Arkiv
Snart BUN!!
Det ”politiska året” har börjat så smått. Det är väl i och för sig aldrig helt uppehåll med politiken, men
en viss stiltje har ändå rått. Fast det är klart, många politiker i mini-alliansen och socialdemokraterna har ju politik som ett mer eller mindre heltidsarbete – och därför har det väl surrats en hel del i kommunhusets korridorer mellan alla helgdagar. En del av surret har nått mina öron. Dock är det mesta av surret än så länge obekräftat, de formella politiska sammanträdena har ju knappt kommit igång, så jag får återkomma till detta.
Nu har i varje fall handlingarna, de flesta, skickats ut inför Barn- och Ungdomsnämndens nästa sammanträde. Om ungefär 1,5 vecka är det dags. Då kommer det politiska året att vara igång på allvar. I varje fall för mig.
Allvar och allvar. Det börjar ganska lugnt. Nämnden ska inledningsvis få en presentation av Kultur och Fritids verksamhetsområde. Arenan lär väl tas upp… Kanske får nämnden reda på hur det står till med bygget efter allt regnande…
Sedan börjar själva sammanträdet.
Under den första punkten tar nämnden upp den så kallade ”korta verksamhetsberättelsen”. Den innehåller förra årets verksamhet, jämförelsetal, målavstämning, ekonomi, personal och investeringar. Den har dock inte skickats ut än, så det är lite svårt att säga vad som kommer att stå där.
Förvaltningen föreslår på nämndens andra punkt, att fritidsgårdarna Sörgården i Brålanda och Lyktan i Vargön ska, utöver de nuvarande kommunala bidragen på 340 000 kr, få ett extra tillskott på ytterligare 250 000 kr.
Det var som… Tänker jag, och säkert andra i nämnden med mig. Det är nog första gången sedan valet som den ”nya” nämnden lättar på plånboken. Ska detta bli den styrande mini-alliansens nya giv?
Våra fritidsgårdar utanför centrala stan är viktiga. Som det står i underlaget:
”Likvärdiga möjligheter till trygg och meningsfull fritid i hela kommunen är en viktig del i utvecklingen av Vänersborg som ungdomskommun. En, ur ett ungdomsperspektiv, attraktiv öppen fritidsverksamhet bidrar till ett tryggare samhälle och till det goda livet.”
Även om det är lite väl högtravande ord, så får man hålla med. Det är viktigt att kommunen satsar lite grann på ungdomar, även i Vargön och Brålanda…
Barn- och Ungdomsnämnden ska också yttra sig över en mycket speciell motion av folkpartisten, tillika Demokratiberedningens (och Byggnadsnämndens) ordförande, Peter Göthblad.
Göthblad skriver i sin motion:
”Vänersborg har ingen policy för förtroendevalda när det gäller användandet av datorer vid nämndmöten, Något vi borde ha. Föredragare vid möten kan kanske känna sig ovälkomna om man sitter och skriver eller läser från dator när någon eller några håller föredrag.”
Det är faktiskt sant. År 2012! Göthblad tycker inte att ledamöter ska få skriva på datorn. Socialdemokrater bestämde den förra mandatperioden att alla reservationer skulle vara egenhändigt(!) skrivna, nu kanske det beslutet kompletteras – ”egenhändigt skrivna för hand”…
Men det blir nog inget med det, i beslutsförslaget står det:
”… det är ordförande som ansvarar för ordningen på nämndens sammanträden, samt att alla förtroendevalda måste förutsättas vara koncentrerade på innehållet i pågående möte och därmed använder sin digitala utrustning med förnuft. Upprättande av en policy bedöms ej var nödvändigt.”
Efter punkten ”Svar på samråd avseende detaljplan för kvarteret Astern mm” så ska nämnden ta upp den ”strukturella översynen”.
Den ”strukturella översynen” handlar om hur kommunens ska organisera kommunens förskolor och grundskolor i framtiden. Med andra ord, vilka enheter som ska läggas ner…
Det här är tuffa frågor. Därför har Barn- och Ungdomsnämnden beslutat att hålla en så kallad medborgardialog i frågan.
På nästa sammanträde ska Sven-Eric Sjöbergh (jo då, han jobbar fortfarande kvar på Barn- och Ungdomsförvaltningen) tillsammans med ordförande Lena Eckerbom Wendel redogöra för aktuell information i ärendet.
BUN ska alltså bara lyssna till information. Det här har redan fått nämndens centerpartistiske ledamot Annalena Levin att reagera. Hon skriver så här i ett mail till ordförande Eckerbom Wendel, med kopia till nämndens ledamöter:
”Skriftlig fråga till BUNs ordförande inför sammanträdet 23/1 2012
Kommer styrgruppen för strukturella utredningen detta möte att visa upp och föredra underlaget som skall visas för allmänheten den 7 februari i medborgardialogen? Det står bara informera under punkten på dagordningen och det kan ju vara väldigt olika saker som vi har erfarit.
Jag som ledamot i BUN och som ej sitter med i styrgruppen vill kunna bedöma om styrgruppen gör det arbete som vi har satt upp på dem att göra så att inte detta blir som “Arena” frågan där vi vid sammanträdena fick muntlig information som i efterhand visade sig vara otillräcklig för att bedöma om man höll sig inom utsatta ramar både ekonomiska och utförandemässigt.
Om ni har tänkt att redovisa detta skriftligt och muntligt så är det bra, och då är min fråga hur jag gör i ett informationsärende om jag inte anser att styrgruppen har uppfyllt sitt uppdrag?
Om ni inte har tänkt att redovisa detta skriftligt, så är min fråga varför och hur vi före mötet med allmänheten ska kunna sätta oss in i förslagen och kunna svara på frågor?”
Annalena Levin har naturligtvis rätt i sina funderingar.
Innehållet i medborgardialogen, förslagen som medborgarna ska ta ställning till, måste naturligtvis behandlas och beslutas i nämnden. Det får inte vara så att det finns någon dold agenda, där dialogen tas som förevändning för nedläggning av skolor. Den 27 dec skrev ju Gunnar Lidell och Lena Eckerbom Wendel mfl i en debattartikel i TTELA:
”Vi vill göra oss av med dåligt utnyttjade skollokaler.”
Det kan ju få övriga ledamöter att vara på sin vakt… Det kan nog bli en del diskussion kring den här frågan. Det är ju faktiskt också så att den budget som tilldelats olika skolenheter för 2012, får vissa rektorer att fundera på om de ska tvingas att lägga ner enheter…
Det kan väl tänkas att det kommer upp andra yrkanden på den här punkten…
Nya utredningar om arenan
Alla som var i arenan förra tisdagen, kunde inte bara se IFK Vänersborg besegra Sandviken, de kunde också se hur regnet besegrade taket i arenan och formligen vräkte in. Det har jag skrivit om tidigare (”Drop-in i Arenan”).
Två dagar senare sa arenans tekniske driftschef i TTELA att:
”kanske måste vi byta ut några av plattorna till innertaket.”
Bakom kulisserna var det dock betydligt mer fart. Redan innan trycksvärtan på numret av TTELA den 4 januari hade torkat, där sportchefen påtalade ”läckaget” i arenan, kontaktade driftschefen på arenan COWI för att ta reda på vad orsaken kunde tänkas vara.
James Bucci återger i sin blogg igår (”Raindrops still falling on my head”) resultatet av undersökningen i sin helhet:
”Sned fasad mot NV:
Möjlig orsak kan vara bristande tätning mellan täckbeslag och sandwichelement på vägg i vertikala skarvar. Täckbeslag har vid montage försetts med påklistrade tätremsor från fabrik. Dessa tätremsor är dock ej tillräckligt tjocka vid sandwichelementens horisontella skarv (c/c 1200mm) vilket medför dålig tätning.
Handlingsplan: Silikonfog mellan beslag och sandwichelement vid varje horisontell elementskarv. Silikonfogen dras förslagsvis c:a 50mm in på varje sida över den horisontella elementskarven.
Över sittläktare i byggnadens nordliga del:
Revor i takduken har hittats vid inspektion. Orsak okänd.
Handlingsplan: … på Nordiska Tak reparerar dessa revor vecka 01 om vädret tillåter.
I byggnadens norra del vid hängränna:
Orsaken till detta läckage är svårt att härleda vid en vanlig besiktning.
Handlingsplan: Som första åtgärd föreslås ett “operativt” ingrepp vid en av de aktuella stuprören. Demontage av tätskikt och isolering görs för att frigöra ytan och därmed lättare kunna dra slutsatser kring läckans orsak. Som alternativ åtgärd föreslås att man med brandvattenslang spolar vatten lokalt vid ett stuprör för att därigenom avslöja läckans orsak.
I trapphus mm — byggnadens SV långsida:
Vid takinspektion upptäcktes några vattenfickor i skarven mellan bågtak och lågdel. Dessa vattenfickor har uppstått genom troligen flera små skador i tätskiktet på hela takbågens yta upp till nock. När dessa vattenfickor har “svärmat över” har vattnet runnit vidare ner under tätskiktet på lågdelen och medfört läckage. Dessa fickor har nu tömts på uppskattningsvis 10-20 liter vatten.
Handlingsplan: Vidare kontroll av tätskiktet på bågtakets yta ovan lågdelen utförs när vädret tillåter. Sannolikt finns där flera mindre eller större skador på tätskiktet som måste lagas. Det kan påpekas att denna del av Arenataket har hanterats hårt i samband med snöröjning.”
Strax före jul var det också en ”efterbesiktning av 2:års besiktning under garantitid”. Jag ska väl inte låtsas att jag vet vad detta innebar, men ett utlåtande över denna besiktning har i varje fall hittat sin väg till diariet.
”Installationer
Utrustning saknas i laddningsaggregat som kan ge startsignal till fläkt 5710-FF4 samt drifttillstånd.
Mätvärden från elmätare ispist och kök är ej anslutna.
Driftlarm är ej anslutet i larmcentral elkraft.
Överordnat system
I energistatistikprogram förekommer felaktiga enheter.
Summering saknas för värden av förbrukningsmätarna för varmvatten i system 5201.
System 5701 saknar kommunikation från aggregatets styrutrustning till apparatskåpets PLC.
Kylsystemets integrerade och webbaserade styr och övervakningssystem är urkopplat av kylentreprenören.
Dokumentation mm
Dokumentation för system 5510 bör revideras med anledning av att instängningslarm i frysrum ej är anslutet och ej är möjlig att få.
Funktioner
Larm till räddningstjänsten erhålls via relä i apparatskåp STYR då spänningen bryts till apparatskåp STYR. Detta är en oacceptabel lösning.
Gaslarmanläggningen bör kompletteras med ytterligare larmkontakt direkt kopplad till larm till räddningstjänst.
I denna entreprenad bör ingå att flytta kabel (som ger signal till räddningstjänsten) från apparatskåp till nya kontakten i gaslarmcentralen samt revidering av dokumentation för apparatskåp och program i WDC.
Larm erhålls för hög nivå i pumpgropar.
Utrustningen saknar separat larm för hög nivå. Det är sammankopplat med fellarm från utrustningen.
Larm för hög nivå utgår. Revidering görs av dokumentation och program i WDC.”
Jag överlåter åt mina läsare att tolka och dra slutsatser av ovanstående. En inte alldeles vild gissning kan väl i varje fall vara att det åtminstone lär dröja innan en slutbesiktning kan göras av arenan, i varje fall en godkänd sådan.
Den styrande mini-alliansen kan inte fortsätta att sitta och rulla tummarna. Gunnar Lidell och hans invigda måste göra något! Varför inte omedelbart sätta igång de utredningar kring arenan som Barn- och Ungdomsnämnden föreslog i september?
Jag kan för övrigt konstatera att det närmar sig kommunens födelsedag. Lördagen den 4 feb bjuds alla vänersborgare på kaffe och tårta. 55 st 12-14 bitars ”Vänersborgstårta”, dvs gräddtårta med dekoration bestående av bild på bojorten tillverkad av marsipan, kommer att stå uppdukade på borden.
Det garanteras för övrigt att kalaset blir en ”torr” tillställning. Även om det är drop-in… Det hålls nämligen på kommunhuset.
Behövs en ny hamn i Vargön?
Av någon anledning som jag inte riktigt begriper tycks TTELA:s intresse för en ny hamn i Vargön vara stort. På den senaste tiden har det förekommit flera positiva artiklar.
Och visst, det kanske finns argument som talar för att flytta hamnen från Vänersborg till Vargön. Det är dock så att om kommunen ska ta ett beslut om en ny hamn, en investering som kan uppgå till flera hundra miljoner, så måste all information redovisas och alla frågor besvaras.
Det budskap som trummas ut är att en ny hamn i Vargön behövs, därför att godstrafiken på älven och i Vänern ökar. Vidare för att en hamn behövs för de företag som finns och att fler företag kommer att lockas till Vargön. Med det tänker då personer som Marie Dahlin (S) att fler arbetstillfällen skapas. (Hamnen i Vargön tycks vara en hjärtefråga för socialdemokraterna.)
I Vänersborgs hamn anlöpte 17 båtar under 2010 och 44.000 ton gods hanterades. 2011 ökade godshanteringen med 45 procent till en volym på runt 65 000 ton . (Hur många båtar som anlöpte 2011 framgår inte. Fram till juli var det 14 båtar.) Det gör TTELA till en stor nyhet.
Visst är det en stor ökning. Men då ska vi komma ihåg att det hela tiden är små volymer vi pratar om – och ett litet antal båtar. En ökning från t ex 1 fartyg till 2 st hade ju inneburit 
en ökning med 100%…
Hamnen i Vänersborg utgör dessutom bara 5% av det sammanlagda godset för hamnarna i Vänern. Varför skulle en ökning av sjötrafiken i älven och Vänern gynna just Vänersborg? Varför ska fler båtar till Vänersborg, kan man fråga.
Blir det några arbetstillfällen då? Just nu är det 2 anställda i Vänersborgs hamn. (Källa: TTELA.) Skulle antalet båtar dubbleras med en ny hamn i Vargön, vilket är osannolikt, så skulle det kanske anställas 2 till. Inte många nya jobb för en investering på kanske 300 miljoner… (Fast enligt matematiken blir ökningen av arbetstillfällen, 100%!)
Skulle Vänersborg få ökade intäkter med en ny hamn då? 2009 betalade Vänerhamn knappt 6 miljoner kronor i arrende för alla företagets fem hamnar. Vänersborg hade 5% av det sammanlagda godset… Det är inte svårt att räkna ut att en ny hamn inte kommer att gå runt, utan kommer att kräva årliga pengar från kommunen, dvs skattepengar… Från en redan ytterst ansträngd ekonomi…
Socialdemokraterna, som alltså är väldigt positiva till en ny hamn i Vargön, hoppas naturligtvis att den ska locka till sig företag. Hur sannolikt är detta? Kan man göra en stor investering på ett par hundra miljoner med utgångspunkt från förhoppningar? Jag tycker inte det. Det är oansvarigt.
Den styrande mini-alliansen diskuterar en ”lightvariant” av hamnen. Det skulle innebära en investering på 10-15 miljoner. Då är det tänkt att kajen i Vargön ska förstärkas så att den klarar av en hamnmobilkran.
Det är naturligtvis smakligare med 10-15 miljoner kr än kanske 300 miljoner, men fortfarande: Varför? Det skäl som ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, Christer Thobiasson (M), redovisar är:
”…för att få bort trafiken från Sanden.”
Kanske upp till 15 miljoner för att få bort trafiken från Sanden? Hur stor del av trafiken då?
Som det ser ut nu, så är det väl bara Vargön Alloys som skulle bli glada för en ny hamn i Vargön. Men då ska man komma ihåg att Alloys tar in den absoluta huvuddelen av sitt gods via den betydligt djupare hamnen i Uddevalla – och tänker fortsätta med det.
Det finns många frågor. Innan ett beslut om en ny hamn, ”light-” eller ”fetvariant”, ska fattas, så måste dessa frågor besvaras. Med vettiga svar!
.
PS. Vill du veta mer om hamnplanerna i Vargön, så hänvisar jag till några tidigare bloggar: ”Hamn i Vargön?” och ”Vem har rätt, marknaden eller Vänersborgs kommun?”
IFK Vänersborg och hyresavtalen
Arena Vänersborg är aktuell på många sätt. Inte bara med anledning av att den läcker. (”Drop in i arenan”)
I januari ska avtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg angående kommunens uthyrning av loger, restaurang etc i arenan till IFK omförhandlas.
Hittills har IFK hyrt 11 loger för sammanlagt 450.000 kr per år. Det är ungefär 41.000 kr per loge. IFK hyr i sin tur ut dem för 120.000 kr. Det blir en nätt liten vinst på 79.000 kr per loge, sammanlagt 869.000 kr. Det är pengar som rinner rakt ner i IFK:s fickor. Från kommunen. (Enligt uppgift så har IFK dock inte lyckats hyra ut en loge denna säsong.)
IFK tjänar också pengar på att hyra ut restaurangen. IFK hyr restaurangen och cafét av kommunen för ungefär 150.000 kr per år. Dessutom hyr IFK också kontorslokaler i arenan för hyror som ligger under marknadspriset. IFK betalar 168.000 kr per år till kommunen. Då ingår allt i denna hyra, värme och varmvatten, el, VA, sophämtning och snöröjning.
Med andra ord så sponsrar Vänersborgs skattebetalare IFK med en nätt liten summa varje år. Och då är de 100.000 kr som kommunen betalar för att IFK ska ha stadsvapnet på sina matchdräkter oräknade…
När avtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg skulle skrivas under så skrev den dåvarande kommunjuristen Andreas Billock (24/11 2009):
”Undertecknad besitter inte rätt kompetens för att lämna ett utlåtande över hyresnivåer för byggnader och kan därför inte säga något om detta. Med detta sagt stannar jag vid att erinra om att det inte är uteslutet att subventionerade hyror kan komma att bedömas som ett otillåtet understöd till enskild.”
Det är konstigt att ingen har klagat på kommunens subventioner till IFK Vänersborg… Varför har t ex inte Blåsut gjort det?
I ramavtalet/principöverenskommelsen mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun när det gäller nyttjandet av arenan så står det dessutom:
”det är viktigt att kommunen står upp för IFK:s exceptionella särställning som nyttjare. Som ‘mottjänst’ bör IFK markera sin roll som social bärare i arenan.”
Avtalet skrevs under av S Anders Larsson och Stig Bertilsson.
Nu ska alltså hyresavtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg omförhandlas.
Det verkar som om IFK Vänersborg vill förhandla ner samtliga hyror. Anledningen är väl att det inte går så bra för IFK rent sportsmässigt, trots de senaste vinsterna mot Villa och Sandviken, vilket leder till att det också går sämre rent ekonomiskt. Det är nämligen svårt för IFK att få sponsorer. Det är svårt för IFK att hyra ut logerna. De företag som hyr logerna tycker att hyran är för hög… Det arrangeras ju inget annat än bandymatcher i arenan. Inte ens en kaninutställning verkar det som… Fast, det tycks bli en bomässa i april. När isen är borta…
Men… Ska Vänersborgs skattebetalare gå in och betala ännu mer till IFK? Ska skattebetalarna subventionera ännu mer av IFK:s verksamhet genom att sänka hyrorna? Bara för att sponsorerna överger IFK? En bandyklubb?
Det är inte vettigt att kommunen ska ta ytterligare pengar från t ex barn och ungdomar för att ge till IFK!
Igår fick jag förresten ett mail från Vänersborgs IF, en av kommunens största ungdomsföreningar med ca 750 medlemmar varav ungefär 550 aktiva. Mailet skickades till kommunen och de politiska partierna. Föreningen vädjar om stöd från kommunen och mailet avslutas med:
”Hör av er om ni vill börja samarbeta med oss i Vänersborgs IF.”
Det finns andra idrotter i Vänersborg, det finns andra föreningar – än bandy och IFK Vänersborg…
En kommun ska enligt lagen behandla alla sina invånare lika. Även föreningar som inte sysslar med bandy…
.
PS. Enligt uppgift så ligger IFK fortfarande efter med inbetalningarna till kommunen för förra året…
Drop-in i Arenan
Det droppar in i arenan snart sagt varje gång det regnar. I gårdagens TTELA (4 jan 2012), så skriver sportchefen Toni Andersson:
”Precis som vattnet som inte bara droppar in, utan på sina håll rinner in genom arenans innertak. Lite här och var såg jag hinkar och muggar utställda för att samla in regnvattnet som föll utanför. Några av oss på pressläktaren tvingades flytta våra stolar för att inte bli sjöblöta på ryggen. Ja, jag säger då det, skandalbygget Arena Vänersborg är verkligen en sorglig skapelse. Och hur är det med säkerheten?!”
”En sorglig skapelse”! Det är tunga ord från TTELA:s mycket bandyintresserade sportchef!
I dagens TTELA (5 jan) så säger samma sportchef:
”I trappgången upp till pressläktaren var det hur mycket vatten som helst. Det var hinkar överallt och plattorna i innertaket var fullständigt fuktskadade.”
Läckorna är egentligen ingen nyhet. Det har ”droppat” in i arenan i stort sett sedan den blev klar. Klar och klar förresten… Det är den ju fortfarande inte. Ingen slutbesiktning har ju gjorts.
I Barn- och Ungdomsnämnden har vi under hösten dock fått lugnande besked. Likadant i massmedia när läckaget har varit på tal. För ett år sedan, närmare bestämt 11 jan 2011, då det också droppade in ganska rejält, så sa arenans tekniske driftschef Bo Göran Karlsson:
“vi kanske får byta ut några fyrkantiga takplattor bara, men det är ingen större fara.”
I dagens TTELA så säger samme Karlsson:
”Nej, men kanske måste vi byta ut några av plattorna till innertaket.”
Naturligtvis hoppas vi alla skattebetalare att Karlsson har rätt. Arenan har redan kostat drygt 300 miljoner kr. Vänersborg har inte råd att lägga mer pengar på arenan. Ja, Vänersborg har ju inte råd att lägga de pengar som vi gör för närvarande!
Naturligtvis hoppas vi att det bara är att ”byta några av plattorna till innertaket”. Det är emellertid många med mig som inte delar driftchefens ”optimism”. I tidigare besiktningar har det ju framkommit en mängd fel på arenan (se t ex här och här). För att ta ett exempel, från ett protokoll vid efterbesiktningen:
”Primärstommen av bågformade stålfackverk bryter igenom klimatskärmen (väggelement och glaspartier). Detta medför stora köldbryggor som kan medföra kondens på stålkonstruktionerna. Takbågens utformning gör att kondensvatten kan följa takbågen mot ytterväggen och där orsaka fuktskador.”
Läser man alla besiktningsprotokoll kan man konstatera att det är fel på taket, det är fel på väggarna och golven är inte helt ok.
Och nu öser regnet ner i arenan…
Håller arenan? Vågar man ha aktiviteter där? Som Toni Andersson skrev:
”Och hur är det med säkerheten?!”
Vågar IFK Vänersborg arrangera bandy-VM i arenan nästa år?
Den stora frågan är naturligtvis: Vem bär ansvaret för bristerna?
Är det arkitekten? Konstruktören? Stålab? Plannja? WSP? Vänersborgs kommun?
Det är omöjligt att svara på, i varje fall för alla oss som inte får tillgång till all information. Det finns ju fortfarande massor av papper som är sekretessbelagda. Det tycks inte heller som om den nya majoriteten i kommunen är särskilt intresserad av att gå till botten med de här frågorna…
Ändra på det Gunnar Lidell: Gå ut och tala om för vänersborgarna hur läget är, varför det är som det är och var ansvaret ligger!
Men oddset är väl inte särskilt högt på att det blir Vänersborgs skattebetalare som får stå för kostnaderna. Igen. Med andra ord – barn, ungdomar, de äldre, de sjuka osv.
Ansvaret faller tungt på de som beslutade om att genomföra arenabygget:
Socialdemokrater, centerpartister, kristdemokrater och folkpartister…
.
PS. Igår kom förresten en handling från Lindahls Advokatbyrå i Malmö till BUN. Den sekretesstämplades direkt…
Skolornas budget och resursfördelningsmodellen
Den 18 april i år beslutade Barn- och Ungdomsnämnden att anta en ny resursfördelningsmodell för grundskola och fritidshem. Syftet var:
”att modellen ska ge enheterna likvärdiga förutsättningar samt tydliga ekonomiska styrprinciper.”
Förvaltningschefen sa att det fanns vissa problem med modellen. 2:e vice ordförande Orvar Carlsson (KD) tyckte att modellen var något diffus. Men samtliga röstade ändå ja till den nya modellen. Ja nästan…
Vänsterpartiet reserverade sig. Vi vände oss framför allt emot att styrprinciperna var allt annat än tydliga. Om enheterna därför fick lika förutsättningar var totalt omöjligt att se.
De andra partierna röstade som sagt igenom modellen. (Socialdemokraten Jenny Brycker tyckte inte att man behövde lyssna på Vänsterpartiet, V skulle ju ändå bli nedröstat…)
Beslutet till ny resursfördelningsmodell bestod av två delar, en löpande text som följdes av en sammanfattning i punkter. Den löpande texten och sammanfattningen motsade varandra på flera punkter. Det var i praktiken två olika modeller. Och ”båda” modellerna var lika otydliga… (Vill du veta mer om resursfördelningsmodellen, kan du klicka här, där du också kan ladda ner V:s reservation och själva resursfördelningsmodellen.)
För att få veta hur resursfördelningsmodellen har slagit ut i praktiken, så ställde jag en fråga på BUN:s novembermöte. Jag fick ett ”goddag-yxskaft-svar”. Det händer inte så sällan för övrigt.
Svaret blev att utfallet av resursfördelningsmodellen blev som BUN bestämt. Men om vi inte vet vad vi har bestämt, så säger det knappast någonting. Jag fick dock beskedet att utfallet inte var särskilt annorlunda mot den tidigare fördelningen.
Hur som helst, nu har resursfördelningsmodellen använts. Rektorerna har fått ut ”sina” pengar för 2012. Strax före jul alltså. För vissa var det en riktig julafton. För andra inte. Några skolenheter fick mer pengar än tidigare, andra fick mindre.
Några rektorer blev glada, några rektorer blev bedrövade.
Vad jag förstår så har inte rektorerna fått vara med och utvärdera förra årets budget och därmed inte heller deltagit i några diskussioner kring årets. Budgeten bara dimper ner på deras skrivbord.
Det finns något som heter social resurs i den beslutade resursfördelningsmodellen.
”Social resurs fördelas efter andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands.”
I en del av nämndens beslut, i den löpande texten, står det:
”Av kvarvarande resurs föreslås 10 % sättas av till social resurs.”
Varför det är just 10% framgår inte. Vad som är ”kvarvarande resurs” framgår inte heller. I beslutet var inte ens detta tydligt, skulle den sociala resursen dras av före eller efter det att elevpengen fördelats…?
En social resurs måste det dock finnas. Det finns t ex elever i behov av särskilt stöd. Dessutom har elever med utländsk bakgrund eller med föräldrar med låg utbildningsbakgrund genomsnittligt sämre studieresultat i den svenska skolan. För dessa måste skolan fungera kompensatorisk. Därav nödvändigheten med en social resurs. Den ska styras till de skolenheter där den behövs. Så klart.
Forskning visar för övrigt att det är föräldrarnas utbildningsbakgrund som är det viktigaste när det gäller elevers skolresultat. Det betyder t ex att elever som har föräldrar med utländsk bakgrund men där föräldrarna är akademiker, har ungefär samma skolresultat som svenska elever.
Den sociala resursen har enligt uppgift fördelats väldigt annorlunda jämfört med tidigare i Vänersborg. Skolenheter som har haft en stor andel av den sociala resursen har fått en mindre, skolenheter som överhuvudtaget inte har haft någon social resurs, har nu fått. Och ibland en stor andel.
Tärnan har som vanligt fått mest av den sociala resursen. Hur förvaltningen har räknat på hur mycket Tärnan ska ha av denna resurs vet jag inte. Jag vet inte ens hur förvaltningen vet vilka elever som har utomnordisk bakgrund. När betygsresultaten för elever med utländsk bakgrund skulle redovisa i höstas, hade Sven-Eric Sjöbergh enbart gått på elevernas namn(!) för att se vilka som hade utländsk bakgrund… Nationaliteten är nämligen inte registrerad! Visst kan man då undra hur fördelningen av den sociala resursen görs…
Sedan är det ju så att Tärnan just nu, vårterminen 2011, är den kommunala skola med absolut högst meritpoäng när det gäller slutbetyg. Eleverna på Tärnan har alltså bättre betyg än alla de övriga kommunal 7-9-skolorna.
Tittar man på fördelningen av den sociala resursen så ser fördelningen ut så här:
- Tärnan 7-9 – 2.918 Tkr
- Tärnan 1-6 – 2.227 Tkr
- Mariedalskolan – 1.394 Tkr
- Onsjöskolan – 782 Tkr
- Norra skolan – 736 Tkr
- Dalboskolan – 678 Tkr
- Frändeskolan – 605 Tkr
- Rånnum – 576 Tkr
- Granås – 560 Tkr
- Brålanda – 557 Tkr
- Blåsut – 389 Tkr
- Öxnered – 281 Tkr
- Skerrud – 197 Tkr
- Rösebo – 94 Tkr
- Mulltorp – 73 Tkr
Ser det ut som om fördelningen motsvarar ”andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands”? Ja, hur ska man veta det? Det framgår ju inte av modellen vilka faktorer som används. Rent spontant, när man utifrån lokal kännedom och faktiskt också viss statistisk insikt, är man lite frågande…
Det kan konstateras att finns skolor ovan som aldrig tidigare har haft ett extra tillskott i form av del i den sociala resursen men som nästa år får det. Det får en också att undra om något har förändrats, och i så fall vad. Det kan nästan tyckas som om den sociala resursen används som ett generellt påslag på elevpengen…
Det finns, som sagt, rektorer som inte är nöjda med tilldelningen av pengar. Naturligtvis är det antagligen främst de som har fått mindre tilldelning än förut. I vissa fall pratar en del rektorer om att budgeten kanske är lagd så för att vissa rektorer ska bli tvungna att ta beslut om att lägga ner enheter…
Men det kan jag väl inte tro. Inte ska det väl bli som med Väne Ryrs skola? Ska någon skolenhet läggas ner, så är det minsta elever och föräldrar kan begära, att det blir ett politiskt beslut…
Missnöjet består dock inte bara i själva fördelningen av den social resursen. Flera rektorer tycker också att resursfördelningsmodellen är svårförståelig och ”ogenomskinlig”. De kan inte se och förstå den. Och så får det inte vara. Det får inte vara så att resursfördelningsmodellen är så oklar att inte bara politiker, utan också rektorer, inte förstår den. Den måste, om inte ändras helt och hållet, så i varje fall göras tydlig!
Ytterligare en viktig aspekt när det gäller resursfördelning är det minskade elevantalet på grundskolan. En del skolenheter drabbas mer, andra mindre. Men jag tror att den modell som BUN tog beslut om har missat det här förhållandet (också).
Säg att en skolenhet med tre paralleller, dvs tre klasser i samma årskurs, minskar med 10 elever i höst. Då innebär det ett minskat ”anslag” till skolan med nästan 400.000 kr (elevpengen är 39.189 kr). Det innebär att en lärare måste avskedas, vilket leder till att hela skolans organisation måste göras om. Det betyder att klasser får slås ihop – med all vad det innebär för eleverna med nya lärare, nya klasskamrater och en större klass. Det kan också innebära att klasserna blir fler än 30… Vad gör skolan då? Ska den läggas ner?
En fungerande resursfördelningsmodell måste ta hänsyn till följderna av elevminskningen, så att inte en skolenhet drabbas på ett orimligt sätt.
Det finns fler frågor som handlar om skolenheterna i Vänersborg – och pengar.
På novembersammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden ställde jag en fråga om skolors likvärdighet. Det gjorde jag med anledning av att t ex den nybyggda Torpaskolan har fått ny utrustning för undervisning – betald av kommunens investeringspengar. Andra skolor har inte fått motsvarande utrustning. Kommunen behandlar alltså inte alla skolor lika. Det skriftliga svaret på min fråga löd:
”Förvaltningen har i uppdrag att fördela medel så att alla elever får samma möjligheter.”
Det finns inte längre investeringsanslag till skolorna. Hur likvärdigheten med den fördelning som rektorerna nu har fått i sina händer garanteras har jag inte den ringaste aning om. Jag kan inte se någon likvärdighet. Jag tror inte att den finns.
Det ser ut som om även 2012 kommer att innebära att vissa skolor i kommunen har moderna datorer, medan andra får köra vidare med sina 5-6 år gamla burkar…
Inte kan man ha en resursfördelningsmodell som inte rektorerna förstår och som tycks bädda för ett mer eller mindre stort mått av godtycke? Inte kan man ha en resursfördelningsmodell som inte garanterar likvärdigheten?
Och, finns det någon dold agenda som vissa tror? Är det tänkt att fördelningen av resurser ska innebära att skolenheter måste läggas ner, liksom ”i smyg”, utan politiska beslut?
Vem vet, jag kanske kan få några bra svar på dessa frågor senare i år…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer