Arkiv
BUN 10 dec: Kors i taket!
Dagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden var väl en mer eller mindre sensation! Inga voteringar, inga reservationer, inga protokollsanteckningar. Alla beslut togs i enighet!
Kors i taket med andra ord.
Sammanträdet inleddes med några mer rutinartade ekonomiska ärenden. (För att få mer kött på benen om vad mötet handlade om, så hänvisar jag till mina tidigare bloggar här och här.)
När vi kom till ärende 5 om hur de 16 milj kr, som fullmäktige förstärkte BUN:s budget med för 2013, skulle fördelas, så blev det inte heller här någon diskussion… Däremot fick nämnden reda på att inga pengar har avsatts för ett eventuellt öppnande av Väne Ryr. Och det kan man väl kanske förstå, inget beslut är ju taget än. Om fullmäktige beslutar att öppna Väne Ryr, så menade ordförande Eckerbom Wendel (M) att fullmäktige inte får ta ofinansierade beslut.
”Kommunfullmäktige får finansiera detta beslut!”
Och det har hon antagligen rätt i. Något att tänka på inför kommande behandling i fullmäktige.
Annars fick vi på den här punkten lära oss en del. 1-5-åringarna i förskolan ökar med ungefär 20 barn i vår. Förvaltningen räknar dock med en viss minskning till hösten. Det beräknas inte bli någon ytterligare ökning i den enskilda pedagogiska omsorgen under 2013. Antalet barn mellan 10-12 år på fritids kommer att öka. Nu är 40 fler barn inskrivna än budget och förvaltningen räknar med en ökning på ytterligare 40 barn nästa år. Antalet barn på fritids har för övrigt ökat med 60% sedan 2009. Det finns 250 barn i enskild pedagogisk omsorg. De externa verksamheterna kostar nämnden 100 milj kr per år (inkl lokalkostnader). Och lokalkostnaderna för den kommunala verksamheten uppgår till 87 milj kr.
För övrigt innebar beslutet som nämnden fattade att alla småskolor, under 50 elever, får ett extra bidrag 2013 på 200.000 kr. Jag undrade om de här pengarna räckte till småskolorna. Revisorerna hade ju skrivit i en rapport:
”Modellen för resursfördelning begränsar på de små enheterna rektorernas möjligheter att kunna ta sitt ansvar i enlighet med gällande styrdokument.”
Förvaltningschef Javette ansåg att pengarna räckte. När jag frågade om inte dessa extrapengar visade att nuvarande resursfördelningsmodell var otillräcklig tyckte samme Javette att detta inte innebar någon:
”…ändring av resursfördelningsmodellen. Det är ett tillägg för 2013. Modellen är rättvis, den utgår från elevantal.”
Enhetschef Boel Jansson redogjorde för tillsynsbesök på enskilda förskolor. Det finns ingen färdigskriven rapport än, men Jansson ansåg att läget var bra. Det finns inga anmärkningar. Och det var fina verksamheter!
Det hade gjorts oanmälda besök i den enskilda pedagogiska omsorgen. Här fanns det några anmärkningar, men inte mer än att de kunde rättas till. I varje fall det mesta. Uppfattade jag det som.
I Vänersborg finns det 50 anställda inom den enskilda pedagogiska omsorgen. Det finns 130 barn i åldern 1-5 år och 125 barn mellan 6-12 år.
Ärende 9 handlade om revisorsrapporten ”Granskning av rektorers styrning och ledning”. (Jag har skrivit mycket om den här rapporten tidigare… Se t ex här.) Av förvaltningens kommentarer till rapporten kändes det lite som om förvaltningen och förvaltningschefen ville vifta bort den…
I förvaltningens ”Synpunkter på rapporten” står det inledningsvis:
”Rapporten visar att rektorerna … har … goda kunskaper för att utöva sitt uppdrag.”
Jag undrade hur förvaltningen kunde dra den slutsatsen. Svaret var att revisorerna hade gjort intervjuer och enkäter (dock inga prov…) med rektorerna. Jag undrade också vad förvaltningschefen ansåg om att rektorer ”chefar” över ett stadium som de inte är behöriga att undervisa på. Det tyckte inte förvaltningschefen var intressant. Det viktiga var att Skollagen följdes.
Kan inte en kommun som Vänersborg ställa högre kvalitetskrav? Eller?
Revisorerna skrev i sin rapport:
”Vi har svårt att se att Centrala skolenheten med tre rektorer (årskurs 7-9 på Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken) utgör en skolenhet i skollagens mening.”
Det här tog inte förvaltningen upp i sina synpunkter. Det gjorde jag. Förvaltningschefen menade att den här frågan bara kan avgöras vid en prövning. Typ att någon anmäler förhållandet till Skolinspektionen… Men det var ju kommunens egna revisorer som hade påpekat detta. Sa jag.
”Det behöver inte betyda att revisorerna har rätt.”
Sa Kent Javette.
Jag tog också upp resursfördelningsmodellen. (Undrar om någon tyckte att jag var tjatig…) Den behandlades också i revisorernas rapport. Skolverket och Skolinspektionen anser att en resursfördelningsmodell som inte tar hänsyn till elevernas resultat inte är ok. Tanken är naturligtvis att resurser ska fördelas efter behov. (Det skrev dock inte revisorerna.) Förvaltningschefen ansåg att Vänersborg svarar upp mot detta krav och att det är Skolinspektionens uppgift att:
”hitta fel.”
Hur blev nämndens beslut då? Jo, den samlade ”stor-oppositionen” (S, V, MP, C och VFP) lade fram ett tilläggsyrkande. Det gick ut på att förvaltningen skulle få ett uppdrag att återkomma med en redovisning av de punkter som revisorerna hade sett som ett behov av att förbättra. Det gällde orsaker till den låga måluppfyllelsen, om resurser, indelningen av skolenheterna och resursfördelningsmodellen.
Det viktiga med beslutet, som också mini-alliansen anslöt sig till, var att nu blir dessa frågor helt plötsligt politiska frågor som ska behandlas i nämnden. Och inte frågor för förvaltningen….
Nu är det bara två ärenden kvar. Frågorna som jag ställde, fem stycken(!), får jag ta en annan dag. Kanske imorgon.
I ärende 10, ”Strukturell översyn”, slog förvaltningen fast att Blåsuts skola och Öxnereds skola inte behöver byggas ut på kort sikt. Sven-Eric Sjöbergh menade att det inte kommer att ske någon större uppgång i elevantal.
”Stor-oppositionen” diskuterade den här frågan under ajourneringen. Sjöling (S) förde fram att det borde ske en utredning om den framtida skolsituationen i den västra stadsdelen – när det gäller skolbyggnader. Ska Blåsut skola eller Öxnered skola byggas ut på sikt? Hur mycket skulle det kosta att bygga en helt ny skola?
Det var ett bra förslag. Nämnden borde ha långsiktiga planer. Det finns ju planer på att området ska växa i framtiden. BUN har de senaste åren dessutom tagit alltför snabba, ogenomtänkta och kortsiktiga beslut. Det vore bra om BUN låg lite i framkant i planeringen.
Det tyckte mini-alliansen också. Förslaget blev hela nämndens beslut. Nämnden hemställer att Samhällsbyggnadsnämnden ska utreda.
BUN fastställde också det nya regelverket för föreningsbidrag.
Jag lyfte frågan om de lokaler som kommunen äger och där hyran subventioneras för de föreningar som använder dem. Det blir en orättvisa jämfört med de föreningar som t ex har egna lokaler eller billigare lokaler men kanske dyrare utrustning. Typ.
Ordförande Eckerbom Wendel (M) höll med. Frågan om de kommunala hyressubventionerna ska utredas. Eckerbom Wendel såg mycket bestämd ut.
Tio ärenden. Och nämnden var överens om allihop. Otroligt!
PS. Under fikarasten fick nämnden lyssna på skönsång från musikskolans Lucia och tärnor. Tack så mycket!
Imorgon ett nytt BUN-möte (3): Några frågor
Läsare av denna blogg är väl vid det här laget ganska insatta i vad morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden ska handla om. Om någon har glömt, så finns det beskrivet här: ”Snart ett nytt BUN-möte (1)” och ”Snart ett nytt BUN-möte (2)”.
Jag tänkte också ställa fyra frågor.
I BUN-presidiets protokoll 2012-11-26 står:
”§ 212 Svar på Motion om ordning och reda på Ursand dnr 2012/45
Lutz Rininsland (V) mfl har till kommunfullmäktige ställt motion om Ordning och reda på Ursand. Kommunfullmäktige har remitterat motionen till bl.a BUN för yttrande.
Förvaltningschef Kent Javette informerade i ärendet.
Ordförande beslutar att notera informationen till handlingarna.”
Eftersom kommunfullmäktige har begärt ett yttrande av Barn- och ungdomsnämnden över motionen så undrar jag varför presidiet beslutade att notera informationen till handlingarna?
2. Fråga om skottning på arenan![]()
Min partikollega Bäckström såg att man använder specialkran från lastbil för att röja snö från taket på arenan…
Vad kostar snöröjningen på arenan?
3. Fråga: Mörkt i skidspåret
Jag läste som många andra artikeln ”Mörkt i skidspåret när pengar saknas” i TTELA i
lördags. Den berättade att elljusen vid Skidstugan bara lyser två kvällar i veckan. Vänersborgs Skidklubb har inte råd att ha ljuset tänt mer. Det kostar nämligen 30.000 kr om året att ha elljuset tänt och det är mycket pengar för en förening. I Trollhättan står kommunen för sådana här kostnader.
Varför kan inte Vänersborgs kommun stå för dessa 30.000 kr till elljuset med tanke på att det är många, många fler som använder spåren än bara medlemmar i Skidklubben?
4. Fråga om publik i arenan
Jag har försökt att få besked om hur många personer som arenan maximalt kan ta in under en bandymatch. Jag har fått åtminstone fem olika bud:![]()
- Wikipedia: 3.300 personer
- Miljö- och Hälsoskyddsnämnden (nov 2007): 3.500 personer
- Kommunens hemsida: 4.000 personer
- Byggnadsförvaltningen: 3.000 personer
- Räddningstjänsten: 5.700 personer
Vilken siffra är det som stämmer?
Det var mina fyra frågor. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) blir väl lika glad som vanligt över frågorna… Vi får se om hon tycker att det är politiska frågor, eller om det är saker som vi politiker inte ska bry oss om. Det kanske enbart är förvaltningsfrågor…
Har du något du vill fråga om? Skicka dina frågor till mig, så kan jag kanske ställa dem.
Vad innebär en fullsatt arena?
Jag skrev en blogg om bandy för inte så länge sedan. (”Bandy Bandy”) Signaturen ”Bloggläsare” lämnade följande kommentar:
”Egentligen borde det vara lätt … enligt brandskyddsföreskrift för offentliga lokaler ska uppgift om godkänt max antal personer i arenans olika lokaliteter (läktare, foajé, konferensrum, mm) vara tydligt anslaget på en skylt vid ingångarna. Efter tre års användning är det väl inga tveksamheter kring kapacitet … kommunens hemsida bör vara den som har den korrekta informationen men uppgifterna utanför kommunen skiftar:
– Wikipedia: 3.300 (vid isarrangemang) och 8.500 vid konsert.
-Vbg hemsida: 4.000 varav 1.100 sittplatser och 9.000 vid konsert.
– Bandyförbundet: 3.300 varav 1.100 sittplatser.
– Evenemang-hemsidor: 9.000 åskådare.”
Olika källor, olika siffror. Vilka stämmer? Hur många personer går det in i arenan? Till vänster ser vi siffrorna från kommunens hemsida som signaturen ”Bloggläsare” tror är de korrekta. Jag bestämde mig för att försöka få svar om de var det.
Jag var på arenan förra fredagen. IFK mötte Bollnäs. IFK förlorade. Det var en urdålig match, där Bollnäs kontrollerade hela spelet. IFK gjorde mål på en soloprestation och Joakim Hedqvists två frilägen var ett resultat av två klassiska bandylyror à la Elless… IFK visade ingen som helst vilja eller ambition. IFK fick inte ens någon utvisad!![]()
När jag var i arenan passade jag på att leta efter skylten vid ingångarna med uppgift om godkänt max antal personer i arenan.
I Boverkets byggregler (BBR 18, BFS 2011:6) står det:
”I samlingslokaler eller i förrum till dessa bör det finnas skyltar som anger det största antalet personer som samtidigt får vistas i lokalen.”
Det är av säkerhetsskäl, bland annat för brandskyddet, som det finns maxgränser. Men jag hittade ingen sådan här skylt. Rättare sagt, det fanns ingen skylt.
Det gjorde mig konfunderad. Jag skrev till både Byggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten. Räddningstjänsten svarade att det fanns inga tvingande regler om skyltar.
Räddningstjänsten skrev:
”Skyltning i denna stora samlingslokal anses inte vara nödvändigt då den används till olika evenemang med olika personantal.”
Ok. Men hur många personer får vistas i Arena Vänersborg samtidigt då? Varför så många olika uppgifter?
Jag hittade ett dokument i min dator från 2007-12-05. Det är Byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande till ”Bygglov 0546/2007, Vidar 1, nybyggnad av arena för idrotts- och kulturverksamhet, Arena Vänersborg”. Det handlar alltså om bygglovet till arenan.
Det står:
”Planmässigt avses huvudvolymen att upptas av bandyplan med tillhörande besöksläktare för ca 3000 personer…”
Hmm. ”ca 3.000 personer.” Den 15 dec 2007 behandlades bygglovsansökan av Byggnadsnämnden. Och som läsarna förstår så beviljande Byggnadsnämnden bygglov för arenan – i enlighet med tjänsteutlåtandet.
Utgångspunkten är alltså 3.000 åskådare på läktarna.
I ett yttrande från Miljö- och Hälsoskyddsnämnden nämns dock en annan siffra. I yttrandet nämns siffran 3.500 personer. Uppgiften tycks komma från ett epostmeddelande från WSP daterat den 12 december 2007.
Vi kollar vidare.
Från Byggnadsförvaltningen fick jag i veckan den gällande brandskyddsdokumentationen. Den är från 2010-06-10. På sidan 7 står det:
På en bandymatch gäller alltså:
- Läktare: 3.000 personer
- Omklädningsrum, kontor mm: 200 personer
- Lobby inkl pub och konferensrum: 350 personer
- Loger, pressrum: 100 personer
3.000 åskådare på läktarna. Igen.
Eller?
Från Räddningstjänsten fick jag en annan, ganska häpnadsväckande, uppgift. Också i veckan.
”Bandymatch ca 5700 personer (personer på läktare och alkoholservering)”
Va? 5.700 personer?
Jag fattar ingenting. Brevväxlingen fortsätter. Jag pratar i telefon. Det blir flera mail fram och tillbaka.
Siffrorna från Räddningstjänsten kommer från ett dokument som heter ”Brandtekniska beräkningar”. Det är daterat 2012-07-20 och är en bilaga till en annan brandskyddsdokumentation, en brandskyddsdokumentation som heter ”Brandskyddsdokumentation Relationshandling Reviderad A”. Denna sistnämnda handling är daterad 2010-07-20, drygt en månad senare alltså än den brandskyddsdokumentation som finns på Byggnadsförvaltningen.
Räddningstjänsten säger också att en konsult har beräknat antalet åskådare. Antalet åskådare är:
”inte skrivet i sten.”
Räddningstjänsten menar också att arrangören i fråga får göra en bedömning utifrån maxantalet åskådare.
Och det är ju detta jag vill veta. Hur många personer går det maximalt in i arenan? Vad innebär en fullsatt arena? 3.000 personer? 3.300 personer? 3.500 personer? 4.000 personer? 5.700 personer? Fem olika bud.
Både Byggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten är i varje fall överens om en sak, det är byggnadsförvaltningen som är den myndighet som bestämmer. Byggnadsförvaltningens papper ska vara de riktiga.
Som Byggnadsförvaltningen skriver:
”Dokumentationen är i detta skede relationshandling och redovisar faktiskt utförande i samband med slutbesiktning för sakkunnigintyg som av oss bedömts uppfylla gällande myndighetskrav.”
Alltså 3.000 personer. Det står ju så i Byggnadsförvaltningens officiella papper.
Eller?
Vad konstigt det här blev. Jag ville ju bara ha reda på hur många åskådare arenan kan ta. Varför skulle det vara så svårt?
Jag sammanställde uppgifterna i ett sista mail och skickade det till både Byggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten. Det var i tisdags och sedan dess har jag inte hört ett knyst.
En oroväckande tystnad. Anar liksom att något är fel…
Snart ett nytt BUN-möte (2)
Igår skrev jag om de ärenden på dagordningen som handlar främst om ekonomi på det kommande sammanträdet med Barn- och Ungdomsnämnden. (Se här.)
Några rapporter ska också behandlas av nämnden på måndag. ”Rapport avseende uppföljning och kontroll av verksamhet vid enskilda förskolor, fritidshem, samt pedagogisk omsorg” heter en av rapporterna. En annan heter ”Rapport avseende uppföljning av verksamhet vid fristående skolor”.
I denna senare rapport noterar jag att:
”Ägarna i de fristående skolorna är öppna för erbjudanden om att deltaga i till exempel SKL-enkäter, resultatsammanställningar och önskar dialogmöten med ansvariga politiker.”
Det vore inte helt fel med dialogmöten. Vi politiker i BUN har i stort sett ingen koll på vad som händer i friskolorna. Inte heller gäller offentlighetsprincipen i dessa skolor. Förvaltningen föreslår därför att sådana här möten hålls minst vartannat år. Bra.
Det följer med ett digert material om friskolor som Skolverket har gett ut. Jag noterar på ett ställe:
”Kommuner och landsting kommer under vissa förutsättningar att kunna äga aktier eller andelar i en huvudman som driver en fristående skola, eller på annat sätt ha ett rättsligt inflytande i verksamheten.”
Det vore väl en intressant idé att BUN köpte aktier i t ex Fridaskolan. Då kunde ju kommunen få verklig insyn.
Nämnden ska också yttra sig över en betydligt intressantare rapport, en rapport från revisorerna: ”Granskning av rektorers styrning och ledning”.
Jag har skrivit 3 blogginlägg om denna rapport:
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (1)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (2)
- Revisionsrapport: Rektors styrning och ledning (3)
Jag ska nedan redogöra kortfattat (ja, ja, ganska kortfattat i varje fall) för några av de punkter som jag skulle vilja lyfta. Vill du ha mer ”kött på benen” så hänvisar jag till blogginläggen ovan.
Först. Förvaltningen har följande synpunkter på rapporten:
”Rapporten visar att rektorerna i Vänersborgs kommun har rimliga förhållanden och goda kunskaper för att utöva sitt uppdrag. En utökad dialog mellan rektorer och nämnd är planerad för vårterminen 2013, med syfte att tillsammans utveckla analysverktyg som kan verka för ökad måluppfyllelse. Revisionsrapporten lyfter också fram förbättringsområden som redan har identifierats i förvaltningens samverkansforum och utvecklingsarbeten har påbörjats. Det gäller till exempel förbättringsområden inom de digitala funktionerna (EdWise/lärplattformen), arbetstidsanvändningen och organisation.”
De förbättringsområden som revisorerna har lyft fram är enligt förvaltningen:
- ”En utökad dialog mellan nämnd och rektorer för bland annat analys av den låga måluppfyllelsen
- Analyser av resursfördelning
- Organisation av enheter
- Stöd till rektorer i juridiska frågor och i fastighetsfrågor
- Förbättring av funktionen i de digitala systemen (EdWise-lärplattformen
- Arbetstidsanvändning och arbetsorganisation
- Rektors delegationsmöjligheter”
Jag skulle vilja lyfta och diskutera följande på sammanträdet.
- Hur ska ”spänningen” mellan rektorns statliga uppdrag och att rektorn är anställd av kommunen hanteras?
Eller som Skolverket uttrycker det:
”…grundproblem i skärningspunkten mellan nationell styrning och kommunal självstyrelse.”
Huvudmannen, dvs BUN, ska ju som bekant inte ge rektorn något pedagogiskt uppdrag – det har rektorn fått av staten! Huvudmannen ska i stället ge förutsättningar, de nödvändiga redskapen – för att rektorer, och lärare, ska kunna genomföra det nationella uppdraget!
Det här vore något att diskutera.
- Hur ska Barn- och Ungdomsnämndens mål se ut?
Som en följd av det statliga uppdraget till rektorer och lärare under ett kommunalt huvudmannaskap vore det naturligt att diskutera de mål som BUN har satt upp. I flera fall har dessa mål ersatt Skollagens krav på att något ska uppfyllas.
- Hur bör en ny resursfördelningsmodell se ut?
Resursfördelning borde också diskuteras. Revisorerna tycker att denna i stort sett är bra, men Skolverket och Skolinspektionen anser att en resursfördelningsmodell som inte tar hänsyn till elevernas resultat inte är ok. Resursfördelningen i Vänersborg tar inte sådana hänsyn. Fullmäktiges beslut om skolstrukturen borde också ge anledning för nämnden att fördjupa sig i denna fråga.
- Hur ska BUN dela in skolenheterna?
Revisorerna skriver:
”Vi har svårt att se att Centrala skolenheten med tre rektorer (årskurs 7-9 på Torpaskolan, Tärnan och Vänerparken) utgör en skolenhet i skollagens mening.”
De skriver vidare:
”Dock innebär denna organisation att skollagens valfrihet samt ‘närhetsprincip’ frångås.”
Den här frågan anser jag borde prioriteras av nämnden.
Likaså borde det vara en fråga för nämnden att förvaltningen har bestämt att Frändefors (F-6), Rösebo (F-3) och Dalboskolan (7-9) ska slås ihop till en skolenhet från och med nästa läsår. Det här var inget som revisorerna fick reda på i sin granskning.
Revisorerna skriver:
”Kan en skolenhet omfatta flera skolbyggnader? Ja, om de … på ett naturligt sätt hör ihop…”
Frändeskolan, Rösebo och Dalboskolan hör inte ihop på ett naturligt sätt.
- Har rektorerna förutsättningar att vara pedagogiska ledare?
Revisorerna skriver att rektorerna är nöjda med situationen.
”Åtta av tolv rektorer anser att de kan genomföra sitt uppdrag som pedagogiska ledare.”
Att vara en pedagogisk ledare är rektorns centrala statliga uppdrag. Att fyra av tolv rektorer, dvs 1/3 (33%), anser att de inte kan genomföra detta uppdrag är uppseendeväckande! Vi ska inte heller glömma att flera rektorer har slutat sina jobb i Vänersborg de senaste åren och flyttat till omkringliggande kommuner.
Revisionsrapporten ger upphov till många viktiga frågor för nämnden. Och det är viktigt att vi politiker inte blundar för dessa, utan tar upp dem till behandling. Målet för BUN måste ju vara att skolan i Vänersborg ska bli bättre. Hur stod det i visionen?
”Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas nationellt.”
Det kan vi inte uppnå genom att stoppa huvudet i sanden och gömma undan problem.
Till sist.
BUN ska också besluta om ett nytt regelverk för fördelning av föreningsbidrag. Bidragsformerna blir de här:
- ”Startbidrag — främjar start av nya föreningar
- Grundbidrag — stärker föreningarnas ekonomiska plattform
- Kommunalt aktivitetsstöd — främjar aktivitet. Fördelas enligt samma regler som statligt LOK-stöd.”
Startbidraget blir högst 1.000 kr (totalt) och grundbidraget 2.000 kr per år. Storleken på det kommunala aktivitetsstödet beslutas från år till år.
För att vara berättigade till föreningsbidrag ska alla föreningar upprätta ett bokslut där det också ska framgå:
”hur den [föreningen] i praktiken arbetar mot droger och för jämställdhet och tillgänglighet, samt hur föreningen arbetar för ett hållbart samhälle.”
Det var väl det mesta av det som ska behandlas på Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde på måndag.
Snart ett nytt BUN-möte (1)
Det närmar sig sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden igen. Måndag den 10 dec hålls årets sista möte.
Ärendepunkterna är som vanligt många. Det handlar en hel del om ekonomi. Som vanligt det också. Ibland undrar jag om det inte borde vara enbart ekonomer som sitter i nämnden.
Det blir en budgetuppföljning. Dock vet jag inget om denna, eftersom alla papper lämnas först vid själva sammanträdet. Sedan blir det en punkt om ”överföring av investeringsbudget avseende Arena-Fritid”.
Det handlar om att en stor del av BUN:s investeringsbudget ska lämnas över till Samhällsbyggnadsnämnden (enligt beslut i kommunfullmäktige). Samhällsbyggnadsnämnden ska ta över alla BUN:s fastigheter vid årsskiftet. Vilket inte är helt fel tänkt…
Någon kanske undrar över varför BUN har avsatt investeringspengar till Ursands camping. För 2013: 5,0 milj kr, 2014: 5,0 milj kr och för 2015: 5,0 milj kr, dvs sammanlagt 15,0 milj kr. Ni kan vara lugna. Ni är inte ensamma om att undra vad investeringspengarna ska användas till.![]()
Allvarligt talat, de ska inte användas alls.
”I dagsläget finns inga överenskommelser om investeringar.”
Pengar har alltså avsatts ”uti fall att”… Men det är väl ok – används inte pengarna så lämnas de bara tillbaka. Vad de eventuellt ska användas till, det vet jag inte. Efter Uppdrag Gransknings reportage om Götene, så vet jag inte om det blir någon satsning med Bert Karlsson på Ursand överhuvudtaget.
Hur som helst, efter årsskiftet är det Samhällsbyggnadsnämnden som har hand om Ursands Camping och Bert. Inte BUN. Puh…
Ärende 4 på dagordningen heter ”Beslut om åtgärder med anledning av försämrad skatteprognos”. Kommunstyrelsen uppmanar alla nämnder att:
”överväga införande av restriktioner avseende investeringar, inköp samt kurser och konferenser. Restriktionerna bör införas snarast.”
Och BUN gör naturligtvis som kommunstyrelsen säger. BUN ska besluta att:
”ge förvaltningschefen i uppdrag att upprätta en skrivelse till alla beslutsattestanter inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde om restriktivitet avseende budget 2013.”
Jag hoppas bara att ”alla beslutsattestanter inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde” kommer ihåg att lagar, som t ex Skollagen, går före kommunala krav på att hålla budget. Men att tänka efter en gång till innan man inhandlar något kan säkert vara bra… Tänk om Ljunggren och S Anders och andra hade gjort det innan ett visst beslut den 20 juni 2007… (Se här – ett fantastiskt klipp från kommunfullmäktige!)
Handlingarna för ärende 5 fick jag precis i min mailbox. Förvaltningen har upprättat ett förslag på hur de extra 16 miljoner kr (jämfört med årets budget), som kommunfullmäktige beslutade i juni, ska användas nästa år.
Två miljoner kr går direkt till fristående skolor och fritidshem. Sådan är lagen, det är inget att göra något åt. Å andra sidan är det ”vänersborgare” som går i friskolorna! Och de ska naturligtvis behandlas på samma sätt som andra vänersborgare.
Det kan noteras att förvaltningen föreslår att varje grundskola som har färre än 50 elever skall få 200.000 kr extra nästa år. Det här är en stor principiell nyhet. Förvaltningen föreslår ett avsteg från resursfördelningsmodellen! Kanske ett litet erkännande av att den nuvarande resursfördelningsmodellen inte fungerar så bra… Fast den var så bra… Eller? (Läs mer här.)
Det blir sammanlagt 1 miljon kr extra till de små skolorna. Jag tycker i och för sig att det låter lite snålt, och jag undrar egentligen vad dessa pengar räcker till. Å andra sidan ska ju också elevpengen öka. 12 milj kr läggs på att öka den. Tillsammans med ”småskolebidraget” kanske det gör skillnad. Jag hoppas det.
De 16 miljoner kr, som egentligen är 14 kommunala miljoner, räcker till sammanlagt 29 nya tjänster. Jag tycker att detta är fantastiskt. Det är inte tillräckligt, men det är ett viktigt trendbrott efter alla år av besparingar och nedskärningar på våra barn och ungdomar. En trend som dock hade fortsatt om moderater, folkpartister och kristdemokrater hade fått som de hade velat. De ville nämligen spara 6 miljoner kr för 2013.
Jag hoppas att de partier som röstade för dessa 16 milj kr, S, V, C och VFP (inte MP, de lade ner sina röster!) fortsätter satsningen på grundskolan kommande år också. Plus att det också kommer att satsas på förskolan.
I förvaltningens förslag finns det också besparingar, besparingar på 2,4 milj kr. Arena och Fritid föreslås spara en milj på att minska personalen med 2,5 tjänster.
Det ska vidare sparas en halv miljon på att spola upp isen i arenan senare på sommaren/hösten. Ett bra förslag, om det inte vore för att just sommarbandyskolan för ungdomar drabbades. Å andra sidan är det en fruktansvärt dyr bandyskola, så jag anser nog att förslaget är ok. Det kanske skulle kunna ordnas en bandyskola senare på säsongen, typ under bandysäsongen.
Förvaltningen tänker försämra uppvärmningen av konstgräsplanen vid Vänersvallen och därigenom spara 500.000 kr. Det kan göra att planen inte går att använda ett antal dagar under vintersäsongen, om det blir mycket snö. Med tanke på hur många utövare av fotboll som det finns i kommunen, så är jag tveksam till denna besparing. Det är inte mycket pengar med tanke på alla tjejer och killar som spelar fotboll.
200.000 kr ska också sparas genom att musikskolan ska använda mindre lokalytor på Vänerparken. Det låter väl ok.
Det var de ekonomiska ärendena. Ja, det finns faktiskt någon till, men den är av ganska rutinmässig karaktär.
Det blir en kortare blogg imorgon om de övriga ärendena.
Kränkande särbehandling
Jag rörde tydligen vid ett känsligt ämne med bloggen ”Lidell, PFU, rektorer och lärarlöner”. Det har nämligen kommit några mail om hur anställda i Vänersborgs kommun behandlas, bland annat av sina chefer. De flesta synpunkterna kommer från människor inom Barn- och Ungdomsförvaltningen. Kanske inte helt oväntat.
Att skriva om kränkningar är naturligtvis känsligt på flera sätt. Det handlar om enskilda personer. Det kan vara svårt att veta vad som egentligen, rent objektivt, har hänt. Ord kan stå mot ord. Kränkningar, om de förekommer, sker ofta i smyg och med ”små medel”. De kan till och med vara dolda för omgivningen.
Att jag överhuvudtaget tar upp ämnet beror på att jag själv har en ”viss” erfarenhet. Jag vet att det är, och kan bli, ett stort problem med kränkningar. För de inblandade. Eller i varje fall för den kränkte.
Jag tänkte med denna blogg inte beskriva något enskilt fall. Jag tänkte bara beskriva lite om vad som gäller kring kränkande särbehandling. Men ni får gärna fortsätta att höra av er. (Min emailadress är karvling@hotmail.com)
Jag hittade en viktig publikation ute på nätet om ”kränkande särbehandling”. Den är utgiven av Arbetsmiljöverket.
”Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.”
Andra benämningar på kränkande särbehandling är mobbning, trakasserier och psykiskt våld. Det kan handla om:
- ”Förtal
- Undanhållande av information
- Förolämpningar eller negativt bemötande
- Omotiverat fråntagande av arbetsuppgifter
- Saboterande av arbetets utförande
- Utfrysning”
Eller:
- ”att förlöjliga någon inför andra.
- att hota.
- att förtala och/eller baktala.”
Det är allvarligt om det händer sådana här saker på en arbetsplats. Arbetsmiljöverket skriver att man inte får vänta, utan att man ska börja med en gång. (Källa: ”Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet”.)
”5 § Om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas och följas upp.”
Och man ska (skriften ”Kränkande särbehandling”):
”utgå från den kränktes upplevelse”
En kränkning är en känsla, en upplevelse. Den finns där. Och kränkningar kan inte accepteras.
”Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten.”
Jag hittar också ett dokument från Vänersborgs kommun. Det heter ”Anvisning – mot kränkande särbehandling (mobbning)” och är daterat 2009-04-17. Anvisningen följer föreskrifterna från Arbetsmiljöverket.
”Kränkande särbehandling är enligt Arbetsmiljölagen förbjudet och kan inte accepteras på en arbetsplats. Alla arbetsplatser ska därför planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling förebyggs.
Ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling.”
Gång på gång möter jag i olika skrifter råd till hur kränkande särbehandling ska mötas, eller bemötas:
- ”Vänta inte – börja med en gång
- Inta en objektiv och problemlösande hållning
- Lyssna på alla berörda
- Ha ett konfidentiellt samtal med den som utsätts
- Ge stöd åt den utsatte och erbjud stödkontakt
- Om det framförs kritik om en arbetstagare bör denne få del av denna kritik för att sakligt kunna bemöta den. Handla inte över huvudet på den utsatte.
- Förneka eller dölj inte att det finns konflikter”
Och
- ”Utred orsakerna
- Vidta åtgärder
- Följ upp”
Det som jag har beskrivit ovan kan tyckas vara självklarheter, något som alla ställer upp på:
Kränkande särbehandling ska inte förekomma på en arbetsplats! Kränkande särbehandling ska inte förekomma i Vänersborgs kommun!
Det är dock inte alltid så enkelt. Det är bland annat ett problem med dessa regler och föreskrifter. De utgår från att chefen ska ta tag i situationen.
Men om det nu är så att det är chefen som kränker…?
Vem vänder sig den anställde till då? Det är ju chefen som har ansvaret för att kränkningar inte ska förekomma på en arbetsplats.
Finns det någon policy i Vänersborgs kommun som kan tillämpas då? Jag kan inte hitta någon…
Senaste kommentarer