämställdhet inledde han. Det var inte därför de styrande inte skulle yrka bifall till motionen. Det var av andra, formella skäl. Det var emellertid inte samma formella skäl som Dan Åberg (M) hade fört fram, men även de styrkte Borgmalm i sin uppfattning. Borgmalm menade att det arbetades med jämställdhet i organisationen och att det redan fanns policies. Det handlade nu om var frågorna skulle ligga i organisationen. Och därom rådde det ett stort frågetecken nu när kommunfullmäktige inte hade fattat något beslut om styr- och ledningsmodellen för kommunen. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) I ett snabbt ögonblick fick jag en känsla av utpressning… Vänsterpartiet hade ju faktiskt varit det parti som yrkade på återremissen, och detta var Vänsterpartiets motion. Jag kastade snabbt av mig misstankarna.

Kenneth Borgmalm (S) yrkade på återremiss med motiveringen:

“Kommunfullmäktige bör idag inte fatta beslut som i sak kan handla om hur fullmäktige vill ha möjlighet att styra, leda och organisera vilket vi inte kan veta innan riktlinjen för ledning  och styrning är på plats.”

Det innebär att Vänsterpartiets motion så småningom återkommer till fullmäktige. Det tyckte vi efter omständigheterna var ok.

Jag funderar på att avsluta bloggarna med en kortare redogörelse för min motion om obebodda hus. I så fall återkommer jag.

Anm. Glöm inte att du med egna öron kan lyssna på vad som sades på kommunfullmäktige. Sammanträdet spelades nämligen in med både ljud och även – bild. Det är lätt att kontrollera om jag t ex har återgett sammanträdet på ett korrekt sätt. Du hittar inspelningen av sammanträdet här – till kommunens hemsida.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Översiktsplan, Hunneberg, jämställdhet, KFV 2023, Kommunfullmäktige 2023, Kunskapsförbundet Väst

KF 2b: VA-motionen och lagen

25 februari, 2023 Lämna en kommentar

I förra veckan behandlade kommunfullmäktige en motion från Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Det vet läsare av denna blogg. Jag skrev om ärendet och motionen i bloggen “KF 2: VA – återremiss igen”. I torsdags publicerade TTELA en artikel på sin hemsida om samma VA-ärende. Nästa vecka kanske artikeln blir publicerad i papperstidningen. (Se “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till VA-nätet”.)

Niklas Johansson på TTELA ger som vanligt sina läsare en förståelig och korrekt beskrivning av fullmäktiges behandling av VA-frågan förra veckan. Och artikeln blir ju inte sämre av att jag själv blir citerad… Hela artikeln avslutas faktiskt med ett citat från mina läppar:

“Jag ska säga vad frågan handlar om: Och det är att folk som har godkända enskilda avloppsanläggningar är tvungna att betala 200.000 kronor för att ansluta sig till kommunens VA-nät trots att de bara bor på stället kanske högst tio veckor om året. Det handlar inte om att bråka, det handlar om de som tvingas att betala 200.000 kronor för något de inte behöver. Det ska vi fundera på.”

Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade detta inlägg. Det är synd, det är en avgörande viktig aspekt i frågan om tvångsanslutning. En anonym person, som känner till förhållandena på Gardesanna, utvecklade på sätt och vis argumentet i en kommentar till mitt blogginlägg (se här):

“I början på nästa år, har väl alla på Gardesanna fått betala sin tvångsanslutning, på ett eller annat sätt. Många äldre som får krav på sig att betala ca 150.000- 250.000:-. Några kanske är fattigpensionärer. Att tvinga fastighetsägare är inte demokrati. Finns det ett fungerade och godkänd avlopp, skulle det vara frivilligt. Det är lätt att ta beslut om andras pengar.”

Det blir aldrig några svar på sådana här frågor från de styrande partierna. Det vore särskilt intressant om Kristdemokraterna och Centerpartiet, som styr kommunen tillsammans med sossarna, hade gjort det. Partiföreningarna i Vänersborg har ju uppenbarligen en helt annan inställning till tvångsanslutning än den officiella partilinjen.

Jag har efter fullmäktige fått en fråga från Vänersnäs om det inte fanns något i fullmäktiges handlingar som klargjorde vad som gäller kring motionens frågeställningar utifrån lagarna. Jo då, på sätt och vis fanns det lite om det i tjänstemannaskrivelsen. Tjänstepersonerna ska ju som alla vet följa objektivitetsprincipen och ge en allsidig, saklig och objektiv bild av ärendet så att politikerna sedan kan fatta ett genomtänkt och sakligt grundat beslut… (Se “Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)

Det hänvisas både i själva beslutet och i underlaget, som är en slags motivering, till den uppdaterade vattentjänstlagen, LAV. Kommunfullmäktiges beslut hade följande lydelse:

“Kommunfullmäktige beslutar att motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp skall anses färdigbehandlad med hänvisning till antagandet av proposition 2021/22:208 Vägar till hållbara vattentjänster.”

Propositionen är det regeringsförslag som låg till grund för riksdagens beslut om en lagändring i juni 2022. Ändringarna i vattentjänstlagen beskrivs på ett korrekt sätt i fullmäktiges underlag. Den konkreta kopplingen, ”hänvisningen”, mellan den “uppdaterade” lagen och motionens yrkanden förklaras dock inte. Det är lite underligt eftersom de avsnitt i lagen som handlar om vad som händer när kommunen har inrättat verksamhetsområden, vilket motionen behandlar, inte ändrades. De paragraferna har samma lydelse innan lagändringen som efter. På det sättet blir ju hänvisningen till den nya lagen lite “diffus”, snällt sagt.

Det närmaste en motivering till att motionen skulle kastas i papperskorgen utifrån lagen var följande avsnitt i underlaget till kommunfullmäktige:

“När ett verksamhetsområde väl är inrättat styr Miljöbalken när den faktiska anslutningen ska ske och Lagen om allmänna vattentjänster reglerar när anslutningsavgift ska betalas.”

Begreppet verksamhetsområde nämns inte i Miljöbalken. (Begreppet förekommer en gång i lagtexten, dock i en annan betydelse.) Det står inte heller något om anslutning till kommunalt VA. Det gör att jag inte kan hitta var i Miljöbalken det bestäms (styrs) när ”den faktiska anslutningen” ska ske – om det nu står någonstans. Miljöbalken gör som jag ser det överhuvudtaget ingen principiell skillnad mellan enskilda VA-anläggningar och kommunala VA-anslutningar. Lagen är “bara” intresserad av konsekvenserna för miljön:

“Miljöbalken skall tillämpas så att
   1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter “

Det finns alltså, vad jag kan se, inga skrivningar som är tillämpliga i ärendet kring motionens yrkanden om “uppskjuten” anslutning till ett kommunalt VA-nät. Inte så länge som de enskilda VA-anläggningarna kan godtas med:

“hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Det står mer om motionens yrkanden i vattentjänstlagen, LAV. Det är i 24 § som anslutning och avgifter tas upp:

“En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän va-anläggning, om fastigheten
   1. finns inom va-anläggningens verksamhetsområde, och
   2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt.”

Det finns sannolikt flera tolkningar av denna paragraf, men jag noterar att det står ett “och” efter första punkten. Det står inte ett “eller”… Det torde betyda att både punkt 1 och 2 ska vara uppfyllda för att en fastighetsägare inom ett verksamhetsområde ska tvingas att betala avgifter för en allmän VA-anläggning.

Många kommuner tolkar lagen, liksom Vänersborg, som att alla fastighetsägare ska tvingas betala en anslutning när fastigheten har hamnat inom ett av kommunen beslutat verksamhetsområde. Det finns äldre domar som visar att domstolar har haft den tolkningen också. Det håller dock på att ske en förändring av tolkningen i nyare domar.

Hur som helst. Det står ju inget i vattentjänstlagen om när anslutningen måste ske efter att ett verksamhetsområde har beslutats eller när anslutningsavgiften ska erläggas. Här finns det definitivt ett “friutrymme”, eller ”manöverutrymme”, där kommunen kan utforma ett eget regelverk, precis som Lena Eckerbom Wendel (M) avsåg med sin motion.

Det kan också tilläggas att det inte finns några instruktioner eller direktiv i LAV om att de frågor som Eckerbom Wendels motion tar upp ska finnas med och/eller regleras i en vattentjänstplan. Lagen ger istället andra direktiv om vad som ska ingå i en sådan plan. Ett kommunalt  regelverk skulle kunna komplettera en sådan vattentjänstplan.

Det ville inte de styrande partierna, S+C+KD+MP. Och eftersom de är i minoritet i kommunfullmäktige utnyttjade de rätten att återremittera ärendet, ett beslut som kan fattas med minst en tredjedel av rösterna.

Mats Andersson (C) motiverade återremissen med följande formulering:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan.”

Det innebär sannolikt att inget beslut fattas om motionen under innevarande år. Det är som Tor Wendel (M) sa, en ”maskerad bordläggning”.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:Juridik, Kommunfullmäktige 2023, M, Motion, VA

KF 2: VA – återremiss igen

19 februari, 2023 4 kommentarer

Igår skrev jag om ärendet “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Ärendet drog ut på tiden – och slutade i en återremiss. Ett senare ärende, “Svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”, hade stora likheter. Det drog också ut på tiden – och slutade i en återremiss.

Motionen som behandlades var skriven av Lena Eckerbom Wendel (M). Den handlade om att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)”.)

De styrande partierna, S+C+MP och nu också KD, argumenterar som bekant i alla lägen för att alla fastighetsägare alltid ska tvångsanslutas till det kommunala VA-nätet. De hade som väntat inte heller ändrat sig i onsdags. De styrande visste emellertid att en majoritet av kommunfullmäktige är emot tvångsanslutning. Det innebar också att det var givet att Eckerbom Wendels motion skulle få majoritet, särskilt som representanter från M, V, SD och MBP tidigt i debatten deklarerade från talarstolen att M-motionen skulle bifallas.

De styrande partierna ville självklart undvika ett beslut…

Den lag som styr alla frågor kring vatten och avlopp, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), förändrades, “uppdaterades”, förra året. En nyhet var att varje kommun skulle utarbeta en vattentjänstplan. Det arbetet håller på i hela Sverige och även i Vänersborg. Vattentjänstplanen ska nämligen enligt lagen börja gälla redan den 1 januari 2024.

Det kunde de styrande skylla på, tyckte de, för att förhindra och skjuta upp ett beslut i fullmäktige. Ann-Marie Jonasson (S), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) argumenterade alla för att det inte var lämpligt att fatta något beslut i onsdags, eller överhuvudtaget under året.

Mats Andersson (C) sa:

“… så pågår det ett arbete med att ta fram, precis enligt lagen om allmänna vattentjänster, en ny vattentjänstplan. … Det är viktigt att lagen gäller även Vänersborgs kommun.”

Andersson befarade tydligen att om kommunfullmäktige sa ja till motionen så skulle kommunen riskera att träda över lagens råmärken.

Benny Augustsson (S) fyllde strax efteråt på:

“Det är lagen som styr det. Vi kan inte skriva ett regelverk som frångår lag.”

Kommunalråden hade tydligen läst både lagen och motionen slarvigt. Det fanns nämligen inget i motionen som gick emot lagen och det fanns inget i lagen som hindrade att kommunen antog ett regelverk enligt motionen. Det fanns, som Lena Eckerbom Wendel (M) framförde, ett “manöverutrymme” för kommunerna att ha egna regelverk. Regelverket skulle så att säga komplettera lagen och framför allt tala om för invånarna hur kommunen tänkte agera.

Och jag tror inte heller att några utanför de styrande partierna förstod varför fullmäktige skulle invänta den kommunala vattentjänstplanen. LAV (Vattentjänstlagen) förklarar:

“En vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.”

Lagen föreskriver inte att en kommunal vattentjänstplan ska ta upp de frågor som motionen vill. Däremot hade planen möjligtvis kunnat göra det om kommunfullmäktige hade bifallit Eckerbom Wendels motion…

Det kan även vara på sin plats att upplysa vissa personer om att den kommande kommunala vattentjänstplanen inte är bindande.

Det fanns med andra ord inget i motionen eller i det regelverk som motionen efterlyste som kunde bryta varken mot vattentjänstlagen eller en kommande vattentjänstplan. De styrande partiernas argument var sakligt sett helt oförståeliga, och felaktiga. 

De styrande ville bara obstruera ett beslut i fullmäktige.

Mats Andersson (C) försäkrade mig dock efter sammanträdet om att det inte var fallet…

Andersson yrkade tidigt på att ärendet skulle bordläggas – till nästa år. Han läste aldrig upp den skriftliga motivering som han lämnade in, men han lämnade några argument från talarstolen.

“bordläggning tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Och:

“mycket av det här innehållet i motionen, det föreskrivs i den här lagen”

Senare under sammanträdet läste ordförande Annalena Levin (C) upp motiveringen. (Se nedan.)

Det räcker med att 1/3 av fullmäktiges ledamöter röstar på bordläggning för att det ska bli bordläggning. Det beror på att bordläggning är eller kan vara ett så kallat minoritetsskydd. I Kommunallagen 5 kap 50 § står det:

“Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.”

Men bordläggning till nästa år? Kommunallagen 5 kap 51 §:

“Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.”

Eftersom det hade gått rykten om Anderssons yrkande hade jag ställt en fråga till en av SKR:s jurister redan tidigare under dagen, och fått ett snabbt svar. Jag citerar hela svaret, eftersom jag tror att det finns ledamöter i fullmäktige som är intresserade av det.

“När jag läser lagtexten i 5 kap. 50 och 51 § § kommunallagen så är det helt klart att en minoritet om minst 1/3 av de närvarande ledamöterna o tjänstgörande ersättarna (men mindre än hälften) kan få till stånd ett beslut om bordläggning. När det gäller frågan om när ärendet ska komma upp igen så är huvudregeln att det ska komma upp på nästa sammanträde, det prövas alltså inte i yrkandet om bordläggning, utan är ett särskilt beslut. Fullmäktige kan enligt 5 kap 51 § besluta att det ska tas upp på ett senare sammanträde, om det kommer upp ett sådant yrkande. Jag bedömer att ett sådant yrkande prövas för sig och att beslut i frågan fattas med vanlig enkel majoritet.  Helt enkelt för att den frågan inte regleras i 5 kap 50 § KL. Jfr vad som sägs där om minoritetsåterremiss, där minoriteten också ska besluta om motiveringen.”

När Mats Andersson (C) fick höra om dessa tingens ordning, insåg han att en majoritet i kommunfullmäktige naturligtvis skulle rösta mot att ärendet bordlades resten av året. Fullmäktiges majoritet skulle naturligtvis bara bordlägga ärendet till sammanträdet i mars. Andersson ändrade därför sitt yrkande, och yrkade – återremiss.

Mats Andersson (C) försäkrade dock efter sammanträdet att de styrande inte bara ville obstruera ett beslut…

Ordförande Levin (C) läste upp Mats Anderssons bordläggningsmotivering som nu hade ändrats till en motivering för en återremiss:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Ordförande Levin såg mycket undrande ut när hon läste upp den korta motiveringen. Och det förstår jag. Det är, som jag ser det, ingen korrekt motivering.

Tor Wendel (M) förstod inte heller motiveringen till återremissen. Han talade om en ”maskerad bordläggning”. Även Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter på återremissen. Hon ville ju i sin motion bara att kommunen skulle ta fram ett regelverk, som sedan kanske täcktes eller inte täcktes av vattentjänstplanen.

En minoritet i kommunfullmäktige beslutade att ärendet “Svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp” skulle återremitteras. Röstsiffrorna blev 23 för en återremiss och 28 mot. Ärendet ska alltså inte tas upp i fullmäktige förrän nästa år då kommunens vattentjänstplan börjar gälla.

Men som sagt, jag undrar om en sådan här motivering till en återremiss verkligen är ok. Det är uppenbart, tycker jag, att de styrande partierna bara har försökt att hitta sätt att obstruera fullmäktiges rätt att fatta beslut.

Anm. Läs den direkta fortsättningen på denna blogg – ”KF 2b: VA-motionen och lagen”.

PS. Det går att se hela debatten och hela sammanträdet på kommunens hemsida – klicka här.

==

Bloggar om kommunfullmäktige den 15 februari 2023:

Kategorier:AnderssonMats, Kommunfullmäktige 2023, Motion, VA