KF Sörbygården (1): Nybergs argument
I onsdags skulle sammanträdet med kommunfullmäktige ha kunnat sluta efter en timme. Men så var det ett ärende, det sista på dagordningen… Det var en interpellation från undertecknad, gruppledare för Vänsterpartiet Vänersborg, till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Interpellationen handlade om äldreboendet på Sörbygården i Brålanda.
En interpellation är en fråga som en ledamot kan ställa till en ordförande i en nämnd. En interpellation skiljer sig från en (enkel) fråga på det sätt att samtliga ledamöter i fullmäktige kan delta i en efterföljande debatt. Och debatt blev det, den varade i drygt 2 timmar.
I interpellationen gav jag en bakgrund till frågan. (Hela interpellationen kan läsas här. Även ett skriftlig svar från Dan Nyberg hittar man här.) Min fråga löd:
“Är du beredd att ta upp ärendet på nästa sammanträde med socialnämnden att av fullmäktige begära tilläggsanslag för 2025 och extra budgetmedel för 2026 för att behålla Sörbygården som ett särskilt boende inom vård och omsorg?”
Jag försökte slå an tonen i interpellationen i mitt inledningsanförande:
“Tanken med denna interpellation var och är att vi ikväll inte ska diskutera vad som har hänt tidigare, vem som beslutade vad och när, vem som missuppfattade, vems fel det var osv. Nu ser vi konsekvenserna av MRP-beslutet – de boende på Sörbygården ska tvångsförflyttas mot sin vilja. … En flytt är en tragedi och det är fortfarande möjligt att stoppa
nedläggningen och låta de äldre bo kvar på Sörbygården. Vi måste göra om och göra rätt.”
Min vädjan klingade ohörd. Representanterna för de styrande partierna visade ingen som helst vilja från talarstolen att göra om och göra rätt. Möjligtvis med undantag av Bo Carlsson (C). Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD) och Mats Andersson (C) hade inte någon önskan eller vilja att ändra beslutet om “tvångsflytt” av de boende. De var helt inställda på att beslutet skulle genomföras.
Efter mitt inledande anförande gavs som brukligt ordet till Dan Nyberg (S), interpellationen var ju ställd till honom. Det blev en lång utläggning – ca 25 min.
Alla i kommunfullmäktige är, inledde Nyberg:
“fullt ut ansvariga för dom konsekvenser som besparingarna inom socialnämnden nu innebär och då särskilt för våran äldreomsorg.”
Redan här tummade Nyberg på sanningen. Det stämmer dock att inget parti var beredd att ge hela den summa som socialnämnden begärde. Nyberg fortsatte:
“Vi i socialnämnden tycker det är fruktansvärt jobbigt att ta den här typen av beslut.”
Det här kom att diskuteras mycket. Partierna i opposition hävdade att socialnämnden, eller några politiker överhuvudtaget, inte hade fattat något beslut om tvångsflytt av de äldre på Sörbygården. Och strax efter påstod Nyberg också att det inte fanns något beslut om nedläggning av Sörbygården. Det var en argumentation som följde med hela kvällen från de styrande. Tvångsflytten från Sörbygården var “bara” en vakanshållning…
Begreppet “vakanshållning” var centralt för hela diskussionen. Socialnämnden hade nämligen föreslagit att en av åtgärderna för att spara, om nämnden inte fick de begärda pengarna för 2026, var:
”Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende”
Nyberg (S), Ekström (KD) och Andersson (C) hade en egen definition av vakanshållning. Det var helt enkelt att ett boende var tomt, men fortfarande hyrdes av kommunen… De försökte intala Vänersborgs invånare att tomställandet av Sörbygården bara var tillfällig… Men en sak var ju klar, vilket de tre naturligtvis inte kommenterade, för de äldre som bodde på Sörbygården var inte flytten tillfällig.
Dan Nyberg uppehöll sig länge i sitt inledningsanförande varför förvaltningen hade valt att vakanshålla just Sörbygården. Han angav ett antal skäl.
Fastigheten för äldreboendet Sörbygården ägs av en privat fastighetsägare, Hemsö. Det var inte bra, så fick det inte vara för en socialdemokrat. Så tolkade jag Nyberg. Jag undrar för övrigt om ledamöterna i C och KD höll med om detta? Den privata fastighetsägaren erbjöd dessutom brålandaborna:
“en mycket lägre standard i sina boenden uppe i Brålanda än vad det är nere i Vänersborg.”
Ja, boendestandarden sades till och med vara undermålig. Och Nyberg räknade upp en rad brister på boendet. Det var nog flera som följde debatten som undrade hur socialnämnden hade kunnat acceptera den här miljön för de gamla överhuvudtaget… Hur hade nämnden kunna hyra Sörbygården så länge med dessa undermåliga lokaler? Det lät nästan brottsligt – om det var sant… Och dessutom skulle ju lokalerna bara vara tomma tillfälligt…
Nyberg pratade flera gånger om att brålandabor är lika mycket värda och att de också ska ha lika bra boendeplatser som de äldre i Vänersborg. Visst, men var det verkligen ett argument för att tvångsflytta de äldre från Sörbygården…?
Hemsö har fått ett föreläggande från Räddningstjänsten Fyrbodal. Viktiga lagkrav angående brandskydd var inte uppfyllda på Sörbygården. Och, sa Dan Nyberg:
“… det här föreläggandet som Räddningstjänsten har lagt det innebär att anläggningen ska stängas i december 2025 om inte de här åtgärderna är genomförda. Och det kan jag nog säga att de är omöjliga att genomföra fram tills dess.”
Om detta stämde var ju hela debatten i fullmäktige i stort sett meningslös. Det var bara det att Nyberg töjde på sanningen. Det han sa stämde inte med verkligheten. Det fanns inget sådant här hotfullt föreläggande. (Jag återkommer till detta eftersom mer fakta har kommit fram i efterhand.)
Dan Nyberg (S) menade vidare att Sörbygården inte har varit fullbelagd de sista 5-7 åren. Det har varit 8 vakanssatta platser där. Och det stämmer. Under pandemin var det flera som inte ville flytta in i boendet på grund av smittorisken, och då stängdes en avdelning på Sörbygården. Avdelningen har varit stängd sedan dess. Det har alltså bara varit tre avdelningar igång, dvs 24 platser, i stället för 32. (Jag tror att den stängda avdelningen har fungerat som kontor för både chef och sjuksköterskor mm.)
I det här sammanhanget påpekade Nyberg att flera av de boende kommer från Vänersborg och helst ville flytta dit igen. Enligt personalen tar Nyberg ingen hänsyn till att de uttryckte det när de fick platserna men att flera av dem numera vill bo kvar i Brålanda. (Jag kände faktiskt en av dem, min tidigare tandläkare, men det var för några år sedan.) Det är bevisligen också så att äldre som velat ha en plats i Brålanda har fått det i Vänersborg. Hur många det är vet jag dock inte, och inte heller Nyberg av en diskussion på Facebook att döma.
Slutligen delgav Nyberg ledamöter, anhöriga och åhörare att Hemsös boende var alldeles för dyrt. Solhaga, som ligger bredvid Sörbygården, ägs av ABVB och Sörbygården ägs av Hemsö. Och det är dyrare på Hemsö per kvadratmeter, fast det är i sämre skick. Nyberg har säkerligen rätt kring hyreskostnaden, men – var detta det vi diskuterade? Kostnaderna skulle kunna vara ett argument för vakanshållning, dvs att platser på boendet som blir lediga av naturliga orsaker, inte återbesätts. Men inte för den kommande tvångsflytten väl…? Kommunens hyresavtal löper ju ända till och med 2027.
Jag kan inte låta bli att undra hur mycket det nya boendet vid fd Östra skolan i Vänersborg kommer att kosta per kvadratmeter? Hela bygget beräknas just nu till en bit över 200 milj kr…
Ordförande Dan Nyberg (S) avslutade sitt långa inlägg med att man kan skapa oro eller hjälpa till med att dämpa den. Jag vet inte om någon kan skapa ytterligare oro än den som skapats av att de boende på Sörbygården och deras anhöriga har fått besked att de ska tvångsförflyttas?
Dan Nyberg blev emotsagd av många ledamöter från partierna i opposition. Jag återkommer till det och till några av de tvivelaktiga argument som Nyberg framförde från talarstolen i kommande blogginlägg – se ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?”.
Anm. Det går att lyssna och se på interpellationsdebatten på kommunens webb-TV. (Ärendet är det sista på hela sammanträdet.)
===
Inlägg om Sörbygården:
- ”Sörbygården Brålanda” – 4 september 2025
- ”Rädda Sörbygården!” – 12 september 2025
- ”Sörbygården: Brev till KS från anhöriga” – 16 september 2025
- ”KF ikväll: Diskussion om Sörbygården” – 17 september 2025
- ”KF Sörbygården (1): Nybergs argument” – 21 september 2025
- ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?” – 23 september 2025
- ”KF Sörbygården (3): Kan man lita på Nyberg?” – 24 september 2025
- ”Vem tar ansvar för Sörbygården i Brålanda, Dan Nyberg (S)?” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Beslut idag!!” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Så här gick det till i nämnden” – 27 september 2025
- ”Sörbygården: Respekteras inte beslutet?” – 30 september 2025
- ”Sörbygården: Diskussioner efter beslutet” – 1 oktober 2025
En fantastisk dag i Sikhall!
Det ljuder av högljudda skri och tjut från Sikhall. Ljudvågorna färdas över Vänerns vatten via Nordstan till Vänersborgs kommunhus på Sundsgatan. Tjuten överröstar till och med fiskmåsarna, de frustrerade skriken från Sörbygården i Brålanda och de besvikna vrålen från blåsut- och dalslandsbor över avstängningen av Dalbobron.
Det är glädjetjut vi hör från Sikhall. Det är Magnus Larsson som ger utlopp för sin förtjusning och upprymdhet. Han har äntligen fått tillbaka stora delar av den mark som kommunfullmäktige den 21 november 2007 beslutade att förköpa/expropriera av honom. (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.) Det var en mörk dag för kommunen. Kommunfullmäktige tvingade en laglydig och skattebetalande undersåte till underkastelse under den byråkratiska makten.
Magnus Larsson hade förvärvat fastigheter i Sikhall (Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sikhall 1:23 samt Sörbo 1:4) två år tidigare. På kartan till höger ser vi det område vid småbåtshamnen i Sikhall som Magnus Larsson tvingades “avyttra” till kommunen.
Efter många års kamp av Magnus Larsson och några politiker fattade samhällsbyggnadsnämnden den 23 november 2023 äntligen ett beslut om “riktlinjer” för ett avtal med Magnus Larsson om fastighetsrättsliga lösningar. (Se “Sikhall (2): Oppositionen kör över de styrande”.) Det skulle till stor del återställa
de tidigare fastighetsgränserna och möjliggöra en utveckling av Sikhall. Efter ett skamligt överklagande av de styrande partierna (se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”), förhalanden, motarbetanden osv undertecknade Magnus Larsson och kommunen slutligen, den 18 september 2024, ett avtal om fastighetsregleringar, ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter beslutade oppositionspartierna i samhällsbyggnadsnämnden att godkänna de upprättade avtalshandlingarna.
Den 25 oktober 2024 inkom avtalet till lantmäterimyndigheten. Tiden gick, men den 21 augusti 2025 fattade Lantmäterimyndigheten slutligen ett beslut angående ändrade fastighetsgränser i Sikhall (se “Sikhall: Beslut från Lantmäteriet”). Lantmäteriets beslut om fastighetsreglering följde i stort sett avtalet mellan Magnus Larsson och Vänersborgs kommun – se karta nedan.
Det gula området övergår till Magnus Larssons fastighet Sikhall 1:6, dvs den fastighet som marken och vattnet tillhörde innan november 2007. Kommunen behåller området Sikhall 1:4.
Beslutet kunde naturligtvis överklagas… Men idag fick jag följande besked från Lantmäterimyndigheten:
“Sista dagen för inkommande av överklagande har passerat. Vi väntar alltid två arbetsdagar innan vi registrerar ifall posten skulle ha strulat. Det är dock högst osannolikt.
På tisdag den 23/9 inför jag förändringarna i fastighetsregistret och på onsdag inför jag förändringarna i registerkartan.”
Magnus Larsson har väntat i nästan 20 år på att få tillbaka den mark som kommunen orättmätigt förköpte/exproprierade av honom. Nu öppnas möjligheterna för Larsson att börja förverkliga de drömmar och visioner som han har närt i decennier och som var orsaken till att han förvärvade området från första början.
Om jag känner Magnus Larsson rätt kommer han att göra allt för att få in el till magasinet så fort som möjligt. Det skulle möjliggöra tillställningar som t ex fester och bröllop utan att strömmen hela tiden går och proppar måste bytas. På agendan finns också en toalettbyggnad som gästerna kan utnyttja. (Det går inte att göra toaletter i magasinet eftersom det är kulturminnesskyddat.)
Larsson vill också sätta upp sjöbodar, göra en uteservering och ett ordentligt kök vid magasinet etc.
Magnus Larsson kommer att söka strandskyddsdispens och bygglov. Naturligtvis har kommunen även fortsättningsvis möjligheter att sätta käppar i hjulet. Men alla vi som vill se en utveckling i området hoppas att kommunen äntligen förstår att “attraktiv och hållbar i alla delar” även gäller Sikhall.
Den 19 september 2025 blir en dag att minnas i Sikhall!
BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?
Det är och har varit mycket Brålanda och Sörbygårdens vara eller inte vara den senaste veckan. (Se “Rädda Sörbygården!”.) Men imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) och det är också värt att notera…
Det är en ganska fullspäckad dagordning och i kallelsen flaggar man för att mötet ska ta hela dagen. Dagordningen har följande utseende:
Barn- och utbildningsnämnden börjar med ett medborgarförslag om att införa inrymningsövningar i skolorna. Det är, tyvärr, en mycket angelägen åtgärd och därmed ett viktigt förslag.
Statsmakterna har emellertid redan tänkt i samma banor. Förvaltningen skriver i underlaget:
“Från och med 1 juli 2025 gäller ett nytt kapitel i skollagen om skolornas brottsförebyggande arbete som i delar berör arbetet gällande hot och våld. Den nya lagstiftningen berör beredskapsplaner och det löpande säkerhetsarbetet.”
Det görs mycket i skolorna just nu kring dessa frågor och därför kommer nämnden att besluta att medborgarförslaget ska anses färdigbehandlat.
Det är återigen dags för lokalinformation. Det får nämnden regelbundet. Det finns inget underlag utskickat i ärendet utan all information ges på sammanträdet. Det gäller även nästa ärende, “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation”. All information lämnas på mötet – och inget i det utskickade underlaget.
Och faktiskt, även i ärende 4, “Verksamhetsplan 2026-2028: information om Mål- och resursplan 2026-2028”, lämnas informationen på sammanträdet. Ärendet är ett led i kommunens budgetarbete. BUN ska, utifrån den budget som kommunfullmäktige antog i juni, ta fram en verksamhetsplan för 2026 med förväntade resultat att uppnå. Det ska bli en workshop i detta ämne. Beslut fattas senare i höst.
Självklart ska nämnden på sitt septembermöte behandla ytterligare en delårsrapport. Och som vanligt redovisas BUN:s “förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås”. Nämndens bidrag till inriktningsmålen beräknas bli följande när innevarande år är slut:
Jag ska inte kommentera alla förväntade resultat utan bara några av de resultat som har med förskolans och skolans statliga uppdrag att göra.
BUN:s ambitionsnivå är att öka andelen barn som är inskrivna i förskolan till 91,0%. Det förväntade resultatet prognostiseras att uppnås. Andelen elever i årskurs 1 som når kriterierna för bedömning av “godtagbara kunskaper i läsförståelse” uppgick efter vårterminen till 88,7%. Det var betydligt högre än nämndens ambitionsnivå på 83,0%. De här två resultaten är viktiga för barnens och elevernas fortsatta lärande.
Andelen elever i årskurs 5 och 8 som är nöjda med sin skola är glädjande nog högre än vad BUN hade förväntat sig. 79,5% av eleverna i åk 5 och 67,1% i åk 8 är nöjda. Det är också betydligt bättre resultat än i riket som helhet.
På frågan ”Tycker du att du får den hjälp du behöver från skolan för att klara skolarbetet?” svarar 71,7% av eleverna i årskurs 8 ”helt och hållet” eller ”till stor del”. Det är högre än nämndens ambitionsnivå och bättre än riket. Eleverna i årskurs 5 var som väntat mer positiva, 81,0%, men inte lika positiva som BUN hade hoppats på, 86,5%. I riket var denna siffra 79,6%. Trivseln i Vänersborgs skolor är hög, vilket naturligtvis är en förutsättning för lärande och bättre studieresultat.
Av eleverna i åk 9, som lämnade den kommunala grundskolan i våras, var 84,8% efter genomförd lovskola behöriga till yrkesprogram på gymnasiet. Nämndens förhoppning (ambitionsnivå) på 85,6% uppnåddes därmed inte. Men resultaten var dock ändå positiva. Behörigheten, sett till betygen i åk 6 jämfört med åk 9, ökade med ungefär 19 procentenheter under högstadietiden. Det är ett fantastiskt resultat. Skillnaden mellan flickor (85,4%) och pojkar (84,4%) är liten, samtidigt som:
“elevgruppen med annat modersmål inte i lika hög utsträckning är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet.”
Det är en utmaning för skolorna – och politikerna. (Jag måste nog fråga varför skillnaderna mellan flickor och pojkar minskar. Är det som i övriga Sverige? Se Skolverket “Oroande trend i skolan: Flickors skolresultat sjunker”.) Det finns fler utmaningar…
Meritvärdet för de elever som lämnade åk 9 i våras var 210 poäng. Det är lägre än vad nämnden hoppats på (ambitionsnivån). Enligt det så kallade “modellberäknade värdet”, dvs elevernas resultat vägs mot bland annat föräldrars utbildningsnivå, födelseland, kön och socioekonomiska faktorer, borde Vänersborg ligga på 221.
Andelen elever i åk 9 som uppnått minst betyget E i alla ämnen uppgick till 69,0%. Det var lägre än BUN:s ambitionsnivå på 71,0%. Här kommenterar förvaltningen:
“Stort fokus har legat på att nå gymnasiebehörighet vilket innebär minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ytterligare ämnen (valfria).”
Satsningen på gymnasiebehörigheten tycks alltså gå ut över de andra ämnena. Det är lätt att förstå, och försvara, att skolorna gör den här prioriteringen, men det bäddar samtidigt för svårigheter att få examen på gymnasiet.
De två senaste “måtten” visar tydligt att Vänersborgs kommun inte kan slå sig för bröstet och hävda att kommunen har fullgoda resultat… Som flera företrädare för de styrande partierna har en tendens att göra…
Närvaron i förskola och skola är viktig. Det är en förutsättning för lärande. I åk F-6 har 3,2% av eleverna en frånvaro på mer än 25%. I åk 7-9 är motsvarande siffra 15,1%. Skolnärvaron är en utmaning.
Det är viktigt att komma ihåg att de ambitionsnivåer som nämnden har satt upp som mål egentligen inte är annat än förhoppningar. De höga eller högre mål som sätts upp av nämnden har oftast inget som helst att göra med t ex förstärkta ekonomiska resurser, ökad personaltäthet, fler speciallärare eller minskade klasstorlekar att göra. Men det är också lika viktigt att komma ihåg att all personal inom förskola och skola gör allt för att eleverna ska lyckas och att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det tycks som om barn- och utbildningsnämndens kostnader ökar på varje område. Antalet heltidsplaceringar i förskolan ökar, ökat personalbehov i förskolan, fler elever i anpassad grundskola och i fritidshem, högre lokalkostnader, ökade kostnader för köp av måltider och prisökningar på varor och tjänster på grund av inflationen. Trots detta är prognosen för budgetåret 2025 ett nollresultat.
Delårsrapporten avslutas för förskolans och den pedagogiska omsorgens 1-5 år del med:
“Kostnaderna för barn med särskilda stödbehov är fortsatt höga och innebär en fortsatt utmaning.”
Och för förskoleklass, grundskola åk 1-9, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år:
“Kostnaderna för elever med särskilda stödbehov är fortsatt höga, särskilt när det gäller psykosociala och språkliga behov, vilket fortsatt är en betydande utmaning.”
Avslutningen av detta avsnitt blir dock en positiv nyhet:
“Under perioden januari-juli 2025 var den totala sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningen 7,2%. Motsvarande siffra för 2024 var 7,9%.”
Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) var högre än föregående år medan långtidssjukfrånvaron (dag 15 och framåt) var lägre.
I budgetbeslutet i juni bestämde kommunfullmäktige på BUN:s förslag att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.
Det ska nämnden fatta beslut om imorgon.
Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande partierna, liksom BUN, räknar då med att medel ska frigöras i grundskolan. Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Om det t ex blir en elev mindre i 5 olika klasser på Tärnan och samma minskning på Dalboskolan, summa 10 elever, så sparar nämnden i stort sett ingenting. Nämnden skrev också, vilket återges i de styrande partiernas budgetförslag:
“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Utökningen av vistelsetiden från 15 till 25 timmar är jättebra, men det ska inte ske på bekostnad av eleverna i grundskolan…
Mariedalskolans idrottshall och diskriminering
Ärende 7, “Svar på remiss av lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan” ger mig oerhört dåliga “vibbar”… Anledningen till ärendet är att:
“Kommunstyrelsen beslutade 2025-04-16 att remittera lokalplanering för ny idrottshall vid Mariedalskolan till barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden.”
Beslutet måste ha fattats på delegation, kommunstyrelsen hade inte ens sammanträde då och ärendet har inte varit uppe i KS överhuvudtaget. Men vissa beslut får tas på delegation, så är det.
Det föreslås att nämnden imorgon ska lämna ett yttrande som säger:
“Förvaltningen bedömer att projektering och genomförande av en ny idrottshall vid Mariedalskolan bör senareläggas för att invänta en tydligare bild av hur förskolorna och grundskolorna i Vänersborgs kommun ska organiseras för att möta ett (prognostiserat) minskat barn- och elevantal utifrån den översyn som nu pågår.”
Jag begriper inte. Det finns egentligen ingen motivering till detta svar. Det skulle i så fall vara:
“Befolkningsprognoserna från våren 2025 visar minskade barn- och elevantal kommande 10 år. … För delområdet centrala Vänersborg ser antalet barn i åldern 6-12 år ut att minska med 3% på 5 års sikt och 8% på 10 års sikt, vilket är cirka 35-100 barn.”
Men Mariedalskolan är en av de största skolorna, om inte den största, i hela kommunen. Mariedalskolan kommer inte att läggas ner. Den är dessutom populär och skolledningen får varje år säga nej till vårdnadshavare som söker plats till sina barn i förskoleklassen. De senaste två åren har dessutom 10-tal elever från Fridaskolan velat börja på Mariedal. Och så länge det finns elever på skolan, så måste det byggas en ny idrottshall. Förvaltningen ger själv motiveringen:
“…den befintliga idrottssalen som är lokaliserad i källarplan med bristande utrymningsvägar innebär att undervisning inte kan bedrivas i idrottssalen för alla elever på Mariedalskolan. Elever i anpassad grundskola kan på grund av bristande utrymningsvägar idag inte ha sin undervisning i idrottssalen. Lokalbrist leder till att alla klasser inte får lektioner i idrottshallen utifrån behov och det faktum att hallytan är för liten innebär att det inte är möjligt med en allsidig undervisning. Få och icke ändamålsenliga omklädningsrum och duschar innebär idag minskad trygghet och bristande integritet för eleverna samt schemaläggningsproblematik för personal. Mariedalskolans elever i årskurs 6 har under läsåret 2024/2025 haft idrott på sportcentrum.”
Behövs det fler skäl för att en ny idrottshall är absolut nödvändig? Ok, förvaltningen ger fler skäl, ett axplock:
“Undervisningen i idrott och hälsa kommer fortsatt inte att kunna genomföras i enlighet med läroplanens krav, då nuvarande idrottshall är för liten och inte anpassad för dagens krav undervisning”
- “Elever i rullstol utestängs från undervisning på lika villkor, vilket kan leda till att kommunen bryter mot diskrimineringslagen och FN:s barnkonvention”
- “Elevernas rätt till fullständig undervisning i idrott och hälsa äventyras långsiktigt, vilket kan påverka deras måluppfyllelse, betyg, motivation och hälsa.”
- “Elever i anpassad grundskola missgynnas och ges ett begränsat idrottsutbud, vilket kan påverka både deras fysiska utveckling och delaktighet i skolan.”
- “Skolan förblir utan en gemensam samlingssal, vilket skapar hinder för större skolgemensamma aktiviteter, avslutningar, kulturevenemang och trygghetsskapande insatser.”
En av de skolgemensamma aktiviteterna är talangtävlingen på Mariedalskolan, M-Factor. Det är:
“årets höjdpunkt på Mariedalskolan.”
Det står på kommunens Facebook-sida den 20 maj (Klicka här.) Texten fortsatte:
“Artisterna bjöd på inspirerande framträdanden inför 600 personer. Tillsammans med personalen såg elevrådet till att evenemanget planerades och genomfördes på ett fantastiskt sätt! En minnesvärd dag fylld av mod, värme och samhörighet över alla årskurser.”
Idrottssalen rymmer dock inte alla utan uppträdena fick göras i 4-5 omgångar. Den anpassade grundskolan kunde inte delta eftersom de inte kunde komma till idrottshallen, särskilt inte de med rullstol. Dessa elever utestängdes alltså från skolans populäraste arrangemang…
Det behövs knappast några fler argument. Allt står att läsa i underlaget, och hur förvaltningen och Bo Carlsson (C), som har undertecknat yttrandet, kan komma till slutsatsen att byggnationen kan senareläggas är för mig en gåta.
Sverigedemokraternas motion om att införa fler vuxna i skolan ska anses färdigbehandlad. Det tycks som om svaret bara lyfter upp och betonar svårigheterna och bortser från möjligheterna med fler vuxna i skolan. Å andra sidan är det en annan värld än när jag var lärare. Nu för tiden ska man helst inte släppa in mer eller mindre okända personer på skolorna.
Och som vanligt ska förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informera om vad som har hänt sedan sist.
Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.
Del 3 Överklagan till Kammarrätten
Vänersborgs kommun har nyligen genomfört en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilka företag som “vann upphandlingen”. Några företagare som var med i upphandlingen tog kontakt med kommunens upphandlingsenhet efter att tilldelningsbeslutet hade fattats. De ville ta del av underlaget för beslutet.
De fick svaret att prisuppgifterna i anbuden var sekretesstämplade.
Några företagare nöjde sig inte med svaret utan tog kontakt med mig. Den 19 augusti 2025 begärde jag (skriftligt) om att få ta del av handlingarna kring upphandlingen. Det fick jag, men inte det viktigaste – prisuppgifterna. Det visade sig senare att samma dag, den 19 augusti, återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet.
Återkallandet användes sedan av kommunen som ett av skälen till att den 28 augusti besluta att belägga prisuppgifterna i anbuden med sekretess. Detta beslut överklagades av undertecknad bloggare den 3 september till Kammarrätten.
Det handlar, som jag ser det, inte bara om en upphandling av “Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Det handlar om demokrati – invånarnas och skattebetalarnas insyn i hur skattepengarna används. Det handlar om rättssäkerhet – överklagande och överprövning blir i praktiken omöjlig om prisuppgifter hemlighålls. Om kommunen skulle få rätt och beslutet bli “prejudicerande” så kommer det att kunna få stora konsekvenser. Det skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption. Det vill i varje fall inte jag vara med om i Vänersborg.
I författandet av överklagandet förenades “naturlig” och artificiell intelligens. Nu i efterhand, efter ytterligare juridiska studier, inser jag att det finns ytterligare argument som kunde ha varit med i överklagandet. Det är som så ofta, efteråt kommer man på saker som man borde ha sagt eller skrivit. Argumenten finns dock med i de föregående blogginläggen och kanske kan jag få användning av dem vid något senare tillfälle. (Kanske vid ett överklagade…)
Överklagandet återges i sin helhet nedan. Det kan också laddas ner som pdf.
===
ÖVERKLAGANDE
Ärende
Överklagande av beslut den 28 augusti 2025 om avslag på utlämnande av allmän handling (prisuppgifter i anbud vid upphandling av ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”).
Yrkande
Jag yrkar att Kammarrätten ändrar kommunens beslut och förordnar att de begärda prisuppgifterna i anbuden ska lämnas ut i omaskerad form.
Grunder för överklagandet
1. Offentlighetsprincipen och handlingarnas status
Handlingarna är allmänna enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Absolut sekretess enligt 31 kap. 16 § OSL gäller endast fram till dess att tilldelningsbeslut fattats. Ett sådant beslut fattades den 11 augusti 2025. Att kommunen därefter återkallat beslutet ändrar inte att sekretessen upphörde när tilldelning först skedde (jfr. RÅ 2004 not. 149). Återkallelsen skedde dessutom efter att handlingarna begärdes ut.
2. Otillräckliga skäl för fortsatt sekretess
Kommunen har åberopat 19 kap. 3 § OSL och 31 kap. 16 § OSL. För sekretess krävs att det finns ”särskild anledning” att anta att skada uppkommer. Kommunen har inte redovisat någon konkret utredning som visar att utlämnande av timpriser faktiskt skulle orsaka skada, utan hänvisar till generella antaganden och anbudsgivarnas egna påståenden. Enligt praxis (t.ex. HFD 2016 ref. 17) ska alltid en noggrann skadebedömning göras och en avvägning ske mot intresset av insyn. Detta har inte skett.
3. Offentlighetsintresset väger tungt
Syftet med offentlighetsprincipen är att möjliggöra insyn i myndigheternas verksamhet, inte minst i upphandlingar där stora belopp av offentliga medel används. Möjligheten att granska att tilldelningsbeslut har fattats på sakliga och korrekta grunder förutsätter att även prisuppgifter kan kontrolleras. Det är därför av stor vikt för allmänhetens insyn och förtroendet för kommunen att dessa uppgifter lämnas ut.
4. Proportionalitetsprincipen
Kommunens resonemang om framtida upphandlingar är spekulativt. En eventuell risk för att anbudsgivare anpassar priser i framtiden kan inte väga tyngre än allmänhetens rätt till insyn i redan genomförda upphandlingar.
Sammanfattning
Kommunen har inte visat att de konkreta prisuppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL efter att tilldelningsbeslut fattats. Offentlighetsintresset är starkt och överväger. Jag begär därför att Kammarrätten upphäver beslutet och förordnar att prisuppgifterna lämnas ut i sin helhet.
Vänersborg 2025-09-03
Stefan Kärvling
==
Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann”
7 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen”
9 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025 - ”Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?” – 12 december 2025
Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.
Del 2 Sekretessen som utmanar insynen
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) fattade beslut om att återkalla tilldelningsbeslutet i upphandlingen
“Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”. Det gjorde Jonasson senare samma dag som jag begärde ut handlingarna kring upphandlingen. Jag är dock inte säker på att Jonasson var medveten om min begäran.
Skulle prisuppgifterna i anbuden offentliggöras? Bollen låg hos kommunjuristen. Hon skulle avgöra om prisuppgifterna i anbuden skulle beläggas med sekretess eller inte.
Jag var ganska säker på att sekretessen (“maskeringen”) skulle hävas. Det var så uppenbart tyckte jag att prisuppgifterna skulle vara offentliga. Hur skulle allmänheten och de företag som lämnat anbud annars veta att upphandlingen och tilldelningen hade
skötts sakligt och korrekt? Och, som Upphandlingsmyndigheten skrev på sin webbplats:
“på affärsmässiga grunder och inte personliga.”
Medan jag väntade på kommunjuristens svar började jag “studera”… På Upphandlingsmyndighetens webbplats stod det:
“Vid offentlig upphandling råder som huvudregel absolut sekretess för uppgift som rör anbud fram till dess att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör eller till att anbuden offentliggjorts.”
Det var inget nytt, men viktigt att slå fast. Det finns dock möjligheter att sekretessbelägga uppgifter även efter att tilldelningsbeslutet hade fattats. Upphandlingsmyndigheten fortsatte:
“Efter att den absoluta sekretessen upphört genom tilldelningsbeslutet gäller istället bestämmelsen om sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden.
Sekretessprövningen ska göras av den upphandlande myndigheten ifråga, och ska alltid ske vid begäran om allmän handling.”
De här förhållandena regleras i OSL, “Offentlighets- och sekretesslagen”. Det blev till att hitta relevanta paragrafer i OSL.
Det var tydligt att en anbudsgivare inte kunde sekretessbelägga information i ett anbud. Det är kommunen som bestämmer om sekretess. Men det fanns möjligheter, och då började jag ana oråd…
Den 28 augusti kom beslutet från kommunjuristen. Det var som vanligt genomarbetat med många hänvisningar. (Beslutet kan laddas ner här.) Själva beslutet var överraskande, men inte helt oväntat…
“Begäran om att få ta del av handlingarna i omaskerad form avslås.”
Prisuppgifterna i anbuden ska alltså inte lämnas ut. De är belagda med sekretess.
Det visade sig i motiveringarna till kommunens beslut att ordförande Jonassons (S) återkallande av tilldelningsbeslutet spelade en avgörande roll:
“Ett tilldelningsbeslut är preliminärt och kan komma att ändras, till exempel vid en överprövning. Kommunen har i detta fall fattat ett beslutat om en tilldelning men en tid därefter återkallat beslutet. Ett nytt tilldelningsbeslut kan komma att fattas men det kan inte uteslutas att upphandlingen istället behöver göras om.
Mot bakgrund av att ett tilldelningsbeslut har fattats i ärendet – där bland annat anbudsgivarna tillkännagivits – gör kommunen bedömningen att absolut sekretess inte längre råder i ärendet – oaktat att tilldelningsbeslutet sedermera har återkallats (jfr. RÅ 2004 not. 149).”
Det kanske är förståeligt ur kommunens perspektiv att inte nämna att återkallandet skedde samma dag som jag begärde ut handlingarna… Och påståendet att tilldelningsbeslutet kan överprövas är i och för sig riktigt, men helt beroende av att det överklagas. Och då hamnar alla de anbudsgivare som förlorade upphandlingen i ett dilemma, i ett moment 22 – hur ska de kunna överklaga ett beslut när de inte känner till det vinnande anbudets prisuppgifter? Det finns ju inga sakliga grunder för överklagan.
Det råder inte absolut sekretess längre i ärendet, skrev kommunjuristen. Det är självklart, men det fanns ju en annan sekretess. Juristen skrev:
“Tilldelningsbeslutet är återkallat och det kan i nuläget inte uteslutas att upphandlingen behöver göras om. Det finns även omständigheter som talar för att den genomförda upphandlingen annars kan behöva kompletteras på grund av ytterligare identifierade behov inom kommunen. Sannolikheten är stor för att samma anbudsgivare återkommer för att lämna nya anbud vid kommande upphandlingar. Ett offentliggörande av prisuppgifterna skulle leda till att anbudsgivarna kan få kunskaper som gör det möjligt för dem att anpassa sin prissättning på ett sätt som blir till nackdel för kommunen.”
Juristen drar fram ett trumfkort ur rockärmen, ett offentliggörande av prisuppgifterna kan bli negativt för kommunen… Även om det är svårt att förstå hur det kan vara negativt för kommunen om anbudsgivarna “anpassar sin prissättning” – och sänker sina priser…
Och så till pudelns kärna, OSL 31 kap. 16 §:
“Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2-4 och 12 §§ har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.”
Jag kan inte se att kommunen och någon anbudsgivare “har trätt i affärsförbindelse” med varandra i detta läge. Och jag noterar även att paragrafen handlar om att den enskilde, dvs anbudsgivaren, eventuellt lider skada – inte kommunen…
Kommunen har jobbat hårt med motiveringen till beslutet om att sekretessbelägga prisuppgifterna i anbuden. Lagparagraferna som det hänvisas till är inte helt solklara och det tycks finnas ett mått av tolkningsutrymme. Kommunen hänvisar också till några rättsfall från 1993 till 2008. Och det finns faktiskt flera domar som slår fast att det under vissa omständigheter är ok att prisuppgifter är fortsatt sekretessbelagda. Men då kräver domstolarna i regel en tydlig bevisning av faktisk skada för att godkänna sekretess.
Och det är viktigt (se Inköpsrådet “Sekretess på priserna i ett anbud?”) att återigen understryka att det alltid är den upphandlande myndigheten, i det här fallet kommunen, som måste:
“göra en självständig prövning av om skäl för sekretess föreligger.”
Det är inte företagen, anbudsgivarna, som bestämmer om sekretess – och därför:
“Som anbudsgivare i en offentlig upphandling måste man därför vara medveten om att samtliga uppgifter som lämnats i anbudet kan komma att offentliggöras.”
Det finns ytterligare en omständighet som kan tala emot kommunens resonemang och argumentation. Visst är det så att ingen får reda på priserna om de är sekretessbelagda. Men den dagen som de vinnande anbudsgivarna börjar utföra arbeten för kommunen, vilket kan ske ganska snabbt efter avslutad upphandling och tilldelningsbeslut, skickar företagen ifråga fakturor till kommunen på utfört arbete.
Och de fakturorna är också offentliga handlingar… Det finns emellertid även i detta fall möjligheter till överklaganden och fortsatta ”juridiska stridigheter”. I sådana fall är det också OSL 31 kap. 16 § som gäller och som ska tolkas. Enligt mycket säker källa känner ingen på ekonomiavdelningen i Vänersborgs kommun till att sekretess någonsin har begärts specifikt för prisuppgifter i enskilda fakturor. I praktiken betyder det sannolikt att sekretessbeläggandet av prisuppgifter i ett tilldelningsbeslut egentligen bara fyller en funktion, sekretessen gör det omöjligt att överklaga beslutet. Men som sagt, nu återkallades tilldelningsbeslutet…
Jag har överklagat kommunens beslut om sekretess till Kammarrätten. Det är oerhört viktigt att få veta vad som gäller. Det handlar inte bara om en upphandling i Vänersborgs kommun, det handlar om demokrati – invånarnas och skattebetalarnas insyn i hur skattepengarna används. Det handlar också om rättssäkerhet – överklagande och överprövning blir i praktiken omöjlig om prisuppgifter hemlighålls.
Om kommunen skulle få rätt och beslutet bli ”prejudicerande” så kommer det, som jag ser det, att kunna få stora konsekvenser. Det skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption. Upphandlingsmyndigheten ord (se “Om offentlig upphandling”) skulle riskera att sättas helt ur spel:
“Offentlig upphandling ska säkerställa att organisationer inom offentlig sektor öppnar upp sina inköp för konkurrens. Detta så att skattemedel används så effektivt som möjligt och företag inom EU kan göra affärer med offentlig sektor på lika villkor.”
Nästa, och sista, blogginlägg ska handla om min överklagan till Kammarrätten.
Fortsättning följer – se ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”.
==
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann”
7 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen”
9 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025
Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)
Del 1: Prisuppgifterna som försvann
“Offentlig upphandling är den process som offentliga organisationer använder för att göra inköp.”
Så börjar den statliga “Upphandlingsmyndigheten” sin information om offentlig upphandling. (Se “Om offentlig upphandling”.) Myndigheten fortsätter:
“Offentlig upphandling ska säkerställa att organisationer inom offentlig sektor öppnar upp sina inköp för konkurrens. Detta så att skattemedel används så effektivt som möjligt och företag inom EU kan göra affärer med offentlig sektor på lika villkor.”
Ytterligare en viktig aspekt i offentlig upphandling är att allmänheten får insyn i vad som sker och hur skattemedlen används. Det blir med andra ord, skriver Upphandlingsmyndigheten:
“lättare att kontrollera att inköpen sker på affärsmässiga grunder och inte personliga.”
Med andra ord, offentlighet i offentliga upphandlingar. Det här är en mycket viktig aspekt och princip – både för skattebetalare och de företag som lämnar anbud i en upphandling. Det ska finnas möjlighet att kontrollera varför ett visst företag “vann” upphandlingen. Allmänheten och företagen ska kunna granska att tilldelningsbeslut har fattats på sakliga och korrekta grunder. Det förutsätter naturligtvis även att prisuppgifterna kan kontrolleras och granskas.
Är det någon läsare som inte håller med så här långt…?
I Vänersborgs kommun, liksom i de flesta andra kommuner, antar jag, brukar det gå rykten kring otillbörliga upphandlingar och tilldelningsbeslut. I Vänersborg var ryktena särskilt intensiva under arenabygget. Och lika förödande som rena felaktigheter kan vara för en kommun, lika förödande kan rykten om felaktigheter vara. Därför är det av oerhörd betydelse att tilldelningsbeslut kan kontrolleras i efterhand. Och då är anbudens prisuppgifter antagligen det allra mest väsentliga, även om det kan finnas andra kriterier.
Vänersborgs kommun har nyligen genomfört en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Det kom in anbud från 10 olika företag. I prövningen och utvärderingen av anbud tillämpas, skrev kommunen:
“omvänd utvärdering, vilket innebär att den upphandlande myndigheten först kommer att utvärdera inkomna anbud mot angiven tilldelningsgrund samt kontrollera att kraven i kravspecifikationen är uppfyllda och att avtalsvillkoren är accepterade. De leverantör som den upphandlande myndigheten avser tilldela kontrakt kontrolleras därefter mot kvalificeringskraven i kvalificering av leverantör.”
Det får väl förmodas att de flesta företagen (anbudsgivarna) uppfyllde kraven i utvärderingen. Det som avgjorde vilken anbudsgivare som skulle “vinna” var:
“Kontrakt tilldelas den anbudsgivare som erbjuder det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med avseende på lägsta pris.”
Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”.
Beslutet innebar att kommunen rangordnade de olika anbuden för varje maskintyp. Det innebar att ett företag kunde bli nr 1 på en maskintyp, nr 2 på en annan osv. På varje maskintyp fanns det tre olika maskiner från 1-3 anbudsgivare. (En anbudsgivare kunde ha flera maskiner av en viss typ.)
Det blev en ganska omfattande tabell.
Självklart var de andra anbudsgivarna intresserade av anledningen till att de inte “vann”. Vilket pris hade det “vinnande” företaget begärt för att hyra ut “entreprenadmaskiner med förare”?
Anbudsgivare hörde av sig till kommunen. Det visade sig emellertid att Vänersborgs kommun inte lämnade ut de vinnande företagens prisuppgifter. Och det förvånade flera företagare. Så brukade det inte gå till i andra kommuner och så hade det inte heller gått till i Vänersborg tidigare. Förvåningen övergick till misstänksamhet. Dolde Vänersborgs kommun något?
Det diskuterades mellan företagare och några undrade om det var politiker som låg bakom hemlighetsmakeriet. Två av företagarna kontaktade därför undertecknad vänsterpartistisk(!) bloggare.
Det här var ingen fråga för politiker tänkte jag. Men samtidigt tvivlade jag på att det fick gå till på det här sättet – utan att ha någon större kunskap i ämnet.
Den 19 augusti 2025 kl 10:27 begärde jag (skriftligt) hos kommunstyrelseförvaltningen om att få ta del av handlingarna kring upphandlingen av ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”.
Den 20 augusti 2025 fick jag svar av Upphandlingsenheten på kommunstyrelseförvaltningen:
“Bifogat finner du dokumentation rörande upphandlingen av hyra entreprenadmaskiner.”
Jag läste inte handlingarna utan skickade dem helt enkelt vidare till företagarna ifråga. Och tänkte att det här var ju inga problem – kommunen lämnade som vanligt ut de begärda handlingarna och nu fick företagarna den information som de efterlyste.
Trodde jag…
Några dagar senare blev jag kontaktad av en av företagarna. Prisuppgifterna saknades… Va??? Jag mailade direkt till Upphandlingsenheten. Det var den 25 augusti.
“Jag tackar för svaret, och handlingarna. Men jag saknar prisuppgifterna i anbuden från de olika entreprenörerna. De skulle jag gärna vilja ta del av.”
Svaret kom redan efter 20 minuter:
“Prisuppgifter är uppgifter som flertalet leverantörer i denna upphandling begärt affärssekretess på enligt OSL med hänvisning att de kan komma att lida skada om dessa uppgifter lämnas ut. Av denna anledning var dessa uppgifter inte med i tilldelningsbeslutet.”
De handlingar jag fick ut var alltså “maskerade”, dvs prisuppgifterna lämnades inte ut. Det var ett oväntat svar, en överraskning… Upphandlingsenheten hänvisade alltså till att flera leverantörer hade begärt sekretess med hänvisning till OSL, dvs “Offentlighets- och sekretesslagen”. Det var svårt att acceptera svaret, jag skrev tillbaka på direkten:
“Ok, men vad företagen vill är ju inget som kommunen kan ta hänsyn till. Offentlighetsprincipen gäller och den måste kommunen följa. Invånare ska ju kunna kontrollera på vilka grunder ett företag ”vinner en upphandling”.
Jag står fast vid att jag vill ta del av prisuppgifterna i anbuden.”
Jag vet inte om mina påståendena var helt korrekta, antagligen inte, men min omedelbara tanke var att kommunen måste utveckla och motivera svaret. Det var helt enkelt inte ok – och dessutom måste information om hur ett beslut ska överklagas skickas med.
Det tog 3-4 minuter och så fick jag återigen ett svar, denna gång från självaste upphandlingschefen:
“Jag förstår, en formel prövning görs av våra jurister. Så vi överlämnar din begäran till dem.”
Det blev helt plötsligt allvar av en enkel begäran. Det var en överraskning…
Det skulle komma fler…
Dagen efter, den 26 augusti, fick jag en bekräftelse från kommunjuristen att min begäran var mottagen. Det var juristen som skulle behandla ärendet och fatta beslutet om sekretess.
Jag berättade för mina företagskontakter om mina förehavanden med kommunen. Då fick jag ytterligare en överraskning. Eller snarare, en smärre chock…
De berättade att upphandlingen var avbruten. Va??? (Igen.)
Samma dag som jag först begärde ut handlingarna, dvs den 19 augusti 2025 kl 10:27 (se ovan), återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet:
“Vänersborgs kommun har beslutat att återkalla tidigare tilldelningsbeslut i upphandling Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare med diarienummer KSINK 2025/6 då det har framkommit brister i utvärderingen.
Med hänvisning till ovanstående beslutar undertecknad med stöd av delegation att återkalla tidigare tilldelningsbeslut”
“det har framkommit brister i utvärderingen”… Jo, jag tackar jag… Det var en oerhört intressant motivering. “brister i utvärderingen” Vilka var bristerna som gjorde att tilldelningsbeslutet drogs tillbaka? (Det kanske är en grund för en interpellation i fullmäktige…?)
Ordförande Jonasson (S) undertecknade sitt beslut digitalt, med Bank-ID. Det hände kl 18:33 – 8 timmar efter min begäran om att få ut handlingarna…
En slump? Antagligen, men jag kan ändå inte låta bli att tänka på agent Leroy Jethro Gibbs i TV-serien NCIS och hans regel 39:
“There is no such thing as a coincidence.”
Det var hur som helst inte slut på överraskningarna…
Anm. Fortsättning följer, se ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.
==
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann” – 7 september 2025
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen” – 9 september 2025
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025










































Senaste kommentarer