Arkiv
Juta i Mark- och miljödomstolen (1)
Redan den 1 mars 2019 avkunnade de utbildade juristerna i Mark- och miljödomstolen i Vänersborg en dom om strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning på Juta. Den gången ansåg Mark- och miljödomstolen att byggnadsnämnden i Vänersborg hade fattat ett klokt och förnuftigt beslut när nämnden hade bestämt tomtplatsavgränsningen på Juta.
Mark och miljödomstolen (i fortsättningen förkortad till MMD) skrev i domen:
“Mark- och miljödomstolen anser med utgångspunkt i nämnda faktorer att den av nämnden gjorda tomtplatsbestämningen är naturligen avgränsad. … Mark- och miljödomstolen finner vid dessa förhållanden att den av nämnden fastställda tomtplatsavgränsningen får anses rimlig och väl avvägd.”
Byggnadsnämnden hade dragit tomtplatsavgränsningen över ena hörnet på Davidssons altan. Det tyckte de utbildade juristerna i MMD i Vänersborg var en ”rimlig och väl avvägd” och “naturligen avgränsad” tomtplatsavgränsning. Samma MMD i Vänersborg kom i år att avgöra ytterligare en överklagan från Davidsson…
Några år senare ansökte nämligen Davidsson om en ny strandskyddsdispens. Den 7 mars 2023 fattade byggnadsnämnden ett nytt beslut. Nämnden skrev då om det gamla beslutet från 2018:
“Tidigare beslut är felaktigt. Ingen av de kartor som inlämnades till förvaltningen inför bygglovsprövning eller prövning av strandskyddsdispens hade den nya altanen inritad.”
Det är alltid berömvärt att erkänna begångna fel, som byggnadsnämnden gjorde. Men det var 5 år efter det tidigare felaktiga beslutet… 5 år som hade kostat paret Davidsson både blod, svett och tårar samt inte minst pengar.
Länsstyrelsen överprövade byggnadsnämndens beslut om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning. Den 17 maj 2023 ändrade och upphävde Länsstyrelsen beslutet i byggnadsnämnden, bland annat den nya tomtplatsavgränsningen. Det var samma jurister på Länsstyrelsen som 5 år tidigare hade accepterat tomtplatsavgränsningen över Davidssons altan. De tycktes ha som målsättning att alltid begränsa fastighetsägarnas rättigheter. (Det finns ett undantag, Sikhall 1:22. Se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” och “Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.) Denna gång ledde juristernas iver så långt att de bröt mot svensk lag.
De utbildade juristerna på Länsstyrelsen hade “glömt” den grundläggande förvaltningsrättsliga principen om gynnande förvaltningsbeslut. Davidsson blev av med ett område som redan 2018 ingick i tomtplatsavgränsningen och hade vunnit laga kraft. (Se det röda området på kartbilden till vänster.)
Davidsson och hans juridiska ombud från Advokatfirman Kjällgren överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Samma gamla domstol som 2019 tyckte att tomtplatsavgränsningen över Davidssons altan var ”rimlig och väl avvägd”… Och då undrar ofrånkomligen en vanlig kommuninvånare – kan Davidsson ha förtroende för sådana domare och deras domar? Kan någon ha det…?
MMD noterade Länsstyrelsens juridiska lapsus, dvs att upphäva en redan lagakraftvunnen dom. MMD ändrade detta. I övrigt ansåg MMD att juristerna på Länsstyrelsen hade gjort en utmärkt juridisk bedömning. Det lilla juridiska misstaget var tydligen bara undantaget som bekräftade regeln. Länsstyrelsens juridiska
kunskaper var självklart vida överlägsna byggnadsnämndens i Vänersborg. (Jag kan inte låta bli att nämna att Vänersborg är en liten stad, kanske för liten. Det har säkerligen ingen som helst betydelse i sammanhanget men både juristerna på Länsstyrelsen och juristerna i MMD huserar i samma byggnad i kvarteret Sälgen 14 i centrala Vänersborg.)
MMD ändrade tomtplatsavgränsningen på Juta. Paret Davidsson blev av med hela gräsmattan från lyktstolparna vid den smala grusvägen till älvkanten.
MMD 15 januari 2024
Mark- och miljödomstolen skriver i domen att den bedömer att:
“det allmänna intresset som strandskyddet representerar väger tyngre än Bengt Davidssons enskilda intressen. Den beslutade tomtplatsen kan inte anses oproportionerlig.”
Miranda och Bengt Davidsson har alltså köpt ett hus på landet utanför detaljplanelagt område. MMD anser att de måste, till skillnad från varenda villaägare i t ex Nordstan, skaffa en kolonilott om de vill odla lite potatis och några morötter… Eller en kruka i köket med lite krasse. Det är faktiskt anmärkningsvärt att MMD anser att detta är “proportionerligt”.
MMD:s dom innebär att Jutafastigheten nu har sin 4:e tomtplatsavgränsning sedan 2018. (Se “MMD: Dom över Juta”.) Och alla tomtplatsavgränsningar har utgått från och hänvisat till samma lag, 
Miljöbalken. Fallet Juta visar tydligt att alla beslut och domar handlar om tolkningar av Miljöbalken. Och vid tolkningar av lagen handlar det om bedömningar – och då ligger vägen öppen för att personliga erfarenheter och tyckanden, politiska övertygelser osv fäller avgörandet.
De olika Mark- och miljödomstolarna i Sverige brukar titta på hur Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tolkar Miljöbalken för att få vägledning i hur den ska förstås och tillämpas. Det är ett sätt att säkerställa att lagen blir mer belyst och grundligare analyserad samt därigenom, inte minst, att alla invånare i landet behandlas rättvist och lika. Mark- och miljööverdomstolens domar är nämligen prejudicerande. Det betyder att “överdomstolens” domar fungerar som regel eller vägledning i andra mål med likartade omständigheter. Mark- och miljödomstolen i Vänersborg ska vara medveten om och följa de prejudicerande domarna. MÖD i Stockholm har genom åren avkunnat många domar kring strandskyddsdispenser.
Vänersborgs byggnadsnämnd hänvisar i sitt beslut den 7 mars 2023 till flera prejudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen. Länsstyrelsen gör det emellertid inte i sin överprövning av nämndens beslut. 
När Davidsson i sin tur överklagar Länsstyrelsens beslut hänvisar han i sin överklagan till ett flertal domar från Mark- och miljööverdomstolen. Men obegripligt nog kommenterar inte Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Davidssons eller byggnadsnämndens hänvisningar till de prejudicerande domarna från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Istället hänvisar MMD i Vänersborg till några prejudicerande domar som i stort sett helt saknar betydelse i fallet Juta.
Det ska jag visa i ett kommande blogginlägg.
Fortsättning följer…
==
Anm. Jag har tidigare skrivit om domen från Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, se “MMD: Dom över Juta”. Jag har också gjort en “djupdykning” om juristerna på Länsstyrelsen genom att jämföra deras beslut i fallen Juta och Sikhall 1:22 – se “Är Länsstyrelsen objektiv? (1/2)” och “Är Länsstyrelsen objektiv? (2/2)”.
Klagomål på snöröjning
Det har framförts många klagomål i vinter på snöröjningen av kommunens gator. På Facebook har det stundtals haglat bittra kommentarer på kommunens i det närmaste, tycks det, obefintliga beredskap för snöfall på vintern. Det har klagats på allt från prioriteringar till bristande kompetens hos snöröjarna.
Kommunen har via sin hemsida och sin Facebooksida försökt att förklara för kommuninvånarna hur snöröjningen fungerar. Och jag tycker att de FB-ansvariga lyckades bra, det ser ut som om klagomålen minskade i omfattning efterhand. Det verkar som om invånarna började förstå alla svårigheter och hur många gator och vägar det egentligen finns i kommunen. Och hur mycket snöröjarna faktiskt jobbar.
Jag vet inte hur många av kommuninvånarna som har tagit steget från att klaga på Facebook till att anmäla snöröjningen till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Men det har hänt.
Det inkom en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden den 13 februari. Det var ett anonymt klagomål som rubricerades av miljö- och byggnadsförvaltningen som:
“buller från fyrhjuling”
Det var ett annorlunda klagomål. Det handlade inte om brister i snöröjningen utan snarare om effektivitet…
Klagomålet klassades tydligen av förvaltningen som någon slags “top priority”. Den som hade åstadkommit bullret, det handlade emellertid inte om kommunens snöröjare, fick ett meddelande från miljö- och byggnadsförvaltningen samma dag som klagomålet inkom:
“För kännedom meddelas att klagomål framförts anonymt till miljö- och byggnadsförvaltningen gällande buller från fyrhjuling tidigt på morgonen. Enligt den som lämnade klagomålet så har detta skett vid flera tillfällen och den 13 februari 2024 väcktes klagande av ljudet från fyrhjulingen innan klockan 06:00 på morgonen.”
Det kunde bli fråga om en utredning, men miljö- och byggnadsförvaltningen ville först ha en kommentar från den som blev anmäld.
Jag har inte sett någon förklaring från den anmälde, men det torde inte vara särskilt svårt att gissa att fastighetsägaren var uppe tidigt för att röja snön som hade kommit under natten. Med all säkerhet var fastighetsägaren tvungen att komma till jobbet och därför nödgad att röja snön för att kunna köra ut bilen. Och visst, det har snöat tidigare i vinter och fastighetsägaren har antagligen även då varit tvungen att få bort snön.
Om miljö- och byggnadsförvaltningen finner att klagomålet mot fastighetsägaren är befogat, så kommer förvaltningen att ta ut en tillsynsavgift på 1.238 kr per timme. Förvaltningen meddelar också att denna avgift tas ut per påbörjad handläggningshalvtimme…
Det är ingen diskussion, fastighetsägaren har kört bort snön med en fyrhjuling som för oväsen. Det kan naturligtvis störa en granne i närheten och det händer nog lite överallt i vår vidsträckta kommun. För att fastighetsägaren ska slippa tillsynsavgiften torde hen vara tvungen att skotta manuellt med en skyffel eller släde i fortsättningen. Det kan vara tungt och kanske alltför svårt. Ryggen kanske inte klarar ansträngningen eller kroppsställningen. Snön kan också ha kommit överraskande och under natten, och då fanns det antagligen ingen möjlighet att skotta på kvällen innan grannen hade lagt sig. På morgonen krävdes snabba ryck för att hinna få ut bilen…
När kommunens snöröjare väcker mig på alla snörika mornar med sina maskiner, och det händer ofta när det snöar under nattetid, så skänker jag en tacksamhetens tanke till dem. En tacksamhet för att de är så snabba och röjer bort snön från gatan. Jag brukar somna om i förvissningen om att jag kan ta mig till något mer eller mindre viktigt möte på kommunhuset två timmar senare…
Grannar kan bli störda av fyrhjulingar och snöslungor när snö ska röjas. Det borde dock kunna accepteras, fastighetsägarna för ju inte väsen av okynne… Och så ofta händer det inte trots allt. Som det ser ut nu lär det dröja till november när det är dags nästa gång.
Om miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger den anmälde grannen att skotta snö för hand i fortsättningen så ligger vägen öppen för kommuninvånarna att anmäla kommunens snöröjare för buller och störd sömn. 
Och vad händer då? Ska Vänersborg bli landets första kommun med manuell snöröjning av gator och torg?
Samtidigt måste jag medge att jag är mäkta imponerad över miljö- och byggnadsförvaltningens energi och snabbhet när det gäller klagomål på buller. Tänk om de visar samma beslutsamhet när det gäller fiskmåsarnas “buller” i Nordstan från april till juli…
Fler bidrag till föreningar
Med tanke på kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) påstående i kommunfullmäktige så är det förvånansvärt många som har varit intresserade av gårdagens blogg om kommunens sponsring, bidrag till marknadsföring och evenemang till föreningarna i Vänersborgs kommun. (Se “Vilka föreningar sponsrar kommunen?”.)
Augustsson sa i kommunfullmäktige den 7 februari (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”):
“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”
Det är tydligen inte så vanligt, om nu någon annan än ordförande Augustsson (S) trodde det, att kommuninvånare begär ut allmänna handlingar från kommunen. Det kan så klart bero på att invånarna inte behöver dom, inte vet hur de ska göra t ex vem eller hur de ska fråga. Det kan självklart även vara så att en invånare inte vill skylta med sitt namn. Så har jag förstått att det ofta kan vara.
Det har lämnats några kommentarer på gårdagens blogg. (Klicka här.)
Det påpekas att det finns fler kommunala bidrag än de som redovisades i blogginlägget. Forum Vänersborg nämns i en kommentar. I en annan framhålls att det saknas många kulturföreningar och kulturaktörer i listan på mottagare av bidrag. De kan få tjänster gratis av kommunen som också är att betrakta som bidrag. Det kan vara personalresurser, att kommunen betalar hyran i Folkets Hus och Stora Biografen eller att föreningarna slipper betala hyra i kommunägda lokaler. Kommunen kan även stå för tryckkostnader på kommuntryckeriet. I en tredje kommentar undras det över varför VHC och VFK får olika stora bidrag för sina cuper.
Det kan noteras att bara tre föreningar fick marknadsföringsbidrag/sponsoravtal förra året. Det beror antagligen på att inga andra har sökt. (Jag har inte sett några beslut om avslag.) Men varför har de i så fall inte gjort det?
Jonathan Axelsson (M) och jag skrev i vår motion 2016 (motionen kan laddas ner här) om marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring:
“Det finns idag ingen eller mycket lite information om när, hur och till vem ansökningar ska lämnas in för dessa typer av bidrag/utbetalningar.”
Vi menade också att:
“I tydligheten ingår behov av att bestämma vilka bidrag kommunen ska erbjuda samt att definiera betydelsen och skillnaderna på de olika typerna av bidrag.”
När det gällde att kommunen bjöd föreningar på kostnadsfria tjänster tog vi i motionen upp att kommunen marknadsför och gör reklam för t ex evenemang på sin hemsida och att detta borde regleras på något sätt.
Ja, ja… Motionen och de åsikter som framfördes där är inte så viktiga. Det tyckte i varje fall Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet, de orkade inte ens rösta på kommunfullmäktige (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”). Politikerna måste ha tillit och förtroende till tjänstemannaorganisationen, sa Benny Augustsson (S) och ledamöterna i de styrande partierna höll med. Och tyckte att det liggande förslaget var bra som det var.
I gårdagens sammanställning av kommunens sponsring och evenemangsbidrag saknades det några. Jag begärde därför ut de bidrag som hade beviljats av ordförande i kommunfullmäktige, Annalena Levin (C), respektive kommunstyrelsen, Benny Augustsson (S). De hade inte fattat särskilt många beslut om bidrag, men nedan följer de aktuella besluten.
Annalena Levin har beslutat om följande två bidrag:
- 2023-09-15 – 4.000 kr till Pensionärernas Riksorganisation PRO, i Vänersborg, 80-årsjubileum
- 2023-09-22 – 15.000 kr till Vänersborgs musikförening för 80-årsjubileum
Ordförande Levin avslog däremot, 2023-09-15, en ansökan om bidrag till jubileumsträff för VWeteranerna. Skälet var:
“I den ekonomiskt svåra tid som gäller för kommuner…”
Benny Augustsson beslutade om de marknadsföringsbidrag/sponsoravtal, t ex till IFK Vänersborg, som framgick av gårdagens blogginlägg. (Se “Vilka föreningar sponsrar kommunen?”.) Augustsson har dessutom fattat ytterligare ett bidragsbeslut:
- 2023-06-14 – 40.000 kr till Artscape muralmålningsprojekt
Jag tycker att det är viktigt att framhålla att det finns många viktiga anledningar till varför en kommun bör engagera sig ekonomiskt i kultur- och föreningsaktiviteter. De kan bidra till kommunens tillväxt, samtidigt som de berikar kommuninvånarna på ett annat plan än direkt ekonomiskt, t ex välmående och trygghet.
Vilka föreningar sponsrar kommunen?
Det har inte riktigt gått Vänsterpartiets, och min, väg i några viktiga frågor den senaste tiden. Jag vet inte om det beror på oskicklighet eller otur. Men på en punkt har åtminstone jag haft bättre tur än förra året.
På fullmäktigesammanträdet den 7 februari (se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”) sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att öppenheten kring alla avtal om kommunal sponsring är tillräcklig:
“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”
Då berättade jag från fullmäktiges talarstol att jag den 14 februari 2023 ställde ett antal skriftliga frågor om sponsring och marknadsföring till kommunen. Jag hade fortfarande inte fått några svar trots flera påminnelser. Den sista påminnelsen skickades den 29 januari 2024…
Min avslutning av anförandet var:
“Jag hoppas på bättre tur i år än förra året.”
Benny Augustsson (S) sa inget mer. Han, liksom många andra, anar nog inte riktigt att öppenheten och transparensen i dessa frågor har mycket i övrigt att önska. Vilket Jonathan Axelsson (M) och jag för övrigt ville råda bot på med vår motion… (Se ”KS: Sponsring och donationer v. 2024”.)
Däremot reagerade en av de högre cheferna i tjänstemannaorganisationen på mitt anförande. Det utlovades ett svar.
Och jag hade bättre tur än förra året…
I torsdags kom nämligen det faktaspäckade svaret. Troligtvis är det första gången i kommunens historia som en sammanställning sker av kommunens sponsring, marknadsföringsbidrag och bidrag till evenemang.
Den person som har ställt samman alla olika kommunala bidrag har lagt ner ett stort arbete. Tyvärr är dock inte sammanställningen komplett. Och det är inte lätt att veta. Hur ska en tjänsteperson känna till att även kommunstyrelsens respektive kommunfullmäktiges ordförande har delegation på att ge bidrag? Det är en delegation som har utnyttjats åtminstone vid något tillfälle. 
Kommunfullmäktiges ordförande beslutade t ex att bevilja Vänersborgs musikförening ett bidrag den 22 september förra året. Det bidraget finns inte med i sammanställningen nedan. Har fler sådana här bidrag delats ut under förra året?
Jag återger oavkortat mina frågor (fet stil) och de svar jag har fått nedan. Det finns mycket fakta som jag tror intresserar både föreningar och enskilda kommuninvånare. Notera att frågorna ursprungligen ställdes i februari förra året, 2023.
Kommentera gärna blogginlägget.
1. Finns det några andra föreningar, förutom IFK och IBK Vänersborg som får sponsring/marknadsföringsbidrag av kommunen?
Följande föreningar fått marknadsföringsbidrag/sponsoravtal för åren 2022–2023:
- IFK Vänersborg för säsong 2023/2024; 125 000 kr (vid kvartsfinal 15 000 extra, vid semifinal ytterligare 15 000, SM-final 15 000 och vid SM-guld ytterligare 15 000)
- Vänersborgs IF för år 2023 = 40 000 kr
- IBK Vänersborg åren 2023–2024 = 40 000 kr
Övrigt
Genom föreningssamverkan får vi möjlighet att möta och interagera med våra olika målgrupper, bygga varumärke/event och nå ut till en större mängd besökare under utvalda föreningsarrangemang.
Syftet är att ta tillvara på evenemang som bidrar till att stärka platsvarumärket (PVM), kommunens vision och skapar tillväxt:
- Klassbollen (WIK) 3 000 kr (Syfte: marknadsföra Aqua Blå)
- Kval (VIF) 1 500 kr (Syfte: marknadsföra Aqua Blå)
- Onsjö Golfklubb 20 000 kr (tillsammans med Visit Thn-Vbg) (Syfte: marknadsföra Vänersborg mot golfturismen)
- VHC Cuper Vänersborgcupen/Trophy 20 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
- Allsång i Brålanda 20 000 kr (Syfte: PVM, stärka kommunens vision)
- Quality Cup (VFK) 15 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
- Ryrjoggen (Ryrs IF) 2 500 kr ((Syfte: PVM, stärka kommunens vision)
- Lilla Paris Open 12 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
- Eid-festen 10 000 kr (Syfte: PVM, kommunens vision)
- Vänersborgs Inlinesturnering 15 000 kr (Syfte: stärka platsvarumärket och marknadsföra Vänersborg mot alla cup-besökare, få dem att upptäcka fler delar av Vänersborg, shoppa, fika, återvända)
2. Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få sponsring/marknadsföringsbidrag?
När det gäller sponsring/marknadsföringsbidrag är detta baserat på elitnivå och regleras med avtal.
Evenemang får stöd baserat på:
- Syftet är att ta tillvara på evenemang som bidrar till att stärka platsvarumärket (PVM), kommunens vision och skapar tillväxt.
- Nya eller befintliga evenemang, som får stöd under uppbyggnad.
- Evenemang som kompletterar befintligt utbud
- Marknadsföra mot besöksnäring (ofta ihop med Forum och Visit)
Ett evenemang som lockar många besökare och som vi vill ska upptäcka och gärna återvända till Vänersborg.
I och med beslutet i KF är det nu formaliserat vad som ska gälla övergripande för sponsring och donationer. I verkställandet av detta kommer ansökning, kriterier och återrapportering att tydliggöras.
3. Hur vet föreningarna att kommunen delar ut sponsring/marknadsföringsbidrag och att de går att söka? Hemsidan?
Arbetet pågår. I och med att beslutet är på plats kommer vi att lansera en digital ansökan där man får beskriva sitt ärende och hur det svarar mot uppsatta kriterier. Här framgår också hur återrapportering ska ske.
Fram till nu har KS ansvarat för frågor om sponsring.
När det gäller evenemangsstöd har vi försökt att sprida att funktionen finns genom att vara med på ordförandeträffar, informera på hemsidan och tagit fram en evenemangshandbok Evenemang | Vänersborgs kommun (vanersborg.se). Det har dock inte funnits någon formell sökväg på hemsidan, vilket nu kommer att åtgärdas när den digitala ansökan publiceras. Publicering kommer ske både på den del av hemsidan som beskriver evenemang och den sida som Kultur- och fritid ansvarar för där de ordinarie föreningsbidragen går att söka. Detta för att öka möjligheten att föreningar hittar informationen och för att öka transparensen i vad som finns att söka.
4. Hur finansierar kommunen sponsringen/marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det sammanlagt att dela ut?
Evenemangs- och Marknadsföringsbidrag lämnas med de medel som fastställs genom årlig budget.
Anm. I blogginlägget ”Fler bidrag till föreningar” kan du läsa om fler kommunala bidrag till föreningar.
Norra skolans öde beseglat
Budgetberedningens möte i fredags gick snabbt. Budgetekonom Ewa Lundqvist och ekonomichef Thomas Sannemalm presenterade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) 
förslag till “Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025-2027”. Det blev några frågor på förslaget och Augustsson fällde några kommentarer, men det blev ingen diskussion. Det visade sig, vilket egentligen inte var någon överraskning, att inget av de andra partierna hade något eget förslag att presentera. Det innebar att budgetberedningens möte slutade för dagen i samband med förmiddagens fikapaus.
Efter inmundigande av relativt välförtjänt och absolut nödvändigt kaffe kunde en av budgetberedningens ledamöter, dvs Kärvling, ansluta till barn- och utbildningsnämndens sammanträde.
Det hade gjorts en del omkastningar i BUN:s dagordning eftersom ordförande Bo Carlsson (C) hade tid för läkarbesök efter lunch. Han började därför, direkt efter nämndens fikarast, med ärendena kring Norra skolan.
Norra skolan är nu för tiden bara en anledning till nedstämdhet, vemod och misströstan. 
Det står en fin gammal skolbyggnad på en av tomterna i Nordstan, knappt ett stenkast från Vänerns vatten. Den har stått där i över 100 år – och det har varit skola hela tiden. Nu har byggnaderna misskötts å det grövsta en längre tid. Nödvändiga reparationer, åtgärder och renoveringar har inte utförts. Skolbyggnaderna har förfallit… Det är fuktskador och mögelangrepp… Arbetsmiljön för elever och personal är inte särskilt tillfredsställande.
Är det dålig planering, kommunal inkompetens eller medveten förstörelse?
Beräkningarna på en renovering ligger enligt den nyligen färdigställda utredningen om Norra skolans lokaler på en bra bit över 100 miljoner (se tillägg nedan):
”En totalrenovering av byggnaderna beräknas kosta 120 mnkr vilket innebär en ny hyra om cirka 10,9 mnkr dvs. 2520 kr/kvm.”
Ändå har inte lokalerna besiktigats ordentligt, det går inte att vara riktigt säker på lokalernas standard. Det finns med andra ord inga vettiga underlag att fatta beslut på. 
Dessutom, som ordförande Carlsson påpekade, bör det ju i dessa tider vara köparens marknad – och därmed skulle kostnaderna för en renovering av Norra skolan kunna bli lägre.
Utredningen som BUN skulle yttra sig om i fredags hade alltså sina brister. Dessutom står det i utredningen:
“Då utredningen inte har kunnat avgöra vilka verksamhetsanpassningar som är möjliga att genomföra och vad de kan kosta bör ekonomin och lokalernas ändamålsenlighet för verksamheterna utredas vidare.”
Det finns nämligen inga pengar till en arkitekt…
Barn- och utbildningsnämnden stod alltså inför ett slags fullbordat faktum i fredags, och särskilt vi i nämnden som helst av allt skulle vilja se en fortsatt skolverksamhet på Norra skolan. Vi hade inget val. Det finns ingen möjlighet att bedriva skolverksamhet på skolan i höst, en flytt av eleverna och skolverksamheterna blev en tvingande nödvändighet. Möjligtvis skulle det någon gång i framtiden kunna bli t ex förskoleverksamhet på Norra skolan. Men även det kanske är en alltför from förhoppning…
Beslutsförslaget var att BUN skulle fatta beslut om att Norra skolans elever skulle flytta till Holmängenskolan. (Se ”BUN: Norra skolan ska läggas ner”.) En av kommunens jurister redogjorde för att det var juridiskt möjligt för nämnden att göra det. Henrik Josten (M), Tor Wendel (M) och Kärvling (V) ansåg inte det. Jag kompletterade bland annat historiebeskrivningen något och vi tre hänvisade också till fullmäktiges beslut från 2012:
”behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Det fanns ingen tvekan vid det tillfället, beslutet gällde självklart även Norra skolan.
Det betydde, enligt oppositionen, att barn- och utbildningsnämnden inte kunde fatta beslut om att flytta eleverna. En tom skola i Nordstan är en nedlagd skola. Ett sådant beslut måste fattas av kommunfullmäktige.
Det visade sig ganska snart att ordförande Carlsson (C) delade denna uppfattning. Han hade förberett ett beslutsförslag som han ville att samtliga partier skulle diskutera tillsammans i ett slags gemensamt ”gruppmöte”.
Bo Carlsson presenterade sitt förslag:
“Barn- och utbildningsnämnden hemställer till kommunfullmäktige att inför läsåret 2024/2025 besluta om att flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. Barn- och utbildningsnämnden bedömer att frågan om att flytta de aktuella skolenheterna är av större vikt för kommunen och att frågan därför ska beredas skyndsamt av kommunstyrelsen och därefter beslutas av kommunfullmäktige i enlighet med 5 kap. 1 § kommunallagen (2017:725).”
Ett enhälligt BUN beslutade enligt förslaget.
Det innebär att BUN inte tänker fatta beslutet att lägga ner Norra skolan. Om Norra skolan ska läggas ner måste fullmäktige ta sitt ansvar och göra det. I praktiken betyder det ändå att eleverna på Norra skolan kommer att gå på Holmängenskolan i höst, utom de som istället väljer Fridaskolan… Norra skolan kommer att läggas ner, men beslutet ska, och måste, som sagt fattas av kommunfullmäktige.
På sätt och vis skulle man kunna säga – äntligen. Efter alla dessa år ska ett formellt riktigt beslut fattas om Norra skolan. Den outtalade överenskommelsen från några år tillbaka om att stänga Norra skolan, informellt uppgjord misstänker jag någonstans i kommunhusets mörka korridorer av representanter för de styrande partierna, blir nu formaliserad och officiell. Det blir tyvärr ett tråkigt och felaktigt beslut. Men det är ofrånkomligt. Det finns inget att välja på.
Tyvärr har de styrande partiernas taktik att genom fördröjning och förhalande få igenom sin vilja återigen skördat en framgång.
Det är en mörk och sorglig tid.
==
Tillägg 20 feb. Från Fastighet och service har jag fått följande förklaring till den beräknade kostnaden på 120 milj kr:
”Det är en nyckeltalsbedömning som ligger till grund för denna bedömning av en totalbudget för fastigheten. Vill i sammanhanget även slå ett slag för delen med årlig kostnadsökning, som nu ligger runt 15%. Blir en hel del i värde över tid…”
==
PS. Två artiklar publicerades idag på TTELA:s hemsida: ”Norra skolan i Vänersborg kan bli förskola – och kulturskola” och ”Det vill vänersborgarna att Norra skolan blir”.
Imorgon(!) BUN
Imorgon fredag har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det har flyttats från måndag nästa vecka, eftersom det är sportlov i Vänersborg då. Det råkade emellertid slumpa sig så att kommunens budgetberedning har möte samma tid imorgon.
Och på budgetberedningen är det inte tillåtet att sätta in några ersättare. Det betyder att Kärvling får bevista budgetberedningen imorgon. Det är nämligen ett viktigt möte, det också. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ska presentera de styrande partiernas förslag till budgetanvisningar för 2025. Budgetanvisningarna, som ibland kallas för “budgetramarna”, visar hur de styrande partiernas förslag till budget kommer att se ut utifrån dagsläget. Det måste dock sägas att kommunen är tidig i budgetprocessen och morgondagens förslag kommer att ändras, det kan inte undvikas.
Peter Lénberg (V) blir Vänsterpartiets representant i BUN imorgon.
Så här ser dagordningen för BUN ut:
Som av en händelse hittar vi alltså två ärenden om Norra skolan på dagordningen – ärende 10 “Svar på remiss angående utredning Norra skolans lokaler” och ärende 11 “Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan”… Jag kommenterade framför allt flytten i blogginlägget “BUN: Norra skolan ska läggas ner” i lördags.
Det är mycket underligt, och förvånande inte minst, att ärendet om att lägga ner Norra skolan är uppe på dagordningen. Den här flytten var nämligen uppe på BUN:s förra sammanträde, den 22 januari (se “BUN, BUN… Och lite KS”), och då beslutade nämnden:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Oppositionen menar att en flytt av eleverna från Norra skolan till Holmängenskolan är detsamma som en nedläggning av Norra skolan. Och skolnedläggningar är en fråga av (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen…”
Och då måste det följaktligen vara kommunfullmäktige som fattar ett beslut om nedläggning av Norra skolan.
Den styrande minoriteten, dvs S+C+KD+MP, accepterar tydligen inte det här beslutet från januari. Beslutet var antagligen, som jag tolkar det, enligt de styrandes mening ett “felaktigt” beslut, eftersom de styrande inte höll med i sakfrågan. Så nu får BUN typ en ny chans att “göra rätt”…
Det handlar i Vänersborgs kommun inte längre om politiska diskussioner och majoritetsbeslut. De styrande partierna visar upp en administrativ och byråkratisk arsenal av mer eller mindre “diskutabla”, och ibland till och med odemokratiska, åtgärder för att få som de vill trots att de är i minoritet.
De gav ett fantastiskt prov på det i ärendet om sponsring och donationer på det senaste fullmäktigemötet. (Se “KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”.) De visade det i samhällsbyggnadsnämnden när ordförande och 1:e vice ordförande överklagade ett beslut om Sikhall i den egna nämnden till
Förvaltningsrätten i Göteborg. (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Och i juni när de styrande partierna ville att samhällsbyggnadsnämnden skulle olagligförklara sitt eget VA-beslut. (Se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.) Och när de styrande, efter ett förslag från kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C), använde en olaglig minoritetsåterremiss för att fördröja ett beslut om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten och avlopp förra året. (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)
Vänersborgs kommun går en ny politisk era till mötes. Och allt tycks syfta till att ersätta politiskt ledning och ledarskap med administration. Vänersborgs kommun ska tydligen styras av tjänstepersonerna i förvaltningarna – det tycks var de styrandes politiska målsättning.
Barn- och utbildningsnämnden måste avslå beslutsförslaget från de styrande partierna som alltså har följande lydelse:
“Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt barn- och utbildningsförvaltningen att inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan.”
Det är ingen som tror att Norra skolan får vara kvar som grundskola. Den möjligheten har de styrande partierna fuskat bort på olika sätt för länge sedan. Men en nedläggning av Norra skolan måste åtminstone, fast det är en klen tröst, fattas av rätt politiskt organ – kommunfullmäktige. Enligt det beslut som BUN fattade i januari…
Det finns fler intressanta ärenden, faktiskt ganska många av informationerna. Det finns inga underlag utskickade för flera av dem så jag kan inte redogöra för innehållet. Och kanske kan jag inte göra det i efterhand heller, eftersom undertecknad ska på möte med budgetberedningen i stället för BUN. 
Men alla ledamöter och ersättare brukar få samtliga presentationer utsända några dagar efter sammanträdet.
Den som vill studera någon eller några enskilda ärenden, eller alltihop, kan ladda ner nämndens kallelse här. (Kallelsen är på 245 sidor.)
KF: Demokratin fungerar inte i kommunen
En gång för 7,5 år sedan skrev Jonathan Axelsson (M) och jag en motion om att kommunen ska bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de olika kommunala bidragen till föreningarna, som t ex sponsring och marknadsföring, fördelas och används. Vi menade bland annat att reglerna för kommunens alla typer av bidrag/utbetalningar ska vara tydliga och transparenta, så att 
allmänheten och föreningarna upplever att en likabehandlingsprincip råder. Vi skrev också att det är viktigt att beslut följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Och inte minst, att rutiner tas fram för hur de olika bidragen till föreningarna ska handläggas och beslutas.
En av orsakerna till motionen var att många föreningar ansåg att kommunen favoriserade vissa föreningar. Det talades om att representanter för kommunen 
lät vänskaps- och andra band avgöra vilka föreningar som skulle gynnas. Det är för övrigt uppfattningar som fortfarande är levande än idag. Och det är tråkigt att det är så. Samtidigt vill kommunen, som jag skrev i mitt blogginlägg i fredags (se “KF beslutade att…”), öka förtroendet för den lokala demokratiska processen genom bland annat invånardialoger…
Förtroendet för politiker och tjänstepersoner är förhållandevis lågt i Vänersborg jämfört med andra kommuner. Om förtroendet ska öka, så måste öppenheten och transparensen öka. Invånarna ska veta vad som händer i kommunen. Då räcker det inte med kommunala dokument som policies och riktlinjer, det måste ske något i praktiken.
Onsdagens kommunfullmäktige visade att det är lång väg kvar att vandra i Vänersborgs kommun. Det var dags för ärende 12, “Policy och riktlinje för sponsring och donationer”.
Jag inledde debatten i kommunfullmäktige. Jag började med att kortfattat beskriva historiken bakom motionen som lämnades in den 23 september 2016. (Se “KS: Sponsring och donationer v. 2024”.) Det var 7,5 år sedan! Sedan nämnde jag, faktiskt kortfattat även denna gång, vad fullmäktiges motivering till återremissen för ett år sedan gick ut på.
Det hade inte hänt något överhuvudtaget. Från talarstolen sa jag:
“Jämför man dokumenten för ett år sen med dom som ligger nu, så är det exakt samma dokument. Exakt samma! Det är inte ett ord som har ändrats. Ingenting, utan det är samma.”
Det har alltså inte gjorts någonting med det uppdrag som kommunfullmäktige beslutade om. 
“Det händer inte nånting, ingenting ändras. Man struntar i återremissen.”
Jag undrade varför dokumenten överhuvudtaget fanns på bordet när det var exakt samma dokument som förra året, och som då återremitterades av en majoritet i kommunfullmäktige. Och eftersom det inte hade skett något med fullmäktiges beslut och dokumenten, dvs policyn respektive riktlinjen för sponsring och donationer, så återstod det bara ett alternativ – ytterligare en återremiss.
Henrik Harlitz (M) gick upp i talarstolen:
“Kommunens högsta styrande organ tar ett beslut om att återremittera med motivering. Det är ett majoritetsbeslut som är taget i fullmäktige här och det kommer tillbaka ordagrant. Inte ens ett kommatecken är ändrat i det här. Jag vill nog hävda att detta är ett demokratiskt problem. … Jag hoppas att fler utav ledamöterna i fullmäktige inser hur allvarligt detta egentligen är.”
Det skulle senare visa sig att det gjorde inte ledamöterna i kommunfullmäktige…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) gick i svaromål. Hans första ord var:
“Tillit. Förtroende.”
Då studsade man onekligen till. Vad menade han?
Benny Augustsson är ju den som egentligen är den ansvarige för hela ärendets hantering. Det är han som bestämmer dagordningen i kommunstyrelsen och därigenom också, indirekt, vilka ärenden som ska avhandlas i 
kommunfullmäktige. Och Augustsson släppte igenom ett ärende som inte hade verkställt ett beslut av Vänersborgs kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ. Hur tänkte Augustsson? Tänkte Augustsson att eftersom han själv inte hade röstat för återremiss så var han inte bunden av fullmäktiges beslut…?
Benny Augustsson (S) försvarade dokumenten och tyckte att de var bra. Det sa han inte för ett år sedan i kommunfullmäktige, och nu låg samma exakt samma dokument på ledamöternas bord. Han kommenterade inte med ett ord sin och förvaltningens “passivitet” när det gällde att utföra fullmäktiges beslut. Eller rättare sagt, obstruktionen och vägran att göra det.
Augustsson drog en underlig slutsats, som inte heller har hörts tidigare under de här 7,5 åren. Han sa att om motionens krav på t ex utvärdering och öppenhet skulle bli verklighet så:
“Det kommer också att bidra till att det kommer inte att vara föreningar som kommer att söka dom här bidragen och pengar för evenemang och så här.”
Jag vet inte riktigt vad han menade, skulle föreningarna ha något att dölja för allmänheten?
Och sedan ytterligare ett argument, som även det var nytt.
Motionen skulle innebära en “grannlaga uppgift”, i form av mer arbete. Jag tror att Augustsson menade bland annat mer arbete för kommunens tjänstepersoner om policyn och riktlinjerna utarbetades enligt kommunfullmäktiges beslut. Augustsson (S) menade uppenbarligen att tjänstepersonernas arbetsbörda gick före den kommunala demokratin.
Jag kan dock inte se att just kontroll på kommunens utbetalningar av skattebetalarnas pengar till enskilda föreningar skulle vara fel. Då finns det nog andra typer av uppföljningar och kontrollverksamhet i kommunen som borde analyseras, och avvecklas.
Augustsson menade att det också skulle bli för krångligt för föreningarna att söka bidrag. Jag förstår inte hur han kunde uttala sig om det när han inte kunde veta hur nya ansökningar skulle se ut. Förvaltningen och det politiska styret ville ju inte jobba med att ta fram sådana. Jag skulle dessutom vilja påstå att vissa föreningar tycks få pengar alltför lätt och att öppenhet kring kommunens utbetalningar är väsentlig. För kommuninvånarnas tillit och förtroende för kommunen… Det finns det flera föreningar som håller med om.
Augustsson menade att öppenheten är tillräcklig, alla avtal kring sponsring är tillgängliga som allmänna handlingar för alla. Augustsson sa ordagrant:
“Dom avtal som skrivs kring sponsring och dom andra bitarna, dom är tillgängliga som allmänna handlingar. Dom finns tillgängliga för dom som behöver dom.”
Fast det är de inte. Det återkom jag till i ett senare anförande.
Det som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) talade om stod inte i underlaget och han hade inte nämnt det under de 7,5 år som passerat sedan motionen lämnades in. Och kommunfullmäktige hade återremitterat ärendet med krav på omarbetningar. Jag konstaterade liksom Harlitz (M) att detta var:
“ett stort demokratiskt problem.”
Benny Augustsson begärde genmäle och nu förklarade han vad han menade med tillit och förtroende:
“Så som Stefan har lagt upp det här med motionen och det som ska göras och allting däremellan, det saknar fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation, till våra delegationsordningar och det som finns. Vi måste börja jobba mer i vår kommun med tillit och förtroende om vi ska komma nån vart.”
Jag förstår fortfarande inte vad Augustsson menade. Sakna “fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation”? Och det därför att tjänstemannaorganisationen inte gjorde det som kommunfullmäktige hade beslutat? Det är ju den kommunala demokratins kärna att kommunfullmäktige bestämmer. Då ska inte bara “tjänstemannaorganisationen” följa dessa beslut utan också kommunstyrelsen. Och där är Benny Augustsson själv ordförande…
”saknar fullständigt tillit och förtroende till vår tjänstemannaorganisation”
Går inte Augustssons (S) uttalande över gränsen…?
Jag tycker även, så här i efterhand, att det var förvånande och “konstigt” att Benny yrkade bifall till den nya policyn och riktlinjen för sponsring och gåvor – det fungerade ju tydligen bra med de dokument som hade funnits i alla år…
Jag äntrade talarstolen en sista gång. Det skulle sägas några ord om “tillit och förtroende”. Jag berättade att jag för nästan exakt ett år sedan, den 14 februari 2023, ställde fyra frågor till kommunstyrelseförvaltningen:
IFK resp IBK Vänersborg får marknadsföringsbidrag från kommunen. Jag undrar om det finns några andra föreningar som får detta marknadsföringsbidrag?- Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få marknadsföringsbidrag?
- Hur vet föreningarna att kommunen delar ut marknadsföringsbidrag och att det går att söka? Hemsidan?
- Hur finansierar kommunen marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det i ”potten”?
Jag berättade att jag hade påmint förvaltningen om mailet, vid flera tillfällen, men ändå inte fått något svar. Och nu hade det gått ett år. Jag skickade samma mail för en och en halv vecka sedan och jag har fortfarande inte fått något svar.
“Ska jag inte som politiker kunna få dom svaren, vilka sponsringsbidrag delas ut till våra föreningar. Och då börjar jag undra lite…”
Det visade, menade jag, att de här dokumenten som ärendet handlade om borde förändras enligt fullmäktiges beslut för ett år sen. Det borde onekligen behövas mer öppenhet och transparens… 
Och på tal om svar på mina fyra frågor:
“Jag hoppas på bättre tur i år än förra året.”
Avslutade jag anförandet. Det har fortfarande inte kommit några svar på mina fyra ganska enkla frågor, men det har getts ett löfte av en chefstjänsteperson att det ska komma.
På sätt och vis har diskussionen kring motionen och de två sponsringdokumenten blivit mindre viktiga i sammanhanget. Den viktigaste frågan har utvecklat sig till att bli frågan om demokrati. De styrande partierna och tjänstemannaorganisationen har vägrat att följa ett beslut av kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ. Det är, som jag tidigare skrev, ett stort demokratiskt problem.
Det visade sig dock att det bara var tre partier som såg det så, Moderaterna, Liberalerna och Vänsterpartiet.
De styrande partierna, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, följde kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Det är inte första gången som de styrande partierna nonchalerar och struntar i kommunfullmäktiges beslut när de inte själva har röstat för dem. Det har hänt så många gånger att Dan Åberg (M) har myntat ett bevingat uttryck för hur det fungerar i Vänersborg under socialdemokraternas och centerpartiets styre:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
Dan Åbergs uttryck har återigen bevisat sin riktighet. Demokratin fungerar inte som den ska i Vänersborgs kommun.
Det kan noteras att Benny Augustsson var den ende från de styrande partierna som var uppe i talarstolen. Det är ovanligt. Mats Andersson (C) brukar som regel begära ordet och understryka vad Augustsson har sagt. Även Dan Nyberg (S) brukar yttra sig och bekräfta riktigheten i Augustssons argumentation, ofta med ytterligare argument. De båda satt tysta kvar på sina platser under debatten. Jag undrar varför.
I voteringen som följde på debatten var alternativen att säga nej till återremissen, vilket i praktiken innebar att de liggande dokumenten blev godkända, eller att lämna tillbaka dem till kommunstyrelseförvaltningen med uppmaningen “gör om, gör rätt”.
Det var Sverigedemokraternas och Medborgarpartiets röster som skulle avgöra.
Ingen från de två partierna hade sagt något från talarstolen. Däremot röstade de förra året för en återremiss och eftersom det var exakt samma dokument denna gång med samma motivering för återremiss så trodde väl alla att de hade kvar sin tidigare uppfattning.
Det hade de inte…
Sverigedemokraterna (SD) och Medborgarpartiet (MBP) avstod från att rösta. Det innebar att de styrande partierna fick majoritet.
Jag kan inte förstå hur SD och MBP kan ändra sig utan att motivera sitt nya ställningstagande. Och, framför allt, de två partierna visste ju konsekvensen av att avstå från att rösta. De förstod ju att det innebar att de godkände och legitimerade hela förfarandet som innebar att de styrande partierna, och ”tjänstemannaorganisationen”, struntade i förra årets beslut i kommunfullmäktige.
I sin “aktiva passivitet” meddelade de Vänersborgs kommuninvånare att det är ok för de styrande partierna att strunta i fullmäktiges beslut.
Det är allvarligt. Det är allvarligt att SD och MBP legitimerar inskränkningar i den kommunala demokratin. Det är så man undrar om Vänersborg har sett en ny styrande koalition… Särskilt när man noterar att i synnerhet SD på sistone har stött Socialdemokraterna och Centerpartiet i flera frågor. Men det är väl något som deras alltför många väljare får fundera på fram till nästa val…
Det var med tunga steg jag gick från kommunfullmäktiges sammanträde förra onsdagen. Jag kunde inte släppa att demokratin i Vänersborgs kommun hade fått sig ytterligare en törn, med röstsiffrorna 23 ja och 15 för återremiss. Hela 12 ledamöter avstod alltså. Det hade räckt att två till hade röstat för återremiss så hade det blivit det (minoritetsåterremiss kräver 17 röster i fullmäktige).
Två röster avgjorde denna synnerligen viktiga principiella fråga. Vad sysslar kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun med?
Tillägg 19/2: Jag fick till slut svar på mina frågor. I blogginlägget ”Vilka föreningar sponsrar kommunen?” kan du se vilka föreningar i kommunen som har fått sponsring och evenemangsbidrag det senaste året.
Arenan fick inget bygglov
Taket på Arena Vänersborg måste åtgärdas. Det är ett välkänt faktum. I juni 2023 beslutade därför kommunfullmäktige att avsätta 20,8 milj kr för reparationer och ombyggnader.
Det skulle antagligen behövas både mer omfattande åtgärder på arenan än planerat och mer pengar, betydligt mer pengar. Det är nämligen mycket som inte är som det borde med byggnaden och som borde åtgärdas, i varje fall om arenan ska kunna användas i mer än 7-10 år framåt.
Det här beskrev jag i ett blogginlägg för ett par veckor sedan, se “Läget för Arena Vänersborg?”. I inlägget beskrev jag också att projektet med takduksomläggningen mm på arenataket beräknas utföras mellan 1 april-20 december 2024. Uppfattningen är antagligen att det är akut med taket och att åtgärder behövs ganska omgående. Men först ska naturligtvis jobbet upphandlas. Det är inte gjort än.
I en tjänsteskrivelse från den 21 december förra året inför upphandlingen var det också kvar en liten detalj innan kommunen kunde begära in anbud:
“Ansökan om bygglov är inlämnad men ej godkänd.”
Och det är ju självklart ett måste att alla ritningar, åtgärder osv är godkända av byggnadsnämnden innan arenaprojektet kan gå ut på upphandling. Och innan taket mm kan åtgärdas.
Det visade sig att bygglovet inte var någon liten detalj. Som svar på ansökan om bygglov skrev Miljö- och byggnadsförvaltningen den 26 januari:
“… ansökan om bygglov uppfyller inte kravet på varsamhet, placering och utformning samt avviker från detaljplanen. Miljö- och byggnadsförvaltningen bedömer därför att bygglov inte kan ges för nuvarande utformning.”
Det var inget bra besked. Men detaljplanen måste följas. Det här beskedet inte bara försenar projektet att “få ordning” på arenataket, det försvårar och fördyrar sannolikt också åtgärderna. Bygglovsansökan måste ändras och miljö- och byggnadsförvaltningens krav måste uppfyllas.
Det är arkitektfirman “Yes Arkitekter” i Uddevalla som har gjort ritningarna till kommunen. Nu får företaget göra om en stor del av arbetet. Det är nämligen inte måttligt med krav som måste uppfyllas och ändringar som behöver göras…
Miljö- och byggnadsförvaltningen konstaterar att de åtgärder som var tänkta att vidtas på arenan:
“avviker från detaljplanen angående att delar av tillbyggnaderna på servitut och ledningsrättsområde, område för gångväg samt placeras på prickad mark”
Det var alltså tänkt att ta mark i anspråk som inte får bebyggas och därför måste dessa delar av tillbyggnaderna tas bort. Enbart detta “påpekande” låter i mina öron som tämligen komplicerat att ändra på.
Det är inte bara tänkta åtgärder som strider mot detaljplanen, det finns även anmärkningar på utformningen:
“Så som skärmtaken är redovisade uppfylls inte kravet på varsamhet, god form-, färg och materialverkan samt intresset för en god helhetsverkan.”
Inte heller detta är väl gjort i handvändning misstänker jag. Miljö- och byggnadsförvaltningen fortsätter:
“Ytorna mellan fackverkskonstruktionen planeras spärras av med Gunnebo-stängsel längs med hela byggnaden. Detta är en mycket tveksam åtgärd både ur gestaltnings- och trygghetsperspektivet.”
Miljö- och byggnadsförvaltningen menar också att marken inom stängslet inte bör vara asfalterad. Det gör att upplevelsen av närmiljön kring arenan försämras.
Kommunens stadsarkitekt har också yttrat sig. Han inleder:
“Arenabyggnaden präglar Vänersborgs siluett och är omtalad, tyvärr framför allt på ett negativt sätt. Därför är alla åtgärder avseende Arenan av mycket hög känslighet.”
Och det har han nog rätt i, även om flera bandyvänner säkerligen inte håller med.
Mycket av det som stadsarkitekten anför ligger till grund för miljö- och byggnadsförvaltningens skrivelse, men stadsarkitekten skriver också:
“Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden syftar åt att motverka större snöansamlingar. Jag är osäker om en lutning på 25 grader räcker. Det är dessutom mycket viktigt att denna takkonstruktion i sig inte på något sätt påverkar hallens bågkonstruktion eftersom det kan leda till en ökad obalanserad belastning (även utan snö- och vindlaster).”
Det här är onekligen något som arkitekterna måste titta närmare på. “Höjningen av takfallet på läktarutbyggnaden” ser ut att vara ett ganska stort ingrepp.
Stadsarkitekten gör också ett medskick:
“Takduken kan vid ändrad vikt utgöra ett anmälningspliktigt ingrepp i bärande konstruktion.”
Slutligen har Vattenfall Värme lämnat ett remissvar. Vattenfall skriver att om byggnation sker mellan 6-7 meter ut från fasaden på arenans sydöstra hörn (se de se de små ringarna på kartbilden till vänster) måste det säkerställas att det är möjligt med tanke på ledningarna:
“Vi måste kunna komma åt [ledningen] om det i framtiden skulle hända någonting. Alternativ ledningsflytt.”
Det var tänkt att bygga ett slags skärmtak i det sydöstra hörnet av arenan. 
Det är i denna porten som utrustning mm kan köras in. Ska ledningar flyttas låter det som en dyrbar åtgärd.
Det är tråkiga besked för de på kommunen som har arbetat med planerings- och ritningsarbetet inför upphandlingen. Det innebär att en hel del arbete är kvar att göra innan ett bygglov kan ges. Och då ökar antagligen tidspressen. Men det finns ingen återvändo. Arbetet måste göras om. Så det är nog tveksamt om tidsplanen håller, men det är svårt att säga. Kanske är sådana här omarbetningar rutin för arkitektfirman “Yes Arkitekter”.
Stadsarkitekten erbjuder sig att hjälpa till med arbetet och dialogen har för övrigt redan påbörjats. Stadsarkitekten är positiv till att man ska hitta en väg framåt.
Det kan man hoppas på, men jag anser nog fortfarande att det skulle behövas mer tid för en större utredning för att få svar på alla viktiga frågor kring arenan. Det behövs, misstänker jag, ett ordentligt och genomgripande faktaunderlag över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar i Arena Vänersborg. För övrigt bekräftas återigen att Arena Vänersborg tycks ha varit en felkonstruktion redan från början.
BUN: Norra skolan ska läggas ner
Kommande fredag, den 16 februari 2024, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Igår (9 feb) kom kallelsen:
“Ärende 11 Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan”
Tiden är inne. Norra skolan ska läggas ner. Det ska aldrig mer vara en grundskola på Norra skolan. Beslutsförslaget lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt barn- och utbildningsförvaltningen att inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. … De elever som har sin skolplacering på Norra skolan behåller genom flytten sin skolplacering vid Holmängenskolan.”
Det är således tänkt att BUN ska ta det formella beslutet om nedläggning på fredag. Rent praktiskt tycks det redan vara fattat.
På ett föräldraråd den 24 oktober 2023 informerades vårdnadshavarna om vad som var på gång. Då meddelade rektorerna, ur protokollet:
“Bilder visas av Holmängenskolan. Bygget är i full gång! … De elever som redan har plats på Norra skolan redan behöver inte söka på nytt till skolan på Holmängen.”
På mötet lämnades enligt uppgift från vårdnadshavare, det finns inget i protokollet om detta, synpunkten att det finns ett fullmäktigebeslut från 2012 om att alla skolor, inklusive Norra skolan, ska vara kvar. (Återkommer till fullmäktigebeslutet nedan.)
Den 27 november förra året fick vårdnadshavarna ett brev på posten från rektorerna på Norra skolan:
“Från och med höstterminen 2024 kommer grundskole- och fritidsverksamheten på Norra skolan att flyttas till den nya Holmängenskolan.”
Det var den första officiella och formella information som samtliga vårdnadshavare fick om kommunens planer. Jag tvivlar på att denna information var tillräcklig enligt Skollagen. I Skollagen 4 kap. “Kvalitet och inflytande” 13 § står det står det nämligen mycket tydligt (min fetstil):
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare 
som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
“Innan beslut fattas”. Så har inte skett. Dessutom borde samråd med vårdnadshavarna inte ske samtidigt som de får informationen för första gången – som på föräldrarådet den 24 oktober. Det har för övrigt inte varit något mer föräldraråd.
Rektorer kan inte besluta om en skolnedläggelse eller, som en del företrädare för kommunens styre hävdar, en “oproblematisk” flytt av verksamheten från en skollokal till en annan. Norra skolan och Holmängenskolan kan nämligen inte betraktas som en skolenhet. En skolenhet är:
“inte automatiskt synonymt med en rektors ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen.”
Det slår Förvaltningsrätten i Stockholm fast i en alldeles ny dom från 30 november 2023. (Domen har målnr 6799-23.) Förvaltningsrätten fortsätter:
“För att flera byggnader ska anses utgöra en och samma skolenhet krävs enligt förarbetena till skollagen att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop.”
Norra skolan och Holmängenskolan är inte att betrakta som en skolenhet eftersom de ligger alltför långt från varandra och det finns dessutom andra fastigheter och bilvägar mellan skolorna. Det innebär att skolflytten inte heller kan anses som att rektor beslutar om sin enhets inre organisation. Det skriver Förvaltningsrätten i domen, som naturligtvis inte handlar om Norra skolan och Holmängenskolan utan ett fall i Nacka kommun som har stora paralleller med Vänersborg. (I Nacka var avståndet mellan de två skolbyggnaderna ungefär en kilometer.)
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar slutligen:
“Förvaltningsrätten konstaterar att rektor har fattat det aktuella beslutet utan stöd i delegation. Som konstaterats ovan finns det inte heller stöd i skollagen för rektor att fatta ett beslut med det nu aktuella innehållet. Rektor får därmed anses ha agerat utan rättsligt stöd vilket medför att beslutet är att betrakta som en nullitet.”
En nullitet innebär skriver rätten:
“att det inte får verkställas eller på annat sätt tillämpas.”
Inte heller i Vänersborg har en rektor denna delegationsrätt.
Men nu ska BUN besluta på fredag… Borde det inte vara kommunfullmäktige?
I Lilla Edet fattade utbildningsnämnden ett beslut om att lägga ner skolor. Det överklagades 2015 till Förvaltningsrätten i Göteborg. Rätten upphävde beslutet. (Mål nr 3208-15, 3321-15.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige.
Det finns emellertid en dom från Förvaltningsrätten i Linköping som har en annan syn på vem som får stänga en skola. (Mål nr 2405-23.) Rätten anser, som jag uppfattar det, att det är en förvaltningsfråga… Rätten diskuterar t ex antal elever som berörs och tycks inte heller ha läst Skollagen 4 kap… (Se ovan.) De som klagade anförde i stora delar Barnkonventionen som skäl för sitt överklagande och det var nog en felaktig grund.
Den 20 juni 2012 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg beslutet att:
”behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Jag har svårt att se att BUN kan upphäva ett fullmäktigebeslut… Beslut i fullmäktige gäller tills ett nytt beslut fattas i fullmäktige som upphäver det gamla.
Dessutom beslutade kommunfullmäktige den 30 mars 2017 under punkten “Reviderad investeringsbudget 2017-2021”:
“Norra Skolan: flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.
Idrottsgatan 7/Silvertärnan: utöka de föreslagna 4 mkr med ytterligare 6 mkr, dvs 10 mkr. (finansiering möjliggörs genom framflyttning av investeringar för Norra Skolan)”
Det handlade om drygt 30 milj kr som alltså skulle investeras i Norra skolan år 2019 (möjligtvis 2020).
Den 20 januari 2020 fattade BUN beslut om att samhällsbyggnadsnämnden skulle starta projektering och verkställa byggnation av en ny skola på Holmängen. Jag undrade då om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Det var inte det, inte formellt i varje fall. Både Henrik Josten (M) och jag framförde att vi ville se att Norra skolan fick fortsätta som skola.
Det hör till saken att när en ny skola på Holmängen först började diskuteras talades det i BUN om att flytta elever från t ex Tärnanskolan och Mariedalskolan till den nya skolan (av integrationsskäl), att 
flytta dåvarande grundsärskolan dit och att barn på det blivande bostadsområdet på Holmängen skulle få nära till en skola etc. Det skulle också kunna gå att ha förskola där, precis som det till viss del ska vara i höst. (Det finns planer att om några år bygga en ny förskola på Holmängen när elevantalet i grundskolan ökar…)
De investeringar på Norra skolan, som kommunfullmäktige beslutade om 2017, försvann ur hanteringen. Ärendet var uppe i kommunstyrelsens ärendeberedning april 2019, men ärendet lyftes bort med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan (MRP). En renovering av Norra skolan beräknades vid det laget kosta 60 milj kr. Det fanns aldrig med några investeringsmedel till Norra skolan i kommande MRP. På något sätt ”försvann” investeringen. Det här innebar emellertid inget beslut om nedläggning, bara att eventuella investeringar sköts på framtiden. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig blev gjort…
Det har med andra ord aldrig fattats några beslut om att lägga ner Norra skolan, varken i BUN eller kommunfullmäktige. Det bekräftas av att ärendet kommer upp på fredag… Men kommunfullmäktige har alltså vid besluten både 2012 och 2017 tagit för givet att Norra skolan ska vara kvar.
Holmängenskolan började byggas och i utredningar förespråkade barn- och utbildningsförvaltningen att Norra skolans elever skulle flyttas. Det har förvaltningen gjort hela tiden. Och ur ren förvaltningssynpunkt är det säkert en bra lösning, men sett ur vårdnadshavares synpunkt mindre bra. 
Det kommer att krävas bilskjuts till Holmängenskolan. Skolvägen är både lång (nästan 2 km fågelvägen, sedan kan naturligtvis inte barnen flyga utan måste gå längs gator) och alltför trafikfarlig för att låta barn från 6-9 år gå till och från skolan själva. Det kommer inte heller att finnas någon LM-skola i centrala Vänersborg och de småbarnsföräldrar som i framtiden flyttar till Sanden måste också ha bil. (Naturligtvis borde alla gå eller cykla, men hur troligt är det kalla blåsiga och snöiga vintermånader innan vårdnadshavarna ska till arbetet?)
Moderaterna och Vänsterpartiet har lagt var sin motion om att utreda om Norra skolan skulle kunna användas till förskola, F-3 och/eller anpassad grundskola eller en kombination av dessa. (Min motion kan laddas ner här. ) En utredning har gjorts, som också ska behandlas på fredag. Tyvärr tog det alltför lång tid för utredningen att komma igång…
Utredningen skriver i sammanfattningen:
“Då utredningen inte har kunnat avgöra vilka verksamhetsanpassningar som är möjliga att genomföra och vad de kan kosta bör ekonomin och lokalernas ändamålsenlighet för verksamheterna utredas vidare. Utifrån de utredda aspekterna föreslås utredningen framledes fokusera på en kombination av verksamheterna musik- och kulturskola, förskola och daglig verksamhet.”
Det finns alltså ingen slutligt svar på motionerna. De bör “utredas vidare”…
Men visst, den nya Holmängenskolan blir fin och modern, inget tvivel om den saken. Det kan dock bli en viktig fråga i fortsättningen hur närhetsprincipen, att en elev har rätt att gå i en skolenhet nära hemmet, ska vägas mot att få en ny och modern utbildningsmiljö. Är det möjligt att bygga en ny skola mellan Frändefors och Brålanda, där eleverna från Frändefors, Brålanda, Rösebo och Skerrud ska gå? Ska eleverna på Blåsut skola flyttas till den nybyggda skolan i Öxnered?
Kanske vill de styrande partierna lägga ner fler grundskolor…?
Anm. Skriver mer om Norra skolan i blogginlägget: ”Imorgon(!) BUN”.
KF beslutade att…
Det var länge sedan jag blev så besviken på ett beslut i kommunfullmäktige. Det var utgången av ärendet “Policy och riktlinje för sponsring och donationer” som fick mig att känna en politisk tomhet som jag inte har upplevt på flera år. Men det ska jag kommentera i ett senare blogginlägg. (Se ”KF: Demokratin fungerar inte i kommunen”.)
Jag beskrev kommunfullmäktiges ärenden dagen innan sammanträdet i blogginlägget “KF: Dialog, friskvårdsbidrag, suicid, sponsring och seniorbiljetter”. Det kan vara bra att läsa den om man vill ha lite mer kött på benen.
Sammanträdet började med en utmärkt information om “Invånardialoger som en del av styr-och ledningsmodellen”. Det var utvecklingsledarna på kommunstyrelseförvaltningen Anna-Helena Wiechel och Erika Johansson som höll i föredragningen. Jag noterade att invånardialoger bland annat är tänkt att vara ett sätt att öka förtroendet för den lokala demokratiska processen. Det återstår att se om Vänersborgs politiker lyckas övertyga kommuninvånarna om det…
Mikael Forss presenterade sitt medborgarförslag om att bedriva fritidsgårdsverksamhet i skolor. Det gjorde han med den äran.
Innan sammanträdet skulle börja möttes kommunfullmäktiges ledamöter för ovanlighetens skull av en demonstration utanför kommunhusets entré. Det var en demonstration mot Israels bombningar och urskillningslösa dödande av oskyldiga kvinnor och barn i Gaza. Orsaken till att demonstrationen hölls just denna kväll var för att Rolf Westergren presenterade sitt medborgarförslag om varför Vänersborgs kommun borde bojkotta varor från Israel.
Sverigedemokraternas Anders Strand protesterade. Han menade att medborgarförslaget inte skulle få läggas. Strand hänvisade till kommunens reglemente om hur medborgarförslag ska vara utformade. I reglementet står att medborgarförslag inte får vara “odemokratiska, rasistiska eller strida mot lag”. Han menade att medborgarförslaget gjorde det eftersom det kunde uppfattas som bland annat antisemitiskt. Jag tror att det bara var SD:are som kunde tolka förslaget på det sättet. Kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) menade att förslaget skulle beredas i vanlig ordning.
Det var inte den enda gången som Sverigedemokraterna utmärkte sig denna kväll.
Yrkandet i ett annat medborgarförslag, om att införa friskvårdsbidrag för anställda i kommunen, hade diskuterats flitigt på Facebook och i media. Det var nog många som hade hoppats på ett positivt bemötande av medborgarförslaget.
De blev besvikna. Inte någon ledamot begärde ordet. Kommunstyrelsens förslag på avslag av friskvårdsbidrag för anställda klubbades därför enhälligt. Jag tror att det egentligen var flera ledamöter som hade förberett anföranden, men att de typ väntade på att någon annan skulle vara först med att begära ordet. Och så gjorde ingen det, inte ens Sverigedemokraterna som förra året hade lagt en motion om just införande av friskvårdsbidrag. Jag antar att många väljare undrar varför SD nu har ändrat uppfattning.
Det var desto fler debattinlägg när moderaternas motion om “systematiskt arbete för suicidprevention” behandlades. Moderaterna ville att det borde finnas ett tydligt ansvar och en politiskt beslutad vilja med arbetet samt ett uppdrag till nämnderna.
“det måste finnas en tydlig struktur med politiskt ansvar och styrning.”
Sa Lena Eckerbom Wendel (M). Tor Wendel citerade Suicide Zeros första steg för det förebyggande arbetet mot suicid:
“Ta fram en politiskt förankrad strategi som utgår från aktuell kunskap.”
Alla var för övrigt eniga om att det utförs ett mycket bra arbete med suicidprevention i kommunen.
Jag röstade för kommunstyrelsens förslag liksom 37 andra av fullmäktiges ledamöter, men undrar så här i efterhand om det ändå inte låg något i moderaternas argument…
Kommunfullmäktige beslutade att kommunens demokratiberedning ska byta namn till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.
Elisabeth Johansson (KD), beredningens ordförande, berättade om Demokratiberedningens arbete och uppgifter. Ida Hildingsson höll lite av ett brandtal om jämställdhet och feminism. Udden var bland annat riktad mot den borgerliga regeringen och dess stödparti SD. Det gillade inte Cecilia Prins (L)…
Sverigedemokraterna sa inget trots att de var emot namnbytet i kommunstyrelsen.
Och så var det dags för det ärende som har föranlett flest medborgarförslag i kommunens historia – seniorbiljetterna/seniorkorten. Skulle kommunen besluta att införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt för +70 år i zon C från och med 1 juli 2024 – eller för +65 år?
På Vänsterpartiets hemsida finns det ett referat av ärendet som är värt att läsa. (Se “Västtrafiks seniorkort 65+ Vänersborg NEJ Trollhättan Ja?”.)
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förordade +70 år eftersom många fortsatte att förvärvsarbeta efter fyllda 65 år. Och då skulle det vara orättvist mot t ex sjukpensionärer och barnfamiljer om förvärvsarbetande 67-åringar fick åka gratis. Det, sa Augustsson:
“känns inte bra, i alla fall inte i mitt hjärta”
Det skulle alltså bli lättare att betala full avgift för sjukpensionärer och barnfamiljer om de visste att även andra fick betala…
Lutz Rininsland (V) trodde inte att de förvärvsarbetande mellan 65-69 år utnyttjade kollektivtrafiken i särskilt hög grad och förespråkade Vänsterpartiets förslag att sänka åldersgränsen till 65+. Rininsland läste högt från det underlag som förvaltningen hade lämnat till ledamöterna:
“Ett erbjudande med en lägre åldersgräns gör att man mer effektivt kan etablera en vana att resa kollektivt, en ökad rörlighet och förbättrad psykisk hälsa kan även senarelägga färdtjänstdebuten. Studier har även visat att ett ökat kollektivtrafiknyttjande leder till en ökad mängd vardagsmotion hos äldre genom att man oftare promenerar dagligen och vistas mer utomhus än man skulle gjort annars.”
Ida Hildingsson (V) framhöll att det var viktigt att fler åkte kollektivt ur klimat- och miljöhänseende. Hon passade också på att påpeka att Vänsterpartiet arbetade för att avgifterna på kollektivtrafiken på sikt skulle sänkas eller bli gratis.
Sverigedemokraterna yrkade bifall till socialdemokraternas, och kommunstyrelsens förslag, dvs åldersgränsen 70+.
Och så blev det också. Från och med 1 juli 2024 införs alltså avgiftsfria kollektivtrafikresor för +70 år i Vänersborgs kommun. Det avgjordes med 43 röster mot 7. Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade för 65+.
Till sist lade Göran Svensson (MBP) en motion om “Digital anslagstavla i Brålanda, Vargön och Vänersborg”. Vi får väl hoppas att det inte dröjer typ 7 år för motionen att komma tillbaka till kommunfullmäktige. I så fall har säkerligen en stor del av ledamöterna tröttnat på motionen – med avslag som följd…
Kommunfullmäktiges sammanträde avslutades kl 20.53, och jag gick med tunga steg hemåt…
PS. Kommunfullmäktige sammanträde kan ses och höras i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
PPS. Det finns ett kortare referat av sammanträdet på det nybildade partiet “Sunt Förnufts” hemsida, klicka här. Dessutom har jag upptäckt att Lena Eckerbom Wendel (M) har en blogg, klicka här. Hon har långa pauser i sitt skrivande men nu i februari har hon redan publicerat tre blogginlägg. Och vem vet – Eckerbom Wendel kanske har börjat skriva på regelbunden basis.
PPPS. Precis när jag ska publicera blogginlägget tittar jag i TTELA – och får se denna rubrik “SD-politiker i Vänersborg har Adolf tatuerat i nacken”. Personen ifråga lämnade enligt TTELA i stort sett direkt både Sverigedemokraterna och kommunfullmäktige efter avslöjandet. Nu kommer det att bli två tomma platser för SD i fullmäktige.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer