Arkiv
Se sig själv i spegeln
Det är min bestämda uppfattning att vänersborgarnas valbudskap var:
Det måste vara slut på allt mygel och mörkande!
Inga fler skandaler! Alla papper på bordet!
Jag tror att det också var förklaringen till, inte bara Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Välfärdspartiets stora framgångar i valet, utan också moderaternas. Även till Folkpartiets, eftersom Johan Ekström genom några debattartiklar gjorde en till synes helomvändning i arenafrågan månaderna före valet.
Förhoppningarna har redan kommit på skam.
På det sista kommunstyrelsemötet med den gamla majoriteten skulle man ta ställning till en skrivelse från kommunen till EU-kommissionen angående hanteringen av Toppaffären.
Ni har sett på Västnytt hur det stod till med svaret. (Se gärna Västnytts inslag från dec 2010.) Tveksamheter i kommunstyrelsens svar är bara förnamnet. Skrivelsen till EU-kommissionen bestod av rena felaktigheter, rena lögner. De inblandade vet ju vad som är sant och vad som är falskt. Det blir inte fel av en slump. De ansvariga trodde tydligen att de skulle komma undan med lögnerna.
De ansvariga? Jo, jag pratar om Lars-Göran Ljunggren och Bo Carlsson. Naturligtvis. Men också vårt nya styrande kommunalråd, Gunnar Lidell (M). Lidell har tyvärr varit inblandad i Topp-skandalen från allra första stund.
Naturligtvis undrar någon om Västnytt hade rätt, objektivt sett. Visst hade Västnytt rätt, därom råder det ingen tvekan. Om inte annat kan man höra det på Gunnars svar och dessutom se det tydligt på hans kroppsspråk.
Nu har kommunstyrelsen också skriftligen erkänt att det var fel. Korrigering. Kommunstyrelsens ordförande (i en vecka till) Lars-Göran Ljunggren har skrivit till EU-kommissionen. Att det är Ljunggren beror på att kommunstyrelsen inte ska sammanträda mer i år och det är bråttom med rättelsen. Ljunggren har tagit ändringen på delegation. Naturligtvis med Lidells goda minne. Rättelse och rättelse förresten. Ljunggren själv har använt ordet “förtydligande”. Det går självklart inte att erkänna att man ljög. Överskriften till Ljunggrens skrivelse är alltså “Förtydligande”, inte ens “Rättelse”. Inte som det kanske borde ha stått “Ursäkta att vi ljög. Här kommer sanningen.” Typ.
Så här stod det i kommunstyrelsens ursprungliga beslut till skrivelse:
“Sedan denna affär genomförts tecknade Hammar Nordic Plugg AB ett hyresavtal med de lokala företagarna som numera driver verksamheten i lokalerna.”
Ljunggren “förtydligar” i sitt delegationsbeslut:
”Redan innan denna affär genomförts tecknade Hammar Nordic Plugg AB ett hyresavtal med de lokala företagarna som numera driver verksamheten i lokalerna.”
Få små ord, men ack så lite det kan vara som skiljer sanning från lögn ibland. Och några miljoner till Hammar Nordic Plugg. Det här var inte den enda felaktigheten i skrivelsen, det fanns några fler…
Det jag tycker är anmärkningsvärt, förutom lögnen, är att hela kommunstyrelsen ställer sig bakom skrivelsen till EU-kommissionen. Med ett undantag så klart. Det är väl ingen större överraskning att James Bucci från Vänsterpartiet var den ende som reserverade sig.
De 14 som stod bakom den lögnaktiga skrivelsen (och lite annat) var:
Lars-Göran Ljunggren (S), Gunnar Lidell (M), Bo Carlsson (C), Joakim Sjöling (S), Marie Dahlin (S), Lennart Niklasson (S), Madelaine Karlsson (S), Dan Nyberg (S), Marianne Karlsson (C), Anders Forsström (M), Astrid Karlsson-Björkman (M), Lars G Blomgren (FP), Andreas Vänerlöv (KD) och Lars Rosén (FV).
Flera av dessa betongpolitiker ska sitta i kommunstyrelsen fyra år till.
Det jag inte förstår det är hur man kan sitta i kommunstyrelsen, det mest prestigefyllda politiska organet i kommunen – och bara lulla med. Alltså, inte läsa igenom skrivelsen till EU-kommissionen ordentligt, inte ta reda på fakta, inte överväga om det ligger eller kan ligga något i det James Bucci säger, inte tänka själva och inte rösta i sak. Nä, man röstar efter partipolitiska principer. Partiet först, sanningen sedan.
Hur kan man efter sådana här ryggradslösa beslut se sig själv i spegeln?
God Jul
Jag säger som min partikamrat:
En riktigt God Jul till alla sanna och ärliga demokrater. De som mörkar, myglar och saknar ryggrad för att stå upp för det som är moralisk rätt hoppas jag får den jul som de förtjänar.
Nu ska jag fortsätta att synda och strunta i LCHF. Marsipantomtar, här kommer jag!!
IFK och arenan
TTELA berättar idag om kommunens skadestånd till IFK Vänersborg. Naturligtvis vinklar TTELA artikeln och ger sken av att det är synd om IFK. IFK borde ha fått mer pengar. IFK offrar sig. Kommunen tar inte sitt ansvar.
Inte en enda kritisk fråga ställs av TTELA. TTELA sväljer allt som Stig Bertilsson, ordförande i IFK, säger. TTELA kan inte lyfta sig från de trånga idrottsperspektiven. Det är klart att IFK ska ha betalt för inställda träningar. Det är klart att IFK ska ha betalt för ev uteblivna publikintäkter. Det är klart att IFK ska ha betalt för förstörd tejp…
Det är beklämmande hur trångsynta och perspektivlösa sportjournalister kan vara. Som jag ser det tar kommunen sitt ansvar mer än väl. Det är till och med så anser jag att kommunen gynnar IFK på ett otillbörligt sätt, antagligen till och med på ett olagligt sätt. Vad jag förstår så är det enda som hindrar några från att göra en polisanmälan, det är att de inte vill stöta sig med kommunens maktmaffia. Det kan få följder. Sägs det.
Och som sagt, ju mer pengar till IFK, ju mindre till barn och ungdomar…
Förresten. Har någon mer än jag märkt att det skottas på arenataket i stort sett dagligen? Jag undrar hur mycket det kostar. I söndags kväll skrev jag till Javette, chefen på Barn- och ungdomsförvaltningen, och bad om att få alla fakturor från snöröjningen. Jag har inte fått dem än.
Det känns nämligen som om det är något lurt med skottningen av arenataket. Varför ska taket på en nybyggd arena behöva skottas, och framför allt, varför ska det behöva skottas varenda gång som det kommer lite snö?
Håller inte taket för snö? Är det fel på takkonstruktionen?
De ”nya” makthavarna med Gunnar Lidell i spetsen måste se till att den hemligstämplade takrasutredningen offentliggörs. Invånarna i Vänersborg måste få veta om taket på arenan är konstruerat som det ska.
IFK mot ljusare tider?
I natt klockan 00.38 är det vintersolstånd. Då står solen som allra lägst på himlen. Det är den längsta natten och kortaste dagen på året. Sedan blir dagarna längre igen och vi går mot ljusare tider.
I Vänersborg också?
Ja, bandylaget IFK Vänersborg går i varje fall mot ljusare tider – rent ekonomiskt. IFK krävde nämligen skadestånd för att arenabygget blev försenat och för förra vinterns takras på arenan.
IFK får nu sina pengar, vartenda öre. Skattebetalarna i Vänersborg har fått betala skadestånd till IFK för att den skattefinansierade arenan inte blev klar i tid och inte höll för snö. Bo Carlsson, avgående kommunalråd och nybliven 2:e vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden, avgående kommunalrådet Lars-Göran Ljunggren och den alldeles nyvalde ordföranden i kommunstyrelsen Gunnar Lidell har nämligen skrivit på ett papper där kommunen förbinder sig att betala hela det skadeståndsanspråk på 621.252 kr som IFK krävt.
Det betyder att IFK t ex får skadestånd för att IFK inte har fått in 38.000 kr i intäkter från Vetlanda och Villa Lidköping. IFK missar intäkter för att de inte kunde hyra ut arenan till dessa lag. IFK hyra ut…? Tänk att jag trodde att sådana här hyrespengar betalades till kommunen…
Kommunens pengar går alltså rätt ner i IFK:s fickor. Vad säger kommunens andra föreningar? Vad säger Lars Blomgren, ordförande inte bara i Kulturnämnden, utan också i Blåsut?
IFK får också skadestånd, över 100.000 kr, för att klubben inte kunde träna i arenan på grund av förseningen. IFK tvingades träna i Ale Arena. Det får nu kommunen betala. Jag undrar om Blåsut och Vargön också får pengar för sånt här?
IFK får också ersättning för förstörd bandyutrustning, som t ex tejpar och bandyväskor, förstört kanslimaterial, som t ex kopieringspapper, förstörda lagervaror till IFK-shopen samt vattenskadad musikanläggning mm. Man undrar om inte det finns försäkringar. Har inte kommunen försäkringar? Har inte IFK försäkringar? Jag vill minnas att det mesta betalades på försäkringar när bandyläktaren brann ner. Förresten. Har kommunen fått se allt det förstörda och typ värderat det? Eller har man helt litat på IFK:s ord? Kan man lita på IFK:s ord? Kan man lita på IFK:s ordf? Något säger mig att man ska vara lite försiktig med det.
Signaturen Socialarbetare kommenterar så här idag på TTELA:s nätupplaga:
“Det är otroligt, inte konstigt att gemene man inte litar på politikerna i Vänersborg, spelar ingen roll hur man röstar i denna ankdamm, pengar behövs till socialtjänst, socialsekreterare går på knäna av arbetsbelastning.”
För det är ju faktiskt så det är, kommunen har en (1) påse med pengar. Ger kommunen mer pengar till IFK, mer pengar till bandyn, så blir det mindre pengar till t ex förskola och det sociala. Det är den bistra sanningen.
Som en bekant sa idag (faktiskt): “I Vänersborg har man lagt skolan på is!”
Smått och gott (och inte bara politik)
Mellan snöskottningen och julstädningen så har jag idag skrivit klart min överklagan till Kammarrätten. Förvaltningsrätten vägrade ju att pröva sakskälen i min begäran om laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, dvs att inte ge Eva Lindgren och mig ansvarsfrihet för Arena-skandalen – en skandal som sedermera Lars-Göran Ljunggren tagit ansvaret för. (Det har jag dock inte anfört som skäl i min överklagan. Borde jag ha gjort det?) Förvaltningsrätten skrev i sin dom:
“Det ankommer inte på förvaltningsrätten att vid en laglighetsprövning bedöma de bakomliggande orsakernas svårighetsgrad eller varje ledamots/ersättares ansvar för att rådande situation med icke beviljad ansvarsfrihet har uppstått.”
Kanske ska jag lägga ut min överklagan… Vi får se om det finns intresse.
Det har hänt en del den här veckan. Betongpartiernas odemokratiska agerande har gett en mycket fadd eftersmak. Det lär jag återkomma till. Sånt glömmer man inte, även om man skulle vilja.
De senaste veckorna har också skolan tagit sin tribut i tid och kraft. Betyg ska sättas, omdömen ska skrivas, hemsidan (Dalboskolans) ska uppdateras och annorlunda aktiviteter inför jul ska planeras. Och en packe prov och uppsatser ska rättas. Men det sistnämnda blir julaktiviteter. (I mitt nästa liv ska jag välja ett annat yrke…)
Samtidigt tar mina ändrade matvanor en del tid. Det är ju slut med snabbmaten sen två månader tillbaka. Har t ex inte ätit pizza på länge, länge… Och sen måste jag ju fixa mat till nästa arbetsdag. Det är ju som några av er som vet att det är LCHF som gäller. Men mår man bra av det, så är det inga större problem att fortsätta. Även om suget efter coca-cola, choklad, pommes frites och öl stundtals kan bli väldigt stort. Men inga återfall. Vikten är stabil (tyvärr), har bara gått ner något kilo den sista månaden. Å andra sidan är det ungefär 12 kg sammanlagt, och det är väl egentligen ganska ok. Och 1 dm runt midjan. Ska till VC och testa några värden i veckan som kommer.
När jag får lite mer tid över, förhoppningsvis efter att jag öppnat alla julklappar och rättat åtminstone en del av proven, tänker jag börja skriva på mitt nästa “projekt”. Denna gång handlar det inte om politik. Jo det gör det väl, kanske, på sätt och vis, men i varje fall inte på ett direkt sätt. Det är klart att utan mitt politiska engagemang hade jag inte behövt drabbas av det som hände. Vad jag pratar om lär ni märka. En ledtråd. Jag är i ett avseende långsint, det är när någon angriper mig som person…
Har jag skrivit att jag har blivit invald i Barn- och ungdomsnämnden nästa mandatperiod också? Jag tror inte det, men det har jag. Och denna gång är Vänsterpartiet representerat med ytterligare en ordinarie ledamot! 2 ordinarie och 2 ersättare! Kanon!
“Jag tar på mig ansvaret”
På det sista fullmäktigesammanträdet för året ställde jag följande skriftliga fråga till kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggren:
I våras diskuterades det flitigt i våra politiska församlingar, i massmedia och bland invånarna i Vänersborg vem eller vilka som var ansvariga för den katastrofala fördyringen av Arena Vänersborg.
Revisorerna hade sin version klar, samtliga ledamöter i Barn- och ungdomsnämnden var ansvariga. Revisorerna tyckte som bekant att det var helt ointressant om ledamöterna hade röstat nej till Arenan eller inte. Ja, revisorerna tyckte att det var ointressant om ledamöterna hade röstat överhuvudtaget. Samtliga ledamöter var kollektivt skyldiga till fördyringen.
Revisorerna föreslog således kommunfullmäktige i maj att ansvarsfrihet inte skulle beviljas för ledamöter och ersättare som under 2009 haft uppdrag i Barn- och ungdomsnämnden.
Lars-Göran Ljunggren (S) gick upp i talarstolen och yrkade bifall till revisorernas förslag. I den följande voteringen röstade Lars-Göran Ljunggren ja till revisorernas förslag.
Måndagen 22 november meddelade Lars-Göran Ljunggren att han inte ställer upp till omval nästa mandatperiod. I en intervju i Vänersborg Just Nu sa Ljunggren så här:
”Jag bär hundhuvudet för framför allt arenan, jag tar på mig det, jag borde ha sett till att vi haft en helt annan uppföljning. Sitter man som kommunstyrelsens ordförande har man det yttersta ansvaret och tillsynsplikten över nämnder och styrelser, som den verkställande makten får man ta på sig ett sådant ansvar.” (Vänersborg Just Nu, 25 nov 2010)
I en intervju med Västnytt sa Lars-Göran Ljunggren:
”Som kommunstyrelseordförande har man alltid det yttersta ansvaret … och det tar jag på mig.”
Lars-Göran Ljunggren, du har i kommunfullmäktige funnit mig ansvarig för fördyringen. Nu tar du på dig ansvaret.
Jag undrar därför:
Vad säger du egentligen, vad är det som gäller och vad innebär det att du tar ansvaret?
Frågan ställdes långt efter att TTELA:s reporter hade gått hem. Ljunggren kunde svara utan att särskilt många skulle få reda på vad han sa.
Ljunggrens svar blev först lite åt ”förstår-inte-riktigt-frågan”, men han fick så småningom ändå fram att han har tagit på sig ansvaret därför att han efter valförlusten hade ett samtal med sin lokale partiordförande. Vad jag förstår innebar det att hans lokale ordförande ville att han skulle ta på sig ansvaret för valförlusten. Och det gjorde naturligtvis Ljunggren, av taktiska skäl. Då behövde ju inte sossarna se självkritiskt på sin politik under den gångna perioden. Då behövde de ju inte göra upp med nerdragningar inom t ex skola och förskola. Då behövde de inte heller ta tag i arenaskandalen osv osv. De behövde inte ens diskutera samarbetet med det konservativa Centerpartiet och den kontroversielle Bo Carlsson. Partiet behövde en enskild person som syndabock – och det ställde Ljunggren upp på som den genuine socialdemokrat han är. Som tack får han någon post i kommunens politiska byråkrati och sitt inflytande i socialdemokratin får han säkerligen behålla. Fast kanske inte så öppet.
”Jag tar på mig ansvaret” sa Lars-Göran Ljunggren, men inte för att han ansåg själv att det var hans fel eller hans ansvar.
Det är som alltid lätt att prata. Betongherrar som Ljunggren har en tendens att göra det. Det kan gälla utfästelser om demokratiskt sinnelag, hur fantastiskt lyhörd man är mot alla oliktänkande, sin högtstående moral, sitt ansvar osv osv. När det kommer till praktiken är de fina orden oftast inget värda. När det kommer till praktiken tänker de alltför ofta bara på sig själva och sina positioner.
Det är som förut
På onsdagens fullmäktige visade det sig att det som många befarat var sant. Betongpartierna med de ledande betongpolitikerna fortsätter att styra Vänersborg.
Det blir precis som förut, fast lite tvärtom.
Moderater och Socialdemokrater hade kommit överens. Målet var att till varje pris hindra de oppositionella uppstickarna från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet att få något som helst inflytande i de kommunala församlingarna. De 14 mandat som dessa partier har tillsammans struntade man fullständigt i. Man skulle inte låtsas om att 6.330 personer i Vänersborg röstade på något av dessa partier. För att nå detta mål behövde M+S tumma på de demokratiska principerna. Det var inga problem.
Det var precis som förut.
De gamla betongmännen Ljunggren, Lidell och Carlsson träffades med all sannolikhet i något av kommunalrådsrummen där de har hållit till i 8 år. Där kom de överens, där finslipade de taktiken.
Precis som så många gånger förut. Fast lite tvärtom.
Kanske lät det så här. ”Jag måste ha något med mig till mina medlemmar” sa Lars-Göran. ”Jag kan ju inte bara börja samarbeta med M så där öppet.” Det förstod Gunnar. ”Om vi går med på er budget då…” sa Gunnar. ”…så röstar ni på oss när det gäller posterna som 2:e vice ordförande. ”Visst” sa Ljunggren. ”Nja” sa Bosse. ”Jag då?” ”Du kan väl få bli 2:e vice i samhällsbyggnads” sa Gunnar. ”Kör!” sa Bosse. ”Vänsterpartiet då?” Alla skrattade. ”Det blir som förr!” sa Lars-Göran. ”Ja, fast lite tvärtom” sa Gunnar.
Vänsterpartiet föreslog Marianne Ramm till 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige. De borgerligas kandidat var Kerstin Andersson (FP). Vid omröstningen röstade sossarna på Kerstin. Marianne som i många år arbetat tillsammans med socialdemokrater i Folkets hus… Nu röstade de på en folkpartist.
James Bucci föreslogs till 2:e vice i kommunstyrelsen. De borgerliga förde fram Johan Ekström (FP). Johan som har hunnit bli 68 år är väl inte känd som någon radikalare politiker. Många sossar har i bänkarna ofta lett lite överlägset åt hans inlägg från talarstolen. I valet mellan den radikale James och den konservative Johan så röstade sossarna på Johan Ekström.
Jag trodde inte att detta var sant. Inte nog med att moderater, folkpartister, kristdemokrater, centerpartister och socialdemokrater kommer överens mellan blocken, de lät också partitaktik gå före demokratins principer! Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet som tillsammans har fått 26,9% av vänersborgarnas röster får alltså inte en enda ordförandepost! De andra partierna struntade i vad vänersborgarna sagt, de såg bara till sin egen makt! Det är inte bara bedrövligt, det är något ännu värre…
Men det är som förut.
Jag var tvungen att gå upp i talarstolen. Demokrati är ju viktigt. Jag ville höra någon åtminstone försöka förklara för mig hur denna utestängning av Vänsterpartiet gick att få ihop med principerna om demokrati. Jag vädjade till ledamöterna i betongpartierna att fundera lite extra på vad de sysslade med. Jag frågade:
Hur mycket anser ni att de demokratiska principerna är värda i praktiken?
Vad betyder demokrati här ikväll?
Ingen svarade. Jag gick upp och upprepade mina frågor. Ingen svarade. Man bemödar sig inte ens om att svara på en vänsterpartists frågor. Vi finns inte. Jag finns inte.
Det är som förut.
På Facebook dagen efter skriver en ledande socialdemokrat i fullmäktige: ”vad var det biskop Brask sa ’härmed är jag nödd och tvungen’… måhända fegt – men så är det…”. Partipiskan viner. Ljunggrens ord gäller fortfarande. Alla andra lullar med.
Det är precis som vanligt.
Stackars alla vänersborgare som röstat på Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet. Era röster är bortkastade. Betongpartierna styr Vänersborg i 4 år till.
Det är som förut, fast lite tvärtom.
Äntligen …. men var är skillnaden?
Insändare i TTELA idag från Vänsterpartiet Vänersborg.
På onsdag skrider ”nya” fullmäktige i Vänersborg till handling. Fyra år styrde S+C i Vänersborg. Den borgerliga oppositionen gjorde inte mycket väsen av sig, anslöt sig till S+C nästan undantagslöst i alla stora beslut.
Väljarnas dom blev tydlig: S+C gick från 26 till 15 mandat, M+FP+KD från 17 till måttliga 20.
Rösterna gick till V och MP som fördubblade sina mandat, från 4 till 8 resp 2 till 4. Uppkäftiga VfP fick 2 mandat. Partierna utanför den ”stora familjen Vänersborg” gick från 6 till 16 mandat.
Nu ska platser i nämnder och styrelser fördelas. Goda idéer från det ”tredje blocket” bör finnas med tidigt i beslutsprocessen, vi bör få plats i presidierna.
Men det blir tvärstopp. Den borgerliga gruppen gör allt för att ”familjen” hålls intakt.
Stora famnen öppnas och valets förlorare släpps in. M anger takten och S får lulla med. Som förut – fast lite tvärtom.
Vad menas med ”förnyelsen”, för det var väl ropet om förnyelse som hördes innan valdagen?
Det är klart att jag ska överklaga!
Jag fick ett oväntat samtal i fredags. Det handlade om Förvaltningsrättens dom förra måndagen, en dom som onekligen gjorde mig lite nedslagen. Domstolen prövade ju inte ens det individuella revisionsansvaret. Det handlar naturligtvis om kommunfullmäktiges unika beslut att inte ge mig ansvarsfrihet för arenabygget trots att jag röstade nej, och reserverade mig.
”Du är ett stort samtalsämne i kommunala kretsar” sa rösten i andra änden.
Rösten tillhörde en man som är expert på Kommunallagen, en man som föreläser om den för politiker och tjänstemän.
”Du måste överklaga för alla kommunalpolitikers skull. Vi är många som följer ditt fall.”
Han tyckte att det var helt absurt att bli ansvarig när man reserverat sig. Han sa åt mig att läsa igenom propositionen om den nya Kommunallagen från 1990/91 för att få reda på syftet med lagen när det gäller det individuella revisionsansvaret.
Fan, jag blev upplyft och stridslysten av samtalet! Det är klart att jag ska överklaga och söka prövningstillstånd i Kammarrätten!
Och så skrev jag en fråga till Lars-Göran Ljunggren som ska ställas i fullmäktige på onsdag.
Om förhandlingarna mellan M+FP och V
På onsdag väljer alltså kommunfullmäktige nämnder och styrelser. Det bloggade jag om tidigare. Mina ord gav upphov till en diskussion på Facebook. I diskussionen hävdades från moderat håll att den nya majoriteten, dvs M+FP, och numera också KD, har sträckt ut handen till Vänsterpartiet och erbjudit samarbete.
Jag vill kommentera detta. Det innebär vissa upprepningar, men så får det bli.
Det är sant att Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet och Välfärdspartiet har diskuterat med M+FP (KD hade då inte anslutit sig). Vi möttes mer än en gång.
M+FP ställde krav för ett samarbete, orimliga krav. M+FP erbjöd V+MP+VfP posterna som 2:e vice ordförande i de 3 stora nämnderna. I gengäld skulle V+MP+VfP inte kräva posterna som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.
Det räckte dock inte med detta krav. För att ingå en uppgörelse ställde M+FP också ett krav när det gällde budgeten för 2011. Vid tiden för samtalen fanns det tre budgetförslag. M+FP föreslog i sitt förslag 2 miljoner till Barn- och ungdomsnämnden för ”kvalitetshöjande åtgärder”, Vänsterpartiet 6,9 miljoner till förstärkt personaltäthet och S+C föreslog 6 miljoner till detsamma. I kommunfullmäktige skulle de tre förslagen ställas mot varandra med följd att Vänsterpartiets förslag skulle röstas ner. Två alternativ skulle då ställas mot varandra, 2 MKr mot 6 MKr. M+FP krävde att vi det läget skulle lägga ner våra röster. Det skulle innebära att förslaget från M+FP på 2 MKr skulle vinna.
Det insåg nog också M+FP att Vänsterpartiet inte skulle kunna gå med på. Vänsterpartiet skulle självklart rösta med förslaget på 6 MKr från S+C i det läget. Den summan låg ju mycket nära vårt eget förslag.
I diskussionerna framfördes också synpunkten att denna typ av överenskommelse skulle gälla hela mandatperioden. Den framfördes från Folkpartiet. Möjligtvis delades inte denna uppfattning av M. Det framkom inte riktigt.
Kraven från M+FP på vad Vänsterpartiet skulle ge i gengäld för att få tre vice ordförandeposter var alltså orimliga. Min uppfattning är att M+FP visste det. Dessutom kunde inte förhandlarna lova att Vänsterpartiet verkligen skulle få dessa poster. Det var inte säkert att medlemmarna i respektive parti skulle stödja resultatet av förhandlingarna(!). Den utsträckta handen kändes för mig, och känns så än starkare idag, att förhandlingarna fördes av endast ett skäl, att M+FP senare skulle kunna säga: ”Vi gav er en chans men ni tog den inte!”
I synen på posterna som 2:e vice ordförande anser Vänsterpartiet att är man kommunens 3:e största parti med 15% av rösterna och dessutom ingår i ett valteknisk samarbete med Miljöpartiet och Välfärdspartiet och därigenom representerar 27% av väljarna så bör demokrati innebära att posterna som 2:e vice ordförande går till partierna i detta block. Vänsterpartiet tar dessa poster av egen kraft, på grund av de röster vi har fått. Det är ingen sak för förhandling. Det handlar om respekt för valresultatet. Anser jag.
M+FP, nu tillsammans med KD, vill inte ge V+MP+VfP dessa poster. Lena (M) skriver på Facebook att Vänsterpartiet ”inte ville ha det som erbjöds eftersom ni inte fick mer”. För mig är det en underlig syn på demokrati. Demokrati kan inte innebära att det är M+FP som ska bestämma vem som ”ska få vad”. Det måste vara valet som avgör. Och i valet hade vårt block 27%. Det kan jämföras med S+C som tillsammans fick 29%. Och S får samtliga poster som vice och 1:e vice ordförande…
Vänsterpartiet kräver helt enkelt att väljarnas röster i ett demokratiskt val ska respekteras. De ska inte bli föremål för politiskt rävspel. Demokrati är för allvarligt för det. Nu ”straffas” Vänsterpartiet och de partier vi har teknisk valsamverkan med. Vi kommer inte att få en enda ordförandepost på onsdag. I stället provocerar M+FP+KD genom att erbjuda Centerpartiet och Bo Carlsson platsen som 2:e vice ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden. Centerpartiet som fick 6% av rösterna! 6%!
Det är uppenbart att det är ett politiskt spel, ett spel där vissa partier tänjer på demokratins principer – allt för att begränsa Vänsterpartiets inflytande.
Senaste kommentarer