Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

Bevara Brätte! (2/2)

24 mars, 2024 6 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “Kommentarer om Brätte (1/2)”.

Det har gjorts ytterligare en arkeologisk undersökning på Brätte, en viktig sådan.

Vattenfall anlade 2018 en högspänningskabel förbi Brätte. I samband med arbetet gjorde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning under februari-april 2018. Undersökningen resulterade i en utförlig och genomarbetad rapport.

Vattenfalls ledning grävdes ca 15 meter norr om Brättegårdsvägen, dvs den smala grusvägen förbi Brätte mellan de synliga fornlämningarna och Vassbotten. Det borrades även i den nordvästra delen av området och i en tredje etapp grävdes ett schakt längs med “Kvarnbäcken” från sydväst upp mot Brättegårdsvägen. De feta svarta linjerna på kartan nedan visar ledningen. De markerade punkterna, t ex S1, visar de arkeologiska undersökningspunkterna.

Översiktskarta som visar samtliga övervakade schakt genom Vänersborg 26. Skala 1:2000.

Bohusläns museum har alltså undersökt stora delar av det område där samhällsbyggnadsnämnden vill att den nya Brättelänken ska anläggas.

Arkeologerna hittade raseringslager, dvs:

“lager som har bildats genom avsättning av jord och material från nedbrytning av strukturer eller byggnader över en lång tidsperiod”. (Källa Chat GPT.)

I raseringslagren påträffades bland annat stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel, skörbränd sten, metall, stengods, halvt silvermynt med hög kopparhalt, djurben, en järnkil, kritpipor, en blykula och ett flertal blyplomber från Augsburg. Vidare stenar som var arrangerade i rader och formationer, spår efter en marknadsplats, stenläggning, del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, del av en huskonstruktion osv.

En svacka där en väg ner mot Vassbotten gått.

Den eventuella stadsgården var vänd mot stadens huvudgata som löpte i nord-sydlig riktning genom stadsområdet ner mot Vassbotten.

Rapporten nämner också att det vid tidigare undersökningar har påträffats:

“förhistoriska anläggningar i form av härdar, rännor, gropar och stolphål. Av två härdar daterades en till förromersk järnålder och en till folkvandringstid/vendeltid. Den påträffade flintan talar för en datering till neolitisk tid (dvs yngre stenåldern; min anm).”

Rapporten är oerhört detaljrik, så det är omöjligt att redovisa alla fynd som arkeologerna gjorde och exakt var fynden hittades. Det redovisas emellertid i rapporten. Arkeologerna påträffade alltså tusentals fynd – och lämningar av byggnader mm. Och det har funnits byggnader ända fram till bäcken i väster.

Bohusläns museum skriver i rapporten:

“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«. … Det finns ett högt värde i staden Brättes lämningar då de är väldigt opåverkade av moderna störningar som många andra stadslämningar från 1500–1600-tal.”

Och för att riktigt betona värdet av gamla Brätte:

“Det antikvariska bevarande värdet bedöms av Bohusläns museum som mycket stort. Den pedagogiska potentialen i eventuellt kommande projekt är också stor. … Även den vetenskapliga potentialen bedöms som stor.”

Som lite kuriosa, och komplettering, kan nämnas att det på Vassbottens botten ligger flera vrak. Det ligger bland annat en båt nedanför Lockered, “Laura”, som sjönk under 2:a världskriget när den låg i vinterhamn. Det är inte mycket till fornminne kanske, “bara” en kulturhistorisk lämning. Men det finns fler.

Vid gården Vassända i närheten av Brätte, ligger enligt uppgift, på 2 meters djup, med slagsida och delvis nedsjunket i botten, “Vassända-vraket”. Det konstaterades 1967 när Vänersborgs museum företog dykningar vid vraket.

“Vassända-vraket” var sannolikt:

“ett fartyg av slupmodell, åtminstone byggt under 1700-talet, vilket efter att ha tjänat ut placerades på grund sedan rigg, däck och bordläggning avlägsnats.”

Vänersborgs Museum är mycket väl medvetet om det historiska och kulturella värdet av Brätte. Museet arbetar med en utställning om Brätte som ska vara klar våren 2025. Det kanske blir lagom till att kommunen börjar gräva upp fornlämningarna för att anlägga Brättelänken…

Museet vill göra en undersökning med georadar över ett större område för att klarlägga stadsbebyggelsens utsträckning. Det hoppas alla historieintresserade vänersborgare att Vänersborgs museum får möjligheter att göra. Det är något att se fram emot.

Arkeologerna på Bohusläns Museum utfärdar även en varning. Det är nästan så att skulle kunna tro att den riktas till samhällsbyggnadsnämnden och Vänersborgs kommun:

“Vidare bör man vara vaksam i samband med exploateringen i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen. Man kan förvänta sig stadslämningar i området öster om Brättegårdsvägen ner mot Vassbotten samt i området ner från Grytåsen ner mot »Kvarnbäcken«.”

Det står helt klart att det är mycket sannolikt att det finns stadslämningar och många spår av mänsklig aktivitet i det område där samhällsbyggnadsnämnden vill anlägga en väg “förbi” Brätte.

Ska man säga något till försvar för politikerna i samhällsbyggnadsnämnden så är det att de inte har fått ett allsidigt och objektivt underlag för att fatta något annat beslut. Visst har politiker ett eget ansvar att skaffa sig kunskap, men det är tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar som ska vara experter.

Tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen har levererat ett underlag till politikerna, och upprepat det i föredragningen på sammanträdet, som ger en bild av att en väg genom fornminnena i Brätte är det bästa alternativet. Tjänstepersonerna har brustit i uppgiften att leverera objektiva fakta, värderingar utifrån olika perspektiv och argument för och emot osv. De glömmer att det är politikerna som ska göra de slutliga bedömningarna.

Oavsett vad Vänersborgs kommun bestämmer om vägsträckningen mellan Onsjö och Öxnered/Skaven förbi Brätte så är jag tämligen säker på att Länsstyrelsen inte kommer att godkänna den nordliga sträckningen. Men bara att det finns en liten mikroskopisk risk att Vänersborgs kommun möjligtvis följer rekommendationen från samhällsbyggnadsnämnden tycker jag är skäl nog att reagera och kraftfullt protestera.

Vänersborgs kommun måste visa respekt för sin historia.

==

Tillägg kl 19.25.

En läsare hörde av sig och poängterade att Brätte är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet. Det skedde den 5 november 1987 och en revidering gjordes i augusti 1996. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.

Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):

”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”

==

Anm. Vänersborgs museums hemsida, som är fantastiskt välgjord och informativ, innehåller massor av fakta och information om Brätte – se “Brätte – Vänersborgs föregångare”.

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

Kommentarer om Brättelänken (1/2)

22 mars, 2024 Lämna en kommentar

I början av veckan skrev jag två blogginlägg om samhällsbyggnadsnämndens behandling av Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”.) Det var onekligen en stor överraskning att både tjänstepersoner i förvaltningen och politiker i nämnden, med två undantag, förordade att den planerade vägen skulle anläggas på ett område där den, med orden i Trivectors utredning:

“går genom området där det finns kända fornlämningar för boplats och tangerar området där det finns kända fornlämningar för stadslager.”

Blogginläggen om Brätte har skapat en del reaktioner och diskussioner. Och då tänker jag inte i första hand på kommentaren på “blogghemsidan”. Signaturen “Anders” är positiv till att bygga vägen över fornlämningarna. Och alla som inte tycker som han är bara “bakåtsträvande vänersborgare”. Vem vet, signaturen “Anders” kanske tillhör den centerpartistiska skaran “progressiva gestadbor”…

I det första av inläggen skrev jag att det pågår en friluftsutredning i kommunen. (Den är just nu på samråd.) Några läsare undrade om den inte var känd hos samhällsbyggnadsnämndens politiker och dess förvaltning. Det var den uppenbarligen inte, annars hade de säkerligen uppmärksammat att det i utredningen står:

“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse…”

Och att ett av i friluftsutredningens förslag är:

“Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”

Nämndens beslut krockar helt klart med utredningens intentioner. Det kan enligt min mening vara en anledning till att samhällsbyggnadsnämndens beslut bör skickas tillbaka till nämnden den dag då förslaget kommer vidare upp i kommunstyrelsen. Nämnden har ju inte haft möjlighet att bedöma friluftsutredningens tankar och förslag. KS sammanträder för övrigt den 2 maj. (Ärendet finns inte med på kommunstyrelsens sammanträde den 27 mars.)

Det är emellertid inte säkert att KS återremitterar ärendet. Det är också osäkert vilket förslag som “får ge sig” och vilket som vinner kommunstyrelsens gillande om det skulle bli votering. Det var ju faktiskt bara Vänsterpartiet som röstade nej till den norra vägsträckningen i samhällsbyggnadsnämnden… Vi får se, jag ska redovisa ytterligare skäl… Kanske väger de tyngre för KS, och samhällsbyggnadsnämnden…

En annan läsare laddade ner handlingarna från samhällsbyggnadsnämnden och läste den arkeologiska utredningen som hade utförts i området väster om Brätte. Han noterade, precis som jag skrev i blogginlägget, att detta område var fritt från fornlämningar. Men han noterar att utredningsrapporten konstaterar att:

“Direkt öster om undersökningsområdet finns en fornlämning i form av den gamla staden Brätte”

Arkeologerna som utredde området väster om Brätte var alltså medvetna om “den gamla stadens” status och fornlämningarna i området. Det kan också nämnas att de i sina slutsatser skrev att Brätte stad är ett område med riksintresse.

Arkeologerna konstaterade:

“Fornlämningar är skyddade av KML (=Kulturmiljölagen; min anm) och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”

Jag måste också nämna att när jag sökte på “fornlämning” i nämndens underlag så nämndes ordet också i ärendet om FÖP Brålanda. Det stod:

 “Ute i naturen är det möjligt att stöta på olika typer av lämningar från människors verksamhet under forna tider. De två vanligaste lämningarna är fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Vad som skiljer lämningarna åt är åldern; fornlämningar är äldre än år 1850 och övriga kulturhistoriska lämningar yngre än år 1850. Fornlämningar är lagskyddade och det är brottsligt att på något vis rubba, ta bort eller gräva ut en sådan enligt kulturmiljölagen.”

I Trivectors vägutredning från 2017 hänvisades till en paragraf i Miljöbalken. Hänvisningen fanns alltså med i nämndens underlag, men paragrafen återgavs inte i underlaget och vad jag förstår inte heller i förvaltningens föredragning för nämnden. Jag citerade inte heller paragrafen, men gör det nu, på begäran. Miljöbalken (MB) 3 kap. 6 §:

“Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.”

Bloggläsarna inser säkerligen att paragrafen manar till en stor eftertanke och försiktighet även om det inte tycktes betyda så mycket för Vänersborgs samhällsbyggnadsnämnd.

Det finns således flera lagar som syftar till att skydda vår gemensamma historia och vårt kulturarv. Den gamla staden Brätte är ett av dem.

Det finns ytterligare en arkeologisk undersökning. Jag fick höra talas om den av en sakkunnig på området, som hade läst mina blogginlägg. Sedan fick jag veta vem som hade utfört undersökningen och då var det inte svårt att hitta den på nätet. Om samhällsbyggnadsnämnden missade friluftsutredningens tankar och förslag så har den uppenbarligen också missat denna utredning. Utredningen innebär som jag ser det att kommunstyrelsen måste återremittera ärendet om vägdragningen vid Brätte till samhällsbyggnadsnämnden. Och nämnden, precis som i förlängningen kommunstyrelsen, måste avvisa det norra alternativet, som går rätt genom fornlämningarna.

Men vad det är för utredning berättar jag om i nästa blogginlägg – se ”Bevara Brätte! (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen

20 mars, 2024 1 kommentar

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Det ser ut att bli ett lugnt och fridfullt, ja nästan tråkigt, möte. Det mest spännande tycks bli ett informationsärende om “Verksamhetsinformation kretslopp & vatten och tekniska” som föredras av de båda verksamhetscheferna.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträden har förvaltningen en informationspunkt, som brukar ledas av förvaltningschefen, om vad som har hänt sedan sist. Det brukar de flesta nämnder ha. Under det här ärendet lämnas ofta intressanta besked och upplysningar från förvaltningen. Vi får se om det blir en lika intresseväckande och spännande information imorgon som förra månaden.

På det förra sammanträdet, den 29 februari, fick samhällsbyggnadsnämndens politiker mycket information. Det var för övrigt på det sammanträdet som politikerna fattade beslut om Brättelänkens sträckning – se “Brättelänken – genom fornminnet”.

Vänersborgs kommun har som bekant lagt ner Hallevibadet i Vargön. En privatperson, Jonas Mossberg, meddelade kommunen förra sommaren att han ville förvärva badet. (Se “Hallevibadet i privat regi?”.) Det vill Mossberg fortfarande. Han ser en potential i både badet och området. Han har stora planer på utveckling.

Det går emellertid långsamt i samtalen mellan kommunen och Mossberg. Ja, enligt Mossberg händer det egentligen ingenting. Han har skrivit många brev till både politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:

“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”

 Mossberg verkar vara frustrerad. Han beskriver i sitt mail till politikerna de “problem” han upplever. Han får inte de underlag han ber om, han får felaktiga uppgifter och blir i det stora hela motarbetad. Tiden bara går och Mossberg upplever att det är en “taktik” för att hindra hans planer. Han lägger skulden för att det inte händer något helt på kommunen.

Jag kan naturligtvis inte avgöra om Mossberg har rätt. Genom åren har jag emellertid hört liknande påståenden om kommunens beteende från andra personer, t ex från Hästefjorden, Sikhall, Vänersnäs och Juta. Flera känner med rätt eller orätt en stor frustration i sina möten med kommunen och jag antar att kommunala tjänstepersoner skulle säga samma sak – fast tvärtom.

I det citerade mailet ovan skriver Mossberg några som han anser vara väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På nämndsammanträdet den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det var uttrycken eller “tonen” i mailet som var anledningen. När jag läste mailet så tyckte jag att det var tuffa och kritiska formuleringar. Men att de skulle kunna leda till en anmälan och ett eventuellt åtal hade jag inte en tanke på. Vilket naturligtvis en åklagare skulle kunna ha.

Det finns dock ingen polisanmälan i diariet, vad jag har sett, och Mossberg själv har inte blivit delgiven någon anmälan. Inte än i varje fall, men naturligtvis hittar inte samhällsbyggnadsförvaltningen på. För hade den gjort det så skulle informationen eventuellt kunna utgöra ett förtal av Mossberg… Det är naturligtvis möjligt att en polisanmälan har gjorts av en privatperson och sedan kommit till förvaltningens kännedom. (Tillägg 21/3. Det var tjänstepersonen själv, som privatperson, som polisanmälde Mossberg.)

Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd kan sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.

Även Arena Vänersborg var uppe på sammanträdet, fast det har jag faktiskt redan nämnt i ett blogginlägg. (Se “Budget, arenan, SD och Norra skolan”.) Arenataket läcker som bekant och har gjort så sedan arenan byggdes. Kommunfullmäktige har bestämt att takduken ska läggas om och det ska ordnas snörasskydd och skärmtak. Det ska också sättas upp ny invändig belysning. Fullmäktige har avsatt 20,8 milj kr till åtgärderna.

Det är flera personer med insyn i “projektet” som inte tror att dessa pengar kommer att räcka. Det finns också de som är ganska övertygade om att de föreslagna åtgärderna inte kommer att vara tillräckliga för att arenan ska bli riktigt “funktionsduglig”. Dessutom har inte de föreslagna åtgärderna på arenan fått bygglov av byggnadsnämnden. Det är med andra ord bara problem.

Det är inte otroligt att just dessa problem upplevs som så stora att inga företag vill åta sig att renovera arenataket. De kan vara så osäkra på både pengar och åtgärder att de helt enkelt inte vågar “röra” i projektet. Kanske vill de överhuvudtaget inte associeras med arenan…

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde fick politikerna reda på att inget företag har anmält intresse av att åta sig uppdraget att åtgärda arenan. Det kommer med andra ord antagligen inte att bli någon takomläggning i arenan i år. Och med tanke på IFK Vänersborgs öde i Elitserien så kanske det är dags för politiken att tänka igenom vad vi ska ha Arena Vänersborg till i framtiden – vilka åtgärder ska kommunen vidta, och till vilka kostnader…

Det som inte nämndes på sammanträdet, men som kanske tas upp på morgondagens möte, är Sikhall. Förvaltningsrätten i Göteborg har fortfarande inte behandlat den överklagan av nämndens beslut som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) gjorde när “deras” nämnd röstade på ett annat sätt än vad de ville. Det handlade om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

De begärde emellertid ingen inhibition av det beslut som oppositionen fattade vilket betyder att nämndens beslut gäller och ska verkställas. Jag kan tycka att förvaltningen borde informera nämnden om hur verkställandet av beslutet fortskrider…

Imorgon sammanträder alltså samhällsbyggnadsnämnden igen. Kanske kommer ledamöterna att delges mer information i dessa ärenden. Och vem vet, kanske lämnar förvaltningen ny intressant information. Det kanske kan bli ett riktigt intressant möte.

Kategorier:Arena Vänersborg, Hallevi, Polis, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)

19 mars, 2024 1 kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.

Vänersborgs kommun tänker anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö. Den kommande vägen går under namnet Brättelänken. Frågan för politikerna är om Brättelänken ska dras norr eller söder om gamla Brätte stad.

Det första alternativet är den norra vägsträckningen. Den föreslås följa den nuvarande smala och lågtrafikerade grusvägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten.

Det andra alternativet är den södra vägsträckningen. Den ska utgå från den så kallade Edsvägen mellan Vänersborg och Båberg, dvs väg 2025, i direkt närhet till bron över fd järnvägen vid Brätte ridskola. Den nya vägen tänker man ska gå parallellt med den befintliga cykelbanan på gamla banvallen och sedan genom delvis obruten terräng. Det två alternativa vägsträckningarna möts sedan strax söder om detaljplaneområdet vid Skaven.

Brättelänken med de två alternativa vägsträckningarna behandlades på samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde den 29 februari. Nämnden skulle fatta ett beslut om vilket av de två alternativen den skulle rekommendera. (Beslutet ska sedan vidare till kommunstyrelsen som ska ge ett uppdrag om att starta projekteringen.)

Riksintresse

Det presenterades flera utredningar inför samhällsbyggnadsnämndens beslut. En utredning gällde fladdermöss i området och en annan gällde förekomsten av mindre hackspett. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte redovisades också. Det verkar dock inte ha gjorts någon arkeologisk undersökning av området mellan de synliga fornlämningarna efter Brätte stad och Vassbotten. Det ingick i varje fall ingen sådan utredning i nämndens underlag. Det är ju ett viktigt område. Det låg alldeles vid staden och nära vattnet där bryggorna fanns. Det var säkerligen platsen för mycket rörelse och en livlig verksamhet med lastning, lossning, handel osv. Brätte är ju av riksintresse så det kanske har gjorts någon typ av undersökning vid tidigare tillfälle, även om jag inte känner till det. Hur som helst så fick inte nämndsledamöterna någon information om en sådan undersökning.

Den arkeologiska undersökningen av området väster om staden Brätte gjordes under en dag, den 23 januari 2020. Spontant kan jag tycka att det verkar vara en kort tid för en sådan undersökning.

Det grävdes 21 sökschakt och det visade sig att alla var fyndtomma. Det står inget i rapporten om hur djupt man grävde, men det verkar inte ha varit särskilt djupt. Det ser i varje fall inte ut så om man ska döma av fotografiet som pryder omslaget till rapporten. Men det var väl tillräckligt får man förmoda… Sedan gick de två personerna från Förvaltningen för kulturutveckling inom Västra Götalandsregionen runt och tittade i området. Det noteras att de såg en sentida gärdesgård och en stenformation.

Slutsatsen av undersökningen var:

“Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet.”

Det ska dock återigen betonas att den arkeologiska undersökningen gjordes väster om där staden har legat. (Du kan ladda ner utredningen här.)

I underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde fanns också med en vägutredning gjord av Trivector år 2017. I rapporten analyserade Trivector de båda vägalternativen utifrån tre parametrar: kulturmiljö, ekonomi och trafiksäkerhet.

Trivector börjar med att beskriva hela området söder om Vassbotten:

“I området mellan Öxnered och Edsvägen finns ett böljande skogs- och kulturlandskap med åker- och betesmarker. Utöver Brätte, som är ett område skyddat av Miljöbalken (MB) 3 kap. 6 §, har fornlämningar hittats på flertalet platser i utredningsområdet. Enligt MB 3 kap. 6 § ska Brätte skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”

Trivector fortsätter:

“Vassändaviken är utpekat som särskilt värdefullt naturområde enligt MB 3:6 och skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”

Trivector beskriver sedan de två alternativa vägsträckningarna och konstaterar att den norra sträckningen av Brättelänken innebär att:

“Vägsträckningen går genom området där det finns kända fornlämningar för boplats och tangerar området där det finns kända fornlämningar för stadslager … Samråd med Länsstyrelsen behövs för att göra en bedömning av vägsträckningen samt vilka undersökningar som i så fall behöver göras. Sannolikt krävs en större undersökning för alternativ Brätte än för alternativ Ridskolan. Alternativets genomförbarhet är svårbedömt före samråd med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen vill veta om alternativ finns till ingreppet.”

Det södra vägalternativet, som utgår ungefär vid Brätte ridskola, passerar i utkanten av det område där det finns kända fornlämningar. Rapporten framhåller emellertid att det endast är en liten del av detta område som påverkas av den nya vägen.

Trivector gör också en kostnadsbedömning av de två vägsträckorna. Det uppskattas att kostnaden för den nordliga sträckningen på vägen, dvs mellan Brätte stad och Vassbotten, kommer att uppgå till mellan 31,7-37,5 milj kr. Vägen söder om Brätte beräknas kosta 34,5-40,9 milj kr. Notera att kostnadsberäkningarna gjordes 2017, beloppen lär vara högre idag.

“Utifrån ovanstående utvärdering rekommenderar Trivector Traffic att Vänersborgs kommun går vidare med alternativ Ridskolan.” (Alternativ Ridskolan är alltså den södra vägdragningen; min anm.)

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade en annan uppfattning än Trivector. Förvaltningen förordade det norra vägalternativet. Det främsta argumentet verkade vara att Brätte ridklubb och en berörd granne motsatte sig det södra alternativet. Förvaltningen menade också att det norra alternativet var något billigare.

Ärendet avgjordes med en omröstning. Tor Wendel (M) hade i ett tidigt skede meddelat att han inte deltog i beslutet. James Bucci från Vänsterpartiet röstade för den södra vägsträckningen. Resten av nämndens 9 ledamöter röstade på att Brättelänken ska gå mellan Brätte stad och Vassbotten – mitt genom fornminnesområdet…

Min uppfattning är att det är tveksamt om det underlag som presenterades för nämnden var fullständigt. Samtidigt redovisades inte nackdelarna med den norra vägsträckningen ordentligt och vägens följder för natur- eller kulturmiljön tycks ha underskattats.

Det får inte skövlas fler fornminnen i Vänersborgs kommun… Politikerna måste visa respekt för historien.

I föredraget om Vänersborgs historia (se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”) inledde Peter Johansson på Vänersborgs museum:

“Lokalhistoria, det engagerar, och det skulle jag vilja säga, är många gånger den viktigaste historien. Den som allting startar med.”

Det håller Vänsterpartiet med om – tydligen som enda parti i kommunen…

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)

18 mars, 2024 Lämna en kommentar

Det är väl ganska många som någon gång har stannat till vid Torgbrunnen mitt i Vänersborgs centrum. Kanske har man fotograferat brunnen eller satt sig på kanten för att äta en glass.

Torgbrunnen invigdes den 29 augusti 1946 för att fira Vänersborgs 300-årsjubileum. Den uppmärksamme har kanske noterat att det finns några inskriptioner på brunnen. Och har man varit riktigt nyfiken kanske man också har läst inskriptionerna.

”Brätte borgare byggde på kungligt bud Vänersborg – privilegier utfärdades år 1644 för den nya staden.”

Man kan verkligen känna historiens vingslag…

Brätte är Vänersborgs föregångare. Den lilla köpstaden växte fram vid Vassbottens södra ände. På 1500-talet var det kommunikation på vatten som gällde och längre än till området vid Brätte kom inte varutransporterna från Vänern. Det var järn från Bergslagen, timmer och skogsprodukter som skulle säljas utomlands. Vid Brätte fick skeppen, bojorterna, lasta om till hästtransporter som drog varorna förbi vattenfallen i Trollhättan. Där lastades varorna på fartyg som gick längs Göta älv till Göteborg.

Det växte fram lagerhus vid Brätte, stallar för hästarna, värdshus och bostäder. Till en början kallades platsen Vassända men åtminstone vid 1580-talet omnämns platsen som Brätte. Fler bosatte sig i Brätte och det växte fram en marknad. 1585 blev Brätte en stad och fick ett stadsvapen. (Enligt en annan uppgift skedde detta 1619.) Staden växte oplanerat med en mängd småhus och trånga gränder. Peter Johansson på Vänersborgs museum liknar Brätte vid den här tiden, i ett föredrag i oktober 2019, med ett bohuslänskt fiskeläger. (Se föredraget på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”. Det är för övrigt hans föredrag som jag till stor del har använt som källa.)

Under Kalmarkriget (1611-13) erövrade Danmark Älvsborgs fästning och många i området flyttade upp längs älven till Brätte. Brätte växte och det beräknas att 400-450 personer bodde i Brätte tiden efter kriget. Det var svårt för staden att växa, det blev för “trångt”. Samtidigt grundades Vassbottenviken upp och det blev omöjligt för fartygen att komma ända fram till Brätte. Det försvårade lastning och lossning. Det var dessutom svårt att försvara Brätte. Enligt Peter Johansson blev Brätte till och med ockuperat av danskarna 1613.

Modell gjord av Sören Elmqvist – hur Brätte kan ha sett ut vid 1600-talets början. Finns på Vänersborgs museum.

År 1639 besökte Axel Oxenstierna Brätte. Brätteborna försökte få honom att godkänna en flytt av Brätte till Huvudnäs. Oxenstierna besökte Huvudnäs och blev, fortfarande enligt Peter Johansson, imponerad. Här kunde ett starkt försvar byggas. Den 1 februari 1644 fick Vänersborg sina stadsprivilegier och Brätteborna flyttade. De sista invånarna lämnade Brätte 1647, och staden “växte igen” och glömdes. (Se också Wikipedia om Brätte.)

1918 och 1943 gjordes emellertid en del arkeologiska utgrävningar av Brätte. Det var dock en förhållandevis liten del av den gamla staden som undersöktes, men det är idag möjligt att se lämningarna efter staden.

I den Friluftsutredning som pågår i kommunen just nu står det följande om Brätte:

“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse då det var här samhället låg innan det flyttades upp till Huvudnäset. Området har höga naturvärden kopplade till de öppna och betade strandängarna. Söder om vägen mot Brättegården finns en skogskulle med både ek och tall. Både fåglar, groddjur och fladdermöss trivs i den mosaik av naturmiljöer som bildas av betet i kombination med skogsområden och närheten till Vänern. Då Vänersborgs stad till stor del väntas växa kring Öxnered och även Onsjö förväntas området få en allt mer strategisk placering som tätortsnära rekreationsområde.”

Utredningen har för närvarande tre utvecklingsförslag för området:

  • “Följa upp Naturvårdsstrategins förslag om naturreservat.
  • “Koppla ihop med en promenadstig som kan leda runt hela Vassbotten.”
  • “Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”

Varför skriver jag om Brätte? Jo, det finns avancerade planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö.

Det är en viktig väg eftersom det är tänkt, som framgår av citatet ovan, att det ska byggas många bostäder i Öxnered/Skaven och vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt. Vägen ska bli en avlastning för Edsvägen (väg 2025) och en utryckningsväg för brandförsvaret.

Frågan som Vänersborgs kommun står inför är: hur ska vägen, som kallas Brättelänken, dras. Det finns två alternativ – norr eller söder om Brätte.

Det tänkte jag skriva om i nästa blogginlägg – ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

SBN/Sikhall 9: Yttrandet till Förvaltningsrätten

28 januari, 2024 2 kommentarer

I torsdags, den 25 januari, behandlade samhällsbyggnadsnämnden ärendet “Svar på överklagandet av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16”. Bakom den långa rubriken på ärendet döljer sig det beslut som nämnden fattade om processen kring de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall i november förra året. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Oppositionspartierna (M+L+V+MBP+SD) fattade ett annat beslut än det beslutsförslag som förvaltningen hade lagt fram. Och som stöddes av de styrande partierna (S+C+KD+MP). Voteringen slutade med 6 röster för oppositionens förslag och 5 för de styrandes.

Beslutet får som bekant ett rättsligt efterspel. Ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Anderson (C) överklagade nämligen nämndens beslut till Förvaltningsrätten. De anser att beslutet stred mot lagen på alla punkter och vill att rätten ska upphäva beslutet. Jonasson och Andersson överklagade således ett beslut som deras egen nämnd hade fattat. Frågan är om det inte är unikt. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

Förvaltningsrätten anmodar samhällsbyggnadsnämnden att yttra sig över överklagandet. Rätten vill höra båda sidorna innan den fattar ett beslut om nämndens beslut är lagligt eller inte. Det var detta yttrande som nämnden skulle fatta beslut om i torsdags. I kallelsen till sammanträdet stod det:

”Förvaltningsrätten efterfrågar motpartens svar i målet”

“motpartens svar i målet”. Det läste tydligen inte ledamöterna från de styrande partierna. (Det ska sägas att Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Anderson (C) förklarade sig jäviga och lämnade rummet när ärendet behandlades. Som förvaltningschef Andreas Knutsson också gjorde.) Motparten till de båda ordförandena är naturligtvis de ledamöter i oppositionen som stod bakom beslutet, inte de som röstade mot.

Ledamöterna från de styrande lade trots det ett eget förslag till yttrande:

“Nämnden ställer sig bakom Ann-Marie Jonassons och Johan Anderssons skrivelse/ överklagan till förvaltningsrätten. Olika uppfattningar om hur likabehandlingsprincipen ska tolkas gör en oberoende granskning av beslutet som togs i nämnden 2023-11-16 intressant och viktig, inte minst för framtida beslut i liknande ärenden.”

De som stod bakom förslaget var Leif Höglund (S), Håkan Skött (S), Kristina Östergren (S), Helge Kneese (KD) och Hans-Peter Nielsen (KD).

De har totalt missuppfattat. Torsdagens ärende handlade alltså inte om sakfrågan och vad de tyckte om den. Den är redan avgjord och överklagan inlämnad. Nämnden skulle yttra sig över och motivera det beslut som redan var fattat! Min åsikt är tydlig, de som inte var med och fattade beslutet i november borde inte ha deltagit i diskussionen överhuvudtaget.

Nu spelade de styrande partiernas agerande i torsdags ändå ingen roll. De ledamöter som fattade det överklagade beslutet, dvs “oppositionspartierna” (som har majoritet i nämnden), röstade igenom det yttrande till Förvaltningsrätten som samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) hade författat.

I blogginlägget “SBN/Sikhall 2: Skäl till överklagande” redogjorde jag mycket utförligt för innehållet i Jonassons (S) och Anderssons (C) överklagande. Därför tänkte jag återge hela yttrandet till Förvaltningsrätten från samhällsbyggnadsnämndens majoritet, dvs de partier som inte är med i styret av kommunen. Det finns tre bilagor med i yttrandet. De är exempel på markförsäljning utan viten. De bifogar jag inte på grund av GDPR-reglerna. (Det går också att ladda ner yttrandet som pdf genom att klicka här.)

===

Svar på överklagande av Vänersborgs kommuns beslut fattat av samhällsbyggnadsnämnden 2023-11-16 § 144 

Samhällsbyggnadsnämnden ser fram emot ett avgörande i denna fråga.

Bakgrund

Ärendet “Fastighetsreglerande åtgärder i Sikhall” handlar om att reglera kommunens fastighet Sikhall 1:4 och exploatörens fastighet Sikhall 1:6. Det är för att möjliggöra att en detaljplan upprättas, en plan som byggnadsnämnden beslutade om den 19 maj 2015, och som man då bedömde  “… kan antas hösten 2016.”

År 2005 förvärvade exploatören båda de aktuella fastigheterna efter en budgivning där exploatören lade det högsta budet. Någon vecka efter att förvärvet var klart meddelade kommunstyrelsens ordförande att kommunen skulle förköpa hela den fastighet som exploatören hade förvärvat. Det slutade med att kommunen 2007 förköpte den del av fastigheten som idag är Sikhall 1:4. 

Kommunfullmäktiges beslut är nu att exploatören ska förvärva delar av kommunens fastighet (bilaga 7). Fastighetsregleringen handlar alltså om att exploatören ska få köpa tillbaka delar av sin tidigare mark.

1. Alla viten tas bort.

Det styrande dokumentet “Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” (bilaga 14) är giltigt från 2016-03-03. Sedan dess har många markförsäljningar skett utan att vite tillämpats. 

Vite nämns inte i regelverket. Texten om “Kommunen kan komma att ställa krav på säkerhet i form av pant, bankgaranti, borgen eller dylikt för att garantera exploatörens åtaganden i exploateringsavtalet” (sid 7) står under kapitlet “Exploateringsavtal”, inte under “försäljning av kommunägda fastigheter” och är därför inte tillämpbart i detta ärende (ärendet handlar om fastighetsreglering. “Att överföra mark mellan fastigheter kallas fastighetsreglering” (lantmateriet.se)).

Vite tillämpades inte före 2021. Även om viten har tillämpats därefter så finns det inga dokumenterade  politiska beslut om att viten, i synnerhet löpande viten, ska vara praxis. 

Vite har också formulerats olika i olika fall, t.ex. “Bolaget förbinder sig, vid vite av 1.000.000 kronor i penningvärde 2021-01-01, att vid överlåtelse av äganderätten till Fastigheten tillse att de nya ägarna övertar samtliga förpliktelser enligt denna överenskommelse…”: (KÖPEKONTRAKT FÖR HÄSSJAN 3, undertecknat maj 2021). Detta var rimligt i detta fall ställt i relation till köpesumman, samt en engångssumma. 

Exempel på markförsäljning utan viten (med samma regelverk): 

  • 2023-01-20, Försäljning av fastigheten Niklasberg 16 (äldreboendet Eken), Dnr: SBN 2022/347 (se bilaga). Kommunfullmäktige fastställde senare beslutet i enlighet med gällande reglemente 1§, 10, se bilaga.
  • 2020-11-26, Försäljning av Fårhagen 1, (SBN 2020/161). Se bilaga.
  • 2021-12-09 KÖPEKONTRAKT FÖR VÄNERSBORG KOHAGEN 2 (SBN 2021/285). Se bilaga.

Då försäljning av fastighet eller del av fastighet till största del är delegerat till förvaltningen (se bilaga delegeringsordning, kap 7) och nämndens ledamöter inte har full tillgång till diariet, så krävs mer tid om fler exempel ska identifieras.

Nämnden har rätt att göra avsteg från regelverket (sid 9): “Samhällsbyggnadsnämnden som vid varje tidpunkt har ansvaret för att fatta beslut om exploateringsavtal, markanvisningsavtal och samverkansavtal får frångå riktlinjerna i enskilda fall när det krävs för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan eller andra särskilda skäl föreligger.” 

Fastighetsregleringen sker just för att på ett ändamålsenligt sätt kunna genomföra en detaljplan, ett planarbete som pågått sedan 2015, på direkt uppdrag av Kommunfullmäktige att verkställa. De fastighetsrättsliga lösningarna i kommunfullmäktiges beslut är tydliga och odiskutabla och de är en förutsättning för att arbetet med detaljplanen ska kunna fortsätta.

Samhällsbyggnadsnämnden vill framförallt lyfta och särskilt betona att de särskilda skälen för att göra avsteg från regelverket redovisades och diskuterades i nämnden som grund för beslutet.

Den mark som det gäller är en del av en större fastighet som kom i kommunens ägo genom förköp, enligt då gällande lagstiftning (se ovan). 

Marken köps av en enskild person till skillnad från de exempel av försäljningar till företag som anges (bilagor 15-17). Företagen har accepterat vitesskrivelserna, troligen eftersom de inte tar någon personlig risk, och kriterierna är tydliga och uppfyllandet därför möjligt att bedöma (se även nästa punkt om “vision”).

Kommunens krav på exploatören (i Sikhall) är att den förvärvade marken ska sammanslås med exploatörens fastighet Sikhall 1:6. På denna fastighet är exploatörens bostadshus belägen. Risken är stor att exploatören tvingas sälja sitt bostadshus för att kunna betala eventuella viten som på kort tid kan överstiga köpesumman.

Exploatören har enligt egen uppgift fått nej av samhällsbyggnadsförvaltningen till att stycka av den förvärvade delen av kommunens mark till en egen fastighet som förvärvas i form av ett aktiebolag.

2. Alla hänvisningar till Vision tas bort 

Viten med hänvisning till uppfyllande av en ”vision” är orimligt, särskilt som skriftlig och gemensam överenskommelse med exploatören om hur en eventuell vision ser ut saknas.

Förslaget som röstades ner var ett avtal där “Vitens aktualiserande ska beslutas av samhällsbyggnadsnämnden i de fall exploatören underlåter sig att genomföra de visioner som ligger till grund för inriktningsbeslutet.” Visionen finns inte med i kommunfullmäktiges beslut.

Exploatören kan inte åläggas att förverkliga en vision eftersom det är den kommande detaljplanen som styr exploateringen av området. Detaljplanen är inte klar än och den beslutas av en helt annan nämnd, byggnadsnämnden.

3. I texter om att ”Detta avtal förutsätter för sin giltighet att kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun genom beslut godkänner detta avtal” ersätts kommunfullmäktige med samhällsbyggnadsnämnden 

Kommunfullmäktige fattade beslutet om Sikhall i maj 2023. I kommunfullmäktiges beslutsunderlag stod “Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de fastighetsrättsliga frågorna…”, och det var alltså upp till Samhällsbyggnadsnämnden att verkställa fullmäktiges beslut. 

De överklagande skriver att kommunens fastighet i Sikhall har ett strategiskt läge. 

Reglementets formulering att “Fastighetsköp och fastighetsavyttring som är av principiell beskaffenhet, strategiska eller annars av större vikt ska alltid underställas kommunfullmäktige oavsett belopp” är uppfyllt i och med att kommunfullmäktige gav samhällsbyggnadsnämnden direktiv för fortsatt hantering av ärendet. 

Ett annat argument som lyfts är att exploatören “får genom detta förköp ensam möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten”. Kommunen har ägt området sedan 2007 utan att utveckla området enligt den motivering som angavs för förköpet. Oavsett om det är juridiskt möjligt eller inte att kommunen förköper mark av en kommuninvånare för att sälja den till någon annan så torde det vara moraliskt omöjligt särskilt när exploatörens avsikt med utvecklingen av området ligger nära kommunens egen.

4. Avtalsservitutet som berör nyttjande av området för tillgång till öppet vatten omarbetas, i samråd med Vänersborgs Segelsällskap samt exploatören, så att syftet uppnås för båda parter. Kontrollera om ”erlägga” ska ersättas med ”anlägga” i §3

Syftet med denna beslutspunkt är att genomföra kommunfullmäktiges beslut 23-05-17 §72 (bilaga 7): ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. Under ärendets behandling i Samhällsbyggnadsnämnden framkom att Vänersborgs Segelsällskap (VSS), som äger grannfastigheten Sikhall 1:22, önskade en sen ändring i föreslaget servitut (avtalsbilaga  4, referens 3) jämfört med det fullmäktige beslutade om, för att reglera fritt segelvatten norr om Sikhall 1:22. Denna förändring av tidigare förslag på servitut är därmed nödvändig för att kunna verkställa kommunfullmäktiges beslut, och behöver överenskommas mellan parterna.

Övrigt

Detta ärende kom sent till nämndledamöternas kännedom (material delades 24-01-11). Då dessutom juridiskt stöd har saknats för att formulera detta svar så önskar nämnden möjlighet att komplettera om något är oklart eller saknas i detta svar.

===

De ledamöter som står bakom detta yttrande till Förvaltningsrätten är Tor Wendel (M), Göran Nilsson (SD), Johan Abrahamsson (M), James Bucci (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Thomas Larsson (MBP).

Nu är det upp till Förvaltningsrätten att förkunna sin dom – är samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023 olagligt eller inte? För min del råder det ingen tvekan om att beslutet är helt lagligt.

Tyvärr lär domen dröja ett tag. Mitt tips är att det inte är sannolikt att domen kommer före sommaren… Fram till domen avkunnas ska emellertid nämndens beslut från november börja verkställas. Samhällsbyggnadsförvaltningen måste arbeta fram en ny överenskommelse med Magnus Larsson.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

SBN/Sikhall 8: Till nämndens försvar – Framtid

14 januari, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “SBN/Sikhall 7: Till nämndens försvar – Servitut” och en avslutning av denna bloggserie.

Det har hänt något unikt i politikens Vänersborg.

Samhällsbyggnadsnämnden fattade i november ett beslut i ett ärende med röstsiffrorna 6-5. Nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) vände sig då till juridiken i Göteborg. De överklagade sin egen nämnds beslut eftersom de ansåg att beslutet är olagligt.

Det är unikt.

Det är mycket svårt att se att det finns någon som helst juridisk grund för överklagandet. Det har jag försökt visa i mina blogginlägg om överklagandet. (Se länkar nedan.) Det är dock alltid svårt att sia kring juristers slutsatser. Det finns många juridiska finter och finesser som “vanligt folk” inte har en aning om.

 Förvaltningsrättens slutsatser och kommande domslut är naturligtvis beroende på den information de får ta del av. Det är därför av yttersta vikt att samhällsbyggnadsnämnden, dvs de som stod bakom beslutet, lyckas få fram ett yttrande som ger Förvaltningsrätten en mer fullständig och rättvis bild även av bakgrunden till ärendet. För det är tyvärr så att den bild som Jonasson och Andersson ger i överklagandet inte ger juristerna det nödvändiga underlaget.

Händelserna mellan åren 2005-2007 saknas i Jonassons och Anderssons beskrivning. Det är nödvändigt att rätten på något sätt delges de händelser som ledde fram till kommunens förköp/expropriation av Magnus Larssons mark, mot hans vilja. Det måste klargöras för rätten att den mark det handlar om idag, det är Magnus Larssons tidigare mark. Kommunen förköpte den med mycket tvivelaktiga motiv. (Se “Historien om Magnus Larsson”.) Hade t ex en politiker, typ ett kommunalråd, köpt samma fastighet 2005 så hade kommunen aldrig agerat som den gjorde – och exproprierat marken…

Kommunens motarbetande av Magnus Larsson när han senare skulle bygga sin bostad hör naturligtvis inte till detta ärende och det skulle dessutom vara svårt att skildra. Men vi som var med, eller satt oss in i historien i efterhand, kommer ihåg de synpunkter och den kritik som byggnadsnämnden hade på allt som Magnus Larsson ville göra vid uppförandet av bostaden. Magnus Larsson hotades t ex vid ett tillfälle med 300.000 kr i vite (”böter”) och ytterligare 100.000 kr i månaden, om han fortsatte med byggverksamheten. Plus att han skulle få riva skärmtaket på sitt hus… (Se YouTube ”Skandalernas Vänersborg: Sikhall”.) Magnus Larsson tvingades att överklaga byggnadsnämndens beslut ett antal gånger. Han fick rätt samtliga gånger av Länsstyrelsen eller Mark- och miljödomstolen. Magnus Larsson vann till slut striden mot kommunen. Husbygget tog 7,5 år tack vare Vänersborgs kommun…

Det är lätt att se det som händer nu och de senaste åren som en obruten följd av kommunalt “motarbetande” av Magnus Larsson. Det är emellertid svårt att se de rationella motiven bakom detta.

Syftet med de båda ordförandes, Jonassons och Anderssons, överklagande är naturligtvis att Förvaltningsrätten i Göteborg ska förklara beslutet olagligt. Resultatet av ett sådant beslut skulle då bli att det med all säkerhet inte blir någon överenskommelse om de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. Magnus Larsson kommer nämligen aldrig att skriva på en överenskommelse som innebär att han riskerar att förlora sitt hus och hem. Och om inte kommunen och Magnus Larsson kommer överens betyder det att förutsättningen för att en detaljplan ska kunna utarbetas och antas blir i det närmaste obefintlig. Och Sikhall kommer inte att kunna utvecklas. Området kommer att fortsätta den stagnation som tog sin början när kommunen förköpte/exproprierade marken 2007.

Jag kan inte se att det i sig skulle vara ett mål för de styrande. Det skulle inte finnas några vinnare i ett sådant scenario, bara förlorare. Eller vill Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) helt enkelt att Sikhall ska förbli som det alltid har varit…? Men, varför säger de inte det i så fall?

 Mitt första blogginlägg i denna “serie” kallade jag ”The bottom is nådd”. Jag kan fortfarande inte karaktärisera Jonassons och Anderssons överklagande på något annat sätt.

Det är många, bland annat en majoritet i samhällsbyggnadsnämnden och, som det ser ut, en majoritet i kommunfullmäktige som hoppas att Magnus Larsson ska få möjlighet att utveckla Sikhall. Då måste Förvaltningsrätten avslå överklagandet… Vi hoppas på det.

==

PS. Missa inte Magnus Larssons två kommentarer till denna blogg – komm 1 och komm 2.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

SBN/Sikhall 7: Till nämndens försvar – Servitut

11 januari, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “SBN/Sikhall 6: Till nämndens försvar – Vem beslutar?”.

Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023 bestod av fyra punkter. Samtliga fyra beslutspunkter har överklagats till Förvaltningsrätten av nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och nämndens 1:e ordförande Johan Andersson (C). De anser att samtliga är olagliga.

Jag har gått igenom de tre första punkterna. (Se länkar nedan.) Samhällsbyggnadsnämndens fjärde beslutspunkt hade följande lydelse:

“Avtalsservitutet som berör nyttjande av området för tillgång till öppet vatten omarbetas, i samråd med Vänersborgs Segelsällskap samt exploatören, så att syftet uppnås för båda parter. Kontrollera om ”erlägga” ska ersättas med ”anlägga” i §3”

Jonasson och Andersson anser att beslutet är olagligt med följande motivering:

“grunden till överklagandet [är] att man i det avseendet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken” (bilaga 7). I inriktningsbeslutet står det skrivet att ”Vid fastighetsförsäljning ska det skrivas ett servitut om att Vänersborgs Segelsällskap kan bygga ut bryggan och har fritt segelvatten”. 

Ja, det gäller att vara “total” och mer eller mindre skoningslös när oppositionspartierna röstar ner ens eget förslag, dvs det förslag som i praktiken för de styrande partierna nästan uteslutande är tjänstepersonernas förslag. Och här hamnar de båda ordförande väldigt fel. Återigen…

Det är möjligt att beslutet skulle ha haft en tydligare formulering, eftersom Jonasson och Andersson uppenbarligen har missuppfattat beslutets innebörd. (Och då kan ju andra också göra det, t ex kristdemokrater och miljöpartister.) Kommunfullmäktiges beslut är nämligen så att säga inkluderat i nämndens beslut. Det som föranleder en annan och ny formulering är att Vänersborgs Segelsällskap önskar ytterligare ett servitut än det fullmäktige beslutade om.

Det blir enklare att förklara om jag utgår från några kartor.

Området markerat med gul skraffering (se kartan nedan) är ett stort område (92.900 kvm) som till största delen består av vatten. Området är för närvarande en del av kommunens fastighet, Sikhall 1:4. Kommunfullmäktige beslutade att området ska förvärvas av Magnus Larsson och i fortsättningen tillhöra hans fastighet, Sikhall 1:6.

Segelsällskapets fastighet, Sikhall 1:22, blir nästan helt omgärdad av Magnus Larssons fastighet, men inte riktigt. Kommunen behåller parkeringen framför Segelsällskapets område (1:4) och också vägen och sjösättningsrampen.

Och så var det då servituten och punkt 4 i samhällsbyggnadsnämndens beslut…

Kartan nedan visar dagens fastighetsgränser, innan eventuella fastighetsregleringar. De skrafferade områdena, A, B och C, och även området D, är alltså tänkta att övergå i Magnus Larssons ägo, Sikhall 1:6.

Vänersborgs kommun ska innan de fastighetsrättsliga lösningarna genomförs skriva ett servitut med Segelsällskapet. Servitutet innebär att Segelsällskapet ska få använda området med grön skraffering på kartan till höger (A) för att bygga ut sin brygga. Området med blå skraffering (B) ska vara öppet vatten. Det ska också skrivas ett servitut på det lila (violetta) skrafferade området (C) mellan Magnus Larsson och Vänersborgs kommun. Området ska kunna nyttjas av kommunen och dess invånare för tillgång till öppet vatten.

Det här är alla parter, dvs kommunen, Segelsällskapet och Magnus Larsson, överens om. Men så har Segelsällskapet framfört önskemål om att det också borde skrivas ett servitut om att klubben ska få tillgång till öppet vatten norr om sin fastighet, dvs i område D.

Moderaterna och Vänsterpartiet ordnade ett möte mellan Segelsällskapet och Magnus Larsson för att diskutera frågan. Segelsällskapet och Magnus Larsson kom överens om att det ska vara öppet vatten och att vattnet ska kunna nyttjas av båda parter.

Det är helt enkelt detta som samhällsbyggnadsnämndens beslut handlar om. Det ska skrivas ett servitut mellan Magnus Larsson och Segelsällskapet om tillgång till öppet vatten i område D.

Det vore intressant, men inte särskilt konstruktivt, om Förvaltningsrätten skulle gå på Jonassons (S) och Anderssons (C) linje och olagligförklara arbetet med att ta fram ett sådant servitut…

Därmed har jag gått igenom både det beslut som oppositionen fattade i samhällsbyggnadsnämnden och det överklagande som nämndens båda ordförande har lämnat till Förvaltningsrätten. Det som är kvar är väl någon typ av sammanfattning och slutsatser…

Fortsättning följer…

==

OBS! Du kan ladda ner hela överklagandet här. Det är ett stort dokument med flera bilagor.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

SBN/Sikhall 6: Till nämndens försvar – Vem beslutar?

10 januari, 2024 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “SBN/Sikhall 5: Till nämndens försvar – Visionen”.

Punkt 3 i oppositionens beslut i samhällsbyggnadsnämnden den 16 november 2023 handlar inte om själva förslaget till överenskommelse mellan Magnus Larsson och kommunen. Beslutspunkten är av det formella slaget.

Nämnden ansåg att en överenskommelse mellan parterna skulle godkännas av samhällsbyggnadsnämnden. Det tyckte inte ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C). De ansåg att kommunfullmäktige ska fatta beslutet om en överenskommelse – och överklagade även detta beslut till Förvaltningsrätten.

Samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige?

Frågan är för närvarande helt hypotetisk, eftersom Magnus Larsson ändå inte tänker skriva på någon överenskommelse. Inte som den ser ut nu, dvs inte med det innehåll som Jonasson och Andersson vill att den ska ha. Men om parterna blir överens, så anser de båda ordförande att ärendet är av:

“… principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen…”

Och då ska det beslutas av kommunfullmäktige. Det står i kommunens styrdokument ”Riktlinjer markanvisningar, exploateringsavtal och försäljning av kommunägda fastigheter” i samband med avsnittet om att samhällsbyggnadsnämnden får göra avsteg från riktlinjerna och “praxis”. Men det står framför allt i Kommunallagen 5 kap 1 §:

“Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen”

Och då blir det självklart ett tungt argument. Kan tyckas – om ärendet nu är av “principiell beskaffenhet” eller “större vikt”…

I överklagandet till Förvaltningsrätten ger Jonasson och Andersson två argument för att kommunfullmäktige ska fatta beslutet och att rätten därmed ska förklara nämndens beslut för olagligt.

Det första skälet som Jonasson och Andersson anför till sitt stöd för sin åsikt är:

“med anledning av det strategiska läget fastigheten har”

Ärendet skulle alltså vara av “principiell beskaffenhet eller annars av större vikt” för att kommunens fastighet Sikhall 1:4 har ett strategiskt läge. Jonasson och Andersson motiverar inte på något sätt för Förvaltningsrätten vad det är som gör att Sikhall har ett strategiskt läge. Jag frågade därför en som borde veta – AI-roboten Chat GPT. Min fråga löd:

“Har Sikhall i Dalsland ett strategiskt läge?”

Chat GPT svarade:

“Ett strategiskt läge kan vara en plats som ger betydande fördelar för kontroll eller tillgång till resurser, handelsvägar, viktig infrastruktur eller som möjliggör försvarsmässiga fördelar. Med hänsyn till Sikhall kan det vara mer relaterat till dess natursköna omgivningar, kanske för turism eller rekreation, än för dess strategiska eller militära värde.”

Tja… Det är klart att omgivningarna i Sikhall är natursköna och kan locka till både turism och rekreation. Men det kan en stor del av Dalslandskusten och stränderna runt Vänern också göra. Ja, varenda sjö eller vattendrag skulle väl i så fall kunna betraktas som strategiska…

Sikhalls “strategiska läge” skulle kanske ligga i att det finns en småbåtshamn där. Eller rättare sagt, det skulle kunna bli en. Nu finns det faktiskt bara fyra båtplatser på fastigheten. Det går naturligtvis att bygga/bygga ut småbåtshamnen, men det skulle antagligen kosta några tiotals miljoner kr. Det har kommunen, under de ungefär 17 år som fastigheten har varit i kommunal ägo, inte visat några tecken på att vilja göra. Det kan också nämnas att Vänersborgs Segelsällskap (VSS) har en småbåtshamn på grannfastigheten och att Magnus Larsson har möjlighet att anlägga och bygga ut en småbåtshamn på Sikhall 1:6, norr om VSS fastighet. Det går för övrigt att anlägga småbåtshamnar lite överallt på Dalslandskusten och runt Vänern…

Jag kan inte se något annat “strategiskt” med Sikhalls hamnområde än att det skulle kunna bli en småbåtshamn på kommunens fastighet. Sedan måste man väl tillägga att Sikhall ligger på landsbygden. Det är glest med invånare och ganska långt till tätorter. Vägarna till Sikhall är kurviga och smala, så det är ju inte något centrum ens för båtägare i södra Dalsland.

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) borde förklara för Förvaltningsrätten, och sina väljare och kommuninvånarna, varför nämnden eller de styrande partierna S+C inte har satsat någonting på detta område under de senaste 10 åren – om det nu är så strategiskt…

Det här med “strategiskt läge” känns som ett argument mest för att ha något att kritisera oppositionens beslut med. En plats kan inte med automatik anses vara strategisk bara för att den ligger vid en sjö eller ett vattendrag.

Det andra argumentet som Jonasson och Andersson anför är:

“Exploatören får genom detta förköp ensam möjlighet att utveckla ett område som kan anses vara av stort intresse för allmänheten.”

Jag vet inte vad som skulle vara av så “stort intresse för allmänheten” i området, bortsett från att det skulle kunna bli en småbåtshamn. Jonasson och Andersson utvecklar inte heller argumentet…

Visst kan man bada i Sikhalls “hamnområde”, men det går att göra längs hela sjön, t ex på Sikhalls badplats. Det går att fiska på platsen, men även det går att göra i hela Vänern. Och visst kan området utvecklas. Det är ju det Magnus Larsson har velat göra sedan han köpte fastigheten 2005, inklusive den mark som kommunen exproprierade/förköpte 2007. Men skulle någon annan entreprenör vara villig att satsa på att bygga en småbåtshamn i Sikhall? Knappast, en sådan investering skulle aldrig bli lönsam.

Men här kommer vi till ett avgörande argument mot Ann-Marie Jonassons (S) och Johan Anderssons (C) argumentation. Kommunen kan knappast sälja delar av eller hela den fastighet som kommunen exproprierade av Magnus Larsson till någon annan person. Jag vet inte ens om det är juridiskt möjligt – att kommunen förköper/exproprierar mark av en kommuninvånare för att sälja den till någon annan. Det torde i vilket fall som helst vara totalt moraliskt förkastligt.

Det verkar som Jonasson och Andersson inte känner till detta grundläggande faktum: Vänersborgs kommun tilltvingade sig marken i Sikhall mot ägaren Magnus Larssons vilja!

Och för att slutgiltigt vederlägga överklagandet på denna punkt. Kommunfullmäktige anser inte heller att en överenskommelse mellan kommunen, dvs samhällsbyggnadsnämnden, och Magnus Larsson är av “principiell beskaffenhet” eller “större vikt”…

Den 17 maj 2023 beslutade, som bekant, kommunfullmäktige vilken inriktning som lösningarna på de fastighetsrättsliga frågorna i Sikhall skulle ha, dvs hur äganderätten till olika delområden i Sikhall skulle fastställas. Fullmäktige fick ärendet i sin hand eftersom det fanns olika meningar i samhällsbyggnadsnämnden om hur inriktningen för överenskommelsen skulle se ut. Samhällsbyggnadsnämnden hade därför beslutat, den 16 mars 2023, att:

“Parterna har diskuterat flera olika lösningar men kom överens om att ett inriktningsbeslut är den bästa vägen för att få ett ställningstagande från styrande instans i kommunen.”

Samhällsbyggnadsnämnden ville alltså få “hjälp” med inriktningen för det fortsatta arbetet, och den “styrande instansen” var således kommunfullmäktige. Och fullmäktige beslutade att kommunen skulle följa den inriktning som Magnus Larsson hade lagt fram.

I sammanfattningen till fullmäktiges beslut står det, och det är viktigt:

“Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de fastighetsrättsliga frågorna…”

Det är en formulering som även hade passerat kommunstyrelsen. Det slås alltså fast att “samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de fastighetsrättsliga frågorna”. Det kan inte betyda annat än att fullmäktige inte ville ha tillbaka ärendet. Kommunfullmäktige hade sagt sitt och det var nu upp till samhällsbyggnadsnämnden att verkställa fullmäktiges beslut.

Vi får se vad Förvaltningsrätten kommer fram till, men det är svårt att tro att rätten imponeras över Jonassons och Anderssons sätt att argumentera. Det vore i så fall Förvaltningsrätten ganska ensam om.

PS. I detta strategiska läge, som Jonasson och Andersson anser att kommunens fastighet i Sikhall har, så plockade igår tisdag (9 januari) kommunen bort alla soptunnor i området. Allmänheten har nu ingenstans att lägga sopor. Det finns inte heller några kommunala toaletter (de är låsta), bara de som Magnus Larsson hyr. Kommunen plogar inte snö eller sandar, det gör dock Magnus Larsson – gratis.

Fortsättning följer i inlägget ”SBN/Sikhall 7: Till nämndens försvar – Servitut”.

==

OBS! Du kan ladda ner hela överklagandet här. Det är ett stort dokument med flera bilagor.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

SBN/Sikhall 5: Till nämndens försvar – Visionen

9 januari, 2024 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på inlägget “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten”.

Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november (se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”) innebar att följande skulle ändras i förvaltningens förslag till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson:

“Alla hänvisningar till Vision tas bort”

I förslaget till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson betonas det på ett flertal ställen att Larsson ska vara tvungen att förverkliga visionen fullt ut, annars ska han betala viten… Det är därför begreppet “vision” är centralt och så viktigt i sammanhanget.

Wikipedia förklarar vad en vision är:

“En vision uttrycks oftast som ett framtida tillstånd som man vill uppnå, och behöver inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet.”

En vision är alltså en slags önskedröm, något som man ska sträva mot. Visionen ska engagera och inspirera. Precis som Vänersborgs kommuns vision:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Det är ingen som tror att denna vision ska bli verklighet.

Magnus Larsson har stora visioner för Sikhall – både för hamn- och strandområdet samt magasinet. Han har i samtal försökt förmedla till kommunen vad han vill göra i Sikhall. Men det finns ingen skriftlig “vision” som parterna har enats kring.

Magnus Larsson har emellertid vid ett tillfälle beskrivit sin “vision” skriftligt. Den 27 september 2022 skrev han:

“Ända sedan jag blev ägare till Sikhall har det varit min vision att skapa hamn med magasinet, en fyrstjärnig camping, en åretruntöppen butik och tomter.”

Det är inte en särskilt utvecklad vision. Den förutsatte också att en detaljplan skulle upprättas och vinna laga kraft.

Det finns, som sagt, ingen vision som parterna har enats kring och det skulle knappast inte heller vara möjligt. “Visionen”, drömmen, är en sak, verkligheten en annan. Men i och med att det inte finns någon gemensam överenskommen och skriftlig vision mellan parterna så kan naturligtvis inte viten vara kopplade till en “vision”.

Det tycker inte Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C). De anser att begreppet “vision” ska vara kvar i beslutet. De menar till och med att samhällsbyggnadsnämndens beslut om att ta bort hänvisningen till visionen är olaglig. De motiverar sin uppfattning till Förvaltningsrätten:

“Vad gäller beslutspunkt 2 om att ”Alla hänvisningar till Vision tas bort” är grunden till överklagandet att man i det avseendet strider mot kommunfullmäktiges inriktningsbeslut gällande ”fastighetsrättsliga frågor i samband med detaljplan för Sikhallsviken” (bilaga 7). Det är utifrån visionen och den intentionen som exploatören har angivit som kommunfullmäktige tagit sitt beslut.”

Det är uppseendeväckande att kräva att en vision, som alltså inte är formulerad skriftligt mellan parterna, ska förverkligas. Och det särskilt när det inte ens finns en detaljplan i Sikhall. Det är detaljplaner som bestämmer hur områden ska utvecklas, inte visioner. Boverket skriver (se här):

“Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut. Detaljplanen talar därför om vad du och andra får och inte får göra för byggåtgärder inom planområdet.”

De exempel på viten, som Jonasson och Andersson gav i samband med att viten var praxis i Vänersborgs kommun (se “SBN/Sikhall 4: Till nämndens försvar – Viten”), var alla troligen kopplade till en detaljplan (på grund av maskningen är det lite osäkert).

Om, jag skriver om, det ska finnas viten inblandade i en överenskommelse så är det självklart att de i så fall ska kopplas till förverkligandet av en detaljplan. Ja, det är till och med så att den föreslagna överenskommelsen mellan kommunen och Magnus Larsson stipulerar att visionen ska genomföras även utan detaljplan:

“I de fall detaljplanen inte antas eller inte får laga kraft – oavsett anledning – ska Fastighetsägaren verka för att bygga ut hamnen och magasinet enligt den vision som legat till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut och i förlängningen de fastighetsrättsliga åtgärder detta avtal reglerar.”

Det är i praktiken omöjligt att genomföra en “vision” utan en detaljplan. Hade det varit det, så hade Magnus Larsson aldrig begärt, och bekostat, en detaljplan 2015… Detaljplanen är som bekant fortfarande inte klar efter snart 9 år. Magnus Larsson har inte en aning om vad han får och inte får göra i Sikhall utan en detaljplan.

Och vem vet, en kommande detaljplan kanske inte alls låter Larsson bygga ett servicehus vid magasinet, båtplatser i hamnen, en camping eller en cafeteria i strandområdet. Detaljplanen kanske kommer att hindra ett förverkligande av “visionen”…

Det kan även nämnas att Magnus Larsson har fått avslag på erforderliga lov för diverse byggnationer i Sikhall de senaste åren med hänvisning till att byggnadsnämnden vill invänta detaljplanen…

Det är helt absurt att koppla viten till en “vision”, som dessutom är odefinierad.

Det finns också en annan viktig omständighet som Jonasson och Andersson bortser ifrån. Magnus Larsson är beroende av intäkter för att kunna arbeta sig närmare ett förverkligande av sin “vision”. Det är investeringar på miljontals kronor som krävs. Larsson måste sälja hustomter i området, sjöbodar, båtplatser osv. Och ändå vet alla utifrån de senaste årens pandemi, kriget i Ukraina, inflation och stigande räntor att det är osäkert att vara företagare. Hur ska Magnus Larsson kunna veta, och garantera, att intäkterna fortsätter att komma in i företaget? Och hur skulle han kunna veta om människor vill hyra eller köpa hustomter, sjöbodar och båtplatser? Om Larsson bygger 50 båtplatser och bara får uthyrt 25, då bygger han självklart inte 50 till…

Hur ska en företagare kunna vara säker på att få uthyrt eller sålt allt den bjuder ut? Hur ska Larsson veta att företaget kommer att få tillräckligt med intäkter om 2 år, 5 år, 10 år, 15 år?

Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) skriver i sin motivering till att oppositionens beslut att ta bort alla hänvisningar till “visionen” är olagligt:

“Det är utifrån visionen och den intentionen som exploatören har angivit som kommunfullmäktige tagit sitt beslut.”

Det är inte korrekt. Eftersom det inte finns någon gemensamt överenskommen och skriftlig vision så finns det följaktligen ingen hänvisning till någon vision i kommunfullmäktiges beslut. (Jag har återgett kommunfullmäktiges beslut i sin helhet i blogginlägget “Sikhall 3: Vad beslutade KF?”.)

Det här tål att betonas, och det vederlägger Jonassons och Anderssons överklagan på denna punkt, det står inget i fullmäktiges beslut om någon ”vision”. Ordet “vision” nämns överhuvudtaget inte!

I kommunfullmäktiges beslut står det inte heller något om att fastighetsägaren, dvs Magnus Larsson, ska genomföra någon detaljplan. Det står inte något om viten. Det står ”bara” att de fastighetsrättsliga lösningar som kommunfullmäktige vill se ska ske “i samband med detaljplan för Sikhallsviken”. De fastighetsrättsliga lösningarna i fullmäktiges beslut är tydliga och odiskutabla och de är en förutsättning för att arbetet med detaljplanen ska kunna fortsätta och upprättas.

Det finns alltså ingen ”vision” som har legat till grund för fullmäktiges beslut. Min uppfattning är att samhällsbyggnadsförvaltningen har konstruerat formuleringar, krav och villkor som går utöver fullmäktiges beslut. Det torde vara lätt för juristerna på Förvaltningsrätten att se, även om de båda ordförande i samhällsbyggnadsnämnden inte gör det.

Jag vill avrunda detta inlägg med att nämna att det inte bara finns viten kopplade till “visionen” i förslaget till överenskommelse mellan kommunen och Magnus Larsson. Det finns mer eller mindre uttalade “hot” om att Larsson ska betala diverse ersättningar om han inte gör si eller så. Om Magnus Larsson t ex inte skriver på att han accepterar en kommande detaljplan, för att han av någon anledning inte är nöjd med den, men kommunen ändå beslutar att anta den, då ska Larsson betala typ ett skadestånd till kommunen. Det finns flera skrivningar i förslaget till överenskommelse som, i varje fall i min värld, ser ut som någon slags utpressning.

Det är svårt att förstå varför Magnus Larsson ska ha “utpressningsklausuler” på sig när han under alla år har gjort mer för Sikhall än kommunen själv. Det borde framgå tydligt vilka avsikter Larsson har med Sikhall – utan ekonomiska hot och utan att koppla viten till genomförandet av en odefinierad “vision”.

Fortsättning följer i inlägget ”SBN/Sikhall 6: Till nämndens försvar – Vem beslutar?”.

==

OBS! Du kan ladda ner hela överklagandet här. Det är ett stort dokument med flera bilagor.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Centerpartiet, Juridik, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall