Arkiv
Kommunfullmäktige 13/9
På onsdag, den 13 september, sammanträder kommunens högsta beslutande organ. Det är första gången som kommunfullmäktige samlas efter sommaruppehållet.
Dagordningen är diger – hela 38 ärenden och sammanlagt 808 sidor för ledamöterna att studera.
De flesta av dessa ärenden känner regelbundna läsare av denna blogg till. Ärendena som fullmäktige ska fatta beslut om har samtliga behandlats, eller 
beretts som det riktiga och formella begreppet lyder, av kommunstyrelsen. Jag skrev om flera medborgarförslag i bloggen “Sommaren är slut – KS på onsdag”, motioner i “KS på onsdag alltså” och gjorde en sammanfattning om ärendenas utgång i kommunstyrelsen i bloggen “Om gårdagens KS (30/8)”. (Titta gärna i dessa bloggar för mer fakta om varje ärende.)
Det är utifrån diskussionen i kommunstyrelsen som man får veta hur det ska gå i kommunfullmäktige. I kommunstyrelsen (KS) talar nämligen partierna om vad de har för åsikter i de olika ärendena, lägger fram sina argument och inte sällan visar de sina ställningstaganden i de voteringar som genomförs. Det är sällan det händer några överraskningar när ärendena kommer till kommunfullmäktige (KF).
Men ibland händer det…
Ett sådant ärende skulle kunna vara ärende 3, “Svar på medborgarförslag om införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV) inom Vänersborgs kommun”. I KS slutade ärendet med en votering. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade KS att föreslå KF (kommunfullmäktige alltså) att avslå medborgarförslaget. 
Kristdemokraterna, som denna mandatperiod är med och styr kommunen, röstade mot att införa valfrihet enligt LOV. Det går emot partiets officiella linje. Kommer KD att fortsätta gå emot partilinjen i fullmäktige? Vi får hoppas det. Det ska bli intressant att se hur KD kommer att agera…
Vänsterpartiet framförde annorlunda uppfattningar i KS om flera medborgarförslag. Vi (Vänsterpartiet alltså) yrkade bifall till medborgarförslagen om införande av “anropstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen” och “inköp av broddar”. I det sistnämnda förslaget röstade även MBP för bifall till medborgarförslaget.
Vänsterpartiet yrkade på återremiss på medborgarförslaget “om skyddsräcke på Dalbobron” (återigen tillsammans med Medborgarpartiet). Förslaget är nu uppe i 
KF för tredje(!) gången. Det har blivit återremitterat vid de två tidigare tillfällena. Nu är det nog dags för ett avgörande…
Vänsterpartiet, och jag förmodar MBP, vill sannolikt fortfarande se ett skyddsräcke på Dalbobron. 
Dessutom ser det ut som om de nya konstruktionerna på broräckena är sämre än de gamla… Det har enligt uppgift rapporterats 21 incidenter de senaste 5 åren, varav 4 incidenter sedan 2021. Och tyvärr, ytterligare en allvarlig incident på bron alldeles nyligen. Det lutar åt att Vänsterpartiet röstar på bifall till medborgarförslaget.
Det har kommit in flera nya medborgarförslag. De ska dock inte avgöras på onsdag, utan bara skickas vidare (remitteras) till kommunstyrelsen och/eller någon nämnd för beredning. Den här gången kan inte författarna till förslagen redogöra för dem i fullmäktige. Det kommer däremot de som skickar förslag till KF i oktober att kunna göra. På onsdag ska nämligen KF besluta om just detta. Alla förslagsställare ska få presentera sina förslag under x minuter. (Hur många minuter beslutas på onsdag.) Det ska bli intressant att se vilken kommuninvånare som blir först.
Det har inkommit två medborgarförslag om boule-banan på Sjövallen. Förslagen vill att kommunen ska bygga, eller hjälpa till att bygga, en “carport” som kan fungera som ett sol- och regnskydd. Eftersom jag bor i området och ser hur ofta det spelas boule så kan jag tycka att det handlar om en relativt låg kommunal investeringskostnad som kommer många tillgodo. Vi får se vad kommunen så småningom kommer fram till.
Ett annat förslag från en kommuninvånare handlar om att kommunen ska ordna fler fritidsgårdar – i alla delar av kommunen:
“Det är viktigt att vi inte glömmer bort våra barn och ungdomar i hela kommunen. En trygg plats att gå till och som många barn och ungdomar ser som ett andra hem.”
Vänersborgarna är kreativa.
“Jag har ett förslag på att anlägga en ny badplats vid Skaven. Har hittat en avskild plats som jag tror skulle passa bra.”
Det skriver en annan kommuninvånare, och bifogar en karta och ett foto över den föreslagna badplatsen. 
Här bör det byggas åtminstone två badbryggor, se röda markeringar på fotografiet.
Förslaget kan vara värt att titta på extra noga. Det kommer att bli många bostäder på Skaven/Öxnered vad det lider. En badplats skulle nog göra området än attraktivare och populärare.
Det föreslås av en annan invånare att det ska anläggas en:
“skateramp och en gjuten pool för kommunens barn och ungdomar som är intresserade av skateboard.”
Och varför ska denna anläggning inte ligga i Blåsut? Undrar förslagsställaren. Och det kan man ju fråga sig.
Det är många bra förslag som kommer från Vänersborgs invånare. Och om de genomförs skulle de sannolikt öka trivseln på många sätt bland invånarna. Det är väl bara fråga om hur mycket pengar kommunen kan avsätta till alla dessa “fritidsaktiviteter”, de är ju inte lagstadgade. Men å andra sidan, det är ju inte Arena Vänersborg heller.
Det är flera motioner som kommer att avslås. Det förstår man utifrån behandlingen i KS. Mathias Olssons (SD) motion om “temalekplats anpassad för alla” kommer att avslås. Det kommer också partikollegans Anders Strands motion om “underhåll och utveckling Vargöns stationsområde” att göra. 
Samma öde går även Lutz Rininslands (V) och min egen motion om “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” till mötes. Jag ska dock försöka göra ett sista desperat försök att påverka ledamöter genom att senare, men innan sammanträdet, skriva en blogg om varför det är en bra motion med en utmärkt idé.
Kommunstyrelsen var mer positiv till två motioner från Moderaterna som båda handlade om Frändefors. Det ska, så småningom, bli en fördjupad översiktsplan och en motionsrunda i samhället.
I samtliga de övriga ärendena så kommer kommunfullmäktige att vara överens om de stora dragen. I några ärenden kommer i varje fall Vänsterpartiet att framföra några synpunkter, kanske gör andra partier det också. Det kommer att handla om att, så att säga, förbättra besluten, inte att ändra meningen med dem. Det skulle dock kunna bli fråga om att återremittera några ärenden innan förbättringarna kan beslutas.
När det gäller ärende 25, klimatlöftena, så finns det några löften som kommunen inte anser vara realistiska att uppfylla under en treårsperiod. (Se “Om gårdagens KS (30/8)”.) Det borde framgå av underlaget, kan man tycka, hur kommunen tänker sig att arbeta mot att uppfylla dem. Vad krävs för att det röda (=uppfylls inte) ska bli grönt? Vilka steg kan kommunen ta för att närma sig det gröna? Det vore väl en viktig information och ett viktigt arbete…?
Ärende 22, ”Riktlinjer för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda”, blir allt viktigare. Tyvärr är titeln på riktlinjerna något missvisande, eftersom de föreslagna riktlinjerna inte innehåller något avsnitt om hur hat, hot och våld ska förebyggas. Som jag ser det måste titeln ändras eller också måste riktlinjerna kompletteras med ett avsnitt om förebyggande arbete.
I ärende 23, “Regler för tomtkö i Vänersborgs kommun”, ska kommunen anta nya regler. De regler som finns för närvarande lämnar nämligen:
“stort utrymme för tolkning och de nya reglerna syftar till att åtgärda detta, för en mer rättssäker hantering av kommunens tomtkö. De nya tomtköreglerna tydliggör hur processen ska genomföras och vilka regler som gäller vid köp av tomt.”
Och så läser man de nya reglernas definition av en tomt:
“Med tomt menas i dessa regler: Styckebyggt hus inrymmande en bostad och avsett till helårsbostad att användas för eget bruk av ett hushåll.”
Reglerna vänder sig till personer som står i tomtkö, personer som inte har någon tomt. Men som vill ha – för att bygga ett hus på. Jag tror faktiskt att reglernas definition av tomt är fel. Och jag förstår inte varför inte Plan- och bygglagens (PBL) definition av tomt används (4 §):
“ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”
I regler som handlar om kö till tomter bör begreppet tomt vara rätt definierat kan man tycka.
Det kan noteras att det blir allt färre Sverigedemokrater kvar i fullmäktigeförsamlingen. Från att ha varit 5 ersättare är det nu bara, efter drygt 8 månader in på mandatperioden, en enda kvar. Lisbet Henriksson avsäger sig nämligen sin plats i KF. Motiveringen visar på att SD i Vänersborg sannolikt har stora problem:
“Mitt beslut baseras på samarbetssvårigheter i vår SDGrupp som jag anser olösliga”
Men till sist – en glad nyhet.
Rasmus Gråberg ska väljas in som ersättare i Miljö- och hälsoskyddsnämnden som ersättare för Vänsterpartiet. (Välkommen i gänget Rasmus!)
Kommunfullmäktige sammanträde kan som vanligt följas på kommunens webb-TV.
Hallevibadet – och KD (2/2)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hallevibadet – och KD (1/2)”.
Kommunfullmäktige beslutade den 21 juni:
“om avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”
Kristdemokraterna (KD) reserverade sig skriftligt mot beslutet. (Reservationen finns i fullmäktiges protokoll, kan laddas ner här, på sidan 187.)
KD beskrev i sin reservation vilka som använde Hallevibadet och att det fanns grupper vars behov bäst tillgodosågs på just Hallevibadet. KD ansåg också att det var viktigt att det fanns en badanläggning i Vargön. Sedan skrev KD om anläggningen:
“Det framgår av förvaltningens skrivelse att det finns risk för oförutsedda kostnader vid fortsatt öppethållande, men vi kristdemokrater ser en stor risk för outredda kostnader, såväl ekonomiska som sociala som kan uppstå vid en avveckling av Hallevibadet.”
Inga av de argument som framfördes av Helge Kneese (KD) i gruppen “Vänersborgare” på Facebook fanns med i reservationen. (Se “Hallevibadet – och KD (1/2)”.) Kneese menade ju att det var sannolikt att Hallevibadet skulle klara en fortsatt drift med kostnader som inte skulle överstiga 200.000 kr per år. Detta borde naturligtvis ha stått i reservationen om uppgifterna hade varit riktiga.
Det är för övrigt intressant hur KD argumenterade i sin reservation. Partiet ifrågasatte inte kultur- och fritidsförvaltningens beskrivning av anläggningen. KD menade bara att en avveckling kunde bli ännu dyrare. Det sistnämnda borde KD naturligtvis ha belagt med fakta och sakliga argument.
Kristdemokraterna avslutade reservationen med:
“Vi förespråkar därför ett planerat fortsatt öppethållande av Hallevibadet tills det finns en
långsiktig plan kring kommunens bestånd av bad- och simanläggningar.”
Det står inget om pengar och kostnader i reservationen, inget om allt det som krävs för att driva Hallevibadet vidare. Det är lätt att få intrycket att det handlar om “jag vill, jag vill”…
På Facebook fick Helge Kneese svar på tal. Han menade dock att han inte kände till den information som gavs på Facebook. När hans debattmotståndare, som inte var jag, hänvisade till min blogg “Hallevibadet” för fakta svarade Kneese:
“En politikers uttalande är inte detsamma som objektiva fakta om det inte specifikt uttalas och medföljer en referens till uttalandet.”
Kneese fortsatte debatten med sin “motståndare”:
“Jag kanske ska påtala att det var inte dig jag avsåg med ”kilgissningar” utan de politiker som du lyssnat på.“
Och eftersom personen ifråga hade hänvisat till min blogg så var det inte svårt att gissa vilken politiker Kneese avsåg…
De fakta som jag återgav i min blogg “Hallevibadet” var inga “killgissningar”. De var helt och hållet tagna från en tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen. Tjänsteskrivelsen fanns med i underlaget till
kommunfullmäktige den 21 juni och kan laddas ner här. (Skrivelsen återfinns på sidan 666 “Bilaga 4 Fördjupad beskrivning Hallevibadet”.)
Inför kommunstyrelsens behandling av ärendet den 7 juni hade ytterligare information tagits fram. Det underlaget, “Kompletterande underlag till ärende KS 2023/705”, återfanns också i ovanstående underlag till kommunfullmäktige på sidan 810. (Handlingen kan också laddas ner här.)
I det kompletterande underlaget gjordes en sammanställning av brister och kostnader för Hallevibadet. Det handlade om bristfälligt ytskikt, otäta bassänger, vattenrening och utjämningstank. Kultur- och fritidsförvaltningen bedömde att det skulle kosta ca 33 milj kr att åtgärda dessa brister. Och då garderade sig ändå förvaltningen:
“Observera att ytterligare brister kan upptäckas om renovering skulle påbörjas.”
EnviroProcess Sweden AB hade i ett utlåtande, som medföljde det kompletterande underlaget, skrivit:
“Den största enskilda bristen i anläggningen är golvytorna runt bassängerna. Dessa är fortfarande i utförande som när anläggningen var ett utomhusbad – ”trädgårdsplattor”. Med denna lösning är det inte möjligt att hålla de hygieniska krav som gäller på en badanläggning. Ytorna går inte att städa och desinficera till en nivå som uppfyller Folkhälsomyndighetens krav”
Företaget fortsatte:
“Bassängerna är försedda med ett tätskikt av typ PVC-liner. Denna uppvisar skador och det är uppenbara läckage som gör att tätskiktet inte längre kan antas skydda betongkonstruktionen mot kloridinträngning och armeringskorrosion. 25m bassängen har en tydlig sättning som indikerar brist i grundläggning och/eller betongkonstruktionen. Ytterligare brister i betongkonstruktionen är uppenbara bland annat i utjämningstanken/ pumpgropen.”
EnviroProcess avslutade utlåtandet:
“Med den stora omfattningen av brister är det tveksamt om det kan anses motiverat att renovera den befintliga anläggningen.”
Det tycker emellertid Kristdemokraterna och Helge Kneese. Eller också hoppas de att bristerna inte finns. Eller att badet ska fungera utan åtgärder till den dag då en badutredning ligger på bordet – eller kanske tills ett nytt badhus står klart i kommunen. Som KD för övrigt vill placera i Vargön. (Undrar vad kommuninvånarna i Dalsland säger om det?)
Jag tror att åtminstone Helge Kneese har dessa förhoppningar på Hallevibadet. Han skrev nämligen på Facebook (i gruppen Vänersborgare) så sent som igår kväll:
”Vad vi fått till oss är att större investeringar behövs för drift bortom 2025. … Det finns inget som är sämre idag än för 5 år sen efter den senaste större översynen.”
Kneeses påståenden återfinns inte i det underlag som har tagits fram till politikerna i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. De återfinns inte heller i Kristdemokraternas reservation… Det beror på, tror jag, att Kneeses påståenden inte är korrekta.
Till sist.
Det nämns också i det kompletterande underlaget att:
“Samhällsbyggnadsnämnden har i dagsläget en driftskostnad på ca 2.000 tkr/år.”
Det ska jämföras med Helge Kneeses påstående att reparationer och service har legat på runt 200.000 kr per år för Hallevibadet. Någon har missuppfattat eller blivit lurad – ledamoten i samhällsbyggnadsnämnden Helge Kneese eller politikerna i kommunfullmäktige…
Kristdemokraterna i Vänersborg har lagt all sin kraft och prestige på att argumentera för att behålla Hallevibadet. Skiljelinjen till kommunfullmäktiges majoritet har varit att majoriteten inte var beredd att i nuvarande ekonomiska läge satsa de pengar som behövs för att driva och bevara badet. Kostnaderna skulle bli alltför stora.
Det vore en bra lösning om t ex Simklubben Vänersborg kunde driva verksamheten på Hallevi. Kommunen skulle kunna stå för kostnaderna så länge de t ex höll sig inom de 200.000 kr per år som Helge Kneese skrev att det skulle kosta. Den dag det krävdes större summor skulle kommunen dra sig ur och badanläggningen läggas ner.
Det kan finnas en annan lösning. Det sägs att det finns en aktör som vill ta över hela anläggningen, en aktör som redan har anmält intresse. Det gäller bara att samhällsbyggnadsförvaltningen besvarar kontaktförsöken från denne intressent…
Hallevibadet – och KD (1/2)
På kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni diskuterades Hallevibadets framtid. Det fattades också ett viktigt beslut.
Behandlingen i fullmäktige hade föregåtts av diskussioner, inte bara i olika politiska sammanhang som kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utan också ute i kommunens olika delar, kanske framför allt i Vargön. Naturligtvis hade debattens vågor också gått höga på Facebook.
Diskussionerna har fortsatt och fortfarande verkar intresset vara stort och synpunkterna många. Det finns, som vanligt är jag benägen att skriva, också många missuppfattningar. Jag har skrivit en del om Hallevibadet redan, både vad gäller behandlingen i politiken och om själva badet. Men det verkar ändå som om jag borde sammanfatta och försöka bringa ytterligare klarhet i frågan.
Det är framför allt några inlägg från Kristdemokraternas (KD) ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, Helge Kneese från Vargön, som har fångat mitt intresse. Kneese liksom hela KD tycks ha gått “all-in” på Hallevibadet. Det verkar inte finnas något annat ärende som är tillnärmelsevis lika viktigt för partiet. KD hörs inte när det gäller t ex mer pengar till förskola eller skola. Eller om det handlar om mer resurser till hemtjänsten eller äldreboenden. Men Hallevibadet…
Helge Kneese har fortsatt att argumentera för KD:s uppfattning och han har till stor del anfört nya argument. I Facebookgruppen “Vänersborgare” skriver Kneese följande om badanläggningen på Hallevi:
“Den utredning jag känner till är slutsatsen att den är i förvånansvärt bra skick för sin ålder. Hallevi har nyligen renoverats och fräschats upp för ett antal miljoner av kommunen och de 70.000 besökarna om året tycker den är OK. Simklubben säger detsamma.
Visst har den gått över tiden och vi behöver en långsiktig plan men något akut läge där flytt av verksamhet görs utan ordentlig utredning existerar inte idag. Sannolikt klarar den fortsatt drift ett par år. Reperationer och service har legat på runt 200,000 kr per år, vilket får anses högst rimligt för en anläggningen av Hallevis typ.”
Kneeses slutsats tycks vara att Hallevi är i ett bra skick och att reparationer och service inte kommer att överstiga 200.000 kr per år.
Kneeses argument framfördes inte av hans partivänner i kommunfullmäktige, och inte några andra heller för den delen. Det är särskilt anmärkningsvärt att argumenten inte fanns med i den skriftliga reservationen som KD lämnade in i fullmäktige. Om de argument som Kneese beskrev på Facebook hade varit sanna vill säga. Och hade de varit det så hade garanterat samtliga partier i Vänersborg ställt upp med 200.000 kr per år för att driva Hallevibadet vidare.
Jag återkommer till Helge Kneese.
Hallevibadets framtid behandlades alltså på kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni. Det var under två ärenden, dels under ärendet budget 2024 och dels som ett eget ärende.
Budgeten för 2024 handlade om pengar till Hallevi nästa år. Kultur- och fritidsnämnden hade varit tydlig med att om inte nämnden fick ytterligare 1,8 milj kr för 2024 så skulle nämnden spara genom att skära ner sina kostnader. Och då skulle nämnden dra sig ur driften och verksamheten på Hallevi. Pengarna motsvarade framför allt tre tjänster för att driva själva badet.
Sverigedemokraterna, som också ville behålla badet, föreslog i sitt budgetförslag att kultur- och fritidsnämnden skulle tilldelas dessa 1,8 milj. Det kan man tycka vad man vill om, men det var åtminstone konsekvent. KD föreslog dock inga pengar till Hallevi… Det var motsägelsefullt eftersom kultur- och fritidsnämnden inte skulle kunna driva badet utan extra pengar. Kanske tänkte KD att simklubben skulle ta över verksamheten redan vid årsskiftet? Det nämnde KD dock inte på sammanträdet.
Det kan för övrigt noteras att KD denna mandatperiod ingår i den styrande minoriteten tillsammans med S+C+MP. KD har uppenbarligen inte fått något gehör för sina åsikter om Hallevibadet. De andra partierna i “fyrklövern”, som Bo Carlsson (C) har döpt den styrande konstellationen till, ville inte avsätta pengar till Hallevi. Det ville inget annat parti heller, förutom SD.
Kultur- och fritidsnämnden fick inga pengar till Hallevibadet nästa år.
Under budgetdebatten var det bara SD som nämnde Hallevibadet. KD sa inget om badet. Under ärendet direkt efter budgetdebatten diskuterades Hallevibadet specifikt, i ett eget ärende. Då hade fler partier synpunkter. Ärendet hade den lite olyckliga titeln “Planerad stängning av Hallevibadet, Vargön”.
Budgetärendet och detta ärende hade liksom beretts “parallellt” men synkade inte. Efter att kultur- och fritidsnämnden hade yrkat om mer pengar nästa år för att kunna ha kvar sina tre anställda på Hallevibadet hade nämnden ändrat sig och ville avveckla sin:
“verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023”
Det var detta som kommunfullmäktige skulle ta ställning till.
Kultur- och fritidsnämnden ville alltså inte vänta tills årsskiftet, utan avveckla verksamheten redan inför hösten. Kultur- och fritidsnämnden motiverade sitt beslut på följande sätt:
“Kultur- och fritidsnämnden bedömer att det föreligger stor risk för att anställda medarbetare på Hallevibadet söker andra arbeten i det skede som MRP-processen befinner sig. I dialog med barn- och utbildningsförvaltningen samt med Vattenpalatset framgår det också att båda parter behöver en planerad stängning för att ha möjlighet att erbjuda bästa möjliga kvalitet i simundervisningen. En stängning skulle också minimera risken för oplanerade kostnader som kan uppstå under hösten.”
KD var mot en stängning av Hallevibadet. KD:s gruppledare Magnus Ekström från Vargön sa i talarstolen:
“Jag tror att, om kultur- och fritidsnämnden drar sig ur, så är det början på slutet för Hallevibadet som det, åtminstone det badet som står där idag.”
Partiet ville alltså driva Hallevibadet vidare i kommunal regi. Och det trots att KD inte hade föreslagit några pengar till driften för 2024 i budgetärendet strax före.
Men samtidigt måste kravet på fortsatt drift innebära att Kristdemokraterna var beredda att satsa åtskilliga miljoner i Hallevibadet. Det var faktiskt till skillnad mot SD som pratade om reparationer och underhåll av mindre slag på Hallevi. Mathias Olsson (SD) menade att de stora reparationerna behövdes om Hallevibadet skulle drivas vidare under lång tid, men det var ju inte tanken.
“Det vi önskar nu, det är egentligen mer reparationer av typen silvertejp, smarta reparationer och hålla tummarna.”
Sa Olsson, som undvek att nämna hur SD skulle agera om dessa åtgärder inte räckte till för att driva verksamheten på Hallevi. Därför blev SD:s ställningstagande mest en uppvisning i önsketänkande och förhoppningar.
Det fanns ytterligare en punkt i kommunstyrelsens förslag till beslut:
“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”
Samtliga andra ledamöter i kommunfullmäktige ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift i kommunal regi. Kommunfullmäktige biföll därför att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. Den andra att-satsen, som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet, avslogs. Tanken är att samhällsbyggnadsnämnden t ex ska ta kontakt med simklubben.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna reserverade sig. KD lämnade in en skriftlig reservation.
Fortsättning följer i bloggen ”Hallevibadet – och KD (2/2)”.
Anm. Helge Kneese har kommenterat bloggen i FB-gruppen ”Vänersborgare”.
PS. Jag har beskrivit ärendets behandling i kommunfullmäktige i bloggen “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.
KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm
Under kommunfullmäktiges sammanträde i förra veckan antogs budgeten för nästa år. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Men fullmäktige fattade också en rad andra beslut.
En ny plan- och bygglovstaxa antogs. Byggnadsförvaltningen ska börja ta betalt för hur lång tid ett ärende tar att handlägga snarare än hur stort det byggs.
“Taxa efter prestation.”
Som byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) formulerade det på klar och trygg göteborgska.
Taxan för upplåtelse av offentlig plats reviderades, medan avfalls- och VA-taxan höjdes. Det är verksamheter som ska finansieras av de som utnyttjar tjänsterna, och inte via skatten. En stor andel av invånarna betalar avgifter för sophämtning och vatten och avlopp, så det blir ganska kännbara höjningar. Man skulle önska att det gick att effektivisera dessa verksamheter på något sätt…
Ärendet om en ny styr- och ledningsmodell i kommunen har varit en långkörare. Jag har skrivit mycket om turerna kring behandlingen av modellen. I onsdags kom politikerna dock till vägs ände. Och det slutade “lyckligt” – ett enigt kommunfullmäktige antog den nya styr- och ledningsmodellen. 
Det var Kenneth Borgmalm (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) som tillsammans hade arbetat fram ett förslag som samtliga partier kunde ställa sig bakom.
Ärendet avslutades till och med med en applåd. Och det är mycket ovanligt. Det tror jag var ett tecken på den lättnad som ledamöterna kände över att fullmäktige äntligen kunde fatta ett enigt beslut i ärendet.
Frågan om Hallevibadets vara eller inte vara hade under de senaste veckorna seglat upp som en stor och engagerande fråga. Det var den på sätt och vis i fullmäktige också. Men ärendet avhandlades lugnt och tämligen snabbt.
Magnus Ekström (KD) yrkade avslag på förslaget. Han ansåg att badet ska finnas kvar och fungera tills det finns ett annat bad. Även det framtida badet ska finnas på Hallevi tyckte Ekström. Mattias Olsson (SD) höll med Ekström om att yrka avslag till beslutsförslaget. Olsson menade att badet skulle drivas så länge som möjligt. Han gick in på Hallevibadets skick och kostnader och tyckte att badet var värt reparationer av mindre slag för sin fortsatta verksamhet. Hur han och SD ställer sig till eventuella större och dyrare investeringar lär framtiden snart utvisa. Olsson pekade också på den stora mängden namn som samlats in för badets bevarande.
Henrik Harlitz (M) ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift. Han yrkade bifall till att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. 
Den andra att-satsen som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet skulle strykas. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Jonathan Svensson (S) yrkade bifall till Harlitz förslag. Det blev också fullmäktiges beslut med röstsiffrorna 37 mot 13. (En ledamot avstod.)
Beslutet innebär att bollen nu ligger hos samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden får utreda hur Hallevifrågan ska hanteras. Anser nämnden att simklubben kan ta över driften så är det ok. Än är alltså inte sista ordet sagt om Hallevibadet.
Det blev en stundtals engagerad debatt om kommunens måltidspolicy. Det handlade om en mening:
“Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar.”
Skulle denna mening vara kvar eller skulle den strykas? Anders Strand (SD) ansåg att den skulle strykas. Henrik Harlitz (M) höll med och undrade varför inte kommunen skulle skriva in alla andra certifieringar. 
Han tyckte att det inte ska finnas med några företagsnamn i kommunens styrdokument, och det ansåg han att Fairtrade var.
Dan Nyberg (S) var mycket engagerad i Fairtrade. Det handlar om ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling, sa Nyberg, och menade att det helt enkelt var fråga om internationell solidaritet. 
Det avgjorde frågan för en gammal socialist…
Det blev votering, och med 28 röster mot 23 beslutade kommunfullmäktige att meningen om Fairtrade skulle finnas kvar i kommunens måltidspolicy. (Det var tydligen också en moderat som röstade för Fairtrade, men jag hann inte uppfatta vem det var.)
Det blev även en diskussion om Dan Åbergs (M) och Tommy Christenssons (M) motion om ny parkeringsnorm och laddningsplatser för elbilar. Det är dags för kommunen att steppa upp tyckte Åberg och menade att vi politiker får sätta press på tjänstepersonerna. Anders Strand (SD) fyllde på:
“Det händer inget i Vänersborg.”
Benny Augustsson (S) ansåg att kommunfullmäktige redan, den 17 november 2021, hade fattat beslut om att elnätsföretag och andra aktörer ska kunna sätta upp laddstolpar på kommunala parkeringsplatser.
“En laddplan för kommunen är på gång.”
Sa Augustsson, och ansåg att en av motionens att-satser därmed inte skulle bifallas utan anses besvarad. Kommunfullmäktige höll med Augustsson och voteringen slutade med 27 för Augustssons yrkande och 24 för Dan Åbergs.
Det var en bra kväll för den styrande minoriteten. Tack vare Vänsterpartiets röster så fick de styrande partierna majoritet för de flesta av sina förslag. Det hör inte till vanligheterna i Vänersborgs kommunfullmäktige nu för tiden.
Nu tar politiken ledigt ett tag och politikerna laddar upp för nya bataljer till hösten. Jag hoppas att de alla får en skön sommar.
PS. Du kan läsa om kommunfullmäktige budgetdebatt i bloggen “KF (21/6): Budgetdebatten”. På kommunens webb-TV kan du se hela fullmäktigedebatten. Du kan enkelt klicka fram de ärenden som du är intresserad av.
KF (21/6): Budgetdebatten
Kommunfullmäktiges sista sammanträde inför sommaren, och det viktigaste på hela året, startade redan kl 13.00 förra onsdagen. Orsaken var att ordförande Annalena Levin (C) ville vara säker på att alla ärenden skulle hinna avhandlas under en och samma dag. Det höll på att ta en ända med förskräckelse. Sammanträdet slutade inte förrän kl 21.45. Men då fick ordförande, och möra och uttröttade ledamöter, ersättare och tjänstepersoner, äntligen bege sig hemåt.
Dagens stora, tunga och viktiga ärende var budgeten för 2024. Men först behandlades delårsbokslutet för tiden januari-april 2023. Prognoserna för 2024 är mycket osäkra, men det är de redan för innevarande år. Därför hade vi i Vänsterpartiet tagit för givet att det skulle bli debatt redan på punkten delårsbokslutet.
Tre vänsterpartister gick upp i talarstolen och höll sina anföranden. När jag var uppe för andra gången, och pratade om barn- och utbildningsnämnden, begärde Bo Carlsson (C) ordet. Efter det vaknade ytterligare några andra politiker till…
Utgången av 2023 är mycket viktig för hela budgettänket för nästa år. Prognoserna till och med april visar på ett överskott i kommunens resultat på +7 milj kr. Det är emellertid inte många som tror att det ska hålla. Det finns stora 
behov i de stora nämnderna, samtidigt som åtgärder ska vidtas för att hålla tillbaka kostnaderna. Det är en ekvation som knappast går att lösa. Redan nu vet vi att t ex ett antal resurspersoner med visstidsanställning i barn- och utbildningsförvaltniingen inte får förnyad anställning i höst. De flesta i kommunen förväntar sig ett mer eller mindre stort underskott år 2023…
Många både politiker och tjänstepersoner ser redan fram mot nästa delårsrapport. Den kommer i september och kommer sannolikt att leverera säkrare prognoser. Då har också regering och riksdag avslöjat vilka åtgärder de tänker vidta angående den ekonomiska situationen i landet. Det är väl egentligen först då som en träffsäkrare budget kan utarbetas. Om budgetunderskottet vid årets slut visar sig bli stort och inga nya statsbidrag kommer kan det innebära att kommunens reserver får tas i anspråk redan i år.
Prognoserna inför 2025 och 2026 är ljusare. Då ska ekonomin enligt de flesta bedömare återgå till det “normala”. Vänsterpartiet lyfte därför redan på delårsrapporten vikten av att “hålla ut” i år och nästa år. Det innebär att kommunen borde använda alla möjligheter och tillgängliga reserver för att behålla kommunens personal, dvs den personal som möter barn och elever, gamla och sjuka inom vård, skola och omsorg. Personalminskningar nu riskerar att ge skador i verksamheten som inte kan repareras eller återställas i framtiden.
Diskussionen tog naturligtvis fart ordentligt när kommunfullmäktige något senare på eftermiddagen behandlade “Mål- och resursplan 2024-2026”, dvs budgeten för nästa år.
Vänsterpartiet upprepade att kommunen måste prioritera välfärden – personalen inom välfärden fick inte minska. Det skulle försämra arbetsmiljö och arbetsvillkor och på sikt istället bli kostnadsdrivande. Allt måste göras för att upprätthålla service och kvalité inom vård, skola och omsorg.
Medborgarpartiet var inne på samma spår. Det kan tyckas lite märkligt, men Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hade i år lagt budgetar som låg väldigt nära varandra.
De styrande partierna (S+C+KD+MP), med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen, sa (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Solrosen läggas ner? Ska Lanternan avvecklas?
Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:
“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”
Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Kommunstyrelsen har sammanträde den 30 och Socialnämnden den 31 augusti, medan samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsnämnden inte har sina första möten förrän i september.) Det är inte omöjligt att de styrande partierna helt enkelt vill dra de tråkiga och negativa beskeden i långbänk. Augustsson och de styrande partierna har dock öppnat för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år.
Budgetförslaget från M+L var ännu mer återhållsamt. Verksamheterna skulle få mindre pengar än i de styrandes förslag. M+L ville använda den så kallade osthyveln i verksamheterna och minska anslagen till alla nämnder med 1% rakt över. Det skulle naturligtvis innebära en minskning av personalen och sänkning av kvaliteten på välfärden. M+L menade emellertid att det fanns besparingar att göra som inte drabbade verksamheterna.
Det är ett argument som diverse borgerliga partier alltid framför – och med stort eftertryck. Det blir inte mer sant bara för det. Jag är inte imponerad av argumentet.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) gav några exempel på sådana här besparingar. Det gick att spara på nyrenoverade kontor, konstnärlig gestaltning, avgiftsfri musik- och kulturskola eller studie- och konferensresor med övernattning på hotell menade han…
Det är ganska opportunistiskt och “publikfriande” att framföra sådana här förslag. Om t ex socialnämnden prognostiserar ett underskott på 37 milj kr kan vem som 
helst räkna ut att sådana här besparingar som Harlitz framförde inte räcker på långa vägar. Cecilia Prins (L) tog dock priset när hon ansåg att en besparing kunde ske om rektorer effektiviserade sitt arbete… Precis som om ineffektiva rektorer skulle vara en bidragande orsak till ett möjligt underskott på 18 milj kr i barn- och utbildningsnämndens kassa…
För M+L är det helt otänkbart att använda resultatutjämningsreserven eller en skattehöjning för att rädda kommunens välfärd.
Anders Strand i Sverigedemokraterna menade att det gick att hitta pengar till kommunkassan om kommunen slutade att inhandla ekologiska livsmedel och att anordna modersmålsundervisning. Det förstnämnda sparar kanske några kronor, oklart dock hur mycket. Att ekologiska livsmedel handlar om hållbarhet och klimat är inget som tycks förespegla SD. Blundar en sverigedemokrat tillräckligt hårt så finns ingen klimatkris. Och att kommunen måste följa Skollagen när det gäller modersmålsundervisning verkar inte heller vara något skäl för Strand. Eller att barn och ungdomar med utländsk bakgrund bevisligen lär sig svenska bättre med hemspråksundervisning än utan…
Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna var dock de tre partier som gav klara besked om att de ville behålla både Lanternan och Solrosen i Brålanda.
De mindre partierna i den styrande konstellationen hamnar lite offside i sådana här diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) redogör för budgetförslaget och de andra får prata lite om mindre viktiga saker i periferin. Men vem vet, det kanske de är glada för. Det var kanske det som Magnus Ekström (KD) tänkte på när han sa:
“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“
Budgetdebatten var upplagd så att först talade respektive partis gruppledare om det allmänna i budgetförslaget, typ “helheten”. Sedan diskuterades nämnd för nämnd i storleksordning.
Det är inte så mycket att tillägga i sak. I fem(!) bloggar redogjorde jag för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag (se länkar nedan). Det var dessa förslag som partirepresentanterna redogjorde för. Dessutom kan man läsa i TTELA, före debatten (se TTELA “Hårda tider kan tvinga upp skatten”) och efter (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”). Och självklart går det att se och höra hela den långa budgetdebatten i efterhand på kommunens hemsida (se kommunens webb-TV).
Och om det inte var så mycket att lägga till i sak så fanns det nog inte så mycket överhuvudtaget att lägga till. Fast några saker reagerade jag på…
Henrik Harlitz (M) tog upp ett vallöfte från Mats Andersson (C) om Norra skolan. Andersson hade sagt på valdebatten på Aqua Blå förra året att Centerpartiet och de styrande inte skulle lägga ner några skolor. (Det har jag faktiskt skrivit om i en blogg för inte så länge sedan, se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det svarade inte Mats Andersson på. Efteråt sa Mats Andersson att han inte hade uppfattat frågan.
Torbjörn Moqvist (SD) hade sent omsider kommit på bättre tankar. Han sa att nu skulle kommunen ha behövt en landsbygdsutvecklare… (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.)
Sverigedemokraterna ville att kommunen skulle sälja Wargön Innovation. Benny Augustsson (S) berättade för Anders Strand och de andra att kommunen inte kunde göra det, eftersom det var Fastighets AB Vänersborg (FABV) som ägde byggnaden och inte kommunen. Dessutom var Wargön Innovation ett dotterbolag till Innovatum AB, och inte kommunen. Däremot fanns det ett avtal mellan kommunen och Innovatum om att kommunen skulle betala hyran för Innovation.
Kommunfullmäktige har antagit några inriktningsmål, och gjorde det igen. Målen är en övergripande viljeriktning och har stor betydelse i den politiska debatten och kommunala styrningen. Ett av inriktningsmålen handlar om att “fler barn och unga uppnår bättre skolresultat”. I år uppfylls inte inriktningsmålet – skolresultaten blev sämre. Det borde, kan man tycka, leda till att ekonomiska resurser prioriteras om och att kommunen satsar på att inriktningsmålet ska förverkligas. Men så skedde inte. Ingen, mer än Vänsterpartiet, tog upp detta. För de andra partierna tycktes det vara ointressant. Det är skillnad på dokument och verklighet.
Vänsterpartiet förde också fram att den tänkta investeringen i ett nytt arenatak nästa år för 20,8 milj kr skulle skjutas på framtiden. Ingen kommenterade förslaget. Efteråt hördes emellertid röster att investeringen kanske ändå skulle flyttas framåt i tiden. Varför ingen sa det från talarstolen förstår jag inte.
Budgetbeslutet avslutades med ett antal voteringar. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag var huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses. Det blev votering mellan förslagen från V och MBP, sedan SD mot V och slutligen M+L mot SD.
Slutvoteringen stod mellan förslagen från S+C+KD+MP och M+L. Det blev en förkrossande majoritet för de styrandes förslag – 27-11. 13 ledamöter avstod.
Vänsterpartiet röstade på de styrandes förslag. Vänsterpartiet röstar konsekvent för det minst dåliga förslaget när partiets eget förslag har röstats bort.
PS. Läs också redogörelsen för resten av fullmäktige – ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.
==
- “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
- “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023
Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd
I två tidigare bloggar har jag beskrivit tre av kommunfullmäktiges ärenden förra onsdagen. (Se “Händelserikt KF (1): Styr och ledning” och “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.) I denna blogg tänkte jag ta upp de ärenden som återstår där det blev oenigheter och voteringar. (En redogörelse för de andra ärendena, de som behandlades av ett enigt fullmäktige, finns i bloggen “Viktiga ärenden på KF”.)
Men först kan konstateras att kommunfullmäktige, i all enighet, beslutade om bolagsordning och ägardirektiv för det nya kommunala aktiebolaget Halle- och Hunneberg AB. Ordförande i det nya aktiebolaget blir Annalena Levin (C), vice ordförande Ann-Helen Selander (M) och som övriga ordinarie ledamöter valdes Helge Kneese (KD), Anders Strand (SD) och James Bucci (V).
Moderaterna hade motionerat om ökad trygghet i Vänersborgs kommun. Ann-Helen Selander (M) argumenterade för motionen. Hon belade med statistik att det är förhållandevis mycket brottslighet i Vänersborg och att en stor andel av invånarna inte känner sig trygga, särskilt inte de äldre.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) argumenterade mot motionen. Hans åsikt var att det arbetas mycket med de bitar som motionen behandlar. Arbetet har tagit mer fart de senaste åren, bland annat i det Brottsförebyggande rådet (BRÅ), och det kommer att så småningom synas i statistiken. Motionen, fortsatte Augustsson, slår därför in öppna dörrar samtidigt som några av motionens yrkanden är polisens ansvar. Augustsson poängterade att samarbetet mellan polisen och kommunen var bra.
Ann-Helen Selander (M) menade att det måste göras mer. Hon fick medhåll av Mathias Olsson (SD) och Göran Svensson (MBP).
Kommunfullmäktige beslutade efter votering att motionen skulle anses besvarad. Röstsiffrorna blev 26 mot 24, en socialdemokrat avstod från att rösta. (Vänsterpartiet höll denna gång med de styrande partierna.)
Moderaterna hade även motionerat om att kommunen ska projektera och anlägga en cirkulationsplats vid korsningen norr (väster?) om Dalbobron, vid infarten till Blåsut och Öxnered. Det skrev jag om i bloggen “Viktiga ärenden på KF”.
Motionären Dan Åberg (M) var både besviken och förvånad över den behandling motionen hade fått. Cirkulationsplatsen (rondellen) fanns med i MRP 2015 och skulle byggas 2017 berättade Åberg. Sedan 
sköts investeringen upp till 2020, försvann igen och kom tillbaka 2023. Och nu var den återigen försvunnen.
Ann-Marie Jonasson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, menade att rondellen var nödvändig, men att det inte fanns några pengar just nu. Dessutom ligger hälften av ansvaret för korsningen hos Trafikverket. Det sistnämnda omöjliggjorde att kommunen självt anlade rondellen. Jonasson fick medhåll av Benny Augustsson (S), medan Henrik Harlitz (M) stödde sin partikamrat.
Kommunfullmäktige beslutade att avslå motionen efter en votering som slutade 34-16. Både V och SD stödde kommunstyrelsens förslag om avslag. (En SD-ledamot avstod.)
Kärvling hade suttit lugnt i salen ganska länge vid det här laget. Men efter ärendet om cirkulationsplatsen vid Dalbobron var det dags igen. Kommunfullmäktige skulle behandla motionen om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Den har jag också bloggat om. (Se “Nej till landsbygden?”.)
Jag stod ganska länge i talarstolen och redogjorde för syftet med en landsbygdsutvecklare. (Se bloggen.) Jag betonade också att motiveringen till förslaget om avslag av motionen var väldigt subjektivt. Den utgick från slutsatsen att en landsbygdsutvecklare inte var något bra och sedan argumenterades det för detta med mycket svaga argument.
I motionssvaret stod det att:
“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”
Fast inte hade någon politiker gjort detta val… Ingen gick i svaromål på dessa tämligen kritiska påpekanden, trots att Lutz Rininsland (V) upprepade dem.
Bo Carlsson (C) pratade om en del bra saker som görs i kommunen, t ex om Gröna Klustret på Nuntorp och skolor på landsbygden. Det var inget nytt och hade egentligen inget med motionen att göra. Carlsson erkände dock att det i grunden var en bra motion. Men att det i nu-läget var läge att yrka på avslag på grund av kommunens ekonomi. Bo Carlsson är ibland bra på att sitta på två stolar samtidigt…
Benny Augustsson (S) uttryckte sin förvåning. Han ansåg att det var en förvaltningsfråga att anställa folk och inte politikens. Augustsson har en tendens att gömma sig bakom kommunens förvaltningar… Annars var det nog Mats Anderssons (C) argument som tog priset (inte exakt citat):
“Landsbygdsfrågan är en för viktig fråga för att hänvisas till en person.”
Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till motionen. Han tyckte att en tjänst som landsbygdsutvecklare kunde inrättas genom en omfördelning av tjänster eller delar av tjänster. Det fick Dan Nyberg (S) att reagera. En sådan tjänst skulle kosta lika mycket som 2-3 undersköterskor i socialförvaltningen. Och ställde alternativen mot varandra – landsbygdsutvecklare eller undersköterskor. Göran Svensson reagerade kraftigt mot denna jämförelse. Undrar förresten hur många fler tjänster som kostnaderna för arenan skulle räcka till…?
Jag begärde i vanlig ordning votering. Motionen avslogs med 43 röster mot 7. Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade för motionen. Moderater och Liberaler röstade mot motionen fast de sa inget i ärendet. Det gjorde inte heller Sverigedemokraterna, men de säger å andra sidan nästan aldrig något…
Sammanträdet avslutades med en fråga från Lutz Rininsland (V) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Västtrafik ville ha kommunens synpunkter på ett nytt framtida erbjudande av seniorbiljett. Västtrafik ville ha svar på två “dialogfrågor”. Och eftersom det har kommit så många medborgarförslag om Avgiftsfria Seniorkort från 65 år i kollektivtrafiken så undrade Rininsland:
“Är det kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens ordförande som avger svar på dialogfrågorna?”
Benny Augustsson svarade att Västtrafiks frågor skulle upp i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) och sedan till kommunstyrelsen.
Sedan var kommunfullmäktige slut. Klockan var då 22.40.
Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring
Det blev inte mycket till andhämtning efter ärendet om kommunens styrning och ledning. (Se “Händelserikt KF (1): Styr och ledning”.) Särskilt inte för ledamöterna i fullmäktige som återigen var tvungna att lyssna på Kärvling från talarstolen. Det handlade om ärende 3 – “Inriktning – fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken”.
Den stora frågan var, skulle kommunfullmäktige (KF) besluta att inriktningen för de fastighetsrättsliga frågorna utgick från Magnus Larssons alternativ – eller inte. (Jag har beskrivit de olika alternativen mycket utförligt i fyra bloggar med början i bloggen ”Sikhalls framtid avgörs (1)”.)
Egentligen var det inte så spännande, partierna hade visat vad de ansåg redan i kommunstyrelsen (KS). (Se “KS: Irriterat mellan S och M”.) Det var inget som hade hänt sedan dess som hade fått partierna att ändra åsikt. Särskilt inte i de styrande 
partierna, S+C+KD+MP. Tyvärr, de anser fortfarande att förvaltningens förslag är det bästa. De vill inte att Magnus Larsson ska få som han önskar.
Det som var annorlunda mot KS, det var att jag dristade mig till att ge en liten bakgrund till ärendet. Jag berättade om förköpet/expropriationen 2007 (se “Historien om Magnus Larsson”) och beslutet om detaljplanen 2015 (se “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”). Och förordade naturligtvis återigen att ledamöterna skulle rösta på Magnus Larssons förslag, dvs alternativ 2 i handlingarna.
Benny Augustsson (S) hade på sätt och vis gett upp. Han yrkade inte på alternativ 1, han förstod att han skulle förlora den omröstningen. Augustsson yrkade dock på ett tillägg till alternativ 2. Det var samma tilläggsyrkande som i KS. Tilläggsyrkandet innebar att förutsättningen för de fastighetsrättsliga lösningarna var att detaljplanen blev antagen och vann laga kraft. Detaljplanen är fortfarande inte klar efter tämligen exakt 8 år och lär väl inte vara klar de närmaste åren heller…
Vänsterpartiet yrkade därför avslag på tilläggsyrkandet. Men det tunga argumentet var fortfarande, och återigen, att Magnus Larsson (hans namn nämndes aldrig i KF) kunde börja utveckla Sikhall om han ägde marken enligt alternativ 2, även utan detaljplan. Efter votering blev det också fullmäktiges beslut, Benny Augustssons tilläggsyrkande avslogs alltså. (Det kan noteras att Bo Carlsson (C) förklarade sig jävig och deltog inte i beslutet, precis som i KS.)
Kommunen har tagit ett steg framåt mot utvecklingen av Sikhall. Det är emellertid sannolikt att det är mer eller mindre en lång väg kvar att vandra innan kommunen får “tummen ur” och de fastighetsrättsliga lösningarna kan verkställas enligt KF:s inriktningsbeslut..
Det var inte slut på Vänsterpartiets anföranden. Nu väntade dagens längsta från talarstolen… Antagligen fanns det de som skruvade på sig i sina stolar när jag stegade fram mot talarstolen, men det var ett viktigt ärende. Och det var ett ärende som var resultatet av en motion som jag hade varit med och författat 2016 tillsammans med moderaten(!) 
Jonathan Axelsson. Det var dags för ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer”. (Även detta ärende har jag beskrivet ytterst noggrant i två bloggar, “KF: Sponsring och donationer 1” och “KF: Sponsring och donationer 2”.)
I KS (kommunstyrelsen alltså) fick jag inget stöd för mitt yrkande om återremiss och utvecklade därför mina tankar desto noggrannare i KF… (Se ovanstående bloggar, särskilt blogg nr 2.)
Efter mitt anförande yrkade Henrik Harlitz bifall till mitt förslag om återremiss. Dokumenten var inte fullödiga på något sätt menade han. Harlitz var mycket bestämd. Även Cecilia Prins (L) var framme i talarstolen, för första gången, och berömde både mitt och Harlitz inlägg. Hon stödde återremissen. Det var klokt, men en överraskning. I KS hade Peter Göthblad (L) inte gjort det. Göthblad hade för övrigt lämnat KF-sammanträdet vid det här laget och ersatts av partivännen Gunnar Henriksson.
Det var inga fler som yttrade sig. Det var förvånande. I en sådan här viktig fråga borde fler partier faktiskt bekänna färg, särskilt som de har en uppfattning som strider mot den som flera talare framför. Tycker jag. Det är absolut ett svaghetstecken, vad ska deras väljare tro och tycka? Ska man som folkvald ledamot bara sitta tyst och rösta? I sådana lägen begär jag alltid votering. Ledamöterna ska i varje fall få avge sina röster så att alla kan se var de står i frågan.
Därför begärde jag votering.
Till min förvåning så röstade även Sverigedemokraterna på mitt återremissyrkande. De hade nämligen inte heller stött förslaget i KS. Det innebar, tillsammans med Medborgarpartiets röster, att förslaget om återremiss antogs med 28 röster mot 23. Det var som vanligt oppositionen mot de styrande partierna. Och de styrande partierna förlorade igen…
Jag undrar hur Kristdemokraterna tänker som numera ingår bland de styrande partierna. De håller tyst och röstar som S+C bestämmer – och är med och förlorar var och varannan omröstning. Miljöpartiet är ju vana, och blir allt tystare – och mindre för varje val…
Fullmäktiges beslut innebär att förvaltningen får omarbeta sina förslag till “Policy för sponsring och donationer” och “Riktlinje för sponsring och donationer”. Och jag vet inte hur det ska gå för det tredje dokumentet i paketet, “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag vid kommunstyrelsen”, som kommunstyrelsen antog för två veckor sedan. Det hänger ihop med de två andra dokumenten och torde behöva omarbetas också.
Sedan får vi se hur slutresultatet av omarbetningarna blir. Ärendet har redan återremitterats av kommunstyrelsen 2021 av ungefär samma orsaker, utan att det hände särskilt mycket i texterna, snällt sagt. Förhoppningsvis förstår kommunstyrelseförvaltningen att det är allvar nu. Denna gång krävs skrivningar i dokumenten som lever upp till kommunfullmäktiges beslut 2018 när motionen antogs…
Jag ska avsluta denna blogg med att publicera motiveringen till den återremiss som KF beslutade om i onsdags. Orsaken är att det finns flera som läser bloggarna på mobiltelefonen och några har då svårighet att ladda ner och läsa pdf-filer. Du som inte har det kan ladda ner återremissen här.
Jag återkommer med resten av kommunfullmäktiges ärenden.
Och här motiveringen till återremissen på ärende 5, “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer”.
===
Återremiss
Ärende 5 Utredning – Hantering av bidragsansökningar för marknadsföring, evenemang och sponsring
De tre dokumenten – “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag vid kommunstyrelsen” – är resultat av en motion skriven i september 2016 av Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V).
Dokumenten är stringenta och uppdaterar och tydliggör kommunens policy och regler på de berörda områdena. Dokumenten svarar bra mot motionens syfte och yrkanden. Det finns emellertid några viktiga avsnitt där det skulle behövas en fördjupad utredning för att dokumenten ska bli fullständigare och täcka in fler aspekter. Dokumenten svarar inte fullt ut på kommunfullmäktiges uppdrag i beslutet från den 28 mars 2018.
I motionen lades stor vikt vid transparens och öppenhet. Som det står i förslaget till riktlinje, 3:3, “ett sponsorförhållande ska präglas av öppenhet och får inte arrangeras så att allmänhetens möjligheter till granskning försvåras”. Det skulle behöva utvecklas hur t ex information ska nå allmänheten kring vad det finns för bidrag att söka och varför, vilka föreningar och evenemang som har fått bidrag, hur ansökningarna såg ut, hur mycket pengar som delades ut och varför, samt vilka resultat uppföljning och utvärdering gav. Det finns förslag i motionen på vad som bör offentliggöras på ett tydligt och transparent sätt. Det räcker inte att det redovisas i en nämnds verksamhetsberättelse. Det bör utredas om det inte vore lämpligt att sådana här uppgifter publiceras på kommunens hemsida.
Det bör även utredas vidare hur dokumenten ska bli tydligare om vilka som kan fatta beslut om sponsring och bidrag. Det står i ovanstående punkt 3:3 att “sponsring får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”. Samtidigt står det i punkt 3:2 att “beslut om sponsring kan delegeras”. Det här kan tyckas vara motsägelsefullt och bör tydliggöras. Det är viktigt att en nämnd eller styrelse fattar beslut så att inte enskilda politiker och tjänstepersoner drabbas av illasinnade rykten och förtal.
Det saknas riktlinjer kring uppföljning och utvärdering. I riktlinjerna, punkt 11, står det att “Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.” Det är allt som står om uppföljning och utvärdering. Det saknas med andra ord helt formella krav på hur detta ska gå till. Det torde innebära en betydande svaghet och brist vid en analys av effekterna av hur föreningar har använt skattebetalarnas pengar, det må handla om sponsring, donationer, marknadsföring eller evenemang. Hur vet kommunen att de olika ekonomiska bidragen har uppnått sitt syfte? I både policyn och riktlinjerna slås det fast att “sponsringen ska ge Vänersborgs kommun ett mervärde i form av stärkt varumärke”. Hur får man reda på detta om det inte görs någon formell och ordentlig utvärdering?
Vänersborg 17 maj 2023
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Händelserikt KF (1): Styr och ledning
Det var ett långt och händelserikt sammanträde med kommunfullmäktige (KF) igår onsdag. Mötet avslutades inte förrän kl 22.40. Då hade det varit flera ajourneringar och voteringar.
Det mest långdragna ärendet, och det med flest ajourneringar, var det första ärendet på den digra dagordningen – “Styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. Det var också en överraskande utgång. Igen.
Det fanns två förslag. Det ena hade utarbetats av kommunstyrelseförvaltningen och stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Det andra förslaget hade författats och lämnats av M+L. Förslagen har diskuterats länge fram och tillbaka, återremitterats, omarbetats och diskuterats igen. Men om sanningen ska fram så har det kanske inte varit så mycket till samtal mellan “blocken”, de har mest ägnat sig åt “tuppfäktning” vad jag förstår. Och det trots att ärendet var uppe på sammanträdet i februari och återremitterades, på förslag av V, just för att ge tillfälle för de två blocken att komma överens om ett förslag som alla kunde stå bakom. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.)
Hur som helst, debatten började lugnt och avvaktande. Kenneth Borgmalm (S) förde ordet för de styrande partierna. Han yrkade inget till en början, mer än att det skulle bli en ajournering. Lena Eckerbom Wendel (M) förde motförslagets talan, dvs förslaget från M+L. Hon var också på sin vakt. 
Även Benny Augustsson (S) och några andra sa några ord, men inte mycket av vikt. Det var nog så att de väntade på Vänsterpartiet… Det var naturligt eftersom alla partier hade tagit ställning till förslagen i kommunstyrelsen (KS), alla utom Vänsterpartiet. Och det betydde att det stod 23-24 mellan de två förslagen inför en eventuell votering. Vänsterpartiets fyra röster skulle avgöra utgången… (Det krävs 26 röster för en majoritet i KF.)
Ajourneringen närmade sig, men vad skulle diskuteras under pausen om inte Vänsterpartiet lade korten på bordet? Det var dags. Det var undertecknad Kärvling som fick uppdraget att företräda Vänsterpartiet.
Jag berättade att Vänsterpartiet inte hade enats om ett förslag. Vi skulle rösta olika, och det kändes att spänningen i församlingen steg… Det här var dock inget tecken på “splittring” eller “svaghet” i partiet menade jag vidare. Tvärtom, det var en styrka. Samtliga ledamöter hade kämpat och satt sig in i underlaget – och helt enkelt kommit till olika slutsatser. Vi har ingen gruppledare eller auktoritet som talar om hur de enskilda ledamöterna ska rösta.
Sedan redovisade jag min ståndpunkt. Min röst skulle läggas på förslaget från M+L. Den stora stötestenen i de styrande partiernas förslag var enligt min mening den så kallade “politiska plattformen”.
Den beskrivs så här i de styrandes förslag till riktlinjer för styrning och ledning:
“Politisk plattform är en sammanfattning av de områden som den styrande politiska ledningen vill prioritera under den kommande mandatperioden och utgör en utgångspunkt för inriktningsmålen. Den politiska plattformen utgör en strategisk inriktning för kommunens nämnders arbete med att konkretisera inriktningsmål till utformningen av förväntade resultat.”
Jag menade att kommunfullmäktige inte kan tvinga något parti att utarbeta en sådan plattform, och vad skulle fullmäktige göra om ett styrande parti vägrade? Ingenting. Och vidare, om KF antar en plattform så gäller den ju hela kommunen, även oppositionspartierna. Som dessutom har majoritet i KF denna mandatperiod. Och tänk om Sverigedemokraterna, hemska tanke, sa jag och fick onda blickar från SD-håll, skulle styra Vänersborg nästa mandatperiod. Då blir ju SD:s plattform kommunens politiska plattform, och därmed också Vänsterpartiets och de andra partiernas plattform… Det tycktes vara ett argument som fick även de styrande att tänka till. Vi har vidare, fortsatte jag, hamnat i den situationen i KF ett flertal gånger att ett parti i slutomröstningen om budgeten (efter att partiets egna budgetförslag röstats ner) röstat på det näst bästa (eller minst dåliga) förslaget. Kan man göra det i fortsättningen om det innebär att man då också röstar på ett annat partis politiska plattform? Och att plattformen skulle vara en “inriktning” för nämndernas arbete, där oppositionen just nu också har majoritet – det skulle aldrig komma på fråga.
Spänningen steg ytterligare. Det betydde att det bara fattades en röst för att M+L-förslaget skulle få majoritet – och det var tre vänsterpartister kvar som skulle rösta. Var det sannolikt att alla tre skulle rösta på förslaget från de styrande partierna?
Nu hade alla partier något att diskutera under ajourneringen…
Efter ajourneringen gick Kenneth Borgmalm (S) upp i talarstolen och ändrade de styrande partiernas förslag. Den politiska plattformen ströks helt i deras förslag till “Riktlinjerna för styr och ledning”.
Det innebar att jag återigen begärde ordet. Med den ändringen skulle jag kunna acceptera de styrandes förslag. Det var ju nu nästan en kopia på förslaget från M+L… Jag vädjade dock till de båda “blocken” att komma överens om ett enda förslag så att alla partier i hela fullmäktige kunde enas. Varför bråka om de skiljaktliga små detaljerna som återstod i förslagen?
Henrik Harlitz (M) tyckte att de styrandes kompromisslösning var att visa mod. Han begärde ytterligare en ajournering. Harlitz antydde ganska tydligt att Moderaterna skulle kunna tänka sig en kompromiss.
Det blev en lång ajournering. Och det blev en hel del samtal partierna emellan. Det samtalades till och med mellan socialdemokrater och moderater.
När fullmäktige återigen samlades efter en timme yrkade Harlitz på en återremiss. Tanken var, menade han, att partierna på ett särskilt möte skulle komma överens om ett gemensamt förslag till nästa sammanträde.
Det skulle räcka med 1/3 av rösterna för en återremiss. Och det blev återremiss med röstsiffrorna 28-23, en majoritet alltså. (Vänsterpartiets ledamöter röstade för återremiss.) De styrande röstade mot en återremiss, men det var nog bara ett spel för galleriet. De visste ju att det skulle bli återremiss hur som helst.
Och nu ska partierna som står bakom de båda förslagen samlas för att försöka komma överens om ett gemensamt förslag. Och faktiskt, det var Vänsterpartiets motiv till att yrka återremiss redan på fullmäktige den 15 februari. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”.) Nu skulle det äntligen bli av.
Det kändes som en seger för hela kommunen.
Det hände mycket mer på det långa fullmäktigesammanträdet. Det återkommer en trött bloggare till vid ett senare tillfälle.
Anm. Du kan läsa om fler av kommunfullmäktiges ärenden i bloggen ”Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.
Nej till landsbygden?
För drygt ett år sedan, den 8 april 2022, skrev jag en motion med yrkandet att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Tanken hade väckts efter ett besök i Brålanda.
Landsbygdsutveckling är inget nytt påfund. Det arbetas med landsbygdsutveckling i t ex Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund. Länsstyrelsen ger dessutom stöd åt ett sådant arbete. Sedan 2012 finns det även ett nätverk för landsbygdsutvecklare och dessutom har flera kommuner i vår närhet landsbygdsutvecklare
En landsbygdsutvecklare kan fungera som stöd för utvecklingen av kommunens landsbygdsområden. Hen ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Landsbygdsutvecklaren kan fungera som projektledare och samordnare. Vidare som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Jag har beskrivit det mer i detalj i motionen. (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)
Behandlingen och svaret på motionen gör mig besviken. Hade svaret varit att kommunen har det kärvt med pengar just nu, så hade jag kunnat förstå det. Men det är inte motiveringen till förslaget om avslag.
Överlag reagerar jag, återigen, på att beskrivningarna i svar och yttranden från förvaltningen inte låter politikerna göra, så att säga, egna fria val. Slutsatserna tycks vara bestämda redan innan motiveringarna skrivs och sedan letar man bara argument som talar för dessa slutsatser. I det här svaret finns t ex inget positivt med en landsbygdsutvecklare. Istället borde motionssvar, yttranden osv beskriva och förklara för- och nackdelar med olika alternativ. Sedan är det upp till politikerna att prioritera och bestämma sig.
I motionssvaret står det att:
“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”
Det finns vad jag vet inga politiker som har varit med och gjort det valet. De som bor på kommunens landsbygd var nog inte heller med.
Ett av de viktigaste argumenten i underlaget för att avslå motionen verkar vara:
“Kommunens arbete inkluderar naturligt såväl stad som landsbygd eftersom det är så kommunen geografiskt ser ut.”
Det tål att upprepas. Inkluderingen och arbetet sker av sig självt eftersom det är så kommunen ser ut geografiskt…
Med andra ord, allt sker automatiskt. Det finns en landsbygd innanför kommungränsen och då bara det händer. Vilket kan få en att ställa frågan varför andra kommuner i Sverige har landsbygdsutvecklare eller varför det har inrättats ett Landsbygds- och infrastrukturdepartement i regeringen. Jag menar, det finns ju en landsbygd inom Sveriges gränser, och då borde väl landsbygden med samma resonemang inkluderas automatiskt…?
Det andra tunga argumentet är att kommunen gör allt redan. Därför behövs det ingen landsbygdsutvecklare… Fast å andra sidan, skulle man kunna säga att sker det så mycket i Vänersborgs kommun för landsbygden borde det kanske finnas någon som samordnar, leder och prioriterar allt som görs.
Och visst görs det bra saker för landsbygden i kommunen. Jag menar inget annat. Det fattas väl bara, med alla de politiker från landsbygden som sitter i Vänersborgs fullmäktigeförsamling. Och alla kommunalråd vi har haft på 10-talet från bygderna kring Frändefors och Brålanda.
Jag tror dock inte att alla invånare på landsbygden upplever det som att kommunen gör tillräckligt för landsbygden. Har inte alla som sitter i kommunfullmäktige hört från invånare på landsbygden att de undrar vad de får för skattepengarna? I dagarna har det hörts från Vargön, om Hallevibadet, och senast från Vänersnäs, där namnlistor cirkulerar om att få tillhöra Grästorp.
Även om det görs bra saker för landsbygden i kommunen, i underlaget räknas upp flera bra saker, så finns det väl inget som säger att det inte skulle kunna göras ännu bättre.
“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”
Så står det i motionssvaret. Vem har valt…? Hur och när?
Jag gör valet att yrka bifall till en specifik tjänst för landsbygdsutveckling.
PS. Kommunfullmäktige har tidigare avslagit en motion som också handlade om landsbygdsutveckling. Det var min motion om kartläggning av obebodda hus, se “Betraktelse över avslagen motion”. Då gick ingen i fullmäktige upp i talarstolen och argumenterade mot motionen. Fullmäktige avslog motionen utan att muntligt förklara varför. Vi får se om någon politiker säger något denna gång – nu på onsdag.
Viktiga ärenden på KF (17/5)
Det är två sammanträden kvar med kommunfullmäktige innan “sommarlovet”. Båda sammanträdena innehåller ärenden som är mycket viktiga. I juni ska det fattas beslut om budgeten för 2024, och det är ju naturligtvis det absolut viktigaste beslutet. Men studera den här dagordningen för onsdagens sammanträde, den 17 maj. Det är en hel del mycket både viktiga och intressanta ärenden:
Flera ärenden känns sannolikt igen. De har varit uppe i kommunstyrelsen och då har jag berört några av dem. Det gäller t ex styrning och ledning av kommunen. (Se “KF 1: Styr och ledning – oväntad utgång”, “Om KS 29/3 (1/2): Styrning” och “KS: Irriterat mellan S och M”.) 
Jag har också “berört” Sikhall… (Se t ex “Sikhalls framtid avgörs”.) För att inte tala om ärendet “Antagande av policy samt riktlinje för sponsring och donationer samt antagande av regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag vid kommunstyrelsen”. I detta ärende har jag skrivit flera bloggar, se t ex den senaste bloggen “KF: Sponsring och donationer 2”.
Jag kan för övrigt konstatera att ”sponsringsbloggen” har gett upphov till en rad DM, dvs meddelanden på FB Messenger. Namn nämndes, föreningar namngavs, kopplingar mellan tjänstepersoner i kommunen och föreningar avslöjades. Det handlade om både Aqua Blå och ljusfestivalen. Jag har ingen aning om dessa “rykten” stämmer, jag kan bara konstatera att, som det står i förslaget till “Riktlinje för sponsring och donationer”:
“sponsring får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”
Det var beklämmande att majoriteten i kommunstyrelsen inte tyckte att det var läge att skriva riktlinjer som kan leda till att sådana misstankar undanröjs, t ex att 
besluten om kommunala bidrag fattas i en nämnd av nämndens ledamöter och att alla beslut offentliggörs på kommunens hemsida. Och notera då att det också skulle gynna tjänstepersoner. De skulle inte behöva utsättas för felaktiga rykten och beskyllningar. Istället tillåter de styrande partierna tillsammans med liberaler och sverigedemokrater att sådana här allvarliga rykten, och misstankar, ska få fortsätta att frodas bland föreningar och allmänhet. Det är inte schysst mot någon. (Se vidare “KF: Sponsring och donationer 2”.)
Det är på gång att bildas ett nytt kommunalt aktiebolag, Halle- och Hunneberg AB. Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upplösas och deras verksamheter ska ingå i det nya aktiebolaget. Det har jag också skrivit om förut och nu är frågan uppe i kommunfullmäktige igen. Denna gång med “skarpare” beslut, de tidigare planerna ska nu bli verklighet. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb”.)
Kommunfullmäktige ska anta en Naturvårdsstrategi. Det är flera dokument i strategin och det framgår inte riktigt vad det är fullmäktige ska besluta om. I en av handlingarna, i Naturvårdsplanen, står det nämligen att det bara är just Naturvårdsplanen som är föremål för beslut. (Tillägg 17/5. När jag skrev denna blogg hade jag fått tag i en äldre version av 
Naturvårdsplanen. Planen bytte senare namn till Naturvårdsstrategi. Och det är enbart den som KF ska fatta beslut om. Jag har nu också uppdaterat texten utifrån den gällande strategin.)
Naturvårdsstrategin är tänkt att bli en viktig del av kommunens miljöarbete. Den är en sammanställning av kända naturvärden och kommer därför att bli ett viktigt planeringsunderlag. Strategin innehåller prioriteringar och riktlinjer för hur den fysiska planeringen ska förhålla sig till befintliga naturvärden och även ett antal prioriteringar.
Prioriteringarna beskriver vad:
“kommunen behöver göra för att nå uppsatta miljömål och skapa ett hållbart samhälle.”
Kommunens prioriteringar är:
- “Kommunen ska aktivt arbeta med ekosystemtjänster och blågrön infrastruktur för en långsiktig och hållbar utveckling”
- “Naturligt förekommande naturtyper och arter i kommunen ska bevaras och utbredningen av invasiva främmande arter ska minska”
“Förutsättningar för en hög biologisk mångfald i kommunens vattenmiljöer ska stärkas”- “Kommunen ska bevara och utveckla skyddsvärda träd”
- “Ytan kommunalt skyddad natur ska öka”
- “Tillgängligheten till naturområden och kunskap om naturen ska öka i kommunen”
Naturvårdsstrategin är som jag ser det ett mycket bra och välarbetat dokument. Och alla politiker är sannolikt överens. Det är bara ett stort problem – när dokumenten/“teorin” ska omsättas i verkligheten/“praktiken”, då prioriteras t ex boende och ekonomi alltid framför miljön. Som t ex på Mariedal Östra och Kindblomsvägen…
Det finns emellertid en sak som jag inte förstår – varför har den lilla skogsdungen och “slyskogen” i Sikhall i ett av underlagen fått beteckningen naturvärdesklass 2, 
vilket innebär ett högt naturvärde… Den naturvärdesklassning som föreslogs av företaget Calluna 2019 var den lägsta…
Skogen i området vid Svartebäck är både ung och ogenomtränglig – och finns där egentligen enbart på grund av att kommunen har misskött området. (Se “DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!”.)
Kommunfullmäktige ska anta en ny bolagspolicy för kommunen, och det är väl bra att alla styrdokument uppdateras.
Moderaterna har skrivit en motion om ökad trygghet. Den gav upphov till viss ordväxling och hårda ord i kommunstyrelsen. (Se “Irriterat mellan S och M”.) Min uppfattning om själva motionen är nog att den slår in öppna dörrar och att den så att säga flyter in i polisens uppgifter. Därför kan jag nog tänka mig att rösta för avslag.
Moderaten Dan Åberg har skrivit en motion om att en cirkulationsplats (rondell) ska projekteras och anläggas vid korsningen norr om Dalbobron, vid infarten till Blåsut/Öxnered.
Det är en trafikfarlig korsning, helt klart. Problemet med motionen är dels kommunens just nu dåliga ekonomi och dels att korsningen ansluter till Trafikverkets väg 2050/Frändeforsvägen. Det betyder att kommunen inte är ensam väghållare. Åtgärden behöver därför utredas vidare anser förvaltningen. Jag är benägen att hålla med. Men, borde man åtminstone inte kunna sätta upp trafikkameror så länge?
Demokratiberedningen föreslår att invånare som lämnar medborgarförslag ska få tillfälle att presentera dem muntligt inför kommunfullmäktige. Det låter som en bra idé.
Kommunfullmäktige har fått två medborgarförslag denna gång. De ska dock inte beslutas utan remitteras till någon nämnd för utredning. Den ena handlar om att anlägga:
“en liten basketplan vid närheten av bouleplanen nere vid gatuenheten. Bara en korg så att man kan spela streetbasket mot varandra.”
Det är ett bra förslag tycker jag, men varför inte en plan med två korgar…?
Det andra medborgarförslaget föreslår en tillfällig åtgärd för pendlare under tiden som järnvägsbron renoveras. Varför inte, anser förslagsställaren:
“förlänga sträckan för buss 65 till Onsjö.”
Jag tror att förslagsställaren borde ta buss 65 från Korseberg/Onsjö till järnvägsstationen i Trollhättan istället, och ta tåget därifrån till Göteborg… (Eller buss 64 till Korseberg och byta där till buss 65.)
Det är som vanligt också en del valärenden. Och så ska min motion om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare behandlas. Den tänkte jag skriva en egen 
blogg om.
Kommunfullmäktige sammanträder alltså nu på onsdag kl 18.00. Alla kan närvara i den nya möteslokalen i kommunhuset eller titta hemifrån på kommunens webb-TV – klicka här.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer