Arkiv

Författararkiv

Internationella kvinnodagen

8 mars, 2024 Lämna en kommentar

Idag är det den internationella kvinnodagen.

Den internationella kvinnodagen har gamla anor i den socialistiska arbetarrörelsen. På initiativ av den tyska kommunisten (ja, hon var faktiskt det) Clara Zetkin bestämde Andra internationalen redan 1910 att en särskild kvinnodag skulle firas den 8 mars. Dagen är dock inte särskilt socialistisk längre. Idag finns kvinnodagen med i FN:s lista över högtidsdagar, och den har därmed också blivit en mer “opolitisk” högtidsdag.

Den internationella kvinnodagen firas världen över och i vissa länder är den en nationell helgdag. I Sverige hade förr i tiden “Filippa” namnsdag denna dag och det fanns föräldrar som namngav sina döttrar efter, bland annat, kvinnodagen… 1994, möjligtvis 1993, flyttades emellertid namnet av någon obegriplig anledning till den 2 maj. Den 8 mars blev istället Sivs dag.

Det sägs att “Siv” betyder brud eller hustru, och det kanske inte är ett särskilt lämpligt namn på den internationella kvinnodagen… Däremot har namnet mycket gamla anor, asaguden Tors fru hette Siv…

Den internationella kvinnodagen till ära har Vänsterpartiet i Vänersborg skickat en insändare till TTELA. Den publicerades i morse på TTELA:s hemsida – ”Sveriges mest kvinnofientliga regering”. Imorgon lördag ska insändaren enligt uppgift publiceras i papperstidningen. Insändaren är undertecknad av Elin Segerlind (ordförande Vänsterpartiet Vänersborg), Ida Hildingsson (kommunpolitiker) och Stefan Kärvling (gruppledare):

===

Sveriges mest kvinnofientliga regering

Vi behöver en regering som är till för alla. Vi behöver krispolitik som funkar för vanligt folk. Som skyddar välfärden och tryggheten för föräldrar, och för de som utsätts för våld.

När regeringen och SD slaktar den svenska sjukvården så drabbar det kvinnor i Sverige hårt. Det handlar om jobbet och vardagen för hundratusentals kvinnor. Vissa förlorar själva sitt jobb, andra drabbas genom att en redan pressad arbetssituation blir än värre när kollegor försvinner. Regeringen och SD låter kvinnodominerade arbetsplatser inom skola och omsorg förblöda.

Regeringen och SDs brist på krispolitik slår hårt mot alla med låga inkomster och det är i Sverige idag framför allt kvinnor, inte minst ensamstående mammor. Högern gör ingenting för att få ner de höga matpriserna och ingenting för att få ner de stigande priserna i kollektivtrafiken, som kvinnor är särskilt beroende av. Antalet barnfamiljer som vräks ökar kraftigt. Istället läggs pengarna på skattesänkningar som ger mest till de som redan har mest, vilka vi vet framförallt är män.

Mönstret går igen på område efter område. De ändrar kraven på skyddade boenden så att det blir svårare för kvinnojourerna och så att privata bolag riskerar ta över – förlorare är våldsutsatta kvinnor som behöver hjälp. De håller på att förvandla något så grundläggande som föräldraledigheten till en marknad genom den så kallade nannyreformen och de planerar försämringar av sjukförsäkringen som vi vet drabbar kvinnor särskilt hårt. Den strypta familjeåterföreningen drabbar framför allt kvinnor på flykt. De avskaffar den feministiska utrikespolitiken så att jämställdhetsarbete över hela världen drabbas.

Regeringen vägrar fördöma Israels dödande i Gaza, där majoriteten av de dödade är kvinnor och barn! Det står nu klart att regeringen är den mest kvinnofientliga regeringen i Sverige i modern tid.

Vänsterpartiet Vänersborg har återkommande lagt budgetförslag med mer resurser till verksamheterna inom skola och social omsorg. Vi vill även se att resan mot arbetstidsförkortning påbörjas inom kvinnodominerande yrken såsom äldreomsorgen. Att Bostad Först modellen införs är en viktig förutsättning för allas rätt till bostad och att våldsutsatta kvinnor ska få stöd oavsett missbruksproblematik, funktionsvariation eller ålder.

Istället för den högernationalistiska regeringens kvinnofientliga politik, behöver Sverige en regering som är till för alla. Vi behöver en krispolitik som hjälper människor genom krisen med sänkta matpriser och billigare kollektivtrafik. Vi behöver rädda sjukvården och den övriga välfärden. Våldsutsatta kvinnor ska få skydd och Sverige måste ta hänsyn till kvinnors asylskäl. Sverige behöver feminism!

Kategorier:Debattartiklar och insändare, feminism, Vänsterpartiet

Vad hände med överklagan av VSS strandskyddsdispens? (1)

7 mars, 2024 4 kommentarer

Det är onekligen en del som händer i Vänersborgs kommun just nu. Eller rättare sagt, som alltid. På senare tid har som bekant även Länsstyrelsen i Vänersborg “blandat sig i” och jobbat på att Vänersborg ska “sättas på kartan”. Länsstyrelsen har nämligen aktivt bidragit till att behandla och bedöma kommuninvånare på olika sätt utifrån, som det tycks, personliga överväganden, synpunkter och preferenser. Det berättade jag för övrigt om i två blogginlägg “Är Länsstyrelsen objektiv?” för en månad sedan. Samma personer på Länsstyrelsen har tolkat underlag, vittnesuppgifter, bevis, fotografier och Miljöbalken på helt olika sätt i de båda fallen.

Det handlar om två ärenden om strandskyddsdispenser – på Sikhall 1:22 och Juta. Fallet Juta är överklagat till Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm (MÖD). Det har jag redogjort för i flera inlägg. (Se det första inlägget “MMD: Dom över Juta”.) Nu tänkte jag redovisa vad som har hänt i fallet Sikhall 1:22.

Den 5 december 2023 fattade byggnadsnämnden i Vänersborgs kommun två beslut om fastigheten Sikhall 1:22. Bakgrunden till de båda ärendena var att en kommuninvånare redan 2021 misstänkte att Vänersborgs Segelsällskap (VSS) hade brutit mot strandskyddsreglerna. VSS anmäldes därför till miljö- och byggnadsförvaltningen som då upprättade ett tillsynsärende. (Se “Brott mot strandskyddet i Sikhall”.)

Miljö- och byggnadsförvaltningen inspekterade fastigheten och enligt rutinerna kommunicerades resultatet med fastighetsägaren, dvs Segelsällskapet. VSS redogjorde för sin syn, och passade dessutom på att söka strandskyddsdispens för några anordningar som föreningen uppenbarligen insåg inte var okej utifrån strandskyddsreglerna.

Byggnadsnämnden beslutade, nästan 3 år efter anmälan, att dels avskriva tillsynsärendet och dels ge:

“strandskyddsdispens i efterhand för tak över grillplats 4,2m x 4,2m samt förråd 2,5m x 5m.”

Det var ett bra beslut för Vänersborgs Segelsällskap. Jag ska inte diskutera innebörden av beslutet, det har jag gjort i ett antal blogginlägg – se fem inlägg med början “Byggnadsnämnden och strandskydd”. Hela ärendet blev dessutom välkänt i västra Sverige när SVT uppmärksammade byggnadsnämndens beslut… (Se “SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22”.)

Alla strandskyddsdispenser ska prövas av Länsstyrelsen. Det brukar vara en oviss och “svettig” väntan för de kommuninvånare som av någon anledning har fått dispens av byggnadsnämnden. Denna gång gick prövningen emellertid mycket lätt och smidigt. Redan samma dag som ärendet hamnade hos Länsstyrelsen, den 15 december, bestämde sig Länsstyrelsen.

“Länsstyrelsen beslutar att godkänna Vänersborgs kommuns beslut den 5 december 2023 i ärende STR.2023.15 om strandskyddsdispens för förråd och tak över grillplats på fastigheten Sikhall 1:22, Vänersborgs kommun.”

Det var tydligen ett enkelt beslut. Länsstyrelsen motiverade:

“Länsstyrelsen anser inte att det finns någon grund för att pröva kommunens beslut.”

Tillsynsärenden prövas inte av Länsstyrelsen, inte heller detta ärende. Det innebar att staket, lekplats, sandlådor mm på Sikhall 1:22 som hade anmälts till miljö- och byggnadsförvaltningen, och som nämnden hade beslutat att avskriva, inte behandlades av Länsstyrelsen.

Byggnadsnämndens beslut, och därmed också Länsstyrelsens bedömning, överklagades av Gestads Hembygdsförening genom sin ordförande Jan Andersson. Dessutom överklagade också en privatperson, “X”. De överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen. (Se “Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad”.) Jan Andersson överklagade också till Förvaltningsrätten i Göteborg.

Andersson och “X” reagerade framför allt mot att fastigheten hade privatiserats. “X” skrev i överklagan bland annat:

“Utestängande av det rörliga friluftslivet är ett faktum…”

Jan Andersson skrev:

“Hembygdsföreningen anser att staket och grillplats mm mycket starkt privatiserar den gräsmatta som inte är privatzon, likaså grillplatsens läge just där tillgängligheten måste vara till gästhamnen, samt för att den andra infarten till tomten har en vägbom.”

Andersson skickade med ett flertal fotografier varav några som var “nya” sedan behandlingen i byggnadsnämnden. Det var fotografier som styrkte hans sak, bland annat fotografier som visade när staket fanns och inte fanns. (Se “SVT och strandskyddsdispensen på Sikhall 1:22” och “Strandskyddsdispensen på Sikhall överklagad”.)

Det blev en del kommunikation mellan parterna. Länsstyrelsen ville att Andersson och “X” skulle förtydliga sig och förklara på vilket sätt de var berörda av det överklagade beslutet.

Länsstyrelsen visade inget intresse av det som Andersson och “X” förde fram i sakfrågan, dvs om byggnadsnämndens beslut i frågan om Sikhall 1:22. Länsstyrelsen var inte intresserad av om Segelsällskapet hade brutit mot strandskyddsdispensen eller inte. Länsstyrelsen var bara intresserad av om Gestads Hembygdsförening och personen “X” hade rätt att överklaga överhuvudtaget.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Vad hände med överklagan av VSS strandskyddsdispens? (2)”.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Länsstyrelsen, Sikhall, strandskydd, Vänersborgs Segelsällskap

KS (28/2): Budget, arenan, SD och Norra skolan

5 mars, 2024 1 kommentar

Förra onsdagen, den 28 februari, sammanträdde kommunstyrelsen. Jag skrev ett blogginlägg inför sammanträdet där jag gick igenom ärendena. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.) Sammanträdet blev inte så långt som de flesta ledamöter hade förväntat sig. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) avslutade mötet kl 14.20.

På mötet var det mycket och väldigt bra information från tjänstepersonerna. Det tycks som att de blir allt mer professionella och objektiva med tiden. De tar in flera olika perspektiv på frågorna och börjar redovisa argument för och emot. Så har det inte alltid varit, och är kanske fortfarande inte i alla nämnder…

Det blev ingen större diskussion om budgetanvisningarna. Det förslag som kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) hade till budgettilldelning för nämnderna nästa år antogs av kommunstyrelsen. Inget oppositionsparti hade något eget förslag till anvisningar, men inget parti röstade heller för Augustssons förslag. Det var bara, naturligtvis, de fyra styrande partierna som gjorde det.

Moderater och Liberaler lämnade en protokollsanteckning som jag inte riktigt uppfattade. Det blir till att läsa den när protokollet är justerat. (Tillägg kl 14.45. I protokollet som publicerades alldeles nyss, så finns det det ingen protokollsanteckning.) Vänsterpartiet lämnade också en protokollsanteckning. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.)

Det kommer att bli mycket diskussion om budgeten för 2025 senare under våren. De styrande partierna ser ut att hålla hårt i pengarna och låta verksamheterna få fortsätta ”effektivisera”. (Effektivisera är ett “finare” ord för besparingar och neddragningar.) De borgerliga partierna, M+L, kommer antagligen att föreslå en ännu stramare budget än de styrande. Vänsterpartiet blir säkerligen som vanligt det enda parti som vill satsa på verksamheterna och arbeta för att behålla personal och kvalitet i verksamheterna, och allra helst förbättra dem. Förra året lade Medborgarpartiet emellertid ett budgetförslag som var väldigt likt V. Vi får se om det var ett undantag eller ett trendbrott.

Hur Sverigedemokraternas budgetförslag kommer att se ut framåt vårkanten är det nog ingen som kan gissa. Partiet brukar överraska både andra partier – och sina egna väljare. SD är ganska oförutsägbart, men med tanke på partiets nära koppling till de borgerliga i regeringskansliet så blir chanserna, eller riskerna, allt större att de anammar Moderaternas och Kristdemokraternas extrema marknadsekonomiska tänk och politik.

Jag tror knappast att det är den ekonomiska politiken som får allt fler SD:are i Vänersborg att vända ryggen till sitt parti. Det var 18 personer på SD:s valsedel i valet 2022, nu är de bara 8 kvar. I veckan som gick hoppade nämligen även Helmuth West av SD. Det verkar dock som att West tänker sitta kvar i kommunfullmäktige som partilös och även i socialnämnden, ordinarie, och kultur- och fritidsnämnden, ersättare. På kommunens hemsida är redan partiblomman borttagen på West. Och i skrivande stund nås jag av ett rykte om att ytterligare en SD-medlem gör West sällskap – och blir politisk vilde. I så fall är det bara 7 kvar i kommunfullmäktige. Gruppledaren och SD:s ordförande i Vänersborg Anders Strand har onekligen stora problem att ta tag i och reda ut.

Helmuth Wests avhopp hade inget att göra med KS-sammanträdet och det har inte Jonathan Svenssons (S) avsägelser av alla uppdrag i Vänersborgs kommun att göra heller.

Jonathan Svensson har tjänstgjort som ersättare i Sveriges riksdag det senaste halvåret. I måndags blev han ordinarie ledamot. (Grattis till det fina uppdraget Jonathan!) Det är orsaken till att han lämnar kommunpolitiken. Svensson har haft flera uppdrag i kommunen, bland annat var han ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Uppdraget i riksdagen innebär dock inte att Svensson övertar Jörgens Hellmans tidigare bostad i Gestad… (Se GP “S-topp skriven i stuga utan toalett” och TTELA “Det handlade aldrig om lägenheten för Hellman”.)

I budgetanvisningarna (ja, jag är tillbaka på KS-sammanträdet) finns det 2,1 milj kr avsatta till kultur- och fritidsnämnden för ökad hyra för Arena Vänersborg till följd av underhåll. Kommunfullmäktige beslutade ju i juni att avsätta 20,8 milj kr för att åtgärda taket på arenan nästa år. Investeringspengarna ska bekosta en omläggning av takduk inklusive snörasskydd och skärmtak. En del av pengarna ska även användas till invändig belysning. (Se “Taket på Arena Vänersborg”.)

De flesta som har insyn i “projektet” är övertygade om att 20 milj inte räcker. Jag kan nu avslöja att det inte är pengarna som är problemet. I förra veckan fick samhällsbyggnadsnämnden reda på att inget företag har anmält intresse av att åta sig uppdraget att åtgärda takproblemen på arenan. Om det vill sig riktigt illa får IFK spela allsvenskan (“division 2”) i Trollhättan nästa säsong…

Det här med begrepp är inte helt lätt. Under ärendet “Strategi för internationella arbeten” kom begreppet “strategi” upp. Det är ett av nyckelbegreppen i kommunens styrande dokument. Henrik Harlitz (M) och Lena Eckerbom Wendel (M) ansåg att strategin för internationella arbeten innehöll fina ord och fina tankar, men det fanns inget “hur” med. Det var svårt att läsa ut en handlingsinriktning i strategin menade de. En strategi handlar om hur ett mål ska uppnås. Kommundirektören menade att “hur-et” kommer i ett program eller i en plan, inte i strategin. Vem som har rätt vågar jag inte uttala mig om, jag konstaterar bara att det tydligen inte bara är jag som stundtals känner en viss begreppsförvirring. Jag tror att jag hörde att Harlitz tänkte lägga en protokollsanteckning. Allt kanske klarnar då… (Tillägg kl 14.45. I protokollet som publicerades alldeles nyss, så finns det det ingen protokollsanteckning.)

Miljöprogram 2030 håller på att revideras och bli en – miljöstrategi. Anders Strand (SD) ville bland annat ändra begreppet “förnybar” till “fossilfri”. Ärendet slutade med en votering. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige blir att behålla begreppet “förnybar” – med röstsiffrorna 8-7. Vänsterpartiets röst avgjorde voteringen. Jag misstänker starkt att fossilfri innebär fritt fram för kärnkraft. Och visst har man ibland ändrat åsikt sedan ungdomens dagar. Men inte när det gäller kärnkraft…

Det var flera strategier som behandlades i kommunstyrelsen – se “KS (28/2): Budget 2025 mm”. Alla kommer så småningom att beslutas i kommunfullmäktige.

Ärendet “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan” gav inte heller upphov till några diskussioner. Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige, och där antar jag att det blir en större diskussion. Däremot ser jag inte att beslutet skulle bli annorlunda än i KS eller BUN. (Se “Norra skolans öde beseglat”.)

Byggnaderna på Norra skolan har ju som bekant misskötts en längre tid. Barn- och utbildningsnämnden har helt enkelt ställts inför ett fullbordat faktum. Det finns ingen möjlighet att bedriva skolverksamhet på skolan i höst, en flytt av eleverna och skolverksamheterna är en tvingande nödvändighet. BUN ville emellertid inte fatta beslutet att lägga ner Norra skolan. Det var kommunfullmäktiges ansvar och uppgift. Beslutet i kommunstyrelsen i onsdags var därför bara en mellanstation på vägen till fullmäktige.

Vad som händer med Norra skolans lokaler har utretts, även om utredningen på grund av otillräckliga ekonomiska resurser är ofullständig. Utredningen har dock kommit fram till att en totalrenovering kommer att kosta 120 milj kr, och då är inga verksamhetsanpassningar inräknade. Bara själva renoveringen innebär en hyra på cirka 10,9 milj kr per år, dvs. 2.520 kr/kvm.

Det är mycket pengar och det finns många som tvivlar på att det ska kosta så mycket. Från Fastighet och service har jag fått följande förklaring till den beräknade kostnaden:

”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”

Utredningen föreslår att en ny, en ytterligare utredning ska fokusera på en kombination av verksamheterna musik- och kulturskola, förskola och daglig verksamhet på Norra skolan. BUN ställer sig positiv till att fortsätta utreda möjligheten att anpassa byggnaderna för förskola. BUN kommer att behöva lokaler för förskola i centrala stan inom några år. Kultur- och fritidsnämnden bedömer att det skulle kunna vara lämpligt att bedriva Musik- och kulturskolans verksamhet i Norra skolans lokaler. Oppositionen i Socialnämnden menar att det ska fortsätta utredas om möjligheten att i Norra skolans lokaler utforma en:

“inriktning för personer inom autismspektrumet eller andra intellektuella funktionsnedsättningar, där rörelseförmågan inte är begränsad.”

Socialnämnden ser också möjlighet till t ex kontorslokaler och boendeplatser inom socialpsykiatrin eller för att möta behov av akut hemlöshet.

Jag tror knappast att några kommunala verksamheter kommer att ha råd med de ökade hyreskostnaderna, i varje fall inte utan kostnadstäckning.

Å andra sidan är alternativet att kommunen står där med tomma lokaler. Och det är sannolikt svårt att sälja Norra skolan i det skick den befinner sig i. Ska kommunen först renovera byggnaderna för 120 milj kr så lär det bli svårt att få tillbaka de pengarna vid en försäljning. Historien om misskötseln av Norra skolan är dyster och sorglig – och kan bli mycket dyrbar…

Det kommer antagligen att bli en hel del sagt kring Norra skolan, misskötseln, historien, svikna löften osv på kommunfullmäktiges nästa sammanträde den 13 mars.

Jag kan inte hjälpa det, men mina tankar går till Shakespeares Hamlet:

“Något är ruttet i konungariket Danmark.”

Kategorier:Arena Vänersborg, Budget 2025, KS 2024, Nordstan, SD

Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (4)

4 mars, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (3)”.

Den sista punkten som Davidsson och juristen från Kjällgren tar upp i överklagan av Mark- och miljödomstolens (MMD) dom är hemfridszonen och intresseavvägningen enligt Miljöbalkens 7 kap 25 §.

Det här är en fråga som jag har skrivit om i många blogginlägg. Det är bara att konstatera – intresseavvägningen är till övervägande del en fråga om bedömning.  Och bedömningar handlar mindre om juridik och mer om personliga överväganden, synpunkter och preferenser. En miljöpartistisk domare i MMD kommer sannolikt till en helt annan bedömning och slutsats än en domare som sympatiserar med moderaterna. Och faktum är att en domstol var som helst i Europa skulle göra en annan avvägning av de enskilda och allmänna intressena än vad man gör i Vänersborg…

Davidsson menar att den tomtplatsavgränsning som MMD har beslutat om omöjligen kan anses utgöra en skälig kompromiss mellan de allmänna och enskilda intressena.

“Davidsson har alltså givits en tomtplatsavgränsning som till 97% utgörs av väg, huvudbyggnad, ett bergigt område mellan huvudbyggnaden och förrådsbyggnaden som alldeles uppenbart utgörs av ianspråktagen tomtmark och en mycket sluttande gräsmatta norr om huset som ligger som mest 6 meter ifrån huvudbyggnaden.”

Min gräsmatta i Nordstan är större än den gräsmatta som Davidsson har inom sin tomtplatsavgränsning ute på landet. Dessutom bor även jag inom strandskyddat område, även om Nordstan är bebyggt långt innan 1975… 

MMD menar att Davidssons gräsmatta, från grusvägen ner mot älven, har mycket stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Men Mark- och miljödomstolen tycks inte ha bedömt områdets faktiska betydelse för allemansrättslig tillgänglighet. Det ska man göra, det har MÖD slagit fast i en prejudicerande dom (M 4425-22):

”Det sistnämnda kriteriet (med hänvisning till 7 kap 18 c 1 st MB; min anm) kräver en bedömning av områdets faktiska betydelse för allemansrättslig tillgänglighet…” 

MMD har bara slentrianmässigt konstaterat att en större tomtplats skulle få en negativ påverkan på den allemansrättsliga tillgängligheten. Det är ett viktigt konstaterande av Davidsson i överklagandet. Företräder MMD, och Länsstyrelsen, verkligen allmänheten, vänersborgarna? Och på vilket sätt tar MMD hänsyn till det enskilda intresset?

Det kan även nämnas att Jutafastigheten med den nu beslutade tomtplatsavgränsningen har värderats till 5,3 miljoner kronor, att jämföra med 8 miljoner kronor om tomtplatsen hade sträckt sig längre ned mot vattnet.

Allmänhetens intressen ska i en intresseavvägning alltså vägas mot Davidssons intressen av att kunna disponera och använda sin fastighet på ett ändamålsenligt och rimligt sätt. I överklagan står det:

“Det får anses uppenbart för alla och envar att hemfridszonen som huvudbyggnaden genererar sträcker sig längre österut än de 6 meter från huvudbyggnaden som mark- och miljödomstolen har gett som tomtplatsavgränsning. Enbart en byggnad i den storleken genererar en större hemfridszon, och därutöver har byggnaden ett dominerande läge på höjden och en stor altan som vetter mot öster.”

Det här resonemanget har starkt stöd i några prejudicerande domar från MÖD. I en dom (M 12640-19) kom domstolen fram till att en tomtplats skulle omfatta ett område ända ner till en sjö:

“När det gäller förhållandena på platsen framgår det av det tillgängliga underlaget att strandområdet är lägre beläget än marken kring bostadshuset och att en person som befinner sig vid strandlinjen endast kan se husets tak. Fotografier tagna från bryggan visar dock att bostadshuset syns tydligt för den som närmar sig strandområdet från vattnet.”

Domstolen betraktade hela området från sjön till huset som privat, eftersom man kunde se bostadshuset från bryggan. Hela området från stranden till byggnaden skulle därför ingå i hemfridszonen, i den privata tomtplatsen.

Hemfrid har vad jag förstår av domstolens resonemang att göra med insyn. Kan man se in i huset eller in på den privata tomtplatsen så är den inte privat längre. Och då är det ingen hemfridszon. Men en hemfridszon har varje fastighetsägare rätt till.

Synsättet styrks av en annan dom i Mark- och miljööverdomstolen. I mål M 1850-15 motiverar domstolen sitt domslut:

“På denna plats bidrar den befintliga byggnadens utformning, med stora fönster mot vattnet som upptar nästan hela fasaden mot stranden, till att byggnaden får anses ha en inte obetydlig hemfridszon i denna riktning, likaså åt de två håll som gavlarna vetter mot.”

De stora fönstren i huset genererar alltså i sig en “inte obetydlig hemfridszon”. Och det av den anledningen att allmänheten kan gå längs stranden och titta in i huset – genom de stora fönstren… Möjligheten till insyn gör att bostaden och tomtplatsen inte är privat. Hemfridszonen måste därför omfatta hela området ner till sjön…

I en “tung” del av domen mot Bengt Davidsson skriver MMD:

“Enligt mark- och miljödomstolens bedömning visar utredningen i målet att området är av betydelse för det rörliga friluftslivet. Domstolen anser vidare att ett beslut om större tomtplats skulle ha negativ inverkan på den allemansrättsliga tillgängligheten samt på strandskyddets syften i övrigt.”

Jag tror att MMD hittar på. Det finns ingen som hävdar att “området är av betydelse för det rörliga friluftslivet”. Det är som Davidsson gör gällande – den allemansrättsliga tillgången till strandområdena har de senaste 50 åren utövats genom att allmänheten har kunnat passera längs med strandkanten. Det har aldrig någonsin varit så att allmänheten har spelat fotboll eller brännboll på Jutas gräsmatta.

Strandskyddets syfte är förvisso enligt Miljöbalken att långsiktigt (7 kap 13 §):

“trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Men i 7 Kap 18 f § i samma lag står det också:

“Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.”

Den fria passagen för allmänheten kan tryggas på ett tillfredsställande sätt genom att tomtplatsavgränsningen slutar 10 meter från strandkanten. Precis som byggnadsnämnden i Vänersborg har beslutat.

MMD avslutar sin dom:

“Mark- och miljödomstolen bedömer därför att det allmänna intresset som strandskyddet representerar väger tyngre än Bengt Davidssons enskilda intressen. Den beslutade tomtplatsen kan inte anses oproportionerlig.”

Det känns som ett hån.

Det är så oerhört många felaktigheter och obesvarade frågor i MMD:s dom att Davidssons fall måste tas upp av Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Allt annat skulle kännas väldigt fel. Om MMD:s dom vinner laga kraft skulle tilltron till det svenska rättsväsendet definitivt få sig en stor törn. Inte kan väl en underdomstol, som Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg, få lov att bortse från ett flertal prejudicerande domar från MÖD…? Eller låta personliga överväganden, synpunkter och preferenser övertrumfa Miljöbalken?

Nu är det bara för Bengt och Miranda Davidsson att vänta på Mark- och miljööverdomstolens besked.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (3)

3 mars, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (2)”.

Davidsson och juristen från Kjällgrens i Trollhättan räknar upp fler skäl till att Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) ska pröva om Mark- och miljödomstolen (MMD) har dömt rätt. 

Det är inte bara bron som Davidsson menar innebär ett betungande villkor. MMD menar att Davidsson ska markera tomten mot öster, dvs längs den streckade linjen på gräsmattan till höger mot älven:

“I denna del bedömer mark- och miljödomstolen att det är nödvändigt att markera tomtplatsavgränsningen i öster med staket, häck, mur eller liknande så att det framgår för allmänheten vilket område som är allemansrättsligt tillgängligt.”

Davidsson anför att ett staket är ett oskäligt betungande villkor för strandskyddsdispensen. Han menar även att ett sådant betungande villkor inte ska ställas upp eftersom åtgärden inte har ett direkt samband med föremålet för dispensprövningen.

Det är framför allt anmärkningsvärt att MMD har missat en dom i MÖD från 2017 (M 6607-16). I domen slog MÖD fast att om det föreligger en naturlig avgränsning så skall inte dispensen villkoras av exempelvis staket. Och enligt MMD, och även Länsstyrelsen, så finns det en naturlig avgränsning på Juta.

MMD skriver i domen:

“Enligt domstolens bedömning utgör grusvägen framför bostadshuset en naturlig avgränsning av tomten.”

Juristen drar den ofrånkomliga slutsatsen:

“För Davidsson som enskild framstår det som att mark- och miljödomstolen använder argumentet om att tomtplatsen är avgränsad när det passar deras slutsats, och undviker den i andra fall.”

Och den slutsatsen kan man ju förstå. Mark- och miljödomstolen måste ju endera mena att vägen med lyktstolparna inte utgör en naturlig avgränsning eller att den har satt upp villkor som inte har lagligt stöd…

Personligen har jag svårt att föreställa mig hur det skulle se ut med “staket, häck eller mur” strax nedanför grusvägen och lyktstolparna. Det torde inte heller vara helt lätt att sätta upp t ex ett staket i det relativt branta partiet. Eller en mur…

Det finns, som alla som vandrat förbi Juta har sett, fem ljuspollare nere vid älven. Davidsson har satt upp dem för att dels markera den traditionella vandringsleden förbi Juta och dels sprida ljus för dem som passerar Juta på mörka kvällar och på vinterhalvåret.

Byggnadsnämnden skrev följande om pollarna i sitt beslut:

“Bro och pollare hade av flera upplevts som en kommunal anläggning för att tillgängliggöra gångstråket.”

Tänk att människor som gick förbi Juta tyckte att bron och pollarna var så bra att de tog för givet att det var kommunen som hade satt upp dem. Och så var det Davidsson…

Mark- och miljödomstolen gör en helt annan bedömning än vänersborgarna:

“de fem ljuspollarna nere vid vattnet har en privatiserande effekt och riskerar att ha en avhållande verkan på allmänheten.”

Visst är Länsstyrelsen och MMD satta att tolka Miljöbalken i strandskyddsärenden, men lagen kan tolkas på flera sätt. (Det har väl mina blogginlägg visat?) Det handlar ofta om bedömningar och de blir ju inte mindre subjektiva om det också bortses från MÖD:s prejudicerande domar… Men är dessa bedömningar från MMD, och Länsstyrelsen, representativa för vad den allmänhet tycker som strandskyddslagstiftningen är tänkt att gynna och gagna?

Davidsson bestrider vidare i överklagandet Mark- och miljödomstolens bedömning att Juta har använts som jordbruksmark. (Se “Juta i Mark- och miljödomstolen (2)”.) Han har tidigare lämnat skrivelser och bevisning om detta, bland annat Lave Thorells och flera andras vittnesmål. Det verkar inte som om MMD har lagt någon större vikt vid Thorells vittnesmål och inte ens noterat de andra. MMD går på Länsstyrelsens “bevisning” och den utgår endast från några flygfoton. (Jag har kommenterat flygfotografierna mycket utförligt i blogginlägget “Juta: Länsstyrelsens fotobevis”.)

I överklagandet kommenteras flygfotografierna:

  • “Flygfotot 1977 visar inga tecken på att fastigheten används som jordbruksmark.
  • Flygfotot från 1982 ger endast stöd för att säga att det ser ut som att fastigheten har klippts på samma gång som den närliggande marken.
  • På flygfotot från 1987 framgår det tydligt att fastigheten särskiljer sig från omgivande jordbruksmark i sitt utseende och att den är tydligt avgränsad.
  • Flygfotona från 1995 och 2001 är så suddiga att Davidsson menar att de varken pekar åt det ena eller andra hållet.”

Det är nästan pinsamt hur MMD kan anse att de suddiga flygfotona övertrumfar vittnesmålen och andra fotografier. Samtidigt kan jag inte låta bli att konstatera att Länsstyrelsens bedömning av de suddiga flygbilderna på Juta, som övertas av MMD, skiljer sig helt och hållet från tolkningen av de lika suddiga flygfotona från Sikhall 1:22. På Sikhall kom Länsstyrelsen till en helt annan tolkning och bedömning. (Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)”.) Länsstyrelsen måste definitivt fundera några varv till på hur de bedömer samma “bevismaterial”. Det är grundläggande i svenskt rättsmedvetande att alla behandlas lika…

Davidsson och juristen från Kjällgrens ifrågasätter MMD:s bedömning att området inte kan anses ha varit kontinuerligt och lagligt ianspråktaget som tomtmark. De menar att Juta har varit just ianspråktaget, och dessutom inhägnat på ett sådant sätt att passage varit omöjlig förutom längs med strandkanten och över spången.

Davidsson hänvisar till en intressant dom i MÖD (M 5713-21). I domen framhålls att staket har hindrat och avhållit allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.

“Davidssons fastighet har i alla tider omgärdats av ett staket så som det nu ser ut. Det är inte möjligt att passera fastigheten på annat sätt än genom öppningen i staketet och har heller aldrig varit det. Några omständigheter som har medfört att allmänheten har uppfattat det så är troligen huvudbyggnadens dominerande läge, att området varit inhägnat, och det korta avståndet ned till strandkanten.”

Davidsson hänvisar till ytterligare en dom i MÖD (M 6607-16).

Det är för övrigt intressant att flera av dessa hänvisningar till prejudicerande domar i överdomstolen (MÖD) finns med i Davidssons yttrande till MMD, men MMD kommenterar inte alls domarna. Det är därför omöjligt att förstå hur MMD resonerar och varför domstolen bortser från de prejudicerande domarna.

Fortsättning följer inlägget ”Davidsson överklagar till överdomstolen (4)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (2)

1 mars, 2024 3 kommentarer

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (1)”.

Bron som Davidsson har satt upp på fastighetens norra sida får ett stort utrymme i Davidssons överklagande av Mark- och miljödomstolens (MMD) dom till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).

Bron är viktig i det här målet, på flera sätt. Davidsson vill inte bli tvingad att sätta upp och underhålla en bro utan att få något tillbaka. Han har anlagt bron frivilligt och av god vilja, och som en kompensationsåtgärd. Kompensationsåtgärd innebär att Davidsson anlägger bron över det djupa diket, som kompensation, för att han i gengäld ska få behålla en del av gräsmattan som sin privata tomt.

Byggnadsnämnden i Vänersborg hade med bron i sitt beslut den 7 mars 2023. Bron var ett villkor för nämndens beslut om tomtplatsavgränsning:

“Fastighetsägaren (Bengt Davidsson; min anm) har meddelat att denne gärna lägger dit bron igen om tomtplatsen fastställs enligt ansökan och har själv framfört idén med att villkora dispensen med att en bro anordnas.”

Bron var inte på plats när handlingarna till byggnadsnämndens sammanträde skrevs.

I sitt beslut menade byggnadsnämnden vidare att om bron inte var på plats, vilket innebar att allmänheten inte kunde passera Juta, så skulle följande gälla:

“Om bron, av någon anledning skulle vara ur funktion kompletteras dispensen även med att passage ska kunna ske på befintlig väg och vidare norrut, på det sätt som passage ändå har skett tidigare.”

Byggnadsnämnden 7 mars 2023

Passagen skulle i sådana fall ske vid de gröna pilarna. (Se flygfotot ovan.)

Både Davidsson och byggnadsnämnden var eniga om att betrakta bron som en kompensationsåtgärd enligt Miljöbalken 16 kap 9 §. Därför beslutade nämnden enligt den ansökan om strandskyddsdispens som Davidsson hade lämnat.

I den dom som MMD avkunnade 2024 så ligger den nordvästra delen av fastigheten inom tomtplatsavgränsningen, dvs den är privat och inte allemansrättslig tillgänglig.

MMD 15 januari 2024

Det betyder att det inte är möjligt att passera “diket” på den nordvästra delen av fastigheten, och inte heller någon annanstans. Det enda stället att passera diket och därmed Juta är över bron… Så när MMD skriver i domskälen att ”området är av betydelse för det rörliga friluftslivet” så är den enda anledningen till det att Davidsson själv upprätthåller passagen.

MMD ändrar byggnadsnämndens beslut om tomtplatsavgränsning utan att nämna något om bron. Davidsson och Kjällgrens antar att MMD därmed menar att bron ska vara kvar enligt byggnadsnämndens beslut. De ifrågasätter detta, eftersom Davidsson villkorade att bron skulle finnas på plats om och endast om nämnden gick Davidsson till mötes och flyttade ner tomtplatsavgränsningen mot älven i öster. (Vilket byggnadsnämnden alltså gjorde.)

MMD har, menar Davidsson, genom att inte nämna bron i sin dom i praktiken försämrat tomtplatsavgränsningen jämfört med 2018, som har vunnit laga kraft:

“Det kan, eftersom dispensen från 2018 inte villkorades med att passage var tvunget att medges norr om bostadshuset eller genom ett krav om att bro skulle anläggas och upprätthållas, konstateras att varken kommun, länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen ansåg att verksamheten medförde sådana intrång i allmänna intressen att särskilda åtgärder för att kompensera för detta skulle åläggas fastighetsägaren.”

Davidsson undrar vad som har ändrats sedan 2018 eftersom strandskyddsdispensen enligt MMD har fått helt andra, och nya, villkor än vid den tiden. Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom det nu 2024 handlade om en omprövning av den tidigare beviljade dispensen med tomtplatsavgränsning – inte om någon ny ansökan på grund av någon ny eller utökad verksamhet av något slag. Då kan rimligen inte, helt plötsligt, en tidigare beviljad tomtplatsavgränsning medföra större intrång i allmänna intressen. Det finns helt enkelt ingen grund för MMD:s ändrade inställning i frågan om bron.

Davidsson och Kjällgren skriver vidare:

“Under alla förhållanden måste det eventuella intrånget som en utökad tomtplatsavgränsning utgör anses försumligt i jämförelse med de omfattande villkor som har uppställts i beslutet…”

Davidsson och juristen återknyter till kritiken av MMD:s formella fel (se “Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (1)”):

“Både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen hade att självständigt pröva dessa villkor utan att Davidsson lyfte frågan, men har underlåtit att göra det. Davidsson har dessutom anfört att åtminstone villkoret om bro skall tas bort, men mark- och miljödomstolen har ändå inte prövat frågan.”

Davidsson och hans juridiska ombud menar att strandskyddsdispensen har:

“villkorats av betungande villkor i form av en kompensationsåtgärd utan att han har fått någonting i gengäld.”

Och fortsätter med att tydligt visa sin besvikelse:

“Det ifrågasätts kraftigt att det finns stöd i miljöbalken för att en fastighetsägare genom betungande villkor skall säkerställa att det rörliga friluftslivet kan fortlöpa på det sätt det alltid har gjort utan att det skulle vara tal om någon kompensationsåtgärd.”

Davidsson avslutar diskussionen om bron med:

“Det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen har dömt rätt och det finns synnerliga skäl att ta upp målet till prövning.”

De betungande villkoren omfattar även ett staket, men mer om det i nästa blogginlägg.

Fortsättning följer i inlägget ”Davidsson överklagar till överdomstolen (3)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, strandskydd

Davidsson överklagar till överdomstolen (MÖD) (1)

29 februari, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Juta i Mark- och miljödomstolen (3)”.

I måndags skickade Davidsson och hans juridiska ombud på Advokatfirman Kjällgren in en överklagan till Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm (MÖD). De överklagar den dom som Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg avkunnade den 15 januari 2024. (Se “MMD: Dom över Juta”.)

MÖD (Mark- och miljööverdomstolen) prövar inte alla domar som underdomstolarna meddelar och som överklagas. Mark- och miljööverdomstolen kan emellertid ge prövningstillstånd om det (se MÖD:s hemsida):

  • “kan finnas anledning att ändra mark- och miljödomstolens avgörande;
    behövs för att Mark- och miljööverdomstolen bättre ska kunna bedöma om mark- och miljödomstolen dömt rätt;
  • är viktigt att Mark- och miljööverdomstolen prövar målet för att mark- och miljödomstolarna ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor;
  • annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.”

Davidsson har gott hopp om att MÖD ska pröva hans fall. Om inte MÖD gör det torde underdomstolarna (MMD) ha fritt fram att strunta i MÖD:s prejudicerande domar – och då har ju faktiskt MÖD:s uppgift och berättigande som överdomstol blivit tämligen meningslös…

Davidssons överklagande är på 10 tämligen tättskrivna A4-sidor. Jag tänkte i några blogginlägg redogöra för och sammanfatta överklagandet. Det gör jag bland annat eftersom jag har förstått att strandskyddsärenden i Vänersborg röner intresse utanför kommungränsen. Strandskyddslagstiftningen debatteras dessutom flitigt och många anser att den behöver omarbetas och uppdateras. Och MÖD har ju i de senaste årens domar visat på en annan och förändrad inställning till strandskyddsdispenser. Det är även oerhört betydelsefullt att de domar som MÖD avkunnar får genomslag och följs i landets fem underdomstolar (MMD). Det är viktigt för rättssäkerheten och likheten inför lagen.

Juristen på Advokatfirman Kjällgren anger flera skäl till varför MÖD bör pröva Davidssons fall. Han uttrycker det tydligt i överklagandet på flera ställen. Juristen formulerar det som så att det (kursiveringen är Kjällgrens):

“föreligger synnerliga skäl för mark- och miljööverdomstolen att ta upp målet.”

 Det första skälet som åberopas är ett “formaliafel”. Kjällgren skriver:

“På kvällen den 9 januari skickade Bengt Davidsson genom undertecknad in denna skriftliga komplettering. Kompletteringen skickades aldrig vidare till övriga parter. … Att domstolen underlåter att översända yttrandet från undertecknad för yttrande står i strid med 22 § lag om domstolsärenden.”

Kompletteringen är det yttrande som Davidsson skickade in till Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg efter “rättegången” och rundvandringen på Juta. (Se “Juta i Mark- och miljödomstolen (3)”.) Övriga parter är framför allt byggnadsnämnden i Vänersborg. Det är ju byggnadsnämndens beslut som MMD har prövat och ändrat.

I Lagen om domstolsärenden 22 § står det:

“Ett ärende får inte avgöras utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften.”

Och Davidsson och juristen fortsätter på den formella, men oerhört viktiga, linjen. Det är synnerligen betydelsefullt att allt går rätt till, det kan vara avgörande för människors rättssäkerhet – och demokratin.

Juristen anför ytterligare synnerliga skäl för att målet bör prövas av MÖD:

“Ingenting av det Davidsson har anfört i sitt yttrande av den 9 januari syns i domen från mark- och miljödomstolen. Det skall också lyftas att den karta som mark- och miljödomstolen bilagt domen, bilaga 2 till nu överklagade dom, är upprättad 9 januari. Att kartan som anger tomtplatsens omfattning är upprättad innan kompletteringen kom in och att ingenting som Davidsson anförde i yttrandet den 9 januari bemöts, tas upp eller går att utläsa från domen, medför att Davidsson anser att domen var skriven och klar redan innan hans komplettering hade skickats in…”

Det känns nästan pinsamt att MMD i Vänersborg har försatt sig i en sådan situation att det finns skäl att ifrågasätta domstolens kompetens…

Det sistnämnda, att MMD inte tagit hänsyn till Davidssons yttrande, styrks t ex av att Davidsson var mycket tydlig i yttrandet från kvällen den 9 januari med att bron måste tas upp av domstolen:

“Det skall också särskilt lyftas att Davidsson i kompletteringen anför att villkoret gällande bron är oskäligt och att det måste tas bort. Varken Länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen skriver i sitt beslut/sin dom om bron.”

Och så är det. MMD tog inte upp bron i sin dom överhuvudtaget. Davidsson och juristen från Kjällgrens undrar varför…

Fortsättning följer i inlägget ”Davidsson överklagar till överdomstolen (2)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Juta i Mark- och miljödomstolen (3)

28 februari, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Juta i Mark- och miljödomstolen (2)”.

Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg var på platsbesök på Juta innan rättsfallet avgjordes och domen avkunnades. Det var en slags rättegång på plats.

Domstolen bestod av en domare, en sekreterare och en “tekniker” som bland annat fotograferade. De andra närvarande var, förutom Bengt Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren, två representanter från Länsstyrelsen. En av dem var Davidssons granne som bor 1 km från Juta och som i ungdomen, och antagligen senare, tillbringat en hel del tid i området. (Han betraktades dock inte som jävig av domstolen.) Byggnadsnämndens ordförande och några ledamöter var där liksom förvaltningschefen. Lave Thorell förhördes också, som vittne, men var inte med på den rundvandring kring Juta som domstolen företog. Det var inte heller Bengt Davidsson som inte klarar av höjdskillnaderna på grund av sitt handikapp.

Rundvandringen spelades enligt uppgift in, men upptagningen är tydligen inte offentlig. Det förvånar mig, men det kanske är så. Bengt Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren har fått ut ljudfiler på Davidssons respektive Lave Thorells vittnesmål, men alltså inget annat.

Domstolen uppträdde som sig bör mycket objektivt och sakligt. Representanterna från Länsstyrelsen argumenterade dock enligt samstämmiga uppgifter förvånansvärt “engagerat”. De lyfte det mesta som de kunde komma på för att Davidssons intressen och överklagan skulle ignoreras och avslås av MMD. Det förvånade flera av de närvarande.

Länsstyrelsens båda representanter tog upp förhållanden som de inte hade nämnt i sitt beslut i samband med överprövningen av byggnadsnämndens beslut från den 7 mars 2023. De tog till och med upp förhållanden som överhuvudtaget inte hade med Davidssons ansökan om strandskyddsdispensen med tomtplatsavgränsning att göra. Så t ex påpekade de att det fanns en redskapsbod på området vid älven som de inte ansåg hade dispens. Det var ju bara det att redskapsboden inte stod på Davidssons fastighet utan på grannens jordbruksfastighet. Davidsson och hans juridiska ombud hade svårt att förstå att domaren tillät sådana ovidkommande kommentarer. Det hade ju inte med målet att göra.

Länsstyrelsens representanter tog också upp att de trodde att diket hade breddats. Detta kom även med i domstolens sammanfattning av Länsstyrelsens syn på ärendet, som ingår i domen under rubriken “Yrkanden”. Synpunkten noterades trots att den inte fanns med i det beslut av Länsstyrelsen som Davidsson överklagade. Ny bevisning med andra ord. MMD skriver att Länsstyrelsen menade:

“Tidigare har man passerat diket i västra (bör vara norra; min anm) fastighetsgränsen genom att gå över på några plankor. Att det behövs en bro nu kan tyda på att diket har breddats.”

Det är ett tvivelaktigt påstående och en anmärkningsvärd inställning från Länsstyrelsen, och, som sagt, mycket förvånande att MMD överhuvudtaget nämner det i domen. “Diket” har så vitt Davidsson känner till inte breddats och om diket har blivit breddat så har det i så fall skett före Davidssons tid som fastighetsägare. Davidsson kan alltså inte uttala sig säkert om “dikets” historia. De plankor som låg över “diket” ligger faktiskt kvar vid sidan av “diket” och vid kontroll så når de fortfarande över “diket”. Davidsson har slutligen aldrig haft någon skyldighet att lägga en bro över diket. Det har han gjort därför att han vill möjliggöra allmänhetens fria passage förbi Juta. En helt frivillig åtgärd med andra ord.

Det kan också nämnas att byggnadsnämnden i Vänersborg yttrar sig om överklagandet, och skriver då om bron:

“Allmänheten har haft mycket positivt att säga om den nya bron.”

MMD skriver också att Länsstyrelsen hävdar att:

“Passagen genom staketet är smal och signalerar att området är privat.”

Det är passagen söderifrån som åsyftas. Inte heller denna synpunkt finns med i Länsstyrelsens beslut utan är ny “bevisning”. Det är samma här som med “diket”, staketet nere vid älven med passagen har stått där på samma sätt sedan Davidsson köpte Juta. Det vore för övrigt intressant att veta hur smal en passage ska vara för att betraktas som privatiserande – och hur bred den ska vara för att inte vara det. Jag kan inte hitta några mått på hur breda passager ska vara. Är Länsstyrelsens synpunkt måhända ett uttryck för en mycket personlig bedömning…? (När det gäller Sikhall 1:22 hade Länsstyrelsen inga synpunkter på passagens bredd – som är smalare än den på Juta. Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.)

Det är också svårt att förstå varför Davidsson skulle vilja privatisera området med en smal passage genom staketet, om han nu ville det, samtidigt som han har lagt ut en bro för att underlätta allmänhetens passage förbi Juta…

Det är svårt att betrakta Länsstyrelsens representanter som opartiska och objektiva. Det ska de vara enligt grundlagen. I Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, står det i 1 kap 9 §, att:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. Tjänstepersoner måste alltså vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket.

 Efter rundvandringen och rättegången på Juta begärde Davidsson och hans ombud från Advokatfirman Kjällgren möjlighet att få inkomma med ett kompletterande yttrande. De ville klargöra vissa saker som framkom under “rättegången” och också bemöta “ny bevisning”. Det beviljade domstolen.

Yttrandet skickades den 9 januari 2024. Där skrev Davidsson t ex angående intresseavvägningen, eller proportionalitetsbedömningen:

“Att tillgängliggöra ett område närmast vattnet av sådan storlek att allmänheten fritt kan passera längs med strandkanten men som tillåter Davidsson att använda en del av den enda gräsmatta som finns på tomten har ingen påverkan på allmänhetens nyttjande av fastigheten. Den har tidigare endast använts för passage och detta kommer fortsatt vara möjligt. Att ge Davidsson möjlighet att nyttja åtminstone en del av gräsmattan skulle dock få en oerhört stor påverka på fastighetens värde och ägarens, både nuvarande och framtida ägares, möjlighet att på ett bra sätt nyttja fastigheten.”

I yttrandet efterlystes även ett tydliggörande av Länsstyrelsens uppfattning av brons betydelse nu och i framtiden. I MMD:s domskäl nämns inte bron, vilken lämnar Davidsson i okunskap om bron måste vara kvar eller inte.

Det kompletterande yttrandet från Davidsson tog även upp “jordbruksaspekten”:

“Den gemensamma nämnaren under hela perioden sedan innan strandskyddets tillkomst är dock att området har varit tydligt avgränsat från omgivande åkermark vilket också framgår av de omfattande vittnesmål som finns i ärendet sedan tidigare.”

Davidsson har tidigare anfört flera vittnesmål (med namn, adress osv) till stöd för sin uppfattning. Det är oklart om MMD har studerat dessa. De finns inte nämnda i domen.

I yttrandet kommenterade Davidsson också diket och bondens redskapsbod/fiskebod.

Det märkliga är att inget av det som skrevs i yttrandet kommenteras i Mark- och miljödomstolens dom. Det ger intrycket av att Mark- och miljödomstolen faktiskt inte har läst yttrandet innan domen avkunnades.

Som svar på Davidssons yttrande angående intresseavvägningen/proportionalitetsbedömningen skrev MMD i sin dom:

“Enligt mark- och miljödomstolens bedömning visar utredningen i målet att området är av betydelse för det rörliga friluftslivet. Domstolen anser vidare att ett beslut om större tomtplats skulle ha negativ inverkan på den allemansrättsliga tillgängligheten samt på strandskyddets syften i övrigt. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att det allmänna intresset som strandskyddet representerar väger tyngre än Bengt Davidssons enskilda intressen. Den beslutade tomtplatsen kan inte anses oproportionerlig.”

Ser det ut som om Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg har läst yttrandet från Davidsson och hans juridiska ombud? 

Känslan av att Davidsson befinner sig i ett moment 22 tilltar…

Davidsson är emellertid inte den som ger sig – inte när han anser att han har rätt….

Fortsättning följer i ”Davidsson överklagar till överdomstolen (1)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

KS (28/2): Budget 2025 mm

26 februari, 2024 1 kommentar

Så är det då dags igen, tiden går fort. Nu på onsdag, den 28 februari, sammanträder kommunstyrelsen (KS).

Det blir antagligen en lång tillställning. Det är mycket information, och de ärendena tar vanligtvis tid. De politiska diskussionerna brukar nämligen gå fortare. Diskussionerna sparas ofta tills ärendena ska upp och avgöras i kommunfullmäktige… I fullmäktige är ju publik och media närvarande, det är inte ett slutet rum som på KS.

Dagordningen har följande utseende:

Det första budgetbeslutet för nästa år, år 2025, ska fattas. Det är kommunstyrelsens ordförandes förslag till “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027” som ska fastställas. Det blir antagligen inte mycket till diskussion under detta ärende, tror jag. Det finns inga andra förslag till beslut, trots att knappast några av partierna i opposition håller med om Benny Augustssons (S) anvisningar. De andra partierna än de styrande har inte riktigt de resurser och kunskaper som krävs för att ta fram ett sådant här stort förslag vid denna tidpunkt. (De styrande partierna har stor hjälp av kommunens ekonomikontor.) Det brukar vara så att de andra partierna använder ordförande Augustssons (S) förslag som utgångspunkt i det fortsatta budgetarbetet.

De anvisningar/budgetramar som kommunstyrelsen beslutar på onsdag ligger till grund för det arbete som nämnderna ska utföra nu under våren. Nämnderna ska anpassa sina verksamheter till de pengar som kommunstyrelsen föreslår att de ska få nästa år. Nämnderna ska alltså lägga en budget för år 2025 utifrån anvisningarna. Det betyder att om nämnder och förvaltningar märker att pengarna inte räcker till, vilket pengarna inte gör, så måste det prioriteras, dvs det måste skäras ner på några av verksamheterna. Men då ska nämnderna också beskriva konsekvenserna.

 Tyvärr blir det oftast inte så stora förändringar i det slutliga budgetbeslutet jämfört med “budgetramarna”. På det sättet är anvisningarna, “budgetramarna”, viktiga. Kommunfullmäktige kan dock göra justeringar i budgetbeslutet i juni och inte bara det. Förra året fattades det beslut i december om en “tilläggsbudget” som faktiskt delade ut ytterligare sammanlagt 34 milj kr till nämnderna.

Ordförande Augustsson skriver i sitt förslag till anvisningar:

“Från och med 2024 prognostiseras inflationstakten bli lägre och det ekonomiska utgångsläget förbättras något inför 2025. Den fortsatt höga beslutade investeringstakten med ökade kostnader för avskrivningar och ränta gör dock att kommunens ekonomi är fortsatt pressad.”

Prognosen för inflationen 2025 ligger på 1,4%, internräntan beräknas vara oförändrad, dvs 2,5%, och personalomkostnadspålägget oförändrat, 47,18%.

Ordförande Augustssons förslag innebär inga ekonomiska satsningar förutom inflationskompensation. Förslaget utgår helt enkelt från budgettilldelningen innevarande år med några mindre undantag. Barn- och utbildningsnämnden får t ex ytterligare 4,9 milj kr till hyra för Holmängenskolan. Kultur- och fritidsnämnden föreslås få extra pengar till hyror – 2,6 milj kr till idrottshallen på Holmängenskolan och 2,1 kr till ökad hyreskostnad för Arena Vänersborg.

De styrande partiernas förslag till budgetanvisningar för år 2025 ger ett beräknat överskott i kommunens resultat på +69 milj kr. Det är ganska mycket…

Kommunstyrelsens ordförande Augustsson drar slutsatsen:

“Mot bakgrund av dessa stora utmaningar inom verksamheten och det begränsade ekonomiska utrymmet så behöver samtliga nämnders arbete med budget 2025 fokusera på att hitta besparingar och effektiviseringar och där det är möjligt även ompröva ambitionsnivåer i befintlig verksamhet.”

Det får Vänsterpartiet att protestera lite lätt. Vi tänker lämna en protokollsanteckning:

“Det är mycket värdefullt att kunna följa budgetberedningens arbete från en insynsplats. Nu föreligger ”Anvisningar och ramar för arbetet för Mål- och resursplanen 2025-2027”.
Kommunstyrelsens ordförande betonar i sin sammanfattning att det gäller att ”fokusera på att hitta besparingar och effektiviseringar”.  Som Vänsterpartiets representant i budgetberedningen är jag efter att ha tagit del av nämndernas och förvaltningarnas beskrivningar förvånad över att budgetramarna inte är mer generösa.”

Kommunstyrelsen ska få information om medarbetarundersökningen 2023. Resultatet av undersökningen visar en fortsatt positiv utveckling. Indexvärdet för det hållbara medarbetarengagemanget (HME) har förbättrats från 78 till 79. Däremot har resultatet för att rekommendera kommunen som arbetsplats sjunkit från 49% till 46%. Vi får se om jag får tid att redogöra närmare för undersökningen vid något senare tillfälle.

Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse 2023 ska avhandlas. Det kommer antagligen inte att bli några diskussioner kring denna. Jag noterar dock en formulering som gör mig lite förvånad:

“Ett gemensamt räddningstjänstförbund mellan NÄRF och Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har utformats under året med start den 1 januari 2025.”

Och så blir det säkert, men faktum är att kommunen inte har fattat något sådant beslut.

Revisorerna på KPMG har granskat personal- och kompetensförsörjningen. De drar följande slutsatser:

  • “Revidera personal- och förhandlingsutskottets styrdokument för personal- och kompetensförsörjning, inklusive listan på bristyrken i kommunen.”
  • “Färdigställa den kommunövergripande kompetensförsörjningsstrategin och säkerställa att denna implementeras i förvaltningarna.”

Det ska antas några strategier – “Strategi för internationella arbeten åren 2024-2028”, “Miljöstrategi 2030” och “Friluftsstrategi”. De två första strategierna uppdateras medan friluftsstrategin är helt ny. Den är inte heller färdigarbetad utan ska vidare ut på samråd. Det är för övrigt viktigt att kommunen äntligen får en sådan.

Kommunstyrelsen får information om samtliga strategier. När jag läser dem så är intrycket mycket positivt. Dokumenten är genomarbetade och genomtänkta. Det är också viktigt att sådana här dokument är uppdaterade och aktuella. Naturligtvis är det viktigaste inte att ha fina dokument, det har Vänersborgs kommun. Det viktiga är att det blir verkstad av alla tankar och idéer, och där ligger kommunen ofta en bit efter andra kommuner. Det finns sällan ekonomiska medel till att förverkliga alla strategier. (Alla dokument är inte heller helt genomtänkta, t ex policyn och riktlinjen för sponsring och donationer…)

Det blir mycket mer information på onsdag. Kommunstyrelsens ledamöter ska få höra vad kommunstyrelsens tre kommunalråd har gjort sedan sist, liksom kommundirektör Tegenfeldt. Vi ska få information om slussprojektet. Det kanske blir en triangelsluss väster om befintlig sluss istället för en “vanlig” sluss på den östra sidan som var tänkt från början. Det föreligger en rapport från socialnämnden om uppsökande verksamhet för seniorer. Kommunstyrelsen ska också avsätta 15 milj kr för markinköp inför uppförandet av ny räddningsstation. Den nuvarande brandstationen är så sliten och “förfallen” att en ny måste byggas.

Det behövs mer pengar för investeringen i boende för personer med sammansatta behov. De 17,5 milj kr som är avsatta räcker inte, utan det beräknas att det behövs ytterligare 6,5 milj kr. Beslutsförslaget är att samhällsbyggnadsnämnden får begära dessa pengar i samband med förslaget till mål- och resursplan 2025-2027.

Det är några fler informationspunkter, men de beskrivna är de viktigaste.

Det är som synes många viktiga ärenden som ska behandlas, även om det kanske inte blir så stora oenigheter mellan partierna. Det blir antagligen mer av frågor, samtal och dialog än diskussioner och debatter. Men vi får se, osvuret är bäst. Och ibland har det ju tänt till lite oväntat mellan framför allt socialdemokrater och moderater.

Kategorier:Budget 2025, KS 2024

Juta i Mark- och miljödomstolen (2)

25 februari, 2024 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Juta i Mark- och miljödomstolen (1)”.

Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg fastställde en ny tomtplatsavgränsning på Juta. Det var Jutas 4:e tomtplatsavgränsning sedan 2017. (Se “MMD: Dom över Juta”.)

MMD gick egentligen helt på Länsstyrelsens linje. Det enda undantaget var att Länsstyrelsen hade “glömt” den grundläggande förvaltningsrättsliga principen om gynnande förvaltningsbeslut. Det innebar att MMD lät Davidsson behålla en bit mark i norr som tomt. Det innebar också att han fick “behålla” två lyktstolpar och slapp att sätta upp grindar på sin egen fastighet åt norr och söder.

MMD 15 januari 2024

Den smala grusvägen längs altanen och huset ligger som synes inom tomtplatsavgränsningen, liksom ”vägkorsningen” och vägen till husets nordsida respektive den gamla ladan längst i nordväst. Lyktstolparna vid vägen ingår i tomtplatsen men resten av den stora gräsmattan ner mot älven blir allemansrättslig tillgänglig.

Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) domar är prejudicerande. Domarna är vägledande för hur Miljöbalken ska tolkas, förstås och tillämpas.

I sin överklagan till MMD i Vänersborg hänvisade Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren till ett flertal domar från MÖD. Det gällde staket och grindar som inte hade direkt samband med föremålet för dispensprövningen (MÖD 2012:24) och om naturlig avgränsning av tomtplatsen (M 6607-16). Vidare att mark kan vara ianspråktaget på andra grunder än att det utgör tomtmark (MÖD 2004:53), att det i ärenden inte bör ställas för höga krav på bevisning från fastighetsägaren (M 9035-17 och M 12640-19), om intresseavvägningen mellan allmänna och enskilda intressen (M 4793-19), om ett områdes faktiska betydelse för allemansrättslig tillgänglighet (M 4425-22) och om kompensationsåtgärder (MÖD 4244-19).

Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg hänvisar till MÖD några få gånger i domskälen till Davidssons överklagande. Jag redovisar samtliga hänvisningar nedan.

MMD skriver:

“Vid fastställandet av tomtplats får ingå mark som lagligt privatiserats som en del av bostadshusets tomt sedan innan reglerna om det generella strandskyddet infördes år 1975”

Och så hänvisar MMD till tre prejudicerande domar som styrker att det är år 1975 som gäller. Och det kan ju vara bra att veta att MÖD står bakom den stora betydelsen i strandskyddssammanhang av årtalet 1975. Men det har ju ingen direkt bäring på Juta. Davidsson har inte ifrågasatt årtalets betydelse.

MMD hänvisar också till en prejudicerande dom från 2008 om att ett område inte är att betrakta som ianspråktaget om det är jordbruksmark. Det är något som Davidsson inte heller har hävdat. Ordet jordbruk nämns t ex inte i hans överklagan. Det är för övrigt MMD som hävdar att gräsmattan på Juta har varit jordbruksmark:

“Området har bland annat använts som betesmark, ängsmark, odlingsmark och gräsyta.”

Intressant. Först hävdar MMD på egen hand utifrån mycket suddiga flygbilder, och utan att ta hänsyn till de vittnesmål som finns, vad marken har använts till och sedan klassar MMD denna användning i nästa steg till jordbruk…

Hmm. När jag flyttade in i huset i Nordstan 1987 var hela trädgården mot norr ett trädgårdsland och hade varit så i minst 15 år. Vi gjorde efter något år om trädgårdslandet till gräsmatta. Det innebär kanske att jag nu för tiden sitter och solar och fikar på jordbruksmark… Och då är den inte ianspråktagen utan tillgänglig för allmänheten… 

Varken Juta eller Eken X (i Nordstan) är för övrigt klassade som jordbruksfastigheter…

MMD (Mark- och miljödomstolen) tar också upp:

“rättsfallen MÖD 2020:2 I och II med där gjorda hänvisningar”

Jag söker på detta och kan ändå inte vara riktigt säker på vilka specifika domar som MMD har i åtanke. (Det kan nämnas att Länsstyrelsen också hänvisade till dessa domar på samma sätt i sitt beslut. Länsstyrelsen skrev dock inte “med där gjorda hänvisningar”.) De domar som jag hittar tar upp intresseavvägningen mellan enskilda och allmänna intressen, och det är i varje fall i det sammanhanget som MMD hänvisar till MÖD. MMD menar nämligen i sin dom att de prejudicerande domarna från MÖD visar att:

“det allmänna intresset av att bevara allemansrättslig tillgång till strandområden för friluftsliv och områden med goda livsvillkor för djur- och växtliv är mycket starkt”

Det här är inget nytt, det är själva syftet med strandskyddslagstiftningen. Och Davidsson har inte på något sätt haft invändningar mot denna syn. Tvärtom, han har alltid välkomnat allmänheten och till och med underlättat genom att sätta upp en bro över en bäckravin så att allmänheten kan passera.

MMD:s citat ovan hittar jag i MÖD:s dom M 4244-19. Det nya och viktiga med denna prejudicerande dom är dock något helt annat än vad MMD i Vänersborg vill påskina…  Och samma resultat får jag också när jag söker på MMD:s “källhänvisning”, se här:

“Med hänsyn till den utveckling som skett i praxis ifråga om egendomsskyddet har MÖD, till skillnad från vad som ansetts möjligt i tidigare avgöranden, vid en intresseavvägning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken beaktat även andra omständigheter än de som enligt 7 kap. 18 c–d §§ kan utgöra särskilda skäl för dispens.”

Den här sammanfattningen är alltså tagen från MÖD M 4244-19…

Naturligtvis är inte det enskilda intresset det som helt ska avgöra en intressekonflikt. Allmänhetens intressen är fortfarande, och ska fortsättningsvis vara, starkt. Det har inte heller ifrågasatts av Davidsson. Men det som alltså är nytt, och som MMD i Vänersborg undanhåller med formuleringen i domen, är att egendomsskyddet i och med EU-inträdet mm har fått en (starkt ökad) betydelse. Betydelsen har blivit så stor att den, enligt MÖD, till och med ska utgöra ytterligare ett särskilt skäl för strandskyddsdispens. (”Måste kunna beaktas” skriver MÖD.) MÖD skriver också:

”den utveckling som skett i praxis ifråga om egendomsskyddet [måste] få genomslag vid prövningen av förutsättningarna för dispens från strandskyddet.”

Miljöbalkens 7 kap. 18 c–d §§ torde därför behöva kompletteras och uppdateras.

I det här sammanhanget måste jag nämna vad det står i Länsstyrelsens beslut, dvs det beslut som Davidsson har överklagat. Länsstyrelsen bryr sig nämligen inte heller om MÖD:s prejudicerande domar. Länsstyrelsen skriver:

“Kommunen får i det enskilda fallet medge dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om dispens från strandskyddet får man endast beakta om det område som dispensen avser…”

Notera “endast beakta”, “endast”… Och så räknas Miljöbalkens 7 kap. 18 c–d §§ upp. MÖD:s domar om egendomsskyddets ökade betydelse beaktas inte av Länsstyrelsen, domarna finns inte. Jag vet inte om detta är ok… Det är i varje fall svårt att tro att några handläggare på Länsstyrelsen i Vänersborg ska kunna bortse från Miljööverdomstolens prejudicerande domar…

De prejudicerande domarna från MÖD som jag har tagit upp här är de enda som MMD i Vänersborg anför som stöd för sin tolkning av lagen och för sin dom. MMD tar inte ens upp de rättsfall och prejudicerande domar som Davidsson hänvisar till i sin överklagan. Dessa domar är tydliga i sina tolkningar av Miljöbalken och MMD borde åtminstone ha framfört argument varför de i detta sammanhang inte kan beaktas på det sätt som Davidsson gör gällande.

Det är ganska anmärkningsvärt tycker jag. Nu kan Davidsson inte ens veta om MMD har studerat dessa domar…

 Det håller på att utkristalliseras ett Moment 22 här. Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm (MÖD) meddelar domar som ska vara prejudicerande. Det innebär att underdomstolarna, t ex Mark- och miljödomstolen (MMD) i Vänersborg, ska följa dem. I Jutafallet har inte MMD gjort det. Den har inte visat att den t ex har gjort några avvägningar eller dragit några slutsatser utifrån de prejudicerande domarna. MMD diskuterar inte ens domarnas betydelse i de bedömningar den har gjort.

Mark- och miljööverdomstolen prövar inte alla domar som underdomstolarna meddelar och som överklagas. Den riktar in sig på rättsfall som berör många, där det finns olika tolkningar och som framför allt är principiella. MÖD:s avgöranden i olika rättsfall ska alltså kunna fungera som vägledningar i underrätternas framtida bedömningar och avgöranden.

Om en underdomstol, som Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, struntar i MÖD:s prejudicerande domar – är det av principiell betydelse? Kan MMD:s nonchalerande och ignorerande av tidigare prejudicerande domar från MÖD vara ett skäl för MÖD att pröva en överklagan från Davidsson av en dom från MMD?

Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren ska i varje fall försöka få MÖD att pröva domen från MMD i Vänersborg.

Fortsättning följer i inlägget ”Juta i Mark- och miljödomstolen (3)”.

===

Blogginlägg om domen i Mark- och miljödomstolen och Länsstyrelsens roll:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd