Arkiv
BUN (15/6): Besparingar och nedskärningar 2021
I gårdagens TTELA (se “Vänersborg går mot största överskottet på tio år”) kan vi läsa att prognosen för Vänersborg kommun är ett överskott i kommunens budget vid årets slut på 88 miljoner kronor. Det kunde vi också läsa om i en blogg jag skrev för snart 2 veckor(!) sedan… (Se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.)
Tidigare har jag också skrivit om hur barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska spara drygt 17 milj kr i höst för att åstadkomma ett “plus-minus-noll-resultat” innevarande år. (Se “BUN (18/5): Money, money”.) Och det trots att förvaltningen räknar med att ta del av ökade statsbidrag, som man inte hade räknat med, under hösten på nästan 12 milj kr… (OBS! BUN har redan fått merparten av dessa 12 milj kr under våren. Detta faktum ändrar inget i de siffror som redovisas i resten av texten. Ändrat 12/6 kl 14.00.)
De extra inkomsterna tillsammans med de planerade besparingarna beräknas med andra ord ge nämnden ett förbättrat resultat på 29,2 milj kr – så att nämnden gör det prognosticerade noll-resultatet. Man kan ju alltid hoppas…
Besparingarna handlar bland annat om personal, det kan vara bra att ha i minnet:
“Omedelbar restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Och då håller rektorerna redan hårt i plånboken. Det framgår tydligt när förvaltningen skriver i delårsrapporten:
“Flera skolenheter har dock fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budgetram.”
Då ska vi också komma ihåg att nämnden redan har fått extra pengar under våren. Kommunstyrelsen visade i november en ovanlig och sällsynt klarsynthet och beviljade barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag på 15 milj kr för 2020. Dessutom beslutade staten under dessa Corona-tider om extra statsbidrag för sjuklöner (ca 4,5 milj). Men inte bara det. Även några tillfälliga statsbidrag har tillkommit och några av de riktade statsbidragen har också betalats ut i större omfattning under våren än väntat. Och trots det ska det sparas i höst…
BUN får med andra ord, under 2020, extra pengar utöver den budget som kommunfullmäktige beslutade i juni 2019 på drygt 30 miljoner kr. Det är nästan så att man vill tro att nämnden har köpt och vunnit på en massa Bingo-lotter… Jag vet inte om kommunstyrelsen och betongpartierna hoppas och tror att BUN ska fortsätta “vinna på lotteri” även nästa år…
Kommer fullmäktige att öka budgeten för förskola och skola år 2021? Det vet vi inte förrän i oktober, det är då kommunfullmäktige fattar sitt slutliga budgetbeslut. Inget tyder emellertid för närvarande på det.
På måndag, den 15 juni, sammanträder barn- och utbildningsnämnden för sista gången innan semestrarna. Tyvärr har nämndens ordförande Mats Andersson (C) återigen beslutat att ledamöterna måste närvara fysiskt i ett rum på kommunhuset för att få vara med…
På sammanträdet återfinns ärendet “Budget 2021”. Då förväntas nämnden att:
“godkänna och ställa sig bakom förvaltningens budgetförslag 2021; Mål- och resursplan 2021-2023 med tillhörande bilaga om åtgärder och konsekvenser samt barnkonsekvensbeskrivning för att uppnå en budget i balans samt översända dessa till kommunstyrelsen.”
Eller så ställer sig nämnden inte bakom förvaltningens budgetförslag 2021…
Förvaltningen har tagit fram ett budgetförslag för 2021. Det innehåller besparingar, men det ska noteras att det är förvaltningens otacksamma uppdrag, som den är skyldig att utföra. Kommunstyrelsen har ju fattat beslut om de budgetramar som nämnderna måste förhålla sig till och så att säga “beordrat” nämnderna att hålla sig inom dessa.
Tycker nämnderna och förvaltningarna att budgetramarna ger oönskade följder och resultat för verksamheten, eftersom åtgärder tvingas vidtas, ska konsekvensbeskrivningar upprättas och skickas till budgetberedningen och kommunstyrelsen. I dessa beskrivningar kan nämnderna redogöra för orimliga konsekvenser på grund av t ex otillräckliga resurser. Det kan hända, även om det är ovanligt, att budgetberedningen gör justeringar och ändringar i budgetramarna.
Det avsattes inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna i budgetramarna för 2021. Nämnderna fick i stort sett samma tilldelning som året innan. (Som var samma tilldelning som året innan. Som var samma tilldelning som…)
I kommunstyrelsens förslag är BUN:s budgetram på lite drygt 819 milj kr. (Se “Budgetramar 2021”.) Det innebär att jämfört med 2020 får BUN kompensation för inflationen med 4,5 milj (+1,9%). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader till följd av fastighetsunderhåll. Som bekant fick ju BUN 15 milj kr i tilläggsanslag i budget 2020 – de här pengarna föreslås bli ramhöjande, dvs från budget 2021 permanentas pengarna. Centralt avsätts det också 44 milj kr till löneökningar – något som faktiskt inte görs i alla andra kommuner. Slutligen så sker det en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”.
Barn- och utbildningsnämndens kostnader kommer att öka under 2021. Förvaltningen beräknar en ökning med 12,9 milj kr. Det beror på att antalet barn och elever ökar och att hyreskostnaderna kommer att stiga. Det här är inget som nämnden kan “göra något åt”. Men det krävs åtgärder för att anpassa verksamheten…
Statsbidragen från Migrationsverket kommer att minska under 2021 med ytterligare 6 milj kr. Och istället för 9 milj räknar förvaltningen med att få endast 3 milj kr. Det motsvarar cirka 12 heltidstjänster.
När det gäller statsbidrag är viktigt att tänka på att om nämnden vidtar åtgärder som avser att minska personalkostnader, så påverkar det möjligheten för nämnden att behålla vissa statsbidrag. Förvaltningen har gjort en preliminär beräkning som visar att, om åtgärder görs för 12,9 milj kr, så riskerar BUN att få minskade statsbidrag med upp till i värsta fall 36,2 milj kr. Förvaltningen illustrerar detta i följande tabell:
36,2 milj kr motsvarar 72 tjänster… Det tål att särskilt kommunstyrelsen och fullmäktige tar sig en extra funderare över de föreslagna budgetramarna…
Förvaltningen har hittat nedanstående besparingsåtgärder. De överlåter till politikerna att bestämma vilka som ska verkställas.
Till dessa åtgärder är också kopplade konsekvenser. Och där är förvaltningen extremt utförlig och hänvisar till både Skollag, Arbetsmiljölag och Barnkonventionen.
Den stora besparingsåtgärden är “minskad budget till verksamheten”. Det betyder bland annat större barngrupper i förskola och större klasser i skolan. Vilket leder till personalminskning…
Konsekvensen av en sådan åtgärd som minskad personaltäthet är, och jag citerar förvaltningen:
“stora konsekvenser i arbetsmiljön såsom organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Kvaliteten i barn och elevers lärmiljöer försämras och vuxennärvaron minskas, vilket medför ökade grupp- och klasstorlekar.”
Och:
“Den minskade personaltätheten riskerar att minska attraktiviteten för oss som arbetsgivare och försvårar även vår rekrytering av behörig personal. Detta minskar möjligheten att uppfylla de nationella mål som föreskrivs.”
Förvaltningen fortsätter:
“Åtgärden står i strid med Skollagen i flera punkter … samt Arbetsmiljölagen…”
Det finns också möjlighet att spara på förskolan genom att stänga Laternan, dvs helg-, kväll- och nattomsorgen (jfr tidigare Nattugglan), och minska öppethållandet rent allmänt på förskolorna. Det drabbar naturligtvis föräldrar som har andra arbetstider än kontorstider. Båda åtgärderna strider mot intentionen i Skollagen.
Med “Omorganisation av verksamhet inom grundskola och fritidshem” menar förvaltningen att skolorna i Mulltorp och Rösebo ska stängas.
Kanske också några ord om åtgärden “Samverkansinsatser med Kultur- och fritidsförvaltningen”.
Det betyder att BUN avslutar:
“köp av orkesterklass, musikundervisning, barnkultur, Ung i Vbg, Schools Out samt Danspoolen.”
Förutom att en sådan åtgärd skickar “besparingsbollen” vidare till kultur- och fritidsnämnden så får den följande konsekvenser menar förvaltningen:
“Stark försämring av innehåll, utbud och kvalitet för eleverna. Ökad arbetsbelastning för kvarvarande lärare.”
Åtgärden riskerar också att de förväntade resultaten inte uppnås:
“Försvårar måluppfyllelsen gällande ”den sociala inkluderingen ska öka”, ”elevers resultat ska förbättras” samt ”organisationen ska vara dynamisk”.”
Man kan väl också tillägga, och det känns nästan som att det blir ironiskt i sammanhanget, att två av hela kommunens inriktningsmål är:
- “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier.”
- “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska.”
Med andra ord, det är som vanligt. De styrande i kommunen vill inte satsa de resurser på kommunens barn och ungdomar, på förskolan och grundskolan, som behövs.
Och på måndag får vi se vad de olika ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden tycker. Då måste de visa sina kort – vad tycker de är viktigast: att få en budget i balans eller att sköta verksamheten enligt Skollagens krav?
Vänsterpartiet ställer inte upp på några besparingar och nedskärningsplaner.
KS: Presentkort till personal och avsägelser på berget
Förra onsdagen, för en vecka sedan alltså, hade kommunstyrelsen sammanträde. I tre bloggar innan mötet redogjorde jag för de flesta av de ärenden som skulle behandlas. Och på eftermiddagen efter sammanträdet skrev jag med hjälp av mina källor, jag fick ju inte vara med och lyssna, om hur det gick med ett av ärendena.
Det var ärendet om en ny och dyrbar sessionssal. (Se “KS: Ny sessionssal”.) Och idag kunde vi läsa om beslutet i TTELA:s papperstidning. (Se TTELA “Vill skilja på politiker och allmänhet”.) Det är väl egentligen inte mycket mer att tillägga om ärendet, mer än att gemene man säkert undrar hur det är tänkt att sessionssalen ska se ut. Och det undrar undertecknad också. Det står nästan ingenting om det i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde och 
ledamöterna i kommunstyrelsen fick vad jag förstår en relativt knapphändig information också under själva sammanträdet. Västra Götalandsregionen hade tydligen fått veta mer inför behandlingen av ärendet i regionfullmäktige den 19 maj. Då uttalade regionfullmäktige att regionen har för avsikt att:
“använda den nya samlingssal som Vänersborgs kommun kommer att uppföra till regionfullmäktiges möten och för andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen…”
Vi får se hur det går med sessionssalen, men när det gäller att förvärva eller bygga kommunala byggnadsmonument är de styrande partierna alltid positiva. Utom när det gäller förskolor och skolor – då dras byggandet för det mesta i långbänk.
Men, det är läge att berätta om hur de andra ärendena på kommunstyrelsens sammanträde utvecklade sig.
Det blev en liten överraskning i ärendet om delårsrapporten. Som jag skrev i en blogg (se “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”) så beräknas kommunen gå med fantastiska 88 milj kr i överskott 2020. (På TTELA:s hemsida kom det i eftermiddag en artikel om kommunens överskott, se “Vänersborg går mot största överskottet på tio år”.)
I min blogg skrev jag:
“Det betyder att det faktiskt finns pengar att dela ut till alla som sliter i hemtjänsten, på äldreboendena, på fritidshemmen, i förskolan och skolan, bara för att nämna några. Det är faktiskt läge, som det ser ut nu, att göra satsningar i verksamheterna.”
De styrande partierna genom Benny Augustsson (S) har istället lagt ett annat och tämligen unikt förslag. Det går ut på att politikerna i kommunen ska visa kommunens personal uppskattning för:
”ett fantastiskt arbete under den period som Corona pandemin varat”
Tanken är att varje anställd ska få ett presentkort via Forum Vänersborg till ett värde av 500 kronor. (Det måste dock betonas att förslaget först måste utredas och eventuellt beslut fattas i kommunfullmäktige.)
Och rent spontant kan väl ett sådant förslag verka tämligen generöst och lovvärt. Vem vill inte att de anställda ska känna uppskattning?
Men.
Under samma ärende, delårsrapporten, kan man läsa att barn- och utbildningsnämnden i höst ska spara 14,4 milj kr på att minska personalkostnaderna. Det ska ske genom att bland annat vara restriktiv:
“vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”
Samtidigt som socialnämnden beräknar ett underskott på 13,1 milj kr i år (2020). Utan att fördjupa mig i delårsrapporten ser jag att äldreomsorgens prognos är -11,2 milj kr och särskilda boenden -11,6 milj kr. Jag har svårt att tro att socialnämnden ska ha en chans att få en budget i balans utan att röra personalkostnaderna.
Snacka om att ge med den ena handen och ta tillbaka med den andra…
För övrigt borde inte Vänersborgs kommun vara nöjd med att bara kunna behålla all personal i höst, eller nästa år. Om kommunen nu kan det, vilket alltså är tämligen osannolikt. Nä, personaltätheten borde istället öka och arbetsmiljön förbättras. Det har väl om inte annat Corona-pandemin visat. Det måste finnas fler händer som tar hand om de äldre och de sjuka. Det måste bli fler pedagoger i förskolan och grundskolan som kan undervisa barnen och ungdomarna, särskilt alla de som är i behov av någon form av särskilt stöd.
Kommunens beräknade överskott på +88 milj kr är +57 milj kr bättre än det var tänkt. (Se mer om delårsrapporten: “Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) Pengarna borde räcka till både presentkort till personalen, vilket också skulle gynna näringslivet i kommunen, och satsningar på framför allt hemtjänsten och äldreomsorgen, men också i förskola och skola. Och jag skulle vilja påstå att det framför allt är personalen i dessa verksamheter som har fått slita allra mest under Corona-pandemin. Som för övrigt fortfarande håller på…
Det vore för bedrövligt om kommunens personal fick 500 kr extra per person, samtidigt som kommunen drog ner på personal i förskola, skola och socialförvaltning…
Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB begärde ett ägartillskott på 1,8 miljoner kronor av kommunen. Det berodde bland annat på kostnaden för att avsluta anställningen av bolagets VD. (Se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”.) Det slår mig att alla kommunens anställda kanske ska få dela på 2 miljoner medan en sparkad VD ensam får drygt 1,3 milj…
Kommunstyrelsen ansåg att Kungajaktmuséet ska få 1,5 milj kr. Det är dock kommunfullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet.
Gunnar Lidell (M) yrkade på att kommunstyrelsen skulle uttala typ ett minskat förtroende för ordförande Kent Javette (S). Då blev inte ordförande Benny Augustsson (S) särskilt glad. Han menade att om yrkandet fick majoritet så skulle han minsann yrka att detta också uttalades för vice ordförande Henrik Harlitz (M).
Sandlåda eller? Och vi pratar om personer i kommunens politiska maktcentrum…
Lidell menade att det är ordförande Javette som är ytterst ansvarig för styrelsens arbete. Och Javette hade inte följt bolagsordningen, där det i § 6 står:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Tydligen hade ordförande också missat att kalla ersättarna till styrelsemöte och därmed inte följt § 12 i ägardirektivet (ett annat styrdokument):
“Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde.”
Det blev votering. Lidells förslag fick 6 röster. De kom från M+V+MBP+SD. L+KD röstade med de styrande (S+C+MP) som då fick majoritet med 9 röster. Moderaternas allianspartners avgjorde alltså omröstningen.
Vad jag förstår så har styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB decimerats ordentligt den senaste tiden, och det tror jag faktiskt skedde innan KS-sammanträdet. Jag har ingen aning om orsakerna, men vice ordförande Henrik Harlitz (M) och ersättaren Ann-Helen Selander (M) har avgått från sina uppdrag. Det sägs också att ersättaren Åsa Johansson (S) har gjort detsamma. I så fall är det bara ordförande Javette kvar.
Även i ärendet om kommunstyrelsens yttrande över förslaget att upphäva byggnadsplaner i Nordkroken (se “Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) röstade L+KD med de styrande. Lidell (M) ansåg att kommunstyrelsen istället skulle ha uttalat sig negativ till förslaget. M fick bara med sig SD+MBP på sitt yrkande.
Den borgerliga alliansen i Sverige har splittrats – hur länge ska minialliansen i Vänersborg hålla ihop?
Den politiska Corona-krisen (2/2)
Den här bloggen är en direkt fortsättning på fredagens blogg: “Den politiska Corona-krisen (1/2)”. Bloggarna ifrågasätter med eftertryck kommunledningens agerande under Corona-krisen. Det handlar om grundläggande och principiella beslut om den politiska demokratin i kommunen.
Jag rekommenderar också att läsa kommentaren som jag fick på gårdagens blogg – klicka här.
==
Den 11 maj hände det något väldigt överraskande.
Det kom en skrivelse från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och personal- och förhandlingsutskottets (PFU) ordförande Kenneth Borgmalm (S). Skrivelsen riktades till alla ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen och nämnderna. Rubriken på skrivelsen var “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans”.
Jag redovisade på ett mycket kritiskt sätt innehållet i skrivelsen i en tidigare blogg. (Se “Coronakris i Vänersborg”.) Det visade sig att skrivelsen och de nya bestämmelserna endast gällde “presidieledamöter i nämnderna och ledamöter i kommunstyrelsen”. De är nämligen de enda som är årsarvoderade, dvs de får ett extra arvode. (Jag kan förstå varför presidierna har årsarvoden men jag kan inte förstå varför de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen ska ha det.) De får också ersättning för “själva arbetet” som politiker, dvs sammanträdesarvode, och naturligtvis även för förlorad arbetsinkomst.
Enligt Augustssons och Borgmalms skrivelse fick dessa, de årsarvoderade personerna, möjlighet att lyssna på sammanträdena hemifrån. De skulle inte få yttra sig eller rösta etc – bara lyssna. Och det var ju på sätt och vis ett steg framåt. Ordförandena i nämnderna och kommunstyrelsens ordinarie ledamöter skulle kunna sitta hemma och lyssna. De behövde inte ta sig till kommunhuset.
Men de nya reglerna gällde inte ersättarna i kommunstyrelsen och inte heller de ordinarie ledamöterna, eller ersättarna, i nämnderna…
Så här kom ytterligare ett beslut från kommunledningen som gjorde skillnad på folk och folk. Med vilken rätt utestängde de båda socialdemokraterna ersättare i kommunstyrelsen och ordinarie ledamöter i nämnderna från att lyssna? Tekniken finns ju uppenbarligen att låta ledamöter sitta i hemmet och lyssna. Ja, tekniken, finns ju egentligen också för att delta fullt ut på ett sammanträde…
I en promemoria från SKR (kan laddas ner här) står det så här:
“Det finns inget som hindrar att en ledamot på distans tillåts lyssna till det som sägs vid ett sammanträde eller att yttra sig via telefon eller annat tekniskt hjälpmedel. Detsamma gäller en ersättare.”
I och för sig ger inte kommunallagen ledamöter och ersättare någon laglig rätt att kräva att få lyssna till det som sägs vid ett sammanträde på distans. Men det är enligt min mening mycket beklagligt att de styrande i Vänersborg (S+C+MP) förvägrar demokratiskt valda politiker denna rätt när tekniska möjligheter finns.
Borgmalms och Augustssons beslut, eller vad det var, har fler aspekter.
Har Borgmalms och Augustssons beslut någon rättslig och bindande status? Hur kommer det sig att just dessa två fattade detta beslut? Var står det att de har den befogenheten? Det är möjligt att det finns någonstans men i varje fall inte i de reglementen som jag har kollat. Och det känns som jag har kollat det mesta. Borgmalm och Augustsson åberopar eller hänvisar inte heller till några paragrafer eller dokument, t ex arbetsordningen. Allt verkar mycket märkligt – och godtyckligt.
Och Kenneth Borgmalm? Borgmalm sitter ju faktiskt i kommunstyrelsen som ordinarie och årsarvoderad ledamot. Han fattade uppenbarligen ett beslut som angick honom själv. Jäv? Det kan tilläggas att Borgmalm var frånvarande på kommunstyrelsens senaste möte, men tack vare sitt och Augustssons beslut hade Borgmalm möjlighet att vara med och lyssna hemifrån…
Och på samma sätt är det med Benny Augustsson. Även om han är heltidsanställd som kommunalråd (tillsammans med Gunnar Lidell och Bo Carlsson), så räknas det som årsarvodering. Det betyder att om Augustsson t ex är sjuk så får han också lyssna på sammanträdet hemifrån…
Som en liten anekdot kan jag berätta att ryktet går att i en av kommunens nämnder medverkade vice ordförande i sammanträdet – på distans, från hemmet alltså, utan att räknas som närvarande… Det är oklart vem som fattade beslutet om hens frånvaro trots hens närvaro…
Men vad jag förstår av kommunfullmäktiges beslut så måste det faktiskt vara upp till varje ordförande att fatta sådana beslut:
“Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.”
Det framgår också av Annalena Levins och Benny Augustssons skrivelse den 31 mars att de också tolkar fullmäktiges beslut på det sättet:
“Detta innebär att ett deltagande på distans alltid ska godkännas av ordföranden i respektive kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd.”
Det måste med andra ord betyda att det är ordförande i varje nämnd som beslutar om ledamöterna får delta på distans från hemmet eller, om inte, om de hemifrån åtminstone får lyssna på sammanträdet. Eller som på nämnden i exemplet ovan, lyssna och prata hemifrån, men inte delta… Och det betyder i sin tur att Borgmalm och Augustsson genom sin information “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans” har gått emot fullmäktiges beslut…
Vem bestämmer i Vänersborg kommun – och vem bestämmer vad? Och varför har inte kommunens jurister reagerat på de uppenbara felaktigheterna?
Mats Andersson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, för att ta ett exempel, markerar tydligt, men samtidigt välvilligt, vem som bestämmer:
“Efter samråd med presidiet har jag beslutat att…”
Notera “jag beslutat”…
Beslutet är välvilligt i den meningen att Andersson har beslutat precis som Augustsson och Levin ville i sin skrivelse.
Rörigt. Ja, vi pratar om Vänersborgs kommun… Det tycks inte vara någon ordning i vad som bestäms och vem som bestämmer vad. Dessutom är de beslut som fattas, om inte diskriminerande, så åtminstone på gränsen. Politiker i riskgrupper mm kan inte delta i det politiska livet och inte fullgöra de uppdrag som deras väljare har gett dem. Dessutom ser vi en tydlig tendens att makten centraliseras och vissa politiker får allt mer att säga till om…
Hanteringen av Corona-krisen visar på stora brister i Vänersborg och frågan är om inte det demokratiska systemet har naggats ordentligt i kanten.
Frågan är vad man ska göra åt det. Överklaga? Och i så fall vad? Jag tar gärna emot råd och tips…
Jag kan slutligen tillägga att i tisdags så skrev jag till kommunjuristen i Vänersborg. Min förhoppning var i första hand att jag skulle få lyssna på kommunstyrelsens sammanträde i onsdags – på distans, dvs hemifrån… Men samtidigt hade jag också hoppats på att få några av de frågor och funderingar besvarade som jag har redogjort för i denna blogg. Jag har emellertid inte fått något svar än, bara ett meddelande i tisdags eftermiddag om att jag ska få svar senare.
Och när det gäller kommunstyrelsens sammanträde fick jag inte vara med och lyssna.
Anm. Del 1 av denna blogg hittar du här: ”Den politiska Corona-krisen (1/2)”.
Den politiska Corona-krisen (1/2)
I onsdags var det sammanträde med kommunstyrelsen. Jag hade hoppats att åtminstone få lyssna på sammanträdet. Det fick jag inte.
I Coronatider har det politiska livet i Vänersborg inte varit sig likt. Den 18 mars beslutade kommunfullmäktige om en revidering av “arbetsordning samt av reglemente med föreskrifter om styrelsens och nämndernas arbetsformer”. Revideringen innebar att kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder fick, om särskilda skäl förelåg:
“sammanträda med ledamöter närvarande på distans.”
Och det föreligger naturligtvis särskilda skäl så länge Covid-19 härjar.
Den 31 mars skickade kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ut information till “samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder”:
“under vilka former ett sådant sammanträde kommer kunna äga rum.”
Det räknas upp en hel del kriterier om vad som krävs för att delta på distans, och i mina ögon tycks Vänersborgs kriterier och krav vara synnerligen stränga. Slutsatsen i Vänersborg var, och är, i vilket fall som helst:
“För att kunna tillgodose samtliga kriterier har det därför iordningställts fem sammanträdesrum till förfogande för sammanträde på distans i kommunhuset. Dessa fem rum kommer att vara kopplade till ett mötesverktyg där samtliga rum kommer kunna överföra bild och ljud till samtliga andra rum. I rummen kommer olika antal ledamöter kunna delta på distans, beroende på rummets storlek, med en placering långt isär.
Rummen kommer vara direkt anslutna till kommunhusets datanätverk för att säkerställa att uppkopplingen i samtliga rum håller den kvaliten som krävs.
I varje rum kommer en tjänsteperson att närvara för att säkerställa att inga obehöriga personer vistas i rummet, detta möjliggör även sluten omröstning om det skulle begäras.”
Med andra ord:
“Det kommer alltså inte vara möjligt att delta på distans hemifrån eller från annan plats än kommunhuset.”
Andra kommuner och regioner tycks ha en mer “flexibel” syn på “reglerna” kring deltagande på distans. Och jag ser inte heller i informationen från t ex Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), som Levin och Augustsson hänvisar till, att det inte skulle vara möjligt att delta t ex hemifrån. I Västra Götalandsregionen finns det t ex nämnder som tillåter ledamöter att vara med från hemmet. Ja, till och med Regionstyrelsen (i VGR) har haft möten med uppkopplade ledamöter. (Det är också bättre för miljön.) Härryda, Borås och Karlskoga är några kommuner där ledamöter, vad jag kan utläsa av deras hemsidor, kan befinna sig hemma under ett sammanträde. På tisdag ska Kunskapsförbundet Väst göra en “teknisk test” för att se om det går att anordna sammanträden på distans. Fungerar allt, så kanske det kommer att bli ett sammanträde följande vecka där ledamöter ska kunna sitta hemma och delta. Vi får se.
Jag kan inte låta bli att fundera på vilken innebörd Annalena Levin (C) och Benny Augustsson (S) ger ordet “distans”. De tolkar ordet som att personerna ifråga ska sitta i ett rum i kommunhuset några meter från de andra personerna – med bara en vägg emellan. Är det verkligen den mening som man lägger in i ordet? (I så fall har jag haft analog distansundervisning på Dalboskolan sedan 1980 då det fanns gott om grupputrymmen för klasserna att vara i. Och jag kunde stå mellan rummen och prata högt…)
Strax efter att dessa rader skrevs så fick jag en notis från tidningen “Dagens Samhälle”. (Fast artikeln är från 3 juni… Se “Så ska digitala möten genomföras säkrare”.) Ingressen berättar vad artikeln handlar om:
“Kommuner och regioner har under våren gått över till att hålla sina politiska sammanträden helt eller delvis digitalt. Nu lanseras en ny tjänst som ska göra det lättare och säkrare att mötas digitalt.”
Artikeln slutar:
“Jag tror att det här bara är början. Många har sett fördelarna med digitala möten nu. Det kan till exempel underlätta för yngre personer som vill engagera sig politiskt och har familj. Nu blir det lättare för dem att vara politiskt engagerade och delta hemifrån.”
Det är nog så för de flesta kommuner och regioner – distans handlar inte om att alla deltagare måste vara fysiskt närvarande i ett kommunhus. Det handlar om att det ska vara möjligt att delta hemifrån… Utom i Vänersborg.
Det finns äldre politiker i kommunen, det finns många som tillhör en riskgrupp, det finns många som har anhöriga som tillhör en riskgrupp. Det finns även personer som helt enkelt inte vill ta några risker att smittas av Covid-19. Det finns alltså många personer som inte vill och kan träffas fysiskt. Inte ens i ett kommunhus.
Vänersborgs “lösning” innebär att alla dessa personer utestängs från att delta i det politiska livet. Som jag ser det är det en slags diskriminering.
Är det alltför tufft att nämna ordet? Jag vet inte. Diskriminering innebär bland annat att någon blir orättvist behandlad. Det kan vara t ex på grund av funktionsnedsättning eller ålder. (Se vidare – Diskrimineringsombudsmannen “Vad är diskriminering?”.) Och det tycks väl vara fallet här. I så fall är Vänersborgs hantering av politiken i dessa Corona-tider naturligtvis olaglig.
Det är även frågan om vilken status informationen från Annalena Levin (C) och Benny Augustsson (S) har. Informationen är ju deras personliga tolkning av fullmäktiges beslut och riktlinjerna från SKR. Och det som de två ordförandena “informerar” om har ju karaktären av tvingande regler, och då är även frågan – får de fatta sådana här beslut? Får de verkställa fullmäktiges beslut på egen hand med egen tolkning av vad beslutet innebär konkret? Har Levins och Augustssons beslut någon rättslig och bindande status?
För det är så. “Informationen”, beslutet, har inte fattats i någon annan församling. Det som samtliga partiers gruppledare kom överens om den 2 april var vad som skulle gälla för kommunfullmäktige under corona-pandemin. Så skulle t ex 
antalet ledamöter i fullmäktige gå ner från 51 till 26 ledamöter. Ingen överenskommelse gjordes för kommunstyrelsen eller nämnderna.
Nä, för kommunstyrelsen och nämnderna gällde Annalena Levins (C) och Benny Augustssons (S) “regler” från den 31 mars.
Kommunallagen säger inte särskilt mycket om deltagande på distans. Det står att:
“Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. … Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.”
När det gäller kommunstyrelse och nämnder står det i samma kommunallag:
“Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans.”
Det är som synes en viss skillnad mellan kommunfullmäktige och nämnder. Jag vet inte vilka följder det kan få att det i kommunallagen inte står något om reglering i arbetsordningen när det gäller deltagande på distans i kommunstyrelse och nämnder. Som det står nu så är det kommunfullmäktige som ska besluta. Och det vet jag att det inte har gjorts… Däremot beslutade fullmäktige den 18 mars att:
“Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Möjligheten att sammanträda på distans ska tillämpas restriktivt.”
Innebär denna formulering att ordförandena Levin och Augustsson får fatta så långtgående beslut som de har gjort i sin “information”? Jag vet inte. Uppenbarligen har kommunens jurister tyckt så, eftersom de tydligen har “släppt igenom” reglerna och den tolkning som ordförandena har gjort.
Reglerna och riktlinjerna i Vänersborg utestänger alltså vissa personer som är valda av vänersborgarna i valet 2018 från att fullgöra sina uppdrag. Det känns oerhört tveksamt att två ordföranden ska få fatta ett sådant här långtgående beslut på egen hand.
Anm. Del 2 hittar du här: ”Den politiska Corona-krisen (2/2)”.
KS: Ny sessionssal
Idag behandlade kommunstyrelsen ärendet “Uppförande av ny sessionssal”. Det blev en del diskussion och “turbulens”. Så till den milda grad att alla inblandade efteråt inte hade riktigt klart för sig alla turerna kring beslutet. (Jag själv fick inte tillåtelse att lyssna på sammanträdet. Det återkommer jag till i en senare blogg.)
Jag skrev tämligen utförligt om ärendet inför sammanträdet. (Se “Kommunhuset och ny sessionssal”.) I den bloggen beskrev jag flera brister i de styrande partiernas hantering av ärendet och jag återgav också de borgerliga partiernas protokollsanteckning från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott).
Dagens kommunstyrelse beslutade att uppföra en ny sessionssal för 40 milj kr. Och det var väl ingen större överraskning. Det är inte helt ovanligt att de styrande partierna driver igenom stora och dyrbara förslag. Denna gång kan man väl säga att ärendet har baxats fram med olika taktiska överväganden, bland annat genom “förhalning”. Så nu har kommunen hamnat i ett läge där “tiden har gått”, så beslutet måste fattas – nu eller aldrig. Det hinns liksom inte med fler diskussioner och överväganden. Eller utredningar.
Det tunga argumentet från de styrande idag var att det var viktigt med en ny sessionssal så snabbt som möjligt och att alla partier visade en enad front – därför att annars skulle Vänersborg riskera att bli av med sin status som regionhuvudstad och därmed också riskera att förlora 600 jobb.
Det här kommer väl S+C+MP att trycka ännu hårdare på när ärendet slutgiltigt ska beslutas i kommunfullmäktige senare i månaden. Det blir en slags utpressning.
Och de 40 miljonerna? Tja, hittills har väl kommunen aldrig hållit sig inom de uppsatta kostnadsramarna, och det är inte särskilt mycket som talar för att så ska ske denna gång heller. Tvärtom är väl de ekonomiska beräkningarna inför projektet torftigare än på länge. Det är låga odds på att de 40 miljonerna kommer att ta slut långt innan sessionssalen går att använda som det är tänkt…
Det får inte gå till så här. Politikerna måste lära sig något från skandalerna kring Arena Vänersborg och nu senast renoveringen av kommunhuset. Det går inte att fatta beslut på förhoppningar och önsketänkanden, särskilt inte när de beräknas kosta 40 miljoner… De styrande måste ta ett ansvar för att man använder surt förvärvade pengar från Vänersborgs skattebetalare på ett klokt och genomtänkt sätt.
Moderaterna, kristdemokraterna, sverigedemokraterna och medborgarpartiet deltog inte i beslutet. Det gjorde däremot samtliga de andra partierna.
Jag har förstått att KD ska skriva en protokollsanteckning om varför de avstod från att delta i beslutet. Hur de andra partierna gör vet jag inte. Förutom moderaterna då. M har återigen skrivit en protokollsanteckning. Denna gång annorlunda än den från KSAU. Jag tycker anteckningen är bra och ger en kompletterande bild av hur de styrande misskött beredningen av ärendet. Det tyckte tydligen också ordförande Benny Augustsson (S) och de styrande partierna (S+C+MP) som enligt uppgift inte ville tillåta moderaternas protokollsanteckning. Det blev votering men då röstade samtliga oppositionspartier för att tillåta den…
Av dessa olika skäl återger jag därför protokollsanteckningen i sin helhet. Den är undertecknad av moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Harlitz.
==
Protokollsanteckning
Vi behöver slå vakt om Vänersborg som regionhuvudstad i Västra Götalandsregionen. Vänersborg borde vara ett administrativt centra för regionens verksamheter med många arbetsplatser.
Att regionfullmäktige genomför sina möten i Vänersborg år också en del i detta arbete.
Det förslag som nu presenteras om ny sessionssal har däremot inte stöd av tidigare i beslut i kommunfullmäktige och vi är mycket förvånade över handläggningen av ärendet. Regionstyrelsen i VGR behandlade i mars månad ett ärende om ny sessionssal i Vänersborg och vi kunde även läsa i tidningarna Skaraborgsbygden och Mariestadstidningen att Vänersborgs kommun avsåg att bygga en ny sessionssal vid kommunhuset. Detta långt före att det fanns något ärende om det till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Den 28 mars 2018 beslutade kommunfullmäktige att bifalla en motion om en ny sessionssal och att vidga planeringen i kvarteret Läroverket med en ny samlingslokal.
Motionen föreslog en kombinerad sessionssal/kongresslokal och lokal för konsert och annan kulturverksamhet.
Efter det att kommunfullmäktige biföll motionen har inte några förslag lämnats på hur detta ska bli verklighet.
l beredningen av motionen framförde samhällsbyggnadsnämnden att presidierna i nämnden tillsammans med presidierna i KS och kultur- och fritid i oktober 2017 enats om att sessionssalen skulle byggas i kvarteret Myrten (samma plats som tidigare). Något beslut eller protokoll från detta finns ej.
Trots avsaknad av beslut fick Västra Götalandsregionen den 1 november 2017 information att en sessionssal skulle uppföras på samma plats.
Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott beslutade den 30 nov 2017 att ge i uppdrag att ta fram en ändrad detaljplan för kv Myrten.
Med bakgrund av detta framförde kommunstyrelseförvaltningen i sitt svar på motionen att lokaliseringsfrågan för sessionssal var slutligen avgjord.
När motionen därefter (mars 2018) blev bifallen borde ju detta konstaterande vara inaktuellt. Eller är fastighetsutskottet överordnat kommunfullmäktiges beslut ?
Det är beklagligt att Vänersborgs kommun under tiden från oktober 2016, då motionen inlämnades, inte har utrett vilken samordning som kan göras, och vad en kombinerad sessionssal kan innehålla med olika kulturverksamheter. Exempelvis har beslut tagits om att hyra lokaler för biblioteket i 20 år till en kostnad av minst 70 miljoner kronor. Om en grundlig utredning i motionens syfte genomförts hade vi förhoppningsvis haft ett underlag för en investering som blivit mer ändamålsenlig och som kunnat kombinera fler olika verksamheter.
Under våren 2018 började regionen diskutera ett bygge av ”Regionens hus” i Vänersborg. I planerna fanns även en tanke på en ny sessionssal vid Vänerparken.
Den 3 okt 2018 fick kommunstyrelsen information om dessa planer.
Att genomförandet av fullmäktiges beslut om en samordnad sessionssal då avvaktades har vi förståelse för.
Den 29 april 2019 beslutade KS ge kommundirektören i uppdrag att samverka med VGR rörande regionens byggnation av sessionssal. Uppdraget skulle avrapporteras kontinuerligt. KS har därefter inte fått någon rapport i ärendet.
Nya förutsättningar har tydligen framkommit i regionen och i handlingar från regionstyrelsen den 31 mars 2019 beslutas att ”regionfullmäktige ska uttala sin avsikt att använda den nya samlingssal som Vänersborgs kommun kommer att uppföra.” Regionfullmäktige antog detta förslag den 19 maj.
I underlaget finns många detaljer om sessionssalen som inte är redovisat i beslutsförslaget till kommunstyrelsen.
Vi kan inte delta i det beslut om ny sessionssal som nu föreslås till kommunstyrelsen. Förslaget har inte sin grund i fullmäktiges tidigare beslut om ny sessionssal. Några alternativa förslag till utformning och placering av sessionssal redovisas ej. Underlaget är dessutom bristfälligt, inte minst av de ekonomiska beräkningarna för investering och drift.
KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten
Kommunstyrelsen sammanträder på onsdag. Jag har i två bloggar beskrivit några av ärendena. (Se “KS 3/6 (1): Kommunhuset och ny sessionssal” och “KS 3/6 (2): Vattenpalatset, Nordkroken och en bra prognos”.) I denna tredje och förhoppningsvis sista blogg inför kommunstyrelsens möte kommer jag att beskriva några till. Jag kommer för övrigt inte att
närvara på sammanträdet i dessa corona-tider. Jag har däremot uttryckt mitt intresse av att:
”kunna lyssna in på sammanträdet via Microsoft Teams hemifrån.”
Som det står i skrivelsen “Möjlighet att lyssna in sammanträde på distans” från Benny Augustsson (S) och Kenneth Borgmalm (S). Jag tänkte att jag också skulle kunna få vara med hemifrån och lyssna på sammanträdet, precis 
som de årsarvoderade ordinarie ledamöterna får göra, dvs de med 32.604 kr om året i extra betalning. Även om jag alltså bara är ersättare… (Se “Coronakris i Vänersborg”.)
Tidigare idag fick jag ett nej på min ”intresseanmälan” – jag skulle inte få lyssna på mötet. Mitt svar blev då att jag vill ha ett utlåtande från någon av juristerna på kommunen om detta är lagligt. Beroende på juristens svar kan det bli en fjärde blogg om sammanträdet – och ett eventuellt överklagande.
Halle- och Hunneberg har varit ett politiskt samtalsämne under det senaste året. På sammanträdet på onsdag vill Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB ha mer pengar. Det beror dock inte på Coronan utan på att styrelsen, dvs Kent Javette (S) – ja, Kent Javette är ordförande här också – och Henrik Harlitz (M), har avvecklat bolagets VD. (Ordet “avveckla” används faktiskt i underlaget.) (Jag har för övrigt skrivit en hel del om denna “avveckling” – se “Varför fick Älgmuséets VD gå?”.)
Javette och Harlitz skriver till kommunen:
“Bolaget ser sig nödsakat att begära ägartillskott på en summa av 1,8 miljoner kronor.
Bakgrunden är att styrelsen har avslutat anställningen med bolagets VD.
Enligt gällande regler ska VD:s avgångsvederlag bokföras som en skuld och kostnad.
Konsekvensen blir att bolaget behöver ett omedelbart tillskott av ägaren för att upprätthålla verksamheten i bolaget.”
Det är inte billigt att avskeda en VD i ett av Vänersborgs kommuns helägda aktiebolag… Men när nu styrelsen i Kungajaktmuséet ändå har gjort det, och därmed ställt kommunen inför fullbordat faktum, så tror jag inte att kommunstyrelsen har något annat val än att betala. Det tror nog ingen annan heller. Beslutsförslaget lyder därför:
“Kommunfullmäktige tillför ett tillfälligt ägartillskott på 1 500 tkr till Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum under 2020 mot bakgrund av bolagets avveckling av sin verkställande direktör. Finansiering sker via kommunstyrelsens förfogandeanslag.”
Hur skillnaden mellan de begärda pengarna och kommunens tilldelning ska finansieras av Kungajaktmuséet framgår inte. Det handlar om 300.000 kr…
I Kungajaktmuséets bolagsordning står det:
“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Jag undrar om avskedet av VD är av “principiell betydelse” eller “av större vikt”… Men att avskedet kostar 1,8 milj kr när bolaget sammanlagt får 3,4 milj varje år i bidrag tycks i varje fall vara “av större vikt” rent ekonomiskt…
Vi får se om någon i församlingen tar upp denna fråga på onsdag. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog Robert Johansson (KD) inte i beslutet. Jag vet dock inte på vilka grunder. Men något var det…
Kommunstyrelsen ger också kommundirektören i uppdrag att göra en översyn av anställningsvillkoren för verkställande direktörer. Ja, det är nog på tiden. Det är en gåta att det inte har skett tidigare. Det var ju inte så många år sedan som det fanns ett liknande anställningsavtal på NÄRF…
Kommunstyrelsen ska också bistå Kungajaktmuséet med ledningsstöd. Det gick ju rykten ett tag att kommunens näringslivschef skulle bli ny VD, det stod till och med i TTELA…. (Se TTELA “Museets vd slutar efter tio år”.) Men vad jag förstår så stämmer inte detta riktigt, näringslivschefen ska “bara” typ hjälpa till. Det kan nog vara det som menas med “ledningsstöd”. Fast ordet torde ju innebära att det finns en ledning, typ en VD…
Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB kostar Vänersborgs kommun ungefär 3,4 milj kr varje år. Med detta extra anslag så blir det nästan 5 milj i år. 5 miljoner är mycket pengar… Det är, som jag har skrivit förut, verkligen dags att Vänersborgs politiker diskuterar vad kommunen ska satsa skattebetalarnas pengar på. Hur ska verksamheterna prioriteras?
Det finns ännu ett ärende om bergen, “Avsiktsförklaring Halle- och Hunneberg”.
Kommunstyrelsen ska besluta:
“som ett led i fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard” … att för år 2020 anslå 450 tkr till projektgruppsarbetet.”
Även Trollhättan och Grästorp ska anslå pengar till projektet, dock inte lika mycket som Vänersborg. Kommunerna ska försöka att tillsammans skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg. (Se vidare “Bergen och Bergagården mm”.)
Det här projektet hade tidigare inget att göra med varken Kungajaktmuséet eller Stiftelsen Bergagården, men det tycks som om det på senare tid har börjat ske ett samarbete mellan de olika parterna.
Som sagt, kommunen har många mer eller mindre okända och mer eller mindre stora utgifter. Någon gång borde det ske en sammanställning av vad som är lagbundet och inte och vad Vänersborg ska prioritera…
Grästorps kommun är inblandad på Hunne- och Halleberg. Men också i ett annat av kommunstyrelsens ärenden på onsdag. Grästorp vill samarbeta med Vänersborg kring VA:
“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”
Kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverken är starkt begränsad i Grästorps kommun och medger inte den önskade anslutningen. Samtidigt håller ju Vänersborg på att bygga ut VA-nätet på Vänersnäs och det är ju tämligen nära kommungränsen.
Samarbete mellan kommuner är säkert bra. Det kan nog bli “stordriftsfördelar” som gynnar alla parter. I det här fallet är det fortfarande mycket som är okänt, eftersom tankarna på samarbete nyss har väckts. Därför föreslås det en avsiktsförklaring som ska:
“skapa arbetsro och ramar för kommande förhandlingar om ett slutligt VA-försörjningsavtal.”
Kommunstyrelsen kommer säkert att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg på onsdag – avsiktsförklaringen är ju inte heller juridiskt bindande.
Miljö- och Byggnadsförvaltningen har upprättat förslag till upphävande av byggnadsplan nr 173 och delar av nr 287 i Nordkroken. Det har jag beskrivit tämligen ingående i två bloggar. (Se “Detaljplan upphävs på Nordkroken 1: Motiv och konsekvenser” och “Detaljplan upphävs på Nordkroken 2: Kritik och VA”.)
Kommunstyrelsen ska lämna ett yttrande till Miljö- och Byggnadsförvaltningen om vad den tycker om upphävandet. Och kommunstyrelsen är odelad positiv.
Efter mina bloggar har jag fått flera mail från de boende i området. En av dem skriver i ett mail att kommunen enligt PBL 4 kap har skyldighet att ha en detaljplan i ett tätbebyggt område som Nordkroken. Och tittar man på PBL (Plan- och bygglagen) 4 kap 2 § så står det:
“Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för
2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt,
3. ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap. 4 a §,”
Jag kan inte påstå att jag förstår PBL, men det verkar som om ovanstående borde ha diskuterats och analyserats i kommunstyrelsens yttrande. Enligt en byggexpert som jag känner fick jag följande svar på om kommunen är skyldig att ha en detaljplan:
“Ja, det kan jag hålla med om. Det kommer länsstyrelsen pröva vid första bästa överklagan. Kanske inte vid upphävandet utan vid första överklagan av bygglov.”
Det vore bra om kommunen gjorde rätt från början.
Till sist vill jag påminna om att alla vänersborgare har möjlighet att lämna ett så kallat medborgarförslag. (Här kan du läsa om hur det går till: “Medborgarförslag”.) Ditt förslag kan faktiskt få gehör. Som Åke Anderssons förslag om Vassbotten. (Jag skrev om förslaget i september förra året (se “KF imorgon”).
Kommunstyrelsen ska besluta att:
“Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget om att lämpliga analyser utförs och att lämpliga åtgärder sätts in för en förbättrad vattenkvalitet i Vassbotten.”
Det kan löna sig att uttrycka sina åsikter.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer