Arkiv
Kommunfullmäktige 29 jan!
I morgon onsdag har fullmäktige sitt första sammanträde för i år…
Men oj, nu glömde jag, svaret på den förra bloggens spännande tävling!
Tävlingsfrågan löd:
”Nu är information om medborgarförslag utlagd på Vänersborgs kommuns hemsida. Ni som hittar den, med hjälp av logiskt tänkande, dvs utan att använda någon sökfunktion, kan väl höra av er…”
Tävlingen var svår, tydligen mycket svår. Många har försökt, men bara en trodde sig veta svaret och det var signaturen ”Seekey”. Tyvärr var dock svaret fel. Den sida ”Seekey” trodde var rätt, var inte rätt.
Denna sida har funnits på kommunens hemsida länge och handlar helt enkelt om att skicka förbättringsförslag. Typ om man har upptäckt något som kan göras bättre. En ganska flitigt använd sida för övrigt… ;-)
Nej ”Seekey”, och alla ni andra som funderar – rätt svar hittar ni genom att klicka så här:
- ”Kommun & politik”
- ”Möten, handlingar och protokoll”
- ”Från ärende till beslut”
- ”Medborgarförslag”
Då, men först då, kommer ni till den rätta sidan:
Här är det egentligen läge att utlysa en ny tävling:
Hur har Vänersborgs kommun tänkt när de har placerat informationen om medborgarförslag på det här stället? Var är logiken?
Rätt svar belönas med… Tja, ett omnämnande kanske…
Fullmäktige var det ja. Det är ett ganska lugnt sammanträde som ligger framför ledamöterna, misstänker jag. Det ser inte ut att finnas några direkt kontroversiella frågor. I varje fall inte som jag finner kontroversiella.
Ja, det skulle vara plan- och bygglovstaxan då. Kommunfullmäktige ska anta nya reviderade taxor. Enligt några rykten stämmer inte riktigt vissa avgifter överens med förordningarna, men jag kan för lite om detta. Kanske någon annan går upp i talarstolen och påpekar förhållandet, om det nu stämmer. Om det nu är några fel. Vilket det kanske inte är. Byggnadsförvaltningen har ju utarbetat förslaget och Byggnadsnämnden har godkänt det. Och de, om några, bör veta vad som gäller…
Hörde förresten att det nu senast kostade en familj ute på Onsjö 7.000 kr för ett avslag på att få bygga en carport! Byggnadsnämndens protokoll finns dock fortfarande inte på hemsidan, så jag har inte kunnat dubbelkolla uppgiften. Eller också är protokollet lika bra gömt som informationen om medborgarförslag…
Skulle kunna tänka mig att travestera den gamle greken (tror jag) Pyrrhus:
”En sådan taxa till och Vänersborg är förlorat.”
Nu följer i och för sig taxorna i Vänersborg i stort sett normerna, men jag undrar om det inte borde göras något drastiskt med dem. Kanske skulle de kunna användas på något sätt för att både behålla invånarna i Vänersborg och få fler att flytta hit?
Och även företagare. Fast de kanske tycker att det är viktigare med en snabb och ”generös” tillämpning av byggregler än själva avgifterna. Fast jag vet inte. Något är det. Igår publicerades nämligen Svensk Näringslivs kommunranking över företagsklimatet. Och det var inget roligt…
Vänersborg sjönk tre placering till plats 269. Av 290 kommuner…
Som sagt, Vänersborg kanske skulle hitta på något drastiskt på plan- och byggsidan, så att vi får fler nöjda ”kunder” – och fler vänersborgare.
Det ska vi dock inte göra imorgon onsdag…
Kunskapsförbundet ska också diskuteras, eller mer noggrant – vi ska avhandla ”Granskningsrapport/revisionsrapport av Kunskapsförbundet Väst delårsrapport”…
Kunskapsförbundet Väst går med stora underskott. De flesta är dock överens om, tror jag, att Kunskapsförbundet måste ha mer tid för att ”vända utvecklingen”, både när det gäller ekonomi och elevrekrytering.
En motion från Socialdemokraterna och Centerpartiet, skriven av Joakim Sjöling, ska upp till behandling imorgon. Sjöling vill att kommunen ska utreda och lämna förslag på hur barn och ungdomar ska få:
”ett reellt inflytande i frågor som berör barn och unga”
och:
”utreda möjligheten att bilda ett ungdomsfullmäktige samt utreda ungdomsrådets roll och funktion.”
Det är viktiga frågor. Vi säger till ungdomarna att de ska få inflytande, men det stannar oftast vid prat. De får inget inflytande. Ungdomarna måste få inflytande – på riktigt! Andra kommuner har lyckats mycket bättre, och till och med riktigt bra, på det här området. Det är läge för Vänersborg att ta efter.
Men det är klart, redan nu har barn och ungdomar ett visst inflytande. De kan lämna medborgarförslag….
Bara de hittar sidan…
Uppror i Brålanda
Silon rister, den gamla Toppfabriken darrar och idrottshallen skakar. Och det är inte av tågen som kör förbi det gamla stationssamhället i hög fart utan att stanna. Och det är inte på grund av tomteparaden.
Det är uppror på gång i Brålanda.
Det började med ett inlägg på Facebook:
”Idag meddelade Annelie Andersson som drivit badet att deras bidrag blivit indragna och det inte kommer finnas någon möjlighet att öppna kommande sommar. … Jag ser detta som ytterligare en markering från kommunen att landsbygden inte ska ha samma anslag som tätorten. Är det inte dags för Vänersborgskommun inser att kommungränsen inte dras av Dalbobron?”
Det handlar om badet i Brålanda. Som Brålandabor fruktar ska läggas ner. Och med det också simskolan.
Det första inlägget har följts av många fler inlägg och kommentarer. Diskussionen har även förts på kommunens Facebook-grupp. Nu senast har en namninsamling startats som i skrivande stund har 213 underskrifter. Namninsamlingen går under uppropet ”Rädda simskolan i Brålanda!” och lyder i sin helhet:
”Vårt lilla samhälle i Vänersborgs kommun blir återigen satta längst ner på kommunens prioriteringslista. Den här gången är det barnen som blir lidande, då bidraget till Brålandabadet dragits in. Om det är något som samtliga kommuner i landet ska värna om så är det våra barn! Denna namninsamling är en protest mot det faktum att de barn som är boende i Brålanda mister sin simundervisning.
Det skall inte behöva förekomma i Sverige 2014 att barn nekas simundervisning!”
Badet med dess simskola är naturligtvis i centrum, men ”upproret” får också näring i uppfattningen att Vänersborgs stad/centrum utvecklas på de andra orternas och landsbygdens bekostnad. Inte helt sällan nämns arenan med dess kostnader och nu senast skrev en ”gammal” elev till mig:
”…kommunen lägger pengar på en ny artist-scen på Gågatan i stället för att försöka hålla i gång Brålanda-badet…”
Missnöjet med centralorten är stundtals stort…
Den tredje punkten som ”upproret” riktar sig mot är att likvärdigheten sätts ur spel, dvs principen att kommunen ska behandla alla kommuninvånare lika. Det sägs nämligen att kommunen behandlar badet i Vargön, Hallevi, på ett annat sätt än i Brålanda.
Annelie Andersson skriver på Facebook:
”På vilket sätt skiljer sig Hallevibadet och Brålandabadet åt? Dom är båda kommunalägda och har hittills drivits i privat regi med kommunala bidrag? Hallevibadet är beviljat bidrag även för 2014 så vari ligger skillnaden?”
Hur är det då? Jag vet själv inte så mycket mer än det jag har fått veta genom att fråga olika personer, både människor på förvaltningen och andra. Facebookinläggen har också gett en hel del information.
Kommunfullmäktige har fattat ett beslut om ändrad organisation. Ändringen innebär att Barn- och ungdomsnämnden överlämnar ansvaret för bad och badstränder till Samhällsbyggnadsnämnden. Fullmäktiges beslut trädde i kraft 1 januari 2013.
Denna förändring ska vara kostnadsneutral. Det innebär att Barn- och Ungdomsnämnden överför sin budget för berörda verksamheter till Samhällsbyggnadsnämnden.
Det betyder att ansvaret för baden både i Brålanda och Vargön nu ligger under Samhällsbyggnadsnämnden – inte som tidigare under Barn- och Ungdomsnämnden.
Tidigare tecknade alltså Barn- och Ungdomsnämnden avtal, t ex med Annelie i Brålanda. Avtalet med Annelie och badet i Brålanda gick ut den 15 september 2013. Badet i Hallevi har däremot ett längre avtal. Hallevis avtal går inte ut förrän den 31 december 2014. När Hallevis avtal går ut så ska det badet behandlas på samma sätt som Brålandas. Dock då av Samhällsbyggnadsnämnden, som nu alltså ansvarar för baden i kommunen. Barn- och Ungdomsnämnden har av den anledningen inte heller betalat ut några bidrag till Hallevi 2014.
Allt enligt uppgifter från kommunen.
Det kan alltså bli en viss ”diskrepans” när en ny ordning inträder mitt under en avtalstid. Därav skillnaderna mellan baden i Brålanda och Hallevi. Det är olyckligt, men inte så mycket att göra åt.
Barn- och Ungdomsnämnden delar ut bidrag. Det handlar om aktivitetsbaserade ersättningar för ungdomsverksamhet. Det finns inte några verksamhetsbidrag i nämndens regelverk. Däremot ska nämnden senare i år anta ett regelverk för anläggningsstöd. Jag vet emellertid inte hur detta kommer att se ut och kan därför inte säga om badet i Brålanda kan bli föremål för ett sådant bidrag.
Föreningsbidragen lämnas inte till enskilda egna företagare utan till föreningar. Det betyder att en simskola som drivs i enskild regi inte får bidrag av Barn- och Ungdomsnämnden, men en simskola som drivs av en förening, t ex Simklubben Vänersborg på Hallevi, får bidrag. Sådana är reglerna. (Å andra sidan kan det väl bildas en simklubb i Brålanda…)
Barn- och ungdomsnämndens jurist, Charlotte Elmhed, skrev så här i ett svar till en medborgare:
”Upplysningsvis är det så att de grunder på vilka kommunen har möjlighet att betala ut bidrag inte primärt är ekonomiska utan styrs av kommunallagen och innebär bland annat att likabehandlingsprincipen skall gälla. Det är alltså inte möjligt för kommunen att betala ut bidrag till en aktör enkom på den grunden att det skulle vara billigare än simundervisning på skoltid.”
Om det finns några andra typer av bidrag än ”föreningsbidrag” vet jag inte. Jag skulle kunna tänka mig att det finns det, typ att den som hyr ett bad åtar sig att göra viss skötsel, t ex reparationer etc mot ett bidrag från ägaren. Sådant måste i så fall, antar jag, regleras i avtalet. (Här kanske det finns utrymme för förhandlingar, vad vet jag.)
Det som sker med badet i Brålanda är nu, enligt kommunens Facebooksida, att kommunen går ut i pressen med:
”‘Intresseanmälan’ om arrende av Brålandabadet där alla intresserade kan ansöka.”
Den som lägger det bästa budet får driva badet. Naturligtvis ska också det som står i avtalet gälla. Precis samma sak kommer att hända i Vargön med badet i Hallevi när detta avtal går ut.
Problem kan uppstå om kommunen, dvs Samhällsbyggnadsnämnden, inte får täckning för sina kostnader. Det här är väl i och för sig inte aktuellt nu, men i ett sådant läge får väl typ kommunstyrelsen stå för ”mellanskillnaden”, precis som den gör med Vattenpalatset. (Se här, en tredje aktör…)
De flesta av de uppgifter som jag har lämnat i denna blogg kommer, som sagt, från olika tjänstemän i kommunen, men även från någon insatt politiker. Det finns de på Facebook som har ifrågasatt en del av uppgifterna. Jag gör inte det. Jag tror på dem. Tills något annat bevisas.
Det stora frågan är väl till syvende og sidst om badets vara eller inte vara i Brålanda. Och här tycker jag inte att det finns något som helst utrymme för den minsta lilla tvekan. Badet i Brålanda ska vara kvar. På något sätt. Självklart. Det måste kommunen se till. Hur många regler det än finns som kommunen måste följa.
Annars förstår jag om Brålandaborna gör uppror…
.
PS. Nu är information om medborgarförslag utlagd på Vänersborgs kommuns hemsida. Ni som hittar den, med hjälp av logiskt tänkande, dvs utan att använda någon sökfunktion, kan väl höra av er…
Upp till bevis Morgan Larsson!
Morgan Larsson, ordförande i Välfärdspartiet, har en debattartikel i TTELA idag. Den handlar om Gläntan… Igen.
Morgan Larsson sitter fortfarande i sandlådan och tjurar. Han tycker inte om att han och hans parti har fått kritik för att de har varit med om att lägga ner Gläntan. Morgan Larsson kastar därför stora nävar sand på Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som han anser har drivit en kampanj mot Välfärdspartiet med argument som:
”…innehöll båda sakfel och lögner, allt i syfte att medvetet förvanska sanningen för att få egna röster på Välfärdspartiets bekostnad.”
Nu har väl inte Välfärdspartiet så där jättemånga röster som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kan ta. Partiet är inte riktigt så stort som Morgan Larsson vill tro…
Det förvånar att Morgan Larsson i sin debattartikel inte helt enkelt berättar för vänersborgarna vad sakfelen och lögnerna består i. Det hade ju varit enkelt och då hade allt varit löst. Då hade alla sett hur Morgan Larsson hade beslagit socialdemokrater och vänsterpartister med lögner. Och sakfel. Det hade bara varit att erkänna. Och skämmas.
Men det gör inte Morgan Larsson. Och det har han inte heller gjort vid ett enda tillfälle. Skälet till det är enkelt. Det finns inga lögner och sakfel i den kritik som har riktats mot Välfärdspartiet…
Morgan Larsson vill bara få vänersborgarna att tro det – och tycka synd om stackars Välfärdspartiet.
Men Morgan Larsson i sin sandlåda går ännu längre… Han tycker att kritiken mot honom och Välfärdspartiet har varit brottslig.
Morgan Larsson skriver:
”Man var inne på brottsbalksbrottet förtal genom att utsätta några av partiets representanter för ”andras missaktning”…”
Det är inte bara hotfullt – det är allvarliga anklagelser som Morgan Larsson framför. Särskilt som Morgan Larsson också är polis.
Jag tycker att Morgan Larsson måste stå upp för sina anklagelser – och polisanmäla den kritik som han tycker är brottslig. Då får en åklagare ta hand om fallet och en domstol, möjligtvis, avgöra frågan.
Eller också får Morgan Larsson göra en pudel och ta tillbaka anklagelserna…
Det går inte för sig att kasta ur sig sådant här. Det går inte för sig att insinuera och sprida rykten på TTELA:s ”ledarplats”.
För visst innebär det att Morgan Larsson själv utsätter andra för missaktning…?
Morgan Larsson måste sluta med alla sina obelagda påståenden. Morgan Larsson måste börja med att hålla sig till fakta.
.
PS. Marie Dahlin har också skrivit ett ”svar” till Morgan Larsson (se här) – som hon kallade ”Upp till bevis Morgan!”. Nästan samma rubrik som jag. Marie var först!
PPS. Vänsterpartiet har skrivit ett mer officiellt svar på Morgan Larssons debattartikel. Den kan du läsa här.
Skolinspektionens dom!
Måndagens sammanträde med Barn- och 
Ungdomsnämnden var inte ett helt vanligt sammanträde. Trots att det kanske verkade så i gårdagens blogg. (Se ”Tärnan och öppna möten”.) Det var nämligen så att vi hade besök. Ett ”fint” besök… Skolinspektionen gästade nämnden. Och det är definitivt inte vanligt.
Skolinspektionen ägnade en del av eftermiddagen igår till att berätta om höstens alla inspektioner. Skolinspektionen har ju gjort både bas- och breddad tillsyn av skolor och inspekterat fritidshem och förskolor. Detta har sedan redovisats i ett antal inspektionsrapporter, som går att läsa på kommunens hemsida. Skolinspektionen redogjorde dock inte för innehållet i dessa.
Hans Larsson och Gerhard Eriksson från Skolinspektionen redogjorde istället för det inspektionsbeslut som handlar om huvudmannen specifikt, dvs Barn- och Ungdomsnämnden. Inte de andra rapporterna alltså. Dessa rapporter kommer för övrigt att behandlas i nämnden den dag då rektorerna har skrivit klart de ”svar” som ska lämnas till inspektionen. Dessa ”svar” måste nämligen gå via huvudmannen/nämnden.
Skolinspektionens representanter var tämligen ”milda” och förstående i sin framtoning. Inte alls så arga som nämnden kunde frukta. Stundtals lät det nästan som om de bad om ursäkt för att de kritiserade…
Men kritiserade gjorde de…
I Skolinspektionens beslut slås det fast något som kanske inte direkt är någon nyhet. I varje fall inte för dom som inte stoppar huvudet i sanden…
Skolresultaten i Vänersborg har inte förbättrats under de senaste 5 åren.
Skolresultaten ligger fortfarande kvar på en relativt låg nivå, under genomsnittet i Sverige. Och statistiken visar ingen tendens på förbättring.
Det är allvarligt. Dock inte så allvarligt, antar jag, att det får politiker i Vänersborg att höja på ögonbrynen och tillstå att detta måste vi göra något åt. När Vänsterpartiet år efter år påpekar skolans (och förskolans) behov i fullmäktige, t ex i budgetdiskussionerna, är intresset lika med noll från de andra partierna. Det enda som tycks intressera är om BUN (=Barn- och Ungdomsnämnden) håller budget eller ej…
Tyvärr hittar man den attityden även i Barn och Ungdom. I den korta verksamhetsberättelsen, som BUN också behandlade igår, står det:
“Verksamheten arbetar i en anda av god ekonomisk hushållning och har ekonomin högst upp på agendan.”
Jag tror att det är dags för politikerna i Vänersborg att sätta barnen och ungdomarna “högst upp på agendan”…
Skolinspektionen riktar kritik mot huvudmannen med anledning av skolresultaten. Inspektionen menar att huvudmannen behöver:
“bli bättre på att utvärdera och analysera måluppfyllelsen”
Huvudmannen, och också rektorerna, måste:
“fokusera mer på elevernas måluppfyllelse och tydligare följa upp resultaten i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Det är grundläggande för att kunna rikta insatser så att alla elever, utifrån deras skilda behov, får förutsättningar att nå målen i utbildningen.”
Skollagen går före den kommunala ekonomin, skulle man väl kunna säga…
Skolinspektionen skriver att huvudmannen bedriver ett kvalitetsarbete:
“som inte till alla delar är fullständigt och systematiskt.”
Dessutom är underlagen som kommunen har haft:
“…som utgångspunkt för analyser … ofullständiga.”
Jag tror att Barn- och Ungdomsnämnden, och förvaltningen, inser bristerna och kommer att ta tag i dessa snabbt. Jag vet att vissa saker har förvaltningen redan börjat arbeta med.
En del förbättringar kan man naturligtvis göra utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns. Ett gott exempel finns inom kommunen… Skolinspektionen skriver:
“En god förebild är det kvalitetsarbete som förskollärare och förskolechefer bedriver inom förskolan.”
Det är inga dåliga ord om arbetet i förskolan. Egentligen är det väl bara att gratulera…
Det kan väl också nämnas att Skolinspektionen också riktar kritik mot att huvudmannen inte följer upp och utvärderar fritidshemmens innehåll och kvalitet. Här saknas det också dokumentation på huvudmannanivå.
Det här är viktigt. Fritidshemmens innehåll och kvalitet har påverkats mycket av de besparingar som under många år har drabbat verksamheten. Det är viktigt att BUN får reda på effekterna av dessa. Vilken effekt har t ex de stora grupperna på verksamheten, och på barnen?
Skolinspektionen betonar att huvudmannen har ansvar för att utbildningen mellan och inom skolorna är likvärdig. Inspektionen menar att den inte är det. Tillsynen har visat:
“det finns skillnader såväl mellan som inom skolenheterna i kommunen med avseende på hur långt man kommit i arbetet med att nå de nationella målen.”
Det är viktigt med likvärdighet, att alla barn får samma förutsättningar och möjligheter i skolan. Enligt min mening har Skolinspektionen helt rätt. Barn- och Ungdomsnämnden har varit alldeles för dålig på det här.
Dock. Ett sätt som kommunen har försökt komma till rätta med den bristande likvärdigheten, och segregationen, är genom den organisation som genomförts på högstadieskolorna. Jag tänker på att samtliga centrala högstadieskolor, Torpa, Tärnan och Vänerparken, ingår i samma skolenhet, den Centrala skolenheten.
På föredragningen igår, så visade Skolinspektionen en stor förståelse för förvaltningens och nämndens motiv med denna organisation.
”Ni har vällovligt syfte, men Skollagen gäller.”
Sa Skolinspektionen.
Men…
“Centrala skolenheten uppfyller inte kriterierna för att vara en skolenhet enligt definitionen i skollagen, då avståndet mellan skolbyggnaderna är för långt.”
Dessutom är det inte tillåtet med flera rektorer på samma skolområde.
Det sätt som Vänersborg har organiserat högstadieskolorna på i Vänersborg (utom Dalbo) är med andra ord – olaglig.
Det här var i och för sig ingen nyhet. Jag har skrivit om det förut och kommunens egna revisorer har tidigare påpekat förhållandet. Men det slår mot integrationen och likvärdigheten. Det gör det.
Men det är bara att omorganisera. Igen. Skolinspektionens ord är lag.
P4 Väst ringde förresten för en stund sedan och frågade vad jag tyckte om detta beslut från Skolinspektionen. Jag sa som det var. Skolinspektionen har rätt, Skollagen är tydlig. Man får inte göra som Vänersborg gör.
Men det är tråkigt att det är så. Det positiva arbetet med integrationen på högstadierna försvåras och riskerar att på sikt raseras.
Radio Väst frågade hur Vänersborg ska göra nu med integrationen. Jag sa som det var, att jag inte vet…
Skolinspektionen har gjort ytterligare några iakttagelser som redovisas i beslutet:
- ”De kommunala förskolorna erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolorna arbetar medvetet för att öka måluppfyllelsen.
- På samtliga grundskolor pågår ett aktivt värdegrundsarbete. Men på några av skolorna behöver arbetet bli mer systematiskt.
- Kommunen utövar inte tillsyn över fristående driven pedagogisk omsorg som riktar sig till skolbarn.”
Det kan också vara värt att framhålla att Skolinspektionen också hade lite positivt att säga om skolorna, inte bara om förskolorna:
- ”Förskolornas (!!; min anm.) värdegrundsarbete
- Mariedalskolans och Norra skolans arbete med att förebygga kränkande behandling
- Elevhälsoteamets arbete med att ta fram beslutsunderlag inför inskrivning i grund- och gymnasiesärskolan.”
Det var det mesta som Skolinspektionen hade att säga om huvudmannen, dvs Barn- och Ungdomsnämnden. Både ris och ros med andra ord. På sätt och vis kan man väl säga att Vänersborg ändå ”kom undan” med hedern i behåll. Eller? Det kunde ha varit värre typ.
Men.
Man får inte glömma att varje skola har fått ett eget utlåtande från Skolinspektionen. Och en del skolor har fått ett väldigt bra betyg… Men en del andra har fått en ganska omfattande kritik… (Du kan själv läsa här.)
Till sist. Här nedan återger jag hela det pressmeddelande som Skolinspektionen har skickat ut. Adressen till hela beslutet hittar du längst ner.
=================
Pressmeddelande 20 januari 2014
Otillräcklig analys av kunskapsresultaten i Vänersborgs kommun
Ansvariga för den kommunala skolan i Vänersborg måste säkra att alla elever får den utbildning och det stöd som de har rätt till. Ett viktigt steg är att förbättra analysen av skolornas resultat. Det konstaterar Skolinspektionen i ett beslut idag.
Skolinspektionen har granskat förskolan, fritidshemmen och grundskolorna i Vänersborgs kommun som en del av en genomgång av samtliga kommuner i landet. Utgångspunkten är barns och elevers rätt till god omsorg och god utbildning i trygg miljö. Skolinspektionen lyfter i första hand fram brister som kommunen måste åtgärda, och följer sedan upp att det sker.
Många elever går ut Vänersborgs kommunala grundskolor utan godkända betyg i alla ämnen. Resultaten har inte förbättrats nämnvärt de senaste fem åren och inget i statistiken pekar heller på en förbättring. Tillsynen visar samtidigt att flera grundskolor inte följer upp, utvärderar, dokumenterar och analyserar elevernas resultat på ett systematiskt sätt. Dessa skolor saknar därför en samlad bild av elevernas måluppfyllelse utifrån de nationella kunskapskraven. Även på central nivå i kommunen finns brister i kvalitetsarbetet.
— Ansvariga för skolan i Vänersborgs kommun, både centralt och på skolnivå, måste fokusera mer på elevernas måluppfyllelse och tydligare följa upp resultaten i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Det är grundläggande för att kunna rikta insatser så att alla elever, utifrån deras skilda behov, får förutsättningar att nå målen i utbildningen. En god förebild är det kvalitetsarbete som förskollärare och förskolechefer bedriver inom förskolan, säger Gerhard Eriksson, Skolinspektionen, som ansvarat för tillsynen.
Några övriga iakttagelser
- De kommunala förskolorna erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolorna arbetar medvetet för att öka måluppfyllelsen.
- På samtliga grundskolor pågår ett aktivt värdegrundsarbete. Men på några av skolorna behöver arbetet bli mer systematiskt.
- Centrala skolenheten uppfyller inte kriterierna för att vara en skolenhet enligt definitionen i skollagen, då avståndet mellan skolbyggnaderna är för långt.
- Kommunen utövar inte tillsyn över fristående driven pedagogisk omsorg som riktar sig till skolbarn.
Redovisning senast 25 april
Senast den 25 april 2014 ska Vänersborgs kommun redovisa vad man gjort för att rätta till de brister som pekats ut.
Ladda ned
Skolinspektionens beslut kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/vanersborg-2014
Beslut om kommunala förskolan och vuxenutbildningen samt enskilda skolor (kommunala och fristående) kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/beslut
BUN: Tärnan och öppna möten
Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde slutade faktiskt redan kl 15.40 idag. Rekord! Men då hade vi å andra sidan börjat kl 08.30…
Tidigt i dagordningen kom ärendet om att hyra in paviljonger till Norra skolan och Öxnered, dvs den fråga som i sin förlängning handlade om att avveckla verksamheten på Tärnan 4-6. Till en början var det en del rabalder om frågorna hörde ihop.
”Baracken är bara till för att möjliggöra det fria skolvalet.”
Sa någon.
”Det är bara rykten att Tärnan ska läggas ner.”
Sa en annan.
Vilket antagligen var en pik till mitt bloggande… Fast det är klart, åtminstone en av dessa personer läser inte mina bloggar… Enligt egen utsago. Men… Den andre tror jag smygtittar…
Fast det stod ju i handlingarna:
”Utifrån detta föreslås att elever vid Tärnans årskurser fyra till sex ska placeras vid andra skolenheter med start för årskurs fyra från höstterminen 2014.”
Sa jag.
Nämnden kunde efter en stund ena sig om att Tärnans nedläggning var med i diskussionen om paviljonger. I varje fall i bakgrunden typ…
Det blev en ganska bra diskussion. Allt från integration över föräldrars reaktioner och förväntningar till att modulen inte skulle stå på Norra skolans fotbollsplan ventilerades och diskuterades. Dock blev det inte helt klart och tydligt vem som äger frågan, dvs vem som ska fatta det slutgiltiga beslutet om Tärnans öde. Men det lutar nog åt att nämnden får ta det. Någon gång. För idag var det ju bara frågan om inhyrning av moduler som skulle beslutas. Och det beslutet fattade nämnden. Trots att Miljöpartiet ville återremittera (skicka tillbaka) frågan för vidare utredning.
Ska det hända något med Tärnan 4-6 redan till höst, som förvaltningen skriver, är det definitivt bråttom. Jag vet inte riktigt var bollen ligger just nu, dvs hur ärendet ska hanteras den närmaste tiden, men jag antar att förvaltningen på eget bevåg fortsätter att jobba med frågan.
Politikerna i nämnden verkade för övrigt tycka att förvaltningen tänker rätt. Ingen sa i varje fall något annat. Det tycks med andra ord som om att Tärnan 4-6 kommer att avvecklas. Det är mitt tips.
Barn- och Ungdomsnämnden fattade också ett beslut om urvalsregler. Nämnden hade inget att erinra mot det förslag, som kommunens nye skoljurist Charlotte Elmhed presenterade. Jo, lite förresten. Gunnar Bäckman (KD), som bara har läst min blogg två gånger, frågade:
”Vad är ett syskon?”
En fråga som till förstone verkade enkel, men som i dagens ”moderna” samhälle visade sig inte vara det. Nämnden överlät, efter diskussion, till skoljuristen att utarbeta en bra definition på begreppet.
Skoljurist Elmhed besvarade för övrigt en annan fråga (se här) – om syskonförtur vid urval. En elev som redan har t ex en storebror (det blev ingen diskussion om begreppet ”storebror”…) i en profilklass på Vänerparken (eller Tärnan 7-9) får förtur till en icke-profilklass på samma skola.
När den korta verksamhetsberättelsen skulle behandlas sa förvaltningschef Javette något i stil med:
”Det är svårt med resultatuppföljningen som den är formulerad i Mål- och Resursplanen. Det kommer bättre tider och andra skrivningar nästa år.”
Därför sa jag inte så mycket i ärendet… (Om du vill veta mer om verksamhetsberättelsen, så klicka här.)
Sedan var det ju det här med öppna nämndsammanträden (se här), dvs att låta kommuninvånarna närvara när en nämnd har möten. Att öppna dörrarna är ett sätt ge invånarna insyn i de demokratiska processerna. (Då behöver ingen läsa min blogg, det är bara att gå dit och lyssna med egna öron.)
Barn- och Ungdomsnämnden skulle alltså yttra sig till kommunstyrelsen i frågan. Och då hade förvaltningen av någon outgrundlig anledning lagt till två ”kompletteringar” i beslutsförslaget:
- ”Att rekommendera kommunfullmäktige att den nämnd som så önskar får besluta om öppna sammanträden under förutsättning att alla i berörd nämnd, både ordinarie ledamöter och ersättare, är eniga om sammanträdesformerna.
- Att rekommendera kommunfullmäktige att respektive nämnd vid beslut om öppna sammanträden även inhämtar synpunkter från förvaltningarna kring arbetsmiljö.”
Vänsterpartiet såg inte någon som helst anledning till att besluten skulle fattas på något annat sätt än de gängse. Majoritetsbeslut är det som gäller i en nämnd. Att varje enskild ledamot, och dessutom ersättare, skulle ha vetorätt är en praxis som inte finns någon annanstans i den kommunala demokratin.
Vänsterpartiet ansåg också att den andra punkten i beslutsförslaget inte hörde hemma i ett politiskt beslut. Politikerna beslutar om regler och riktlinjer. Utifrån besluten får de anställda bland annat via sina personalorganisationer förhandla om villkoren för sitt arbete med arbetsgivaren.
Det blev votering. Om de två ”kompletteringarna” – som ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) behandlade som tilläggsförslag.
Resultat på första punkten (om beslutsformerna) blev:
Ja till att behålla ”kompletteringen”: 5 röster från M, FP och KD. Nej: 7 röster från S, V, C och MP. Bengt Rydholm i Välfärdspartiet avstod.
Resultat på andra ”kompletteringen” (arbetsmiljö):
Ja till att behålla den: 4 röster från M och KD. Nej: 9 röster från S, V, FP(!), C, MP och VFP.
Nämndens beslut fick alltså följande lydelse:
”Barn- och Ungdomsnämnden ställer sig positiv till kommunstyrelsens utredning.”
Noterbart är att varken Miljöpartiet eller Välfärdspartiet röstade som Moderaterna, trots att de under gruppmötet satt tillsammans och diskuterade de olika ärendena…
Tänkte berätta om Skolinspektionens besök lite senare…
BUN: Kort verksamhetsberättelse
Den korta verksamhetsberättelsen till årsredovisningen 2013 är öppnad på min iPad. Jag tänkte titta igenom den ytterligare en gång inför morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden.
Det har blivit några sådana här ”sammanställningar” under min tid som politiker. Det är verksamhetsberättelser, både långa och korta, det är delårsrapporter, flera gånger om året, det är bokslut – i både Barn- och Ungdomsnämnden och i kommunfullmäktige. Ofta är ”sammanställningarna” till förväxling lika.
Ofta när jag läser dessa ”sammanställningar”, så undrar jag vem som läser dem mer än politikerna i nämnden (förhoppningsvis) och om de är skrivna för några andra än oss. Jag kan inte heller låta bli att undra vad vi politiker lär oss av dem? Och vad vi gör av lärdomarna? Jag har ibland svårt att se svaren på dessa frågor – speciellt när det skrivs så mycket, så mycket, som i stort sett är detsamma gång från gång…
Och då ligger tanken nära till hands – varför alla dessa ”sammanställningar”?
Naturligtvis skriver tjänstemännen dem därför att de måste. De ingår liksom i den årliga rutinen som politikerna ytterst har beslutat. Tror jag. Så ingen skugga över förvaltningen. Jag menar, om det är tråkigt att läsa dem, så är det antagligen inte speciellt mycket roligare att skriva dem…
Gemene kvinna och man antar säkert att det mesta i den korta verksamhetsberättelsen handlar om Barn- och Ungdomsnämndens kärnverksamhet, typ obligatoriska verksamheter som fritids, förskola och skola.
Så är det inte riktigt. Verksamhetsberättelsen handlar inte huvudsakligen om det. Faktiskt. Det har slagit mig förut och det slår mig igen. Därför tänkte jag denna gång att göra en ren kvantitativ sammanställning av verksamhetsberättelsens innehåll. Jag har räknat antalet rader på respektive avsnitt. (Ja, jag vet…)
Resultat i rader:
Visst är det en liten ”snedfördelning”…
Sedan kan man räkna lite procent… I den första delen, ”Målavstämning kommungemensamma mål”, handlar 10,5% om grundskola. Inget om förskolan eller fritids. När det gäller ”Målavstämning Barn- och ungdomsnämnden”, så är siffran högre. 22% behandlar förskola och grundskola. (Inget om fritids.) Totalt i hela verksamhetsberättelsen blir det 19%. (Väldigt lite handlar om förskolan, därav mina parenteser i tabellen ovan.)
Det känns som om tyngdpunkten i den korta verksamhetsberättelsen ligger fel – typ…
Det finns en del nya fakta i verksamhetsberättelsen. Trots allt. Viktiga fakta.
Barn- och Ungdomsnämnden uppvisar ett överskott på totalt 5,9 milj kr för år 2013. Och då är ändå underskottet på 5,1 milj kr för Arena-Fritid inräknat. (Arena Vänersborg gick med ett underskott på 2,1 milj kr.) Den stora förklaringen till överskottet är grundskolan. Grundskolan har ett överskott på 6 milj kr. Det motsvarar väl en 14-15 lärare kan jag tro.
Förvaltningen förklarar:
”… en försiktig användning av de 16 Mkr (som BUN fick ”extra” för 2013; min anm) på grund av osäkerhet kring budgetbeslut 2014 och eventuella sparbeting…”
Barn- och Ungdomsförvaltningen fick tydliga signaler från budgetberedningen och kommunstyrelsen under våren 2013 att det skulle bli ett sparbeting för år 2014. Det berodde på att minialliansens besparingsförslag gällde, eftersom socialdemokrater och centerpartister hela tiden avstod från att rösta och överhuvudtaget inte sa vad de tyckte. Förvaltningen var naturligtvis tvungen att ta hänsyn till det eventuellt kommande sparbetinget när organisationen för läsåret 2013-14 sjösattes. Och eftersom läsåret inte sammanfaller med budgetåret, så blev konsekvensen att de ”extra” pengarna för 2013 inte kunde utnyttjas. (Jag har förklarat detta utförligt i tidigare bloggar.)
Ansvaret faller tungt på moderater, folkpartister, kristdemokrater, centerpartister och socialdemokrater, men också på Miljöpartiet och Välfärdspartiet som i den avgörande omröstningen i fullmäktige bytte sida och gjorde upp med minialliansen. (S och C ville i fullmäktige öka budgeten till BUN med 10 milj kr. Men det var lite för sent då för BU-förvaltningen…)
Antalet anställda inom Barn och Ungdoms verksamheter ökade med 33 personer under förra året. Nu arbetar 1.018 personer inom Barn och Ungdom. Det är ju glädjande, men det är långt kvar tills antalet anställda når upp till nivån för t ex 2007.
Det var väl allt inför morgondagens sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden… Det får bli några rapporter efter sammanträdet.
BUN: Tärnan igen, Väne Ryr och pengaflöden
Det blev till slut en del skriverier om Barn- och Ungdomsförvaltningens tankar om att lägga ner Tärnanskolans mellanstadium. Radio Väst hade en blänkare tidigare i veckan och TTELA följde upp det som jag skrev om i min blogg idag.
Barn- och Ungdomsförvaltningen har alltså uttryckt planer på att successivt lägga ner Tärnans mellanstadium med början i höst. Planerna har utmynnat i ett förslag, som innebär att eleverna från Tärnan ska flyttas över till andra skolor under en treårsperiod. Men förslaget läggs inte fram för Barn- och Ungdomsnämnden nu på måndag och därför kommer inte heller något beslut att fattas i frågan. Det ska ”bara” fattas ett beslut om att hyra in två paviljonger. Vad man nu ska ha en paviljong till på Norra skolan om Tärnan ska vara kvar…
De flesta som uttalar sig i frågan om Tärnan tycks i grunden vara positiva till förvaltningens tankar. För det är ju inte svårt att se de negativa följderna av den segregation som råder i Vänersborgs mellanstadieskolor, bland annat de ”mindre bra” skolresultaten. Från statligt håll poängteras också att det är en viktig uppgift för skolhuvudmännen, dvs kommunerna, att motverka segregation och att upprätthålla likvärdighet. Och här måste Barn- och Ungdomsnämnden ta krafttag.
…även om segregationen i skolan ytterst är ett resultat av segregationen i boendet – och det fria skolvalet…
I går fick vi i nämnden ett extrautskick. Det var en utredning som förvaltningen har gjort i frågan. Med i utredningen fanns en del bakgrundsmaterial, bland annat en del siffror kring faktorer som har betydelse för elevers skolresultat. (Kanske blev förvaltningen inspirerad av de siffror som signaturen ”Jenny” lämnade i en kommentar till min blogg om Tärnan?) Det är intressanta och viktiga siffror:
Utredningen drar slutsatsen utifrån dessa uppgifter, och skolresultaten, att:
”en rekonstruktion/omorganisation bör genomföras med syfte att tidigt skapa bättre förutsättningar för integration mellan barn med olika bakgrund och förutsättningar.”
Och det är som sagt inte mycket att säga om, något måste göras.
Det är emellertid viktigt att en ordentlig konsekvens- och riskanalys görs innan beslut fattas. Och i dessa analyser måste också personal, föräldrar och elever delta. Det är många frågor som måste få svar och det är många problem som måste lösas. Samtidigt är tiden knapp. Om den första årskursen ska flyttas redan i höst, så är det inte många månader kvar att spela på. Hinns det med innan valet?
I extrautskicket inför nämndens sammanträde, så fanns också den korta verksamhetsberättelsen till årsredovisningen 2013 med. Igen, höll jag på att säga. Naturligtvis har vi inte fått just den här verksamhetsberättelsen tidigare. Men den är som vanligt snarlik alla andra verksamhetsberättelser, och delårsrapporter etc, som ska läsas både två och tre och fyra och … gånger varje år. Kanske återkommer jag till verksamhetsberättelsen imorgon.
Jag har skickat in två ”frågor” till förvaltningen. I varje fall en av dem bör tas upp redan på måndagens sammanträde.
Enligt information som jag har fått från föräldrar i Väne Ryr den senaste veckan, så nekades två barn plats i förskolan på Väne Ryr inför höstterminen, eftersom gränsen på 15 barn var nådd. Senare utökades antalet platser, vad jag förstår, eftersom det nu finns 21 barn på förskolan och ytterligare ett barn tillkommer ganska snart. När nu det nya maxantalet för inskrivna barn är nått, så sägs det att ytterligare två barn har blivit nekade plats.
De här uppgifterna har jag skickat till förvaltningen med frågan om de stämmer. Och om de inte gör det, vad som är rätt. Jag har själv ett minne av att förskolan i Väne Ryr skulle kunna rymma 30 barn. Minns jag fel?
Från Väne Ryr kommer också uppgifter att syskonförturen inte gäller. Det finner jag i och för sig svårt att tro, men även detta frågade jag förvaltningen. Jag ”rundade” också av med frågan om hur framtiden ser ut, om det är många barn på gång till förskolan i Väne Ryr.
Under de senaste veckorna har jag hört från olika människor inom Barn och Ungdom hur en massa pengar bara tycks ”flyta ut ur” nämndens pengapåse.
Det är ”köp-och-sälj-systemet” som gör kommunens verksamhetsområden till en slags marknad där det tycks gälla att köpa billigt och sälja dyrt, allt för att göra en så stor ”vinst” som möjligt.
Det här är väl egentligen inget nytt, det finns många både ekonomer, politiker och andra som har tagit upp ”köp-och-sälj-systemet”. Men i de ”historier” som jag har fått höra tycks det som om Barn och Ungdom har ett dåligt förhandlingsläge och hela tiden är den som ”får köpa dyrt”.
Därför skickade jag in följande fråga:
”Det tycks som om väldigt mycket pengar ”flyter ut” från nämnden, pengar som alla egentligen tror går till elever och undervisning. Jag skulle därför vilja få en sammanställning på alla pengar som Barn- och Ungdomsnämnden betalar ut till andra nämnder i kommunen och vad BUN egentligen betalar för. Jag skulle vilja få uppgifterna så detaljerade som möjligt.
Ex hur mycket betalar BUN till dataenheten för elevdatorer, användare, lärare osv? Hur mycket betalar BUN till Samhällsbyggnads för fastigheter, vaktmästare, skadegörelse osv?”
Den här ”frågan” kanske tar längre tid att besvara än den första, men jag tror att kunskaper kring detta är oerhört viktiga för politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden.
BUN 20/1: Öppna nämndsammanträden mm
Som sagt, nästa måndag har Barn- och Ungdomsnämnden årets första sammanträde. Några av ärendena avhandlade jag i min förra blogg. (Se ”Nedläggning av Tärnan 4-6?”.)
Förutom att Skolinspektionen ska informera om sin inspektion av skolorna i Vänersborg, så blir det också en hel del annan information. Lite av rutinkaraktär. Lite som vanligt.
Tre motioner ska behandlas. Miljöpartiet har motionerat om att kommunen ska skydda det unika prekambriska peneplanet ute vid Nordkroken. Och det kan man väl hålla med om. Jag menar, vem vill förstöra det? Frågan kanske inte direkt ligger inom Barn- och Ungdomsnämndens ansvarsområde. Men visst, som geografilärare förstår jag att den flacka urbergsytan som ligger blottad bara ett stenkast från Anderssons hus är en värdefull geologisk begivenhet.
Adam Frändelid (V) har motionerat om att kommunen ska utreda förutsättningarna för att starta upp en avgiftsfri fritidsgård på Torpaområdet. Förvaltningen anser att frågan egentligen ingår i det projekt, ”Områdesutveckling Torpa”, som den har tagit initiativ till. I detta projekt utreds bland annat möjligheterna att starta en kommunal träffpunkt på Tärnanskolan. Jag tycker att förvaltningens svar på motionen är ok.
Den tredje motionen som Barn- och Ungdomsnämnden ska behandla har jag själv varit med och utformat tillsammans med James Bucci och Lutz Rininsland. Den är väl något mer kontroversiell än de andra… Motionen skrevs i april 2012 (kvarnarna mal långsamt…) och handlar om att nämnderna ska ges möjlighet att besluta om öppna sammanträdesformer.
I Kommunallagen (6 kap 19 a §) står det:
”En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.
Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte i besluten.”
En av anledningarna till att vi motionerade om öppna nämndsmöten var att:
”Våra protokoll är ju tämligen formella och återger knappast något av diskussionen som föregick själva besluten. Protokollen redovisar inte vad som ”sägs”, vem som argumenterar på vilket sätt, egentligen visar protokollen inte ens om någon ledamot överhuvudtaget har sagt något i ärendet.”
Detta är en av orsakerna till att jag, några andra vänsterpartister och kanske också Marika Isetorp (MP) beskriver mötena på ett utförligare sätt. Våra bloggar har emellertid kritiserats från några håll. Vissa, särskilt i ”min” nämnd, Barn- och Ungdomsnämnden, har ifrågasatt objektiviteten och korrektheten i rapporteringen. Man har t ex vänt sig mot att ”citat återges utan rätt sammanhang”. (Se ”Borgarna och demokratin…”.)
I motionen skriver vi därför:
”Att kunna erbjuda medborgare att närvara vid nämndens sammanträde skulle således ses som en fördel för båda sidor i den något infekterade debatten.
Den som hävdar att den blir felaktigt återgiven, den som gör gällande att samtalet förlöpte på annat sätt än som skildras i t ex någon blogg, den som säger sig vara kränkt av annan ledamot kommer att kunna åberopa vittnen.
Den som påstår sig att stå för en i och för sig subjektiv men i övrigt korrekt återgiven skildring av förloppet av den politiska beslutsprocessen bör kunna med tillförsikt också välkomna öppna sammanträden.”
Motionen har utretts. Och utredningen är positiv till motionen!
”Utredningen utmynnar i ett förslag om fullmäktige ska medge Kommunstyrelsen och alla nämnder att hålla offentliga sammanträden i enlighet med Kommunallagen 6 kap 19 a §, att anta allmänna regler för detta samt att uppdra till Kommunstyrelse och nämnder att anta reglementen.”
Utredningen anser att kommunfullmäktige ska fatta beslut om att varje nämnd och styrelse ska få besluta om sammanträdena ska vara öppna för allmänheten och också att anta ett reglemente för detta. (Kommunfullmäktige måste enligt Kommunallagen ta ett sådant beslut för att nämnderna i sin tur ska kunna fatta beslut om öppna sammanträden.)
Barn- och Ungdomsnämnden ska nu yttra sig över utredningen, som den första av alla nämnder. Yttrandena från alla nämnder ska sedan följa med utredningsförslaget till kommunfullmäktige (via kommunstyrelsen) för ett slutgiltigt avgörande.
Lite krångligt, men så är den demokratiska processen.
Barn- och Ungdomsförvaltningen skriver:
”Barn- och ungdomsförvaltningen har inget att erinra mot denna utredning.”
Och det låter ju bra. Men av någon outgrundlig anledning har förvaltningen ändå ändrat i kommunstyrelsens förslag så till vida att den lagt till två egna ”kompletteringar”:
- ”Att rekommendera kommunfullmäktige att den nämnd som så önskar får besluta om öppna sammanträden under förutsättning att alla i berörd nämnd, både ordinarie ledamöter och ersättare, är eniga om sammanträdesformerna.
- Att rekommendera kommunfullmäktige att respektive nämnd vid beslut om öppna sammanträden även inhämtar synpunkter från förvaltningarna kring arbetsmiljö.”
Jag är inte riktigt säker på hur Barn- och Ungdomsförvaltningen menar, men det tycks som om den anser att dessa två ”kompletteringar” ska gälla samtliga nämnder och styrelser och inte bara Barn- och Ungdomsnämnden.
Och då lär väl aldrig någon nämnd eller styrelse besluta om öppna nämndsammanträden. Jag menar, varje ledamot, ordinarie som ersättare, skulle ju få vetorätt. En enda person, en av Barn- och Ungdomsnämndens totalt 26 ledamöter, skulle kunna hindra allmänheten från att närvara. Det är inte rimligt.
Förvaltningen ger inte heller några som helst motiveringar till sina ”kompletteringar”. Därför är det också lite svårt att förstå vad som gömmer sig bakom skrivningen ”kring arbetsmiljö”.
Kanske menas det att det är ett ”arbetsmiljöproblem” att en tjänsteman ska ha en föredragning inför några ”utomstående” åhörare. Å andra sidan hör det ju inte till ovanligheterna att tjänstemän redan nu ”tvingas” uppträda inför en större publik. Jag tänker t ex på medborgardialogerna kring skolstrukturen och Kindblomsvägen.
Visst kan det finnas nackdelar med ett förslag, det finns det med de flesta, men i det här fallet tycker jag att de demokratiska argumenten väger tyngst – och fäller avgörandet. Vänersborgarna måste kunna få möjlighet att se och höra hur deras politiska representanter agerar, debatterar och resonerar kring för vänersborgarna viktiga frågor.
Det blir till att lägga ett yrkande att Barn- och Ungdomsförvaltningens ”kompletteringar” stryks. Typ att :
”Barn- och Ungdomsnämnden har inget att erinra mot denna utredning.”
Det skulle i så fall betyda att utredningens beslutsförslag också skulle bli nämndens:
”Öppna sammanträden
Öppna sammanträden medges
1. Kommunfullmäktige medger Kommunstyrelsen och alla nämnder att hålla offentliga sammanträden i enlighet med Kommunallagen 6 kap 19 a §.
Gynnande regler för Kommunstyrelse och nämnder
2. Kommunstyrelsen och nämnderna får besluta att sammanträden skall vara offentliga.
3. Den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när Kommunstyrelsen och nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte i besluten.
4, Offentliga sammanträden ska garantera minst fem sittplatser för allmänheten.
5. Kommunstyrelsen och nämnderna får sända offentliga sammanträden med ljud och/eller bild via etermedia och/eller internetmedia.
Begränsningar i offentligheten
6. Ett sammanträde skall alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning, eller i vilka det förekommer uppgifter som hos Kommunstyrelsen eller nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
7. Möjligheten att hålla offentliga sammanträden gäller endast själva sammanträdet, inte utskottssammanträden, presidiemöten eller beredningar.
8. Om sittplatserna för allmänheten inte räcker får övertaliga visas ut. Allmänheten har inte rätt att yttra sig eller ställa frågor under sammanträdet. Allmänheten får inte störa sammanträdet eller sända det via etermedia eller internetmedia. Om så sker får den störande visas ut.”
Vänsterpartiets laguppställning 2014
Idag hade Vänsterpartiet i Vänersborg möte. Det var inte vilket möte som helst. Det var faktiskt ett möte som bara återkommer vart fjärde år…
Listan till kommunfullmäktigevalet den 14 september skulle diskuteras och beslutas. Det är alltså den lista med namn som ska stå på valsedeln och som ska stoppas i valkuverten av, förhoppningsvis, många vänersborgare… I valet 2010 fick Vänsterpartiet i Vänersborg ungefär 15% av rösterna. Det gav 8 platser i kommunfullmäktige. Med de personer som vi ställer upp med i år så hoppas och tror vi på minst lika många röster…
Vänsterpartiets laguppställning i kommunvalet 2014 kommer att se ut så här:
- Marianne Ramm
- Stefan Kärvling
- Åsa Olin
- Lutz Rininsland
- James Bucci
- Kristina Kay
- Adam Frändelid
- Magnus Kesselmark
- Ann-Christine Wollny
- Emir Terzic
- Eva Lindgren
- Pontus Gläntegård
- Eldbjörg Bryntesson
- Joachim Johansson
- Gittan Kollberg
- Kenth Karlsson
- Eva Lisa Andersson
- Ulf Andersson
- Kenneth Allblom
- Anna Robertsson
- Göran Stenman
- Yvonne Lindström
- Martin Josefsson
- Andrea Björklund
- Peter Wiklund
- Ebon Rhedin
- Martin Foldemark
Nedläggning av Tärnan 4-6?
Bläddrar i mina digitala BUN-papper medan jag kastar ett öga på TV-utsändningen av Vänsterpartiets 40:e kongress i Stockholm. Båda vänersborgarna, dvs Åsa Olin och Lutz Rininsland, har synts i rutan…
Om ungefär en vecka, måndagen den 20 januari, har Barn- och Ungdomsnämnden sitt första sammanträde för i år. Sammanträdet domineras, tror jag, av Skolinspektionen. I varje fall blir det ett heldagssammanträde, allt för att ge inspektionen tid för att redogöra för sina ”resultat”. Jag kan väl säga att jag inte är särskilt imponerad av inspektörernas så kallade tillsyn och deras rapporter. Kanske återkommer jag till dessa. Rapporterna är stundtals lite känsliga… (Tillsynsrapporterna finns att läsa här.)
Förutom en del ärenden som är av lite mer ”rutinkaraktär”, så är det några ganska tunga frågor som ska behandlas. Redan under ärende 3 kommer ett sådant.
”Från och med årskurs sju har kommunen med nuvarande organisation lyckats skapa bra förutsättningar för integration i skolmiljön inom tätorten.”
Enligt Nationalencyklopedin betecknar integration:
”de sociala processer genom vilka minoriteter, t.ex. invandrade etniska grupper, slussas in i och blir delaktiga av det nya samhälle de flyttat till.”
Förvaltningen syftar naturligtvis på att ”invandrande etniska grupper” nu finns, inte bara i Tärnanskolan, utan också på Torpaskolan och i viss mån Vänerparken. Det är tack vare att skolorna tillsammans bildar en skolenhet. Det innebär att eleverna inte kan välja vilken av de här skolorna de ska gå på. Revisorerna har i och för sig kritiserat denna ordning, därför att den strider mot Skollagen (varje skolenhet ska ha endast en rektor). Organisationen har dock definitivt gynnat integrationen. Med undantag då för profilklasserna på Vänerparken.
Förvaltningen anser att elever med olika bakgrund och förutsättningar bör mötas tidigare än i högstadiet och skriver:
”Utifrån detta föreslås att elever vid Tärnans årskurser fyra till sex ska placeras vid andra skolenheter med start för årskurs fyra från höstterminen 2014.”
Det är ett mycket radikalt grepp. Förvaltningen vill alltså lägga ner Tärnans mellanstadium.
Av någon konstig anledning är inte detta förslag föremål för ett beslut i nämnden. Å andra sidan vet jag inte riktigt vem som formellt beslutar i ett sådant ärende. Det är ju rektor som enligt Skollagen fattar beslut kring sin skolas inre organisation. Skollagen 2 kap 10§:
”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation”
Huvudmannen ansvarar emellertid för skolenheterna:
”hemkommunen anordnar grundskola…”
Men Tärnanskolan läggs ju inte ner, lågstadiet ska ju fortsätta sin verksamhet.
Denna fråga måste redas ut. Någon måste ju ta ett beslut om att lägga ner Tärnans mellanstadium. Och det kan bara vara huvudmannen (kanske till och med kommunfullmäktige) eller rektor. Ingen annan.
För att Tärnans elever ska beredas plats på andra skolor föreslås, och detta ska nämnden fatta beslut om:
- ”att från och med höstterminen 2014 hyra en paviljong motsvarande två klassrum att placeras vid Norra skolan samt
- att vid samma tidpunkt hyra en paviljong motsvarande två klassrum att placeras vid Öxnereds skola.”
Paviljonger ska införskaffas i avvaktan på permanenta lösningar. Vilka dessa permanenta lösningar är vet ingen i nu-läget. Jag antar att det kan handla om en utbyggnad av Norra skolan och en ny skola vid Öxnered. Det är det som det har ryktats om i korridorerna… Hur som helst har Barn- och Ungdomsnämnden definitivt några stora beslut framför sig… Beslut som dessutom kommer att kosta en hel del pengar…
Barackerna kostar förresten också en del. 655.000 kr per år om de hyrs för en treårsperiod och 475.000 kr om de hyrs för en femårsperiod. Hyrestiden är emellertid inte heller föremål för något nämndbeslut…
Är det bra att lägga ner Tärnans mellanstadium?
Det finns för- och nackdelar med de flesta beslut. Så också det här. Men jag tror att jag vågar sticka ut hakan och säga att jag tror att fördelarna överväger. De ”svenska” eleverna väljer och har valt bort Tärnanskolans mellanstadium. Enligt uppgift utgör de bara omkring 10% på skolan just nu. Det är förödande för integrationen. Det har också lett till sjunkande studieresultat för de elever som går på skolan.
Om det blir så att Tärnanskolan 4-6 läggs ner, så är det dock en del andra praktiska frågor som måste lösas. Personalfrågan (lärare och övrig personal måste ju också flytta), transportfrågan (det är nästan en halvmil mellan Tärnan och t ex Blåsuts skola) och inte minst frågan om modersmålslärarna/studiehandledarna, speciallärare etc måste få en lösning.
Modersmålslärarna/studiehandledarna t ex får ju nu två skolenheter att arbeta på, i stället för en. Det tror jag ökar behovet av denna yrkesgrupp, eftersom en del samordningsvinster försvinner. Det är viktigt att fler anställs för att underlätta integrationen, och framför allt för att dessa elever ska få rimliga möjligheter att lära sig det svenska språket. Att kunna språket är en förutsättning för att ha en chans att klara skolans kunskapskrav.
Sedan är det viktigt att en eventuell förändring föregås av en riskbedömning. Det har tidigare hänt att kommunen har glömt detta… En skriftlig riskbedömning måste nämligen ske:
“i samband med planeringen av ändringar i verksamheten.”
Och i detta arbete ska:
“arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden [ges] möjlighet att medverka.”
Urvalsfrågan är en annan fråga som måste lösas, dvs vem ska få gå på en viss skola om efterfrågan på platser på en skola överstiger det antal som finns att tillgå.
Ärende 7 tar upp urvalsfrågan. Barn- och Ungdomsnämnden ska fatta ett beslut om urvalsregler. Och det är viktigt, eftersom alla kommunmedlemmar ska behandlas lika och reglerna ska vara tydliga och kännas till av alla.
Skollagen 10 kap 30 §:
”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.”
Förvaltningen menar i handlingarna att ”nära hemmet” inte behöver innebära skolan närmast hemmet. Och det har förvaltningen säkert rätt i… Förvaltningen menar att en bedömning av detta får göras i varje enskilt fall.
Det här kan det nog bli en del diskussion om.
Sedan menar förvaltningen att så kallad syskonförtur ska gälla vid skolplaceringen. Med andra ord, har du ett syskon som redan går på skolan, så ska du få förtur. I andra hand, om det fortfarande finns större efterfrågan än platser, så ska lottning gälla. Skolinspektionen har godkänt båda dessa urvalsregler.
Urvalsreglerna ska inte gälla för profilklasserna. Dessa klasser har andra urvalsregler. Dock infinner sig en fråga. Om en elev redan har t ex en storebror i en profilklass på Vänerparken (eller Tärnan 7-9), får lillasyster då förtur till en icke-profilklass?
Förvaltningens tankar och idéer kring Tärnan 4-6 är som sagt mycket radikala. Något måste dock göras åt den bristande integrationen i Vänersborg, det står helt klart och det är nog de flesta överens om. Men många har säkerligen synpunkter på om en nedläggning av Tärnan är rätt väg att gå. Jag tror att det kan vara det. Fast jag är inte hundra…
Barn- och Ungdomsnämnden har fler ärenden att avhandla.
Senaste kommentarer