Arkiv

Archive for the ‘Samhällsbyggnadsnämnden’ Category

Brätte: FÖP 2023 (2)

7 april, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på gårdagens inlägg “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”.

Naturligtvis borde politikerna i samhällsbyggnadsnämnden ha fått information från tjänstepersonerna i sin förvaltning om “Översiktsplan 2017”. Planen, och tillhörande bilagor, borde ha varit ett viktigt underlag inför beslutet den 29 februari om var Brättelänken skulle anläggas. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Särskilt borde Länsstyrelsens granskningsyttrande ha lyfts för den “nya” nämnden. Då borde inte beslutet ha blivit att dra vägen rakt igenom de ouppgrävda och outforskade fornminnena.

Men… 

Den 15 februari 2023 antogs “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön“ av kommunfullmäktige – och då var de nuvarande ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden med, både i nämnden och flera av dem också i fullmäktige…

En fördjupad översiktsplan spelar en central roll i kommunernas planering genom att ge en mer detaljerad och specifik vägledning för markanvändning och samhällsplanering. Den är inte juridiskt bindande, vilket inte heller Översiktsplanen är, men är (enligt Chat GPT):

“ett kraftfullt verktyg för att styra och forma den fysiska, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen inom en kommun på ett sätt som tar hänsyn till både nuvarande och framtida behov och mål.”

Och även en fördjupad översiktsplan granskas av Länsstyrelsen…

I “Fördjupad Översiktsplan Vänersborg-Vargön” (FÖP) står det mycket om Brätte redan i huvuddokumentet:

“G32 – Gamla Brätte fornlämningsområde. Området är en viktig fornlämningsmiljö som kan utvecklas som besöksmål. Det är av stor vikt att ta hänsyn till kulturhistoriska och biologiska värden men också att området fredas som vackert och stillsamt grönområde.”

Även området utanför själva det uppgrävda fornminnesområdet är betydelsefullt enligt FÖP:en:

“N15 – Vassändaviken. Området utgör ett varierat och ålderdomligt kulturlandskap. Vassändaviken med Brätte har mycket stora natur- och kulturhistoriska värden. En artrik flora är knuten till naturbetesmarkerna. Viken utgör en värdefull fågellokal och uppväxtområde för fisk. Förekomst av grova träd, främst ek. Landskapsbilden med hävdade öppna betesmarker kring Vassändaviken och sparsamt med bebyggelse skapar en tilltalande miljö lämpad för tätortsnära friluftsliv. Området undantas från markexploatering. Odlingslandskapet hävdas genom bete och/ eller slåtter.”

Och vidare om samma område (se kartan ovan):

“K24 – Brätte och Vassändaviken. Riksintresse för kulturmiljövård. Vid osäkerhet om en åtgärd kan komma att påverka riksintresset negativt ska länsstyrelsens kulturmiljöenhet höras. Marken runt gamla staden Brätte undantas från exploatering. Vid ändring av vägen genom området ska stor hänsyn tas till kulturmiljön. Vassändavikens strandängar hålls öppna genom bete och slåtter för att natur- och kulturvärdena ska bestå. Strandområdet mellan Nygårdsängen och Brätte utvecklas för rekreation och hålls tillgängligt för allmänheten. Området tolkas som särskilt värdefull miljö i plan- och bygglagens mening.”

“Marken runt gamla staden Brätte” ska undantas från exploatering säger FÖP:en. Det torde gälla även de områden av Brätte som inte är uppgrävda och utforskade. Det är ju faktiskt troligt att upp mot 75% av gamla Brätte stad fortfarande döljer sig under marken. Och jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden har tillfrågat och underrättat Länsstyrelsens kulturmiljöenhet innan beslutet…

Det här är information som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden borde ha fått, eller själva kommit ihåg, innan de fattade beslutet om den nordliga vägsträckningen (se vägsträckning 1 på flygbilden). Huvuddokumentets skrivningar stöds självklart av den så kallade utredningsdelen:

“Brätte-Vassända är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården genom de historiska lämningarna efter handelsplatsen Brätte och den medeltida ruinen från Vassända kyrka med kyrkogård.”

Man kan sammanfattningsvis konstatera att skrivningarna i den Fördjupade Översiktsplanen är ännu tydligare än i Översiktsplanen 2017. Det är för mig en gåta att inte FÖP:ens skrivningar fanns med i underlaget till samhällsbyggnadsnämnden den där olyckliga sammanträdesdagen i slutet av februari.

Länsstyrelsen yttrade sig över kommunens fördjupade översiktsplan. I FÖP:ens huvuddokument sammanfattas Länsstyrelsens granskningsyttrande:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset för kulturmiljövård Brätte-Vassända medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Hela yttrande från Länsstyrelsen hade följande lydelse (min fetstil):

“Brätte – Vassända. Kommunen planerar en ny vägförbindelse mellan Öxnered – Edsvägen. Av granskningshandlingarna framgår det att kommunen fortsatt planerar inom ett brett stråk som innefattar utbyggnad av befintlig väg samt ny väg söder om riksintresset. Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå. Det södra alternativet gränsar till riksintresset och ska samrådas med Länsstyrelsen i kommande process.”

Den norra vägsträckningen, dvs mellan Brätte och Vassbotten och som nämnden fattade beslut om (med undantag av James Bucci, V), borde utgå… Det är ett mycket tydligt ställningstagande av Länsstyrelsen. Och det ger om inte annat även en tydlig signal om hur Länsstyrelsen kommer att ställa sig till ett eventuellt kommunalt beslut, om kommunstyrelsen skulle gå på samma linje som samhällsbyggnadsnämnden…

När jag tittade i mina anteckningar från kommunfullmäktiges sammanträde, när FÖP:en antogs, så sa jag:

“Länsstyrelsen är också kritisk till utbyggnaden av Brättelänken, en ny väg mellan Onsjö och Öxnered. Den får naturligtvis inte gå för nära gamla Brätte.”

Jag kunde naturligtvis ha varit tuffare, men det var ändå en markering. Och FÖP:en tog inte ställning till vägdragningen, men avrådde, som jag såg det, från det norra alternativet.

Till sist.

Det är viktigt att komma ihåg att fornlämningarna på Brätte är ett riksintresse. Det betyder att det är ett nationellt betydelsefullt område och att området (se Boverket – “Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden”):

“innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter.”

Riksintressen ska beaktas i den kommunala planläggningen och har koppling till 13 olika lagar. Det står i en broschyr utgiven av Boverket, “Riksintressen – nationella värden och möjligheter” (kan laddas ner här). Broschyren konstaterar att:

“Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen.”

I Kulturmiljölagen så står det redan i 1 kap 1 §:

“Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön.”

Och i 2 kap 2 §:

“Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.”

Men jag tycker ändå att den gamla Lagen om fornminnen från 1942 uttryckte det, med några ålderdomliga formuleringar, allra mest kraftfullt, och på sätt och vis ganska vackert (1 kap 1 §):

“Fasta fornlämningar, bevarande minnet av fäderneslandets tidigare inbyggare, äro ställda under lagens hägn.”

Det kan väl inte bara vara Vänsterpartiet i Vänersborgs kommun som vill slå vakt om historien och om riksintresset Brätte…?

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Länsstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden

Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)

6 april, 2024 Lämna en kommentar

“I hamnen med sina lagerlokaler låg fartygen medan de lossade och lastade. Mellan husen trängdes invånarna med besökare kopplade till handeln.”

Det här stod i en artikel om Brätte i TTELA den 4 februari 2024. (Se TTELA “Brätte – staden som glömdes bort i 250 år”.) Anledningen till att jag inleder med det här citatet är för det första att TTELA:s grava felaktighet om Brätte återkom i fredagens TTELA (papperstidningen). Artikeln som har funnits på tidningens digitala hemsida sedan den 27 mars, skrev ju helt felaktigt:

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Den felaktiga slutsatsen upprepades alltså i gårdagens artikel. Det verkar inte som om journalisterna läser varandras artiklar… Eller blogginlägg. (Jag skrev redan dagen efter den första artikeln om varför TTELA hade fel i blogginlägget “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) TTELA:s devis “Riktig journalistik gör skillnad” är i och för sig riktig, men det gäller inte TTELA i det här fallet…

Den andra anledningen till citatet, som börjar detta blogginlägg, är att flera vänersborgare har hört av sig om den planerade vägen norr om Brätte, dvs mellan den uppgrävda delen av Brätte stad och Vassbotten.

Även före detta vänersborgare har nåtts av den illavarslande nyheten. Häromdagen fick jag ett samtal från Gävle. Personen undrade hur det var möjligt att en nämnd förespråkade en vägdragning genom och över fornminnena på Brätte. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)”.)

“Vet de inte att staden gick ända ner till vattnet?”

Undrade den nuvarande Gävlebon. Jag svarade att jag trodde att de visste det, både politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen. Ingen vänersborgare kan väl ha missat Brätte och dess betydelse. Eller? Det kan kanske vara möjligt att någon har missat Brättes stora betydelse även för Sveriges historia. Men några ledamöter borde väl ändå ha läst TTELA eller de arkeologiska utredningar som har gjorts av Brätte… Till exempel den arkeologiska undersökningen av Brätte som utfördes av Bohusläns Museum, och som kan laddas ner här.

Museichef Peter Johansson skrev i sin skrivelse till kommunen (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):

“Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Man tror till och med att det kan vara upp till 3/4-delar av Brätte som fortfarande inte är undersökt. Det innefattar alltså även det område där samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V), vill att Brättelänken ska anläggas. (Du kan se ett föredrag på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”, där museichef Peter Johansson ägnar de första 15 minuterna till Brättes historia.)

Den före detta vänersborgaren, som nu bor i Gävle, frågade mig om hur kommunens planer för Brätte såg ut och om hur Länsstyrelsen yttrade sig kring dessa. Det gav mig en del arbete…

Det finns två viktiga planer i kommunen där Brätte och området kring staden ingår – “Översiktsplan 2017” och “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Delkarta 1

Delkarta 2

I huvuddokumentet för Översiktsplan 2017 finns Brätte endast med på några enstaka rader som en bakgrund till Vänersborgs historia. I Delkarta 1 finns området runt Brätte markerat som “skyddsvärd bebyggelsemiljö” och “värdefullt naturområde”. Delkarta 2 är ännu intressantare. På kartan finns en pil inritad vid Brätte. Den markerar “Framtida vägförbindelse”. Pilen är emellertid inte inritad med någon precision. (Se nedan.)

I den så kallade underlagsdelen står det mer om Brätteområdet. Fornlämningsmiljöerna beskrivs och det nämns att det finns lämningar under mark efter staden från 1500- och 1600-talen. Det står dock inget om den föreslagna vägdragningen. Det gör det däremot i ytterligare en del av Översiktsplan 2017, i “Konsekvensbeskrivning” (fetstilen i citatet är min):

“Riksintresse för kulturvård – Brätte-Vassända ÖP2017 föreslår möjligheter till en ny väg för att knyta samman Onsjö med Öxnered. Vägen är mycket viktig av flera anledningar. Den skulle bland annat innebära att tätortsområdena som utgör Vänersborgs stad kan bindas samman, att ansträngda vägar genom centralorten kan avlastas, att tågstationen i Öxnered på ett bättre sätt kan nyttjas av fler, att det planerade nya bostadsområdet Öxnered-Skaven kan nås utan järnvägspassager, samt bättre framkomlighet i händelse av olyckor. Beroende på var och hur vägen förläggs kan det komma att innebära påverkan på riksintresset. Riksintresset är av mycket stor betydelse för kommunen eftersom det var här ursprunget till Vänersborg växte fram under medeltiden. Därför kommer stor vikt läggas vid att minimera negativ påverkan i samband med byggandet av vägen. Bedömningen är att vägen är nödvändig för det växande Vänersborg och att det bör gå att hitta lösningar som innebär att riksintressets väsentliga värden kan skyddas.”

Kommunfullmäktige har beslutat om Översiktsplan 2017. Fullmäktige var medvetet om Brättes betydelse, i varje fall var Vänsterpartiet det. Betydelsen betonades också senare i texten:

“Ny vägförbindelse mellan Onsjö och Öxnered kan bland annat komma att påverka platsen där gamla Brätte låg, vilket är riksintresse för kulturvård. Den exakta vägdragningen är dock inte utredd och kommunens utgångspunkt kommer att vara att minimera påverkan på riksintresset.”

Pilen ovan för den framtida vägförbindelsen är alltså medvetet inte inritad med någon precision. Men det verkar som om Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte har läst allt underlag i Översiktsplanen… 

Det framgår med all tydlighet också i “Länsstyrelsens granskningsyttrande” som även det var en del i underlaget till fullmäktige.

Länsstyrelsen skrev (min fetstil):

“Kommunen pekar i förslaget ut en framtida vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö. Länsstyrelsen bedömer att en vägförbindelse mellan Öxnered och Onsjö kan knyta ihop Öxnered med centralorten och förbättra förutsättningarna för pendling med tåg och är därför positiv till att kommunen pekar ut ett sådant förslag. Det finns dock motstående intressen, inte minst i form av kulturmiljön vid Brätte, som är av riksintresse för kulturmiljövården. Beroende på hur vägen dras riskerar den att påtagligt skada riksintresse för kulturmiljövården. (Not: Även fornlämningen RAÄ Vänersborg 26:2, som utgörs av stadslager från Brätte.) Det är viktigt att olika vägalternativ studeras (inklusive ett nollalternativ) för att hitta en lämplig sträckning som dessutom inte påtagligt skadar riksintresset.”

Länsstyrelsen var tydlig. Men detta var 2016-2017 och alla politiker i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen kanske inte var “på plats” vid tillfället.

Men…

Länsstyrelsen kom att bli ännu tydligare när den uttalade sig om “Fördjupad översiktsplan Vänersborg-Vargön” från 2023.

Fortsättning följer i inlägget ”Brätte: FÖP 2023 (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Översiktsplan, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela

Hallevibadet och polisanmälan (+SD-avhopp)

4 april, 2024 Lämna en kommentar

Jonas Mossberg i Vargön vill fortfarande ta över Hallevibadet och driva det vidare. Men det är segt, och det är ändå snällt sagt.

Mossberg skrev så sent som igår, 3 april, på Facebook:

“I oktober beslutades det att Hallevis framtid skulle flyttas upp ett steg till kommunfullmäktige. Sedan har det inte hänt någonting.”

Mossberg menade vidare att samhällsbyggnadsnämndens tjänstepersoner verkar jobba efter en egen agenda och att de:

“visar en enastående ovilja att följa folkets (och politikernas) önskan att hitta en fungerande lösning för Hallevibadet.”

Jonas Mossberg tycks vara “frustrerad” och verkar ha varit det under en längre tid. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:

“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”

Mossberg skrev även några, som han ansåg vara, väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det skrev jag om i blogginlägget “SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen”.

Det fanns dock aldrig någon polisanmälan i kommunens diarium. På nästa sammanträde, den 21 mars, meddelade förvaltningschef Knutsson att det inte var samhällsbyggnadsförvaltningen som hade polisanmält Jonas Mossberg för förtal, utan tjänstepersonen själv – som privatperson. Det var i sig förvånande, att personen själv står för polisanmälan när anmälan handlar om personens roll som tjänsteperson i Vänersborgs kommun.

Polisanmälan gjordes av tjänstepersonen en till synes vanlig arbetsdag den 22 februari kl 10.34. Det misstänkta brottet rubricerades som “ofredande”. Jag vet inte om det var tjänstepersonen själv eller den som tog emot polisanmälan som gjorde denna rubricering. Men det var lite förvånande. I Brottsbalken 4 kap 7 § står det:

”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Brottet som Jonas Mossberg var anmäld för beskrevs i polisanmälan på följande sätt:

“Misstänkt person har kritiserat och talat osanning  och felaktigt vis i ett mail. Vilket målsägande känner sig trakasserad och tycker är väldigt tråkigt.”

Det är alltså mycket riktigt mailet som Mossberg polisanmäls för och inte för att han antastat tjänstepersonen fysiskt. Nu kan även SMS och telefonsamtal under vissa omständigheter falla in under ofredande, men jag anser nog att det misstänkta brottet borde ha rubricerats som förtal.

En mycket rutinerad polis och förundersökningsledare på Polismyndigheten beslutade redan samma dag att inte inleda någon förundersökning. Beslutet motiverades med orden:

“Uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det anmälda förfaringssättet bedöms inte så pass grovt att det är ett ofredande i lagens mening, även om det kan betraktas som klandervärt. Uppgifterna i anmälan är inte av sådan karaktär att det bedöms falla under brottsbalkens bestämmelser om ofredande.”

Jonas Mossberg hade enligt polisen inte begått något brott. Hans mail till tjänstepersonen skulle inte ens utredas.

Polisanmälan avskrevs alltså redan den 22 februari. Det ska jämföras med att samhällsbyggnadsnämnden en vecka senare, den 29 februari, informerades om att Mossberg hade polisanmälts. Men kanske hade polisens beslut att inte inleda någon förundersökning inte nått fram till Vänersborgs kommun vid den tidpunkten. Den 21 mars, nästan exakt en månad senare, meddelades emellertid inte heller nämnden av sin förvaltning att polisanmälan hade lämnats utan åtgärd. Nämnden fick bara reda på att det var tjänstepersonen själv som hade gjort anmälan. Varför detta hemlighetsmakeri?

Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd skulle kunna sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.

Och till sist något helt annat.

Sverigedemokraten Roger Karlsson har avsagt sig sina uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i kommunstyrelsen. Det betyder att det i fortsättningen kommer att finnas 3 tomma SD-stolar i fullmäktige. Det kan också beskrivas så här: SD hade för bara 1,5 år sedan en valsedel med 18 namn, av dessa 18 återstår nu 7…

SD förlorar dessutom pengar på avhoppen. I kommunens “Regler för partistöd” står det i 4 §:

“Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Det mandatbundna stödet reduceras efter respektive partis obesatta mandat. Parti anses ha obesatt mandat när länsstyrelsen inte kan fastställa ledamot för mandat.”

Det är ingen större skada skedd. Vänersborg och Sverige skulle klara sig betydligt bättre utan Sverigedemokrater.

Jag kan slutligen konstatera att fortsätter avhoppen i Vänersborg så blir snart den styrande minoriteten (S+C+KD+MP) en majoritet.

Kategorier:bad, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, SD

Museichefen ryter till om Brättelänken

2 april, 2024 4 kommentarer

Nr 1 är den nordliga vägsträckningen, nr 2 den södra.

Det ska byggas en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Den planerade vägen går under beteckningen Brättelänken. Namnet kommer naturligtvis av att vägen ska gå förbi Brätte. Den stora frågan är dock var vägen ska gå.

Det finns två alternativ – söder eller norr om Brätte.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Det var bara Vänsterpartiets James Bucci som röstade mot. Det innebär att nämnden anser att Brättelänken ska dras mellan det utgrävda området av Brätte stad och Vassbotten.

Nämnden och dess förvaltning har dragit slutsatsen att denna dragning är den bästa. Det är ganska oklart varför. Det enda som nämns är egentligen att Brätte ridklubb och en berörd granne har motsatt sig det södra alternativet. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte konstaterade också att det inte fanns något av arkeologiskt värde i området. TTELA, som troligtvis hade talat med någon politiker eller tjänsteperson på samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen istället för att studera den arkeologiska undersökningen, skrev häromdagen (se TTELA “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”):

“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”

Både samhällsbyggnads och TTELA verkar ha missat var Brätte och dess bryggor och hamn låg. Staden låg inte där ovannämnda arkeologiska undersökning gjordes(!!!), vilket för övrigt arkeologerna ifråga var väl medvetna om. Däremot har en annan arkeologisk undersökning genomförts av Bohusläns museum för några år sedan. Den undersökningen gjordes i det nu aktuella området, dvs mellan den del av Brätte som är utgrävt och området där bryggorna och hamnen låg förr i tiden och som inte är utgrävt. (Se ”Bevara Brätte! (2/2)”.) Den undersökningen kom till helt andra resultat…

En person som inte har missat något som är värt att veta om Brätte eller Vänersborgs historia är museichefen på Vänersborgs museum Peter Johansson. Jag tror nog att jag kan påstå att han är en av de mest kunniga på området Vänersborgs historia, inklusive Brättes historia.

Peter Johansson har reagerat på samhällsbyggnadsnämndens planer på vägdragningen förbi, eller snarare, över och genom det gamla Brätte. I kommunens diarium finns nämligen idag en skrivelse från museichef Peter Johansson till kommunstyrelsen i Vänersborg.

Jag återger hela texten.

===

Synpunkter angående ”Vägval Brättelänken” 

Då Samhällsbyggnadsnämnden vid möte 2024-02-29 föreslagit Kommunstyrelsen att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering av Vägval Brättelänken med inriktning Alternativ 1, norra alternativet, önskar undertecknad lämna synpunkter kring de höga kulturhistoriska värden som kommer att påverkas negativt i det fall Alternativ 1 skulle genomföras. Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.

Köpstaden Brätte växte fram under 1500-talet från att ha varit en marknadsplats vid Vänerns sydspets till att bli ett samhälle med stadsprivilegier från 1580-talet. Grunden för Brättes existens var den omfattande exporten och omlastningstrafiken av huvudsakligen stångjärn och skogsprodukter vilka via Göta älv sändes för export. Framförallt var det exporten av stångjärn som var av särskilt stor betydelse för landets ekonomi under den tid det svenska stormaktsväldet började byggas. Med detta blev Brätte en stad av nationalekonomisk betydelse. Under de år på 1610-talet som Älvsborg var ockuperat av Danmark utgjorde Brätte rikets västligaste utskeppningsort och som mest hade staden cirka 400 invånare. År 1644 överfördes stadsprivilegierna på Vänersborg och inom några år hade Brätteborna överflyttat till den nya staden på Huvudnäset.

Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara. I de flesta fall har städernas kulturlager lagts över varandra och har därför också till stor del dolts eller skövlats av senare tiders exploateringar.

Arkeologiska undersökningar/utgrävningar har gjorts vid Brätte vid ett antal tillfällen under 1900 – 2000-talen, på 1910-talet, 1943 inför Vänersborgs 300-årsjubileum och 2018 i samband med en kabeldragning. Fyndmaterialet från dessa undersökningar är rikt och förvaras i dag på Vänersborgs museum. Arkivmaterial till kännedom om Brättes historia förvaras i dag på Riksarkivet i form av domböcker, privilegiehandlingar, skattelängder, skrivelser med mera. För närvarande arbetar Vänersborgs museum med en större utställning om Brätte, en utställning som står klar våren 2025 till vilken en rik programverksamhet kommer att kopplas med skolprogram, föredrag och fältvisningar.

I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. För Vänersborgs kommuns del blir värdet än högre då de arkeologiska lämningarna bokstavligen är ett dokument över vår stads äldsta historia, den historiska grund varpå Vänersborg vilar. Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.

Ett underlag som Samhällsbyggnadsnämnden ej refererar till är den grävrapport som publicerades av Bohusläns museum efter de arkeologiska undersökningarna 2018 (Bohusläns museum Rapport 2019:13). Här framgår att Brätte stads utsträckning är betydligt större än det tidigare utgrävda området söder om vägen. Området norr om vägen, ner mot vattnet och området öster om bäcken visar såväl lösfynd som bebyggelselämningar. I rapporten betonas fornlämningens höga värde då den till största del är opåverkad av moderna störningar som fallet är vid de flesta andra stadslämningar. Det antikvariska och vetenskapliga värdet bedöms som mycket stort och man skriver ”Vidare bör man vara vaksam i samband med exploatering i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen”. För att få en bild av köpstaden Brättes utsträckning rekommenderas en markradarundersökning av hela området.  

Den arkeologiska undersökning som det refereras till i underlaget för Samhällsbyggnadsnämndens beslut gällande Vägval Brättelänken, KU Arkeologisk rapport 2020:6, uttalar sig endast om området väster om Brätte fornlämningsområde men tillägger i slutsatsen att man i öster inkräktar på ett fornlämningsområde med riksintresse. Skrivningen i den ovannämnda bilagan till Samhällsbyggnadsnämnden ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11 där man konstaterar ”Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet” – gäller alltså inte den del av den föreslagna vägsträckningen som går genom fornlämningen. Underlaget blir därmed inte rättvisande.

Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.

Vänersborg 29 mars 2024
Peter Johansson
Museichef

==

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, KS 2024, Samhällsbyggnadsnämnden

SBN: Sikhall och Hallevi

25 mars, 2024 Lämna en kommentar

I torsdags, 21 mars, hade samhällsbyggnadsnämnden sammanträde igen. Sammanträdet blev inte riktigt så tråkigt som ledamöterna kunde befara. (Se “SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen”.)

Nämnden fick reda på att det inte var samhällsbyggnadsförvaltningen som hade polisanmält Jonas Mossberg för förtal, utan tjänstepersonen själv. Det var naturligtvis orsaken till att det inte finns något dokument i diariet. Det är dock lite förvånande att personen själv står för polisanmälan när anmälan handlar om personens roll som tjänsteperson. I skolan, för att ta ett exempel, är det som regel rektor som står för polisanmälan om en lärare eller annan skolpersonal utsätts för ett misstänkt brott. Jag förutsätter emellertid att personen ifråga och förvaltningschefen är överens om “handläggningen”.

På förvaltningens informationspunkt ställde Johan Abrahamsson (M) en fråga om, och i så fall hur, förvaltningen arbetade med att verkställa beslutet om de fastighetsrättsliga lösningarna i Sikhall. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Abrahamsson ville helt enkelt, vad jag förstår, få information om vad som hade gjorts sedan beslutet fattades. Nämnden hade faktiskt inte fått någon information om hur förvaltningen arbetade med frågan sedan nämndens beslut den 16 november 2023.

Det handlade alltså om beslutet som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Jonasson och Andersson hade ju inte begärt att Förvaltningsrätten skulle pröva om beslutet skulle inhiberas i väntan på den slutliga domen. (Inhibition betyder att det ska avvaktas med verkställigheten av ett beslut tills ärendet är avgjort.) Det betyder att nämndens beslut var giltigt och därmed skulle verkställas.

Nämnden beslutade att skjuta på frågan tills senare på dagen. Nämnden ville att en av kommunens jurister skulle närvara när frågan behandlades.

Och så blev det. Diskussionen kring Abrahamssons fråga fortsatte på eftermiddagen i närvaro av en jurist. Det kan sägas att Ann-Marie Jonasson (S) och Johan Andersson (C) samt förvaltningschef Andreas Knutsson ansåg sig jäviga. De deltog därför inte när Sikhall och överklagandet behandlades.

Det framkom att beslutet inte hade börjat verkställas. Den bedömningen hade förvaltningen gjort efter inrådan av juristen och tydligen också efter samråd med jurister på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Rådet till samhällsbyggnadsförvaltningen hade varit att inget avtal, mellan kommunen och fastighetsägaren på Sikhall, dvs Magnus Larsson, skulle skrivas på under tiden som överklagandet pågick.

Några politiker i oppositionen reagerade på att förvaltningen hade fattat ett sådant beslut utan att stämma av med politikerna i nämnden. Politikerna hade inte heller informerats. 

Juristen var noga med att förklara att förvaltningen inte kunde verkställa nämndens beslut om det förelåg särskilda skäl. Ett sådant särskilt skäl var att det inte gick att ta tillbaka verkställandet och göra rätt om överklagan skulle bifallas av Förvaltningsrätten. Marken hade ju blivit såld om beslutet hade verkställts.

Oppositionspolitikerna menade att förvaltningen kunde ha fört en förhandlingsprocess med fastighetsägaren under tiden överklagandet låg hos Förvaltningsrätten, utan att teckna ett avtal. Det fanns ju mycket att förbereda och ha dialog om.

James Bucci (V) framförde också att det inte fanns något som hindrade att ett avtal hade en klausul där köparen förband sig att låta köpet gå tillbaka om överklagan skulle bifallas av Förvaltningsrätten. Juristen höll med Bucci om detta, men menade att det skulle kunna vara besvärligt att skriva ett sådant avtal.

Det är inte ovanligt att det finns sådana här “klausuler” i politiken. Det händer inte helt sällan i beslut av kommunstyrelsen. Det kan stå:

“under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om att…”

Dessutom så kommer sannolikt Förvaltningsrätten att avvisa Jonassons och Anderssons överklagande… Och i ett sådant läge hade alla parter vunnit tid om processen hade fått fortsätta.

Diskussionen i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan tog sin tid. Den visade att förvaltningen hade tagit egna beslut utan att rådgöra med politikerna eller, som det borde vara, låta nämnden fatta besluten. Enligt uppgift tyckte förvaltningen att den nog kunde ha handlat annorlunda. Men kanske har det varit problem med kommunikationen när både ordförande och 1:e vice ordförande samt förvaltningschefen har varit jäviga. Det finns emellertid också en 2:e vice ordförande, Tor Wendel (M), som kunde ha rådfrågats.

Det ska bli intressant att följa hur samhällsbyggnadsförvaltningen, och nämnden, går vidare efter detta senaste sammanträde.

Kategorier:förvaltningsrätten, Hallevi, Juridik, Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Bevara Brätte! (2/2)

24 mars, 2024 6 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “Kommentarer om Brätte (1/2)”.

Det har gjorts ytterligare en arkeologisk undersökning på Brätte, en viktig sådan.

Vattenfall anlade 2018 en högspänningskabel förbi Brätte. I samband med arbetet gjorde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning under februari-april 2018. Undersökningen resulterade i en utförlig och genomarbetad rapport.

Vattenfalls ledning grävdes ca 15 meter norr om Brättegårdsvägen, dvs den smala grusvägen förbi Brätte mellan de synliga fornlämningarna och Vassbotten. Det borrades även i den nordvästra delen av området och i en tredje etapp grävdes ett schakt längs med “Kvarnbäcken” från sydväst upp mot Brättegårdsvägen. De feta svarta linjerna på kartan nedan visar ledningen. De markerade punkterna, t ex S1, visar de arkeologiska undersökningspunkterna.

Översiktskarta som visar samtliga övervakade schakt genom Vänersborg 26. Skala 1:2000.

Bohusläns museum har alltså undersökt stora delar av det område där samhällsbyggnadsnämnden vill att den nya Brättelänken ska anläggas.

Arkeologerna hittade raseringslager, dvs:

“lager som har bildats genom avsättning av jord och material från nedbrytning av strukturer eller byggnader över en lång tidsperiod”. (Källa Chat GPT.)

I raseringslagren påträffades bland annat stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel, skörbränd sten, metall, stengods, halvt silvermynt med hög kopparhalt, djurben, en järnkil, kritpipor, en blykula och ett flertal blyplomber från Augsburg. Vidare stenar som var arrangerade i rader och formationer, spår efter en marknadsplats, stenläggning, del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, del av en huskonstruktion osv.

En svacka där en väg ner mot Vassbotten gått.

Den eventuella stadsgården var vänd mot stadens huvudgata som löpte i nord-sydlig riktning genom stadsområdet ner mot Vassbotten.

Rapporten nämner också att det vid tidigare undersökningar har påträffats:

“förhistoriska anläggningar i form av härdar, rännor, gropar och stolphål. Av två härdar daterades en till förromersk järnålder och en till folkvandringstid/vendeltid. Den påträffade flintan talar för en datering till neolitisk tid (dvs yngre stenåldern; min anm).”

Rapporten är oerhört detaljrik, så det är omöjligt att redovisa alla fynd som arkeologerna gjorde och exakt var fynden hittades. Det redovisas emellertid i rapporten. Arkeologerna påträffade alltså tusentals fynd – och lämningar av byggnader mm. Och det har funnits byggnader ända fram till bäcken i väster.

Bohusläns museum skriver i rapporten:

“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«. … Det finns ett högt värde i staden Brättes lämningar då de är väldigt opåverkade av moderna störningar som många andra stadslämningar från 1500–1600-tal.”

Och för att riktigt betona värdet av gamla Brätte:

“Det antikvariska bevarande värdet bedöms av Bohusläns museum som mycket stort. Den pedagogiska potentialen i eventuellt kommande projekt är också stor. … Även den vetenskapliga potentialen bedöms som stor.”

Som lite kuriosa, och komplettering, kan nämnas att det på Vassbottens botten ligger flera vrak. Det ligger bland annat en båt nedanför Lockered, “Laura”, som sjönk under 2:a världskriget när den låg i vinterhamn. Det är inte mycket till fornminne kanske, “bara” en kulturhistorisk lämning. Men det finns fler.

Vid gården Vassända i närheten av Brätte, ligger enligt uppgift, på 2 meters djup, med slagsida och delvis nedsjunket i botten, “Vassända-vraket”. Det konstaterades 1967 när Vänersborgs museum företog dykningar vid vraket.

“Vassända-vraket” var sannolikt:

“ett fartyg av slupmodell, åtminstone byggt under 1700-talet, vilket efter att ha tjänat ut placerades på grund sedan rigg, däck och bordläggning avlägsnats.”

Vänersborgs Museum är mycket väl medvetet om det historiska och kulturella värdet av Brätte. Museet arbetar med en utställning om Brätte som ska vara klar våren 2025. Det kanske blir lagom till att kommunen börjar gräva upp fornlämningarna för att anlägga Brättelänken…

Museet vill göra en undersökning med georadar över ett större område för att klarlägga stadsbebyggelsens utsträckning. Det hoppas alla historieintresserade vänersborgare att Vänersborgs museum får möjligheter att göra. Det är något att se fram emot.

Arkeologerna på Bohusläns Museum utfärdar även en varning. Det är nästan så att skulle kunna tro att den riktas till samhällsbyggnadsnämnden och Vänersborgs kommun:

“Vidare bör man vara vaksam i samband med exploateringen i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen. Man kan förvänta sig stadslämningar i området öster om Brättegårdsvägen ner mot Vassbotten samt i området ner från Grytåsen ner mot »Kvarnbäcken«.”

Det står helt klart att det är mycket sannolikt att det finns stadslämningar och många spår av mänsklig aktivitet i det område där samhällsbyggnadsnämnden vill anlägga en väg “förbi” Brätte.

Ska man säga något till försvar för politikerna i samhällsbyggnadsnämnden så är det att de inte har fått ett allsidigt och objektivt underlag för att fatta något annat beslut. Visst har politiker ett eget ansvar att skaffa sig kunskap, men det är tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar som ska vara experter.

Tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen har levererat ett underlag till politikerna, och upprepat det i föredragningen på sammanträdet, som ger en bild av att en väg genom fornminnena i Brätte är det bästa alternativet. Tjänstepersonerna har brustit i uppgiften att leverera objektiva fakta, värderingar utifrån olika perspektiv och argument för och emot osv. De glömmer att det är politikerna som ska göra de slutliga bedömningarna.

Oavsett vad Vänersborgs kommun bestämmer om vägsträckningen mellan Onsjö och Öxnered/Skaven förbi Brätte så är jag tämligen säker på att Länsstyrelsen inte kommer att godkänna den nordliga sträckningen. Men bara att det finns en liten mikroskopisk risk att Vänersborgs kommun möjligtvis följer rekommendationen från samhällsbyggnadsnämnden tycker jag är skäl nog att reagera och kraftfullt protestera.

Vänersborgs kommun måste visa respekt för sin historia.

==

Tillägg kl 19.25.

En läsare hörde av sig och poängterade att Brätte är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet. Det skedde den 5 november 1987 och en revidering gjordes i augusti 1996. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.

Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):

”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”

==

Anm. Vänersborgs museums hemsida, som är fantastiskt välgjord och informativ, innehåller massor av fakta och information om Brätte – se “Brätte – Vänersborgs föregångare”.

Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

Kommentarer om Brättelänken (1/2)

22 mars, 2024 Lämna en kommentar

I början av veckan skrev jag två blogginlägg om samhällsbyggnadsnämndens behandling av Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet?”.) Det var onekligen en stor överraskning att både tjänstepersoner i förvaltningen och politiker i nämnden, med två undantag, förordade att den planerade vägen skulle anläggas på ett område där den, med orden i Trivectors utredning:

“går genom området där det finns kända fornlämningar för boplats och tangerar området där det finns kända fornlämningar för stadslager.”

Blogginläggen om Brätte har skapat en del reaktioner och diskussioner. Och då tänker jag inte i första hand på kommentaren på “blogghemsidan”. Signaturen “Anders” är positiv till att bygga vägen över fornlämningarna. Och alla som inte tycker som han är bara “bakåtsträvande vänersborgare”. Vem vet, signaturen “Anders” kanske tillhör den centerpartistiska skaran “progressiva gestadbor”…

I det första av inläggen skrev jag att det pågår en friluftsutredning i kommunen. (Den är just nu på samråd.) Några läsare undrade om den inte var känd hos samhällsbyggnadsnämndens politiker och dess förvaltning. Det var den uppenbarligen inte, annars hade de säkerligen uppmärksammat att det i utredningen står:

“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse…”

Och att ett av i friluftsutredningens förslag är:

“Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”

Nämndens beslut krockar helt klart med utredningens intentioner. Det kan enligt min mening vara en anledning till att samhällsbyggnadsnämndens beslut bör skickas tillbaka till nämnden den dag då förslaget kommer vidare upp i kommunstyrelsen. Nämnden har ju inte haft möjlighet att bedöma friluftsutredningens tankar och förslag. KS sammanträder för övrigt den 2 maj. (Ärendet finns inte med på kommunstyrelsens sammanträde den 27 mars.)

Det är emellertid inte säkert att KS återremitterar ärendet. Det är också osäkert vilket förslag som “får ge sig” och vilket som vinner kommunstyrelsens gillande om det skulle bli votering. Det var ju faktiskt bara Vänsterpartiet som röstade nej till den norra vägsträckningen i samhällsbyggnadsnämnden… Vi får se, jag ska redovisa ytterligare skäl… Kanske väger de tyngre för KS, och samhällsbyggnadsnämnden…

En annan läsare laddade ner handlingarna från samhällsbyggnadsnämnden och läste den arkeologiska utredningen som hade utförts i området väster om Brätte. Han noterade, precis som jag skrev i blogginlägget, att detta område var fritt från fornlämningar. Men han noterar att utredningsrapporten konstaterar att:

“Direkt öster om undersökningsområdet finns en fornlämning i form av den gamla staden Brätte”

Arkeologerna som utredde området väster om Brätte var alltså medvetna om “den gamla stadens” status och fornlämningarna i området. Det kan också nämnas att de i sina slutsatser skrev att Brätte stad är ett område med riksintresse.

Arkeologerna konstaterade:

“Fornlämningar är skyddade av KML (=Kulturmiljölagen; min anm) och ingrepp i fornlämning kräver tillstånd från länsstyrelsen.”

Jag måste också nämna att när jag sökte på “fornlämning” i nämndens underlag så nämndes ordet också i ärendet om FÖP Brålanda. Det stod:

 “Ute i naturen är det möjligt att stöta på olika typer av lämningar från människors verksamhet under forna tider. De två vanligaste lämningarna är fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar. Vad som skiljer lämningarna åt är åldern; fornlämningar är äldre än år 1850 och övriga kulturhistoriska lämningar yngre än år 1850. Fornlämningar är lagskyddade och det är brottsligt att på något vis rubba, ta bort eller gräva ut en sådan enligt kulturmiljölagen.”

I Trivectors vägutredning från 2017 hänvisades till en paragraf i Miljöbalken. Hänvisningen fanns alltså med i nämndens underlag, men paragrafen återgavs inte i underlaget och vad jag förstår inte heller i förvaltningens föredragning för nämnden. Jag citerade inte heller paragrafen, men gör det nu, på begäran. Miljöbalken (MB) 3 kap. 6 §:

“Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.

Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.”

Bloggläsarna inser säkerligen att paragrafen manar till en stor eftertanke och försiktighet även om det inte tycktes betyda så mycket för Vänersborgs samhällsbyggnadsnämnd.

Det finns således flera lagar som syftar till att skydda vår gemensamma historia och vårt kulturarv. Den gamla staden Brätte är ett av dem.

Det finns ytterligare en arkeologisk undersökning. Jag fick höra talas om den av en sakkunnig på området, som hade läst mina blogginlägg. Sedan fick jag veta vem som hade utfört undersökningen och då var det inte svårt att hitta den på nätet. Om samhällsbyggnadsnämnden missade friluftsutredningens tankar och förslag så har den uppenbarligen också missat denna utredning. Utredningen innebär som jag ser det att kommunstyrelsen måste återremittera ärendet om vägdragningen vid Brätte till samhällsbyggnadsnämnden. Och nämnden, precis som i förlängningen kommunstyrelsen, måste avvisa det norra alternativet, som går rätt genom fornlämningarna.

Men vad det är för utredning berättar jag om i nästa blogginlägg – se ”Bevara Brätte! (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen

20 mars, 2024 1 kommentar

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Det ser ut att bli ett lugnt och fridfullt, ja nästan tråkigt, möte. Det mest spännande tycks bli ett informationsärende om “Verksamhetsinformation kretslopp & vatten och tekniska” som föredras av de båda verksamhetscheferna.

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträden har förvaltningen en informationspunkt, som brukar ledas av förvaltningschefen, om vad som har hänt sedan sist. Det brukar de flesta nämnder ha. Under det här ärendet lämnas ofta intressanta besked och upplysningar från förvaltningen. Vi får se om det blir en lika intresseväckande och spännande information imorgon som förra månaden.

På det förra sammanträdet, den 29 februari, fick samhällsbyggnadsnämndens politiker mycket information. Det var för övrigt på det sammanträdet som politikerna fattade beslut om Brättelänkens sträckning – se “Brättelänken – genom fornminnet”.

Vänersborgs kommun har som bekant lagt ner Hallevibadet i Vargön. En privatperson, Jonas Mossberg, meddelade kommunen förra sommaren att han ville förvärva badet. (Se “Hallevibadet i privat regi?”.) Det vill Mossberg fortfarande. Han ser en potential i både badet och området. Han har stora planer på utveckling.

Det går emellertid långsamt i samtalen mellan kommunen och Mossberg. Ja, enligt Mossberg händer det egentligen ingenting. Han har skrivit många brev till både politiker i samhällsbyggnadsnämnden och tjänstepersoner. Den 13 februari skrev han till politikerna i nämnden:

“Nu skriver vi mitten av februari och vad jag förstått så har det hänt absolut ingenting mer än badet har stått tomt sedan juni förra året trots det finns ett privat intresse som vill ta över och driva det vidare.”

 Mossberg verkar vara frustrerad. Han beskriver i sitt mail till politikerna de “problem” han upplever. Han får inte de underlag han ber om, han får felaktiga uppgifter och blir i det stora hela motarbetad. Tiden bara går och Mossberg upplever att det är en “taktik” för att hindra hans planer. Han lägger skulden för att det inte händer något helt på kommunen.

Jag kan naturligtvis inte avgöra om Mossberg har rätt. Genom åren har jag emellertid hört liknande påståenden om kommunens beteende från andra personer, t ex från Hästefjorden, Sikhall, Vänersnäs och Juta. Flera känner med rätt eller orätt en stor frustration i sina möten med kommunen och jag antar att kommunala tjänstepersoner skulle säga samma sak – fast tvärtom.

I det citerade mailet ovan skriver Mossberg några som han anser vara väl valda och sanna ord om särskilt en tjänsteperson. På nämndsammanträdet den 29 februari meddelade förvaltningen att Jonas Mossberg hade polisanmälts för förtal. Det var uttrycken eller “tonen” i mailet som var anledningen. När jag läste mailet så tyckte jag att det var tuffa och kritiska formuleringar. Men att de skulle kunna leda till en anmälan och ett eventuellt åtal hade jag inte en tanke på. Vilket naturligtvis en åklagare skulle kunna ha.

Det finns dock ingen polisanmälan i diariet, vad jag har sett, och Mossberg själv har inte blivit delgiven någon anmälan. Inte än i varje fall, men naturligtvis hittar inte samhällsbyggnadsförvaltningen på. För hade den gjort det så skulle informationen eventuellt kunna utgöra ett förtal av Mossberg… Det är naturligtvis möjligt att en polisanmälan har gjorts av en privatperson och sedan kommit till förvaltningens kännedom. (Tillägg 21/3. Det var tjänstepersonen själv, som privatperson, som polisanmälde Mossberg.)

Det är dock både tragiskt och beklagligt, och onödigt, att oenigheter och kanske missförstånd kan sluta med rättsprocesser. Kommunen måste kommunicera med sina invånare på ett positivt och förtroendefullt sätt.

Även Arena Vänersborg var uppe på sammanträdet, fast det har jag faktiskt redan nämnt i ett blogginlägg. (Se “Budget, arenan, SD och Norra skolan”.) Arenataket läcker som bekant och har gjort så sedan arenan byggdes. Kommunfullmäktige har bestämt att takduken ska läggas om och det ska ordnas snörasskydd och skärmtak. Det ska också sättas upp ny invändig belysning. Fullmäktige har avsatt 20,8 milj kr till åtgärderna.

Det är flera personer med insyn i “projektet” som inte tror att dessa pengar kommer att räcka. Det finns också de som är ganska övertygade om att de föreslagna åtgärderna inte kommer att vara tillräckliga för att arenan ska bli riktigt “funktionsduglig”. Dessutom har inte de föreslagna åtgärderna på arenan fått bygglov av byggnadsnämnden. Det är med andra ord bara problem.

Det är inte otroligt att just dessa problem upplevs som så stora att inga företag vill åta sig att renovera arenataket. De kan vara så osäkra på både pengar och åtgärder att de helt enkelt inte vågar “röra” i projektet. Kanske vill de överhuvudtaget inte associeras med arenan…

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde fick politikerna reda på att inget företag har anmält intresse av att åta sig uppdraget att åtgärda arenan. Det kommer med andra ord antagligen inte att bli någon takomläggning i arenan i år. Och med tanke på IFK Vänersborgs öde i Elitserien så kanske det är dags för politiken att tänka igenom vad vi ska ha Arena Vänersborg till i framtiden – vilka åtgärder ska kommunen vidta, och till vilka kostnader…

Det som inte nämndes på sammanträdet, men som kanske tas upp på morgondagens möte, är Sikhall. Förvaltningsrätten i Göteborg har fortfarande inte behandlat den överklagan av nämndens beslut som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) gjorde när “deras” nämnd röstade på ett annat sätt än vad de ville. Det handlade om fastighetsrättsliga lösningar i Sikhall. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.)

De begärde emellertid ingen inhibition av det beslut som oppositionen fattade vilket betyder att nämndens beslut gäller och ska verkställas. Jag kan tycka att förvaltningen borde informera nämnden om hur verkställandet av beslutet fortskrider…

Imorgon sammanträder alltså samhällsbyggnadsnämnden igen. Kanske kommer ledamöterna att delges mer information i dessa ärenden. Och vem vet, kanske lämnar förvaltningen ny intressant information. Det kanske kan bli ett riktigt intressant möte.

Kategorier:Arena Vänersborg, Hallevi, Polis, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)

19 mars, 2024 1 kommentar

Anm. Detta inlägg är en fortsättning på ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.

Vänersborgs kommun tänker anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö. Den kommande vägen går under namnet Brättelänken. Frågan för politikerna är om Brättelänken ska dras norr eller söder om gamla Brätte stad.

Det första alternativet är den norra vägsträckningen. Den föreslås följa den nuvarande smala och lågtrafikerade grusvägen in mot och förbi Brätte. Det betyder att den nya vägen kommer att gå mellan det gamla stadsområdet och Vassbotten.

Det andra alternativet är den södra vägsträckningen. Den ska utgå från den så kallade Edsvägen mellan Vänersborg och Båberg, dvs väg 2025, i direkt närhet till bron över fd järnvägen vid Brätte ridskola. Den nya vägen tänker man ska gå parallellt med den befintliga cykelbanan på gamla banvallen och sedan genom delvis obruten terräng. Det två alternativa vägsträckningarna möts sedan strax söder om detaljplaneområdet vid Skaven.

Brättelänken med de två alternativa vägsträckningarna behandlades på samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde den 29 februari. Nämnden skulle fatta ett beslut om vilket av de två alternativen den skulle rekommendera. (Beslutet ska sedan vidare till kommunstyrelsen som ska ge ett uppdrag om att starta projekteringen.)

Riksintresse

Det presenterades flera utredningar inför samhällsbyggnadsnämndens beslut. En utredning gällde fladdermöss i området och en annan gällde förekomsten av mindre hackspett. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte redovisades också. Det verkar dock inte ha gjorts någon arkeologisk undersökning av området mellan de synliga fornlämningarna efter Brätte stad och Vassbotten. Det ingick i varje fall ingen sådan utredning i nämndens underlag. Det är ju ett viktigt område. Det låg alldeles vid staden och nära vattnet där bryggorna fanns. Det var säkerligen platsen för mycket rörelse och en livlig verksamhet med lastning, lossning, handel osv. Brätte är ju av riksintresse så det kanske har gjorts någon typ av undersökning vid tidigare tillfälle, även om jag inte känner till det. Hur som helst så fick inte nämndsledamöterna någon information om en sådan undersökning.

Den arkeologiska undersökningen av området väster om staden Brätte gjordes under en dag, den 23 januari 2020. Spontant kan jag tycka att det verkar vara en kort tid för en sådan undersökning.

Det grävdes 21 sökschakt och det visade sig att alla var fyndtomma. Det står inget i rapporten om hur djupt man grävde, men det verkar inte ha varit särskilt djupt. Det ser i varje fall inte ut så om man ska döma av fotografiet som pryder omslaget till rapporten. Men det var väl tillräckligt får man förmoda… Sedan gick de två personerna från Förvaltningen för kulturutveckling inom Västra Götalandsregionen runt och tittade i området. Det noteras att de såg en sentida gärdesgård och en stenformation.

Slutsatsen av undersökningen var:

“Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet.”

Det ska dock återigen betonas att den arkeologiska undersökningen gjordes väster om där staden har legat. (Du kan ladda ner utredningen här.)

I underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde fanns också med en vägutredning gjord av Trivector år 2017. I rapporten analyserade Trivector de båda vägalternativen utifrån tre parametrar: kulturmiljö, ekonomi och trafiksäkerhet.

Trivector börjar med att beskriva hela området söder om Vassbotten:

“I området mellan Öxnered och Edsvägen finns ett böljande skogs- och kulturlandskap med åker- och betesmarker. Utöver Brätte, som är ett område skyddat av Miljöbalken (MB) 3 kap. 6 §, har fornlämningar hittats på flertalet platser i utredningsområdet. Enligt MB 3 kap. 6 § ska Brätte skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”

Trivector fortsätter:

“Vassändaviken är utpekat som särskilt värdefullt naturområde enligt MB 3:6 och skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”

Trivector beskriver sedan de två alternativa vägsträckningarna och konstaterar att den norra sträckningen av Brättelänken innebär att:

“Vägsträckningen går genom området där det finns kända fornlämningar för boplats och tangerar området där det finns kända fornlämningar för stadslager … Samråd med Länsstyrelsen behövs för att göra en bedömning av vägsträckningen samt vilka undersökningar som i så fall behöver göras. Sannolikt krävs en större undersökning för alternativ Brätte än för alternativ Ridskolan. Alternativets genomförbarhet är svårbedömt före samråd med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen vill veta om alternativ finns till ingreppet.”

Det södra vägalternativet, som utgår ungefär vid Brätte ridskola, passerar i utkanten av det område där det finns kända fornlämningar. Rapporten framhåller emellertid att det endast är en liten del av detta område som påverkas av den nya vägen.

Trivector gör också en kostnadsbedömning av de två vägsträckorna. Det uppskattas att kostnaden för den nordliga sträckningen på vägen, dvs mellan Brätte stad och Vassbotten, kommer att uppgå till mellan 31,7-37,5 milj kr. Vägen söder om Brätte beräknas kosta 34,5-40,9 milj kr. Notera att kostnadsberäkningarna gjordes 2017, beloppen lär vara högre idag.

“Utifrån ovanstående utvärdering rekommenderar Trivector Traffic att Vänersborgs kommun går vidare med alternativ Ridskolan.” (Alternativ Ridskolan är alltså den södra vägdragningen; min anm.)

Samhällsbyggnadsförvaltningen hade en annan uppfattning än Trivector. Förvaltningen förordade det norra vägalternativet. Det främsta argumentet verkade vara att Brätte ridklubb och en berörd granne motsatte sig det södra alternativet. Förvaltningen menade också att det norra alternativet var något billigare.

Ärendet avgjordes med en omröstning. Tor Wendel (M) hade i ett tidigt skede meddelat att han inte deltog i beslutet. James Bucci från Vänsterpartiet röstade för den södra vägsträckningen. Resten av nämndens 9 ledamöter röstade på att Brättelänken ska gå mellan Brätte stad och Vassbotten – mitt genom fornminnesområdet…

Min uppfattning är att det är tveksamt om det underlag som presenterades för nämnden var fullständigt. Samtidigt redovisades inte nackdelarna med den norra vägsträckningen ordentligt och vägens följder för natur- eller kulturmiljön tycks ha underskattats.

Det får inte skövlas fler fornminnen i Vänersborgs kommun… Politikerna måste visa respekt för historien.

I föredraget om Vänersborgs historia (se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”) inledde Peter Johansson på Vänersborgs museum:

“Lokalhistoria, det engagerar, och det skulle jag vilja säga, är många gånger den viktigaste historien. Den som allting startar med.”

Det håller Vänsterpartiet med om – tydligen som enda parti i kommunen…

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden

Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)

18 mars, 2024 Lämna en kommentar

Det är väl ganska många som någon gång har stannat till vid Torgbrunnen mitt i Vänersborgs centrum. Kanske har man fotograferat brunnen eller satt sig på kanten för att äta en glass.

Torgbrunnen invigdes den 29 augusti 1946 för att fira Vänersborgs 300-årsjubileum. Den uppmärksamme har kanske noterat att det finns några inskriptioner på brunnen. Och har man varit riktigt nyfiken kanske man också har läst inskriptionerna.

”Brätte borgare byggde på kungligt bud Vänersborg – privilegier utfärdades år 1644 för den nya staden.”

Man kan verkligen känna historiens vingslag…

Brätte är Vänersborgs föregångare. Den lilla köpstaden växte fram vid Vassbottens södra ände. På 1500-talet var det kommunikation på vatten som gällde och längre än till området vid Brätte kom inte varutransporterna från Vänern. Det var järn från Bergslagen, timmer och skogsprodukter som skulle säljas utomlands. Vid Brätte fick skeppen, bojorterna, lasta om till hästtransporter som drog varorna förbi vattenfallen i Trollhättan. Där lastades varorna på fartyg som gick längs Göta älv till Göteborg.

Det växte fram lagerhus vid Brätte, stallar för hästarna, värdshus och bostäder. Till en början kallades platsen Vassända men åtminstone vid 1580-talet omnämns platsen som Brätte. Fler bosatte sig i Brätte och det växte fram en marknad. 1585 blev Brätte en stad och fick ett stadsvapen. (Enligt en annan uppgift skedde detta 1619.) Staden växte oplanerat med en mängd småhus och trånga gränder. Peter Johansson på Vänersborgs museum liknar Brätte vid den här tiden, i ett föredrag i oktober 2019, med ett bohuslänskt fiskeläger. (Se föredraget på YouTube, “Vänersborg en 375-årig historia”. Det är för övrigt hans föredrag som jag till stor del har använt som källa.)

Under Kalmarkriget (1611-13) erövrade Danmark Älvsborgs fästning och många i området flyttade upp längs älven till Brätte. Brätte växte och det beräknas att 400-450 personer bodde i Brätte tiden efter kriget. Det var svårt för staden att växa, det blev för “trångt”. Samtidigt grundades Vassbottenviken upp och det blev omöjligt för fartygen att komma ända fram till Brätte. Det försvårade lastning och lossning. Det var dessutom svårt att försvara Brätte. Enligt Peter Johansson blev Brätte till och med ockuperat av danskarna 1613.

Modell gjord av Sören Elmqvist – hur Brätte kan ha sett ut vid 1600-talets början. Finns på Vänersborgs museum.

År 1639 besökte Axel Oxenstierna Brätte. Brätteborna försökte få honom att godkänna en flytt av Brätte till Huvudnäs. Oxenstierna besökte Huvudnäs och blev, fortfarande enligt Peter Johansson, imponerad. Här kunde ett starkt försvar byggas. Den 1 februari 1644 fick Vänersborg sina stadsprivilegier och Brätteborna flyttade. De sista invånarna lämnade Brätte 1647, och staden “växte igen” och glömdes. (Se också Wikipedia om Brätte.)

1918 och 1943 gjordes emellertid en del arkeologiska utgrävningar av Brätte. Det var dock en förhållandevis liten del av den gamla staden som undersöktes, men det är idag möjligt att se lämningarna efter staden.

I den Friluftsutredning som pågår i kommunen just nu står det följande om Brätte:

“Gamla Brätte har en särskilt viktig kulturhistorisk betydelse då det var här samhället låg innan det flyttades upp till Huvudnäset. Området har höga naturvärden kopplade till de öppna och betade strandängarna. Söder om vägen mot Brättegården finns en skogskulle med både ek och tall. Både fåglar, groddjur och fladdermöss trivs i den mosaik av naturmiljöer som bildas av betet i kombination med skogsområden och närheten till Vänern. Då Vänersborgs stad till stor del väntas växa kring Öxnered och även Onsjö förväntas området få en allt mer strategisk placering som tätortsnära rekreationsområde.”

Utredningen har för närvarande tre utvecklingsförslag för området:

  • “Följa upp Naturvårdsstrategins förslag om naturreservat.
  • “Koppla ihop med en promenadstig som kan leda runt hela Vassbotten.”
  • “Utveckla besöksmålet Gamla Brätte med sittplatser och mer information (till exempel om naturmiljöer och Vassända kyrkoruin).”

Varför skriver jag om Brätte? Jo, det finns avancerade planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö.

Det är en viktig väg eftersom det är tänkt, som framgår av citatet ovan, att det ska byggas många bostäder i Öxnered/Skaven och vägen är en förutsättning för en fortsatt tillväxt. Vägen ska bli en avlastning för Edsvägen (väg 2025) och en utryckningsväg för brandförsvaret.

Frågan som Vänersborgs kommun står inför är: hur ska vägen, som kallas Brättelänken, dras. Det finns två alternativ – norr eller söder om Brätte.

Det tänkte jag skriva om i nästa blogginlägg – ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, Samhällsbyggnadsnämnden