Arkiv
På onsdag ska KF bestämma
Nu på onsdag, den 11 september, sammanträder kommunfullmäktige. Det är höstens första möte och som vanligt hålls det i Bojorten, den relativt nybyggda och inte helt billiga möteslokalen i kommunhuset.
Det är som vanligt en diger lista med ärenden. Dagordningen har följande utseende:
Jag har skrivit om de flesta av ärendena redan. Det gjorde jag när de behandlades i kommunstyrelsen för snart två veckor sedan. (Se “KS: Ärenden till KF” och “Kommunstyrelsens beslut”.) Dessutom skrev jag om de medborgarförslag som har lämnats till detta fullmäktige och också de medborgarförslag som det ska fattas beslut om. (Se “Förslag från invånarna!”.) Jag hänvisar till dessa blogginlägg för mer fakta.
I fredags lämnades det in ytterligare två medborgarförslag.
Kommuninvånaren Stefan (inte jag alltså) tycker att Artscape ska passa på att måla om, som han uttrycker det, det otroligt fula och intetsägande nya vattentornet på Marierovägen. Vattentornet skulle nog behöva fräschas upp (kanske med någon blomma?), men jag undrar dock om förslaget är realistiskt. Finns det verkligen någon som vill och vågar måla på den höjden?
Det andra medborgarförslaget, från Maria, är dock inte alls realistiskt. Hon föreslår att Vattenverket vid Skräcklan används till konsthall och kulturverksamhet med en skulpturpark nedanför. Området vid Vänerns strand vore naturligtvis ett fantastiskt område för en konsthall, men det skulle bli alltför dyrt för kommunen. Kommunen måste i så fall bygga ett helt nytt vattenverk. Och det skulle kosta mycket, mycket pengar. (Vattenverket ser till att kommuninvånarna får rent och fräscht dricksvatten i kranarna.) Vattenverket byggs just nu om och “uppdateras” – och bara den investeringen kostar totalt 255 miljoner kronor…
Göran Svensson (MBP) lämnar in en motion som han också kommer att presentera för församlingen. Motionen har rubriken “Hämtning av invasivt växtmaterial”. Medborgarpartiet, skriver Svensson, anser att:
“det är av yttersta vikt att vi tar bekämpningen av de invasiva växterna på allvar och gemensamt försöker att förenkla hanteringen av växtmaterialet.”
Det är lite “bökigt” för fastighetsägare att bekämpa de invasiva arterna och sedan paketera och slänga växtmaterialet på Kretsloppsparken fortsätter han – och yrkar därför att:
“kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt berörd nämnd att undersöka förutsättningarna att vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial”
Jag håller med Svensson. Det är oerhört viktigt att bekämpa de invasiva arterna, dvs arter som sprider sig snabbt och har en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. (Här kan du läsa om och rapportera observationer av invasiva främmande arter – se ”Invasiva arter”, Artdatabanken.) Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Vänersborg har fått statsbidrag till bekämpningen (LONA-medel från Naturvårdsverket), men vad jag förstår så behöver nämnden/förvaltningen mer personal. Om kommunen kan göra något för att underlätta för frivilliga krafter att dra sitt strå till stacken bör kommunen göra det. Det kan kanske bli någon typ av ”win-win-situation”. (Här kan du läsa mer om kommunens arbete mot invasiva arter.)
På onsdag är det som vanligt några som avsäger sig sina politiska uppdrag, men för ovanlighetens skull är det inga sverigedemokrater.
Min gissning är att onsdagens fullmäktige kommer att avlöpa mycket lugnt. Det blir som jag ser det knappast några diskussioner eller voteringar överhuvudtaget. Ja, kanske med ett undantag då, ärende 20 – “Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”.
När ärendet var uppe i kommunstyrelsen yrkade Moderaterna avslag på att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr:
“till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar.”
I Moderaternas protokollsanteckning skriver Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel bland annat:
- “Att uppföra belysningsarmaturer utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar ingår inte i Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag och är något vi saknar rådighet över.”
- “Alternativ B omfattar inte kostnaderna för framtida drift och underhåll, vilket inte heller ryms i befintlig budget. Konsekvensanalys av hur detta beslut påverkar möjligheterna att utföra grunduppdraget saknas.”
- “Det är oklart hur/om detta beslut påverkar hanteringen av kvarstående 230 kommunalägda belysningsarmaturer utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar, vilket nämnden söker medel för i pågående budgetprocess.”
Som vanligt skärskådar moderaterna besluten grundligt. De hittar rätt som det är brister, svagheter och ibland rena felaktigheter i underlagen. Det rör sig ofta om “opolitiska” detaljer. De menar, vilket är helt riktigt, att detta kan leda till förslag och beslut som inte är helt genomtänkta och kompletta. Och då kan det i ett senare skede bli oväntade, svårlösta eller kostnadskrävande konsekvenser. Moderaterna har självklart en poäng med sin kritik.
Å andra sidan handlar det inte sällan om beslut där det är viktigt och nödvändigt med en viss skyndsamhet. Frågan blir då om kommunfullmäktige ska avslå eller återremittera ett sådant ärende för ytterligare utredning. Det skulle betyda att ett nödvändigt beslut inte genomförs inom rimlig tid. I det aktuella ärendet på onsdag skulle det kunna innebära att en olycka kan inträffa därför att det inte fanns investeringsmedel till att sätta upp en trafiksäker stålstolpe för belysning intill en busshållplats, GC-väg eller större korsning…
I kommunstyrelsen var det ingen som höll med Moderaterna och förmodligen kommer ingen att göra det i kommunfullmäktige heller. Jag tror att de flesta resonerar på det sättet att det är viktigt med ett beslut – eventuella problem och svårigheter (på grund av bristande underlag) får kommunen lösa senare. Det ordnar sig… Typ.
I några ärenden kommer sannolikt ledamöter att gå upp i talarstolen och informera, eller “knipa någon poäng”. Det finns ju åhörare på plats och TV-tittare som bänkat sig framför kommunens webb-TV. Kanske kan det bli så när ärendena kring Kunskapsförbundet Väst ska avhandlas. Eller “Riktlinjer för hushållning med jordbruksmark” – eller “Riktlinje för hantering av översvämningsrisker”. Men debatt blir det knappast i några av dessa ärenden.
Det blir ett sammanträde med många ärenden och mycket för ledamöter och ersättare att läsa på, men som kommer att avverkas tämligen snabbt. Med andra ord, lite av en mjukstart inför den långa mörka hösten som väntar. Handlingarna till kommunfullmäktiges sammanträde kan laddas ner här.
Det var två år sedan förra valet. Det är två år till nästa val.
Förslag från invånarna!
I Vänersborgs kommun har invånarna sedan några år tillbaka möjlighet att skriva och lämna in medborgarförslag. Medborgarförslag är ett sätt för kommuninvånarna att påverka besluten i kommunen mellan valen. Nu för tiden har förslagsställarna även möjlighet att presentera förslagen på plats i kommunfullmäktige.
Medborgarförslag kan handla om allt möjligt. Förslagen måste dock behandla sådant som kommunen kan besluta om. Möjligheten att lämna in medborgarförslag är inte heller tänkt som felanmälan eller klagomålshantering, det finns andra kanaler för det.
Det finns information om medborgarförslag på kommunens hemsida – “Lämna medborgarförslag”. Här kan du också skriva ditt förslag direkt via kommunens e-tjänst.
De förslag som har lämnats och ska behandlas på kommunfullmäktiges sammanträde nästa vecka, onsdag den 11 september, visar vilken bredd det kan vara på förslag från invånarna i Vänersborgs kommun.
Jan-Erik anser att det är alldeles för stökigt kring Plantaget och kyrkan vid gymnasieelevernas studentfirande. Han vill att kommunen vidtar åtgärder t ex att utse ordningsvakter. Jan-Erik passar också på att ge en känga till dagens skola:
“Från att ha varit mogenhetsexamen som blev studentexamen (avskaffad 1968) har skolavslutningarna nu blivit något som kanske är ett resultat av en disciplinlös skola och/eller vuxnas rädsla/ovilja att säga ifrån när gränser överskrids.”
Nästa medborgarförslag tar upp trafiksituationen på Djupedalsvägen i Blåsut:
“Mellan bensinstationen Ingo och Katrinedalsvägen/Krypetorpsvägen är trafiken som värst och människor kör i fruktansvärda hastigheter.”
Förslagsställaren, som tycks vara anonym (vilket jag inte trodde var tillåtet), skriver att det har skett flera olyckor med hundar, katter och rådjur de senaste åren. Hen vill att kommunen vidtar åtgärder innan t ex cyklande barn skadas.
“Förhindra olyckorna innan det är för sent!”
Carinas förslag är kort:
“Bygg en brygga nere vid/runt Sanden som man gjort i Varberg – Fästningsbadet.”
Jag har inte sett bryggan i Varberg, men tror att det finns sådana här idéer även i Vänersborgs kommunhus.
Det finns flera vänersborgare som reagerar på hur kommunen sköter torget i Vänersborg, eller snarare, missköter. Jag är som ur-vänersborgare en av dem. Carina har gjort slag i saken med sitt medborgarförslag. Hon skriver bland annat:
“Riv dom båda uråldriga kioskerna på torget i Vänersborg och ersätt med en liknande/likadan byggnad som Trollhättan uppfört på sitt torg med restaurang/fik/uteplatser i en trappa samt på marken.”
Det har kommit in ytterligare ett förslag om trafik till kommunen. Sofia vill att kommunen anlägger:
“en gång- och cykelväg längs väg 2056 mellan järnvägsövergången i Öxnered via infarten till Karlsro och fram till påfarten till E45.”
Syftet är naturligtvis en säkrare väg för framför allt barn och ungdomar.
Medborgarförslaget om att kommunen ska anlägga en badbrygga vid den “jättefina lilla badplatsen” vid Holmängen gör mig dock nervös måste jag erkänna. Det verkar nämligen som om badplatsen ligger vid Landerivägens “fortsättning”, dvs i de nybyggda områdena. Jag har faktiskt inte sett någon “badplats” eller att någon badar i området. På den tid som mina kompisar och jag åkte runt i kommunen och badade på alla möjliga och omöjliga ställen, bland annat i Karls Grav, så badade vi aldrig i detta område. Vi var helt enkelt rädda för strömmarna. Victoria tror emellertid att en brygga skulle uppskattas av många som bor på Holmängen, men jag tror att det är farligt att bada i älven så nära Vargöns kraftverk, och turbiner… (Se “Vargöns kraftverk”.)
Har jag fel?
Mattias vill se en kombinerad park för kickbike och skateboard i Vänersborg. Förslagsvis, skriver han:
“kan parken anläggas nära utegymmet och pulkabacken nedanför skräcklan.”
Det som händer på kommunfullmäktige nästa onsdag är att dessa medborgarförslag remitteras till någon av kommunens nämnder för utredning. De flesta av förslagen tror jag hamnar i samhällsbyggnadsnämnden denna gång.
Det är inte ovanligt att ett förslag “stannar” i en nämnd och avgörs helt och hållet där. Det brukar vara medborgarförslag som endast angår en specifik nämnd och varken är av principiell vikt eller särskilt kostnadskrävande. Andra förslag kan efter utredning gå vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut.
Tre medborgarförslag har gått hela denna väg och ska beslutas av kommunfullmäktige på onsdag. Det handlar om gymnasieelevers resor/skolskjuts, hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön och en tåghållplats i Väne Ryr. De två första förslagen kommer att avslås, medan förslaget om “tågstopp” kommer att anses besvarat:
“med hänvisning till att kommunen föreslår en tågstation i Väne Ryr i sin översiktsplan.”
Det första, om gymnasieelevers resor/skolskjuts, borde egentligen inte ha tagits upp av kommunen. Förslaget skulle ha hänvisats till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Det är KFV som har hand om gymnasieskolorna i Vänersborg, och Trollhättan.
Jag skrev utförligare om dessa tre förslag i ett blogginlägg förra veckan – “KS: Ärenden till KF”.
Det är bra att det lämnas in många medborgarförslag. Det visar att kommuninvånarna månar om Vänersborgs kommun och aktivt funderar på hur kommunen ska bli bättre. Jag tror också, även om de flesta medborgarförslagen inte blir verklighet, att förslagen kan ge upphov till ökad medvetenhet och kreativa idéer hos tjänstepersoner, politiker och partier. Och vem vet, kanske dyker förslag så småningom upp i något partis valmaterial… Eller så kanske avslagna medborgarförslag genomförs i ett senare skede när t ex kommunens ekonomi så tillåter.
Med andra ord – skriv medborgarförslag! Men kom ihåg – förslagen ska handla om sådant som kommunen kan besluta om.
Ornitologisk betraktelse: Måsar och gäss
Den här sommaren har inte riktigt varit som alla andra somrar i Nordstan. Det är fiskmåsarna som har gjort skillnad. Fiskmåsarna har inte uppfört sig som de brukar. Det är i varje fall mina slutsatser utifrån personliga men tämligen ovetenskapliga iakttagelser.
Fiskmåsarna intog som vanligt hustaken i Nordstan i slutet av mars. I år “slog de ner sina bopålar” på taken exakt samma datum som förra året, den 27 mars. Så långt inga överraskningar. I år kretsade dock måsarna runt hustaken veckan innan. Det verkade mest ha varit rekognoseringsturer, men det var något nytt och annorlunda.
I april, juni och början av juli var fiskmåsarnas beteende som det brukar. Det betydde självklart inte att det var lugnt och fridfullt. Nä, måsarna uppträdde helt enligt tradition och beprövad erfarenhet. De vrålade i vanlig ordning ut sina artspecifika vansinniga primalskrik. Måsar tar inte paus ens under nätterna, de skriker dygnet runt. 
Och förorenar dygnet runt… Det fanns inte en bil som parkerades i Nordstan som undkom måsarna i sommar. De var särskilt förtjusta i nya eller nytvättade glänsande bilar. Fiskmåsarna speglas antagligen i plåten och tror att det är en fiende – och tömmer tarmarna. Och det inte bara en gång… Det var som vanligt med föroreningarna alltså.
I slutet av juni ökade aktiviteten bland fiskmåsarna. Också som vanligt. Ungarna hade växt och blivit allt större för varje dag. De började springa runt på taken utstötande sina karaktäristiska ynkliga läten. Föräldrarna ökade sin uppmärksamhet och släppte inte sina “små” med blicken. Det fanns skator som inte skulle ha något emot att smaka på en mör fiskmåsunge.
Invånarna i Nordstan höll andan, nu var det bara en fråga om dagar tills ungarna skulle sväva ner, likt glidflygplan, från taken till gator och trädgårdar. Det brukar ske en vecka in i juli. På marken är det inte bara andra fåglar som hotar de “små” fiskmåsungarna. Skaran av fiender ökar, katter och hundar smyger runt och letar efter tillfällen till attack.
I år har jag inte sett en enda fiskmåsunge på gator eller trädgårdar på Lovisebergsgatan eller i Nordstan. Det har aldrig hänt förut. Jag vet inte var måsungarna tog vägen. De fanns på taken, men sedan var de plötsligt borta. Det var tomt i trädgårdar och gator. Inga ynkliga pip. Det betydde att den anstormning av skrikande och attackerande, skitande föräldrar uteblev. Det fanns inga ungar att skydda och försvara. Och jag har bara sett en enda överkörd fiskmås. Det var en bit bort, på Vallgatan. Det gick inte att se om det var en vuxen eller en unge. Juli blev alltså en lugnare månad än vanligt utifrån fiskmåsperspektiv.
Föräldrarna blev dock kvar på taken. De uppträdde och skrek precis som vanligt, innan de hade ungar. Jag tänkte att jag hade missat något och att det var dags för en andra kull. Så brukar det dock inte gå till i Nordstan. Inte för att föräldrarna inte verkade försöka, deras parningsljud är synnerligen karaktäristiskt. Ljuden hördes med regelbundna mellanrum varje dag. Det blev dock inga fler ägg, och därmed inga ungar. Men de vuxna fiskmåsarna blev kvar, även i slutet av juli och hela augusti. Det har inte hänt tidigare.
Jag vet inte om fiskmåsarna har varit annorlunda denna sommar på andra ställen än i norra Nordstan. Men här har de definitivt brutit sitt traditionella mönster.
Om sommarens fiskmåsterror från hustaken inte riktigt har varit sig lik, så har vattnet kring Skräcklan varit det. Det har knappast gått att utnyttja. Det gick ofta inte att bada på t ex “barnbadet” vid Norra skolan. Det var emellertid inte fiskmåsarnas fel. Och även om det aldrig går att utesluta att det är kommunen som bräddar avloppsvatten, så är det sannolikt inte heller det som är orsaken. Men det märker säkerligen alla här i Nordstan att badet alltid drabbas av föroreningar och badförbud efter ihållande regn. Det kan ju tyda på problem med kommunens ledningar.
Nä, det undermåliga badvattnet i Skräcklan var sannolikt orsakat av Nordstans andra stora fågelplåga – Kanadagässen. Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land… I själva gränsområdet, dvs stränderna, delar de solidariskt på utrymmet.
Förra året var kanadagässen tillbaka med fullt manskap efter en viss avskjutning något år tidigare. I år tycks ryktet om det natursköna Skräcklan ha spridit sig bland kanadagässen. Det har varit och är fortfarande fullt med gäss, inte bara på Skräcklan utan också på kobbarna och skären utanför.
Jag kan föreställa mig hur det ser ut på dessa ställen när jag ser gåsfekalierna på Skräcklans gångbanor, berghällar och gräsmattor. Hur det ser ut i vattnen runt Skräcklans stränder vågar jag däremot inte föreställa mig… Särskilt när man vet att gässen gör sina “stora” behov minst en gång varannan timme…
Jag förstår för övrigt inte varför kommunen går ut med information om vattnets kvalitet efter de prover som genomförs. Det verkar som regel ta ca 5 dagar innan provsvaren kommer och då är svaren inaktuella. Varför inte bara uppmana invånarna att inte bada 1-2 dagar efter kraftiga regn? I måndagens nyheter hörde jag förresten att det finns teknik för att få svar på prover efter 15 min. Det skulle vara något för kommunen.
Det är inte bara i Vänersborg som kanadagässen ställer till problem. Det gör de i andra kommuner också men där tycks handlingskraften vara betydligt större än i Vänersborgs kommun. Här är några länkar till problemen med kanadagässen i Karlstad (grön laser), Stockholm (drönare), Alingsås (utökad städning) och Östhammar (jakt).
Fast det har skjutits kandagäss på Skräcklan. Det var 2020 och jag tror att det var två gäss som nedlades. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. 
Det är för övrigt jakttid just nu – kanadagåsen får jagas mellan den 11 augusti till den 31 januari. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp? (Avskjutning skulle gynna Vänerns vattenkvalitet mer än kommunalt VA på Vänersnäs…)
Jag tror att Kanadagässen är orsaken till i varje fall en del av fiskmåsarnas ändrade beteende. Det är antagligen inte bara jag som har upptäckt att alla kobbar och skär utanför Skräcklan numera är fyllda av kanadagäss.
Det verkar nämligen vara slut på solidariteten mellan de flygande plågoarterna. Det tycks som om gässen har invaderat och ockuperat fiskmåsarnas naturliga habitat. Det kan vara därför som fiskmåsarna så efterhängset stannar kvar på hustaken i Nordstan – och ser alldeles villrådiga ut. De har ingenstans att ta vägen.
Faktum är att kanadagäss kan jaga bort fiskmåsar, särskilt när de försvarar sina bon eller ungar. Gässen är kända för att vara territoriella och kan bli aggressiva mot andra fåglar som kommer för nära deras revir. Fiskmåsar, som är mindre och inte lika starka, tenderar att undvika konfrontationer med större fåglar som kanadagäss.
Det finns som jag ser det två framtidsscenarior i Nordstan Vi kan få se en lösning på fiskmåseproblemet. Fiskmåsarna skulle kunna lämna Nordstan när de har blivit av med sina kobbar och skär. De tycks vara beroende av dem på de tider som de inte säkrar artens fortbestånd. Om fiskmåsarna nu har gjort det denna sommar. Fiskmåsarna skulle kanske kunna flytta någon annanstans. Kanske till Sikhall eller Rörvik. Det låter för bra för en nordstanbo för att vara sant. Å andra sidan skulle det kunna vara ur askan in i elden – kanadagässen tar över. Och det till priset av permanent badförbud längs Skräcklans stränder.
Det andra scenariot är att både gässen och fiskmåsarna blir kvar. Fiskmåsarna kanske kan överleva på hustak och i trädgårdar under årets kallaste månader. Då blir inte bara somrarna förstörda utan också vintrarna. Möjligtvis behagar kanadagässen flytta när det är som kallast, men det är inte helt säkert. Deras fekalieterror är dock mindre påträngande på vintrarna. I varje fall för oss som inte badar på icke-sommartid.
Det ska bli intressant att studera gässen och måsarna kommande vinter. Det kanske kan bli en ornitologisk betraktelse även i juletid.
Idén att bjuda in Artscape till Nordstan, som en av mina fd elever föreslog, för att göra en muralmålning som skrämmer bort fiskmåsarna är en kreativ tanke men knappast verkningsfull.
Kommunen ska nog inte chansa. Det är säkrast att skjuta av både kanadagäss och fiskmåsar. Fast i kommunhuset finns det antagligen ingen som tycker att det finns några ornitologiska problem…
PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.
Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden
Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)
En av förändringarna i lagen var att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Vänersborg har utarbetat en sådan. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” och “VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.) Planen var på samråd i början av sommaren och skickades också på remiss till andra nämnder och myndigheter. (Se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida.)
I förra veckan, den 21 augusti, beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden att lämna sitt remissvar till samhällsbyggnadsnämnden. (Se “MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter”.) I veckan som gick, den 27 augusti, lämnade byggnadsnämnden sitt remissvar.
I den inledande sammanfattningen skriver byggnadsnämnden:
“Särskilt viktigt är att tidplan och handlingsplan i väntan på kommunalt VA uppdateras för att byggnadsnämnden skall kunna hantera ansökningar om bygglov och förhandsbesked, samt att det skall vara förutsägbart för våra invånare.”
Byggnadsnämnden är i sitt remissvar mest intresserad av vattentjänstplanens konsekvenser för bygglov och förhandsbesked. Det är helt förståeligt eftersom det är de här frågorna som byggnadsnämnden sysslar med och som är beroende av vatten- och avloppslösningar. (Om det söks bygglov så blir svaret på VA-frågan alltid “ja” om byggnaden ska anslutas till kommunalt VA. Det är förutsägbart.)
Byggnadsnämnden avslutar sammanfattningen:
“Ambitionsnivån på när kommunen skall dra fram vatten och avlopp är sänkt i detta förslag jämfört med nuvarande blåplan. Detta kan komma att påverka bebyggelseutvecklingen på landsbygden negativt.”
Byggnadsnämnden tolkar inte lagen korrekt i sammanfattningen, precis som inte heller samhällsbyggnadsnämnden (Kretslopp och vatten) gjorde tidigare. Det är nämligen inte ambitionsnivån som är sänkt, det är att förslaget till vattentjänstplan utgår från den praxis som råder i Sverige och som följer de domar som mark- och miljödomstolar och, framför allt, Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm har slagit fast.
De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår i Vänersborgs kommun utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:
“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Trots att kommunen anpassar sig till rådande praxis menar byggnadsnämnden att denna “avgränsning” medför:
“negativa effekter på bebyggelseutvecklingen och därmed på förutsättningarna för utvecklingen av landsbygden och i förlängningen befolkningsutvecklingen och serviceutbudet.”
Även om byggnadsnämnden har rätt i konsekvenserna för “bebyggelseutvecklingen” (att det inte kommer att bli ett automatiskt ”ja” i fortsättningen) så är det bara för nämnden, och kommunen, att anpassa sig till lagen och till praxis. Byggnadsnämnden måste även inse att den positiva inställning den, och miljö- och hälsoskyddsnämnden, har till kommunalt VA kan ifrågasättas. Det är väl egentligen bara att titta på de 29.869 kubikmeter (29.869.000 liter) som bräddades från Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg förra året. (Se “VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)
En av förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) var också att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Även detta visar att kommunen och byggnadsnämnden måste anpassa sig. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)
Lagen (LAV) säger också mycket tydligt i 9 §:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”
En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras om fastighetens VA-lösning kan ordnas genom enskilda anläggningar som alltså kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Det är för övrigt kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i Vattentjänstlagen. Det har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) slagit fast i en prejudicerande dom. (Se M 4976-19 och “VA: Kommunens bevisbörda”.)
När byggnadsnämnden i sitt remissvar skriver apropå Vänersnäs om fastighetsägare så tycks nämnden inte ta varken LAV eller MÖD i beaktande:
“Om fastighetsägare … investerar i nya enskilda avloppsanläggningar kan kommunen bli skyldig att lösa in dessa om ny bebyggelse tillkommer och kommunens skyldighet enligt 6§ LAV, att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang, inträder. Det skulle även drabba de enskilda fastighetsägarna ekonomiskt.”
Byggnadsnämnden sätter däremot fingret på en viktig, men öm punkt:
“Det är viktigt att analysera hur ansökningar om förhandsbesked och bygglov ska bedömas utifrån ett VA-perspektiv.”
Nämnden efterlyser, som jag uppfattar det, anvisningar och regler om hur den ska förhålla sig i sådana här situationer. 
Det får mig att tänka på den motion som Lena Eckerbom Wendel (M) väckte i kommunfullmäktige den 15 februari 2022 och det initiativärende som James Bucci (V) väckte i samhällsbyggnadsnämnden som var en upprepning av 
motionens yrkanden (se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”). Eckerbom Wendels och Buccis yrkanden syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Varken motionen eller initiativärendet har utretts eller behandlats än. Tvärtom, samhällsbyggnadsförvaltningen (Kretslopp och vatten) och de styrande partierna hävdade att dessa yrkanden stred mot lagen…
Byggnadsnämnden ser slutligen risker eller möjligheter med att det kan komma krav på detaljplan i samband med att VA-frågan vid byggnation ska utredas. 
Det är en intressant fråga.
I den “gamla” Blåplanen står det:
”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”
Det står uttryckligen “innan VA byggs ut”… (Jag undrar om det gäller fortfarande.) Det kan också nämnas att redan den 12 maj 2021 beslutade ett enhälligt(!) kommunfullmäktige i samband med en återremiss i ärendet “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 & 2” på Vänersnäs (se “KF: ÅTERREMISS!”):
“att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området”
Byggnadsnämndens funderingar i sitt remissvar har alltså ventilerats av politikerna. Så vitt jag vet har dock frågan om verksamhetsområden och detaljplan ännu inte utretts.
Byggnadsnämnden ställer en rad viktiga frågor kring vattentjänstplanen i förhållande till nämndens uppgifter angående bygglov och förhandsbesked. Frågorna måste få ett svar av samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden och i kommunens vattentjänstplan även om byggnadsnämndens utgångspunkt eller perspektiv inte är helt korrekt i förhållande till Vattentjänstlagen och Mark- och miljööverdomstolens prejudicerande domar.
Det finns mycket arbete kvar att göra innan kommunen kan fastställa en vattentjänstplan.
==
Om vattentjänstplanen:
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
- ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
- ”Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden” – 1 september 2024
Kommunstyrelsens beslut
Igår onsdag hade kommunstyrelsen (KS) sammanträde. Hela förmiddagen ägnades åt krisberedskap, kommunens uppgifter vid krig och Vänersborgs kris- 
och krigsorganisation. Med andra ord, att förbereda sig för krig.
Det var alltså ingen upplyftande halvdag, även om den antagligen var viktig. Men jag kan inte låta bli att tänka på att ett av argumenten för att Sverige skulle gå med i NATO var för att slippa krig. Nu är vi med i NATO och därför måste vi förbereda oss för krig… Tanken slår mig att Sveriges folk är lurat. Det är vi antagligen eftersom vi inte fick möjlighet att folkomrösta om NATO-inträdet.
Kommunen måste vidta en massa åtgärder för att kunna fungera om ett krig bryter ut. Det kan vara vem/vilka som ska fatta beslut, vilken
personal som måste arbeta kvar i kommunen, vilka verksamheter som inte behöver prioriteras, skyddsrum, livsmedelsförsörjning osv osv. Planerings- och förberedelsearbetet kommer att ta tid från den ordinarie verksamheten och framför allt ta ekonomiska resurser i anspråk. Hur tänker staten att dessa åtgärder ska finansieras? Är det tänkt att barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka i kommunen ska betala, som vanligt?
Det är inte bara vänsterpartister som ifrågasätter och är kritiska till NATO-anslutningen. Det insåg jag när två personer från helt andra, i riksdagen NATO-vänliga, partier var lika kritiska…
Direkt efter lunch startade det “riktiga” sammanträdet. Det började med nästan två timmars information inklusive en hel del diskussion. Sedan var det beslutsomgång, fast första punkten i den var återigen information – kommundirektörens information.
Värt att nämna är att den senaste skatteprognosen för 2024 är ca 7 milj kr bättre jämfört med tidigare prognos. Det var en glädjande nyhet trots att pensionsprognosen försämras med ungefär samma belopp. Däremot följer de ökade skatteintäkterna med till nästa år medan pensionskostnaderna förväntas ligga kvar på samma nivå, dvs inte öka. Det innebär alltså 7 milj kr “extra” intäkter jämfört med den beslutade budgeten för 2025.
Efter den informationen var det dags för alla de ärenden som jag beskrev i mina två föregående inlägg. (Se “Höstens första KS” och “KS: Ärenden till KF”.)
Det blev några voteringar, men faktum är att de styrande partierna (S+C+KD+MP) fick igenom samtliga sina förslag. Vid två tillfällen var det på grund av Vänsterpartiets ”utslagsröst”. Besluten innebar att de förslag som fanns i underlagen till sammanträdet gick igenom – med ett undantag.
Det fanns tre ärenden som på olika sätt handlade om socialnämndens olika boenden. Det var nya boenden på Blåsut (serviceboende) och Holmängen (socialpsykiatrin) samt försäljning av en bostadsfastighet Vedboden 4 på Onsjö. Den sistnämnda fastigheten har tidigare varit en LSS-bostad i socialnämndens regi.
Det var en hel del diskussioner om inte fastigheten på Onsjö kunde ersätta något av de nya boendena och därigenom spara pengar. Det var många bud på vad som gällde men enligt uppgifter från säkra källor passade inte Onsjö till det.
Besluten blev att samhällsbyggnadsnämnden ska utföra lokalplanering för boendena på Blåsut och Holmängen. Samtidigt har Benny Augustsson (S), som kommunstyrelsens ordförande, gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att utreda vilka boenden/verksamhetsfastigheter som lämpligen ska ägas av AB Vänersborgsbostäder och vilka som ska ägas av Samhällsbyggnadsnämnden. 
När det gäller Vedboden 4 så finns det alltså inget behov av denna fastighet. De styrande partierna genom 1:e vice ordförande i KS Mats Andersson (C) föreslog därför en försäljning. Det var ett nytt och annorlunda förslag. (Det är det undantag jag skrev om ovan.) Samtliga oppositionspartier meddelade att de var emot en försäljning, utom ett. Vänsterpartiet var positivt till en försäljning. Det innebar att en votering var onödig.
I ärendet innan meddelade nämligen inte Vänsterpartiet sin uppfattning – och då blev det votering. Och resultatet blev 8-7 till de styrande partiernas favör, med Vänsterpartiets röst. Det gällde renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset.
Beslutet blev:
“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”
De andra partierna stödde moderaternas förslag om att stryka genomförandedelen i beslutsförslaget. De ville att renovering och verksamhetsanpassning projekterades och att genomförandet sedan skulle komma tillbaka till KS för ett nytt beslut. Det var för att ha kontroll på kostnaderna menade de. Det var svårt att förstå orsaken till det. Kommunfullmäktige beslutade ju i juni att avsätta 80 milj kr i investerings- och exploateringsplanen 2025-2027 för genomförande av projektet. Beslutet var alltså redan fattat.
Kultur- och fritidsförvaltningen informerade i ärendet och förmedlade tankar och visade några bilder på hur B-delen kan utformas. Det ser mycket intressant ut…
Bo Carlsson (C) begärde en “okynnesvotering” i ärendet:
“Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”
Moderaterna ville inte utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 milj kr till trafiksäkra stålstolpar. Det var de ensamma om, voteringen slutade 13-2.
Det blev inga som helst diskussioner kring “Riktlinjer för hushållning med jordbruksmark”. Även “Riktlinje för hantering av översvämningsrisker” togs enhälligt av KS. På den sistnämnda punkten beskrev undertecknad de synpunkter som Pontus Gläntegård (V) framförde
i sin reservation i byggnadsnämnden. Även Lena Eckerbom Wendel (M) hänvisade till Gläntegårds reservation. Synpunkterna tycktes komma som en överraskning för några av ledamöterna. De kanske inte läser vänsterpartistiska reservationer – eller blogginlägg… (Se “KS: Ärenden till KF” eller ”Översvämning!?”.)
Det blev ett långt sammanträde, men det präglades av en ganska stor enighet får man väl ändå säga. Det var mest Moderaterna som hade annorlunda och kritiska synpunkter i några ärenden.
Ordförande Benny Augustsson (S) avslutade mötet ca kl 16.45.
Det kommer nog att bli ett tämligen enigt kommunfullmäktige om två veckor när flera av gårdagens KS-ärenden ska beslutas.
KS: Ärenden till KF
Imorgon onsdag är det sammanträde med kommunstyrelsen.
I söndags beskrev jag de ärenden som avgörs av KS självt. (Se “Höstens första KS”.) I detta blogginlägg ska jag beskriva ärenden som KS ska skicka vidare för beslut i kommunfullmäktige (KF) om två veckor.
Tre medborgarförslag ska till KF. KS anser, enligt beslutsförslaget, att det inte ska bli någon översyn av stadgarna för gymnasieelevers resor/skolskjuts. Lag (1991:1110), 2 §, anger att elever som har längre resväg än 6 kilometer ska beviljas ersättning för sin skolresa. Detta följer Kunskapsförbundet Väst – oavsett andra omständigheter i elevernas skolvägar som t ex farliga korsningar.
Det blir inte heller någon hockeyrink vid Gymnastikvägen i Vargön. Det saknas resurser anser samhällsbyggnadsnämnden, som även reagerar på att förslagsställaren benämner området för “igenvuxen gräsplätt” när det är en “finklippt gräsmatta”. Kultur- och fritidsnämnden är mer positiv till medborgarförslaget. Förslaget har trots det föreslagna avslaget lett till att:
“de två nämndernas förvaltningar har inlett samtal om hur behovet av anordningar för spontanidrott bäst ska kunna tillgodoses.”
Det tredje medborgarförslaget vill att det återigen ska bli en tåghållplats i Väne Ryr. Jag tror att samtliga partier i kommunen står bakom ett sådant förslag. Väne Ryr är också markerat som ett framtida stationssamhälle i översiktsplanen. Det är emellertid inte Vänersborgs kommun som ensam bestämmer om tågstationer. I första hand är det Västra Götalandsregionen som avgör var tågstationer ska finnas. Och eftersom själva järnvägsanläggningen ägs av Trafikverket så ska det också ha ett ord med i laget.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få 3 milj kr till att montera ner kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Det handlar om 110 gamla trästolpar i dåligt skick längs vägar i t ex Kristinelund, Väne Ryr, Lilleskog, Västra Tunhem, Floget och Vänersnäs (flera vägsträckor). Samtidigt avsätts ytterligare 3 milj kr till 42 trafiksäkra stålstolpar. De ska sättas upp intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar.
Vita punkter: Trästolpar som tas bort. Blå punkter: Nya stålstolpar.
Moderaterna är av någon anledning negativ till de 3 milj kr till de nya stålstolparna. Ärendet avgörs alltså slutligen av KF.
Under klang och jubel tillförde regeringen 500 miljoner kronor till skolväsendet i vårändringsbudgeten för 2024. Det var en fantastisk satsning på skolan tyckte Tidöpartierna i allmänhet och Liberalerna i synnerhet. (Se “Vi prioriterar skolan”.)
Vänersborgs del av pengarna är knappt 1,4 milj kr (1.368.000 kr) till barn- och utbildningsnämnden och 552.000 kr till Kunskapsförbundet Väst under 2024. Då går 12% av BUN:s pengar och 30% av KFV:s till vinstdrivande friskolor. Pengarna ska användas för att upprätthålla kvaliteten i undervisningen… (”Det bidde en tumme…”.)
Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för hållbar hushållning med jordbruksmark. Imorgon bereder KS frågan. Utgångspunkten är 3 kap. 4 § i miljöbalken:
“Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.”
Jordbruksmarken är alltså skyddad och får bara tas i anspråk när vissa krav uppfylls. I riktlinjerna diskuteras vad som är väsentliga samhällsintressen. Det kan vara t ex:
“bostadsförsörjningsbehovet, intresset av att kunna lokalisera bostäder och arbetsplatser nära varandra, att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem samt att säkerställa viktiga rekreationsintressen.”
Det innebär att det i Vänersborgs kommun har byggts, byggs och ska byggas på bland annat Holmängen, Skaven/Öxnered och Källeberg i Brålanda.
Strategisk landsbygdsutveckling kan vara ett väsentligt samhällsintresse t ex för att bibehålla befolkningsunderlag på landsbygden. Jag tänker på planerna i Sikhall.
Syftet med de föreslagna riktlinjerna är att ge tydligare stöd i dessa prövningar kring jordbruksmark och väsentliga samhällsintressen, prövningar som i regel måste göras i varje enskilt ärende.
Kommunfullmäktige ska även anta riktlinjer för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.
Sedan 2014 finns det ett översvämningsprogram i Vänersborgs kommun. Det blev emellertid inaktuellt när Länsstyrelsen reviderade nivåerna för översvämningsrisker 2017. De nya nivåerna låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram. Nu är det dags att uppdatera kommunens riktlinjer.
I underlaget konstateras att kommunen under flera år har haft dialog med Länsstyrelsen, SMHI, Vattenfall, Vänerrådet och kommunerna runt Vänern kring de nya nivåerna. En anledning är att det finns saker som är oklara:
“En anledning till oklarhet är att det finns flera tröskelnivåer som ligger under den nivå som länsstyrelsen anger som högsta beräknade för Vänersborgs kommun. De modeller som funnits tillgängliga när SMHI gjort sina prognoser är inte helt anpassade för den komplexitet som Vänerns vattensystem utgör.”
Det framgår inte riktigt vilka “tröskelnivåer” som förvaltningen tänker på. Jag gissar dock på att det bland annat är det som påpekades av min partikollega Pontus Gläntegård (V), i en reservation i byggnadsnämnden:
“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen.”
”Rinna bakom Hunneberg”… ? Vänerns vatten tar en ny väg – se bild nedan.
Ett kanske ännu större misstag, som Gläntegård påpekar, är att Länsstyrelsen bortser från att vattnet dessutom svämmar över slussportarna vid Karls Grav och dammen i Vargön .
Länsstyrelsen har inte lyssnat på Vänersborgs kommun. Riktlinjerna följer därför Länsstyrelsens instruktioner trots att dessa är fel… (Jag har genom åren skrivit ganska mycket om översvämningsrisker i kommunen, senast den 22 april – se “Översvämning!?”.)
Det är också värt att nämna ytterligare två saker som kommunen har med i riktlinjerna, och som Länsstyrelsen har förbisett… I riktlinjerna introducerar kommunen nämligen två parametrar som inte ingår i länsstyrelsens faktablad:
“1) den dynamiska vinduppstuvningen reduceras där det finns skyddande anordningar eller terräng. 2) de mest extrema nivåerna är kortvariga och att det finns fall där tillfälliga skyddsanordningar kan användas för att hantera dessa.”
Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som kommuninvånare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommunen just nu, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. Kommunen måste därför fortsätta att ta översvämningsrisken på allvar och arbeta vidare med förebyggande åtgärder kring framför allt viktiga och 
strategiska vägar och byggnationer och anläggningar. (Även privatpersoner drabbas naturligtvis av översvämningar på grund av t ex skyfall. Länsförsäkringar skickade idag ut tips till sina medlemmar om hur man skyddar sig, se “Våra bästa tips för att slippa översvämningsskador”.)
Kommunen måste vara förberedd. Det handlar inte om det ska svämma över, utan när.
==
Anm. Det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.
Höstens första KS
På onsdag går höstens första sammanträde med kommunstyrelsen (KS) av stapeln. För ovanlighetens skull dock inte förrän efter lunch. Förmiddagen ägnas nämligen åt utbildning. Ledamöterna i KS och även en hel del andra politiker och tjänstepersoner, antar jag, ska utbildas kring totalförsvar, samhällsviktig verksamhet i Vänersborg och kommunens kris- och krigsorganisation mm. Det kan kanske vara nyttigt för en gammal “malaj” som jag.
Kommunstyrelsen har som vanligt en diger lista med ärenden. Dagordningen har 33 punkter och underlaget består av 740 sidor. (Man kan ladda ner underlaget här.) Sammanträdet lär med andra ord ta sin tid.
I vanlig ordning, efter formaliapunkter som att utse justerare etc, inleds sammanträdet med information. Denna gång ska KS få mer kött på benen när det gäller “Lokalplanering av renovering och verksamhetsanpassning av B-delen i Idrottshuset”, “Initiativärende – förslag om framtagande av en räntestrategi”, “Information om uppföljning av Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – Transporter, el och uppvärmning” och “Uppdrag utredning för norra Sanden”.
Självklart informerar kommundirektör Tegenfeldt om vad som har hänt under sommaren och som har betydelse för kommunen. De tre kommunalråden informerar också vad de har sysslat med sedan i juni. De tar oftast upp möten de har deltagit i.
Sedan ska beslut av olika slag fattas. I flera ärenden ska KS bara besluta om hur man vill att kommunfullmäktige (KF) ska besluta. Det betyder alltså att det slutliga beslutet fattas av KF den 11 september. De ärenden som ska vidare till fullmäktige är följande ärenden: 4, 5, 6, 8, 17, 18, 21, 22, 25, 26 och 31.
Kommunstyrelsen ska fatta flera beslut som är av mer formell karaktär och som sällan eller aldrig ger upphov till några diskussioner. Ett sådant ärende är uppsiktsplikten över kommunens bolag. KS ska:
“pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.”
Det tycks kommunens bolag ha gjort. Jag vill gärna tillägga att i ärendet har en mycket läsvärd rapport utarbetats. Den redogör för ett antal kommunalrättsliga principer som är mycket bra att känna till.
KS får alltså en uppföljning om hur det utvecklar sig med ”Strategi för ett fossilfritt Vänersborg 2030 – transporter, el och uppvärmning”. Kommer kommunen att uppnå sina mål? Onsdagens uppföljning innefattar:
“insamling av data för de framtagna indikatorer som ligger i utredningsdelen samt uppföljning av de åtgärder som finns listade i den tillhörande vägledningen.”
Det kan nog bli en del diskussioner kring strategin.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) föreslog på KS sista möte före sommaren att en räntestrategi skulle tas fram i kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att förslaget slår in öppna dörrar. Befintliga styrdokument hanterar redan dessa frågor anser ekonomichefen.
Socialförvaltningen har genomfört förstudier och förespråkar att det byggs en ny servicebostad på Blåsut och ett nytt boende inom socialpsykiatrin på Holmängenområdet. KS i sin tur ska föreslå samhällsbyggnadsnämnden att utföra lokalplaneringar kring dessa. Samtidigt anser kommunstyrelseförvaltningen att det finns ett behov av en utredning gällande vilka boenden som bör ägas och förvaltas av AB Vänersborgsbostäder och vilka av samhällsbyggnadsnämnden. Det fattas dock inget beslut om det sistnämnda.
Det ska fattas ett efterlängtat beslut kring Idrottshuset:
“Kommunstyrelsen ställer sig bakom ”Lokalplanering B-delen, Idrottshuset” och godkänner att samhällsbyggnadsnämnden utifrån denna samt beslutad investerings- och exploateringsplan projekterar och genomför renovering och verksamhetsanpassning.”
Det är många, föreningar, skolor och enskilda, som hoppas att renoveringen kommer igång snabbt. B-huset har behövt åtgärdas i många år.
I mars fanns det ett förslag på kommunstyrelsens bord om att sälja en bostadsfastighet på Onsjö, “Vedboden 4”. Den hade tidigare använts som en LSS-bostad med sex boendelägenheter. (Se “Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte”.) Henrik Harlitz (M) hade noterat att socialnämnden hade framfört att fastigheten eventuellt skulle kunna behövas år 2030. Han ansåg därför att KS skulle avvakta med en försäljning. Det skulle kunna spara mycket pengar.
Det visade sig att samtliga oppositionspartier höll med Harlitz. Nu visar det sig också att ekonomichefen gör det:
“Kommunstyrelsen bedömer att det kan bespara kommunen investeringsmedel inom en snar framtid, samt att det inte är ekonomiskt försvarbart att sälja fastigheten med en prognos framåt med eventuella behov 2030.”
På onsdag är det tänkt att KS ska skicka ärendet till samhällsbyggnadsnämnden. Jag vet ärligt inte riktigt hur det är tänkt. Vad ska samhällsbyggnadsnämnden säga – mer än att det behövs 300.000 kr/år för att ha fastigheten tomställd. Och att nämnden naturligtvis vill ha pengar av KS för det…
Samhällsbyggnadsnämnden vill ha 50.000 kr årligen för att hantera jakt- och viltvårdsfrågor. Det tycker KS, enligt förslaget, att nämnden gott kan fixa inom sin egen budgetram.
Trafikverket har färdigställt en kompletterande lokaliseringsutredning för ny sluss vid Brinkebergskulle. Tidigare var det tänkt att slussen skulle ligga öster om den nuvarande – in mot Restad alltså. Nu har Trafikverket kommit på att det bästa vore att bygga en triangelformad sluss – och då passar det bättre att den läggs på den västra sidan dvs mot Onsjö. Inget beslut ska fattas, KS får bara information.
Parkeringsfrågan ska utredas. Det behövs fler parkeringsplatser i kommunen. Det anser KS, som ska ge detta i uppdrag till miljö- och byggnadsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Flera problem kring parkeringar har påtalats de senaste åren:
- “Parkeringsplatserna vid en del nybyggda bostadsområden (bland annat Holmängen och Nabbensberg) är inte tillräckliga för behoven, vilket leder till trängsel, irritation och felparkeringar.”
- “Det kan vara svårt att hitta parkeringsplatser (framför allt för halvdag eller längre tid) i centrala Vänersborg.”
- “Parkeringsplatserna kan bli överfulla vid vissa tillfällen vid vissa besöksmål, till exempel idrottsplatser eller badplatser.”
Kommunen vill att fler människor ska vistas och använda (norra) Sanden. Området bör utvecklas som ett rekreations- och vistelseområde med bland annat spontanidrott och möjlighet att ordna större evenemang. Det ska även bli attraktivt för besökare. I detta syfte har en utredning gjorts om norra Sanden.
Utredningen har föreslagit en ny gästhamn, marina och ställplatser för husbilar på Sanden. Det anser KS, så är förslaget i varje fall, vara ett bra förslag och ger i uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att omgående återuppta detaljplanearbetet. KS skickar också med extra pengar för att genomföra uppdraget.
Äntligen kan det kanske bli utveckling på Sanden, kanske kan kommunen ta till vara de fantastiska möjligheter som finns för att göra området mer attraktivt för kommuninvånare och turister. (Om bara kommunen hade varit lika positiv till utveckling i Sikhall…)
Det finns några fler ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen på onsdag. Men de tror jag är tämligen ointressanta för de flesta invånare, och kanske även politiker… Ärendena som ska gå vidare till kommunfullmäktige återkommer jag till.
==
Anm. De övriga ärendena redovisas i inlägget ”KS: Ärenden till KF”. Och det här inlägget skrev jag efter sammanträdet ”Kommunstyrelsens beslut”.
Arena Vänersborg, en dyrgrip…
“Om man inte tittar på personalproblematiken utan bara tittar driftsmässigt så kostar bara el, värme och vatten på anläggningarna ungefär 120.000 kronor i veckan.”
Det är TTELA som citerar chefen på kultur- och fritidsförvaltningen i Trollhättan. (Se “Ingen is i Slättbergshallen – då halkar Gripen Trollhättan efter”.) Han uttalar sig med anledning av att kommunen inte spolar upp någon is i Slättbergshallen. Det blir alltså för dyrt. Trollhättans stad lägger redan ner 120.000 kr, plus personalkostnader, i veckan på sina anläggningar. (Eller är 120.000 kr bara vad det skulle kosta att ha is i Slättbergshallen?) Sparsamheten innebär att Gripen är nödd och tvungen att åka till Vänersborg och träna i arenan. Det är inte kul, särskilt som Gripen tydligen får de istider som blir över…
I Vänersborg sparar vi knappast på pengar när det gäller Arena Vänersborg. Det har vi aldrig gjort. Här spolas isen upp i augusti.
I år började issäsongen vecka 22 (se arenans hemsida, “Arena Vänersborg”) och då antar jag att isen började anläggas åtminstone en vecka i förväg. Förra året, 2023, var kostnaderna för el och värme i arenan 162.041 kr mer i augusti än i juli. Det innebar en extra kostnad på 5.227 kr per dygn (31 dagar i augusti) för att få tidig is.
Om man istället ser på de totala kostnaderna så 
kostade el och värme i arenan i juli 2023 sammanlagt 276.581 kr medan kostnaderna för augusti ökade till hela 438.622 kr. En liten uträkning visar då en kostnad per vecka för el och värme på 109.655 kr (4 veckor) och per dag på drygt 14.000 kr. Då ska vi också komma ihåg att avgifter för t ex vatten och avlopp inte var inräknade. VA-kostnaderna uppgick i augusti 2023 till 62.742 kr. Men framför allt tillkommer personalkostnaderna… Och kapitaltjänstkostnader…
Förra året (2023) kostade Arena Vänersborg kommunen totalt drygt 21,5 milj kr (21.559.484 kr). Då var allt inräknat, även kapitaltjänst- och personalkostnader. Arenan hade även intäkter t ex för fakturerade istimmar. Intäkterna uppgick 2023 till totalt 2,1 milj kr. Arenan kostade med andra ord netto 19,5 milj kr (19.459.484 kr). Det blev en kostnad per dygn på 53.314 kr.
Sparsamheten i Trollhättan bidrar alltså till att det blir ett slags samarbete mellan Vänersborg och Trollhättan när det gäller bandyhallar. Visst har IFK spelat ett antal matcher i Slättbergshallen, precis som Gripen har tränat tidigare i arenan. Men det var inte riktigt så som det var tänkt för snart 20 år sedan. Då hade nämligen de två grannkommunerna avancerade planer på att bygga en gemensam bandyhall.
I TTELA den 25 maj 2007 kunde vänersborgare och trollhättebor läsa (se “Planer på bandyhall även i Trollhättan”):
“Trollhättans stad har länge jobbat för en gemensam Tvåstadssatsning i frågan, vilket också Gripen och deras större sponsorer förordat, bland annat på grund av samhällsekonomiska vinster.”
Det visade sig emellertid att Vänersborgs kommun ville annat:
“…processen med Arena Vänersborg har kommit väldigt långt och drivs politiskt. Politikerna anser tydligt att bandy ska spelas i centrala Vänersborg…”
Det sade, enligt TTELA-artikeln från 2007, IFK Vänersborgs ordförande Stig Bertilsson till Gripens ordförande Martin Ericson. Något säger mig att Bertilsson inte var alltför besviken på politikerna…
I sin nyutkomna bok “Nya Mozeboken” bidrar Thomas “Moze” Fridén, som var kommunikatör i Vänersborgs kommun vid den tiden, med ytterligare kött på benen:
“…Trollhättan och Vänersborg, gjorde ett allvarligt försök att samarbeta och få 1 plus 1 att bli 3. Det bildades arbetsgrupper som spånade fram grymt bra idéer om vad som skulle kunna hända om kommunerna i Tvåstad jobbade tillsammans. Synergier, var ett flitigt använt ord. Det togs till och med fram en logga och brevpapper.”
I detta läge var det en tvådagars sittning och brainstormande, skriver Fridén, på Bohusgården i Uddevalla. På detta möte den 12-13 december 2006 deltog en invigd krets av människor (säger jag). De bestämde, enligt en intern rapport (se “Ny intern rapport om Arenan!”), att inte bara bygga en bandyhall, utan en arena…
Thomas Fridén skriver:
“Därför var Trollhättan reaktion på att Arenan skulle byggas chockartad. Relationerna blev återigen frostiga. Brrrr…”
Det kan kanske vara läge att försöka tina upp relationerna mellan Vänersborg och Trollhättan och återuppta och fördjupa samarbetet kring bandyhallar. Men jag tror knappast att Trollhättan är särskilt intresserat av att samarbeta med Vänersborg kring bandyhallar. Erfarenheterna förskräcker naturligtvis. Vänersborgs kommun får nog skatta sig lycklig över de pengar som Trollhättan genom Gripen bidrar med när laget hyr arenan på tider som ingen annan vill ha…
Pengarna från Trollhättan är i arenasammanhang tämligen obetydliga. Men de är ändå ett litet tillskott till den nödvändiga renoveringen av arenans tak.
Arenans tak (takduken) behöver ju som bekant åtgärdas. I budgeten för i år (2024) avsatte kommunfullmäktige 20,8 milj kr. I budgetbeslutet i juni i år avsattes emellertid “bara” 18,9 milj kr för nästa år (2025). De styrande partierna räknade med att en ny belysning skulle vara på plats redan i år. Belysningen skulle kosta ca 2-3 milj kr och det förklarar skillnaden i investeringspengar mellan åren.
Fuktskador
Det finns emellertid inget företag som vill ta på sig att utföra reparationer och renoveringar av arenan. Detta trots att åtgärderna på arenan har varit ute på två separata upphandlingar… När det gällde taket lämnades inga anbud överhuvudtaget och för belysningen fick kommunen bara in ett anbud. Anbudet var högre än budgeterat och det gjorde att kommunen avbröt upphandlingen. Förklaringen till det höga anbudet kunde ha varit att det satta tidsschemat för arbetet var för kort och att en försening var belagd med ett kraftigt vite.
Företagen misstänker antagligen att det inte bara är takduken på arenan som är i behov av byte. De befarar nog att hela taket behöver åtgärdas och kanske också en del annat som t ex väggar… Vilka företag vill börja röra i takduken under sådana omständigheter? (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)
Kommunens plan är nu att gå ut med en upphandling i samverkan (som kommunen gjorde med Holmängenskolan). Det är mycket som ska åtgärdas och renoveras runt sportcentrum de närmaste åren. Kommunen hoppas på att få in en entreprenör som ansvarar för alltihop och som med sin erfarenhet kan hjälpa till att välja rätt metod för takbyte och byte av armaturer.
Det kan också tilläggas när vi pratar om budget 2025, att förutom investeringspengarna, tilldelades kultur- och fritidsnämnden en ramökning om 2,1 milj kr för ökad hyreskostnad i samband med åtgärderna på arenan. Kommunens kapitaltjänstkostnader och därmed totala kostnader för arenan kommer alltså att öka efter en renovering.
Det enda positiva med Arena Vänersborg är att de planerade åtgärderna har fått bygglov… (Se ”Arenan fick inget bygglov”.)
Thomas “Moze” Fridén skriver i sin bok “Nya Mozeboken” att han som kommunikatör i Vänersborgs kommun skrev en debattartikel i TTELA 2007. Fridén skrev att kostnaden för en ny bandyhall skulle bli 90 milj kr. Den officiella slutsiffran landade som bekant på 286 milj kr, och då är kostnader som rondell, parkeringar och gator inte med. Fridén skriver:
“Jag hade satt min heder i pant på tidigare siffror – och skämdes.”
Alla skämdes inte, men en av de ansvariga S Anders Larsson (S) hade ångest… (Se “Arena Vänersborg”.)
Sedan kom takraset i februari 2010 och nu ska taket åtgärdas för nästan 20 milj kr. Det är en summa som flera ansvariga i kommunens förvaltningar själva inte tror på. Det viskas om kostnader närmare 60 milj. Men det får vi ta med en nypa salt, som obekräftade rykten… (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)
Det finns de som vill riva arenan. Det vill inte jag och det är inte en fråga som Vänsterpartiet driver. Det skulle dock behövas en större utredning över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar. Efter en utredning måste politikerna besluta vad kommunen ska ha Arena Vänersborg till.
MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter
Politiken har kommit igång på allvar efter sommaruppehållet. Idag hade byggnadsnämnden sammanträde. (Se “Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor”.) Vad som hände på mötet vet jag inte, inte än. Imorgon onsdag följer miljö- och hälsoskyddsnämnden upp med sitt första möte för terminen.
Den 16 maj beslutade samhällsbyggnadsnämnden att Vattentjänstplanen skulle skickas ut på samråd. Fastighetsägare som enligt förslaget skulle ingå i ett verksamhetsområde bjöds in på ett informationsmöte och sedan hade de, och även andra, 6 veckor på sig, fram till och med den 2 juli, för att inkomma med synpunkter på förslaget. Dessutom beslutade nämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De fick också 6 veckor på sig. Problemet med tiden var att alla nämnder inte hann svara på remissen innan sommaruppehållet, dvs innan tidsgränsen löpte ut.
På morgondagens sammanträde, den 21 augusti, ska miljö- och hälsoskyddsnämnden behandla förslaget till vattentjänstplan. (Jag har skrivit tämligen utförligt om förslaget till vattentjänstplan. Se “Samråd om vattentjänstplanen!”, “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde?” och “VA-plan: Varför verksamhetsområde?”. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida.)
När jag läste förslaget till vattentjänstplan tyckte jag att den var relativt lättläst och lättförståelig. De områden som på något sätt var aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrevs noggrant med text, tabeller och kartor.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är inte lika positiv…
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens tjänstepersoner föreslår politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden att anta ett yttrande som ska lämnas till samhällsbyggnadsnämnden. Yttrandet är rakt och tydligt. Det börjar:
“Huvuddokumentet för samrådet … innehåller en del felaktigheter av språklig karaktär samt formuleringar som Miljö- och hälsoskyddsnämnden av andra anledningar anser bör justeras.”
Det var ingen rolig inledning, men det är naturligtvis allvarligare med de sakfel som påpekas av miljö och hälsa. Det ska inte finnas faktafel i ett sådant här för fastighetsägare och kommuninvånare viktigt dokument…
Det har enligt miljö- och hälsoskyddsförvaltningen blivit ett särskilt stort fel i avsnittet om Skytteklev. Förvaltningen skriver:
“Texten i avsnittet om Skytteklev, under rubriken ”Förutsättningar för enskilda avloppsanläggningar – bedömning av Miljö- och Hälsa” (sid 21ff) skiljer sig från det underlag som Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnade 2024-03-06 … och behöver ersättas av den ursprungliga texten.”
Det är uppenbarligen stora och viktiga skillnader mellan Miljö- och Hälsas uppfattning och texten i vattentjänstplanen. Förvaltningen fortsätter vidare om Skytteklev:
“I avsnittet om Skytteklev kan texten under rubriken ”Redogörelse av Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning av förslaget om att inte bilda ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp vid Skytteklev” (sid 25) missförstås och bör förtydligas.”
Det finns vad jag förstår så stora risker med att beskrivningen av Skytteklev kan missförstås, och därför också konsekvenserna, att det samråd som försiggått med fastighetsägarna i området skulle kunna vara tämligen meningslöst. Det borde därför övervägas, som jag ser det, om det ska göras om. Kanske uppdagas det fler felaktigheter även i andra områden…
Det finns ytterligare en felaktighet som talar för att samrådet antagligen bör göras om. Förvaltningen skriver:
“Texter om inventeringar av enskilda avloppsanläggningar behöver genomgående ses över i dokumentet då de är otydliga och i flera fall innehåller felaktig information.”
Det blir självklart missvisande om det finns “felaktig information”.
Innan Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen avslutar med att ha synpunkter på kommunens Dagvattenplan, som är en bilaga till Blåplanen, så skriver förvaltningen:
“I Blåplanen finns idag en handlingsplan för hur miljö- och hälsoskyddsnämnden (och byggnadsnämnden) ska agera i väntan på kommunalt vatten och avlopp. Som det förstås så ska blåplan del 2 revideras och vissa dokument ska sammanfogas inför granskningen. Det är av yttersta vikt att det inför granskningen blir tydligt hur kommun och fastighetsägare skall agera i väntan på utbyggnad och hur kommunen ska hantera de områden som benämns som bevakningsområden.”
“Det är av yttersta vikt…” Jo, nog är det så alltid.
Oavsett om miljö och hälsas “påpekanden” är så att säga till fördel eller inte för fastighetsägarna så ska självklart alla fakta vara riktiga. (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har, precis som samhällsbyggnadsförvaltningen, som regel haft den uppfattningen att enskilda avloppslösningar, till och med Solvarms i Sikhall, alltid är sämre än kommunens. Förvaltningen anser också att det är de enskilda VA-systemen som är ansvariga för övergödningen av Dättern. I förvaltningens tankevärld tycks det nämligen inte finnas någon markretention, se “Skiter björnar i skogen?”.)
Det är antagligen inte med någon större glädje som miljö- och hälsoskyddsnämnden sannolikt beslutar enligt sin förvaltnings förslag till yttrande. Men det är naturligtvis nödvändigt. En handling som en Vattentjänstplan får självklart inte innehålla felaktigheter. Det kan leda till oriktiga slutsatser och annorlunda och oväntade konsekvenser. Många kommuninvånare är beroende av de planer som kommunen lägger fram kring vatten och avlopp. Och det handlar ofta om stora pengar för fastighetsägarna – som i flera fall dessutom redan har fungerande enskilda VA-lösningar.
Felaktigheterna i förslaget till Vattentjänstplan visar att något inte riktigt fungerar i kommunens förvaltningsorganisation. Det ska inte behöva kommenteras så mycket i en offentlig remiss som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har tvingats göra. Man kan undra varför inte miljö- och hälsoskyddsförvaltningen fick läsa förslaget till Vattentjänstplan innan det gick ut på samråd. Felaktigheterna borde ha rättats innan samrådsremissen och samrådet med fastighetsägarna.
==
Om vattentjänstplanen:
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
- ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor
Tidigare denna sommar (är det fortfarande sommar?) så skrev jag ett inlägg om Holmens gamla kontor i Vargön. (Se “Vad händer med Holmens kontor?”.) Det handlade om att samhällsbyggnadsförvaltningen hade författat en skrivelse och i den drogs slutsatsen att kontorsbyggnaden skulle rivas – och att det inte fanns några hinder för det. (Skrivelsen kan laddas ner här.)
I detaljplanen från den 12 juni 2013 står det däremot:
“De äldsta byggnaderna som utgörs av huvudkontoret med den gamla fabriksporten skall finnas kvar.”
Det finns med andra ord ett förbud i detaljplanen mot att riva kontorsbyggnaden och fabriksporten, den så kallade “Vargporten”. Och detaljplanen bestämmer i sådana här frågor. I Plan- och bygglagen (PBL) står det i 9 kap 34 §:
“Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.”
Samhällsbyggnadsförvaltningen menade i sin skrivelse att Holmens gamla kontorsbyggnad inte längre är någon byggnad och hänvisade också till PBL:
”Fastighet och Service som fastighetsägare på uppdrag av kommunen hävdar att det går att gå emot rivningsförbudet då det har syftet att skydda byggnader medan det som står kvar på fastigheten Bruket 8 inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 1 kap. 4 § 4 stycket.”
Det innebär, menade samhällsbyggnadsförvaltningen, att det bara är att riva byggnaden. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser nämligen inte att det finns någon möjlighet att avyttra fastigheten med det gamla eldhärjade kontoret på tomten. Byggnaden står typ “i vägen” för en försäljning.
Byggnadsnämnden bestämde efter branden i maj 2022 (se “Branden på Holmen”), när samhällsbyggnadsförvaltningen för första gången uttalade sin vilja att riva kontorsbyggnaden, att ge byggnadsförvaltningen:
“i uppdrag att pröva ändring av detaljplan”
(Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C) reserverade sig mot beslutet.)
Uppdraget har tagit sin tid och det är väl orsaken till att samhällsbyggnadsförvaltningen tidigare i sommar återkom med sitt krav på rivning.
Imorgon tisdag, den 20 augusti, sammanträder byggnadsnämnden. På dagordningen finns ärendet:
“Ändring av del av detaljplan nr 501 för Hamnen och Ronnums herrgård i Vargön – Information”
Det kan alltså noteras att byggnadsnämnden bara ska få information, inte fatta något beslut. I underlaget till politikerna i nämnden skriver tjänstepersonerna i förvaltningen:
“Den kulturhistoriska utredningen som har gjorts i planarbetet har visat att huvudkontoret och porten har höga kulturvärden vilket har ett skydd enligt lagstiftningen.”
Den kulturhistoriska utredningen som förvaltningen syftar på är den utredning som WSP utförde. (Se “Vad händer med Holmens kontor?”.) Den lämnades till nämnden den 11 november 2021 och hade titeln ”Bruket 8, Wargöns bruk/Holmen paper”. Utredningen drog slutsatsen att:
”det fanns ett stort värde i kvarvarande delar som gör en renovering av huset fullt möjlig.”
Byggnadsförvaltningen konstaterar att med enbart denna utredning som underlag blir slutsatsen att:
“rivningsförbudet som finns i gällande detaljplan är fortsatt motiverat.”
Det här är inget nytt för politikerna i nämnden. Det enda nya som har tillkommit i ärendet, efter att utredningen lämnades för drygt 2,5 år sedan, är att byggnadsförvaltningen öppnar, som jag ser det, dörrarna för en ändring av detaljplanen.
Byggnadsförvaltningen skriver:
“Förvaltningens bedömning är att det finns potential för ett scenario där de delar av bebyggelsen som fortfarande är i gott skick bevaras och samtidigt kan byggas på med något nytt.”
Jag vet inte riktigt vilka “delar av bebyggelsen” som förvaltningen syftar på. Är det kanske bara “Vargporten”?
Förvaltningen fortsätter:
“Det skulle innebära att Vargön kan behålla en avgörande del av sin historiska identitet samtidigt som det skulle ge inspiration för verksamhetsområdets hållbara utveckling. Huvudkontoret med på- och tillbyggnad skulle exempelvis kunna bli ett centrum för Vargöns innovationspark med lokaler för samverkan (t.ex. kontorslokaler, showroom, konferens mm.) som skulle kunna nyttjas av flera verksamheter.”
Det är uppenbarligen inte bara “Vargporten” som förvaltningen har i tankarna. Det är också det tidigare huvudkontoret…
Jag är inte säker på att byggnadsnämnden blir så mycket klokare av underlaget. Det är som sagt egentligen inget nytt som tillförs ärendet, förutom att ledamöterna formellt får samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse i sin hand. Underlaget avslutas emellertid med:
“Byggnadsnämnden kommer få information om kulturmiljöutredningen och olika framtidsscenarier som grund för att senare kunna ta ställning till hur arbetet ska gå vidare.”
Hela ärendet handlar till slut om kulturhistoriska värden mot ekonomi. Och erfarenheterna från politiken de senaste åren är väl att ekonomin har företräde…
De vargöbor, och andra, som är intresserade av ärendet bör bli aktiva snarast möjligt. Jag tror nämligen att ärendet närmar sig den punkt där ledamöter och partier börjar bestämma sig. När det gällde hundrastgården startades det namninsamlingar i Vargön och det skrevs ett flertal medborgarförslag. Det kanske vore något också i frågan om Holmens fd kontorsbyggnad och “Vargporten”.
PS. Läs gärna inlägget den 19 augusti – ”Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor”.
Senaste kommentarer