Arkiv

Archive for the ‘KS 2021’ Category

Dagens KS: Bifall till V-yrkande!

27 januari, 2021 2 kommentarer

Ibland kan även politiken göra en glad. Och då tänker jag inte på att kommunstyrelsens sammanträde höll på från 08.30 till 18.35, med en lunchrast på endast 50 minuter. Det torde för övrigt vara ett rekord i längd. Och uthållighet…

Nä, glad blir jag eftersom mitt yrkande till behandlingen av motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V), fick bifall. Det är inte så ofta som det händer att vänsterpartistiska yrkanden bifalls i kommunstyrelsen, men nu hände det…

Jag ska inte referera själva motionen, det har jag redan gjort. Jag hänvisar därför till mina tidigare tre bloggar under veckan – ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”, ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

Dagens KS-sammanträde handlade om att beslutsförslaget till kommunstyrelsen var att, förenklat, rekommendera för kommunfullmäktige att förklara “motionens uppdrag” för fullgjort. (Motionen har ju tidigare bifallits av kommunfullmäktige.)

Jag ska inte redogöra för föredragningen eller diskussionen som föregick dagens beslut (det tänkte jag göra vid senare tillfälle), utan bara konstatera att mitt yrkande till alternativt beslutsförslag fick majoritet.

Ordförande Benny Augustsson (S) klubbade faktiskt beslutet utan votering. Det var efter att samtliga oppositionspartier (M+L+KD+MBP+SD) hade yrkat bifall till mitt yrkande. En votering skulle ha slutat med 9-6 till förmån för mitt yrkande. Och det visste Augustsson. Samtidigt lämnade han en slags Brasklapp. Augustsson nämnde faktiskt efter beslutet att det inte var helt omöjligt att alla partier kanske kunde bli överens i kommunfullmäktige… (Och detta trots ibland “tuffa ord” i vissa bloggar…)

Vad var då mitt yrkande? Efter att ha ändrat mitt ursprungliga yrkande något utifrån behandlingen på sammanträdet, kom det att få följande lydelse:

“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.“

Det innebär alltså att detta yrkande blir huvudförslaget till kommunfullmäktige. Och röstar alla partier i fullmäktige som de gjorde i kommunstyrelsen, vilket är sannolikt, så får kommunstyrelsens, dvs mitt, yrkande majoritet. Vilket skulle innebära en klar förbättring för “lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”. Då skulle t ex Vänsterpartiet få mer tid på sig att läsa och sätta sig in i handlingar, diskutera med partikamrater osv.

Jag återger hela yrkandet nedan. Men innan jag gör det vill jag tacka för den hjälp jag har fått innan jag lämnade in yrkandet. (Ni vet vilka ni är.)

===

Uppdrag angående lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda

Kommunfullmäktige beslutade den 27 november 2019 att återremittera motionen ang ”Lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”

Fullmäktige menade att de då vidtagna åtgärderna var otillräckliga. Förvaltningen fick därför ett uppdrag att utforma ett arbetssätt där de handlingar, och delar av handlingar, som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda ska vara tillgängliga för samtliga kommunens förtroendevalda.

Vi anser inte att det förslag som nu föreligger uppfyller fullmäktiges beslut.

Det är en viktig demokratisk förutsättning att de förtroendevalda har tillgång till upprättade handlingar och tjänsteskrivelser till ett ärende inför politisk behandling. En politisk beslutsprocess och förankring i partierna kan inte genomföras på bara några dagars beredning. Därför är det nödvändigt att politiskt förtroendevalda i god tid före beslut har tillgång till handlingar.

Kommunala tjänstepersoner och beslutsfattare/förtroendevalda behöver ha tillgång till flertalet kommunala handlingar. Allmänhetens tillgång till offentliga handlingar och begränsningar beroende av personuppgiftslagar mm är en annan bedömning.

I många andra kommuner gör man andra bedömningar av avvägningen mellan offentlighetsprincipen och de lagar och förordningar som hänvisas till i förslag till beslut i detta ärende.

Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker är några kommuner som exempelvis lägger ut handlingar till kommunstyrelsens AU även på den kommunala anslagstavlan. 

Att lägga ut handlingar internt till kommunens beslutande förtroendevalda borde i så fall inte vara så stora problem som framgår i förslag till beslut i detta ärende.

Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att förvaltningen i likhet med andra kommuner gör handlingar till kommunstyrelsens AU tillgängliga. I första hand till kommunstyrelsens förtroendevalda samt där så är möjligt även till allmänheten.  

Vänersborg 20210127
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

KS (27/1) Mål, Holmens kontor, Malöga mm

26 januari, 2021 Lämna en kommentar

Imorgon sammanträder kommunstyrelsen (KS) för första gången år 2021. Mötet hålls återigen på “riktig” distans. Det betyder att personer som undertecknad kan delta hemifrån. Det tackar jag ordförande Benny Augustsson (S) för.

Det blir ett mycket långt sammanträde, antagligen fram till åtminstone 4-5-tiden på eftermiddagen. Ärendelistan är lång och det är framför allt alla informationspunkter som kommer att dra ut på tiden.

Morgondagens dagordning ser ut så här:

I tre tidigare bloggar (se “Motioner om ökad demokrati” del 1, del 2 och del 3) har jag utförligt beskrivit ärende 25, ”Uppdrag – lika villkor till allmänna handlingar för förtroendevalda”.

Som sagt, det är en hel massa information. Och så ska kommunstyrelsen, precis som barn- och utbildningsnämnden och de andra nämnderna, ha en workshop. Det handlar naturligtvis om framtagande om kommunens nya varumärkesplattform – vem som nu har bestämt att kommunen behöver det… (Se “Behöver Vänersborg ett nytt varumärke?”.) Workshopen lär ta mellan 60-90 minuter…

Informationen återfinns under ärende 3:

Några informationpunkter tycker jag är lite extra intressanta.

Det blir information om “Kommunstyrelsens verksamhetsplan och detaljbudget 2020”. Det är också ett ärende som ska beslutas senare på dagen. I mål- och resursplanen (budget 2021) beslutade kommunfullmäktige om nya inriktningsmål samt nya förväntade resultat för kommunstyrelsen. Det är alltså ett resultat av den överenskommelse som de 6 betongpartierna (S+C+MP+M+L+KD) kom överens om i november förra året. (Se “Budget 2021” – 1 “BUN” och 2 “Övriga nämnder”.)

Enligt min mening är målen och de förväntade inriktningsmålen enbart pappersprodukter – till intet förpliktigande. Eller vad sägs om kommunstyrelsens inriktningsmål:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”

Samtidigt som budgeten innehöll ytterligare besparingar för barn- och utbildningsnämnden… Som dessutom hade tvingats att reducera antalet anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen med 40 personer förra året (2020) jämfört med året innan. Nä, tydligen kan detta göras med färre personal. Aktiviteten för att nå målet är nämligen:

“Föreslå och stödja arbetsstrategier utifrån forskningen om trygghet i skolan för att nå fullföljda studier.”

Ja, ja… Det inger nog respekt ute på förskolor och skolor runt om i kommunen… (Någon kanske hävdar att bygget av t ex nya förskoleavdelningar i Brålanda är ett resultat av inriktningsmålet. Jag tvivlar dock på det.) Det går att ta betydligt fler exempel på att de olika målen och förväntade resultaten är pappersprodukter för att ha “ryggen fri”, och visa att man gör något. Typ…

Kommunledningen ställer stora förhoppningar på Fyrstads Flygplats. Men i Trafikverkets rapport, som kom i mitten av 2020, föreslogs en utökning från nuvarande 10 beredskapsflygplatser. Det visade sig emellertid att flygplatsen i Trollhättan-Vänersborg inte fanns med varken bland “original-10” eller i förslaget om utökning. Ja, flygplatsen nämns inte överhuvudtaget. Efter påstötning från SKR går statliga medel dock till Trollhättans flygplats under innevarande månad och till slutet av februari, i pandemin tecken.

Vi får höra vad informationen ger. Jag tror inte framtiden är särskilt ljus för flygplatsen ute vid Malöga.

Informationen om “Lokalförsörjningsunderlaget” ska bli intressant liksom ekonomichefens information om det preliminära bokslutet. Hur stort överskott blev det egentligen förra året med alla oväntade statsbidrag? Jag ser också fram emot att få veta mer om pensionspolicyn och “Policy för reducering av personal i samband med verksamhetsförändringar”. Jag kan alldeles för lite om de här frågorna. Och eftersom vi med dagens rutiner får handlingarna så sent (sent i torsdags), så har jag inte heller hunnit med att få information från de i Vänsterpartiet som kan sådana här saker på riksnivå.

Det finns säkert mycket att lära sig av all information. Jag hade egentligen önskat att alla politiskt förtroendevalda i hela kommunen, och även intresserade invånare, hade fått möjlighet att lyssna på föredragningarna. Som det nu är ska ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen lyssna och lära – för att sedan förmedla lärdomarna vidare. Det hade varit bättre att alla intresserade hade fått informationen direkt, utan ”mellanhand”.

Och så hade kommunstyrelsen kunnat diskutera politik istället…

Några beslut ska fattas av kommunstyrelsen framåt sena eftermiddagen. I flera ärenden ska KS också rösta fram beslutsförslag till kommunfullmäktige, som då har det slutliga avgörandet.

KS ska besluta att 4 milj kr ska avsättas för IT-säkerhet/ IT-informationssäkerhet. Med tanke på pandemin och att allt fler anställda, och politiker, tvingas arbeta på distans så kan de pengarna tyckas vara befogade.

Och så var det då Holmens gamla anrika kontorsbyggnad från 1888. Byggnaden gömmer sig under ärendet “Planuppdrag för ändring av del av detaljplan för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön”. Det är samhällsbyggnadsförvaltningen, Fastighet och service, som har inkommit med en planansökan. Syftet med en ny detaljplan är att det ska bli möjligt att riva gamla huvudkontoret. I nuvarande plan är det rivningsförbud.

Jag har skrivit om kontorsbyggnadens öde i ett flertal bloggar, nu senast i “Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” (i bloggen finns länkar till andra bloggar om Holmen).

Det är stor synd och skam hur kommunen har misskött byggnaden. Den har förfallit i många år, nästan så att man kan misstänka att det har skett medvetet. Byggnaden blev efterhand sönderslagen och vandaliserad. Och den 22 maj förra året brann kontoret slutligen upp. Den gamla anrika byggnaden totalförstördes, endast tegelväggarna blev kvar. En återuppbyggnad skulle enligt en utredning uppgå till ca 30 milj kr. Det är mycket pengar, är det för mycket pengar? Det tycker samhällsbyggnadsförvaltningen och det verkar också vara de styrandes åsikt. Med all sannolikhet kommer kommunstyrelsen imorgon att ge grönt ljus för en rivning.

Det kan man kan fundera på är hur kommunen skulle ha ställt sig till förslaget om det hade varit en privat fastighetsägare som hade misskött byggnaden på detta viset. Skulle kommunstyrelsen då bara acceptera det och låta ägaren riva den? Jag tvivlar. Man kan också fråga sig om kommunen har uttömt alla möjligheter – har kommunen t ex försökt att sälja byggnaden? Det kanske vore någon som för en billig penning skulle vilja överta och renovera kontoret? Det finns ju faktiskt exempel på att det finns företag som kan tänka sig sådana projekt. I Trollhättan hände det med en gammal kraftstation kallad “Rucklet”. (Se “Den provisoriska kraftstationen”.) Försöka duger, kan man tycka, innan man river kontorsbyggnaden – som är ett monument över en tidsepok och som har betytt så mycket för Vargön.

Kommunstyrelsen ska också “dela ut” lite projektpengar till “Leader Längs Göta Älv”, “Leader Framtidsbygder” och “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Det handlar dock bara om “småpengar”, sammanlagt 606.284 kr. Förhoppningsvis kan satsningen på sikt ge mångdubbelt tillbaka till kommunen.

Ja, det var de flesta ärenden som ska avgöras på morgondagens KS. Det finns säkerligen anledning att återkomma med mer information om både vad ledamöterna fick lära sig och vilka beslut som fattades.

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)

25 januari, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

===

Nu på onsdag den 27 januari, nästan 4 år efter att motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” från Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) lämnades in, ska kommunstyrelsen återigen behandla motionen. Och besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige.

Kommunstyrelseförvaltningen och de styrande partierna (S+C+MP) föreslår att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort.”

Det är majoriteten i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som anser att förvaltningens formulering och bedömning är riktig och håller med förslaget, ”uppdraget fullgjort”. De två moderaterna i KSAU, Henrik Harlitz och Dan Åberg, avstod från att delta i beslutet. Vilket ger en föraning om att oppositionen kanske inte var helt nöjd med hanteringen…

Det är inte särskilt lätt att förstå innebörden av beslutsförslaget. Men eftersom inga nya förbättringar föreslås eller ska genomföras så tycker tydligen de styrande partierna och förvaltningen att det ur demokratiskt hänseende räcker att vänsterpartisterna och de andra oppositionspartierna i kommunstyrelsen får tillgång till KSAU:s dagordning – men inga handlingar. Och med förbehållet att dagordningen inte får spridas… Till skillnad från kommunfullmäktige som dels biföll motionen i november 2018 och dels återremitterade den i november 2019 för att kommunledningen inte hade gjort tillräckliga demokratiska förbättringar.

Det är anmärkningsvärt. Kommunledningen (S+C+MP) och kommunstyrelseförvaltningen vill alltså ge bakläxa åt kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Fullmäktige har alltså, enligt deras förmenande, fattat ett felaktigt eller dåligt beslut.

Det finns med några motiveringar i underlaget till varför man inte vill förändra något. Jag försöker mig på en sammanfattning genom att plocka ut de viktigaste motiveringarna:

  • “Dataskyddsförordningen ställer höga krav på hur kommunen registrerar och behandlar personuppgifter. Att regelmässigt publicera handlingar innehållandes personuppgifter i kommunens webbdiarium skulle vara mycket problematiskt ur ett dataskyddsperspektiv.”
  • “I webbdiariet publiceras enbart handlingar som enligt dataskyddsförordningen anses publiceringsbara. De handlingar som med stöd av dataskyddsförordningen inte kan publiceras kan som tidigare begäras ut av respektive nämnds registratur, precis som äldre handlingar, och sedvanlig prövning av begäran att få ut allmän handling ska göras.”
  • “Den politiska ärendegången innan KS förgås av sammanträde med KSAU. Enligt den planering som är fastlagd, vilket görs årligen, är det normalt 8 veckodagar från KSAU till KS. Däremellan ska protokoll från KSAU skrivas och justeras. Kallelse till KS kan därför av praktiska skäl skickas tidigast torsdag samma vecka innan KS.”
  • “Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga.”
  • “Beträffande KSAU så är det ett beredande organ åt kommunstyrelsen. När ärenden går vidare från KSAU till KS och eventuellt KF så anses inte KSAU vara en självständig myndighet utan endast just ett beredande organ. Det innebär att inga handlingar har lämnat myndighetens gräns, därför är handlingarna att anses som arbetsmaterial.”

Med andra ord, det går inte att förändra något till det bättre. Vänersborg fungerar precis så bra som det är möjligt – precis så bra som lagarna tillåter. Fast förvaltningen och de styrande partierna hänvisar inte ens till kommunallagen, inte någonstans. Inte heller görs några referenser till eventuella rättsliga prövningar eller domar i sådana här ärenden från andra kommuner. De låtsas inte heller om att en mängd kommuner, t ex Växjö, Järfälla, Huddinge, Luleå, Vännäs och Österåker, publicerar handlingar till KSAU på sina hemsidor. För att inte tala om alla de kommuner som på offentliga hemsidor publicerar KSAU:s dagordningar…. Bryter dessa kommuner mot lagen…?

Det är också lite så att man häpnar när kommunstyrelseförvaltningen i tjänsteskrivelsen anför:

“Via den digitala anslagstavlan ges möjlighet att ta del av kallelser och protokoll som kommunen beslutat ska vara tillgängliga. Detta har sin grund i beslut av KF 2020-02-12, § 8 där KF biföll motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan (KS 2019/196).”

Det är i starkaste laget. Kommunstyrelsen, dvs de styrande partierna S+C+MP, ville med hänvisning till argumentationen i tjänsteskrivelsen från kommunstyrelseförvaltningen avslå denna motion. “Storoppositionen” i kommunfullmäktige, dvs alla partier förutom de styrande, biföll motionen mot förvaltningens uttalade vilja. Och nu anförs beslutet som ett argument för att avslå motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Nästan provocerande… Dessutom är motionen inte till fullo genomförd. Byggnadsnämnden publicerar t ex bara dagordningen (utan handlingar) inför sina sammanträden. (Se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”.)

Inget nytt alltså. Inga förbättringar, inte något. Förvaltningen och de styrande partierna tycks bara leta argument för att slippa demokratisera de kommunala processerna. Det är bra som det är tycker tjänstemännen. Det är bra som det är tycker de styrande. Det verkar som om de tycker att det är bra att oppositionen i form av Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna står utanför.

Varför gör de på detta viset?

“År 2021 är det 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.”

Så står det i en broschyr från Regeringskansliet, juni 2018. (Kan laddas ner här.) Som fortsätter:

“Demokrati utgår från idén om politisk jämlikhet. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka.”

Vänsterpartiets motion har redan fått bifall i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmäktige ska endast ta ställning till om uppdraget har fullgjorts eller inte. Motionen tog upp diariet. Där har en förbättring skett sedan motionen skrevs. Det går att hitta handlingar på egen hand för politikerna. Och handlingar med personuppgifter kan begäras genom ett mail till respektive förvaltning,

Det har blivit något bättre i och med att KSAU:s dagordning publiceras för kommunstyrelsens ledamöter och att man sedan på egen hand kan efterfråga handlingar, även om det inte är säkert att man får tillgång till dem. Men förbättringen är alldeles för begränsad. Syftet med motionen var ju att förtroendevalda från alla partier skulle få bättre och lika villkor för att förbereda respektive partis interna arbete. Det skulle leda till en bättre demokrati och att ställningstaganden blev mer genomtänkta och förankrade.

Jag vet dock inte vad man som opposition ska göra för att utvidga demokratin och ge alla ledamöter lika möjligheter och villkor att arbeta politiskt i Vänersborgs kommun. Som Rininsland, Ramm och Kärvling formulerade det i motionens att-sats:

“att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”

Förvaltningen vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. De styrande partierna vill inte, vad än kommunfullmäktige säger. Och som trots att de är i minoritet har möjlighet att förhala ärenden eftersom det är någon av deras ordförande som hela tiden bestämmer vad som ska tas upp på mötena i nämnder och styrelser, och kommunfullmäktige…

Men visst funderar Vänsterpartiet på ett alternativt beslutsförslag…

Det fanns vissa förhoppningar om ökad demokratisering när Benny Augustsson (S) blev kommunstyrelsens ordförande, men det verkar som om ”kommunhusets korridorer” fortfarande andas Ljunggren och Dahlin. De skyhöga renoveringskostnaderna verkar inte ha sanerat kommunhuset…

Anm. Denna blogg utgör del 3 av en bloggserie och är en direkt fortsättning på del 2. De andra delarna hittar du här: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)

25 januari, 2021 1 kommentar

Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Utskicket, som kom mycket sent på torsdag eftermiddag, består av 418 sidor. Det ska läsas, det ska analyseras, information ska kontrolleras, det ska ställas frågor till mer insatta personer, det ska skickas mail osv. Om man hinner… Den förra bloggen (se “KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)”) och denna, och nästa, ägnas åt ärende nr 25 på dagordningen – av 28 ärenden…

På kommunstyrelsens sammanträde kommande onsdag ska Lutz Rininslands, Marianne Ramms och min motion “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier” behandlas. Motionen är från maj 2017, och har ett mycket brokigt förflutet…

Du kan läsa om innehållet i motionen här, “Informationsmotion”. Motionen sammanfattas på detta sättet av kommunstyrelseförvaltningen (underlag från 2018):

“De förändringar motionärerna pekar på är att webbdiariet inte är tillgängligt som tidigare och att man som förtroendevald i stället måste vända sig till respektive nämnds registrator. Vidare pekar motionärerna på att kallelsen och handlingarna till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) inte längre publiceras på kommunens hemsida. I motionen påpekar motionärerna att det inte är rimligt att man som förtroendevald endast har från fredag till onsdag att läsa in sig på ärenden till kommunstyrelsen, vilka kan omfatta flera hundra sidor.”

Den 12 april 2018 var motionen för första gången uppe för politisk behandling. Det var kommunstyrelsen som skulle besluta om ett beslutsförslag till kommunfullmäktige. Kommunstyrelseförvaltningen hade föreslagit att motionen skulle anses:

“besvarad genom bilagd utredning.”

Och det innebar egentligen ett avslag, eftersom utredningen hade visat att:

“…förändringarna har sin grund i regelverk som kommunen inte kan ändra. Däremot har kommunen tillgängliggjort publiceringsbara handlingar och kan förändra hanteringen av omfångsrika inkomna handlingar, så att dessa görs tillgängliga för de förtroendevalda redan på beredningsstadiet.”

Kommunen gjorde några mindre förbättringar utifrån motionens intentioner, vilket var helt OK, men i huvudsak kunde inget förändras eller förbättras.

Kommunstyrelsen gick emellertid emot tjänstemännen och de styrande partierna i S+C+MP. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade “storoppositionen” att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Sedan gick tiden och ärendet dök inte upp på fullmäktiges dagordning. Varför har jag ingen aning om. Men ett halvår senare var det i varje fall dags.

Den 21 november 2018 biföll fullmäktige motionen. De styrande partierna begärde inte ens votering… De insåg under debatten att oppositionspartierna hade bestämt sig.

Kommunfullmäktige gav alltså ett uppdrag åt kommunledningen att nu skulle motionens intentioner och att-satser verkställas. Men det kan än en gång påminnas om moderaten Dan Åbergs ord från fullmäktige 2020:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Det hände inget med motionen…

Ett år senare, i november 2019, skulle kommunfullmäktige återigen behandla motionen. I kommunstyrelsen några veckor tidigare hade det inte varit någon diskussion om motionen, utan de styrande partiernas (S+C+MP) beslutsförslag, som var detsamma som kommunstyrelseförvaltningens (som vanligt), följde automatiskt med till fullmäktige:

“Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige förklarar uppdraget fullgjort med hänvisning till redovisade åtgärder för att förbättra de förtroendevaldas åtkomst och möjlighet att tillgodogöra sig beslutsunderlag.”

De menade alltså att kommunfullmäktiges uppdrag, dvs fullmäktiges bifall till motionen ett år tidigare, var “fullgjort”. Det skulle ha skett i och med två demokratiska förbättringar. Det första var att:

“valet av och mängden handlingar ses över, så att inte kallelsen tyngs onödigt.”

Vilket förvaltningen sa redan i april 2018… Dessutom var utskicken fortfarande mycket omfattande, så rent spontant så såg det inte ut som om någon förändring hade skett. Men det var svårt att uttala sig om.

Den andra förändringen var:

“I syfte att utöka inläsningstiden kommer en föredragningslista över de ärenden som behandlas på KSAU att publiceras i Netpublicator för kommunstyrelsens ledamöter.”

Det var nytt. Men notera – inga andra än kommunstyrelsens ledamöter skulle få se dagordningen från KSAU. Men för ledamöterna i kommunstyrelsen var det bra, de kunde därmed räkna ut vilka ärenden som skulle komma upp i kommunstyrelsen 8 veckodagar senare. Handlingarna i de olika ärendena fick ledamöterna däremot begära ut själva, om möjligt. Handlingarna fick inte heller spridas, de var inte offentliga:

“Det bör dock betonas att föredragningslistan i sig inte kan betraktas som en allmän handling, den är inte expedierad utan är endast tillgängliggjord för förtroendevalda som representerar/är en del av myndigheten. Innehållet ska därför inte lämnas ut, publiceras på internet eller liknande.”

OK, det genomfördes, och det var en förbättring – inte stor, men en förbättring.

Och det lutade åt att så skulle också fullmäktige besluta. Men Lutz Rininsland bromsade och yrkade från fullmäktiges talarstol:

“Kommunfullmäktige anser däremot inte att fullmäktiges förväntningar från november 2018, när den ursprungliga motionens yrkande blev bifallen, är tillgodosedda.”

Det var att uppfatta som ett avslagsyrkande på kommunstyrelsens förslag om att “begrava motionen” genom att besluta att “uppdraget vat fullgjort”. Och då var frågan, hur skulle resten av oppositionen ställa sig.

Tove af Geijerstam (L) gick också upp i talarstolen, för den borgerliga oppositionen, och framförde följande motivering – till en återremiss:

“Kommunfullmäktige beslutar att, på grund av att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga, återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att utforma ett arbetssätt där de handlingar och delar av handlingar som är allmänna, offentliga och inte sekretessbelagda tillgängliggörs för samtliga kommunens förtroendevalda.”

Det blev återremiss.

Och nu ska motionen från vänsterpartisterna Rininsland, Ramm och Kärvling upp till behandling i kommunstyrelsen – igen… Drygt ytterligare ett år senare.

Jag vet inte hur vänersborgarna uppfattar kommunens politiska arbete med en motion som syftar till att utöka de demokratiska förutsättningarna för oppositionspartierna. Som en fars? Komedi? Tragedi? Och allt alltså för att några vänsterpartister vill ha större möjligheter att hålla sig informerade om de ärenden som ska beslutas i kommunen. Och som de stora betongpartierna har bra koll på för att de alla har avlönade och arvoderade politiker som sitter i de olika nämndernas och styrelsernas presidier.

Representanterna från de styrande partierna, S+C+MP, tycks, tillsammans med tjänstemännen, ropa i en mycket högljudd kör:

“Vi vill inte! Vi vill inte!”

Jag förstår inte vad som är problemet för socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister? Vad är det som är så farligt med att ge V, MBP och SD tillgång till de handlingar som de själva får ta del av i ett tidigt skede?

Nästa blogg handlar om orsakerna till att de styrande partierna, S+C+MP, och förvaltningen vill avslå motionen.

Anm. Denna blogg är del 2 i en serie om 3. Det första bloggen är: ”KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)” och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

KS 27/1: Motioner om ökad demokrati (1/3)

24 januari, 2021 Lämna en kommentar

Vänsterpartiet har under en lång period ställt frågor kring den kommunala demokratin i Vänersborg. Tydligast var det under åren 2007-2010 i samband med bygget av Arena Vänersborg. De styrande partierna, socialdemokraterna och centerpartiet, fattade beslut mellan skål och vägg och utanför de demokratiska institutionerna, handlingar diariefördes inte, sekretesstämpeln brukades flitigt etc. Och kostnaderna för arenan ökade från fullmäktiges budgetbeslut på 140 milj kr, varav 20 milj skulle bestå av sponsorpengar, till den officiella slutsumman på 286 miljoner. James Bucci (V) anmälde kommunen ett flertal gånger och fick med sig domarna varenda gång. I valet i september 2010 förlorade Socialdemokraterna 9 av sina 21 mandat i fullmäktige. Idag har S 14 mandat.

Det har blivit bättre med den kommunala demokratin, det kunde knappast bli sämre. Men det har inte blivit bra. Vänsterpartiet har fortsatt att framföra kritik och så har även den borgerliga oppositionen (M+L+KD) gjort.

På senare år har Vänsterpartiet lämnat in 4 motioner i ämnet:

  • “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V), Marianne Ramm (V) och Lutz Rininsland (V) den 9 maj 2017.
  • “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 21 augusti 2018.
  • “Det är på tiden att vi går vidare”. Inlämnad av Stefan Kärvling (V) och Lutz Rininsland (V) den 2 januari 2019.
  • “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Inlämnad av Lutz Rininsland (V) den 3 april 2019.

Motionerna har på flera sätt sitt ursprung i kommunens dyrbara investeringar i ett nytt ärendehanteringssystem kring årsskiftet 2016-2017 och och nya program för utskick av digitala handlingar till förtroendevalda.

Dessa digitala moderniseringar försämrade drastiskt tillgängligheten till information. Och det framför allt för de partier som inte fanns med i den inre kretsen, dvs de partier som inte hade, och aldrig fick, några poster i nämndernas och styrelsernas presidier. Betongpartierna fick ju som ordförande eller vice-ordförande i nämnder och styrelser alltid handlingar och information. Dessutom tillbringade de ofta tid i kommunhuset eftersom de var arvoderade eller anställda för att syssla med politik. De hade gott om tid att prata med varandra. De kunde också prata med tjänstemännen och framföra sina synpunkter redan i utredningsskedena.

Motionerna har alltså helt enkelt handlat om att ge oppositionens partier lika möjligheter att vara pålästa och förberedda när ärendena kommer upp i framför allt kommunstyrelsen.

Motionerna har haft en tendens att “glömmas bort”, eller förhalas, och inget har hänt med dem. Det har föranlett framför allt Lutz Rininsland att ställa frågor och interpellationer för att skynda på processen. När motionerna äntligen har tagits upp har kommunens jurister och tjänstemän för det mesta yrkat avslag på motionerna – och det har även blivit de styrandes (S+C+MP) linje.

Motionen “Öppenhet på den digitala anslagstavlan” behandlades i februari 2020, snabbast av dem alla. Motionen yrkade att nämndernas handlingar skulle göras tillgängliga för allmänheten på kommunens digitala anslagstavla. De styrande i S+C+MP ville liksom tjänstemännen avslå motionen. “Den stora oppositionen” (V+M+L+KD+MBP+SD) röstade emellertid igenom motionen i kommunfullmäktige. (Se “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Nu har det gått snart ett år utan att fullmäktiges bifall till motionen har gett synliga resultat. Byggnadsnämndens handlingar finns t ex fortfarande inte publicerade. Det ligger en del i det yttrande som Dan Åberg (M) gjorde på det senaste fullmäktigesammanträdet i december:

“Jag brukar säga att det säkraste sättet för att inte nåt ska verkställas är att fullmäktige bifaller en motion.”

Motionen “Det är på tiden att vi går vidare” yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att kommunfullmäktiges sammanträden ska direktsändas via webben och att debatten i efterhand ska kunna ses och höras i olika avsnitt på kommunens hemsida.”

Det var “tredje gången gillt”. Det var faktiskt den tredje motionen om webb-sändning från Vänsterpartiet. De andra lämnades in av Adam Frändelid och avslogs med olika tämligen krystade förklaringar av fullmäktige. Rininslands och Kärvlings motion bifölls dock i april 2020 – och är nu också förverkligad. Äntligen.

Rininslands motion “Ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika” är fortfarande inte behandlad i någon politisk instans. Trots att den lämnades in i augusti 2018. Vilket är ett typiskt exempel på hur saker och ting kan förhalas i kommunen…

Motionen yrkade att:

“Den tillträdande kommunledningen ser över arbetsformer i syfte att ge ledamöterna bättre villkor att vara pålästa, samtidigt prövas andra tillvägagångssätt för att möjliggöra en smidig hantering av mindre avvikande synpunkter kring detaljer.”

Bakgrunden var att kommunstyrelsens kallelser kommer tämligen sent, ofta sent på torsdag eftermiddag/kväll veckan innan följande onsdags KS-sammanträde. Och handlingarna kan bestå av 500-600 sidor… Det är inom den tidsrymden i det närmaste omöjligt att läsa alla handlingar, än mindre hinna förankra ärendena i det egna partiet eller hos allmänheten. Betongpartierna har däremot genom sina representanter i nämndernas och styrelsernas presidier haft handlingarna tillgängliga redan långt innan…

Den andra delen i att-satsen förklaras av att enskilda avvikande synpunkter knappast kan hanteras eftersom kommunledningen alltid påpekar att det inte går att ändra i en tjänsteskrivelse. För de partier som inte finns i kommunhuset innebär det att möjligheterna till mindre ändringar och justeringar i beslutsförslag är i det närmaste obefintliga.

Men ok, det har trots allt skett en del förbättringar i demokratin i samband med motionerna och oppositionens agerande. Men det kan bli bättre. På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen ska motionen “Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”, från maj 2017, behandlas. Det handlar nästa blogg om – den kan du läsa här ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3)”.

Anm. Denna blogg är del 1 i en serie om 3. De två följande bloggarna är: ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (2/3) och den tredje och sista ”KS 27/1: Motion om ökad demokrati (3/3)”.

Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet

13 januari, 2021 Lämna en kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (3): Boendeplanen”.

Socialnämndens beslut den 27 augusti 2020 hade följande lydelse:

“Socialnämnden föreslår samhällsbyggnadsnämnden att starta lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde 1:39 och 1:40 i enlighet med förstudien daterad 2020-08-05.”

Det betyder att socialnämnden så att säga har sagt sitt. Den vill ha ett boende på Elgärde i Frändefors. Punkt, slut.

Efter justering av protokollet skickades sedan beslutet till samhällsbyggnadsnämnden som fick i uppgift att verkställa socialnämndens begäran att starta en lokalplanering. Om det har varit uppe på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde, stannat i nämndens presidium eller om det har gått till nämndens Fastighetsutskott kan jag inte se, men ärendet/beslutet/uppdraget har hur som helst tilldelats en projektledare.

Projektledaren jobbar just nu ihop med lokalutredare och representanter från socialförvaltningen för att upprätta en lokalplanering. Processen följer helt de riktlinjer för lokalförsörjning som kommunstyrelsen antog så sent som den 25 mars 2020. Med lokalförsörjning avses för övrigt:

“planering, anskaffning, anpassning, förvaltning samt avveckling av kommunens egna och inhyrda bostäder, lokaler och anläggningar (…) för de kommunala verksamheternas behov.”

Tanken med riktlinjerna och hela förfarandet är att kommunen ska ha ett gemensamt övergripande underlag för lokalförsörjningen, ett underlag som dessutom ska revideras årligen. Det ska vara typ en sammanfattning av samtliga lokalbehov inom kommunen. På det sättet ska hela underlaget utgöra ett verktyg för planering av framtida behov. Och därmed ska lokalanvändningen i kommunen bli både effektivare och mindre kostnadskrävande. Är det tänkt. Och det är en mycket bra tanke.

Processen med boendet i Elgärde är just nu inne i fas 3, se bild nedan som är hämtad från kommunens riktlinjer för lokalförsörjning:

Denna fas 3 kallas “lokalplanering”. I riktlinjerna förklaras denna fas:

“Lokalplaneringen bör innehålla; lokalprogram, principlayout, tidplan, redovisning av flexibilitet i projektet och av koncernnyttan, förslag till preliminär hyreskostnad, förslag till eventuell preliminär investering.”

Hur lång tid arbetet i denna fas brukar ta är svårt att säga, men i fallet Elgärde är målsättningen att underlaget ska vara klart den 27 januari. När underlaget är klart går det och hela ärendet, till kommunstyrelsen. Det är nämligen kommunstyrelsen som är ytterst ansvarig för kommunens lokalförsörjning. Och det är kommunstyrelsen som fattar beslut om det ska påbörjas projektering och upphandling av projektet, dvs nästa fas, fas 4, i processen.

Det fordras alltså ett beslut i kommunstyrelsen för att byggprocessen av ett boende för personer med problematisk funktionsnedsättning ska gå vidare:

“Beslut om att starta projektering och genomförande fattas av kommunstyrelsen. … Innan ärendet beslutas i kommunstyrelsen så ska finansieringen av projektet vara klar.”

Grannar till det planerade boendet känner till processen. De har om inte annat fått reda på det av representanter från både socialnämnden och socialförvaltningen. Politiker och tjänstemän har ibland så att säga “tvått sina händer” och hänvisat till kommunstyrelsen. Det är kommunstyrelsen som har bollen, det är kommunstyrelsen som beslutar, det är kommunstyrelsen som är ansvarig.

Men riktigt så är det inte tänkt. Det är inte tänkt att kommunstyrelsen ska göra en bedömning av lämpligheten av socialnämndens beslut. Socialnämnden är “expert”-/facknämnden på området och kommunstyrelsen har egentligen ingen kompetens att underkänna beslut av “experterna”. Boendet är socialnämndens angelägenhet och kompetensområde. Kommunstyrelsen ska göra andra bedömningar, bedömningar utifrån kommunens lokalförsörjning (se ovan).

Som jag ser det kan kommunstyrelsen bara säga nej till byggnationen av ekonomiska orsaker eller att den inte följer de principer som är uppsatta för lokalförsörjningen. Det är att slå “blå dunster” för grannarna om man hävdar något annat. Anser jag.

Fast… Men…

Ärendet med boendet för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde är inte riktigt som andra lokalförsörjningsärenden.

Socialnämnden var splittrad när den fattade sitt beslut och det var egentligen speciella orsaker som gjorde att den politiska “majoriteten” inte fick majoritet i ärendet. Det berodde ju på att en ledamot i “majoriteten” var frånvarande och ersattes av en politiker från “minoriteten”. Och att en från “majoriteten” överraskande bytte sida i voteringen.

Flera av socialnämndens ledamöter är för övrigt med i kommunstyrelsen. Så är t ex Dan Nyberg (S), ordförande i socialnämnden, ersättare i kommunstyrelsen och Elisabeth Bohlin (S), som “bytte sida”, ordinarie. (Elisabeth Bohlin är också ordförande i socialutskottet. Dan Nyberg valde nämligen att avgå i november 2019 som utskottets ordförande och som ledamot överhuvudtaget. Det är i socialutskottet individärenden behandlas, alltid under sekretess. Det är sannolikt Bohlin som bäst av alla politiker vet vilka diagnoser som gäller de presumtiva boende på Elgärde.) Henrik Harlitz (M) är ordinarie i kommunstyrelsen och nu dessutom 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen, och Göran Svensson (MBP) är ersättare. Kanske någon som var på den “förlorande” sidan i socialnämnden tänker yrka avslag på socialnämndens byggplaner?

Det skulle förvåna mig mycket om kommunstyrelsen avslog socialnämndens planer. I varje fall av andra skäl än ekonomiska. Det skulle rent teoretiskt kunna vara så att kommunstyrelsen anser att det finns andra bättre och billigare lösningar. Men det tror jag inte på heller. (Signaturen ”Funderaren” har i och för sig några intressanta tankar och synpunkter på boendet i en kommentar till min förra blogg – klicka här.) Men kanske är det ändå så att socialförvaltningen och några politiker befarar avslag, eftersom de tycks “mörka” de problem och svårigheter som personerna i målgruppen brottas med… Det kanske har gått prestige i ett i grunden felaktigt beslut…

Det olyckliga beslutet i socialnämnden kommer med all sannolikhet att stå fast. Slutsatsen blir i så fall att man som invånare inte har mycket att sätta emot om den mäktiga kommunen har andra åsikter än en själv.

Men man ska aldrig säga aldrig. Vänersborg är en kommun som kan överraska – både på gott och på ont.

Tidigare bloggar om Elgärde: