Stefan Kärvlings blogg

Den gångna veckan började lugnt men i slutet blev den intensivare. Det var kommunfullmäktige på onsdag och ett av ärendena gav upphov till en oväntad skandal. Jag hann inte skriva något om den på torsdag eftersom hela dagen ägnades åt totalförsvarsplanering. Alla i kommunstyrelsen deltog. Utbildningsdagen delades upp i fyra pass – “Utdragen och eskalerande gråzon”, “Beredskapshöjning och mobiliseringar”, “Värdlandsstöd och transporter” och “Angrepp med fjärrstridsmedel mot civila mål”. I min grupp hade vatten- och avloppsreningsverket bombats av ryssarna och invånarna i Nordstan skulle evakueras. Det var kanske inte de mest engagerande övningarna för en gammal vänsterpartist som inte anser sig vara medlem i NATO…

Vid hemkomsten efter utbildningsdagen var barnbarnet Ebbe på besök. Han ville “svärda” när jag kom hem. Det betyder fäktas med svärd. Det kan tyckas vara en naturlig och logisk fortsättning på dagens utbildning… Lekarna med Ebbe fortsatte till lunchen på fredag, med avbrott för ett tandläkarbesök, då Ebbe och mamma åkte hem. Då hann jag skriva ett första blogginlägg om skandalen. (Se “KF-beslut mot bättre vetande”.) Det är tänkt att bli några till.

Igår var det Brålanda Bygdefest och jag kom inte tillbaka till Nordstan förrän kl 16.00. Bygdefesten var som vanligt mycket välbesökt. I år med delvis ny publik. Det var utställning av gamla fina bilar från 50-talet, EPA-traktorer och även några klassiska mopeder. Det var många kända ansikten och mycket snack om politik och inte minst tågstopp i Brålanda.

Resten av helgen har ägnats åt förberedelse för morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) – det första för i höst. Dagordningen har följande utseende:

BUN börjar med ett medborgarförslag. Förslaget från Martin är att förskolor och skolor inte ska ha några stängningsdagar. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår avslag eftersom dagarna är av stor betydelse för personalen. Dessutom skulle ett:

“annat upplägg än kompetensutveckling dagtid … innebära merkostnader i form av övertid. Utöver ekonomiska konsekvenser skulle införande av kvällsarbete påverka medarbetarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning.”

Jag tänkte dock fråga om en av formuleringarna i underlaget:

“ingen [vårdnadshavare] tvingas ta ledigt från arbetet med anledning av stängningsdagar”

Nämnden ska yttra sig om utredningsrapporten Målbild 2050. Den handlar om att skapa en gemensam bild för Vänersborg i framtiden. Jag tänker skriva mer om Målbild 2050 vid ett senare tillfälle, men är någon läsare nyfiken går det att ladda ner rapporten här.

Det blir en del information och diskussion om lokaler. Det är ett ständigt återkommande ämne. Det skickas inte ut några handlingar innan sammanträdet, men jag antar att det blir en del om Öxnereds förskola. Barnen flyttades “hastigt och lustigt” från förskolan, ena hälften av barnen till Öxnereds nybyggda skola och den andra hälften till den ännu nyare Holmängenskolan. Åtgärden har resulterat i en brevväxling mellan vårdnadshavare och kommunen. Vårdnadshavarna ville veta orsaken till utflyttningen och är (var?) upprörda över den bristande informationen och dialogen.

Det informeras antagligen också om den nyinvigda Holmängenskolan. En vårdnadshavare från Nordstan frågade mig om varför det bara går knappt 300 elever på skolan när den är byggd för 525. Jag tror att vårdnadshavaren hade en tanke om att det hade varit bättre att Norra skolan hade byggts om och ut… Hen frågade också om varför Holmängenskolan inte hade något bibliotek. Och det undrar faktiskt jag med, det är ju faktiskt lag på det – Skollagen 2 kap 36 §:

“Eleverna i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.”

Det pratas mycket om grupprum nu för tiden, och det anser jag som fd lärare att det måste finnas. Det var en av orsakerna till att en gammal utredning om Norra skolan kom till slutsatsen att det var omöjligt att bygga om Norra och fortsätta bedriva skola där. Vid mitt besök på Holmängenskolan så berättade en lärare att inte varje klass hade ett eget grupprum…

Nämnden ska också informeras om en förstudie om behovet av förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg.

Det planeras även tämligen omfattande renoveringar på Frändeskolan och Dalboskolan:

“För att skapa förutsättningar för en långsiktig planering behöver barn- och utbildningsnämnden få underlag som svarar på frågan om det är möjligt och till vilken kostnad lokalerna på Frändeskolan och Dalboskolan kan anpassas enligt Funktionsprogram Lokalbehov Frändeskolan och Dalboskolan”

Lokalerna i Frändeskolan och Dalboskolan har ett stort behov av underhåll. Golvmattor saknas, det är drag från fönster, slitna väggar och golv osv. Lokalerna är inte heller ändamålsenliga, skriver förvaltningen, för att möta dagens behov av tillgängliga lärmiljöer. Det saknas t ex grupprum och samtalsrum för personal men samtidigt har Dalboskolan “i dagsläget fler kvadratmeter än vad som behövs”. Och därför vill barn- och utbildningsförvaltningen se att:

“samhällsbyggnadsnämnden även ser över möjligheten att anpassa en del av Dalboskolan till två förskoleavdelningar”

Och inte nog med det:

“Säkerheten skulle öka om de yngsta eleverna i stället kunde vara i Dalboskolans lokaler som ligger längre in på området.”

Jag får inte beskrivningen och tankarna för framtiden att riktigt gå ihop. Antagligen får jag dock bra svar på dessa frågor. Planerna utgår också från att det framtida elevantalet för Frändeskolan beräknas minska något medan elevantalet på Dalboskolan ligger förhållandevis stabilt kring 200 elever. Jag tänker mig att dessa prognoser skulle kunna ändras om det blir tågstopp i Brålanda, och byggandet på Källeberg kommer igång, och att det även blir tågstopp i Frändefors, och det byggs på Elgärde.

Ärende 6 behandlar “Delårsrapport augusti 2024 med helårsprognos”. Den redovisar som vanligt den ekonomiska situationen och målavstämningen.

Det periodiserade utfallet i augusti är +9,1 milj kr. Överskottet består främst av:

“del av ännu ej förbrukad budget gällande lokalkostnader för Holmängens förskola och grundskola, nämndens förfogandeanslag och högre statsbidrag än budgeterat.”

Prognosen för år 2024 är emellertid plus/minus-NOLL.

Det blir färre antal barn och elever i alla nämndens verksamheter – förskola och pedagogisk omsorg, fritidshem och pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola åk 1-9. Det finns ett undantag, elevantalet i anpassad grundskola ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)

Nämndens omkostnader har ökat med 14,1 milj kr. De beror på högre lokalkostnader, ökade kostnader för köp av måltider och IT samt kostnadsökningar på varor och tjänster beroende på inflation. Förvaltningen skriver:

“Höga kostnader för elever i behov av särskilt stöd är fortsatt en utmaning, främst avseende psykosociala och språkliga behov.”

Samtliga de förväntade resultat, som BUN ska bidra till för att kommunfullmäktiges inriktningsmål ska uppnås, har gröna ploppar. Det betyder att resultaten uppnås. Det gäller de förväntade resultaten “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”, “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”, “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”.

Jag tänkte nöja mig med att enbart kommentera “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Förvaltningen skriver:

“Andelen elever i årskurs 9 i de kommunala grundskolorna som hade behörighet till yrkesprogram var 82,0% vårterminen 2024 jämfört med 80,6% vårterminen 2023, dessa resultat är innan lovskolan.”

Det är mycket glädjande och de förbättrade resultaten förklaras av en särskild satsning på matematiken.

“Samtliga klasser i årskurs 9 har haft tillgång till behöriga lärare varje matematiklektion och elever har erbjudits stöd i matematik innan och efter skoldagens slut vid tre tillfällen per vecka.”

Det har också skapats:

“fler mindre grupper för att kunna ge bättre stöd i undervisningen för elever med problematisk skolfrånvaro”

Behöriga lärare och mindre grupper ger bra resultat. Vill partierna verkligen göra verklighet av sina vallöften och kommunen ”verkstad” av de stora orden om förbättrade skolresultat och satsning på barn och elever, så ska ekonomiska resurser satsas som möjliggör mindre grupper – både i förskola och skola. Och ju fler behöriga pedagoger det finns, desto större möjligheter att barn och elever kan (Skollagen 3 kap 2 §):

“ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

De elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet har möjlighet att gå i lovskola efter skolavslutningen. Det har gett resultat:

“Efter lovskolan ökade behörigheten och landade på 85,3% vårterminen 2024, jämfört med 82,5% vårterminen 2023.”

Behörigheten under några veckor efter 9 års skolgång ökade alltså med 3,3 %-enheter. Jag kan vara lite tveksam till en sådan snabb ökning – är det en “verklig” kunskapsutveckling? Eller är det en “ytlig utantillinlärning”? Den här diskussionen hittar vi bland annat i Sveriges Lärares tidning “Vi Lärare” (se “Därför misslyckas eleverna på gymnasiet”):

“Denna ”sista minuten”-strategi skapar stress och en falsk trygghet, men förbereder dem inte för gymnasiets krav på självständighet och analys. När eleverna börjar gymnasiet möter de en verklighet där självständigt arbete och ansvarstagande krävs. Men de har inte fått de verktyg de behöver i grundskolan.”

Samtidigt är det behöriga lärare på lovskolan och – mindre elevgrupper…

BUN har tre egna “kompletterande förväntade resultat” – “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” och “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar”. Båda dessa förväntade resultat uppnås.

“Vårterminen 2024 var det 70,0% av eleverna i årskurs 9 som uppnått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande andel vårterminen 2023 var 67,2%. En av de främsta orsakerna till den positiva utvecklingen är att fler elever uppnått betyg i matematik tack vare den satsning som samtliga högstadieskolor gjort”

“Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” uppnås däremot inte. Andelen har minskat från 89,0% förra läsåret till 80,0%. Pedagogerna möter elever med:

“generella språksvårigheter, elever med utländsk bakgrund och annat modersmål, elever med bristande kontinuitet i skolgång, elever med stort behov av variation och aktivitet under skoldagen samt elever i behov av framförhållning, struktur och tydlighet. Även hög skolfrånvaro…”

En slutreflektion.

Det saknas resurser till elever i behov av särskilt stöd, gymnasiebehörigheten måste höjas, kunskaperna och betygen måste bli bättre osv osv. Och så visar målavstämningen att alla förväntade resultat uppnås (utom ett). Det måste vara något som är fel. Hur kan alla förväntade resultat uppnås när ett flertal ungdomar lämnar skolan med betyg som är underkända och som blickar mot en framtid med utanförskap, arbetslöshet, kriminalitet…?

Kanske är det en fråga att ta upp på ärende 10 då nämnden ska ha en workshop om förväntade resultat för 2025…

Det blir ett intressant sammanträde, det finns många frågor.

Anm. Här kan du läsa hur måndagens sammanträde förlöpte – ”Gårdagens sammanträde med BUN”.