Arkiv
Snart är BUN igång igen
Idag har det inte varit några skandaler!! (Så kanske skulle jag inte skriva något mer… 
)Men trots det har det inte varit helt händelselöst på den vänersborgska politiska fronten.
Barn- och ungdomsnämnden (BUN) ska snart ha sitt första sammanträde för mandatperioden (24 januari). Handlingarna inför mötet fick vi ledamöter i morse. (Jag har ju utsetts att sitta i nämnden i 4 år framåt.)
Nämnden börjar ganska lugnt på sitt första sammanträde, inga större politiska strider att vänta. Detta trots att BUN förväntas ställa sig bakom ett yttrande till JO angående James Buccis sista (senaste?) JO-anmälan. Yttrandet som är underskrivet, men knappast författat av, ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) och förvaltningschef Kent Javette, präglas av ursäkter och erkännanden om att förvaltningen har hanterat diariefrågor och annat på ett felaktigt sätt. Kommunen lovar dyrt och heligt att bättra sig. Igen.
Det enda jag ställer mig tveksam till i svaret, det är det som står om Arena-Fritids ankomstdiarium. Det står att detta diarium har varit sanktionerat av den centrala myndigheten. Nu vet jag på rak arm inte riktigt vad som menas med den centrala myndigheten, men jag tror att det är BUN. Och då kan jag konstatera att jag som ledamot i BUN i snart 10 år aldrig har hört talas om ett sådant diarium.
På nämndens februarimöte börjar dock politiken komma igång på allvar. Det kan man läsa i protokollet från nämndens presidiemöte. (Presidium = ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande.) Detta protokoll diariefördes faktiskt idag.
Den strukturella översyn av förskole- och skolverksamheter som förvaltningen gjorde förra året ska upp som en diskussionspunkt i februari. Denna utredning har tittat på var framtidens skolor ska lokaliseras i kommunen, dvs vilka skolor som ska finnas kvar och vilka som ska bort. Utredningen tillsattes efter beslutet att riva Huvudnässkolan och efter beslutet att bygga en ny Torpaskola och efter beslutet att öppna en skola i Vänerparken. När dessa beslut med avgörande betydelse för framtidens lokalisering av skolor hade fattats – då tillsatte man en utredning om skolbyggnadernas lokalisering i framtiden. Det var precis som allt annat förra mandatperioden, man gjorde allt ”upp och ner” och i fel ordning och utan någon större planering – och så blev det också fel med det mesta.
I utredningen finns det förslag på att lägga ner diverse småskolor. I ett alternativ framförs också idén att lägga ner Dalboskolan i Frändefors (7-9).
På februarimötet ska också förslaget om vårdnadsbidrag dammas av. Fullmäktige beslutade ju förra mandatperioden i sin feghet att varken säga ja eller nej till vårdnadsbidrag. Sanningen var naturligtvis att S och C hade olika åsikter i frågan och därför inte ville ta i den. Fullmäktige hänsköt i stället frågan till BUN. Skulle vårdnadsbidrag införas skulle BUN fatta beslutet. Och det när nämndens ekonomiska ramar tillät, som det hette i beslutet. Och att de ekonomiska ramarna skulle tillåta det nu lär ju vara totalt uteslutet.
Vi får väl se nästa månad vad de borgerliga vill med vårdnadsbidraget. Vänsterpartiets ståndpunkt är ett solklart ”nej till vårdnadsbidrag”. Själv anser jag att så mycket ekonomiska resurser som möjligt bör styras över till förskola och grundskola för att öka personal- och lärartätheten. Det är viktigt att återställa personal- och lärartätheten till den nivå som rådde innan sossarna och centern med bistånd från de andra borgerliga partierna började dra ner. Forskningen visar att för elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån är resurser som lärartäthet och klasstorlek mycket viktigt.
4 miljoner till Malmö
Det här börjar bli jobbigt. Det går ta mig tusan inte en dag utan att det händer något uppseendeväckande i Vänersborg.
Idag hände det att Gunnar Lidell (M), Vänersborgs nye ”stadsminister” (OBS! humor), beslutade på sk delegation att tillföra ytterligare en halv miljon kronor till juristerna i Malmö. Pengarna går till ”finansiering av kostnader för entreprenadrättslig utredning avseende uppförande av Arena Vänersborg”.
Advokatfirman Lindahl i Malmö arbetar nämligen med omständigheterna kring arenabygget. Vad de arbetar med exakt har vi egentligen ingen aning om, det är sekretessbelagt. Det är också tack vare denna pågående entreprenadrättsliga utredning som mängder av andra papper kring arenan, t ex takrasutredningen, S Anders utredning av sig själv etc, är belagda med sekretess.
Antagligen är det tänkt att advokatfirmans utredning ska leda till några former av processer gentemot företag som var inblandade i bygget av arenan. Än så länge har dock inget hänt.
Under tiden tickar taxametern. Advokatfirman Lindahl har arbetat i över 1 år (!) med sin utredning. Och under denna tid har kommunen i och med Lidells beslut idag betalat 4 miljoner kronor (4.000.000 kr) till Lindahl. Tick tick.
4 miljoner kronor är mycket pengar.
Och utredningen är fortfarande inte klar… Tick tick.
Advokatfirman har tagit betalt för arbete som redan utförts (vi får väl förutsätta att de arbetar med något även om det är hemligt), så Lidell hade nog inget annat val än att betala.
Men visst är det väl läge att Lidell i samband med att betalningen skickas iväg till Malmö också säger ”Tack för arbetet, men nu lägger vi ner detta.”
Jag skrev det för några dagar sen och jag skriver det igen:
”Det kan inte fortsätta så här. Det måste bli ett slut på eländet. Det måste bli ett slut på arenans skenande kostnader. Det måste bli ett slut på alla skumraskaffärer. Vänersborgarna måste få reda på allt.
Upp med alla papper på bordet! Offentliggör alla utredningar!”
På något sätt känns det att det tål att upprepas…
För övrigt gillar jag folkhumorn i Vänersborg. Det kanske är för att jag har bott här i hela mitt liv. (Många utanför kommunen har lite svårt för vänersborgshumorn som ibland anses för något ”sjuk”.) Det senaste som kan läsas på TTELA:s webbsida är
”Arenan har börjat med drop-in”. Haha?
För övrigt har någon som kallar sig trollhättesvenne lagt upp intervjun med arenans driftschef, som gjordes i Radio Väst häromdagen, på YouTube. Du kan ”se” den genom att klicka här. Trollhättehumor?
50.000 år 2030?
Idag kan man på kommunens hemsida läsa om en rapport av Lisa Tholén. Lisa är praktikant på kommunstyrelseförvaltningen och studerar till Kvalitets- och Miljöledare.
Lisa Tholéns rapport grundar sig på en enkät som gjordes i slutet på år 2010. Där tillfrågades personer som flyttat till Vänersborgs kommun vilka skäl de hade att flytta hit. Och tvärtom. De som flyttat från Vänersborgs kommun tillfrågades om vad som skulle ha behövt finnas här för att de skulle ha stannat.
På hemsidan beskrivs rapporten med “friskt humör”. Allt är kanon! De främsta anledningarna till att man flyttar till Vänersborg är släkt och vänner, bra boende, arbete samt närheten till natur och vatten. Och det låter ju bra.
Gunnar Lidell, vårt nya moderata kommunalråd, uttalar sig på hemsidan:
“Enkätsvaren visar att vi är på rätt väg när vi satsar på att bygga bostäder grönnära, sjönära och centrumnära, säger kommunalrådet Gunnar Lidell (M) i en kommentar till enkäten.”
Man får som sagt intrycket av att allt är frid och fröjd och att invånarantalet ökar i Vänersborgs kommun. Kommunen har ju satt målet att växa till 50.000(!) år 2030. Det målet ska nås med hjälp av bland annat följande vision:
“Vänersborg är den framgångsrika kommunen vid Vänerns sydspets. En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.”
Ja, så står det i kommunen vision och så avslutas t ex alla mail som skickas ut från kommunen.
Artikeln på hemsidan slutar med att man kan ladda ner rapporten om man vill. Och det ville man ju. Jag laddade ner den och bläddrade lite översiktligt. I inledningen läste jag:
“1 462 personer flyttade till Vänersborgs kommun år 2009. 1 587 personer flyttade från Vänersborgs kommun samma år, enligt SCB:s befolkningsstatistik. Det ger ett minus på 125 personer. Folk flyttar härifrån i större utsträckning än de flyttar in till kommunen.”
Va?! Oj! Flyttar folk från kommunen och det i större antal än folk som flyttar hit? Det står det ingenting om på hemsidan.
Jag läser vidare i inledningen:
“Kommunen förlorar en hel del i och med utflyttningen. Vad är det då som avgör när man bestämmer sig för att flytta från denna kommun?”
Jag bläddrar vidare för att hitta svaret. Så här skriver Lisa Tholén:
“Utflyttarna har skrivit många kommentarer som rör Vänersborgs centrum. Minst 44 kommentarer av totalt 112 tycker kommunen kan bli bättre på ”ett levande centrum med bättre utbud av affärer” som någon uttryckte det. Verksamheter, caféer och liknande som är öppet efter kl.18 på vardagar samt lördagar och söndagar efterlyses. Fler aktiviteter och ställen att vara på för unga önskas också.
Näst mest handlar kommentarerna om hur Vänersborgs kommun skött sina beslut och sin ekonomi (33 av 112). Arenan nämns flera gånger.”
Varför sticker kommunen hela tiden huvudet i sanden? Varför försöker man att dölja sanningen?
För att kunna vända utvecklingen för kommunen, för att på sikt få människor att flytta hit, vilket är nödvändigt, så måste vi ju ta reda på varför människor flyttar härifrån. Det är min bestämda övertygelse att för att få Vänersborg att växa så måste vi ju börja med att försöka behålla de som redan bor här.
Och då tjänar vi inte på att mörka. Vi måste vi utgå från sanningen och agera utifrån den.
Det flödar
Det tar aldrig slut.
I kväll kan man på TTELA:s hemsida läsa: “Smältvatten läcker in i arenan. Arena Vänersborg står inför ännu ett bakslag.” I Radio Väst, som var först med nyheten, får arenans tekniske driftschef Bo Göran Karlsson frågan vilka skador vattnet har orsakat.
“Inga större, vi kanske får byta ut några fyrkantiga takplattor bara, men det är ingen större fara” svarar han.
Det kan vi ju alla skattebetalare i Vänersborg hoppas. Men hur lugn blir man när driftschef Karlsson i nästa andetag, i intervjun ovan, säger:
“Det finns inga hål eller nåt i taket just nu i alla fall som vi känner till.”
Det var två garderingar på en gång. Karlssons lugnande besked får därför, i varje fall på mig, helt motsatt effekt.
Ett sätt att försvara sig mot elände av olika slag är att ta humorn till hjälp.
På Radio Västs hemsida kan man läsa:
“Det är inte bara pengarna som flyter.”
“Vänersborgs vattenfestival.”
“Bättre om det läckt information om de skenande kostnaderna.”
“Aqua Blå inomhus.”
Det är inte bara i arenan det flödar således, även vänersborgshumorn flödar.
Men allvarligt talat. Det kan inte fortsätta så här. Det måste bli ett slut på eländet. Det måste bli ett slut på arenans skenande kostnader. Det måste bli ett slut på alla skumraskaffärer. Vänersborgarna måste få reda på allt.
Upp med alla papper på bordet! Offentliggör alla utredningar!
Ränderna går inte ur
En partikollega skickade mig ett gammalt tidningsurklipp tidigare idag. Det var en artikel från Ny Dag 1986. Det var långt före arena-, Huvudnäs- och Toppskandalerna. Ändå var rubriken “En stridbar grupp i kommunen”.
VPK, som Vänsterpartiet hette då, hade gått framåt i valet. Partiet ökade sina mandat i fullmäktige från 3 till 4 mandat. Nu stred partiet för att få ökad representation i nämnderna, dvs VPK ville att valresultatet skulle återspeglas i ett större inflytande.
Det blev inte så.
Socialdemokraterna allierade sig med de borgerliga partierna och röstade så att VPK fick mindre representation än mandatperioden innan.
Vi känner igen scenariot. Samma ränder då som nu.
Som bekant gick Vänsterpartiet framåt i det senaste valet också, från 4 till 8 mandat i fullmäktige. Den här gången stred vi för att bli representerade i presidierna i de stora nämnderna och styrelserna, dvs få posterna som 2:e vice ordförande.
Precis som 1986 röstade socialdemokraterna med de borgerliga partierna.
Socialdemokraternas röster innebar att en folkpartist blev 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige, en folkpartist till blev 2:e vice i kommunstyrelsen, en centerpartist (den inte helt obekante Bo Carlsson med hela 3 fullmäktigemandat i ryggen!) 2:e vice i Samhällsbyggnadsnämnden, en KD:are (KD med hela 2 mandat i fullmäktige!) tog den 2:a vice ordförandeposten i Barn- och ungdom och ytterligare en kristdemokrat blev 2:e vice ordförande i Socialnämnden! (2 KD:are i fullmäktige är 2 KD:are som 2:e vice!)
Tack vare socialdemokraternas röster! De socialdemokratiska ränderna går inte ur.
Idag var det premiär. Idag hölls det första nämndmötet med ny sammansättning från valet. Det var Socialnämnden som var först ute. På plats var 6 borgerliga (inkl 1 centerpartist), 3 socialdemokrater, 2 vänsterpartister och 1 vardera från Miljöpartiet och Välfärdspartiet.
En punkt på dagordningen var att välja 5 ledamöter till Socialutskottet. Eftersom de olika blocken är ganska jämnstora var det inte helt givet vilket parti som skulle få den 5:e platsen.
Men även ledamöterna i Socialnämnden har ränder. Som inte går ur.
Socialdemokraterna gjorde gemensam sak med de borgerliga partierna. Igen.
Till sist vill jag tacka Lars för julklappen. Den kom lite sent, men så kan det gå när man använder sig av kommunens internpost. Lars skriver: “Här kommer min julklapp till dig för att du har varit en sån hjälte i politiken 2010! En man känner att man inte blivit besviken på. Att du dessutom har bra musiksmak gör inte saken sämre!”
Tack Lars! Jag hoppas att dessa ränder inte går ur.
Banta fett!
Tänkte att det kanske kunde vara läge för en lite mer personlig anteckning idag.
Det visar sig när jag träffar bekanta att intresset är stort för kost, diet och hälsa, trots en ibland yttre fasad om att sådant här är löjligt och bara är till för hälsofreaks etc. När man börjar prata är folk intresserade. Det kanske beror på att många av mina vänner har börjat komma upp i åren och inser att de inte längre är odödliga…
Det gäller mig också.
Jag har i många år varit överviktig. Midjemåttet har svällt med stigande ålder. Det har naturligtvis inte varit en slump; mycket mat, mycket godis… Naturligtvis har man gått och tänkt på att det här inte är hälsosamt.
När jag var på vårdcentralen för mitt knä; skadade det på väg till KD:s valbyrå(!) veckan före valet, beställde jag tid för en hälsoundersökning. Efter det besöket bestämde jag mig för att ändra mina vanor.
Insåg efter en veckas bantning att det inte fungerar med mindre portioner och morötter i stället för “riktig” mat. Det går inte att vara hungrig hela tiden. Då är det bara en tidsfråga tills man skiter i alltihop. (Hur står vegetarianer ut?)
Jag har sedan 2,5 månader hållit på med LCHF. Trots att LCHF blir populärare så är det många som inte vet vad LCHF är. Det finns flera ställen på nätet där man kan läsa mer av de vetenskapliga rönen bakom, t ex “guru” Dahlqvists blogg eller kostdoktorn.
LCHF handlar om att skippa kolhydraterna i maten. Det betyder “hej då” till potatis, bröd, ris, pasta, godis, bakelser, coca-cola osv. Istället får man och ska man äta – fett! Du får skippa pizzan men du kan skrapa av det som ligger på den! Mycket grädde i maten, mycket majonnäs. (Jag älskar majonnäs!) Naturligtvis är det helt ok att äta proteiner som vanligt.
Fördelarna med LCHF visar sig snabbt. Du är mätt 5-6 timmar efter varje måltid och suget efter något att äta, t ex godis, mellan måltiderna försvinner. Du blir inte heller trött efter måltiderna, inga fler “matkoman”! (Jag lever 2 timmar längre varje dag, dvs jag är vaken och inte trött, dåsig eller till och med sovande framför TV:n!) Jag har gått ner 12-13 kg samtidigt som midjan har krympt med ca 10 cm. Blodtryck etc har inte bara blivit normala, de har blivit bra.
Banta utan att vara hungrig! Banta med fett! Banta fett!
Nytt år, gammal fråga
Arenan engagerar. Så fort det står något i TTELA om den så fylls nätsidorna av kommentarer, kritiska kommentarer. Igår stod det om snöröjningen av taket. Förra veckan försökte en insändare räkna ut hur mycket kommunen subventionerade IFK:s hemmamatcher. Siffrorna var i underkant.
Arenan kostar en hiskeligt massa pengar. Räntor och amorteringar ska betalas. Räntan tros allmänt stiga. Stiger räntan med 1 procentenhet så innebär det 1 miljon extra om man har lånat 100 miljoner. Arenan kostade mer än så. Driften kostar. Arenan slukar massor av el – elpriserna befaras stiga kraftigt.
Det tillkommer andra kostnader också, kostnader som inte var kalkylerade från början. Snöröjning är en sådan kostnad. Juristkostnader en annan. Förändringar i arenan också. Det kan vara allt från portar som behöver öppnas automatiskt till nya räcken som sätts upp. En del kostnader göms undan. Arenan kräver mycket personal, mer personal än som ingår i budgeten. När jag satt i BUN anställdes 1,5 personal till arenan, en driftschef och en halvtid för städning. Det räcker naturligtvis inte. De extra kostnaderna går på nämndens ordinarie budget. Vägomläggning kostar, bygget av en rondell kostar, parkeringsplatser kostar osv.
Det skulle vara intressant om någon i kommunen räknade ut samtliga kostnader som kan härledas till arenan. Då skulle vi kunna få något att jämföra med.
Samtidigt som utgifterna är stora och ökar hela tiden så sjunker inkomsterna. Den låga temperaturen i arenan lär ju inte locka nya evenemang så frågan är vad arenan ska användas till förutom bandy. Och om det vill sig illa, till bandy i den näst högsta serien. Och då kommer väl efterfrågan på logerna, antalet gäster i restaurangen och coffeeshopen att ytterligare minska.
Ett problem med inkomsterna idag är ju att en stor del av dessa går till IFK. IFK får hyra ut logerna, IFK arrenderar ut restaurangen, IFK hyr ut isen (till del) osv.
Den nya majoriteten måste ta tag i Arenafrågan snarast. Vänsterpartiet har föreslagit att den bjuds ut till försäljning eller att kommunen försöker minska kostnaderna genom att t ex bilda ett bolag där även privata intressenter ingår.
Ju mer pengar arenan kostar, ju mindre pengar till våra barn, ungdomar och gamla.
Överklagan av Förvaltningsrättens dom
Någon undrade om jag hade överklagat domen från Förvaltningsrätten. Och det har jag ju. Personen tyckte att det kunde vara av intresse att få läsa den. Så här kommer den nu, rakt upp och ner, utan kommentarer, min överklagan till Kammarrätten.
——————–
Motivering
Jag Stefan Kärvling överklagade/begärde prövning i Förvaltningsrätten av lagligheten i Vänersborgs kommunfullmäktiges beslut den 19 maj 2010 i ärende 46, ”Fråga om ansvarsfrihet för 2009 års förvaltning avseende barn- och ungdomsnämnden” (Dnr 2010/226), i de delar som berörde Stefan Kärvling och Eva Lindgren. Jag ville få prövat om ”beslutet stred mot lag och annan författning” enligt Kommunallagen, kap 10, §8, punkt 4.
Kommunfullmäktige beslutade att inte ge mig ansvarsfrihet för ett beslut som jag hade reserverat mig mot skriftligt i både kommunfullmäktige och Barn- och ungdomsnämnden. Jag menade att Kommunallagens skrivning om individuellt ansvar måste gälla här, dvs säger man nej måste det respekteras. Jag menade att det inte kan vara Kommunallagens mening att en förtroendevald politiker måste avgå för att slippa ansvar för andras beslut fast man själv är mot.
I Förvaltningsrättens dom står det:
“Förvaltningsrätten finner att det faller inom kommunfullmäktiges befogenhetsområde att avgöra vem eller vilka som inte beviljas ansvarsfrihet. Det ankommer inte på förvaltningsrätten att vid en laglighetsprövning bedöma de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad eller varje ledamots/ersättares ansvar för att rådande situation med icke beviljad ansvarsfrihet har uppstått för verksamhetsåret 2009.”
Jag överklagar/begär prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom av följande skäl:
1. Förvaltningsrätten har inte laglighetsprövat det som jag begärt laglighetsprövning på, nämligen om det är rätt att ”fälla” en ledamot som sagt nej till de beslut som motiverar den nekade ansvarsfriheten (det beslut som majoriteten fattat).
Det är mycket viktigt, ja till och med avgörande, för alla politiker i Sveriges kommuner och landsting att få reda på vad som gäller i ansvarsfrågan. Räcker det inte med att rösta nej och reservera sig mot ett beslut som man är mot – måste man dessutom avgå? Det måste prövas hur Kommunallagen skall tolkas i detta avseende. Det måste rimligtvis tas hänsyn till ”de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad”.
2. När det gäller de ”de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad” så har Regeringsrätten prövat ett fall som har vissa paralleller till min begäran om laglighetsprövning, det sk Borgholmsfallet. (Avgörandedatum 1999-03-3. Målnummer 3701-98.) Det som är intressant är att Regeringsrätten i det här fallet har prövat just det Förvaltningsrätten kallar ”de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad”. (Det hade för övrigt alla instanser gjort i detta fall.) Regeringsrätten tittade på och värderade vad som egentligen hände för att komma fram till sitt avgörande. Det är just vad Förvaltningsrätten inte har gjort.
Borgholmsfallet är ytterligare ett skäl till jag bör få det prövat om inte ”de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad” i mitt fall också måste bedömas i sammanhanget.
3. I Proposition 1990/91:117 om en ny kommunallag skriver regeringen under punkt 4.9.4 som skäl för sitt förslag om det individuella revisionsansvaret:
”Individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda bör införas
Revisionsansvar bärs i dag kollektivt av varje nämnd. Detta har ibland fått otillfredsställande följder. Sålunda har det hänt att styrelser och andra nämnder har vägrats ansvarsfrihet, trots att de felaktigheter som har påtalats har begåtts av enskilda förtroendevalda utan att styrelsen eller nämnden känt till de åtgärder som vidtagits. Det är inte rimligt att en styrelse eller en annan nämnd skall bära ett kollektivt revisionsansvar i dylika fall, även om dessa är sällsynta. Det finns därför ett behov av att komplettera det kollektiva revisionsansvaret för styrelsen och de övriga nämnderna med ett individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda.
Eftersom de förtroendevalda har utsetts av fullmäktige, torde del inte finnas några principiella hinder mot att ålägga dem ett sådant individuellt revisionsansvar. Regeringen föreslår därför all det i den nya lagen införs regler om ett individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda.”
Jag vill att Kammarrätten prövar om inte innehållet i denna punkt är tillämplig i mitt fall, se särskilt den fetstilta texten. Det har inte Förvaltningsrätten gjort.
4. Vid förarbetena till avsnittet av det individuella revisionsansvaret i Kommunallagen och i den dom som Regeringsrätten förkunnande i Borgholmsfallet framgår det att avsikten med avsnitten om det individuella revisionsansvaret framför allt gällde fall där kommunen led ”ekonomisk skada”. I domen i Borgholmsfallet skriver Regeringsrätten: ”omständigheterna tyder inte på att kommunen skulle ha lidit eller riskerat att lida ekonomisk skada av P.L:s agerande”.
Jag vill att Kammarrätten prövar om det finns en sådan koppling mellan de handlingar jag gjort och den ekonomiska skada som uppstått. Jag anser att en sådan koppling inte finns i mitt fall. Jag anser att det är precis tvärtom. Det är majoritetens beslut om att bygga en arena som har lett till ekonomisk skada för kommunen, inte mitt avslagsyrkande.
5. Förvaltningsrätten skriver i sin dom: ”Kommunfullmäktiges beslut innebär då enbart en politisk markering mot nämnden.” Jag har svårt att acceptera att frågan om ansvarsfrihet är en politisk fråga. Jag anser att den i stället är en juridisk fråga. Att inte få ansvarsfrihet av sina politiska motståndare går utöver den politiska spelplan som är uppritad. Det är ingen lek att ”anklagas” för att ha medverkat till ett skandalbygge som blivit en ekonomisk katastrof. Det kan inte få sluta med ett beslut i kommunfullmäktige där den som råkar ut för den synnerliga ”smutsiga” politiska markeringen inte skulle kunna överklaga i någon rättsinstans.
Jag anser därför att kommunfullmäktiges beslut inte vilar på saklig objektiv grund och därför strider mot 1 kap. 9 § Regeringsformen.
Av ovanstående skäl begär jag prövningstillstånd hos Kammarrätten. Jag vill att Kammarrätten genom sin dom klargör vad Kommunallagen egentligen avser i sina avsnitt om individuellt revisionsansvar. Naturligtvis önskar jag att Kammarrätten ska döma så att kommunfullmäktiges beslut att inte ge mig och Eva Lindgren ansvarsfrihet upphävs.
Som bevis skickar jag med de inlagor som jag har lämnat till Förvaltningsrätten.
Vänersborg 2010-12-19
Stefan K
Vält kiosken Gunnar!
Inför 2011 säger Gunnar Lidell i dagens TTELA:
“Och sedan hoppas jag att vi en gång för alla kan lägga varför det blev som det blev med Arena Vänersborg bakom oss. Vi behöver få upp allt på bordet. Det handlar inte om att hitta någon skyldig utan att kunna jobba vidare med att använda arenan.”
Inte menar du väl Gunnar att förundersökningen ska läggas ner? Vi vet ju t ex att bara någon månad efter fullmäktiges beslut i juni 2007 så bestämde S Anders Larsson och några till att ett entréplan och en restaurang skulle byggas på 2:a våningen. Det fanns inte med på ritningarna när fullmäktiges tog sitt arenabeslut. Bara detta odemokratiska och hemliga beslut fördyrade ju bygget med åtminstone 30 miljoner. Inte kan man acceptera något sånt? Visst måste man ställa de skyldiga till svars?
Någon har ju också bantat ned antalet bågar i arenan. I ritningarna som fanns inför fullmäktiges beslut fanns det 18 bågar med väggarna inräknade. Om man tittar på arenan idag och räknar hur många bågar det finns, så…. (Färre antal bågar = större utrymme mellan bågarna = mera tyngd än som ursprungligen var tänkt när snön ligger på…) Inte kan man acceptera något sånt? Visst måste man ställa de skyldiga till svars?
Jag hoppas verkligen att det blir som Gunnar Lidell säger, att vi får “upp allt på bordet”. Jag bara undrar Gunnar, har inte du som kommunstyrelsens ordförande från och med 1 januari 2011 ett stort ansvar för att allt kommer upp på bordet? Kan inte du t ex avsluta utredningen som utförs av Advokatfirman Lindahl i Malmö? Det skulle väl innebära att sekretessen på dels Lindahls utredning och dels takrasutredningen skulle kunna lyftas och utredningarna offentliggöras? Advokatfirman Lindahl har för övrigt utrett länge nu. För 1 år sen(!) var kostnaderna uppe i nästan 2 miljoner. Hur mycket kostar utredningen idag – och vad utreder de egentligen?
På Facebook skrev Gunnar Lidell den 29 september i år angående Arena Vänersborg att
”sanningens stund” kommer allt närmare, kan dock inte säga något datum, men jag tror att en eller annan ”kiosk” kommer att vältas………..
Det är dags nu Gunnar! Visa att den kommande mandatperioden under ditt och moderaternas styre blir en period av öppenhet och insyn!
Vält kiosken Gunnar!
Studie- och yrkesvägledning
Min fackordförande Metta Fjelkner har en debattartikel i TTELA idag. Den handlar om skolans studie- och yrkesvägledning som har fått hård kritik i flera rapporter från Skolverket. Många kommuner tar nämligen inte sitt ansvar.
Det är ju så att det händer väldigt mycket i den svenska skolan just nu och vid övergången till eftergymnasial utbildning. Elever och föräldrar behöver orientera sig i nya kurser, inriktningar och program, i en ny betygsskala osv. Förändringarna innebär också att eleverna tidigare under sin skolgång måste göra val som påverkar utbildningen längre fram.
”Det är mycket angeläget att elever får allsidig och saklig information så att de förstår vad valen innebär och vilka konsekvenser deras val kan få” säger man från Skolverket.
En SYV-organisation som inte fungerar får till följd att framför allt elever med invandrarbakgrund och elever vars föräldrar har låg utbildningsnivå drabbas hårdare än andra grupper.
I den nya skollagen skärps kravet på en väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Vägledarna kommer att få ett ännu större ansvar i framtiden. Socialdemokraterna kräver också mer pengar till studie- och yrkesvägledningen.
I Vänersborg inleddes en översyn av SYV-organisationen redan innan förra valet, 2006. En utredning gjordes som kom fram med ett förslag. Det hände dock inget.
I september 2010 dammades utredningen av.
Ursprungstanken, att skapa en organisation som skulle uttrycka vilket stort värde kommunen tillmäter vägledningen i våra skolor, hade försvunnit någonstans på vägen. Personalen i såväl grundskolorna som gymnasieskolan har successivt sedan 2006 blivit färre.
Det talas i utredningen helt öppet om behovet att ytterligare prioritera bland arbetsuppgifter som faller på vägledarna.
Vänsterpartiets uppfattning är att förslaget inte kan eller bör genomföras om inte samtidigt kommunen vidtar åtgärder för att skapa en nödvändig förstärkning av vägledningen.
Vill vi ha studie- och yrkesvägledning med kvalitet är förutsättningen att kommunen omgående skaffar sig en klar bild över det verkliga läget. Det gäller att bedöma om de befintliga resurserna överhuvudtaget kan matcha verksamhetens behov.
Vänsterpartiet lämnade in en motion med detta innehåll i november 2010.
Senaste kommentarer