Arkiv
Så var dagens BUN till ända
Det var inga större överraskningar på dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Ärendena gicks igenom, en del frågor ställdes, svar gavs och sedan beslutade nämnden enligt liggande förslag. (Se mina två tidigare bloggar inför sammanträdet, ”Inför BUN 20 maj” och ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”.) Det var till och med enighet i valet av justerare…
Det var dock några diskussioner, och några besked, som var intressanta. Eller hade kunnat bli intressanta – om fler hade deltagit i dem. Jag tänker framför allt på rektorernas dilemma, ska de följa budgetkraven eller Skollagen.
Bakgrunden till dilemmat är BUN:s dystra prognos för året. Det prognosticeras ett underskott på 12,6 milj kr. Så får det inte vara, budgeten ska följas. Underskott är inte ok. I sådana här lägen är kravet från kommunledningen att nämnden ifråga, dvs BUN, ska vidta åtgärder för att få en budget i balans. Det måste med andra ord sparas. Och dess besparingsåtgärder ska beskrivas – och verkställas.
Förslaget var att nämnden, vilket sedan också blev beslutet, ska spara 4,2 milj kr på bland annat:
”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”
Det kan tyckas vara en okontroversiell och ofarlig besparingsåtgärd. Men så är det inte. Det innebär att ett antal personer i förskola och skola inte får fortsatt anställning till hösten. De har för övrigt redan blivit varslade.
Enheterna inom förskola och grundskola har rapporterat in följande varsel inför höstterminen:
- 5 barnskötare
- 1 fritidspedagog
- 1 leg förskollärare
- 2 leg lärare
- 1 modersmålslärare
- 15 resurspersoner
- 1 skolkurator
De här uppgifterna fick jag efter att ärendet hade avhandlats i nämnden. Antalet varsel var alltså inte känt vid behandlingen, även om vi visste att det hade varslats.
Alla klasser ska naturligtvis även i fortsättningen ha en lärare i klassrummet under varje lektion. De som varslas är personer som till största delen på olika sätt jobbar med elever i behov av särskilt stöd, i varje fall i grundskolan. Det är de, och deras föräldrar, som drabbas av neddragningarna. Och det redan nu till hösten alltså.
Detta förhållande ställer rektorerna inför ett dilemma. De ser behoven av särskilt stöd och ökad vuxennärvaro men måste följa budget. Fast Skollagen föreskriver att:
”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Vad ska de följa – lagen eller kommunens budgetkrav?
Jag lyfte som sagt frågan, men det var inte många som yttrade sig. Christin Slättmyr (S) tyckte väl egentligen inte att diskussionen hörde till ärendet. Ordförande Mats Andersson (C) ville inte diskutera rektorernas dilemma. Han ansåg att det inte var nämndens sak, ansvaret låg helt och hållet på rektorerna. Det var bland annat därför de hade betalt…
Och visst är det rektorernas ansvar. Det var ju hela poängen med min fråga. Det är ju politikerna i Vänersborg som skapar dilemmat. Borde inte nämnden, som är skolans huvudman, just därför ge rektorerna vägledning? Eller ska nämnden lämna dem i sticket? Rektorerna gör ju ”fel” hur de än gör.
Det var nog en känslig fråga… Den ville inte nämnden befatta sig med. Politikerna hukade. Och det är väl ett besked så gott som något. Jag ser det som att vi politiker inte tar ansvar för den budget som vi beslutar. Är det för lite pengar, så att Skollagen inte kan följas, då är det helt och hållet rektorernas fel… Det är fegt.
Så vad ger politikerna i BUN då för signal till rektorerna? Jo, följ kommunens budget. Och håll tummarna för att ni inte blir anmälda till Skolinspektionen… Mitt råd till rektorerna är att de måste höras, de måste berätta för politiker och allmänhet vad som sker ute i förskolorna och skolorna. Allmänheten och politikerna måste bli medvetna om vilka konsekvenser budgetbesluten har fått – och får. Och kommer att få…
Det var med det prognosticerade underskottet i tanken som jag också lyfte frågan om nämnden har råd med den del av musikundervisningen som köps från musikskolan och den omfattande simundervisning som bedrivs.
Några tjänstemän kom med sakupplysningar, men från nämndens politiker var det tyst… (Det är bättre diskussioner på Facebook…)
Jag fick ett intressant och viktigt besked från förvaltningen. Det har att göra med ett ärende som ska upp på kommunfullmäktige på onsdag, nämligen trafiksituationen vid Mariedalskolan. (Se ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”, men även ”Mariedal, musik, simning och nej till KFV!”.)
Det var ett klart och mycket tydligt besked:
Det har inte varit några som helst formella kontakter mellan barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen när det gäller planeringen av 2-3 tomter vid Mariedalskolan och den nya vägsträckningen.
Fast det är inte riktigt hela sanningen. Sanningen är nästan lite pinsam. Samhällsbyggnadsförvaltningen har nu meddelat barn- och utbildningsförvaltningen att trafikförändringarna inte ska vålla några problem. Men… När togs denna kontakt? Jo, i slutet av förra veckan – efter att en viss blogg publicerades. (Se ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.) En gång till – efter att en viss blogg publicerades…
Som sagt, nästan lite pinsamt.
Sammanträdet avslutades med ett ärende som undertecknad vänsterpartist och, dagen till ära, justerare initierade. Det är dock sekretessbelagt. Vilket är helt riktigt.
På måndag ska protokollet justeras. Det blir nog en ganska enkel uppgift. Ett ärende var det för övrigt omedelbar justering på. Det var nämndens beslut att anta den nya reviderade delegeringsordningen.
Ordförande Mats Andersson (C) avslutade mötet kl 14.50 med att meddela att det kan bli aktuellt med ett extrainsatt sammanträde efter kommunfullmäktiges budgetbeslut den 19 juni. Budgetbeslutet kommer nämligen att kunna innebära stora ekonomiska konsekvenser för BUN, så stora att det hotar statsbidragen. Det kan handla om 26 miljoner…
Och då måste BUN besluta om ytterligare besparingsåtgärder…
Mariedal, musik, simning och nej till KFV!
Det är söndag kväll. I Nordstan skriker fiskmåsarna som vanligt. De flesta underlag inför veckans tre politiska händelser är genomlästa. Det är barn- och utbildningsnämnd imorgon måndag, Kunskapsförbundet på tisdag och kommunfullmäktige på onsdag kväll. Läsningen har tagit sin runda tid, men ändå hann jag faktiskt med några timmar i Gågatekrysset i lördags, dvs igår. Vänsterpartiet liksom de flesta andra partier var ute på stan och försökte motivera vänersborgarna till att rösta i EU-valet.
Det gick så där. Det var en massa människor ute vid Gågatekrysset, ovanligt många, men det berodde inte på intresset för EU. Intresset var, om inte obefintligt, så i varje fall tämligen minimalt. Det hade varit musikvecka och igår var det typ ”grand finale”. Det var därför det var så många människor ute på stan. De lyssnade på både orkestrar och blåsuppträdanden. Och tittade på Vargöns drillflickor. Inte i partiernas EU-broschyrer…
Centrum blir mycket trevligt och attraktivt när det är folk i rörelse. Precis som det kan bli motsatsen när det är tomt. Vilket tyvärr händer alltför ofta…
På morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) är det inga avgörande beslut som ska tas. Jag har för övrigt redogjort för ärendelistan, och lite annat i bloggen ”Inför BUN 20 maj”. Däremot hoppas jag på några diskussioner i dessa tider av nedskärningar.
I ärendet Delårsrapport beskrivs nämligen att BUN och förvaltningen måste spara. Det står:
”Minska budgetavvikelser på enheter inom förskola och skola.”
Och det redan i år alltså. Jag skrev om det i min tidigare BUN-blogg och har därefter fått några exempel på neddragningar som ska göras på olika skolor i höst. Och utan att gå in på detaljer så kan jag konstatera att det tycks som vanligt vara elever i behov av särskilt stöd som drabbas mest, genom att de får mindre stöd. Och så blir det alltid när det ska sparas i skolan. Varje klass behöver ju en lärare varje lektion, och det kan ingen rektor spara på… Men samtidigt säger Skollagen:
”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Det står inte att detta bara gäller om kommunen har pengar…
Och då blir frågan – ska rektorn i ett läge där en elev behöver särskilt stöd ge eleven det, trots att det inte finns pengar? Vad går först – den kommunala budgetföljsamheten eller Skollagen? Och sedan den minst lika viktiga frågan – vad gör huvudmannen, dvs BUN, om rektorerna följer Skollagen…?
Det finns två ”moment” i grundskolan som jag funderar på i dessa neddragningstider – musik- och simundervisningen…
Ska barn- och utbildningsförvaltningen betala extra till lärare från musikskolan (=kultur- och fritidsnämnden) för att de ska undervisa elever i åk 3 i halvklass 80 min i veckan i 12 veckor? (Jag tror att det är så på alla skolor.) Det finns ju redan musiklärare på skolorna. Det är dessutom skolans musiklärare som så småningom ska sätta betyg på eleverna. Jag tror att man borde ha diskuterat om BU-förvaltningen överhuvudtaget ska köpa musiktjänster från Musikskolan.
Och jag undrar också hur mycket simundervisningen kostar. Och hur mycket tid den får ta. Tid som oftast tas från annan undervisning.
Simning ingår i ämnet Idrott och Hälsa. I kunskapskravet för betyget E i åk 6 står det:
”Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.”
Elever måste alltså kunna simma för att få ett godkänt betyg i ämnet Idrott och Hälsa i åk 6. Men då är min undran, varför ska alla elever egentligen ha simundervisning i förskoleklass och på lågstadiet? Hade det inte räckt med att ha simundervisning bara i mellanstadiet eller till och med i åk 5 och åk 6? Ur skolans
och Läroplanens synpunkt hade det definitivt räckt. Att kunna simma är ju bara ett av många kunskapskrav i ämnet Idrott och Hälsa. Och då finns det mängder av kunskapskrav också i alla andra ämnen. Hur kan man motivera att just detta kunskapskrav ska få kosta så mycket och få ta sådan tid?
Visst är det bra att barnen lär sig simma så tidigt som möjligt, men varför ska skolan använda sina begränsade undervisningsresurser för att utföra en uppgift som rimligen borde ligga på kommunen som helhet, eller staten?
På onsdag är det kommunfullmäktige. Då ska ett ärende upp som har med barn- och utbildningsnämnden och skolan att göra. Jag tänker på trafiksituationen på Mariedalskolan. Det skrev jag om i bloggen ”Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen”.
Trafiksituationen är problematisk redan nu vid Mariedalskolan. Och så tänker kommunen att göra i ordning 2-3 tomter och ändra en vägsträckning i precis detta område.
Det finns de som säger att det ska bli bra och att vi ska lita på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det handlar inte om att lita på någon. Vid sådana här förändringar så måste planer kommuniceras och det måste föras dialog men dom som berörs, dvs Mariedalskolan. Och det är det ingen som har gjort. Mariedalskolans personal och rektor fick reda på planerna av en slump i förra veckan. Och då är det ändå Mariedalskolan och dess rektor som har ansvar för barnen och deras säkerhet. Och det rör sig många barn i området…
Det torde för övrigt vara obligatoriskt att inför en sådan här förändring göra en riskanalys och en sådan borde dessutom ingå som underlag i ett sådant här beslut. Och det gäller en riskanalys för både själva byggnadsskedet och för resultatet när det är klart.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:
”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”
Det är alltså kommunfullmäktige som på onsdag ska fatta beslut om förändringarna vid Mariedalskolan. Jag tänkte yrka på återremiss med följande motivering:
”Jag yrkar på återremiss för att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få tid och möjlighet att genomföra dels en dialog med Mariedalskolan och barn- och utbildningsförvaltningen för att lösa den nuvarande och framtida trafiksituationen i området, och dels upprätta en riskanalys.”
Och på tisdag har Kunskapsförbundet sammanträde. De viktigaste ärendena avgörs emellertid inte på direktionens möten. De avgörs av ägarkommunerna, Vänersborg och Trollhättan. Det är ägarkommunerna som bestämmer hur mycket pengar Kunskapsförbundet ska få till förfogande…
Och pengar till förskola, grundskola och gymnasieskola står inte särskilt högt i kurs för de styrande eller oppositionen i Trollhättan och Vänersborg… Trots alla fagra löften och allt fagert tal i t ex valrörelser…
Kunskapsförbundet har begärt ett extra tillskott för år 2019 – se ”Glöm inte våra gymnasieungdomar!”. Det begärda tillskottet var på 10,2 milj kr för Trollhättans del och 6,8 milj för Vänersborg. Det är pengar som är nödvändiga för att bedriva en någorlunda vettig gymnasieskola.
Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), som var de politiker som representerade Vänersborg på ägarrådet, bestämde tillsammans med politikerna från Trollhättan att föreslå respektive 
kommunfullmäktige:
”att avslå direktionens begäran om ytterligare tillskott till förbundet under 2019.”
Vänersborgs barn och elever har ingen särskilt ljus tid framför sig.
Mariedalskolan – nya tomter och trafiksituationen
Skogen på Kindblomsvägen (se ”Skogen avverkas vid Kindblomsvägen”) är till stor del skövlad. På Mariedal Östra är oron stor bland de boende att samma öde ska möta ”deras” skog.
Även vid Mariedalskolan finns skogsområden som ska skövlas. Här finns också oro. Kanske inte för skogen/träden i sig, men för hur planerna ska påverka skolan och trafiksituationen.
Vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg alldeles bredvid Mariedalskolan (se bild ovan) finns två kommunägda och obebyggda fastigheter, Skäppan 2 och 3. Här vill samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen ställa i ordning två till tre nya småhustomter (se de röda områdena nedan) till en kostnad av 755.000 kr.
Vatten och avlopp ska dras fram och tomterna ska sedan säljas med en beräknad vinst för kommunen på 710.000 kr. Jag har för övrigt svårt att se att det inte behöver sprängas en del också, men det kanske ingår i beräkningarna.
För att göra byggnation möjlig ska också en väg, Furuvägen, dras om. Furuvägen börjar alldeles vid Mariedalskolan och dess infart till lastbryggan. Här parkerar också vårdnadshavare, fastän otillåtet, när de hämtar och lämnar sina barn. Furuvägen leder till skolans parkering (på ”kullen”). Som för övrigt redan nu är för liten. Liksom vägen som också är ”liten” och smal. (Vilket i och för sig kan vara bra eftersom bilarna tvingas köra sakta.) Det rör sig många barn i området, bland annat så mynnar Ollenicklas väg ut här.
Det är alltså redan nu alldeles för stor biltrafik i området.
De nya tomterna och den nya vägsträckningen påverkar Mariedalskolan på ett direkt sätt. Det är helt uppenbart. Men om detta stod det inget i handlingarna till samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen (och inte heller nu till kommunfullmäktige nästa vecka) – absolut ingenting om konsekvenserna för Mariedalskolan. Det visar sig också att ingen på Mariedalskolan kände till planerna. Det är ingen från samhällsbyggnadsförvaltningen som har tagit kontakt med skolan. Eller för den delen med den ”centrala” barn- och utbildningsförvaltningen.
Och enbart detta förhållande av utebliven information och dialog kan väl få vem som helst att bli negativ till hur ärendet har hanterats. Det får helt enkelt inte gå till så här. Man kan inte ”köra över”, om uttrycket tillåts i sammanhanget, en skola och/eller barn- och utbildningsförvaltningen på detta sätt. Samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen måste informera, ta emot synpunkter och föra dialog med dem det berör.
Jag kontaktade barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C). Han hade vad jag förstår inte heller fått någon information, men har frågat chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen (efter mitt mail?) och fått beskedet att planerna vid Mariedalskolan inte kommer att:
”innebära negativ påverkan på trafiksituationen.”
Ordförande Andersson litar på samhällsbyggnads. De har ju löst allt förr på Mariedalskolan så att det har blivit bra. Eller…?
Jag litar inte på samhällsbyggnadsförvaltningen. Jag begärde därför ut skyddsrondsprotokollen från Mariedalskolan. De är offentliga handlingar. Här står det nog en del om hur Mariedalskolan ställer sig till trafiken och trafiksituationen, tänkte jag. Och det gjorde det.
Det senaste skyddsrondsprotokollet upprättades den 15 november 2018. Den första delen av protokollet är problem som är överförda från tidigare protokoll, dvs det är sådant som inte har åtgärdats sedan det förra protokollet upprättades. Under rubriken ”Trafikmiljö” stod det:
”Trafiksituationen kring parkeringen och skolans nya (2018) vändplan/lastzon är fortsatt farlig. Se noteringar i tidigare skyddsrondsprotokoll.”
Det måste påpekas att det är precis i detta område som Furuvägen utgår/går förbi Mariedalskolan. Det är denna väg som kommer att bli ytterligare belastad, samtidigt som gatubygget inkräktar ännu mer på ytorna strax utanför Mariedalskolan.
Jag går tillbaka till skyddsrondsprotokollet från året innan. Det står samma sak där. Det måste betyda att inget har hänt, ingen åtgärd har vidtagits av samhällsbyggnads som har löst problemet. I varje fall inte enligt skolan. Och det är ju rektorn som har ansvaret för arbetsmiljön. Även skolbarnens.
Det tycks dock vara mer ”komplicerat” än så. I de två senaste protokollen står det:
”Rektor har återlämnat arbetsmiljöuppgiften. Ärendet hanteras av förvaltningen.”
Det står också att ärendet bevakas av förvaltningschefen på barn- och utbildningsförvaltningen.
Jag kan inte tyda detta på annat sätt än att rektor upplever att hen inte kommer någon vart med samhällsbyggnadsförvaltningen och därför överlåter uppgiften till någon annan. Det torde vara tvärtemot den uppfattning som barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) har gentemot samhällsbyggnadsförvaltningen.
Den andra delen av (det senaste) skyddsrondsprotokollet tar upp nya punkter. Jag bläddrar fram till rubriken ”Trafikmiljö”. Där beskriver man nya problem. Och det finns några:
- ”Farthinder för bilar som kommer upp för kullen mot parkeringen och möter barn som kommer från cykelvägen på höger sida.”
- ”Parkeringen ”på kullen” är underdimensionerad och upplevs inte som säker. Behöver omorganiseras.”
- ”Inhägna alla sidor runt parkeringen med staket av säkerhetsskäl. Nu finns bara staket runt en sida – mot skolbyggnaden.”
- ”Problem med vårdnadshavares otillåtna parkering på nya asfaltytan utanför kök-matsal. Trafiken utgör fara för barnen…”
- ”Barn springer runt huset över asfaltytan med nedfart till lastbrygga – farligt när lastbilar och andra fordon befinner sig där.”
Det tycks onekligen finnas stora och allvarliga problem redan nu med trafiksituationen vid Mariedalskolan. Skolan tycks inte ha samma syn på trafiksituationen och trafikproblemen som samhällsbyggnadsförvaltningen och BUN:s ordförande…
Men så kan det bli när ingen ”på kommunen” har dialog med dom det gäller… Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har redan godkänt bygg- och trafikplanerna vid Mariedalskolan. Jag tror och hoppas att det har skett mot bättre vetande.
På onsdag nästa vecka är det tänkt att kommunfullmäktige ska besluta samma sak, nya tomter och en ny vägsträckning. På onsdag ska i varje fall inte beslutet ske mot bättre vetande.
För övrigt kan var och en som är intresserad av frågan studera kartorna ovan, och kanske till och med göra en syn på plats, och se vilka slutsatser man kan dra.
Naturreservat längs Göta Älv och Lillån?
Miljöpartiet har alltså motionerat om att inrätta ett naturreservat längs Göta Älv och Lillån till Restad Gård. Området inkluderar det omstridda området Mariedal Östra. Motionen remitterades till flera olika nämnder. Idag (måndag) behandlade miljö- och hälsoskyddsnämnden motionen. I gårdagens blogg gav jag en (mycket) kort sammanfattning av förvaltningens förslag till yttrande om motionen. (Se ”Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC”.)
Protokollet från miljö och hälsas sammanträde har naturligtvis inte hunnit bli klart än, men enligt uppgift så blev nämndens beslut inte riktigt som förvaltningen hade föreslagit. Förvaltningen hade tänkt sig ett yttrande i tre punkter. (Se återigen ”Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC”.) Nämnden strök två av punkterna och beslutade enhälligt att:
”Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka områden i kommunen som bör skyddas och i vilken ordning områdena ska prioriteras.”
Miljöpartiets motion om inrättande av ett naturreservat har också behandlats i samhällsbyggnadsnämnden. Motionen diskuterades på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 1 februari och nämnden beslutade också om ett svar.
Som underlag för samhällsbyggnadsnämnden låg en tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen med ett förslag till yttrande. Skrivelsen började med att definiera vad ett naturreservat är:
”Naturreservat är ett permanent skydd för området som pekas ut, vilket för naturområden som konstaterats har ett högt naturvärde är en säkerhet för dess fortsatta vara.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen håller med motionärerna om att det finns värdefull natur i området, vilket redan kommunens översiktsplan har gjort, men:
”Kommunens tidigare uppmärksammande av att området redan har värdefull natur bör inte likställas med att det lämpar sig för naturreservat.”
Tjänsteskrivelsen var inte särskilt positiv till motionen och att inrätta ett naturreservat.
Skrivelsen menar att det kanske finns områden i kommunen som har ännu värdefullare natur och kanske lämpar sig bättre som naturreservat. Det kan också bli dyrt med naturreservat eftersom det ska skötas om. Dessutom menar förvaltningen att det finns flera fastigheter i området som skulle påverkas negativt:
”genom mer eller mindre inskränkt äganderätt beroende på hur restriktionerna för reservatet utformas.”
Inrättande av ett naturreservat kan också leda till att kommunen måste betala ersättning till fastighetsägarna. Kommunen kan även förlora intäkter därför att man inte kan avverka området. En del av skogen ägs också av Vargön Alloys, trots att själva marken är kommunal (Önafors 5:3).
Ett naturreservat skulle även kunna:
”hämma utvecklingen av en eventuell hamn i Vargön på andra sidan Göta Älv.”
Se där något positivt med ett naturreservat… (Skriver jag ironiskt.)
Tjänsteskrivelsen anser slutligen att motionärernas förslag om att:
”utveckla området med bättre tillgänglighet för det lokala friluftslivet är en mycket god intention.”
Men gång-, cykel- och ridstigar, fågeltorn, informationstavlor och säkra grillplatser kan, menar tjänsteskrivelsen, genomföras utan att området blir till ett naturreservat.
När samhällsbyggnadsnämnden, dvs politikerna, behandlade ärendet kom den fram till att föreslå att:
”kommunfullmäktige avslår motionen om att inrätta ett naturreservat längs Göta älv och Lillån.”
Det betydde med andra ord att nämnden var negativ till motionens krav att inrätta ett naturskyddsområde…
Motiveringen var:
”Att skydda naturmiljö med bevarandevärde är en viktig del i samhällets hållbara utveckling. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste i avvägningen beakta fler delar än bevarandevärd natur i denna fråga och finner att med de underlag som finns är det inte motiverat nog att fatta beslut om att inrätta ett naturreservat.”
Motiveringen andas trots allt inte ett totalt avståndstagande från motionens förslag.
En som antagligen var mycket besviken på nämndens beslut var ordförande Anders Wiklund (MP). Wiklund var nämligen en av motionärerna. Han reserverade sig i och för sig inte mot beslutet, utan nöjde sig med att lämna en protokollsanteckning.
Wiklund inleder med:
”Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet. Jag tycker dessutom att vi har ett ansvar som sträcker sig utanför vår egen person och längre än vår egen generation. Enligt Vänersborgs ÖP 2017 ska området utmed Göta älv och Lillån, mellan Vänersborgs och Vargöns tätorter, från Vänern till Restad Gård, inte användas för ny bebyggelse. Miljöpartiet motionerar att detta området skyddas permanent från exploatering, med ett kommunalt naturreservat.”
Ordförande Wiklund (MP) fortsätter:
”I grönplanen skrivs viktiga värden för området fram: Området utvecklas som närströvområde med ökad tillgänglighet. Områden med ekar på kommunal mark bevaras och sköts så att landskapsbilden och de biologiska värdena består. Lövskogarna sköts så att deras värden som lövskogar består. Kulturvärden värnas och utvecklas. Landskapsbilden kring Lillån och Göta älv med små åkrar, betesmarker och ekar bevaras. Bruksmiljöerna kring Önafors bevaras och lyfts fram. Strandskogen och åmiljöerna bevaras och undantas från all exploatering och sköts så att de gynnar kungsfiskaren. Skogen mot älven och Vargöns industrier bevaras och sköts så att den kan fortsätta att utgöra ett skydd mot störningar. Området är särskilt lämpat för det lokala friluftslivet. Det ska vara nära till grönområden, för att ge alla en möjlighet till naturupplevelser inpå husknuten. Naturen är också en plats för rekreation, skönhetsupplevelser och för ökat välbefinnande.”
Wiklund nämner också områdets lämplighet som skolskog. Och här är det nog det område som redan är detaljplanelagt, dvs Mariedal Östra, som han tänker på.
”Alla barn i förskola och skola borde få möjligheten att upptäcka, lära och leka i en skog på gångavstånd som det är lätt att ta sig till utan att behöva korsa vägar med mycket trafik.”
Och visst har Wiklund rätt. Jag kan bara inte låta bli att förvånas över att miljöpartiet offrade en stor del av skogen vid Kindblomsvägen i Blåsut, trots att samma argument gällde där…
Miljöpartiet kämpar för sitt Mariedal Östra, det är beundransvärt. Även om jag kan tycka att partiet ofta fokuserar alltför mycket på området… Men det är nog så att andra partiers ledamöter påverkas, och dessutom är invånarna kring området tämligen aktiva för att bevara, om än inte hela området, så åtminstone Mariedal Östra. Jag var själv där i höstas och fick en guidad visning. (Se ”Mariedal Östra”.) Då slutade jag bloggen med följande ord, och de är nog tillämpbara än:
”Men sanningen är nog att det spelar ingen roll vad varken miljöpartiet eller vänsterpartiet tycker, den kommande exploateringen lär snart vara ett faktum ändå.”
Jag är dock tämligen säker på att kommunen hur som helst tänker bevara en stor del av området längs Göta Älv och Lillån. Som det bland annat stod i tjänsteskrivelsen från miljö- och hälsoskyddsnämnden:
”gå vidare med naturreservatsbildning längs Lillåns dalgång och Önafors”
.
PS. Hela Anders Wiklunds protokollsanteckning kan läsas i samhällsbyggnadsnämndens protokoll som naturligtvis går att ladda ner från ”anslagstavlan” på kommunens hemsida. (Eller genom att klicka här.)
Unik vecka, Brålanda, Mariedal Ö och VHC
För min del är nästa vecka unik. Inte ett politiskt möte på hela veckan, varken i kommunen eller Vänsterpartiet. Det skulle ha varit kommunfullmäktige på onsdag, men det blev inställt på grund av för få ärenden. Och trots att det drabbade Vänsterpartiet, och mig själv personligen, så var det ett riktigt beslut som kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) fattade.
Ett sammanträde med fullmäktige kostar i runda tal 100.000 kr med lokalhyra, fika, arvoden etc. Det är mycket pengar, särskilt i dessa tider. Tyvärr innebär beslutet att de fyllnadsval som skulle genomföras, bland annat av mig som ersättare i Kunskapsförbundet Väst, blir försenade en månad.
Den från politik lediga helgen utnyttjades till att bese VHC mot Olofström. Det var ett tag sedan jag var i hockeyhallen faktiskt. Förr var det mitt ”tredje hem”, efter Skräcklan och Dalboskolan. Min son spelade nämligen ishockey i bortåt, vad var det?, 10-12 år…
Jag blev onekligen lite nostalgisk när jag trädde in i hallen – samma cafeteria, Percy som speaker och naturligtvis Bosse Tallbo vid ”rinkside”. Tallbo visade mig den nya sittläktaren och jag fick äran att sitta där under sistaperioden. Varma och go’a stolar…
VHC är Västergötlands nästa största hockeyklubb med nästan 400 aktiva spelare. Jag rekommenderar alla att ta en (minst) billott när Tallbo och VHC:arna dyker upp vid Gågatekrysset framåt slutet av april. Överskottet går till ungdomssektionen. För övrigt fick ungdomarna från VHC ett välkommet ekonomiskt bidrag från Odd Fellows idag.
Det är jämnt i mitten av tabellen, AllTvåan Södra, så dagens vinst för de gulsvarta var viktig. Matchen slutade 5-0 till Vänersborgs Hockey Club, efter en strålande förstaperiod (slutade 3-0).
Det blir dock andra politiska möten kommande vecka. De fem ”viktigaste” politikerna i kommunen, dvs ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C), Gunnar Lidell (M), Marie-Louise Bäckman (KD) och Henrik Harlitz (M) – har möte imorgon måndag. Vad KSAU ska diskutera har jag ingen aning om, men frågor som tas upp brukar hamna på kommunstyrelsens bord några veckor senare. (Nästa sammanträde med kommunstyrelsen är den 27 februari.)
Lutz Rininsland (V) är på sin blogg tidigare ute än många andra. (Rininsland är inte längre ”redaktör” och ansvarig för partiets hemsida.) Han beskriver i sin blogg vad förvaltningarna och tjänstemännen arbetar 
med och som snart hamnar hos politikerna ”på allvar”. Det jobbas just nu med årets viktigaste ärende – Mål- och Resursplanen 2020-2022, dvs budgeten för nästa år. Du kan med fördel läsa ”Inte i juni, bättre i november”, ”Nu är det på gång” och imorgon kommer fortsättningen på den sistnämnda bloggen (se ”Vad får vi veta om MRP 2020?”; 11/2).
På fredag ska budgetberedningen träffas igen (=KSAU och en representant från varje parti som inte är representerade i KSAU). Då bör partierna ha meddelat sin syn på budgetläget och de olika nämndernas och förvaltningarnas redovisningar. Den 27 februari ska kommunstyrelsen sedan besluta om nämndernas ”budgetramar”. Det är ingen överdrift att påstå att det ser tufft ut. Nämnderna, i synnerhet socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, brottas med stora problem. Verksamheterna kräver betydligt mer pengar, pengar som ”inte finns”. I varje fall inte om inget drastiskt görs… Den antagna M-KD-budgeten (i riksdagen) gör det inte heller lättare för kommunerna. Slutgiltigt beslut om budgeten fattas av kommunfullmäktige i juni.
Imorgon måndag har även miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträde.
Nämnden har egentligen bara två ”riktiga” ärenden, ”Svar på motion om upprättade av naturreservat längs Göta älv och Lillån till Restad Gård” och ”Yttrande över Samråd om detaljplan för Källeberg”.
Miljöpartiet har i en motion från 22 augusti 2018 föreslagit att kommunen inrättar ett naturreservat längs älven och Lillån. Miljöpartiet griper egentligen efter det sista halmstrået för att bevara Mariedal Östra. (Kanske är partiet för övrigt inte ensamt om det.)
Mariedal Östra har varit på tapeten i snart 10 år tror jag. Det finns en detaljplan för området och det är egentligen bara för politikerna att trycka på knappen. Men i många viktiga omröstningar de senaste åren så har miljöpartiet kunnat agera vågmästare. Och då har partiet egentligen gått med på allt de andra partierna har föreslagit – mot att Mariedal Östra inte exploaterades.
I nämndens underlag imorgon så presenteras en karta från kommunens Grönplan. På kartan har förvaltningen markerat områden med kända naturvärden och/eller sociala värden.
Förvaltningen har inte markerat området där det finns en detaljplan, dvs Mariedal Östra – se nedan.
Mariedal Östra är alltså inte markerat på kartan från Grönplanen. Det är således inte ett område med ”kända naturvärden och/eller sociala värden”. Som miljöpartiet anser i sin motion.
Jag vet inte hur nämnden tänker kring naturreservatet. En gissning är att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut:
”1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att delvis (OBS! Notera ordet ”delvis”; min anm) bifalla motionen genom att gå vidare med naturreservatsbildning längs Lillåns dalgång och Önafors.”
”2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka ytterligare delar av det område som föreslås i motionen som skulle kunna ingå i ett naturreservat.”
”3. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår kommunfullmäktige att uppdra åt berörda nämnder att utreda vilka områden i kommunen som bör skyddas och i vilken ordning områdena ska prioriteras.”
Det finns anledning att återkomma till denna fråga, om inte annat den dag ärendet kommer upp i fullmäktige.
Det andra ärendet har också dragits i långbänk. Det finns som synes många sådana frågor i kommunen. Denna gång handlar det om Dahlbergs Slakteri – fast liksom indirekt.
Det har arbetats fram en detaljplan för Källeberg i Brålanda – se nedan (pilen pekar på Dahlbergs Slakteri).
I underlaget står det om syftet med planen:
”utveckla ett nytt bostadsområde i Brålanda, i ett attraktivt läge med närhet till det framtida tågstoppet. Planen möjliggör för bostadsbyggande i olika former; flerbostadshus, mindre rad-/parhus samt småhus. Planen möjliggör även för park- och grönområde, torgyta, skolverksamhet samt centrum- och verksamhetsområde samt säkerställer infarter, vägar och stråk inom området.”
Det är egentligen bara ett problem med planområdet – Dahlbergs Slakteri…
I underlaget står det:
”I dagsläget förekommer luktstörningar från Dahlbergs slakteri, främst från hanteringen av slaktavfall. De största störningarna finns inom en radie av 200 m men luktstörning förekommer även på större avstånd och kan påverka planområdet. Ett stort antal klagomål har inkommit till miljö- och hälsa. Störande lukt kan bedömas som olägenhet för människors hälsa om den uppnår en viss styrka och frekvens.”
Även Toppfrys ligger i närheten av området, och även från detta företag finns det risk att det kan bli störningar, t ex luktstörningar. Förvaltningen anser därför att en utredning behöver göras med avseende på lukt mm från slakteriet och Toppfrys.
Det finns som sagt anledning att återkomma även till detta ärende.
Mariedal Östra
Det finns inte många skogar innanför broarna i Vänersborg. En av dem som fortfarande finns kvar, även om den har naggats i kanterna de senaste åren, är skogen i Mariedal Östra. Det finns de som till och med säger att det är den enda kvarvarande skogen på den ö som faktiskt Vänersborgs tätort ligger på. Fast det stämmer inte riktigt, det finns ganska mycket skog längs älven. Den skog vi pratar om ligger där krysset på kartan är placerat.
En majoritet av kommunens politiker vill avverka skogen i Mariedal Östra, exploatera området och bygga villor och ett mindre antal grupphus.
Redan den 6 mars 2012 beslutade byggnadsnämnden att anta en detaljplan för området. Det var bara miljöpartiet och vänsterpartiet som begärde återremiss av ärendet. Dessa partier skrev sedan var sina reservationer mot beslutet. Nämndens beslut överklagades men vann laga kraft i september 2012. Sedan har det inte hänt något i området. Inte något alls. Mariedal Östra har nämligen fungerat som en bricka i det politiska spelet i Vänersborg. Bevarandet av skogen i Mariedal Östra har varit högsta prioritet för miljöpartiet (MP).
MP har gått med på det mesta, bara inte Mariedal Östra exploaterades. Och miljöpartiets röster har varit viktiga. Under perioden 2010-2014, när Gunnar Lidell styrde kommunen (M+L+KD), fick styret rätt som det var miljöpartiets röster vid t ex budgetbeslut. Bara exploateringen av Mariedal sköts framåt i tiden. Under den senaste mandatperioden var det ett krav från miljöpartiet i förhandlingarna med socialdemokraterna (S) och centerpartiet (C) att låta skogen vara orörd, om MP skulle ingå i den styrande trojkan. Och det lovade S+C.
Nu vet ingen vem som ska styra Vänersborg de kommande 4 åren. Men om några partier vill styra med stöd av MP så kommer säkerligen inte skogen att röras. Som sagt, MP kan kompromissa om mycket, men inte om Mariedal Östra. Nu har dock miljöpartiet bara två mandat så frågan är egentligen om någon behöver miljöpartiets röster för att styra.
Det är förmodligen miljöpartiets tillbakagång som har föranlett spekulationerna och diskussionerna på Facebook – vilket lett till aktivitet även ”utanför nätet”. Ryktet är att nu ska Mariedal Östra exploateras. Och visst. Behövs inte MP så vet alla att S+M+C+L+KD vill att byggnationen kommer igång i området. Och det är en betryggande majoritet. Bestämmer sig dessa partier – då blir det så.
Detaljplanen för Mariedal Östra ser ut så här:
Det blir ärligt talat inget kvar av skogen i det här området, det kan nog alla vara överens om. Det syns kanske ännu tydligare på den illustration som byggnadsnämnden har gjort.
Det man kanske slås mest av, förutom att denna del av skogen försvinner, är enligt min uppfattning att de inritade villorna till vänster i området ligger så nära de befintliga husen. Här har personer köpt sina villor med skogen som närmaste granne, vilket antagligen var ett viktigt argument för att bo här. Och så får man istället ett antal villor som grannar. Jag kan förstå mariedalbornas besvikelse.
Och kanske blir också pedagoger och elever på Mariedalsskolan besvikna. De har använt skogen på olika sätt i undervisningen. Sätts planerna i verket så försvinner deras ”drakskog”.
Det finns fler argument mot att exploatera Mariedal Östra, förutom de uppenbara argumenten som redan nämnts och att skogen används till rekreation och friluftsliv, inte bara av grannarna utan även av andra. Pontus Gläntegård (V) nämnde i sin reservation i byggnadsnämnden också att det borde ha utretts ytterligare om det fanns:
”nyckelbiotoper eller hotade djur eller växter i våtmarkerna och ädellövskogen.”
Jag vet inte om älg räknas dit, men när jag var på Mariedal så fick jag se just en älg.
Gläntegård såg inte heller att några ansträngningar hade gjorts för att bevara våtmarkerna. Han hade också synpunkter på att det fanns andra områden med bättre pendlingsmöjligheter som var i större behov av bostäder samt att budgeten för att förverkliga detaljplaner borde prioriteras för andra områden. Slutligen ville Gläntegård invänta svaret på en motion om att bilda ett naturreservat i området.
Per Sjödahl (MP) skrev i sin reservation kort och gott att:
”detaljplanen strider mot flera kommunala miljömål, tillika nationella miljömål.”
Sjödahl utvecklade dock inte detta ytterligare.
Men som sagt, byggnadsnämnden beslutade att anta detaljplanen för Mariedal Östra. Nämnden såg inga problem med det:
”Byggnadsnämnden beslutade att genomförandet av planförslaget inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan.”
Det kan nämnas att miljöpartiet nyligen har lämnat in en motion om att inrätta ett naturreservat i området. Motionen hänvisar till Översiktsplanen och några av dess utvecklingsprinciper. Där talas det bland annat om att värdefull naturmark ska skyddas och att grönska och rekreationsmöjligheter ska utvecklas och bevaras. Motionärerna i MP vill:
”att området mellan stadsbebyggelsen i väster och Göta älv i öster i sin helhet skyddas permanent från exploatering.”
Naturligtvis är inte ett naturreservat på Mariedal Östra förenligt med detaljplanen, eller tvärtom.
Det råder stor efterfrågan på villatomter i Vänersborg. Och på Mariedal Östra finns det en färdig och beslutad detaljplan. Det är egentligen bara att sätta igång. För naturligtvis finns det människor som vill börja bygga och flytta dit så fort som möjligt. Det kan till och med vara på det viset att flera av dem funderar på en flytt till en annan kommun om det inte finns möjlighet att bygga en villa i Vänersborg.
Andra argument för en exploatering är att det kommer att finnas skog kvar i området även vid en bebyggelse. Dessutom är flera av de hus som finns längs skogsområdet byggda på områden som tidigare var skog.
Det är som vanligt i politiken, olika intressen står mot varandra. Det är alltid en delikat uppgift som politiker att göra avvägningar. Hur man än gör så går det inte att tillfredsställa alla.
Och hur mycket hänsyn ska tas till den stora klimatdebatten som har blossat upp på senare år? Behöver inte världen vara rädd om och slå vakt om alla skogar? Eller i det ”lilla” – hur planerar och bygger vi Vänersborg så att staden klarar av de högre temperaturerna, torrperioderna och
häftigare skyfallen som vi vet kommer. Kan vi bo i Vänersborg om vi får 3 månader som är hetare och torrare än sommaren 2018? Och gröna områden påverkar närklimatet…
Sverigedemokraterna och medborgarpartiet har vad jag vet inte tagit ställning till exploateringen på Mariedal Östra, inte än i varje fall – och det har inte Vänsterpartiet gjort heller. Själv har jag försiktigt lutat mot att förverkliga detaljplanen, men efter helgens besök i området är jag om möjligt ännu mer tveksam.
Men sanningen är nog att det spelar ingen roll vad varken miljöpartiet eller vänsterpartiet tycker, den kommande exploateringen lär snart vara ett faktum ändå.
Dahlbergs, Mariedal och Smart Bemanning
Vi har en relativt lugn politisk vecka framför oss. Som i och för sig redan har börjat med att miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde idag måndag.
I kallelsen till miljö och hälsas sammanträde, som återfinns på kommunens hemsida, hittar man bara ärendelistan. Det finns inga underlag utlagda på hemsidan och därför är det svårt att uttala sig om vad som skulle beslutas. Men ärendena 4 och 5 ser intressanta ut – ”Förbud med vite att släppa ut livsmedel på marknaden” och ”Tillstånd för enskild avloppsanläggning för BDT-vatten”. För att inte tala om ärende 8, ”Information kring Dahlbergs Slakteri AB”.
Det är många i Brålanda som fortfarande besväras av lukten från Dahlbergs. Och de har besvärats i många, många år och enligt ögonvittnen, eller ”näsvittnen”, blir det nästan värre och värre. Det pratas i bygden om att företaget inte följer de beslut och riktlinjer som finns kring framför allt hygieniseringsprocessen. Och antagligen har invånarna helt rätt. Dahlbergs är nämligen polisanmält. Vad jag förstår både en och två gånger… (Dahlbergs Slakteri är för övrigt värd en egen blogg.)
Om det ”jäser” på Dahlbergs Slakteri, och i Brålanda, så tycks det göra detsamma på Mariedal.
Ett rykte om att Mariedal Östra ska bebyggas har framkallat känslor på Facebook. Och det kan jag på sätt och vis förstå. Inget parti pratade om Mariedal Östra inför valet – även om de flesta kanske anar att Mariedal Östra inte har bebyggts tack vare att det med all sannolikhet var ett krav från miljöpartiet för att ingå i det styrande blocket (S+C+MP) under den gångna mandatperioden. Och jag antar att miljöpartiet ställer detta krav även fortsättningsvis, om partiet nu är aktuellt för att ingå i ett nytt styre. En stor majoritet av partierna i Vänersborg är positiva till exploatering på Mariedal, t ex socialdemokraterna och moderaterna. För att bara nämna några. (Vänsterpartiet har inte tagit slutlig ställning i frågan, men visst är jag själv försiktigt positiv till bostäder på Mariedal Östra…)
Det jäser också bland de anställda inom socialförvaltningen. Kommunal, de anställdas fackförbund, planerar en demonstration mot Smart Bemanning torsdag den 22 november kl 11.30-14.30.
Vad jag förstår så står förvaltningen fast vid sitt beslut att fortsätta processen med att införa det nya systemet. (Se ”Smart bemanning?”, ”Tankar om ”Smart bemanning”” och ”Facket hoppar av smart bemanning!”.) Politikerna i socialnämnden har informerats i frågan, men har inte lagt sig i förvaltningens beslut. I varje fall inte än. Är det tillräckligt stora och omfattande protester så brukar politiker så småningom bli intresserade… Det kan väl nämnas att hittills har kommunen fram tills nu betalat företaget, som står bakom tanken om Smart Bemanning, 1.336.881 kr (exkl moms)…
Och sedan är det naturligtvis kommunfullmäktige på onsdag denna vecka 41. Men det skrev jag om i lördagens blogg (se ”KF 10 okt”).
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer