Arkiv
Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)
Anm. Detta är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)”.
Igår avslutade jag med att ställa frågan vad som gäller i bygglovsärenden – vad är tvingande? Och svaret är detaljplanen.
I byggnadsnämndens beslut står det, både i kallelsen till sammanträdet och i nämndens beslutsprotokoll:
”Ansökan avser åtgärd som avviker från detaljplan.”
Men det nämns aldrig i beslutet vad som avviker från detaljplanen. Det är i varje fall inte höjden över havet eftersom det inte finns några mått på nivåerna för det färdiga golvet i detaljplanen.
Sug på den…
De mått som byggnadsnämnden hänvisar till i sitt beslut finns alltså inte med i detaljplanen! Så det är faktiskt inte sant det som byggnadsnämnden skriver om nivåerna…
Och vad var det nu det stod i PBL? För att en gång för alla bringa ordning i vad som gäller, så ska jag citera Boverket (se Boverkets hemsida) där förhållandena framgår oerhört tydligt:
”Bygglov inom planlagt område
De allmänna intressena i plan- och bygglagens 2:a kapitel, som till exempel hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning och erosion ska ha blivit slutligt avgjorda i detaljplanen och ska därför inte åter prövas i bygglovet. För bygglov, som är förenliga med detaljplanen, finns det därför inte något utrymme för byggnadsnämnden att ytterligare pröva detta i lovet.”
Läs gärna citatet en gång till!
Och vidare:
”Detaljplaner gäller tills de ändras, upphävs eller ersätts. Även om planerna har blivit föråldrade och inte längre är förenliga med de allmänna intressena får kommunen inte pröva till exempel lokalisering eller lämplig markanvändning om ansökan är förenlig med planen. Det kan till exempel gälla äldre detaljplaner där förhållandena ändrats efter planens antagande, eller äldre planer som enligt övergångsbestämmelser ska gälla som detaljplaner men där de allmänna intressena inte prövats i tillräcklig omfattning.”
Kan det bli tydligare? Detaljplanen gäller, inte t ex rekommenderade nivåer i kommunens Översvämningsprogram.
Det skrev jag också om i tidigare bloggar. Men byggnadsnämnden läser inte bloggar.
Det finns för övrigt tre ”små” detaljer i byggnadsnämndens beslut som inte känns helt 
korrekta.
Det har för det första skett en ändring i en hänvisning sedan byggnadsnämndens maj-sammanträde. I juniprotokollet står det:
”Beslutet fattas med stöd av stöd av 2 kap. *6 [siffran är överstruken!] 5 § 5 p. plan- och bygglagen”
”6 §” är alltså överstruken i protokollet – se bild. Nu hänvisas till 5 §.
En gång till…
I protokollet för sammanträdet i maj hänvisades till 6 § och i juni ändrades hänvisningen istället till 5 §.
Det betyder att avslaget av Arnes bygglov denna gång fattas med stöd av en annan paragraf i Plan- och bygglagen än vad som gjordes på det förra sammanträdet.
I maj stödde sig nämnden på (alltså PBL 2 kap. 6 § 5 p.):
”6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
5. möjligheterna att hantera avfall,”
Och i juni på (alltså PBL 2 kap. 5 § 5 p.):
”5 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till
5. risken för olyckor, översvämning och erosion.”
Det känns lite anmärkningsvärt att nämnden inte på ett ordentligt sätt har tänkt igenom vilken paragraf det är i PBL som Arnes bygglovsansökan bryter mot egentligen… Det är ju onekligen en viss skillnad mellan översvämning och hantering av avfall…
Men ännu mer anmärkningsvärt blir det när man fortsätter att läsa i PBL. När man kommer till 9 kap 30 § står det nämligen:
”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§.”
Paragrafen handlar om ett område där det finns detaljplan (se överskriften), precis som det finns på Nordkroken där Arne har sökt bygglov. Det intressanta är sedan vad det inte står. Den paragraf som byggnadsnämnden stödjer sig på, dvs 5 § 5 p, finns inte med i uppräkningen. Det gör däremot den paragraf som nämnden stödde sig på tidigare, i maj, dvs 6 § 5 p…
Byggnadsnämnden stödjer sig på en paragraf i PBL, som den tydligen inte ska använda i det här sammanhanget…
Byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen ändrade alltså paragraferna som skulle motivera ett avslag på bygglovet. Och ändringen gjordes utan att först kommuniceras med Arne. Så då stöter man på en liten detalj till i sammanhanget, nämligen Förvaltningslagens 26 §:
”Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild…”
Byggnadsnämndens ändrade motivering till avslag, från avfall till översvämning, torde, som jag ser det, ha meddelats Arne.
Den finns ytterligare en detalj i beslutet som jag undrar över. Det står i beslutet:
”Ansökan avser åtgärd som avviker från detaljplan.”
Det finns dock ingen hänvisning till vad det är som avviker. Och vad jag förstår så måste nämnden tala om det. Ett beslut som går någon emot måste nämligen enligt Förvaltningslagen 20 § motiveras så att den beslutet riktas mot förstår vad som är fel:
Boverket skriver (se här):
”Beslut i ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskilda ska i de allra flesta fall motiveras. Huvudsyftet med motiveringsskyldigheten är att alla ärenden ska få en omsorgsfull och saklig prövning och att skälen för beslutet tydligt ska framgå. En beslutsmotivering gör att både sökanden och andra parter kan förstå varför ett visst beslut har tagits.”
Och om ansökan avslås:
”Om byggnadsnämnden helt eller delvis avslår en ansökan gäller motiveringsskyldighet eftersom beslutet går sökanden emot. (jfr JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)”
För en byggamatör som jag ter sig dessa detaljer lite märkliga…
Arne fick alltså avslag på sin ansökan om bygglov. Och som grädde på moset kräver byggnadsnämnden betalt för avslaget… Arne ska betala 5.806 kr (för ”prövning av bygglov”).
Fast vid närmare eftertanke, jag tror att både byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning
läser bloggar. Eller något. Men kanske inte för att påverkas – eller förstå…
Det må vara hur som helst med den saken, nämnden har i varje fall överraskat. Så här står det nämligen i det senaste protokollet:
(”Byggnadsnämndens ordförande och vice ordförande uppmanas av en enig
byggnadsnämnd att agera snarast avseende publika angrepp/påtryckningar på
förvaltningens tjänstemän i ett specifikt ärende avseende
myndighetsutövning.”)
Den eniga nämnd som uppmanade ordförande Bo Dahlberg (S) och vice ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) till detta var Anneli Guilotte (S), Kjell Nilsson (S), Gunilla Bogren (MP), Gunnar Henriksson (L), Gunnar Bäckman (KD), Elisabeth Bohlin (S) och Anders Strand (SD).
Det låter faktiskt som om det är något allvarligt på gång – ”publika angrepp”… Och ”agera snarast” – är det möjligtvis en polisanmälan som avses?
Jag kan inte låta bli att undra vem det är som nämnden tänker på. Har TTELA utnyttjat sin tryck- och yttrandefrihet efter att ha läst offentliga handlingar? Har TTELA skrivit om något ärende som inte byggnadsnämnden har tyckt varit passande? Har TTELA, eller någon annan, begått lagbrott?
Noteringen i protokollet reser många frågor. Det känns som om jag får anledning att återkomma…
Till sist kan jag inte låta bli att dra en liten men som jag tycker mycket talande parallell.
I januari beslutade byggnadsnämnden att ge bygglov för nybyggnad av flerbostadshus med 54 stycken lägenheter på fastigheten Gärdet 1. Jag talar om Bovieran på Holmängen.
Och det var jättebra!
Men…
Källaren, det färdiga golvet, ligger på +45,43 m… Och det går hiss ner till källaren där alla källarförråden finns. Men Arnes färdiga golv skulle alltså ligga på +47,56 tyckte byggnadsnämnden…
Det finns inget i behandlingen av bygglovsansökan för Bovieran, varken i underlagen eller i protokollet, som tyder på att riskerna för översvämning överhuvudtaget har nämnts… Eller något Översvämningsprogram…
Var är logiken? Var är likabehandlingen? Var är det sunda förnuftet?
Det här är den femte bloggen om Arne och hans fritidshus. Jag skulle vilja avsluta denna serie med ytterligare ett citat från Boverket (se här):
”Enligt regeringsformen ska den som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ta hänsyn till allas likhet inför lagen samt vara saklig och opartisk. Väl underbyggda beslut är därför viktiga för allmänhetens tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet.”
.
Tidigare bloggar om Arne:
Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)
Vänersborg har sedan många år tillbaka ett dåligt rykte i byggnadskretsar. Det finns till och med företag som säger sig helst inte vilja bygga i kommunen.
I tre långa bloggar har jag beskrivit hur Arne vill riva och bygga ett nytt fritidshus på Nordkroken. Jag har vidare beskrivit hur hans ”kontakter” med Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning har fortlöpt. Jag ska inte upprepa det som har skrivits utan hänvisar den som vill veta mer om Arnes fall till: ”Vänersborgs byggnadsnämnd: Fallet Nordkroken” – del 1, del 2 och del 3.
Den 16 maj togs Arnes bygglovsansökan upp i byggnadsnämnden. Nämnden beslutade att:
”Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus och rivning av befintligt kommer att
behandlas i byggnadsnämnden (tidigast) 2017-06-20.
Innan byggnadsnämnden fattar beslut i ärendet ges sökande härmed tillfälle att lämna synpunkter på vad som tillförts ärendet eller framföra andra skäl som kan vara av betydelse för nämndens bedömning.”
Byggnadsnämnden hade som avsikt, det stod också i beslutet, att inte bevilja bygglov. Arne (som inte är personens riktiga namn) hade dock möjlighet att lämna in ett yttrande, vilket Arne också gjorde (daterat den 10 juni).
Arne beskrev ärendet på ett mycket tydligt och klargörande sätt. Därför återger jag faktiskt hela faktadelen av Arnes yttrande. (Bilderna nedan blir 
större om du klickar på dem.)
Arne skriver:
”Vänersborgs kommun är en av landets ledande kommuner när det gäller studier av framtida nivåförändringar av Vänern vilket har utmynnat i en rapport ”Översvämningsprogram, Kartläggning av Vänersborgs kust mot Vänern” vilken vi nedan kommer att referera till.
Följande dimensionerande nivåer för Vänersborgs kommun är enligt sida 86 i översvämningsprogrammet fastslagna:
Funktionen hos ny bostadsbebyggelse ska klara nivån 47,16 i område A, B, C, i övriga områden är nivån 46,96.
Spinnaren 2 i Nordkroken hör enligt sida 61 i rapporten till område Q så Spinnaren 2 ingår i ett område som enligt rapportens slutsats ska klara nivån 46,96.
Så här ser vår föreslagna grund ut i förhållande till vattennivåer:
Sannolikhet för översvämning
- Spinnaren 2 ligger ovanför zon 1 om vi bygger på nivån 47,06, se bild 2
- Zon 1 har mycket liten sannolikhet för översvämning, se bild 3
- Sannolikhet för översvämning vid vår föreslagna byggnivå är 1 i bild 4
Konsekvens vid översvämning
- Om det blir en vattennivå på 46,96 kommer huset att klara sig utan skador eftersom golvnivån är 47,06
- Konsekvens vid översvämning uppgår till 1 och är försumbar enligt i bild 4
Sammanvägd risk
- Enligt rapportens riskbedömning för samhällsviktiga funktioner i kommunen ligger flera i området för medelstor och allvarlig risk i bild 4. Bokstäverna motsvarar viktiga funktioner, där t.ex. avloppsverket är punkt f och ligger i området allvarlig risk. Vi har ritat in var spinnaren 2 kommer att hamna i riskmatrisen; i den allra lägsta risknivån.
SLUTSATS
Vår uppfattning är med ovanstående fakta att bostadens funktion angående översvämning anses uppfyllda då vatten ej kommer att tränga in i byggnaden och avlopp kommer ej att svämma över.
Ansökan följer gällande detaljplan nr 287 för Nordkroken och därmed har enligt
bygglagen kommunens byggnadsnämnd ej rätt att neka bygglov.
Vi önskar ett skyndsamt handläggande av ärendet då värdefull tid har gått till spillo under handläggningstiden.”
Det blev kanske lite långt, men jag tycker att Arne är ”värd det”. Yttrandet är mycket både informativt, faktabaserat och mycket logiskt. Det tycker i varje fall jag. Vad tycker du?
Vad tyckte byggnadsnämnden?
I tisdags förra veckan (20/6) var ärendet Arne uppe på dagordningen igen – för ett slutgiltigt beslut. Och byggnadsnämnden bjöd inte på några överraskningar, inte på detta sammanträde heller…
”Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Arne fick naturligtvis inte bygglov för sitt fritidshus.
Ledamöterna hade inte fått Arnes yttrande innan sammanträdet, vilket naturligtvis var tråkigt. Däremot antar jag att det redovisades under sammanträdet. I protokollet står det 
nämligen:
”Sökanden har i en inkommen skrivelse anfört skäl för att en lägre nivå kan accepteras och hänvisar till kommunens översvämningsprogram. Nämnden bedömer dock att förvaltningens beräkningar är korrekta och inkomna synpunkter förändrar inte nämndens ställningstagande.”
Byggnadsnämnden redogör för skälen till beslutet. De var bland annat:
”En byggnad ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämplig för att förhindra olyckor som översvämning.”
Det är ett märkligt sätt att uttrycka sig. Hur Arne än bygger kan han ju rimligen inte förhindra en översvämning. Däremot kan han undvika konsekvenserna av en översvämning. Hur som helst, Arne visade ju i sitt yttrande hur osannolik en översvämning är – en gång på tusen år…
Byggnadsnämnden skriver vidare:
”I ansökt åtgärd ligger nivån för färdigt golv under rekommenderad och dimensionerad nivå för översvämningsrisker. Enligt kommunens översvämningsprogram är rekommenderad nivå på färdigt golv +47,56.”
Kommunen är ”principfast”. En nivå på +47,56, det är det som gäller. I varje fall för Arne.
Vid denna nivå ligger alla fritidshus i Arnes grannskap under vatten… En en stor del av Vänersborg står under vatten, Hamngatan, Sanden och Resecentrum, järnvägstrafiken är utslagen, på Vassbottenleden står vattnet en bra bit över vägbanan, man kan nästan simma mellan varuhyllorna på Kvantum, Länsstyrelsens byggnader är översvämmade och kommunens avloppsreningsverk är utslaget…
Men Arnes fritidshus står där – torrt och oskadat…
Fast… Det kanske inte spelar någon roll?
I nämndens beslut står det:
”det ska gå att ta sig fram till nybyggnaden.”
Det kanske är detta det handlar om? Arne får inte bygglov – för om det blir en översvämning så ligger hela grannskapet på Nordkroken under vatten. Och då kan inte Arne komma fram till sitt hus… Som ligger som en ö i området. Eller? (Undrar förresten hur byggnadsnämnden gör om någon söker bygglov på en ”riktig” – ö?)
Skämt åsido. (Fast jag är inte hundra säker på att det är ett skämt.)
I beslutet står det ”rekommenderad nivå” när det talas om översvämningsrisker. Rekommenderad? Just det, och rekommenderad är inte detsamma som tvingande!
Vad är då tvingande?
Jo, självklart – detaljplanen.
Imorgon kommer del 2. Där tänker jag analysera byggnadsnämndens beslut mer i detalj. Det blir en del nya fakta och dessutom en liten bomb…
.
Bloggar om Arne:
Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)
I två tidigare bloggar (se ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” och ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)”) har jag redogjort för Arnes kamp mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Här följer fortsättningen och den avslutande delen. Den handlar om riskerna för att Arnes fritidshus ska svämmas över.
Och då blev jag tvungen att läsa igenom det Översvämningsprogram som Vänersborgs kommun har utarbetat… (Du kan ladda ner det här.) Det är inte helt lätt för en lekman att förstå alltihop. Så jag reserverar mig för eventuella missuppfattningar, men jag försöker att undvika dem genom att citera några avsnitt.
Vänerns medelvattenstånd är +44,64 möh (meter över havet). Det kan vara bra att utgå från. Och byggnadsnämnden kräver alltså att nivån på det färdiga golvet i Arnes sommarstuga ska ligga +47,56 möh. Med andra ord, nästan 3 meter högre än Vänern. 3 meter! (För att vara exakt, 2,92 meter.) Arne vill bygga, +47,06 möh. Det kan också vara bra att komma ihåg.
Översvämningsplanen resonerar så här:
”Sammantagna bedömningar gör att Vänersborgs kommun kommer att ange +47,16 som den högsta nivån i kommunen. Dessutom har vindens effekt, s.k. uppstuvning analyserats. Denna beräknas för Vänersborg till ca 50 cm. Rapporten redovisar en dimensionerande nivå för Vänern på 46,08 m RH00 med den regleringsstrategi som tillämpas sedan 2008. Vidare beräknas effekten av förändrat klimat till 20-40 cm som ska ses som ett tillägg. Utgångspunkten är +40 cm. Vi har valt denna högre nivå för att ta höjd för värsta tänkbara framtida klimatförändringar.”
Den ”värsta tänkbara”… Och här pratar vi om en sommarstuga på Nordkroken… Men det är inte klart än…
Tillbaka till Översvämningsprogrammet:
”Sannolikheten att denna nivå ska inträffa bedömer vi vara mycket låg.”
Och den skrivningen är ingen överdrift:
”+47,61. Denna nivå har en återkomstid som är lägre än 1 på 10.000 år.”
”+47,16 – +47,61. Intervallet genomsnitt 1 gång på 1000 år.”
Sannolikheten för att en sådan här översvämning ska inträffa är alltså en gång på 1.000 år! Eller kanske ännu lägre… Vid +47,61 möh, bara 5 cm över den nivå som byggnadsnämnden vill att Arnes hus ska ligga, är faktiskt sannolikheten lägre än 1 på 10.000 år!
Ni som tror att Arnes sommarstuga står kvar om tusen år kan väl räcka upp en hand…
Om Vänern stiger till 47,61 möh, dvs den nivå som byggnadsnämnden kräver att Arnes sommarstuga ska klara av, så kan nämnas att vid denna nivå står vattnet:
”ca 1,5 meter upp på fasaderna på Hamngatan.”
Man kan väl komplettera med att konstatera att avloppsverket och vattenverket är utslaget vid denna nivå…
Arne vill höja golvnivån till 47,06 möh. Som jämförelse citerar jag Översvämningsprogrammet om vad som händer i Vänersborg när nivån når +46,51 möh (dvs drygt en halvmeter lägre):
”är Hamngatan under vatten, stora delar av resecentrum är under vatten, delar av länsstyrelsens byggnader, bräddar satta ur funktion. På lägsta delarna av Sanden är vattnet 70 cm högt. På Vassbottenleden står vattnet 50 cm över vägbanan vid Kvantum. Järnvägstrafiken utslagen.”
Men Vänern kan stiga ytterligare en halvmeter innan vattnet når Arnes sommarstuga… Och även om grunden skulle svämma över, en gång på tusen år, kommer vattnet efter en översvämning att dräneras bort… Det är inte heller oväsentligt att konstatera.
Översvämningsprogrammet är mer realistiskt än Byggnadsnämndens anvisningar. Programmet pratar om att sådana här översvämningar är att betrakta som naturkatastrofer och att det gäller att sätta kostnaderna för att skydda sig mot de bedömda skadorna:
”Kostnaden att skydda sig mot dessa nivåer står inte i proportion till de skador vi bedömer att de ger.”
Byggnadsnämnden borde väl också diskutera detta perspektiv i samband med bedömningen av bygglovet till Arnes sommarstuga. Eller? Eller behövs det ens? Är det inte ganska uppenbart att Arne borde få bygga sitt fritidshus…?
Det torde vara tämligen meningslöst att diskutera kommunens ansvar och eventuella skadestånd till Arne om sommarstugan skulle svämma över… Men för fullständighetens skull. Ett eventuellt skadestånd vid en översvämning spelade ju faktiskt en roll för byggnadsnämndens beslut. I protokollet står det:
”Vid översvämning har den enskilde fastighetsägaren det övergripliga ansvaret att skydda sin egendom. Men om översvämning sker i ett område med detaljplan har kommuner ett ansvar eftersom de är skyldiga att utreda och beakta risken för översvämning vid upprättande av en detaljplan.”
Det kan vara bra att ha i minnet, och det skriver också byggnadsnämnden, att fastighetsägaren har det övergripande ansvaret. Kommunen har också, precis som det står i protokollet, skyldighet att utreda och beakta risken för översvämning. Vilket kommunen har gjort med sitt Översvämningsprogram.
Men kommunen kan ändå bli skadeståndsskyldig, men vad krävs för att undvika det? Det krävs att detaljplanen ändras! Det går att exempelvis bestämma lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse. Men det har inte kommunen gjort, det finns inga sådana mått i detaljplanen!
Det ser ut som om Arne inte får något bygglov. Han kommer att stå där med en tomt och ett fallfärdigt hus som det är alltför dyrt att renovera. Och han lär inte kunna sälja det, för vem vill köpa en fastighet som byggnadsnämnden inte ger bygglov för.
Det finns vid det här laget många exempel i kommunen på hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen stjälper i stället för hjälper. Nu kan vi lägga ytterligare ett fall till handlingarna, en hög med handlingar där vi redan hittar namn som Solvarm, Magnus Larsson, Andersson…
Jag hoppas att Arne överklagar byggnadsnämndens beslut. Beslutet är inte bara moraliskt förkastligt, jag tror dessutom att det kan strida mot lagen.
I byggnadsnämnden var det bara Vänsterpartiets ledamot Pontus Gläntegård som hade en avvikande uppfattning. Gläntegård föreslog:
”Återremiss för framtagande av beslutsunderlag mot ett positivt beslut”
Ingen av de andra höll med honom.
Som en vanlig invånare i Vänersborg har jag mycket svårt att förstå syftet med den inställning och det motarbetande som byggnadsnämnden tycks visa enskilda människor som vill bygga, bo och arbeta i den här kommunen. Det verkar alltför ofta vara så att byggnadsnämnden alltför sällan stödjer och hjälper enskilda som vill bygga. Är det inte så att vi vill att människor flyttar till kommunen, att kommunen ska växa?
Och jag undrar också hur det står till med likabehandlingen. Hur kan t ex planeringen av Sanden gå vidare – gäller inte samma nivåer och regler som i Nordkroken? Och hur kan Bert Karlsson få bygga på Ursand när Arne inte får bygga i Nordkroken? (Missförstå mig inte, jag vill inte att Bert ska behandlas sämre.)
Men Arnes fritidshus har en chans till. På nästa sammanträde med byggnadsnämnden ska ärendet tas upp igen. Det är nämligen då som det slutliga avslaget ska ges till Arne.
Vänersborg har ett dåligt rykte i byggnadskretsar. Några undrar varför det är så – det gör inte jag.
Gör du?
.
Denna blogg är del 3 i en serie av 3 bloggar:
Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)
I min förra blogg (se ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)”) berättade jag om Arnes kamp mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Här följer fortsättningen.
Arne reviderade sin bygglovsansökan. Det var han ju tvungen till. Men Arnes golv hamnade nu på +47,06 möh, dvs fortfarande 50 cm under de nya riktlinjerna som byggnadsförvaltningen hade fastställt till 47,56 möh. (Efter att Arne hade köpt fritidshuset.) Arne ansåg att +47,06 möh räckte. Då skulle nämligen grunden ligga 10 cm över den nivå som kommunen själv hade rekommenderat i sitt Översvämningsprogram. Skulle Arne bygga som kommunen ville, så skulle grunden i stort sett ligga i samma höjd som grannarnas tak…
Arne skrev till byggnadsförvaltningen att +47,06 säkerställde att:
”vatten ej tränger upp i huset under värsta tänkbara scenario.”
Och så är det nog.
Kommunen har nämligen i sitt Översvämningsprogram fastslagit en dimensionerande nivå för Nordkroken, vilken lyder (se Översvämningsprogrammet sid 86, blått fält; Nordkroken hör till område Q):
”Funktionen hos ny bostadsbebyggelse ska klara nivån … 46,96 möh.”
Med funktion menas i detta sammanhang att vatten inte ska tränga in i byggnader samt att avlopp inte ska svämmas över. Med en bottenplatta byggd på 47,06 möh menar Arne att han följer rekommendationerna.
Men denna nivå räckte alltså inte för byggnadsnämnden.
Det finns många aspekter på Arnes planerade nybygge. Jag skulle innan jag går vidare med riskerna för översvämning titta närmare på det viktigaste dokumentet i sammanhanget – detaljplanen.
I Plan- och bygglagen (PBL) så står det i 9 kap 30 §, rubriken ”Förutsättningar för bygglov” (jag citerar tillämpliga delar):
”Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen,
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen”
Detta är synnerligen intressant. Det är nämligen så att det inte står några mått på nivåerna för det färdiga golvet i detaljplanen. Ja, du läste rätt. De mått som byggnadsnämnden hänvisar till finns inte med i detaljplanen! Det är för övrigt antagligen därför som det också står om ”rekommenderade nivåer” i byggnadsnämndens beslut.
Det är ju skillnad på tvingande regler och rekommendationer… Bygglov ska alltså ges om åtgärden ”överensstämmer med detaljplanen”. Det står i lagen!
Och, som Boverket skriver (se här):
”Detaljplanen gäller tills den antingen upphävs, ändras eller ersätts av en ny detaljplan.”
Boverket skriver också på samma sida precis det som anges i PBL – att när detaljplanen gäller så:
”har du en garanterad rätt att bygga enligt planen”
Det är emellertid inte ovanligt att kommuner ställer särkrav i samband med hanteringen av byggnadslov. Därför har lagstiftningen kompletterats med anledning av detta. Bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson (MP) fick en fråga om detta i riksdagen som
han svarade på tidigare i år (10 januari).
Ministern skriver (se här):
”kommuner [får] inte ställa andra tekniska egenskapskrav på byggnadsverk än de som gäller enligt 8 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Om sådana krav ställs ändå är de utan verkan. Detta tydliggjordes genom den lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2015. Regeln är formulerad så att en kommun som huvudregel inte ska kunna kräva andra tekniska egenskaper i ett avtal om genomförande av en detaljplan, oavsett om det är frågan om ett exploateringsavtal eller ett markanvisningsavtal.”
Vänersborgs kommun ställer alltså krav på Arne som inte finns med i detaljplanen och frågan är då om det inte handlar om ett kommunalt särkrav. Och i så fall är inte byggnadsnämndens beslut bara omoraliskt och fyllt av maktmissbruk – det kan också vara olagligt.
Ytterligare en sak innan jag tar upp översvämningsriskerna…
I byggnadsnämndens beslut står det (också):
”Beslutet fattas med stöd av stöd av 2 kap. 6 § 5p. plan- och bygglagen.”
I PBL står det:
”Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
5. möjligheterna att hantera avfall”
Detta måste naturligtvis också kommenteras för att ärendet ska bli så bra belyst som möjligt. Även om det kanske blir lite krångligt.
Dagvatten och spillvatten räknas ibland som avfall, men kan hamna i olika lagstiftningar beroende på om det är inom eller utanför ett verksamhetsområde. Numera är det så att Nordkroken är inom ett verksamhetsområde. Då är det kommunens ansvar att ta hand om vattnet. Det hanteras av lagen om allmänna vattentjänster (LAV).
Jag citerar från Boverkets hemsida (se här):
”När ett detaljplanelagt område ingår i ett verksamhetsområde för dagvatten har huvudmannen för verksamhetsområdet enligt LAV ansvar för att ordna de allmänna vattentjänster som behövs för att ta hand om dagvattnet. I huvudmannens ansvar ingår att ordna de tekniska installationer som behövs.”
Och vidare under rubriken ”Kommunens ansvar”:
”Kommunen ansvarar för planläggningen av mark och vatten och för att marken används till det den är mest lämpad för och att den bara planläggs om det är lämpligt
från allmän synpunkt.
Vid bedömningen om marken är lämplig ska kommunen särskilt ta hänsyn till bland annat hälsa och säkerhet, vattenförsörjning och avlopp samt olyckor, översvämning och erosion. Detta ansvar innebär att kommunen vid detaljplaneläggningen ska ha försäkrat sig om att dagvattenhanteringen går att lösa inom planområdet och att man kan visa hur det kan göras.”
Så är det…
Och här skulle bloggen kunna sluta. Mina läsare har nog insett hur Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning fungerar. Men det är ytterligare en fråga som naturligtvis måste belysas. Och det är det här med riskerna för att Arnes hus ska svämmas över. Det var ju denna aspekt som ledde till avslaget.
Men denna del två av ”Vänersborgs byggnadsnämnd: Fallet Nordkroken” har redan blivit lång. Därför tar jag upp riskerna för översvämningar i nästa och avslutande del. Då tänkte jag också dra några slutsatser… Och jag kan garantera att den avslutande delen blir mycket lärorik, i varje fall för alla vänersborgare.
.
Denna blogg är del 2 i en serie av 3 bloggar:
Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)
Vänersborgs byggnadsnämnd hade sammanträde för några veckor sedan (16 maj). Ärenden som rörde både Bert Karlsson på Ursand och Magnus Larsson i Sikhall var uppe för behandling. Och ett bygglovsärende på Nordkroken. Det var emellertid inte Andersson denna gång – Andersson som jag skrev bloggar om då det begav sig för några år sedan. (Se t ex ”Nordkroken och kommunen”.) Däremot hade detta Nordkroksärende vissa paralleller med fallet Andersson.
En person, låt oss kalla honom Arne, köpte ett fritidshus i Nordkroken strax efter julhelgen förra året, 2016. Tomten ligger fint, inte särskilt långt från Vänerns strand. Det är en tomt bland andra i området. Det ligger nämligen en mängd sommarstugor och även en del årentruntboenden i grannskapet.
Själva fritidshuset var däremot i ett bedrövligt skick. Arne ansökte därför om bygglov för att få riva den befintliga sommarstugan och bygga en ny. Det visade sig nämligen att detta var mer lämpligt än att renovera den gamla.
Men det var självklart lättare sagt än gjort i Vänersborg. Byggnadsnämndens bedömning var för en luttrad vänersborgare tämligen självklar:
”Byggnadsnämnden ger inte bygglov.”
Skälet för avslaget var följande:
”En byggnad ska utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämplig för att förhindra olyckor som översvämning.”
Det handlar alltså om att området kan översvämmas.
Byggnadsnämnden fortsatte:
”I ansökt åtgärd ligger nivå för färdigt golv under rekommenderad och dimensionerad nivå för översvämningsrisker. Enligt kommunens översvämningsprogram är rekommenderad nivå på färdigt golv + 47,56. Detta för att säkerställa byggnadens alla funktioner, såsom grundläggning, dränering och förhindra att vatten kommer in i byggnaden.”
Det är ett mycket märkligt förhållande egentligen. Arne skulle kunna renovera det gamla huset utan att ens begära bygglov… Det hade varit helt ok. Fast även detta hus skulle ju naturligtvis riskera att översvämmas precis på samma sätt som ett nybyggt. (Ja, riskerna hade varit ännu större än på ett nybyggt hus – jag återkommer till det.) Men en 
renovering skulle alltså vara helt på sin plats. Det tycks mycket ologiskt. Samtidigt riskerar de flesta (alla?) andra hus i området att också översvämmas…
Sedan är det ju så att om översvämningsolyckan skulle vara framme och Arnes nybyggda hus stå under vatten så är det ju Arne själv som drabbas. Och som med all sannolikhet själv får stå för alla kostnader för eventuella vattenskador etc. (För om det är så att byggnadsnämnden i Vänersborg har rätt så finns det väl inget försäkringsbolag som går med på att försäkra huset.) Byggnadsförvaltningen menar emellertid att det finns risk för att kommunen skulle få betala skadestånd i detta läge. (Jag återkommer till det också.)
Det finns många som tycker att Arne borde ha fått sitt bygglov. Kanske särskilt grannarna… Då skulle de få se ett nytt och fräscht hus i området, istället för rucklet som står där nu. Ingen granne har för övrigt inkommit med synpunkter mot Arnes planer.
Det finns säkerligen några av läsarna som tycker att Arne är en ganska korkad person som köpte en tomt med ett fallfärdigt hus innan han fick bygglov… Och var han så korkad får han också stå sitt kast och ta konsekvenserna. Typ.
Men Arne var inte så korkad. Faktum är att Arne var i kontakt med byggnadsförvaltningen före och i samband med köpet.
Arne har gett sin syn på historien skriftligt och inlagan fanns i byggnadsnämndens diarium innan behandlingen av ärendet. Det kan väl också sägas att byggnadsförvaltningen inte har något att erinra mot Arnes historiebeskrivning. (Det har jag fått bekräftat via mail.)
Arne skriver:
”Vi kontaktade Vänersborgs kommun … Under mötet diskuterades de olika möjligheterna samt rådande detaljplan för området Nordkroken. Detta möte resulterade i att det inte fanns några hinder att bygga nytt eller renovera om vi höll oss inom ramarna för planbestämmelserna samt att vi byggde på Vänersborgs kommuns fastlagda nivå +46,96 meter över havet.”
Under dessa förutsättningar köpte Arne fastigheten i slutet på förra året.
Och allt såg ut att lösa sig. Vilket det naturligtvis borde ha gjort. Arne hade ju liksom gjort det som ankom på honom när han köpte fastigheten.
I januari 2017 möttes parterna på nytt. Då hade Arne alltså köpt fastigheten.
Arne skriver:
”De olika ritningsförslagen studerades och mötet resulterade i att det togs ett beslut på att bästa möjliga lösning är nybyggnation av fritidshus.”
Det slogs fast vilka mått som skulle gälla och när det gällde nivå på färdigt golv var det +46,96 möh (=meter över havet) som fortfarande var aktuellt. +46,96 möh är den nivå som kommunen i sitt Översvämningsprogram har fastslagit som en dimensionerande nivå för Nordkroken.
Bygglovshandlingarna lämnades in den 17 februari.
Så långt var allt bra, Vänersborgs byggnadsförvaltning fungerade som vilken annan byggnadsförvaltning som helst. Den hjälpte istället för stjälpte.
Några veckor senare (7 mars) fick dock Arne besked om att förutsättningarna hade ändrats. Byggnadsförvaltningen krävde nu att nivån på det färdiga golvet skulle vara 47,56 möh, dvs 60 cm högre än tidigare överenskommet.
Byggnadsförvaltningen hade alltså ändrat sig mitt under pågående process. Och det efter att Arne hade köpt fastigheten! Arnes hus skulle ligga högre än det var sagt från början, dessutom ganska mycket högre än de andra husen i området.
Det ser onekligen ut som om byggnadsförvaltningen bedriver ett tråkigt byråkratiskt maktspel mot en maktlös enskild människa. Och visst är väl känslan att kommunen medvetet vill ställa till bekymmer för Arne?
Det var alltså krångligare att ha med Vänersborgs byggnadsförvaltning att göra än Arne trodde från början. Det ska kanske tilläggas att Arne inte kände till Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning särskilt bra, han kommer nämligen från en annan kommun. Arne trodde väl att de besked han fick innan han köpte fastigheten gick att lita på och att byggnadsförvaltningen ville hjälpa honom.
Så är det inte i Vänersborg. Och det har Arne bittert fått erfara. Han kunde inte lita på de besked som han fick innan han köpte fastigheten.
(Snart kommer fortsättningen på Arnes kamp med byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen i Vänersborg.)
.
Denna blogg är del 1 i en serie av 3 bloggar.
Kommunens badplatser
Vänersborgs kommun skötte om badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år. Det var barn- och ungdomsnämnden, i varje fall under min tid i politiken, som såg till att en bajamaja stod på plats, att badplatsen städades regelbundet etc. Sedan tog samhällsbyggnadsförvaltningen över badplatsen för några år sedan och då, år 2014 närmare bestämt, upphörde kommunens ansvar helt plötsligt. Kommunen tog ett ensidigt beslut och slutade att sköta om badplatsen. Till Väne-Ryrbornas förvåning, och protester.
I maj 2015 skrev jag en motion om att kommunfullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Samhällsbyggnadsnämnden skrev:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”
Det här var inte helt överensstämmande med sanningen. Nämnden skötte t ex Nordkrokens och Gardesannas badplatser, trots att stränderna till 90% var privata. Nämnden struntade också i att kommunen hade skött badplatsen i Väne-Ryr i nästan 50 år.
Den första gången som kommunfullmäktige behandlade motionen (24 feb 2016) återremitterades den efter förslag av de styrande partierna.
Det hände inget särskilt under återremisstiden. Samhällsbyggnadsnämnden hade sin uppfattning klar. Så här står det i fullmäktiges protokoll från den 23 november 2016:
”… i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark. … Återremissen föranleder ingen förändring av denna uppfattning.”
Badplatsen i Väne-Ryr ligger på privat mark. Och samhällsbyggnadsnämnden sköter inte 
om privat mark. Punkt. Det var samhällsbyggnadsnämndens bestämda uppfattning.
Motionen avslogs av fullmäktige den 23 nov 2016.
I fullmäktigedebatten fördes det fram att muntliga överenskommelser ska undvikas. Vilket naturligtvis är helt rätt, men nu var det ju som det var med Väne-Ryr. Det viktigaste argumentet från majoriteten var emellertid att det fanns upp till 15 badplatser i kommunen ”i liknande former” som badplatsen i Väne Ryr. Och om kommunen ska sköta Väne Ryr så ska i så fall alla andra behandlas lika.
Argumentet att badplatsen låg på privat mark, som var det tunga argumentet från samhällsbyggnadsnämnden, användes inte. Möjligtvis var det så att majoriteten hade svårt att argumentera för detta med tanke på förhållandena i Gardesanna och Nordkroken… (Jag fick till och med ordförande Lars-Göran Ljunggrens tillåtelse att visa bilder på ägoförhållandena.)
Vänsterpartiet skrev en ny motion.
”Vi menar att det är viktigt att kommunen ställer upp med service också för de invånare som inte bor i centralorten. Alla invånare betalar skatt och måste i gengäld få en rimlig service av kommunen. Som t ex kommunal skötsel av vissa badplatser. Kommunen skulle kunna åta sig att grovstäda, tömma papperskorgar, placera ut och tömma bajamajor, besiktiga och vid behov komplettera utrustning för livräddning osv på fler badplatser. Det skulle framför allt gynna de invånare som bor på landsbygden.”
Motionen handlade således inte om Väne-Ryr utan om alla de badplatser som finns i kommunen. Alla badplatser skulle ju behandlas lika, det var ju fullmäktiges budskap. (Hela motionen finns här.)
Vänsterpartiet yrkade:
”att kommunen utreder vilka badplatser det kan bli aktuellt att sköta om och vilka kostnader som är förknippade med en sådan skötsel”
För ett tag sedan kom svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen (13 april) – ett svar som också låg till grund för beslutet i samhällsbyggnadsnämnden (19 april) att föreslå avslag på motionen.
”Att utreda kostnader för privatägda anläggningar eller mark ingår inte i nämndens ansvarsområde.”
Samhällsbyggnads brydde sig inte om att utreda det som motionen syftade till. Fullmäktige remitterar alltså motionen till samhällsbyggnadsnämnden som säger – ”vill inte”… Den återanvände bara det gamla ”privat-argumentet”. Som faktiskt inte är mycket till argument.
I förvaltningens underlag så står det till och med att samhällsbyggnadsnämndens tidigare beslut:
”kunde ses som ett principbeslut där det i framtiden förväntas av kommuninvånarna att kommunen ska ta hand om privata anläggningar på privat mark.”
Det blir ett ”cirkelresonemang” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag nu och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag sedan. Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…
Så på sätt och vis har samhällsbyggnadsnämnden och -förvaltningen satt sig över kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige kan nämligen besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.
Kommunfullmäktige kan besluta om nya principer…
Det är således inte mycket till svar som Vänsterpartiet får på sin motion. Man kan nog till och med säga att Vänsterpartiet inte ens har fått något svar. Det blir bara ett slags viljeuttryck från tjänstemännens sida som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden accepterar utan att bry sig om motionens intentioner.
I sitt svar skriver förvaltningen också, vilket jag tycker är anmärkningsvärt:
”Budgetmässigt hoppas vi alltid på regniga och kalla somrar med få badgäster.”
Det är nästan så att man kan tro att samhällsbyggnadsförvaltningen tycker att det är olyckligt att det finns invånare i kommunen… Att kommuninvånarna bara ställer till problem för kommunens politiker och anställda… Tänk, invånare som till och med vill bada på somrarna… Fast det kostar kommunen pengar…
Nu är det väl inte så illa, hoppas jag, men det är kanske ändå på sin plats att påpeka att kommunens uppgift och funktion är att finnas till för invånarna… Och att det också är invånarna som genom sin skatt betalar kommunens verksamhet…
Samhällsbyggnadsförvaltningen har således inte heller räknat ut vad det skulle kosta kommunen att sköta om ett visst antal badplatser. Den skriver att de andra badplatserna som kommunen sköter om, dagligen(?), Sikhall, Skräcklan (”barnbadet” och Jakoben), Ursand, Gardesanna, Boteredsjön och Nordkroken, kostar 200.000 kr per år.
Jag tror inte att det skulle behöva kosta så här mycket att sköta om t ex badplatsen i Väne-Ryr. Kommunen skulle faktiskt kunna träffa överenskommelser med byalag och markägare om att ta gemensamt ansvar för badplatser.
Men har man bestämt sig för att man inte vill, så vill man inte…
Det finns dock en positiv nyhet i samhällsbyggnadsförvaltningens underlag från den 13 april:
”För 2017 kommer badplatserna i Sikhall och Nordkrokens anläggas med handikappanpassade vattentoaletter anslutna till det allmänna VA, den totala investeringarna är 2 Mkr.”
För Nordkrokens badgäster innebär det alltså att de kan gå från den privat ägda stranden till kommunala toaletter. Inte helt fel…
Vänsterpartiets motion om badplatser ska behandlas av kommunfullmäktige i maj eller juni.
Badplats Väne-Ryr! Och Gardis! Och Nordkroken!
Den 23 november ska kommunfullmäktige behandla Vänsterpartiets och min motion om badplatsen i Väne-Ryr. I kommunstyrelsen så var Vänsterpartiet det enda parti som ville bifalla den.
Jag har skrivit ganska mycket om badplatsen, men det finns ytterligare några aspekter som jag vill belysa. Och som, anser jag, ger nya och andra perspektiv på ärendet. Förhoppningsvis kan det få någon att ändra inställning… Jag tycker nämligen att behandlingen av invånarna i Väne-Ryr börjar kännas lite skandalartad.
Det avgörande skälet till att de andra partierna och tjänstemännen på Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen vill avslå motionen är att badplatsen ligger på privat mark. Det innebär, menar de, att kommunen inte kan och ska sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Samhällsbyggnadsnämnden skriver:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”
Det här är faktiskt inget argument
. Och det är överhuvudtaget inget svar på min motion!
Kommunfullmäktige skulle ju kunna besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Därför blir yttrandet en typ av ”cirkelresonemang”/”cirkelargumentering” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag (nu) och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag (sedan). Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…
Kommunstyrelseförvaltningen skriver i sitt yttrande över motionen:
”Kommunstyrelseförvaltningen delar samhällsbyggnadens uppfattning om att det inte ligger i deras uppdrag att använda resurser på privata anläggningar/infrastruktur.”
Nu var det faktiskt inte det som samhällsbyggnadsnämnden skrev. Nämnden skrev inget om anläggningar/infrastruktur utan bara om mark. Jag vet inte varför kommunstyrelseförvaltningen har så att säga vidgat begreppen.
Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.
En jurist skriver till mig med anledning av detta:
”Kommunen har ingen rättslig möjlighet att på eget bevåg sköta om privat mark. För detta krävs att kommunen har rådighet över marken, genom att markägaren lämnat sitt medgivande.”
Och i det här fallet har markägaren lämnat sitt medgivande – i snart 50 år.
Denna ”historiska aspekt” är för övrigt mycket viktig.
Alla parter är överens om att kommunen har skött badplatsen så länge man kan minnas, kanske till och med ända från början på 1970-talet. Det betyder att kommunen har skött badplatsen i snart 50 år. Och det är tämligen säkert att kommunens skötsel av badplatsen har varit en överenskommelse mellan någon eller några politiker och/eller tjänstemän och Väne-Ryr-borna. Även om inga papper har undertecknats.
Samme jurist skriver till mig med anledning av detta:
”Det kan då sägas att kommunen och markägaren har haft ett muntligt tillsvidareavtal om badplatsens skötsel, som ska ha sagts upp med skälig uppsägningstid.”
Muntliga avtal är alltså att likställa med skriftliga. Då betyder detta att kommunen inte ensidigt kan bestämma att sluta sköta badplatsen. Som kommunen har gjort i det här fallet.
Kommunstyrelseförvaltningen skriver:
”Det visade sig då att badplatsen i Väne Ryr ligger på privat mark. Samhällsbyggnadsförvaltningen valde då att avsluta skötseln.”
Det gjorde kommunen utan ”uppsägningstid” och utan dialog eller diskussioner med den andra parten. Vad jag förstår så kan detta vara ett brott mot lagen.
Och på tal om lagar.
Den enda lag som skulle kunna förhindra att kommunen tog hand om skötseln i Väne-Ryr vore Kommunallagen. I 2 kap § 2 står det:
”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
Men det finns sakliga skäl i det här fallet. Och det är att kommunen faktiskt har skött badplatsen i snart 50 år med markägarens tillstånd och genom någon typ av muntligt avtal.
Och så sköter ju kommunen om privat mark på Nordkroken och Gardesanna… Och då måste väl badplatsen i Väne-Ryr också skötas… Att kommunen ska ”behandla sina medlemmar lika” talar snarare för att kommunen ska sköta badplatsen i Väne-Ryr än tvärtom…
För det ligger till så här.
Kommunen sköter om stränderna på Nordkroken och Gardesanna. På Nordkroken och Gardesanna är den största delen av stränderna i privat ägo. Och det betyder ju faktiskt att principen om att kommunen inte sköter privat mark inte gäller på Nordkroken och Gardesanna. Principen är alltså ingen princip, utan det är just badstranden i Väne-Ryr som kommunen inte vill ta hand om.
Hur förklarar samhällsbyggnadsnämnden och kommunen detta?
Jo:
”…vid dessa två ovannämnda badplatser (Nordkroken och Gardesanna; min anm) är kommunen delvis markägare, vilket gör att vi inte kan jämföra skötsel av dessa bad med varandra.”
Här säger ju kommunen faktiskt själv att principen den hänvisar till inte är någon princip, i varje fall inte om kommunen är ”delvis markägare”.
Jag begärde ut kartor över vad kommunen ägde för områden vid Nordkroken och Gardesanna. Och jämförde dem med Väne-Ryr.
Här ser vi vad kommunen äger på Gardesanna (röd streckmarkering) och vad som är stränder (gulmarkerat av mig, det är på ett ungefär):
Kommunen äger förvisso ganska stora marker på Gardesanna, men egentligen inte särskilt mycket av stranden. Det är mindre områden till ”vänster”.
Kan kommunen sägas vara ”delvis markägare” på Gardesanna? Jo visst. Det är dock svårt att säga hur mycket kommunen äger, 10%? (Äganderätten till vattenområdena utanför badplatsen är inte utredd.) Det betyder att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…
På Nordkroken ser kommunens ägande ut så här:
I Nordkroken äger kommunen mindre mark än i Gardesanna och kanske 40 meter strandremsa längst upp till vänster på kartan. Kommunen äger dock ingen del av ”huvudstranden”.
Men visst är kommunen ”delvis markägare” på Nordkroken, också. Även här är det väl fråga om att kommunen äger ungefär 10%. (I Nordkroken finns det en samfällighet som har över 150 delägande fastigheter, och kommunen några av dessa. Hur stor andel var och en av fastigheterna har är inte utredd.) Det betyder, även på Nordkroken, att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…
Har ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen, och tjänstemännen, tittat på kartorna?
Kommunen sköter alltså om stränderna på Nordkroken och Gardesanna – städar, tömmer papperskorgar, ställer upp och tömmer bajamajor, besiktigar och kompletterar vid behov utrustning för livräddning osv. Fast Nordkroken och Gardesanna till kanske 90 procent är privata stränder.
Och hur ser det då ut ute vid Ryrsjön? Vad äger kommunen där?
Nej, kommunen äger inte sandstranden. Inte ens till 10 procent. Kommunen äger dock mark i närheten.
Så döm själva.
Är ett kommunalt ägande av 10 procent av stränderna i Nordkroken och Gardesanna av den principiella betydelse att kommunen ska sköta även de 90 procent privat ägda delarna?
Det här är egentligen det enda argument som de politiska partierna (utom Vänsterpartiet) och kommunen framför. Är det så tungt och avgörande att det överspelar alla andra argument?
Jag tycker inte det.
Det kan också tilläggas att på den mark som kommunen äger i Väne-Ryr, så finns det en kommunal lekplats som kommunen sköter om – endast några hundra meter från badplatsen. (Se krysset på kartan över Väne-Ryr.) Hur svårt skulle det vara att samtidigt som personalen ändå är på lekplatsen också åka hundra meter till badplatsen?
Tänk att det ska vara så svårt för kommunen att ställa upp för vänersborgarna, så svårt att den hela tiden tycks söka med ljus och lykta för att hitta skäl att slippa tillgodose invånares önskemål. Jag har svårt att förstå att de styrande inte vill se utveckling och positiva händelser i kommunen, att de inte vill driva politiska frågor för vänersborgarna. Ibland, som i det här fallet, krävs det bara ett liten uns av kreativitet för att få till stånd förändringar till det bättre. Och typ 15-25.000 kr per år, en struntsumma. Det är nästan så att jag får känslan av att ”kommunen” är bitter och sur…
Jag blir så trött på Byggnadsnämnden!
I Wikipedia beskrivs en byggnadsnämnd på detta sätt:
”Byggnadsnämnden beslutar om tillstånd att bygga (bygglov), tillstånd att riva, tillstånd till större markarbeten samt förhandsbesked om möjligheten att få bygglov. Byggnadsnämnden utför tillsyn av att byggnaden uppförs på det sätt som lagstiftningen kräver om säkerhet, tillgänglighet etc. … Nämnden ansvarar för fysisk planering … arbetar med att mäta in och markera lägen för till exempel fastighetsgränser och hus som ska byggas (utstakning/utsättning) samt att kontrollera läget när byggnaden är klar.”
Byggnadsnämnden har en mängd lagar och förordningar att ta hänsyn till. På kommunens hemsida beskrivs det så här:
”Nämndens myndighetsfunktioner styrs av ett antal lagar, främst Plan- och bygglagen, enligt vilken nämnden skall verka för en god byggnadskultur och en god stads- och landskapsmiljö och uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning.”
Det finns i de flesta fall möjligheter för Byggnadsnämnden att göra egna bedömningar och egna tolkningar av paragraferna. Nämnden kan därmed bidra till utveckling av kommunen. Eller tvärtom. Den kan också göra enskilda personers liv till ett litet helsicke. Eller tvärtom.
Byggnadsnämnden spelar en central roll för utvecklingen i Vänersborgs kommun. Och för enskilda individer…
Jag har det senaste halvåret särskilt följt två fall som Byggnadsnämnden i Vänersborg har hanterat. Det är Andersson i Nordkroken och Larsson i Sikhall. Jag har också uppmärksammat Kindblomsvägen, Ursand och Gardesanna.
Det som jag frapperas av är att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, sällan eller aldrig vill föra en dialog om hur saker kan lösas på ett bra sätt för de parter som är inblandade. Det gör att många vänersborgare upplever att Byggnadsnämnden, och Byggnadsförvaltningen, letar och tolkar paragrafer enbart för att kunna fördröja en byggprocess eller helt enkelt för att neka bygglov.
Jag reagerar också på den brist på lika behandling som vänersborgare är utsatta för. En av grannarna får nej till något som de andra grannarna får ja till. En person i området måste riva sitt skärmtak, medan en annan får utforma det efter eget skön… En husägare får en avgift på 7.000 kr på något som är bygglovsbefriat, en annan får 6.000 kr i vite för ett brott mot strandskyddet. En individ i kommunen måste ha bygglov för sitt ridhus, medan en annan inte behöver det…
Och det är svårt att se Byggnadsnämndens, och Byggnadsförvaltningens, logik i resonemangen. Om det nu finns någon logik…
Bristande logik ger upphov till att rykten florerar. Och ofta handlar ryktesspridningen om att personliga kontakter och känningar är avgörande för utgången av byggbeslut. Eller brist på. Sådana rykten är det värsta en myndighet kan råka ut för.
Byggnadsnämnden sammanträdde den 16 april. Jag läser i protokollet.
Nämnden behandlade ett medborgarförslag om att initiera en ny detaljplan för grönområdet vid Kindblomsvägen. (Jag har skrivit en hel massa bloggar om Kindblom, t ex ”Kindblomsvägens vara eller inte vara”.) De boende i området vill bevara området och vill att grönområdet definieras som parkmark i stället för kvartersmark.
Det ville inte Byggnadsnämnden:
”Inga nya fakta har inkommit i ärendet som tyder på att tidigare fattade beslut bör omprövas.”
”Tidigare fattade beslut…” Jag säger då det. Detaljplanen i området är från 1933… (Du läste rätt! 1933!)
Jag blir så trött.
Dessutom antog Vänersborgs kommunfullmäktige en grönplan den 15 april 2009, som inleds med följande ord:
”I den nu gällande översiktsplanen för Vänersborg, ÖP 2006, anges att målet för den framtida utvecklingen för Vänersborg med omgivning är att utbyggnad av bostäder och infrastruktur utförs på sådant sätt att det bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle med god tillgång till närnatur. En grönplan för den tätortsnära naturen är ett viktigt underlag i planeringen för att nå det målet.”
Representanterna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för medborgarförslaget, medan Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna, dvs de traditionella betongpartierna, röstade mot.
En parentes.
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden behandlade också medborgarförslaget på sitt senaste sammanträde.
Här var förvaltningen positiv till medborgarförslaget! De gamla betongpartierna visade dock var skåpet skulle stå… Moderater och socialdemokrater avslog medborgarförslaget tillsammans med en folkpartist… Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade för medborgarförslaget. 4-3 till de gamla betongpartierna alltså.
Byggnadsnämnden fattade på sitt senaste sammanträde beslut om samråd om detaljplan för Nordöstra Nordkroken. Det ska äntligen bli en ny plan. Syftet är bland annat att:
”…byggrätten ska bli större än i den gällande detaljplanen.”
Det innebär att det antagligen kommer att bli ok att höja väggliven en halvmeter och inreda vindsvåningar på husen. 
Andersson bor på Nordkroken. (Jag har skrivit om Andersson några gånger, bland annat ”Nordkroken och kommunen”.) Andersson har som bekant inte fått höja vägglivet 60 cm och inreda en vindsvåning.
Andersson kommer inte att få göra det i framtiden heller. Andersson bor nämligen inte i nordöstra Nordkroken. Andersson bor i området bredvid. ”Nordkroksplanen” som skickas ut på samråd exkluderar Andersson…
Hur är det möjligt att Byggnadsförvaltningen utarbetar en ”jättedetaljplan” men lämnar några hus i samma situation därhän? Är det bara för Anderssons skull? (Flera av hans grannar har ju redan fått bygglov för samma sak som Andersson nekas.)
Jag blir så trött.
Byggnadsnämnden gjorde ett äkta hattrick på det senaste sammanträdet. Även Magnus Larsson i Sikhall var uppe i nämnden! Magnus Larsson hade ansökt om förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus. (Jag har skrivit om detta tidigare, ”Trakasserierna fortsätter”.)
En gissning om hur Byggnadsnämnden röstade innan jag fortsätter…? Det kan vara till hjälp att ta en titt på kartan nedan innan ni gissar… (Se det inringade krysset uppe i skogen till vänster.)
Rätt! Byggnadsnämndens ledamöter från Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet:
”ger negativt förhandsbesked för den ansökta åtgärden.”
Jag blir så trött.
Byggnadsnämndens skäl (Vänsterpartiet reserverade sig förresten mot beslutet):
”Marken är för närvarande inte lämplig att bebygga, då detaljplan först behöver upprättas.”
Samtidigt skriver förvaltningen i underlaget:
”Detta (kravet på detaljplan; min anm) har frångåtts vid ett tidigare beslut om förhandsbesked för två intilliggande tomter.”
Låt mig försöka förstå. För att Magnus Larsson ska få bygga i Sikhall krävs det att området först är detaljplanelagt. Men det krävs ingen detaljplan för ”två intilliggande tomter”…
Klockrent! Klart som korvspad! Det måste naturligtvis vara för att det handlar om Magnus Larsson!
Vad annars?
För övrigt torde det inte behövas någon detaljplan för två hus…
Byggnadsnämnden har faktiskt utvecklat sitt svar, men det blir egentligen bara värre:
”Ett positivt förhandsbesked för nu aktuella tomter skulle i hög grad kunna försvåra framtida lämplig markanvändning i området. Ansökan är idag inte den mest lämpliga markanvändningen och tar inte tillräcklig hänsyn till allmänna intressen.”
Kolla gärna flygbilden ovan igen. Kan du nämna vilka ”allmänna intressen” som är involverade här? Kan du tänka sig någon annan ”framtida lämplig markanvändning” än bostäder?
Jag kan det inte. Och kom ihåg: ”för två intilliggande tomter” var bostäder tydligen ”den mest lämpliga markanvändningen” samtidigt som ”tillräcklig hänsyn [togs] till allmänna intressen”…
Och sist men inte minst, Magnus Larsson äger marken på vilken han vill bygga!
Jag blir så trött.
Det händer inte alltför sällan att jag pratar med några av de borgerliga representanterna i Byggnadsnämnden. De pratar vitt och brett om att det ska det bli lättare att bygga, bo och verka i Vänersborg.
Säger de.
Men det är bara prat, tomt prat. Inte blir det lättare att bygga, bo och verka i Vänersborg. Tror någon att Andersson på Nordkroken tycker det? Eller Larsson i Sikhall?
Det finns ett undantag för minialliansen – Bert Karlsson.
Och det trots att Bert Karlsson varken bor i Vänersborg eller äger marken på Ursand…
Och faktiskt, även Ursandsfrågor var uppe till beslut på det senaste nämndmötet. (Jag har även skrivit en hel del om Ursand, nu senast ”Bert Karlsson och Ursand”.)
Bert Karlsson hade sökt strandskyddsdispens för kapell, aktivitetstält, campingplatser och vattenlek.
Det börjar med att Bert Karlsson får strandskyddsdispens för sitt kapell. Beslutet fattas av en enhällig nämnd.
”Byggnadsnämnden ger tidsbegränsad strandskyddsdispens i fem år.”
Det kanske inte är helt ointressant att, som det står i handlingarna:
”Området ligger utanför detaljplan.”
Jag menar, jämfört med den motivering Magnus Larsson fick i Sikhall…
Bert Karlsson får emellertid nej till strandskyddsdispens för aktivitetstält, campingplatser och vattenlek.
Motiveringen till avslagen är densamma för allihop:
- ”En dispens skulle motverka strandskyddets syften att säkra allmänhetens tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet enligt 7 kap 13 § MB.
Dispens får inte ges om den strider mot syftet med strandskyddsbestämmelserna. - Särskilda skäl till grund för dispensen saknas, då platsen är obebyggd och inte
ianspråktagen. - Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska yttra sig över alla dispensärenden. De avstyrker
ansökan.”
Notera alltså att Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ville ge strandskyddsdispens för samtliga ansökningar.
Får det dig inte att undra, vad det enligt de borgerliga är, som skiljer Bert Karlsson från Andersson i Nordkroken? Eller Larsson i Sikhall? Eller de boende omkring Kindblomsvägen?
Det får i varje fall mig att undra. Jag förstår inte de borgerligas logik. Om det nu finns någon…
Jag förstår inte heller Socialdemokraterna som säger nej till precis allt eller Miljöpartiet som säger nej till nästan allt. Jag förstår bara Vänsterpartiet som jag anser vara det enda parti som just nu för en förnuftig och vettig politik i Byggnadsnämnden.
Men behandlingen av Andersson, Larsson och Kindblom går, enligt vad jag förstår, utöver alla gränser. Är det inte läge att revisorerna gör en ordentlig granskning av Vänersborgs Byggnadsnämnd och Byggnadsförvaltning? Och kommundirektören av sina tjänstemän?
Och väljarna av sina politiker…?
Andersson ger sig inte!
Andersson ute på Nordkroken ger sig inte! Och varför ska han göra det. Med vilken moralisk rätt har ett antal personer på kommunhuset i Vänersborg rätt att tvinga pensionären Andersson att riva sitt hus? För att han höjde vägglivet från 3,4 meter till 4,0 meter? 60 ynka cm! Och inredde en vindsvåning?
Jag har skrivit om Andersson vid ett flertal tillfällen (”Nordkroken och kommunen”, ”Bygg Vänersborg!” och ”Anderssons julklapp”) och nu har glädjande nog också TTELA uppmärksammat Anderssons kamp. (Se här.)
Andersson i Nordkroken har inte byggt i överensstämmelse med detaljplanen. Men han har inte brutit mot någon lag. Byggnadsnämnden kan bevilja byggnadslov för Anderssons förändringar, även i efterhand… Om den vill. Det finns inte det minsta som hindrar.
Det har ju Byggnadsnämnden gjort med många hus på Nordkroken… Det är faktiskt mer regel än undantag. Så varför inte med Anderssons hus?
Andersson har skrivit ett brev till alla ledamöter i Byggnadsnämnden och Kommunstyrelsens presidium.
”Jag känner mig kränkt och illa behandlad av byggnadsförvaltningen som inte ger en konstruktiv hjälp utan endast stjälper, letar fel och vill allt ont.”
Skriver Andersson.
Andersson vet att Byggnadsnämnden har beviljat bygglov för en rad hus på Nordkroken som inte byggts i överensstämmelse med detaljplanen. I sitt brev räknar han upp 21 hus, som enligt Anderssons uppfattning inte följer detaljplanen när det gäller antalet våningsplan.
21 hus.
Andersson tycker att det här är så flagrant och nonchalant och orättvist skött att Andersson har anmält Byggnadsnämnden och begärt att Länsstyrelsen gör en tillsyn över hur nämnden skött byggloven på Nordkroken.
Andersson skriver:
”… antalet större avvikelser är i en sådan omfattning att det måste anses vara satt i regel av byggnadsnämnden i Vänersborg att frångå detaljplanerna.”
Utom för Andersson. Han måste riva sitt hus…
60 cm…
Byggnadsnämnden i Vänersborg har sagt till Andersson att avvikelserna på hans hus är ”för stora”… (Fast de inte är större än de flesta av de andra husen.) Därför hänvisar Andersson i sitt brev också till två domar i Kammarrätten i Göteborg. I domarna betraktas avvikelse från våningsantalet som en mindre avvikelse. (Läs här.)
Det tycks inte vara någon större ordning på Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen när det gäller bygglov på Nordkroken. Vissa får göra avvikelser från detaljplanen, andra inte. Det finns ingen logik.
Men.
Om Byggnadsnämnden väl börjar att göra undantag från detaljplanen, vilket den gjort, så måste den fortsätta med det. Det är min fullständiga övertygelse. Den måste behandla alla kommuninvånare lika.
Kommunallagen säger:
”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
I TTELA i lördags intervjuades Byggnadsnämndens ordförande Peter Göthblad. (Se här.) Han drar enligt min mening helt fel slutsatser av Anderssons skrivelse.
”Om det skulle vara så att nämnden har gjort fel tidigare, innebär det inte att nämnden ska fortsätta att göra fel i ett område.”
Göthblad menar tydligen att efter 21 ”fel” av nämnden, så ska nämnden nu börja göra rätt? Och Andersson ska därför tvingas riva sitt hus? Bara just Andersson?
Nä, inte riktigt. Göthblad går ett steg längre, ett ganska absurt steg. Finns det andra som inte har byggt enligt detaljplanen så ska de också tvingas riva sina hus! Nu flera år senare…
Menar Göthblad allvar?
Och skälet är, menar Göthblad, översvämningsrisken i området. Och:
”Blir det en översvämning och nämnden har gett bygglov, kan kommunen åka på vite.”
Jag förstår inte… Alla hus på Nordkroken har ju bygglov. Andersson hus och alla de andra husen. Det handlar om att de frångått byggloven med ett antal centimetrar och en andra våning. Vad har det för betydelse om det blir översvämning? Vattnet kan väl inte svämma över bara på 2:a våningen?
Menar Göthblad allvar?
Ingen tjänar något på att ett eller flera (om Peter Göthblad får som han vill) hus i Nordkroken rivs. Inte heller kommunen.
Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen borde istället underlätta och hjälpa de människor i vår kommun som vill bygga. Bli mer av ett serviceorgan för kommuninvånarna. Ge de sökande hjälp med att formulera frågorna rätt och ge dem handledning till optimala lösningar.
Och.
Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen borde ge Andersson bygglov. Och det snabbt. Den 1 mars kommer kronofogden på förrättning…
Anderssons julklapp
Snart är det jul och alla vi som har varit snälla under året väntar på att tomten ska komma med fina julklappar. Helst klappar som stämmer överens med våra omsorgsfullt ihopknåpade önskelistor. Så att julen blir riktigt god.
För Andersson på Nordkroken blir julen dock inte riktigt så god. Han har redan fått sin julklapp – från Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen. Den var inget vidare. Och den stod definitivt inte på Anderssons önskelista.
I protokollet för det senaste sammanträdet, 10 december, så kan man läsa:
”Redovisning av överklagade beslut som byggnadsnämnden har behandlat.
Kronofogdemyndighetens utslag avseende begäran om särskild handräckning för rättelse av olovligt byggande på fastigheten XXXX, Vänersborgs kommun.
1) Svarandena förpliktigas att återställa uppförd nybyggnad till utformning enligt beviljat bygglov (dnr XXX/XX) innebärande att väggliv ska sänkas och inredd vindsvåning undanröjas.
2) Svarandenas yrkande om ersättning för kostnader i målet avslås.”
Byggnadsnämnden tycker antagligen inte att Andersson har varit tillräckligt snäll. I varje fall inte lika snäll som sina grannar…
Jag har skrivit om Andersson i Nordkroken tidigare. (Se ”Nordkroken och kommunen” och ”Bygg Vänersborg!”.) Andersson har byggt ett hus på Nordkroken – med bygglov. Men eftersom grannar hade byggt ett och ett halvplanshus, så tänkte Andersson att det gör han också. Så Andersson höjde vägglivet från 3,4 meter till 4,0 meter. Och inredde vindsvåningen. Utan bygglov.
Det fick inte Andersson. Fast grannar fick. De fick bygglov i efterhand. Eller också blundade Byggnadsförvaltningen för vad de hade gjort. Det gjorde den inte för Andersson. Så nu ska Andersson alltså sänka bygglivet. Det innebär att Anderssons hus måste rivas.
God Jul Andersson…
Det är klart att vänersborgarna borde följa sin Byggnadsnämnd. För de vill ju bara vänersborgarnas och Vänersborgs bästa…
Eller?
Självklart ska Byggnadsnämnden se till att kommuninvånarna följer lagar och regler. Det är det inget snack om! Precis som Socialnämnden måste följa Socialtjänstlagen och Barn- och Ungdomsnämnden Skollagen. …öhhh… Det där sista exemplet kanske var lite förhastat…
Men.
Andersson i Nordkroken har inte brutit mot någon lag! Andersson har bara inte gjort som Byggnadsnämnden vill.
Och?
Byggnadsnämnden består av vanliga människor. Precis som du och jag. Och Andersson. De finns där för att de både representerar vänersborgarna och ska serva vänersborgarna. Även Andersson.
Men?
Frågan är vilka de representerar och vilka de servar när de tvingar en enskild människa att riva sitt hus. Bara för att de tycker det. Bara för att de råkar ha en viss åsikt om Andersson och hans hus. Men inte när det gäller grannarnas hus…
Jag får inte ihop det. Det känns som om någon har missuppfattat sin roll. Varför tycker en majoritet av politikerna i Byggnadsnämnden och tjänstemän i Byggnadsförvaltningen att det är tvunget att Andersson ska riva sitt hus?
Bara för att Andersson inte är snäll?
Vad är då den officiella anledningen till att majoriteten i Byggnadsnämnden fattar ett beslut som får sådana enorma konsekvenser för en enskild människa? Förutom då att Andersson inte har följt bygglovet. Byggnadsförvaltningen anger i sin skrivelse till Kronofogden den 28 augusti 2013, endast ett skäl.
”Aktuell fastighet ligger inom området, som i programmet kallas ”Utredningsområde under marknivå +47,61″. Stor del av utredningsområdet ligger så lågt att stor risk för översvämning föreligger enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen.”
Det är alltså risk för framtida översvämningar som gör att Andersson inte får bygglov, i efterhand, för sitt hus.
Men vänta nu!
Andersson har ju faktiskt fått bygglov! För ett hus med ett väggliv på 3,4 meter och en oinredd vindsvåning.
Var är logiken? Vad spelar det för roll för Anderssons hus om det vid en översvämning finns ett väggliv som är 0,6 m (=6 dm) högre än byggnadslovet? Och om vindsvåningen är inredd? Det blir ju översvämmat ändå. Det är väl snarare bättre att Andersson kan ta sin tillflykt till den inredda vindsvåningen om vattnet stiger?
Och sedan är det också det här med ”+47,61” som Byggnadsförvaltningen uppger till Kronofogden… (Följande faktauppgifter kommer från Andersson själv. Jag räknar dock med att någon i Byggnadsnämnden på något sätt reagerar om Andersson har lämnat felaktiga uppgifter.)
Enligt den lasermätning som kommunen gjorde (satellit) så ligger Anderssons hus inom spannet 47,16 till 47,61. När kommunen mätte på gräsmattenivå så kom den till ett resultat på 47,25 m. Eftersom marken sedan lutar från huset, så ger det ett tillägg på några centimeter. Andersson har sedan byggt en betongplatta som är 40 cm hög. Det innebär en höjd på 47,65 till 47,70. Det betyder att huset klarar den gräns som kommunen kräver med marginal.
Anderssons hus ligger inte under +47,61…
Anderssons hus ligger en bit bort från stranden och sjön. Alla som har varit på Nordkroken vet att det mellan stranden och bebyggelsen finns en hög strandbrink. Denna strandbrink har en höjd på 51 m. Strandbrinken har Andersson dessutom förstärkt ordentligt. Han vill ju inte att den ska ”ätas upp” av vattnet om det blir höga vattennivåer.
Andersson själv vill naturligtvis inte att hans hus ska bli översvämmat. Oavsett om det finns en inredd vindsvåning eller ej… Andersson anser att det inte finns någon risk för översvämning. Och det gör nog egentligen inte Byggnadsnämnden heller. När bygglovet beviljades, utan en inredd vindsvåning, så beviljades bygglovet med en höjd på 46,80 m…
Men Anderssons hus ska rivas. Argument spelar ingen roll.
För det handlar nog till syvende og sidst om att Byggnadsnämnden inte anser att Andersson har varit tillräckligt snäll… Inte så snäll som sina grannar i varje fall, som både har byggt inredda vindsvåningar och källare. Så därför får Andersson denna julklapp – att riva sitt hus.
Jag tycker att Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen agerar mycket fyrkantigt. Snällt sagt. De borde ha som princip att underlätta och hjälpa för människor som vill bygga… De måste bli mer av ett serviceorgan för kommuninvånarna.
Och behandla alla lika… Oavsett hur snälla de tycker att folk är. Och oavsett vad de heter… Och oavsett om det är dyra kommunala anläggningar…
Kanske borde Byggnadsnämnden och Byggnadsförvaltningen ägna mer tid för kontroller av Ursand? Eller arenan? Anläggningar som verkligen har betydelse för vänersborgarna och skattebetalarna.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer