Arkiv

Författararkiv

Toaletterna på Sikhall

15 oktober, 2024 1 kommentar

Den 8 oktober infördes en insändare på TTELA:s hemsida. Några dagar senare fanns den i papperstidningen. Insändare hade rubriken “Offentliga toan var låst i fina Sikhall – varför?”.

Signaturen “Lisbeth” skrev:

“För ett par dagar sedan tog jag med min far från äldreboendet till Sikhall. Jag hade berättat hur fint magasinet hade blivit och han ville se det med egna ögon. Till saken hör att min far är 80+ och har lite svårt att gå och han har också problem som just gubbar kan ha. Han behöver lätta på trycket ganska ofta. Och så klart, efter en stund på Sikhall var det dags. Pappa var tvungen att uppsöka toalett.

Döm av min förvåning, den offentliga toan var låst!

Olyckan var framme. Den trevliga turen till Sikhall vändes till sin motsats. Pappa blev så ledsen. Vad jag tyckte synd om honom.

Men vad är det för kommun vi har som låser toaletterna på vinterhalvåret? Ska inte äldre människor kunna besöka vårt fina Sikhall efter sommaren?”

TTELA har inte gjort något eget reportage med anledning av insändaren. Däremot så fick kommunens verksamhetschef på Fastighet och Service tillfälle att svara på insändaren:

“Hej Lisbeth och pappa! Först av allt, jättetråkigt med din pappa. Vi förstår om han blev ledsen och vi beklagar verkligen det.

Tyvärr har vi enbart möjlighet att hålla öppet våra offentliga toaletter på badstränderna på sommartid. Vi öppnar toaletterna den 1 april och stänger dem igen den 30 september. Då stängs vatten, värme och andra vitala delar av och därefter är toaletten stängd till våren då fler besöker våra stränder igen.

Att ha toaletterna öppna vintertid med drift, skötsel, städ och rondering är en stor risk. Vi kan tyvärr inte ha lika stor uppsikt på vintern som vi har under sommaren. Skulle ett vattenrör, värmerör eller något annat gå sönder av kyla eller skadegörelse, kan toalettbyggnaden hinna ta stor skada innan någon uppmärksammar att en skada är skedd. Därför behöver vi stänga toaletterna på de ställen som inte har så många besök vintertid.

De enda offentliga toaletterna som vi har öppna året om är vid Skräcklestugan i Vänersborg, på torget i Vänersborg och på rastplatsen vid Laxbron, där många rör sig och nyttjar toaletterna frekvent vinter som sommar.”

Det saknas med andra ord pengar. Eller rättare sagt, samhällsbyggnadsnämndens pengar behövs enligt fastighetschefen bättre på andra ställen än till några toaletter på Sikhall – eller Nordkroken eller Gardesanna. De som vill besöka badstränderna på vinterhalvåret får göra det på egen risk, i varje fall om man är 80+. Men det gör ingenting, besökarna är inte så många – hur nu kommunen vet det. Sikhalls toaletter t ex har ju varit låsta under halva året i flera år.

Toaletten på den stora grusplanen vid Sikhalls småbåtshamn har funnits på platsen sedan ganska lång tid tillbaka. Enligt uppgift byggdes den till Sikhalls magasin när magasinet förklarades som byggnadsminne av Länsstyrelsen 1987 (se ”Sikhalls magasin”). Byggnadsminnesförklaringen innebar att det inte blev tillåtet att installera vatten och avlopp i magasinet. Det skulle medföra alltför stora ingrepp i kulturarvet. Toaletterna uppfördes därför på grusplanen utanför magasinet av Stiftelsen Sikhalls magasin. Toaletten servade alltså magasinet, där bedrevs nämligen uthyrning av magasinets lokaler för t ex bröllop. Toaletterna var låsta för allmänheten.

Så var det när Magnus Larsson köpte fastigheten 2005. Någon vecka efter att köpeavtalet var påskrivet och klart förklarade kommunen att den ville förköpa/expropriera fastigheten. 2007 blev det verklighet. Det officiella motivet för expropriationen/förköpet var, skrev kommunen till Länsrätten den 16 februari 2006 (Magnus Larsson hade överklagat kommunens beslut):

“Kommunen anser att Sikhallsområdet skall utvecklas. Det behövs större parkeringsplatser vid badet och magasinet Fler båtbryggor skall anläggas för att utveckla båtturismen. Allmänhetens tillträde till stranden skall garanteras och underlättas. … För att allmänhetens tillträde till området skall garanteras överskådlig tid och underlättas är det av vikt att kommunen äger marken istället för en privatperson. Syftet med förvärvet av marken är att denna skall garanteras bli tillgänglig även i framtiden för allmänheten.”

Magnus Larsson hade å sin sida beskrivit i en inlaga vad han ville utveckla på sin fastighet. I beskrivningen ingick bland annat en ny toalettbyggnad…

Den 18 november 2008 beslutade byggnadsförvaltningen att bygga en ny toalett på samma plats, som nu hade övergått i kommunens ägo. Det sägs att kommunen och Stiftelsen var överens om att de nya toaletterna skulle kunna utnyttjas också av magasinets gäster, hela året. Jag hittar dock inga handlingar om detta eller att kommunen överhuvudtaget reflekterade över att det var Stiftelsen Sikhalls magasin som hade uppfört toaletterna för magasinets behov. Det hela är underligt eftersom kommunen visste att själva magasinet fortfarande ägdes av Stiftelsen.

Toaletterna skulle vara till för att garantera och underlätta allmänhetens tillträde till stranden. Men tydligen bara på somrarna…  Är det någon som tänker besöka Sikhall någon solig vinterdag, grilla korv och fiska eller åka skridskor på isen ska de akta sig för att göra behoven i området. Det är knappast lagligt.…

Jag undrar om kommunen kan förköpa/expropriera en fastighet för att säkerställa allmänhetens tillgång till ett strandområde – och sedan i praktiken omöjliggöra tillgången under vinterhalvåret… I synnerhet om det gäller äldre män på 80+…

Jag tvivlar på att det är OK, i varje fall är det moraliskt förkastligt. Kommunen borde öppna upp Sikhall för allmänheten, och gästerna på magasinet, och låsa upp toaletterna. Även på vinterhalvåret. Om kommunen inte har råd så får kommunen överväga att låta Magnus Larsson förvärva även denna del av fastigheten.

PS. Det ska tilläggas att sådana här kommunala förköp troligtvis är helt omöjliga med dagens förändrade lagar.

Kategorier:Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall, Sikhalls Magasin, ttela

Morgondagens BUN (14/10)

13 oktober, 2024 Lämna en kommentar

Imorgon måndag är det dags för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN) att samlas för att diskutera aktuella och viktiga frågor för kommunens förskolor och grundskolor. Det är som vanligt många lokalfrågor.

Så här ser morgondagens dagordning ut:

Verksamhetsuppföljning

Det tas naturligtvis även upp en del “pedagogiska” frågor. Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Den handlar denna gång om förskola och pedagogisk omsorg. Under ledning av verksamhetschef Pernilla Dahlstrand informeras det om barnhälsoteamets arbete och närvaroarbetet. Det blir också en kunskapsuppföljning av 6-åringarnas läs- och skrivutveckling. Dessutom informerar grundskolans verksamhetschefer om lärarbehörigheterna.

Samverkan för bästa skola

Det kommer att informeras om projektet “Samverkan för bästa skola”. Skolverket erbjöd hösten 2022 Vänersborgs kommun, som huvudman för Tärnan och Vänerparkens skola, att påbörja en samverkan i syfte att identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.

Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg

Under ärende 2, “Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”, är det dags för nämnden att ta tag i lokalproblemen.

“Med anledning av den akuta situationen för Öxnered förskola kommer denna upplaga av förstudien att presentera lösningsalternativ för Öxnered förskola med tillhörande moduler, vilket är totalt 6 avdelningar. Resterande delar som ersättning för Dalaborgs förskola, platser för en prognostiserad befolkningsökning i Öxnered och centrala Vänersborg planeras att presenteras i en förstudie under år 2025.”

Förstudien riktar alltså in sig på det akuta problem som har uppstått på grund av Öxnered förskola. Hela den permanenta förskolebyggnaden har evakuerats. I den ena halvan av förskolan uppmättes nämligen skadligt höga halter av mögelsporer och barn och personal fick svåra symptom som astma, huvudvärk och näsblödningar. Barnen har nu flyttats till de nybyggda skolorna i Öxnered och Holmängen.

Det har utretts om hur situationen på Öxnered ska kunna lösas så snabbt och effektivt som möjligt. Förvaltningens förslag är en totalrenovering, verksamhetsanpassning och tillbyggnad av Öxnered förskola. Det betyder att det inte är tänkt att någon ny förskola ska byggas utan den gamla ska “återanvändas”. Det ska bli intressant att få höra hur det är möjligt. Det kan ju vara, som nämndens ordförande Bo Carlsson (C) upprepade gånger har påpekat, bottenplattan som är orsaken till alla problem. Jag förutsätter dock att “experterna” vet vad som ska göras.

En totalrenovering är det billigaste och snabbaste alternativet. Tidsplanen (från beviljade medel till färdigt för inflyttning) uppskattas till två år. Den nya förskolan kommer att få 6 avdelningar. BUN passar nämligen på att utöka förskolan med två avdelningar så att de nuvarande modulerna kan avvecklas – det tillfälliga bygglovet löper ut. Hyreskostnaden beräknas till 4,3 milj kr per år vilket ger nämnden en nettokostnadsökning på 2,8 milj kr. BUN kommer senare att begära kompensation för denna hyresökning av fullmäktige.

Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035

Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035”, alltså ytterligare ett ärende om lokaler. Syftet med planen är att revidera lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9. Det är inte tänkt att planen ska presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov.

Mycket i planen har förändrats sedan föregående år:

“Jämfört med förra årets plan prognostiseras ett minskat antal elever i åldersgrupperna 6-12 år och 13-15 år. Även antalet 1-5 åringar prognostiseras att minska de närmsta åren men sedan öka igen för att ligga över dagens nivå år 2032 och framåt.”

Alla förskolor och grundskolor tas upp i rapporten. I sammanfattningen går det att läsa att följande behov har identifierats:

Förskola: En lösning för situationen för Öxnered förskola är akut då lokalerna inte kan användas och modulerna behöver ersättas. Även förbud att bedriva verksamhet i Dalaborgsparkens lokaler samt en prognostiserad framtida befolkningsökning i Öxnered gör att behoven inom området är stora. Arbete pågår med en förstudie för att kartlägga ytterligare behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg under prognosperioden. Utifrån befolkningsprognosen kan det runt år 2029/2030 behövas nya förskoleplatser i området. När det gäller Dalsland är det tidigare utredda behovet av ett utökat antal platser i området osäkert utifrån den senaste befolkningsprognosen. Brålanda förskolas moduler behöver långsiktigt ersättas med permanenta platser och externt inhyrda lokaler (Equmeniakyrkan) för Frändefors förskola behöver ersättas på grund av förbud att bedriva verksamhet i lokalerna från och med 1 januari 2029.

Grundskola och anpassad grundskola årskurs F-6: Antalet grundskoleplatser förväntas vara tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognosen som visar en marginell minskning av antalet barn. Organiseringen av grundskolorna kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen och det flertalet tillfälliga moduler som idag används av grundskolorna. Mariedalskolan är i behov av en ny idrottshall som är dimensionerad för grundskolans storlek och tillgänglig för alla elever. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov. För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola i enlighet med tidigare utredning angående Brålanda skola. Den elevökning som prognostiseras för Skerruds skola behöver analyseras och beaktas i samband med utökad lokalkapacitet på Brålanda skola. På Frändeskolan krävs i närtid stora underhållsåtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljön för både elever och personal, lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Dalboskolan.

Grundskola och anpassad grundskola årskurs 7–9: Antalet grundskoleplatser i centrala Vänersborg bedöms som tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Organiseringen av de tre grundskolorna i området kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen om ett minskat antal elever. Även i Dalsland är antalet grundskoleplatser i området tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Frändeskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov.

Vill man veta mer om någon speciell förskola och/eller skola kan man ladda ner rapporten “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026–2035” här.

Månadsuppföljning september

Månadsuppföljningen för september visar att det ekonomiska resultatet för BUN uppgick till +9,6 milj kr och att prognosen för 2024 är budget i balans. I uppföljningen ser man även att barnantalet sjunker i barnomsorgen och så också i skolbarnsomsorgen. I skolbarnsomsorgen har antalet dock ökat under juli-augusti – och det är fler barn än motsvarande tid förra året. I förskoleklass och grundskola minskar elevantalet, medan eleverna i den anpassade grundskolan ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)

Elevdatorer

Barn- och utbildningsnämnden ska begära 3,9 milj kr i utökad investeringsbudget 2025 för inköp av elevdatorer. Det visar sig att nämnden gör en besparing på 100.000 kr om man köper datorerna i stället för att leasa dem.

Yttrande stadsplan

BUN ska yttra sig om en stadsplan (äldre begrepp) och en detaljplan. Stadsplanen är mest intressant eftersom den handlar om den nya idrottshallen som ska byggas på Mariedalskolan.

Självklart kommer nämnden att ställa sig positiv. Mariedalskolan har behövt en ny idrottshall sedan många år tillbaka och nu äntligen syns ljuset i tunneln. BUN är också:

“positiv till att parkeringsfrågan och att hämta-och-lämna-området öster om skolbyggnaden finns med i planbeskrivningen då det under flera års tid varit stora problem med felparkeringar och trafik på området som utgör en säkerhetsrisk för eleverna på skolan.”

Det är inte bestämt exakt var idrottshallen ska byggas. Det finns två alternativ – se bild:

Det är svårt att säga vilken plats som blir bäst. Det viktiga är att skolan får behålla parkeringen väster om skolan, se flygbilden.

 Workshop

Nämndens sammanträde avslutas med en workshop. I kallelsen står det:

“i september 2024 genomförde barn- och utbildningsnämnden en workshop om förväntade resultat uppnå (resultatmått med ambitionsnivåer). På nämndsammanträdet i oktober kommer nämnden ges en sammanställning av workshopen från september samt genomföra en workshop med fokus på förväntade resultat (nämndens uppdrag till förvaltningen). Workshopen kommer även beröra tilldelade målvärden.”

Workshoparna ska utgöra grund för nämndens verksamhetsplan med detaljbudget för 2025. De ska antas på nämndsammanträdet i november.

Sammanträdet imorgon kommer att ta en stor del av dagen.

Kategorier:Öxnered, BUN 2024, förskolan, Mariedal, Skola, Skollokaler

Rapport från KS (9/10)

10 oktober, 2024 Lämna en kommentar

Det blev som beräknat ett kortare sammanträde med kommunstyrelsen (KS) igår onsdag. Sammanträdet avslutades redan kl 14.12. Orsaken var att det inte fanns lika många informationspunkter som vanligt.

Tjänstepersoner från olika förvaltningar informerade om “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda/Avtal Brålanda station”, “Avtal vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”, “Delårsrapporten” och “Översyn av bolagsordning och ägardirektiv för Vattenpalatset Vänerparken AB”. Det var en genomgång av ärenden som KS senare på dagen skulle fatta beslut om. Meningen med föredragningarna var som vanligt att ledamöterna skulle få mer “kött på benen” och också få tillfälle att ställa frågor kring underlagen. Så blev det och informationen var som den oftast brukar vara – lärorik och givande.

Kommundirektör Lena Tegenfeldt redogjorde tämligen utförligt om de gröna “plopparna”, dvs att måluppfyllelsen av kommunens fem inriktningsmål uppfylldes. Kommundirektören lade särskild tyngd kring de två första målen, “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” och “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”.

Tegenfeldt betonade särskilt att arbetslöshetssiffrorna för Vänersborgs kommun har hållit sig på en “bra” nivå, de har till och med minskat, och är bättre än grannkommunerna. Behörigheten till yrkesprogrammen på gymnasiet har ökat och ligger över riksgenomsnittet. (Se “Sammanträde med BUN imorgon”.) Madelaine Karlsson (S), som sitter i Kunskapsförbundets presidium, påpekade att man i framtiden kanske skulle använda måttet “behörighet till gymnasiet” istället med tanke på att gymnasieskolan i fortsättningen ska öka utbildningsplatserna på yrkesprogrammen. Det handlar om den så kallade dimensioneringsreformen, dvs de ändringar i Skollagen som (se Skolverket “Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning”):

“ställer krav på huvudmän att väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildning i gymnasieskolan och komvux.”

Friskolorna behöver inte följa uppmaningen i dimensioneringsreformen , utan kan fortsätta erbjuda program där förutsättningar för vinster bedöms vara störst. Men det är en annan fråga…

I budgeten för nästa år har ett riktat uppdrag getts om att utarbeta ett landsbygdsprogram. Nu planeras det, enligt kommundirektörens skriftliga information, för projektanställningar för att utarbeta detta. Det känns lite bittert att kommunfullmäktige med de styrande partierna i täten först avslår en motion från Vänsterpartiet i detta ämne och sedan “knycker” stora delar av idén… (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)

Kommundirektör Tegenfeldt informerade även om resultaten av den undersökning (enkät) som genomfördes kring utbildningen av förhållningssätt mellan politik och förvaltningsorganisation. Det har jag skrivit om mycket om… (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.)

Kommundirektören hade naturligtvis uppmärksammat de skillnader i svar som hade getts av politiker respektive tjänstepersoner kring vissa frågeställningar, och som jag skulle vilja beteckna som en förtroendekris. Tegenfeldt föreslog att enkäten/undersökningen skulle genomföras i varje nämnd. Det tyckte kommunstyrelsen var helt ok. Jag hoppas bara att de nya “undersökningarna” inte skymmer de svar som ledamöterna i KS har lämnat…

De tre kommunalråden fick några frågor kring sina skriftliga informationer som hade lämnats innan sammanträdet.

All information var klar kl 11.20 och då bröts sammanträdet för partiöverläggningar, och lunch. Sammanträdet återupptogs kl 12.30 med den så kallade “beslutsomgången”. Jag har skrivit om flera av ärendena i tisdagens blogginlägg inför sammanträdet – “Historiska beslut i KS”.

De flesta ärenden klubbades igenom ganska snabbt men det blev “stopp” på några punkter. Redan på ärendena 5 och 6 kom de första stoppen. Det handlade om två delegeringsordningar. Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter och frågor. Kommunjuristen kallades in för att förklara, och till slut blev alla överens. Även M.

Ärendet om “Regler för klimatväxling” gav som förväntat upphov till diskussion. De borgerliga ledamöterna i KSAU hade beslutat att rekommendera KS att avslå förslaget. (Se “Historiska beslut i KS”.) Anna-Karin Sandberg (MP) yrkade för de styrande partiernas räkning på att KS skulle bifalla förslaget från förvaltningen.

Efter flera inlägg förklarade till slut Henrik Harlitz (M) orsaken till moderaternas ställningstagande. Han menade att förslaget skulle försvåra arbetet för den kommunala organisationen, t ex deltagandet i SERN. Det var även direkt kontraproduktivt för delar av koncernen, t ex flygplatsen som Vänersborgs kommun satsar mycket pengar i. Harlitz, liksom också Göran Svensson (MBP), tyckte vidare att det var oklart vad “klimatpotten” skulle användas till.

Det blev votering där de styrande vann med 8-7. Vänsterpartiet röstade med de styrande. Vänersborgs klimatlöfte (en satsning inom kraftsamlingen Klimat 2030 – Västra Götaland) är politiskt beslutad och kommunen har därmed ansvar för att de antagna klimatlöftena genomförs. Ett av klimatlöftena är ”Vi klimatväxlar tjänsteresor”. Avsatta medel för klimatbelastningen (“klimatpotten”) ska användas:

“för att kunna stimulera önskvärda klimatinvesteringar och/eller driftåtgärder internt i organisationen.”

Vänsterpartiet yrkade på att “Antagande av riktlinjer för hantering av synpunkter” skulle remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan kommunstyrelsen fattade beslut. De flesta ledamöter som yttrade sig höll med om synpunkterna men ändå inte. Demokrati- och jämställdhetsberedningen var en beredning under kommunfullmäktige och inte kommunstyrelsen – så därför kunde inte ärendet remitteras. Det var dock inget som hindrade, menade bland annat ordförande Augustsson (S), att Demokrati- och jämställdhetsberedningen tog upp frågan på egen hand, beredningen hade ju initiativrätt. När även beredningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) höll med ordförande Augustsson så drog Vänsterpartiet tillbaka sitt yrkande om “återremiss”.

Ett enigt KS ansåg att kommunfullmäktige ska anta “Fördjupad översiktsplan Brålanda” och godkänna “Med- och samfinansieringsavtal, framtagande av järnvägsplan och systemhandling, Brålanda station” på nästa sammanträde. Det blev ingen diskussion, endast berömmande ord och några synpunkter. Madelaine Karlsson (S) underströk vilken fördel det skulle bli för Brålanda med en GC-tunnel under järnvägen vid stationsområdet. Det är bara att hålla med, även om kommunalråden Augustsson (S) och Harlitz (M) gärna ville undersöka kostnaderna först…

Det kan väl nämnas att förutom de 9,8 milj kr som detta beslut innebar och de uppskattade framtida kostnaderna för kommunen på ca 75 milj kr (prisnivå 2023–01) för själva tågstationen beräknas kostnaderna för parkering, vägar, busshållplats mm uppgå till ca 20 milj kr. Vi får se om alla partier tycker att Brålanda är värd dessa satsningar. (Just nu är det dock bara de 9,8 milj kr det handlar om.)

Kommunfullmäktige kommer att fatta två historiska Brålandabeslut onsdagen den 23 oktober.

Kommunstyrelsen fattade enhälliga beslut om Vattenpalatset och om att utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. KS-ledamöterna var entusiastiska till medborgarförslaget om att sätta upp skyltar med positiva meddelanden i kommunen.

Det blev emellertid ingen enighet om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion om trygghetsboenden, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Eller ja, på sätt och vis blev det enighet. Det var bara V och MBP som ville bifalla motionen… Alla andra avslog den. Jag vet dock inte riktigt hur Sverigedemokraterna ställde sig. De var positiva till biståndsbedömda trygghetsboenden sa Anders Strand, men ville inte rösta för det. Det är alltså möjligt att SD avstod från att rösta.

Anledningen till avslaget var tydligen ordet “biståndsbedömd”… Så sa i varje fall Lena Eckerbom Wendel (M). Ingen förklarade mer än så. Vilket åtminstone socialdemokrater och kristdemokrater borde ha gjort, eftersom, som Göran Svensson påpekade – förslaget från början kom från socialminister Lena Hallengren (S) och senare stötts av Ebba Busch (KD). Socialtjänstlagen ger alltså kommunerna möjligheten att införa boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. (Socialtjänstlagen 5 kap 5 § 3 st.)

Diskussionen kommer med all säkerhet att fortsätta i kommunfullmäktige.

Kategorier:Brålanda, KS 2024, trygghetsboende

Historiska beslut i KS

8 oktober, 2024 1 kommentar

Imorgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS) i Vänersborgs kommun. I KS sitter samtliga gruppledare för partierna och framför det som partimedlemmarna har tyckt på interna möten. Tror jag i varje fall. Det som anförs i KS av partierna blir i 99 fall av 100 också utgångspunkt för de ställningstaganden som partierna gör i kommunfullmäktige. Med andra ord är kommunstyrelsens sammanträden viktiga.

Kommunstyrelsens dagordning har följande utseende:

Många ärenden har vuxit fram steg för steg. De har behandlats och begrundats i olika nämnder – och det är inte alltid lätt att greppa alla ärenden utan att känna till vad som varit tidigare. Det är 26 ärenden och 644 sidor att studera.

Det är emellertid inte särskilt många ärenden som är politiskt kontroversiella denna gång. Jag ser bara ett ärende där den borgerliga oppositionen hade en annorlunda uppfattning i kommunstyrelsens arbetsutskott (=KSAU) än de styrande partierna. (Vänsterpartiet hade haft fler oenigheter om partiet hade haft någon ordinarie ledamot…) Alla ärenden som ska tas upp i kommunstyrelsen (KS) behandlas nämligen i KSAU först. Det är 5 ledamöter i KSAU och representanterna för M (2 st) och SD (1 st) avslog ett förslag från förvaltningen, som de 2 ledamöterna från de styrande partierna, S+C, biföll. Det gällde ärende 8, “Regler för klimatväxling”.

Klimatväxling

Klimatväxling innebär att en intern kostnad läggs på resor med växthusgasutsläpp som sedan samlas på ett konto som kan användas för miljö- och klimatåtgärder. Den här åtgärden ingår i de klimatlöften som kommunfullmäktige har antagit för 2024-2026. Och så föreslog förvaltningen följande avgift för klimatväxling:

  • “Resor med privat bil i tjänsten med fossila drivmedel, (20%) på milersättningen.”
  • “Alla tjänsteresor med flyg, (20 %) på biljettpriset.”

Det framgår inte varför M+SD avslog förslaget. Kanske är det för att förvaltningen i underlaget kom med en liten brasklapp:

“En konsekvens som uppmärksammats under beredning av ärendet är att införande av klimatväxling i kommunen kommer medföra en kostnadsförändring som i detta fall kan påverka möjligheten att delta i vissa internationella satsningar på grund av att den ekonomiska förutsättningen förändras.”

Vi får se imorgon hur Henrik Harlitz (M) och Anders Strand (SD) motiverar avslaget. Jag tror att det får vara en mycket bra motivering. I KS har M+L+SD 6 röster mot de styrandes, S+C+KD+MP, 7 röster. Medborgarpartiet respektive Vänsterpartiet har vardera en röst. V och MBP avgör alltså omröstningen, och det blir också avgörande för det kommande beslutet i kommunfullmäktige.

Brålanda

Två ärenden rör Brålanda. Det är sannolikt de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Det är ärendena 12 och 13 – “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Båda ärendena ska slutligt beslutas av fullmäktige den 23 oktober.)

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda ser i mina ögon mycket bra ut. Det finns nog inget som borde ändras. Den viktiga ringleden väster om Brålanda, som ska förbinda E45 med Poppelgatan och Färgelandavägen, finns t ex med. Ringleden är viktig för att avlasta Storgatan från trafik och framför allt tung trafik. Dessutom skulle leden skapa bättre tillgänglighet till den framtida järnvägsstationen. Det är också av stor vikt att det anläggs en järnvägsbro, dvs GC-tunnel, vid stationsområdet. En sådan finns med i planen. Det skulle minska järnvägens barriäreffekt och knyta ihop tätorten. Invånarna skulle dessutom kunna ta sig från östra delen av Brålanda till den västra utan att beträda några plattformar.

Men inget gör sig av sig själv. Nu gäller det att FÖP:en förverkligas och att den politiska viljan visar sig i kommunens kommande mål- och resursplaner (budgetar).

Trafikverket har, tillsammans med Vänersborgs kommun och Västra Götalandsregionen, tagit fram ett avtal för med- och samfinansiering av järnvägsplan och systemhandling till Brålanda station. Framtagandet av dessa handlingar är en del i planläggningsprocessen inför projekteringen och byggnationen av en tåghållplats. Med andra ord, nu händer det något med det “tågstopp” som en företagare från Brålanda, som det står i underlaget:

“vände sig till kommunen 2006 med önskemål om samverkan för att få till ett tågstopp.”

Det har gått segt med “tågstoppet” sedan dess, och det även efter att Vänsterpartiet i september 2016 efter ett möte med Brålanda Företagarförenings Infrastrukturgrupp väckte nytt liv i frågan med en motion i ärendet. (Se “Tågstopp i Brålanda”.) Imorgon onsdag ska KS föreslå fullmäktige att avsätta 9,8 milj kr i investeringsbudgeten för 2024. Det är kommunens andel av kostnaderna – i det här läget… När det är dags att bygga stationen uppgår den uppskattade totalkostnaden till 108,6 miljoner kronor, i 2023 års prisnivå. Kommunen ska stå för 70% av dessa kostnader.

En stor oro är emellertid att hela projektet blir försenat. Trafikverket måste bli klar med järnvägsplan och systemhandling innan projektet kan fortsätta. TTELA skriver (se TTELA “Ny beräknad avgångstid: oklar”):

“Den preliminära bedömningen är att de (=Trafikverket; min anm) kommer bli färdiga först 2027. Det skulle minska sannolikheten för att man blir klar till 2028.”

Delårsrapport

Kommunens delårsrapport är intressant. Det innehåller dock som vanligt en målavstämning som, måste jag erkänna, ofta är mindre intressant. Jag är tveksam till mål- och resultatstyrningen rent generellt. Jag vet inte vad alla dessa gröna, gula och röda ploppar egentligen säger om verksamheterna i kommunens olika förvaltningar. Prognosen är för övrigt att kommunen även i år får fem gröna ploppar, dvs uppnår alla inriktningsmål:

  • “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”
  • “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
  • “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”
  • “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet gentemot våra invånare och företag”
  • “Våra medarbetare ska ges förutsättningar för ett friskt och hållbart arbetsliv”

De gröna plopparna glädjer nog alla vänersborgare… Men mer intressant är antagligen att kommunens prognostiserade resultat för i år uppgår till 24 milj kr. I budgetbeslutet i juni 2023 var det tänkt att resultatet skulle bli 1 milj kr. År 2024 var nämligen året då lågkonjunkturen skulle vara som allra “lägst”. Men det ser alltså ut att bli 23 milj kr bättre än planerat. Resultatet har faktiskt alltid en tendens att bli större än beräknat i Vänersborgs kommun. Och, det innebär faktiskt att förskola och skola skulle kunna ha tilldelats ytterligare 23 milj kr. Så tänker dock bara en vänsterpartist…

Vattenpalatset

Bolagsordningen och ägardirektiven för Vattenpalatset Vänerparken AB ska uppdateras. Det ser jag inga konstigheter med. Det uppdaterade förslaget till uppdragsavtal, ärende 15, innehåller emellertid en nyhet.

Vattenpalatset har alltid fått ett förlusttäckningsbidrag. Det har betalats ut så att säga i efterhand när kommunen ser hur stora förlusterna har blivit. Konstruktionen har varit en morot/piska för Vattenpalatset att “effektivisera” och hålla tillbaka kostnaderna. Det har jag faktiskt hört kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) säga vid något tillfälle. Nu är det en ändring på gång. Förslaget är att förlusttäckningsbidraget ska tas bort och ersättas av en årlig uppdragsersättning på drygt 11 milj kr (exakt 11.046.000 kr), exklusive lagstadgad mervärdesskatt. Ersättningen ska även kopplas till konsumentprisindex…

Det här ska kommunstyrelsen själv besluta om imorgon. (Det finns ju som bekant ett flertal ärenden där kommunstyrelsen själv fattar besluten och där frågorna inte förs vidare till kommunfullmäktige.)

Kommunalägt energibolag

Anders Strand (SD) har skrivit en motion där han och Sverigedemokraterna yrkar på att kommunen utreder möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Strand skriver:

“Genom ett energibolag kan vi själva hålla i taktpinnen för utbyggnaden och laddinfrastruktur och sälja elen vilket vi inte får göra inom ramen för ordinarie kommunal verksamhet. … Vi får en möjlighet att utveckla energilager, fjärrvärme och få en större rådighet över kostnader och möjligheter till utveckling av egen energiproduktion.”

Tjänstepersonerna liksom KSAU är positiva till motionen. Det innebär att beslutsförslaget i KS är att bifalla motionens yrkande. Det motiveras bland annat med:

“Regelverket kring energiförsäljning är komplicerat då det finns vissa undantag att förhålla sig till samt att det är olika regelverk för de olika energislagen. Utifrån påverkande beslutade prioriteringar i Strategin för ett fossilfritt 2030, Miljöstrategi 2030 och Strategi för laddinfrastruktur samt aktuell lagstiftning bedöms en utredning kunna tydliggöra behov och möjligheter.”

Trygghetsboende

Vänsterpartiets och Medborgarpartiets motion, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”, har inte samma tur som SD:s motion.

Motionärerna Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) yrkade följande:

  • “kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder utreder hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg”
  • “utredningen ska även innehålla vilka sociala, ekonomiska och hållbara värden införande av trygghetsboende skulle ha ur ett folkhälsoperspektiv, samt hur det skulle möta den demografiska utvecklingens behov i kommunen.”

I socialnämnden avslogs motionen av en majoritet och i KSAU var alla fem ledamöter eniga om avslag:

”Kommunfullmäktige beslutar att avslå motion att utreda hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas i Vänersborg.”

Men samtidigt beslutade socialnämnden liksom KSAU att lägga till ytterligare en beslutspunkt utöver avslaget. Detta beslutsförslag finns också på kommunstyrelsens bord imorgon:

“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”

Det är inte helt lätt att se skillnaden mellan motionens yrkanden och det beslutsförslag som läggs fram i KS… Som jag ser det finns det ingen innehållsmässig skillnad. Den andra att-satsen i beslutsförslaget ingår i motionens yrkanden.

När motionen behandlades i socialnämnden reserverade sig Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) mot beslutet. De skrev bland annat:

”Vi vänder oss mot det märkliga beslutet att föreslå att avslå motionen (punkt 1) samtidigt som nämnden (punkt 2) föreslår att göra just det som är motionens intention. Det vill säga att kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder (och självklart övriga relevanta aktörer såsom bostadsbolag) utreder hur trygghetsboende kan införas och utvecklas, där biståndsbedömt trygghetsboende då är en del av detta.”

Det går att bilda sig en egen uppfattning genom att ladda ner motionen ”Att få leva tills man dör” här och Hildingssons och Svenssons reservation här.

Hantering av synpunkter

KS ska behandla fler ärenden. De flesta är av rutinkaraktär. Jag vill dock till sist nämna att KS lite överraskande ska anta “Riktlinjer för hantering av synpunkter”.

Det är lätt att hålla med om syftet:

“Synpunktshantering är ett av flera verktyg för att följa upp hur den enskilde upplever kommunens service och tjänster. Genom att systematisera kommunens hantering av synpunkter kan den enskildes upplevelser och erfarenheter skapa underlag som leder till bättre beslut rörande utveckling och effektivisering av kommunens verksamheter.”

Kommunen ska ta alla synpunkter på allvar. Så står det i riktlinjerna, men “interna frågor” och “inlagor i pågående ärenden i samband med myndighetsutövning” räknas inte som synpunkter. Jag vet inte vem som ska avgöra vad som är synpunkter och inte. Men det ska dock inte skymma det faktum att det är ett bra förslag att alla synpunkter, även anonyma, dokumenteras, sammanställs, analyseras, utvärderas och redovisas. Det liggande förslaget borde emellertid remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan beslut fattas. Sådana här frågor är nämligen en del av beredningens uppdrag och ansvarsområde.

Det är ingen utbildning för ledamöterna imorgon. Det innebär, tror jag, att sammanträdet inte blir så långt. Vi får se.

PS. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet – ”Rapport från KS (9/10)”.

Kategorier:Översiktsplan, Brålanda, delårsrapport, KS 2024, Vattenpalatset

Politiker och tjänstemän 4: Självkritik?

7 oktober, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Politiker och tjänstemän 3: Lagar”.

Politiker och tjänstepersoner genomförde en enkät efter avslutad utbildning. Den är tänkt att bli en utgångspunkt för vidare diskussioner och utbildning senare i höst. Resultaten av enkäten visade på en förtroendekris. Flera politiker ansåg att det finns tjänstepersoner som inte är objektiva.

Det skulle naturligtvis ha varit mycket intressant om det av enkätsvaren hade gått att utläsa vilka som hade tyckt vad. Kan det vara så, som de flesta antagligen misstänker, att partier från den styrande minoriteten (S+C+KD+MP) har annorlunda uppfattningar om tjänstepersonerna än företrädare för oppositionspartierna (M+SD+V+MBP+L)?

Det gäller också tjänstepersonernas svar, även om det egentligen är politikernas svar som står i fokus. Finns det skillnader i tjänstepersonernas svar beroende på i vilken förvaltning de arbetar? Och ytterligare en aspekt som skulle kunna vara intressant att få reda på. Har de politiker som är ledamöter eller ersättare i en nämnd annorlunda uppfattningar om tjänstepersonerna i denna nämnds förvaltning än vad de har om tjänstepersoner i andra förvaltningar. Och vice versa naturligtvis.

Det får vi antagligen aldrig reda på. Men om… Det skulle underlätta en analys, då skulle man kunna komma fram till säkrare slutsatser, t ex att förtroende och tillit från politiker mot tjänstepersoner är beroende av personlig kontakt och kännedom. Och då kanske förtroendekrisen skulle kunna lösas med samarbets- och “lära-känna-varandra”-övningar…

Fast den lösningen tror jag inte på, även om den skulle ha underlättat för arbetsgruppen i planeringen och utformningen av den fortsatta “utbildningen”. Jag tror att det är betydligt mycket svårare och känsligare än så. Sedan måste man betona och framhålla, vilket jag förutsätter att de flesta politiker håller med om, att det finns massor av oerhört professionella och kompetenta medarbetare/tjänstepersoner överallt i förvaltningarna. Det är oerhört viktigt att komma ihåg.

Men, rent generellt… Jag tror att många tjänstepersoner och framför allt de högre/högsta cheferna måste bli betydligt mer självkritiska. De måste, som jag ser det, seriöst ställa sig frågan varför politiker anser att det finns tjänstepersoner som inte är objektiva och att underlagen inte belyser olika perspektiv och inte heller bygger på fakta.

För så kan det vara, det vet jag av egna erfarenheter. Jag skulle kunna ge många exempel på beslutsunderlag som inte belyser olika perspektiv eller bygger på all tillgänglig fakta. Det har jag upplevt i flera av mina motioner och det ser jag i en rad beslutsunderlag som presenteras i nämnder och styrelser. Det kan handla om utredningen av var Brättelänken ska placeras, det handlar om Magnus Larsson på Sikhall, som snart har väntat  i 10 år på sin detaljplan. Det handlar om Magnus Larssons granne i Sikhall Anders Solvarm som tvingades till domstol för att få rätt. Det handlar om fastighetsägare på Vänersnäs och Gardesanna i samband med kommunens VA-dragningar. Bengt Davidsson på Juta kan ge flera argument där tjänstepersoner inte har varit objektiva, precis som Blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Det handlar om Hallevibadet… Och nu senast, ärendet kring “nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”…

Politiker och tjänstepersoner kan naturligtvis fortsätta diskutera uppföranderegler och etik och moral. Det kan behövas så länge som personer inte behandlar varandra med tillit och respekt eller när personer inte kan skilja på sak och person. Men inte ens om detta kan alla bli överens – i praktiska situationer. Och ytterst blir det då, återigen, lagar som gäller och styr. Nä, arbetsgruppen måste klura ut ett sätt att ta tag i, bearbeta och på något sätt åtgärda de grundläggande problem som har framkommit i enkäten.

Hur det ska gå till vet jag inte, men jag tror att den viktigaste nyckeln till förändring ligger hos de högsta cheferna, dvs kommundirektören och förvaltningscheferna. Jag tror att det ytterst hänger på dem om förtroendet ska kunna återupprättas. De måste t ex bli betydligt noggrannare och mer kritiska gällande de underlag som ska släppas fram till politikerna i kommunstyrelsen respektive nämnderna.

Sammanfattningsvis anser jag att politiker-politiker och politiker-tjänstepersoner i de allra flesta fall bemöter och behandlar varandra med respekt och tillit. Det behövs emellertid arbetas med objektiviteten i underlag och beslutsförslag. Och då måste också politiker i de styrande partierna inse att allt inte är bra bara därför att tjänstepersonerna arbetar fram beslutsförslag som går i linje med de styrandes egen uppfattning…

Oj, där kom ett perspektiv som jag inte har behandlat tidigare. Vi får se om det kommer ytterligare ett inlägg så småningom som gör det. Fram till dess kan man sätta sig in i den aspekten av ämnet genom att läsa bloggserien “KF-beslut mot bättre vetande”.

Fortsättning följer – se ”Politiker och tjänstemän 5: Styrande politiker”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Demokrati, objektivitetsprincipen, politiker, tjänsteperson

Politiker och tjänstemän 3: Lagar

6 oktober, 2024 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.

Resultatet av den enkät som genomfördes av politiker och tjänstepersoner efter utbildningen visade på en tämligen allvarlig förtroendekris. Flera politiker anser helt enkelt att det finns tjänstepersoner som inte är objektiva, som har en egen agenda.

Det är allvarligt och, om politikerna har rätt (vilket flera säkerligen tvivlar starkt på), betyder att tjänstepersonerna begår både tjänstefel och lagbrott.

Innan jag går vidare vill jag i detta inlägg stanna upp och göra en genomgång av vilka lagar som gäller för kommunens tjänstepersoner och politiker. Det är för de flesta självklarheter, men inte för alla. Tyvärr. Min förhoppning är att denna redogörelse kommer att kasta ljus över de juridiska förutsättningar som ligger till grund för politikernas och tjänstepersonernas “verksamhet” och “agerande”. Det ska också nämnas att lagar inte alls diskuterades på utbildningen.

Jag börjar med lagar som beskriver tjänstepersonernas verksamhet.

Möjligheten att tjänstepersoner kan brista i sin professionalism och yrkesroll är ett känt problem i Sverige sedan lång tid tillbaka. Fram till slutet av 1800-talet fick t ex statliga tjänstepersoner lova dyrt och heligt att de skulle uppträda med “nit, redlighet, oväld och oegennytta”. De kunde dömas till avsättning eller suspension från arbetet och även straffas och bli skadeståndsskyldiga för olika slags fel och underlåtelsesynder. (Se “Det omtvistade tjänsteansvaret”.) 1976 ändrades regler och lagar, dock blev brottet “tjänstefel” kvar (Brottsbalken 20 kap 1 §):

“Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.”

Tjänstepersoner får, precis som alla andra, tycka och säga vad de vill, även på sin arbetsplats. Men det får inte påverka tjänsteutövningen eller rollen som tjänsteperson. Tjänstepersonsrollen ska inte blandas ihop med yttrandefrihet. 

Kravet på tjänstepersonernas professionalism är så fundamentalt viktigt att det faktiskt slås fast i en av Sveriges grundlagar, Regeringsformen 1 kap 9 §:

“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”

Formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson.

Tjänstepersonerna och förvaltningarna i Vänersborgs kommun, liksom alla kommuner i hela landet, måste vara opartiska, sakliga och korrekta – mot alla, alltid, i alla sammanhang. Och det är naturligtvis särskilt viktigt i myndighetsutövning.

Statskontoret har utgett en broschyr för statligt anställda som heter “Den statliga värdegrunden”. (Den kan laddas ner här.) Broschyren gäller statsanställda men jag förmodar att dessa grunder och principer gäller även för tjänstepersoner i den kommunala förvaltningen… I broschyren utvecklas vad objektivitetsprincipen faktiskt innebär. På sidan 16 står det:

”Det får till exempel inte spela in att den som söker tillståndet varit otrevlig eller inte velat samarbeta. Det innebär att du som handläggare inte kan låta dina personliga uppfattningar eller intressen ligga till grund för bedömningen.”

Min erfarenhet är att det är viktigt att denna formulering kommuniceras till i första hand alla högre chefer i kommunen. Vidare på samma sida står det:

”Att vara saklig innebär också en plikt för myndigheten att vara konsekvent i beslutsfattandet och behandla likvärdiga fall lika. Det är till exempel inte sakligt att ge en sökande extra service och förmåner i ett fall och samtidigt neka andra samma typ av förmån i ett annat fall.”

I en dom från den 3 maj 2022 (se “JO-beslut: Objektivitet gäller!”) gick JO faktiskt ett steg längre i tolkningen av objektivitetsprincipen:

“Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse.”

Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket:

“I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk.”

Det är viktigt att politiker i nämnder och styrelser känner till objektivitetsprincipen när det gäller bedömning av underlag och förslag från förvaltningarna. Ett särskilt ansvar har naturligtvis ordförandena i nämnderna.

Och för fullständighetens skull. Politiker, liksom journalister eller andra invånare, behöver enligt lag inte vara objektiva. De lyder inte under Regeringsformen 1 kap 9 §. (Däremot får inte de politiska besluten stå i strid med paragraferna i Kommunallagen.) I tal och skrift gäller nämligen för politikerna yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen…

Yttrandefrihetsgrundlagen inleds så här, 1 §:

“Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i … offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.”

Det finns lagar som begränsar och inskränker yttrandefrihetsgrundlagen. Det kan vara t ex Brottsbalken och Offentlighets- och sekretesslagen. Det finns lagparagrafer mot hets mot folkgrupp, förtal och olaga hot. Vidare lagar om skydd för företagshemligheter, brott mot rikets säkerhet och spridandet av sekretessbelagd information.

I nästa blogginlägg ska jag avrunda den här bloggserien med ytterligare några funderingar.

Fortsättning följer i inlägget ”Politiker och tjänstemän 4: Självkritik?”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Demokrati, Juridik, objektivitetsprincipen, politiker, tjänsteperson

Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK

3 oktober, 2024 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”.

Det finns de som ställer sig frågan varför kommunledningen ansåg att det var viktigt och nödvändigt att politiker och tjänstepersoner skulle genomgå en ganska dyrbar utbildning om “gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”.

Jag har inget svar på den frågan. Kanske var det politiker som kände ett behov och efterfrågade en sådan här utbildning. Det låter emellertid inte helt troligt. I enkäter från Demokrati- och jämställdhetsberedningen har politikerna i kommunfullmäktige nämligen svarat att de är ganska nöjda med samtalsklimatet, i varje fall politiker emellan – se tabell nedan. (Skala mellan 1-5, 1 betyder att man inte alls håller med påståendet, siffran 5 innebar att man håller med till 100 procent.)

Naturligtvis kan samtalsklimatet bli än bättre, men undersökningen visade ju inte direkt på några alarmerande siffror som skulle kräva utbildningsinsatser.

Eller är det så att politiker har framfört kritik och klagomål mot tjänstepersoner? Och så har kommunens tjänstepersoner i de olika förvaltningarna i sin tur blivit missnöjda med politikerna. Ja, det är inte omöjligt. Det finns ju onekligen några förvaltningar som har dragit på sig kritik de senaste åren. Tjänstepersonerna anser möjligen att kritiken har varit orättvis och att den så att säga “har gått över gränsen”. Det kanske till och med har blivit en mer eller mindre ”dålig stämning” på vissa håll mellan politiker och förvaltningsorganisationen. Men det är spekulationer från min sida.

Arbetsgruppen, bestående av bland annat kommunalråden och kommundirektören, skickade ut en enkät som alla deltagare, politiker och tjänstepersoner som genomgått utbildningen, skulle besvara.

Här följer frågorna och svaren. Politiker (förtroendevalda) och tjänstepersoner (förvaltningsorganisation) fick kryssa på en skala mellan 1-5, siffran 5 innebar att man höll med till 100 procent. Notera att frågorna ställdes lite olika till politiker respektive tjänstepersoner på grund av deras olika roller men att respektive fråga handlade om precis samma sak.

Det finns många slutsatser man kan dra utifrån de här siffrorna, och det är kanske det som arbetsgruppen håller på att arbeta med inför fortsättningen av utbildningen.

Man kan väl börja med att slå fast att politiker och tjänstepersoner är överens om åtminstone några frågor. De sätter dessutom väldigt höga betyg på frågorna om samtalsklimat (fråga 1) och respekt (2) och även kring ett aktivt deltagande (3) samt att grupperna stöttar varandra (5). Det är ju glädjande. De är också överens om de politiska beslutens tydlighet (8) men då blir betyget inte så högt. Politiker och tjänstepersoner är också överens om att de förtroendevalda efterfrågar uppföljning och resultat av beslut och betygen är också höga (10). Samtidigt skiljer sig uppfattningen om tjänstepersonerna följer upp och återrapporterar i enlighet med politiska beslut (16)… 

Det skiljer sig en del åt på frågan om gränserna för “vad” och “hur” (4) diskuteras, men betygen är dock ändå ganska höga. På frågan om det finns utrymme för dialog och debatt (7) är betygen hyfsat höga, men det slår en att politikerna sätter ett betydligt lägre betyg än tjänstepersonerna. Det är möjligt att politikerna vill ha ännu mer av dialoger på kommunstyrelse- och nämndmöten än vad som är fallet. Politikerna kanske vill ha mer diskussioner mellan olika partier.

Politikerna (de förtroendevalda) och tjänstepersonerna är tämligen nöjda med sina egna insatser medan de inte har samma positiva uppfattning om varandra… 

Politikerna sätter höga betyg på sig själva när det gäller att de är pålästa och vill förstå (6) och att de tar ansvar för att kommunicera beslut (9). Tjänstepersonerna håller inte med, även om de inte dissar politikerna helt. Tjänstepersonerna har ändå “godkända” betyg på politikerna får man väl säga, även om de verkar ha uppfattningen att politikerna överskattar sina kunskaper…. Tjänstepersoner verkar också anse att politikerna blandar sig i den operativa verksamheten i alltför hög grad (11). Det tycker inte politikerna själva. De tycker att de lämnar detta till förvaltningarna, som sig bör.

I flera andra frågor skiljer sig tjänstepersonernas och politikernas betydligt. Och det är nog synnerligen oroande för arbetsgruppen som arbetar vidare med utbildningen.

Politikerna sätter väl i och för sig ganska hyfsade betyg på tjänstepersonernas arbete, men skillnaderna mellan tjänstepersonernas uppfattning om den egna insatsen och politikernas omdöme om den skiljer sig åt ganska betydligt. 

Det gäller framför allt två avgörande och grundläggande uppgifter för tjänstepersoner – att ärendena är professionellt beredda med belysning av olika perspektiv (12) och att underlagen till politikerna är byggda på fakta och objektivitet (14). Tjänstepersonerna ger sig själva betygen 4,55 respektive 5,00. Politiker ligger betydligt lägre, 3,55 på båda frågorna.

Det här visar inget annat än, jag hittar inget annat ord, en förtroendekris – från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. Det blir ju inte heller bättre när politikerna ger tjänstepersonerna betyget 3,80 på frågorna om de får information och möjlighet till dialog med tjänsteorganisationen i våra politiska forum (13) samt om de upplever att tjänsteorganisationen verkställer de politiska besluten enlighet med intentionerna (15). Tjänstepersonerna ger sig själva betyget 4,64 på dialogfrågan och 4,91 på verkställan.

Jag måste säga att siffrorna gör mig lite småchockad även om jag i mitt (anonyma) svar bidrog till betygen på frågorna (12) och (14). (Det har säkert inte undgått de som läser mina blogginlägg.) En stor del av politikerna anser alltså att flera tjänstepersoner inte är objektiva i den meningen att underlagen belyser olika perspektiv eller bygger på fakta. Dessutom upplever de att tjänstepersoner inte verkställer politikernas beslut på ett korrekt sätt.

Det här måste det arbetas vidare med, på något sätt. Den kommunala organisationen kan svårligen fungera om politikernas förtroende för tjänstepersonernas arbete och underlag brister på detta sätt.

Fortsättning följer i inlägget ”Politiker och tjänstemän 3: Lagar”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Demokrati, politiker, tjänsteperson

Politiker och tjänstemän 1: Allt OK

2 oktober, 2024 1 kommentar

I slutet av förra året påbörjades en utbildning för kommunstyrelsens ledamöter. Bakgrunden var:

“utbildnings- och implementeringsprocessen i den av KF i juni beslutade styr- och ledningsmodellen.”

Utbildningen handlade om:

“gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”

En extern utbildare, Ann Malmsten från INDEA, anlitades. Utbildningens fokus låg på:

  • “Tydlighet i ansvar och roller. Vad ingår i de olika rollerna och hur bör gränserna mellan dessa se ut?”
  • “Förståelse avseende vad som krävs avseende respekt och beteende.”
  • “Respektfull tonalitet mellan politiker och tjänstepersoner i hela organisationen.”

I utbildningen har inte bara politiker från kommunstyrelsen ingått utan även tjänstepersoner, framför allt kommunens förvaltningschefer, och också presidiepolitikerna, dvs de olika nämndernas ordföranden. De senare har sedan tagit med sig underlag och diskussionsfrågor till respektive nämnd och förvaltning där det också har pågått samtal och dialog.

Utbildningen skulle resultera i en slags överenskommelse mellan politiker och tjänstepersoner. För min del var denna målsättning något “luddig” och oklar. Jag vet inte om den uppfattningen delades av någon annan.

Föreläsningar blandades med gruppdiskussioner. Det har förutom “gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän” talats och diskuterats om själva stämningen/klimatet mellan politikerna och tjänstepersonerna, alltså om ”respektfull tonalitet”. Vikten av trygghet, tillit, öppenhet, respekt, professionalitet mm har betonats.

Det har varit intressanta och givande studietillfällen. Ann Malmsten har en gedigen kunskap som hon förmedlade på ett förståeligt och pedagogiskt sätt. De många gruppdiskussionerna och samtalen med både tjänstepersoner och andra politiker var också meningsfulla.

Dagen före midsommar presenterade arbetsgruppen, som består av bland annat kommunalråden och kommundirektören, “resultatet” av utbildningen och arbetet. Det var i form av en skriftlig sammanställning av resultaten. Det nämndes även att sammanställningen var den överenskommelse som skulle vara det slutliga målet med utbildningen. Jasså? tänkte jag när jag läste det. Bör inte alla deltagare komma överens om en överenskommelse? Och det har inte gjorts, inte än i varje fall.

“Resultatet”, eller överenskommelsen, när det gäller det gemensamma förhållningssätt som ska råda mellan politiker och tjänsteorganisationen blev:

  • “Vi bidrar till ett bra och konstruktivt samtalsklimat som skapar psykologisk trygghet”
  • “Vi uppträder respektfullt, nyfiket och öppet gentemot varandra”
  • “Vi visar perspektivförståelse. Har vi olika åsikter, ska vi ha modet ställa öppna frågor, lyssna, svara och föra dialog”
  • “Vi hjälper varandra att utforska HUR och VAD. Vid osäkerhet kring gränserna samtalar vi med varandra för att nå samsyn”
  • “Vi stöttar och skickliggör varandra i våra olika uppdrag”
  • “Vi tänker på vikten av humor”

Politikens, de förtroendevaldas, ansvar och roll är (eller borde vara):

  • “Vi är väl pålästa och ställer konstruktiva frågor för förståelse”
  • “Ordförande skapar tid för dialog och debatt och håller god ordning i det politiska forumet”
  • “Vi tar vårt politiska ansvar för beslutprocessen genom tydliga beslut, även vid komplexa ärenden, och kommunicerar dem väl”
  • “Vi efterfrågar uppföljning och resultat”
  • “Vi håller oss till det politiska forumet och blandar oss inte i den operativa verksamheten”

Tjänsteorganisationens, förvaltningens, ansvar och roll är (eller borde vara):

  • “Vi använder samlad professionell sakkompetens för bästa beredning”
  • “Vi erbjuder tidig information för dialog i formella forum”
  • “Våra underlag och förslag till beslut är byggda på fakta och objektivitet”
  • “Vi går från beslut till handling och tillbaka med uppföljning”

I ärlighetens namn måste man väl säga att det inte är särskilt svårt att blir överens på denna “abstrakta” och generella nivå. Jag menar, vem tycker t ex att man inte ska respektera eller lyssna på varandra? Eller att man ska vara påläst? Eller att underlag och förslag till beslut ska vara byggda på fakta och objektivitet…?

Det här resultatet behöver man inte gå någon utbildning för att uppnå. Att inte dessa “resultat” praktiseras i vardagen alla gånger beror på helt andra saker än “förhållningsreglerna” i sig. Människor uppfattar och tolkar situationer i “vardagen” på helt olika sätt. Och då vet jag inte om en sådan här utbildning finns kvar i allas medvetanden eller har gett de redskap som krävs för att lösa uppkomna konflikter och motsättningar. Förhoppningen är naturligtvis att utbildningen har gett det resultatet. Men det vet nog de flesta att information och kunskap inte på något snabbt och magiskt vis förändrar människors attityder eller beteenden.

Arbetsgruppen skrev i sitt utskick att det fanns en uttalad önskan om att utbildningen och deltagarnas arbete skulle följas upp. För att planera fortsättningen av utbildningen utformades och genomfördes en enkät innan sommaren. I enkäten bad arbetsgruppen alla deltagare att besvara frågor kring:

“hur du själv förhåller dig till överenskommelsens olika delar” 

Det visade sig att de avgivna svaren var uppseendeväckande. Jag redovisar dem i ett kommande blogginlägg.

Fortsättning följer i inlägget ”Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Demokrati, politiker, tjänsteperson

KF-beslut mot bättre vetande (7)

30 september, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (6)”.

Den 11 september beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att:

  • “tilldela samhällsbyggnadsnämnden 3 mnkr i budget 2025, för nedmontering av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för oförutsett 2025”
  • “utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr till trafiksäkra belysningsstolpar.”

Det var inte riktigt samma beslut som samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen tidigare hade fattat. Den andra punkten ändrades nämligen under sammanträdet på Mats Anderssons (C) förslag.

Innan beslutet klubbades röstade kommunfullmäktige på det yrkande om återremiss som Kärvling (V) hade lämnat:

“Det har tillkommit ny information i ärendet som påverkar bland annat kostnaderna. Underlaget måste därför kompletteras.”

Kommunfullmäktige beslutade att ärendet skulle avgöras under sammanträdet, dvs Kärvlings yrkande avslogs, med röstsiffrorna 32-15. Förutom Vänsterpartiet röstade också Moderaterna och Liberalerna på återremiss. Det fattades en röst för att det skulle bli återremiss. Det skulle nämligen ha räckt med 1/3 av rösterna.

Det ska noteras att Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet inte på något sätt motiverade varför de stödde de styrandes förslag om att fatta beslut på sittande möte. De bara röstade med… Och det gjorde de också när ovanstående två beslutspunkter avgjordes. Moderaterna och Liberalerna röstade, också efter att återremissen avslagits, “ja” till den första punkten, men “nej” till den andra. När återremissen blev nedröstad avstod Vänsterpartiet från att delta i detta häpnadsväckande beslut.

Moderaterna reserverade sig skriftligt mot beslutet. Henrik Harlitz (M) och Tor Wendel (M) skrev bland annat följande i reservationen (reservationen kan laddas ner här):

“Kommunen saknar rådighet över de åtgärder som beslutats och tillstånd har inte inhämtats. Ärendets beredning är därmed tveksam liksom möjligheten att genomföra uppdraget.”

Jag blev nu i efterhand (när jag läste protokollet) fundersam, hade Moderaterna rätt? Det skulle i så fall omintetgöra ett verkställande av beslutet. M brukar kunna sådant här, men en sådan här enkel sak måste väl de tvärsäkra ledamöterna i S och C ha dubbelkollat…? Ann-Marie Jonasson (S) och Benny Augustsson (S) var ju tydliga med att Trafikverket (TFV) hade avsagt sig allt ansvar. Och om inte politikerna hade kollat med TFV så måste väl ändå tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen ha gjort det…? Tänkte jag. Men eftersom jag oftast är kritisk till vad personer påstår så ville jag vara säker. Jag skrev till Trafikverket… Och fick svaret:

“Det finns inga krav på att Trafikverket ska ta över eller ersätta kommunala anläggningar bara för att dessa är placerade på statlig väg. Vi på Trafikverket bygger anläggningar där vi bedömer att de behövs utifrån vårt regelverk. Det är fritt fram för kommuner att ”komplettera” med kommunbelysning på statlig väg om de anser att det behövs på övriga platser enligt deras regelverk eller önskemål från kommuninvånare.”

Och Trafikverket avslutade sitt svar:

”Om kommunen beslutar sig för att så är fallet måste de fortfarande ansöka om tillstånd från Trafikverket. En sådan anläggning måste följa kraven i VGU.”

“ansöka om tillstånd från Trafikverket”… Moderaterna hade rätt. Vänersborgs kommun måste få tillstånd av Trafikverket och det har uppenbarligen inte kommunen. Det betyder att kommunfullmäktiges beslut för närvarande inte kan verkställas. Det är pinsamt att Vänersborgs kommunfullmäktige fattar sådana här beslut, även om förvaltningen förmodligen nu i efterhand kommer att ansöka om grönt ljus från TFV.  

Det finns ingen ände på eländet. Inte mycket i underlaget och av det ledamöterna från de styrande partierna sa från talarstolen tycks stämma.

Rättelse! I mitt förra blogginlägg (se “KF-beslut mot bättre vetande (6)”) skrev jag att kostnaden för elförbrukningen på de gamla armaturerna låg på cirka 65.000 kr per stolpe och år. Det var så jag tolkade tjänsteskrivelsen, och gör egentligen fortfarande. En läsare reagerade på detta och menade att det var på tok för dyrt. Det kändes som att han hade rätt. Jag kontrollerade därför uppgiften genom att fråga Grästorp Energi vad Vänersborgs kommun betalar för elen på Vänersnäs:

”Totalkostnaden exkl. moms ligger således på 74.644 SEK/senaste 12 månadersperioden.”

Den totala kostnaden exklusive moms för vägbelysningen på samtliga stolpar på Vänersnäs ligger under det senaste året på 74.644 kr…

Med denna summa i åtanke och motsvarande i Västra Tunhem så tror jag att hela ärendet, och beslutet, skulle kunna ha tagit en helt annan vändning i fullmäktige – om ledamöterna varit medvetna om de verkliga kostnaderna…

Som sagt, det finns troligtvis ingen ände…

Jag tänker inte förklara varför Vänsterpartiet avstod från att delta i det slutliga beslutet. Det framgår säkerligen av de 6 blogginläggen. Jag tänker inte heller sammanfatta inläggen, däremot vill jag peka på två saker som gör det befogat att kalla detta beslut skandalöst.

Det underlag som låg till grund för beslutet hade uppenbara brister. Det avslöjade mailet från Trollhättan Energi med all tydlig önskvärdhet. Det saknades inte bara information i underlaget, faktaunderlaget innehöll rena felaktigheter. Politiker måste ha fullödig information och all tillgänglig fakta för att kunna göra välgrundade och riktiga överväganden – och fatta underbyggda och bra beslut. Anser jag. Det tyckte inte majoriteten i kommunfullmäktige, dvs S+C+KD+MP+SD+MBP.

Det var inte bara att underlaget var bristfälligt och felaktigt. De styrande partierna, S+C+KD+MP, undanhöll väsentlig information och fakta för de andra partierna. De mörkade medvetet, och gömde undan kunskap och information för att driva igenom beslutet. Det var en slags politisering av tillgången till information och fakta. Kunskap är som bekant makt. Den som har mer kunskap har mer makt…

Den 11 september 2024 var en märklig dag med ett besynnerligt och uppseendeväckande beslut. Det är anledningen till att jag med dessa blogginlägg har velat dokumentera alla turer och inlägg så fullständigt som möjligt. Det ger förhoppningsvis information och kunskap till politiskt intresserade och väljare hur det går till i politikens Vänersborg. Kanske kan också någon lära sig av de misstag som har begåtts…

PS. Det går att i efterhand se hela ärendets behandling och debatten på kommunens webb-TV.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Demokrati, Kommunfullmäktige 2024, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Skandal

KFN om Brättelänken

29 september, 2024 Lämna en kommentar

I torsdags, den 26 september, var jag på föreläsningen “Vänersborg 380 år”. Det var museichef Peter Johansson som på ett engagerande, faktaspäckat och humoristiskt sätt berättade om stadens fascinerande historia. Johansson är en fantastisk berättare som har en osedvanlig förmåga att fängsla och trollbinda sin publik. Han gör historien levande med anekdoter och intressanta detaljer. Jag förstår ärligt talat inte hur han kan hålla reda på alla årtal och personer. Tänk om det fanns sådana talare i kommunens fullmäktigeförsamling…

Peter Johansson började Vänersborgs historia med Brätte. Brätte som låg vid Vassbottens södra ände och vars lämningar finns kvar än idag. Det är fortfarande endast en mindre del av 1500-talsstaden som är uppgrävd. Johansson framhöll att Brätte är unikt i Sverige. Det framförde han också i ett brev till kommunen med anledning av planerna för Brättelänken (mer om dessa planer strax). Museichefen skrev följande om Brätte (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):

“Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”

Det finns troligtvis ingen motsvarande lämning av en medeltida stad i Sverige. Det finns därför de som kallar Brätte för Sveriges Pompeji.

Museichef Peter Johansson har sökt och fått anslag från Dreijers stiftelse och Klingspors fond för att finansiera en markradarundersökning av Brätte. En sådan undersökning ska genomföras för att få en bättre bild av staden Brättes utbredning och struktur. Planerna är att undersökningen ska utföras i höst. Resultatet kommer kanske att presenteras i samband med den utställning som Vänersborgs museum just nu arbetar med och som ska vara klar i vår.

1=norra alternativet. 2=södra alternativet.

Vänersborgs kommun har som bekant planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö, den så kallade Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.) Det finns två alternativ för vägsträckningen, det norra och det södra. Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), har föreslagit det norra alternativet (1 på bilden till höger), dvs att vägen ska dras mellan den uppgrävda delen av den gamla staden och Vassbotten – mitt över Brättes outforskade handels- och hamnområde. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)

Det var, och är, enligt min mening ett häpnadsväckande beslut. Det är helt otroligt att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte tycks vara medvetna om Brättes historiska och kulturella värde. Och som vanligt, nödgas jag att säga, var förvaltningens underlag ofullständigt och därigenom felaktigt. Beslutet med underlagen skickades till kommunstyrelsen som remitterade förslaget bland annat till några nämnder. (Se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”.)

Jag har tidigare redovisat remissvaren från byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. De båda nämnderna var raka och mycket kritiska mot förslaget och underlaget. De talade klarspråk och avfärdade helt enkelt förslaget genom att “dra ett streck över det”. (Se “MH dissar SBN:s Brätteutredning” och “Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen”.)

I tisdags, den 24 september, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att avge sitt yttrande på remissen.

Remissvaret skilde sig från de andra två nämnderna. Svaret är i och för sig sakligt, men mycket återhållsamt och försiktigt. Det verkar som om nämnden inte ville kritisera sina kollegor i samhällsbyggnadsnämnden eller tjänstepersonerna i förvaltningen. Jag förvånas också över att en så stor del av remissvaret handlar om natur och biologisk mångfald. Det kan jag tycka hör mer till miljö- och hälsoskyddsnämndens område.

Kultur- och fritidsnämnden anser att det finns utredningar i underlaget (en naturvärdesinventering och en rapport om mindre hackspett) som egentligen inte har med de två alternativa vägsträckningarna att göra. Den konstaterar också att en tredje utredning, en arkeologisk utredning, inte är relevant. Och det är den inte. Undersökningen har titeln “Utredning väster Brätte” och har inte alls med den gamla medeltidsstaden att göra. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)

Kultur- och fritidsnämnden nämner däremot inte “motsatsen” – att det finns relevanta utredningar som inte tas upp i samhällsbyggnadsnämndens underlag. Jag tänker på den arkeologiska undersökning som utfördes 2018 av Bohusläns museum. Kanske borde museichef Peter Johanssons brev till kommunen också ha refererats.

Område för riksintresse

Nämnden konstaterar att de båda vägalternativen berör ett område med riksintresse och ett område med kända fornlämningar. Kommunens Översiktsplan citeras (för mer fakta om vad som står i ÖP om Brätte, se “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”):

”Den fysiska miljön som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Det finns särskilt utpekade områden, så kallade riksintressen. I dessa områden finns utpekade natur- och kulturvärden som inte påtagligt får skadas.”

Med detta som utgångspunkt skriver kultur- och fritidsnämnden:

“Kultur- och fritidsnämnden anser att det saknas en tydlig konsekvensbeskrivning av hur området faktiskt skulle påverkas av förläggande av en ny väg, vilket försvårar omständigheterna för ett ställningstagande mellan de två alternativa vägdragningarna.”

Jag vet inte om ställningstagandet blir så försvårat – den av samhällsbyggnadsnämndens föreslagna vägsträckningen är ju tänkt att gå rätt genom fornminnet. Och det är uteslutet. Yttrandet fortsätter:

“Det ska också tilläggas att Länsstyrelsen i samband med förslag till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön inkommit med ett yttrande där det framgår att Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och därför bör utgå.”

Det stämmer. (Se “Brätte: FÖP 2023”.) Länsstyrelsen kommer med 99,9% säkerhet att säga nej till samhällsbyggnadsnämndens vägplaner genom fornminnet. Just av det skälet att vägen planeras att gå mitt genom ett riksintresse med kända fornlämningar.

Yttrandet avslutas med några synpunkter som jag inte kan påminna mig ha sett i några andra remissvar. Det refereras till att det i samhällsbyggnadsnämndens underlag står att det förordade norra alternativet avlastar trafiken på Edsvägen (vägen mellan Onsjö/Korseberg och Båberg). Nämnden har:

“svårt att se hur Brättelänken skulle bidraga med detta då vägdragningens syfte är att leda trafik till Edsvägen.”

Det är en bra synpunkt. Kultur- och fritidsnämnden ifrågasätter även påståendena att det norra alternativet skapar förutsättningar att göra fornminnesområdet mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att det möjliggör nya anslutningar in i området. Det kan vara värt att ha i minnet när kommunstyrelsen så småningom ska behandla remissyttrandena.

Slutsatsen av kultur- och fritidsnämnden beslut till yttrande är helt klart, trots att det är försiktigt, ett nej till samhällsbyggnadsnämndens förslag till vägdragning. Tillsammans med remissvaren från miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden innebär svaren ett rungande nej till det norra vägalternativet.

Som museichefen skrev i sitt mail:

“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”

Kultur- och fritidsnämnden var enig i sitt beslut, men centerpartiets Marianne Karlsson lämnade en protokollsanteckning:

“Att lyssna till verksamheterna som berörs är av stor vikt med tanke på framtida behov av matproduktion så att jordbruksmark används i annat syfte undviks. Att inte förminska ridskolans möjligheter att bedriva verksamheter då hästar/djur ofta är till hjälp för människans välmående bör beaktas, då de ofta får ta emot förtroenden som kan bidra till bättre psykisk hälsa. (Djur berättar inte vidare det de hört.)”

Protokollsanteckningen kan tyckas lite märklig. Den kan tolkas på två sätt. För det första att Centerpartiet är emot yttrandet från nämnden. Brättelänken ska inte finnas vid ridskolan och korsa åkrarna. Jordbruk och djurskötsel är viktigare än fornminnen. Det är i så fall samma uppfattning som centern har visat sig stå för tidigare… Den andra tolkningen är att Centerpartiet helt enkelt är emot en väg mellan Öxnered/Skaven och Onsjö, oavsett vägsträckning.

Remissvaren ska så småningom sammanställas av kommunstyrelsen. Slutsatsen kan bara bli en – och den slutsatsen var egentligen given redan innan ärendet skickades ut på remiss.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Brätte, kultur, Kultur- och Fritidsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden