Arkiv

Författararkiv

Hallevibadet – och KD (2/2)

6 juli, 2023 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hallevibadet – och KD (1/2)”.

Kommunfullmäktige beslutade den 21 juni:

“om avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”

Kristdemokraterna (KD) reserverade sig skriftligt mot beslutet. (Reservationen finns i fullmäktiges protokoll, kan laddas ner här, på sidan 187.)

KD beskrev i sin reservation vilka som använde Hallevibadet och att det fanns grupper vars behov bäst tillgodosågs på just Hallevibadet. KD ansåg också att det var viktigt att det fanns en badanläggning i Vargön. Sedan skrev KD om anläggningen:

“Det framgår av förvaltningens skrivelse att det finns risk för oförutsedda kostnader vid fortsatt öppethållande, men vi kristdemokrater ser en stor risk för outredda kostnader, såväl ekonomiska som sociala som kan uppstå vid en avveckling av Hallevibadet.”

Inga av de argument som framfördes av Helge Kneese (KD) i gruppen “Vänersborgare” på Facebook fanns med i reservationen. (Se “Hallevibadet – och KD (1/2)”.) Kneese menade ju att det var sannolikt att Hallevibadet skulle klara en fortsatt drift med kostnader som inte skulle överstiga 200.000 kr per år. Detta borde naturligtvis ha stått i reservationen om uppgifterna hade varit riktiga.

Det är för övrigt intressant hur KD argumenterade i sin reservation. Partiet ifrågasatte inte kultur- och fritidsförvaltningens beskrivning av anläggningen. KD menade bara att en avveckling kunde bli ännu dyrare. Det sistnämnda borde KD naturligtvis ha belagt med fakta och sakliga argument.

Kristdemokraterna avslutade reservationen med:

“Vi förespråkar därför ett planerat fortsatt öppethållande av Hallevibadet tills det finns en långsiktig plan kring kommunens bestånd av bad- och simanläggningar.”

Det står inget om pengar och kostnader i reservationen, inget om allt det som krävs för att driva Hallevibadet vidare. Det är lätt att få intrycket att det handlar om “jag vill, jag vill”…

På Facebook fick Helge Kneese svar på tal. Han menade dock att han inte kände till den information som gavs på Facebook. När hans debattmotståndare, som inte var jag, hänvisade till min blogg “Hallevibadet” för fakta svarade Kneese:

“En politikers uttalande är inte detsamma som objektiva fakta om det inte specifikt uttalas och medföljer en referens till uttalandet.”

Kneese fortsatte debatten med sin “motståndare”:

“Jag kanske ska påtala att det var inte dig jag avsåg med ”kilgissningar” utan de politiker som du lyssnat på.“

Och eftersom personen ifråga hade hänvisat till min blogg så var det inte svårt att gissa vilken politiker Kneese avsåg…

De fakta som jag återgav i min blogg “Hallevibadet” var inga “killgissningar”. De var helt och hållet tagna från en tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen. Tjänsteskrivelsen fanns med i underlaget till kommunfullmäktige den 21 juni och kan laddas ner här. (Skrivelsen återfinns på sidan 666 “Bilaga 4 Fördjupad beskrivning Hallevibadet”.)

Inför kommunstyrelsens behandling av ärendet den 7 juni hade ytterligare information tagits fram. Det underlaget, “Kompletterande underlag till ärende KS 2023/705”, återfanns också i ovanstående underlag till kommunfullmäktige på sidan 810. (Handlingen kan också laddas ner här.)

I det kompletterande underlaget gjordes en sammanställning av brister och kostnader för Hallevibadet. Det handlade om bristfälligt ytskikt, otäta bassänger, vattenrening och utjämningstank. Kultur- och fritidsförvaltningen bedömde att det skulle kosta ca 33 milj kr att åtgärda dessa brister. Och då garderade sig ändå förvaltningen:

“Observera att ytterligare brister kan upptäckas om renovering skulle påbörjas.”

EnviroProcess Sweden AB hade i ett utlåtande, som medföljde det kompletterande underlaget, skrivit:

“Den största enskilda bristen i anläggningen är golvytorna runt bassängerna. Dessa är fortfarande i utförande som när anläggningen var ett utomhusbad – ”trädgårdsplattor”. Med denna lösning är det inte möjligt att hålla de hygieniska krav som gäller på en badanläggning. Ytorna går inte att städa och desinficera till en nivå som uppfyller Folkhälsomyndighetens krav”

Företaget fortsatte:

“Bassängerna är försedda med ett tätskikt av typ PVC-liner. Denna uppvisar skador och det är uppenbara läckage som gör att tätskiktet inte längre kan antas skydda betongkonstruktionen mot kloridinträngning och armeringskorrosion. 25m bassängen har en tydlig sättning som indikerar brist i grundläggning och/eller betongkonstruktionen. Ytterligare brister i betongkonstruktionen är uppenbara bland annat i utjämningstanken/ pumpgropen.”

EnviroProcess avslutade utlåtandet:

“Med den stora omfattningen av brister är det tveksamt om det kan anses motiverat att renovera den befintliga anläggningen.”

Det tycker emellertid Kristdemokraterna och Helge Kneese. Eller också hoppas de att bristerna inte finns. Eller att badet ska fungera utan åtgärder till den dag då en badutredning ligger på bordet – eller kanske tills ett nytt badhus står klart i kommunen. Som KD för övrigt vill placera i Vargön. (Undrar vad kommuninvånarna i Dalsland säger om det?)

Jag tror att åtminstone Helge Kneese har dessa förhoppningar på Hallevibadet. Han skrev nämligen på Facebook (i gruppen Vänersborgare) så sent som igår kväll:

”Vad vi fått till oss är att större investeringar behövs för drift bortom 2025. … Det finns inget som är sämre idag än för 5 år sen efter den senaste större översynen.”

Kneeses påståenden återfinns inte i det underlag som har tagits fram till politikerna i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. De återfinns inte heller i Kristdemokraternas reservation… Det beror på, tror jag, att Kneeses påståenden inte är korrekta.

Till sist.

Det nämns också i det kompletterande underlaget att:

“Samhällsbyggnadsnämnden har i dagsläget en driftskostnad på ca 2.000 tkr/år.”

Det ska jämföras med Helge Kneeses påstående att reparationer och service har legat på runt 200.000 kr per år för Hallevibadet. Någon har missuppfattat eller blivit lurad – ledamoten i samhällsbyggnadsnämnden Helge Kneese eller politikerna i kommunfullmäktige…

Kristdemokraterna i Vänersborg har lagt all sin kraft och prestige på att argumentera för att behålla Hallevibadet. Skiljelinjen till kommunfullmäktiges majoritet har varit att majoriteten inte var beredd att i nuvarande ekonomiska läge satsa de pengar som behövs för att driva och bevara badet. Kostnaderna skulle bli alltför stora.

Det vore en bra lösning om t ex Simklubben Vänersborg kunde driva verksamheten på Hallevi. Kommunen skulle kunna stå för kostnaderna så länge de t ex höll sig inom de 200.000 kr per år som Helge Kneese skrev att det skulle kosta. Den dag det krävdes större summor skulle kommunen dra sig ur och badanläggningen läggas ner.

Det kan finnas en annan lösning. Det sägs att det finns en aktör som vill ta över hela anläggningen, en aktör som redan har anmält intresse. Det gäller bara att samhällsbyggnadsförvaltningen besvarar kontaktförsöken från denne intressent…

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2023

Hallevibadet – och KD (1/2)

4 juli, 2023 1 kommentar

På kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni diskuterades Hallevibadets framtid. Det fattades också ett viktigt beslut.

Behandlingen i fullmäktige hade föregåtts av diskussioner, inte bara i olika politiska sammanhang som kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utan också ute i kommunens olika delar, kanske framför allt i Vargön. Naturligtvis hade debattens vågor också gått höga på Facebook.

Diskussionerna har fortsatt och fortfarande verkar intresset vara stort och synpunkterna många. Det finns, som vanligt är jag benägen att skriva, också många missuppfattningar. Jag har skrivit en del om Hallevibadet redan, både vad gäller behandlingen i politiken och om själva badet. Men det verkar ändå som om jag borde sammanfatta och försöka bringa ytterligare klarhet i frågan.

Det är framför allt några inlägg från Kristdemokraternas (KD) ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, Helge Kneese från Vargön, som har fångat mitt intresse. Kneese liksom hela KD tycks ha gått “all-in” på Hallevibadet. Det verkar inte finnas något annat ärende som är tillnärmelsevis lika viktigt för partiet. KD hörs inte när det gäller t ex mer pengar till förskola eller skola. Eller om det handlar om mer resurser till hemtjänsten eller äldreboenden. Men Hallevibadet…

Helge Kneese har fortsatt att argumentera för KD:s uppfattning och han har till stor del anfört nya argument. I Facebookgruppen “Vänersborgare” skriver Kneese följande om badanläggningen på Hallevi:

“Den utredning jag känner till är slutsatsen att den är i förvånansvärt bra skick för sin ålder. Hallevi har nyligen renoverats och fräschats upp för ett antal miljoner av kommunen och de 70.000 besökarna om året tycker den är OK. Simklubben säger detsamma.

Visst har den gått över tiden och vi behöver en långsiktig plan men något akut läge där flytt av verksamhet görs utan ordentlig utredning existerar inte idag. Sannolikt klarar den fortsatt drift ett par år. Reperationer och service har legat på runt 200,000 kr per år, vilket får anses högst rimligt för en anläggningen av Hallevis typ.”

Kneeses slutsats tycks vara att Hallevi är i ett bra skick och att reparationer och service inte kommer att överstiga 200.000 kr per år.

Kneeses argument framfördes inte av hans partivänner i kommunfullmäktige, och inte några andra heller för den delen. Det är särskilt anmärkningsvärt att argumenten inte fanns med i den skriftliga reservationen som KD lämnade in i fullmäktige. Om de argument som Kneese beskrev på Facebook hade varit sanna vill säga. Och hade de varit det så hade garanterat samtliga partier i Vänersborg ställt upp med 200.000 kr per år för att driva Hallevibadet vidare.

Jag återkommer till Helge Kneese.

Hallevibadets framtid behandlades alltså på kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni. Det var under två ärenden, dels under ärendet budget 2024 och dels som ett eget ärende.

Budgeten för 2024 handlade om pengar till Hallevi nästa år. Kultur- och fritidsnämnden hade varit tydlig med att om inte nämnden fick ytterligare 1,8 milj kr för 2024 så skulle nämnden spara genom att skära ner sina kostnader. Och då skulle nämnden dra sig ur driften och verksamheten på Hallevi. Pengarna motsvarade framför allt tre tjänster för att driva själva badet.

Sverigedemokraterna, som också ville behålla badet, föreslog i sitt budgetförslag att kultur- och fritidsnämnden skulle tilldelas dessa 1,8 milj. Det kan man tycka vad man vill om, men det var åtminstone konsekvent. KD föreslog dock inga pengar till Hallevi… Det var motsägelsefullt eftersom kultur- och fritidsnämnden inte skulle kunna driva badet utan extra pengar. Kanske tänkte KD att simklubben skulle ta över verksamheten redan vid årsskiftet? Det nämnde KD dock inte på sammanträdet.

Det kan för övrigt noteras att KD denna mandatperiod ingår i den styrande minoriteten tillsammans med S+C+MP. KD har uppenbarligen inte fått något gehör för sina åsikter om Hallevibadet. De andra partierna i “fyrklövern”, som Bo Carlsson (C) har döpt den styrande konstellationen till, ville inte avsätta pengar till Hallevi. Det ville inget annat parti heller, förutom SD.

Kultur- och fritidsnämnden fick inga pengar till Hallevibadet nästa år.

Under budgetdebatten var det bara SD som nämnde Hallevibadet. KD sa inget om badet. Under ärendet direkt efter budgetdebatten diskuterades Hallevibadet specifikt, i ett eget ärende. Då hade fler partier synpunkter. Ärendet hade den lite olyckliga titeln “Planerad stängning av Hallevibadet, Vargön”.

Budgetärendet och detta ärende hade liksom beretts “parallellt” men synkade inte. Efter att kultur- och fritidsnämnden hade yrkat om mer pengar nästa år för att kunna ha kvar sina tre anställda på Hallevibadet hade nämnden ändrat sig och ville avveckla sin:

“verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023”

Det var detta som kommunfullmäktige skulle ta ställning till.

Kultur- och fritidsnämnden ville alltså inte vänta tills årsskiftet, utan avveckla verksamheten redan inför hösten. Kultur- och fritidsnämnden motiverade sitt beslut på följande sätt:

“Kultur- och fritidsnämnden bedömer att det föreligger stor risk för att anställda medarbetare på Hallevibadet söker andra arbeten i det skede som MRP-processen befinner sig. I dialog med barn- och utbildningsförvaltningen samt med Vattenpalatset framgår det också att båda parter behöver en planerad stängning för att ha möjlighet att erbjuda bästa möjliga kvalitet i simundervisningen. En stängning skulle också minimera risken för oplanerade kostnader som kan uppstå under hösten.”

KD var mot en stängning av Hallevibadet. KD:s gruppledare Magnus Ekström från Vargön sa i talarstolen:

“Jag tror att, om kultur- och fritidsnämnden drar sig ur, så är det början på slutet för Hallevibadet som det, åtminstone det badet som står där idag.”

Partiet ville alltså driva Hallevibadet vidare i kommunal regi. Och det trots att KD inte hade föreslagit några pengar till driften för 2024 i budgetärendet strax före.

Men samtidigt måste kravet på fortsatt drift innebära att Kristdemokraterna var beredda att satsa åtskilliga miljoner i Hallevibadet. Det var faktiskt till skillnad mot SD som pratade om reparationer och underhåll av mindre slag på Hallevi. Mathias Olsson (SD) menade att de stora reparationerna behövdes om Hallevibadet skulle drivas vidare under lång tid, men det var ju inte tanken. 

“Det vi önskar nu, det är egentligen mer reparationer av typen silvertejp, smarta reparationer och hålla tummarna.”

Sa Olsson, som undvek att nämna hur SD skulle agera om dessa åtgärder inte räckte till för att driva verksamheten på Hallevi. Därför blev SD:s ställningstagande mest en uppvisning i önsketänkande och förhoppningar.

Det fanns ytterligare en punkt i kommunstyrelsens förslag till beslut:

“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”

Samtliga andra ledamöter i kommunfullmäktige ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift i kommunal regi. Kommunfullmäktige biföll därför att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. Den andra att-satsen, som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet, avslogs. Tanken är att samhällsbyggnadsnämnden t ex ska ta kontakt med simklubben.

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna reserverade sig. KD lämnade in en skriftlig reservation.

Fortsättning följer i bloggen ”Hallevibadet – och KD (2/2)”.

Anm. Helge Kneese har kommenterat bloggen i FB-gruppen ”Vänersborgare”.

PS. Jag har beskrivit ärendets behandling i kommunfullmäktige i bloggen “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.

Kategorier:Hallevi, KD, Kommunfullmäktige 2023, SD

Ramper på Ursand och Skräcklan

2 juli, 2023 3 kommentarer

Mitt på Hallandsåsen, på väg hem från Österlen, med en kopp kaffe på Rastarestaurangen fick jag se ett mail i mobilen. Det var till Bert Karlsson på Ursand. Det var en äldre dam på 70+, som hade framfört några synpunkter och önskemål om Ursand, badstranden, ramp mm till Bert. Varför hade jag fått brevet?

Badstranden på Ursand är mindre i år än tidigare. Vänerns yta är några decimeter högre än föregående badsäsonger. Stranden verkar dock räcka till för alla badgäster. När barnbarnet Olle och jag har varit på Ursand i sommar så har vi alltid hittat några “tomma” utrymmen där vi har kunnat slå oss ner. Olle gillar nämligen Ursand, bäst tycker han om fotbollsrinken. Det är bra att kunna skjuta utan att behöva hämta bollen hela tiden. Farfar har oftast ingen lust att hämta bollar. Eller rättare sagt, ingen ork… Sedan har vi badat.

Det har varit över 20 grader i vattnet på Ursand, sannolikt upp mot 22-23 grader vid våra besök. Och det trots att kartan över badtemperaturer bara har visat 17-18 grader. Det är lite orättvist mot Ursand, men termometern kanske är felplacerad. 17 grader är i varje fall “varmare” än i början på juni under 1960-talet. Då gick Olles farfar i simskola för legendaren Arne Andersson. Det tog 5 år innan jag lärde mig simma… Jag glömmer aldrig när Arne Andersson, snäll som han var, sa till oss adepter i sin grupp “Aborren”:

”Idag är det bara 12 grader i vattnet, så det räcker att ni doppar er.”

Vi var tacksamma.

Badstranden på Ursand ägs av kommunen, precis som hela Ursand. Bert arrenderar dock inte badstranden, som han gör med campingen. Därför skickade Bert Karlsson brevet vidare till Vänersborgs kommun. Det handlade ju inte om själva campingen. Han framförde önskemålet att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skulle få ta del av mailet. Och jag.

Den äldre damen på 70+ skrev:

“…går lite dåligt, använder ibland rollator. Det jag saknade på Ursand var en ramp som leder ut i vattnet. Jag och barnbarnet var på bryggan där jag kunde gå i på stegen. Där saknade jag ett räcke då det var svårt att komma upp samt att det var långt mellan stegen.”

Det har funnits en ramp på Ursand under alla år. Den har dock inte varit särskilt funktionell. Rampen har inte nått ända till vattnet. Det gör den fortfarande inte, trots att Vänern är högre i år. Dessutom är det så grunt i vattnet vid rampen att en person i rullstol eller med rollator inte kan bada där.

På Floattechs hemsida läser jag:

“Vattenytan vid badrampens slut (yttre vilplan) bör vara ca 90 cm ovan gångplanet. Det ger många sittande tillräcklig flytkraft för att ta sig ur rullstolen. Vattendjupet behöver därför här vara ca 105 cm och vara ca 20 m från stranden.”

Med andra ord är rampen på Ursand tämligen meningslös. Men så får det ju inte vara. Det måste finnas en fungerande ramp på en kommunal badplats. Det finns t ex vid barnbadet på Skräcklan. Den är riktigt funktionell.

Tyvärr avråder kommunen från bad vid barnbadet på grund av ologiska EU-regler. (Se TTELA “Avråder från bad vid barnbadet på Skräcklan”.)

Det är nämligen så att några prover från tidigare år på Skräcklan visade på “otjänliga halter av tarmbakterier”. Det senaste provet som visade att vattnet var otjänligt togs 10 juni 2022. Och då säger EU:s regelverk att avrådan ska gälla under hela 2023 och vad jag förstår också 2024, oavsett vad nya prover visar. Och det har tagits nya prover vid barnbadet, både 12 och 26 juni i sommar. Proverna visade att vattnet var “tjänligt”. Det betyder att det egentligen går att bada på Skräcklans barnbad. Och använda rampen… Det finns även trappor längre bort på Skräcklan som passar bra att gå upp och ner i till vattnet, om man har lite svårt att röra sig. De har räcken och inte långt mellan stegen.

Kommunen borde placera ut handikappanpassade trappor och handikappramper vid samtliga kommunala bad. De kostnaderna måste kommunen ta, något annat finns inte på kartan.

Ursand är populärt. Det är mycket folk på campingen och på helger och vid fint väder är det massor av människor. Och inte bara turister, Ursand är fortfarande mycket populärt bland vänersborgarna. Det märks på de överfulla parkeringarna. Självklart ska även den äldre kvinnan kunna bada med sitt barnbarn på Ursand. Det ska alla med rörelsesvårigheter kunna göra.

Det var självklart därför som Bert Karlsson skickade brevet vidare till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Badstranden och vattnet är kommunens ansvar och det ansvaret måste Vänersborgs kommun ta snarast. Att jag också fick brevet beror antagligen på att jag genom att skriva om brevet och rampen kanske får kommunen att sätta lite fart. Jag tror dock inte att det behövs, Augustsson har med all sannolikhet redan tagit tag i problemet.

Kategorier:Nordstan, Skräcklan, Ursand

Vad åt jägaren och samlaren? (LCHF)

30 juni, 2023 Lämna en kommentar

Människan som art ”föddes” för 2-3 miljoner år sedan. Under denna tid utvecklades människan biologiskt enligt evolutionens principer. För 40.000 år sedan blev människan den hon är idag. Sedan dess har ingen biologisk utveckling skett av arten människa. Hon är idag likadan nu som för 40.000 år sedan.

Om vi gör om människans tid på jorden till ett år, 365 dagar, så har hon levt som samlare och jägare i 364 dagar. Den sista dagen uppfanns jordbruket. En kvart före midnatt det sista dygnet inträffade den industriella revolutionen.

När mina elever och jag diskuterade människan och människans natur på SO-lektionerna (en gång i tiden), brukade jag alltid framhålla det här förhållandet – att människan har levt 2-3 miljoner år, dvs under ”hela” evolutionen, som samlare och jägare. Det betyder människan är anpassad till ett liv som jägare och samlare.

Det här historiska perspektivet är oerhört viktigt att ha när man funderar och diskuterar kring frågor som om människan är ond eller god, om hon är född självisk osv. Det har också betydelse för att förstå könsroller, ägande, demokrati, konflikter och vad det nu kan vara.
jakt

Människan är skapt för ett liv som jägare och samlare.

Jag har de senaste åren insett att det här perspektivet är ännu mer omfattande än jag tidigare har trott. Det här perspektivet måste man ha även när man diskuterar vad människan är skapt för att äta.

Frågan handlar helt enkelt om:

Vad är människan designad för att äta? Vad är människans gener/kropp anpassade till för mat?

Under de 2-3 miljoner år (364 dagar på året) som människan levde som jägare och samlare åt hon den mat som fanns färdig i naturen. Människan jagade djur som hon åt upp, människan fångade fisk som hon åt upp. Människan åt allt som gick att äta i naturen, som ägg, nötter, rötter och vild frukt.

Det är denna mat som människan är skapad för att äta. Det är detta som människan har levt av i 364 av årets dagar.

Den här maten var näringsrik, full av mineraler och vitaminer. Människan fick i sig mycket protein och fett, men betydligt mindre av kolhydrater.

Under årets sista dag, för 10.000 år sedan, uppfann människan jordbruket. Då ändrades matvanorna radikalt. Då blev det bröd, ris, pasta och potatis, mat som innehöll mycket stärkelse. I samband med industrialiseringen ändrades matvanorna igen. Två lönsamma vita produkter hittade vägen till matborden, finmalt vitt mjöl och – socker.

Många av de sjukdomar vi ser idag, diabetes (typ 2), fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, cancer, karies, var sällsynta hos jägare och samlare. Nu exploderar dessa sjukdomar i omfattning. Kan det bero på våra ändrade matvanor? Kan det bero på att vi äter mat idag som våra kroppar inte är designade för?

LCHF (Low Carb High Fat; lite kolhydrat mycket fett) är ett sätt att ta vara på de lärdomar vi får när vi utgår från frågan: Vad är människan designad för att äta?

Stephan Rössner och Claude Marcus, två av våra ”stora kostexperter”, har kallat LCHF för en modediet. Ja, Claude Marcus har till och med kallat LCHF för ”extremkost”. Inget kan vara felaktigare!

LCHF handlar om att äta den mat som människan är skapad för.

Till sist. Vet ni vad bönderna matade grisarna med när de ville att de skulle bli riktigt feta? Vad äter sumo-brottare? Är det mycket fett? Hehe, leta upp det på nätet. Du kommer att bli förvånad…

PS. LCHF på nätet:
Kostdoktorn/Diet Doctor (Andreas Eenfelt)

PPS. Jo då, du kan ha läst den här bloggen tidigare. Det är en repris på en repris. Jag brukar ha en del bloggrepriser om LCHF på sommaren. Anledningen är att jag tror att människan skulle må mycket bättre av att äta en naturlig kost med få kolhydrater. Och hittills, vid varje ”repris”, så har jag fått mail från åtminstone en person som tänker pröva LCHF. Det hoppas jag på nu också.

Kategorier:LCHF, sommarläsning

KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm

28 juni, 2023 1 kommentar

Under kommunfullmäktiges sammanträde i förra veckan antogs budgeten för nästa år. (Se “KF (21/6): Budgetdebatten”.) Men fullmäktige fattade också en rad andra beslut.

En ny plan- och bygglovstaxa antogs. Byggnadsförvaltningen ska börja ta betalt för hur lång tid ett ärende tar att handlägga snarare än hur stort det byggs.

“Taxa efter prestation.”

Som byggnadsnämndens ordförande Benny Jonasson (S) formulerade det på klar och trygg göteborgska.

Taxan för upplåtelse av offentlig plats reviderades, medan avfalls- och VA-taxan höjdes. Det är verksamheter som ska finansieras av de som utnyttjar tjänsterna, och inte via skatten. En stor andel av invånarna betalar avgifter för sophämtning och vatten och avlopp, så det blir ganska kännbara höjningar. Man skulle önska att det gick att effektivisera dessa verksamheter på något sätt…

Ärendet om en ny styr- och ledningsmodell i kommunen har varit en långkörare. Jag har skrivit mycket om turerna kring behandlingen av modellen. I onsdags kom politikerna dock till vägs ände. Och det slutade “lyckligt” – ett enigt kommunfullmäktige antog den nya styr- och ledningsmodellen. Det var Kenneth Borgmalm (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) som tillsammans hade arbetat fram ett förslag som samtliga partier kunde ställa sig bakom.

Ärendet avslutades till och med med en applåd. Och det är mycket ovanligt. Det tror jag var ett tecken på den lättnad som ledamöterna kände över att fullmäktige äntligen kunde fatta ett enigt beslut i ärendet.

Frågan om Hallevibadets vara eller inte vara hade under de senaste veckorna seglat upp som en stor och engagerande fråga. Det var den på sätt och vis i fullmäktige också. Men ärendet avhandlades lugnt och tämligen snabbt.

Magnus Ekström (KD) yrkade avslag på förslaget. Han ansåg att badet ska finnas kvar och fungera tills det finns ett annat bad. Även det framtida badet ska finnas på Hallevi tyckte Ekström. Mattias Olsson (SD) höll med Ekström om att yrka avslag till beslutsförslaget. Olsson menade att badet skulle drivas så länge som möjligt. Han gick in på Hallevibadets skick och kostnader och tyckte att badet var värt reparationer av mindre slag för sin fortsatta verksamhet. Hur han och SD ställer sig till eventuella större och dyrare investeringar lär framtiden snart utvisa. Olsson pekade också på den stora mängden namn som samlats in för badets bevarande.

Henrik Harlitz (M) ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift. Han yrkade bifall till att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. Den andra att-satsen som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet skulle strykas. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Jonathan Svensson (S) yrkade bifall till Harlitz förslag. Det blev också fullmäktiges beslut med röstsiffrorna 37 mot 13. (En ledamot avstod.)

Beslutet innebär att bollen nu ligger hos samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden får utreda hur Hallevifrågan ska hanteras. Anser nämnden att simklubben kan ta över driften så är det ok. Än är alltså inte sista ordet sagt om Hallevibadet.

Det blev en stundtals engagerad debatt om kommunens måltidspolicy. Det handlade om en mening:

“Även andelen ekologiska-, kravmärkta- och fairtrade- råvaror ökar.”

Skulle denna mening vara kvar eller skulle den strykas? Anders Strand (SD) ansåg att den skulle strykas. Henrik Harlitz (M) höll med och undrade varför inte kommunen skulle skriva in alla andra certifieringar. Han tyckte att det inte ska finnas med några företagsnamn i kommunens styrdokument, och det ansåg han att Fairtrade var.

Dan Nyberg (S) var mycket engagerad i Fairtrade. Det handlar om ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling, sa Nyberg, och menade att det helt enkelt var fråga om internationell solidaritet. Det avgjorde frågan för en gammal socialist…

Det blev votering, och med 28 röster mot 23 beslutade kommunfullmäktige att meningen om Fairtrade skulle finnas kvar i kommunens måltidspolicy. (Det var tydligen också en moderat som röstade för Fairtrade, men jag hann inte uppfatta vem det var.)

Det blev även en diskussion om Dan Åbergs (M) och Tommy Christenssons (M) motion om ny parkeringsnorm och laddningsplatser för elbilar. Det är dags för kommunen att steppa upp tyckte Åberg och menade att vi politiker får sätta press på tjänstepersonerna. Anders Strand (SD) fyllde på:

“Det händer inget i Vänersborg.”

Benny Augustsson (S) ansåg att kommunfullmäktige redan, den 17 november 2021, hade fattat beslut om att elnätsföretag och andra aktörer ska kunna sätta upp laddstolpar på kommunala parkeringsplatser.

“En laddplan för kommunen är på gång.”

Sa Augustsson, och ansåg att en av motionens att-satser därmed inte skulle bifallas utan anses besvarad. Kommunfullmäktige höll med Augustsson och voteringen slutade med 27 för Augustssons yrkande och 24 för Dan Åbergs.

Det var en bra kväll för den styrande minoriteten. Tack vare Vänsterpartiets röster så fick de styrande partierna majoritet för de flesta av sina förslag. Det hör inte till vanligheterna i Vänersborgs kommunfullmäktige nu för tiden.

Nu tar politiken ledigt ett tag och politikerna laddar upp för nya bataljer till hösten. Jag hoppas att de alla får en skön sommar.

PS. Du kan läsa om kommunfullmäktige budgetdebatt i bloggen “KF (21/6): Budgetdebatten”. På kommunens webb-TV kan du se hela fullmäktigedebatten. Du kan enkelt klicka fram de ärenden som du är intresserad av.

Kategorier:Fairtrade, Hallevi, Kommunfullmäktige 2023, styrning

KF (21/6): Budgetdebatten

26 juni, 2023 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktiges sista sammanträde inför sommaren, och det viktigaste på hela året, startade redan kl 13.00 förra onsdagen. Orsaken var att ordförande Annalena Levin (C) ville vara säker på att alla ärenden skulle hinna avhandlas under en och samma dag. Det höll på att ta en ända med förskräckelse. Sammanträdet slutade inte förrän kl 21.45. Men då fick ordförande, och möra och uttröttade ledamöter, ersättare och tjänstepersoner, äntligen bege sig hemåt.

Dagens stora, tunga och viktiga ärende var budgeten för 2024. Men först behandlades delårsbokslutet för tiden januari-april 2023. Prognoserna för 2024 är mycket osäkra, men det är de redan för innevarande år. Därför hade vi i Vänsterpartiet tagit för givet att det skulle bli debatt redan på punkten delårsbokslutet.

Tre vänsterpartister gick upp i talarstolen och höll sina anföranden. När jag var uppe för andra gången, och pratade om barn- och utbildningsnämnden, begärde Bo Carlsson (C) ordet. Efter det vaknade ytterligare några andra politiker till…

Utgången av 2023 är mycket viktig för hela budgettänket för nästa år. Prognoserna till och med april visar på ett överskott i kommunens resultat på +7 milj kr. Det är emellertid inte många som tror att det ska hålla. Det finns stora behov i de stora nämnderna, samtidigt som åtgärder ska vidtas för att hålla tillbaka kostnaderna. Det är en ekvation som knappast går att lösa. Redan nu vet vi att t ex ett antal resurspersoner med visstidsanställning i barn- och utbildningsförvaltniingen inte får förnyad anställning i höst. De flesta i kommunen förväntar sig ett mer eller mindre stort underskott år 2023…

Många både politiker och tjänstepersoner ser redan fram mot nästa delårsrapport. Den kommer i september och kommer sannolikt att leverera säkrare prognoser. Då har också regering och riksdag avslöjat vilka åtgärder de tänker vidta angående den ekonomiska situationen i landet. Det är väl egentligen först då som en träffsäkrare budget kan utarbetas. Om budgetunderskottet vid årets slut visar sig bli stort och inga nya statsbidrag kommer kan det innebära att kommunens reserver får tas i anspråk redan i år.

Prognoserna inför 2025 och 2026 är ljusare. Då ska ekonomin enligt de flesta bedömare återgå till det “normala”. Vänsterpartiet lyfte därför redan på delårsrapporten vikten av att “hålla ut” i år och nästa år. Det innebär att kommunen borde använda alla möjligheter och tillgängliga reserver för att behålla kommunens personal, dvs den personal som möter barn och elever, gamla och sjuka inom vård, skola och omsorg. Personalminskningar nu riskerar att ge skador i verksamheten som inte kan repareras eller återställas i framtiden.

Diskussionen tog naturligtvis fart ordentligt när kommunfullmäktige något senare på eftermiddagen behandlade “Mål- och resursplan 2024-2026”, dvs budgeten för nästa år.

Vänsterpartiet upprepade att kommunen måste prioritera välfärden – personalen inom välfärden fick inte minska. Det skulle försämra arbetsmiljö och arbetsvillkor och på sikt istället bli kostnadsdrivande. Allt måste göras för att upprätthålla service och kvalité inom vård, skola och omsorg.

Medborgarpartiet var inne på samma spår. Det kan tyckas lite märkligt, men Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hade i år lagt budgetar som låg väldigt nära varandra.

De styrande partierna (S+C+KD+MP), med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen, sa (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):

“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”

Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Solrosen läggas ner? Ska Lanternan avvecklas?

Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:

“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”

Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. (Kommunstyrelsen har sammanträde den 30 och Socialnämnden den 31 augusti, medan samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsnämnden inte har sina första möten förrän i september.) Det är inte omöjligt att de styrande partierna helt enkelt vill dra de tråkiga och negativa beskeden i långbänk. Augustsson och de styrande partierna har dock öppnat för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år. 

Budgetförslaget från M+L var ännu mer återhållsamt. Verksamheterna skulle få mindre pengar än i de styrandes förslag. M+L ville använda den så kallade osthyveln i verksamheterna och minska anslagen till alla nämnder med 1% rakt över. Det skulle naturligtvis innebära en minskning av personalen och sänkning av kvaliteten på välfärden. M+L menade emellertid att det fanns besparingar att göra som inte drabbade verksamheterna.

Det är ett argument som diverse borgerliga partier alltid framför – och med stort eftertryck. Det blir inte mer sant bara för det. Jag är inte imponerad av argumentet.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) gav några exempel på sådana här besparingar. Det gick att spara på nyrenoverade kontor, konstnärlig gestaltning, avgiftsfri musik- och kulturskola eller studie- och konferensresor med övernattning på hotell menade han…

Det är ganska opportunistiskt och “publikfriande” att framföra sådana här förslag. Om t ex socialnämnden prognostiserar ett underskott på 37 milj kr kan vem som helst räkna ut att sådana här besparingar som Harlitz framförde inte räcker på långa vägar. Cecilia Prins (L) tog dock priset när hon ansåg att en besparing kunde ske om rektorer effektiviserade sitt arbete… Precis som om ineffektiva rektorer skulle vara en bidragande orsak till ett möjligt underskott på 18 milj kr i barn- och utbildningsnämndens kassa…

För M+L är det helt otänkbart att använda resultatutjämningsreserven eller en skattehöjning för att rädda kommunens välfärd.

Anders Strand i Sverigedemokraterna menade att det gick att hitta pengar till kommunkassan om kommunen slutade att inhandla ekologiska livsmedel och att anordna modersmålsundervisning. Det förstnämnda sparar kanske några kronor, oklart dock hur mycket. Att ekologiska livsmedel handlar om hållbarhet och klimat är inget som tycks förespegla SD. Blundar en sverigedemokrat tillräckligt hårt så finns ingen klimatkris. Och att kommunen måste följa Skollagen när det gäller modersmålsundervisning verkar inte heller vara något skäl för Strand. Eller att barn och ungdomar med utländsk bakgrund bevisligen lär sig svenska bättre med hemspråksundervisning än utan…

Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna var dock de tre partier som gav klara besked om att de ville behålla både Lanternan och Solrosen i Brålanda.

De mindre partierna i den styrande konstellationen hamnar lite offside i sådana här diskussioner. Kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) redogör för budgetförslaget och de andra får prata lite om mindre viktiga saker i periferin. Men vem vet, det kanske de är glada för. Det var kanske det som Magnus Ekström (KD) tänkte på när han sa:

“Önskar att jag kan tala om mer pengar, men det kan jag inte.“

Budgetdebatten var upplagd så att först talade respektive partis gruppledare om det allmänna i budgetförslaget, typ “helheten”. Sedan diskuterades nämnd för nämnd i storleksordning.

Det är inte så mycket att tillägga i sak. I fem(!) bloggar redogjorde jag för de olika partiernas och partikonstellationernas budgetförslag (se länkar nedan). Det var dessa förslag som partirepresentanterna redogjorde för. Dessutom kan man läsa i TTELA, före debatten (se TTELA “Hårda tider kan tvinga upp skatten”) och efter (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”). Och självklart går det att se och höra hela den långa budgetdebatten i efterhand på kommunens hemsida (se kommunens webb-TV).

Och om det inte var så mycket att lägga till i sak så fanns det nog inte så mycket överhuvudtaget att lägga till. Fast några saker reagerade jag på…

Henrik Harlitz (M) tog upp ett vallöfte från Mats Andersson (C) om Norra skolan. Andersson hade sagt på valdebatten på Aqua Blå förra året att Centerpartiet och de styrande inte skulle lägga ner några skolor. (Det har jag faktiskt skrivit om i en blogg för inte så länge sedan, se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det svarade inte Mats Andersson på. Efteråt sa Mats Andersson att han inte hade uppfattat frågan.

Torbjörn Moqvist (SD) hade sent omsider kommit på bättre tankar. Han sa att nu skulle kommunen ha behövt en landsbygdsutvecklare… (Se “Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd”.)

Sverigedemokraterna ville att kommunen skulle sälja Wargön Innovation. Benny Augustsson (S) berättade för Anders Strand och de andra att kommunen inte kunde göra det, eftersom det var Fastighets AB Vänersborg (FABV) som ägde byggnaden och inte kommunen. Dessutom var Wargön Innovation ett dotterbolag till Innovatum AB, och inte kommunen. Däremot fanns det ett avtal mellan kommunen och Innovatum om att kommunen skulle betala hyran för Innovation.

Kommunfullmäktige har antagit några inriktningsmål, och gjorde det igen. Målen är en övergripande viljeriktning och har stor betydelse i den politiska debatten och kommunala styrningen. Ett av inriktningsmålen handlar om att “fler barn och unga uppnår bättre skolresultat”. I år uppfylls inte inriktningsmålet – skolresultaten blev sämre. Det borde, kan man tycka, leda till att ekonomiska resurser prioriteras om och att kommunen satsar på att inriktningsmålet ska förverkligas. Men så skedde inte. Ingen, mer än Vänsterpartiet, tog upp detta. För de andra partierna tycktes det vara ointressant. Det är skillnad på dokument och verklighet.

Vänsterpartiet förde också fram att den tänkta investeringen i ett nytt arenatak nästa år för 20,8 milj kr skulle skjutas på framtiden. Ingen kommenterade förslaget. Efteråt hördes emellertid röster att investeringen kanske ändå skulle flyttas framåt i tiden. Varför ingen sa det från talarstolen förstår jag inte.

Budgetbeslutet avslutades med ett antal voteringar. De styrande partiernas (S+C+KD+MP) förslag var huvudförslag. Det innebar att ett motförslag till detta förslag skulle utses. Det blev votering mellan förslagen från V och MBP, sedan SD mot V och slutligen M+L mot SD.

Slutvoteringen stod mellan förslagen från S+C+KD+MP och M+L. Det blev en förkrossande majoritet för de styrandes förslag – 27-11. 13 ledamöter avstod.

Vänsterpartiet röstade på de styrandes förslag. Vänsterpartiet röstar konsekvent för det minst dåliga förslaget när partiets eget förslag har röstats bort.

PS. Läs också redogörelsen för resten av fullmäktige – ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.

==

Kategorier:Budget 2024, delårsrapport, Kommunfullmäktige 2023, Vänsterpartiet

Glad midsommar!

23 juni, 2023 Lämna en kommentar

Idag är det midsommarafton. Det är emellertid inte idag som dagen är som allra längst och natten som allra kortast. Sommarsolståndet inföll i onsdags. Det var då solen stod i zenit över den norra vändkretsen, Kräftans vändkrets. Och Vänersborgs kommunfullmäktige hade sitt sista sammanträde innan sommaren.

Sommarsolståndet är egentligen den riktiga midsommaren.

Sommarsolståndet har varit känt sedan urminnes tider. Konstruktörerna av Stonehenge i England kände till det för drygt 4000 år sedan, precis som pyramidbyggarna i Egypten, och sannolikt också, ännu tidigare, våra egna byggare av gånggrifter.

Sommarsolståndet, midsommar, har alltid varit magiskt och haft stor betydelse i många religioner. Inte alltför sällan var dagarna kring solståndet kopplade till fruktbarhet, som det var i Norden kring kulten av Frej och Freja. Och då firade människorna särskilt intensivt och engagerat…

Fruktbarhetskulter var något som kristendomen inte kunde acceptera och kyrkans män försökte tidigt omforma dyrkan av solen och fruktbarheten till något mer hedervärt och civiliserat. Folket skulle glömma de hedniska gudarna som Frej och Freja, Oden och Tor. Nu var det Jesus, Fadern och den Helige Anden som gällde.

Men vem skulle kyrkan fira på midsommar? Det fick bli den näst viktigaste personen i bibeln, efter Jesus. Nämligen han som inledde Jesus gärning, genom att döpa honom – Johannes Döparen. Men vem i Sverige vet att midsommardagen, som förr i tiden alltid inföll den 24 juni, är Johannes Döparens dag…? (I andra länder, som t ex i Danmark, lyckades kyrkan betydligt bättre med denna ”omformning”.)

Hur som helst, eftersom sommarsolståndet inföll i onsdags, så innebär det att dagarna redan nu har blivit kortare och nätterna längre. Det blir mörkare…

För övrigt anser jag att midsommar är den riktiga nationaldagen…

PS. För ett antal år sedan gjorde IKEA i Tyskland en reklamfilm. Den stoppades snabbt av IKEA:s huvudkontor. Men den är sevärd, eftersom den visar en del av de fördomar (eller?) som andra länder har om Sverige – ”Midsommar in Schweden”.

Anm. Den här bloggen har publicerats tidigare. (Jag har bara gjort några mindre uppdateringar.) Bilden från Dalbobron är från förra året och togs omkring midnatt på midsommarafton. Svenska flaggan är också från midsommarafton förra året. Klickar du på flaggan så rör den på sig… Och har du ljudet på så kan du höra några fiskmåsar, trots att de var ovanligt tysta vid detta tillfälle.

Kategorier:högtid, sommarläsning

Jutabron på plats!

22 juni, 2023 4 kommentarer

Allmänhetens fria passage förbi Jutafastigheten har alltid gått längs älvkanten. I norra delen av tomten går en bäckravin. Där har det förr om åren varit en smal och riskabel spång, eller snarare några smala störar, som ledde vandrare och motionslöpare över på andra sidan mot Önafors. (Eller tvärtom.) Davidsson ville göra en bekvämare och säkrare passage över bäcken så han anlade på egen bekostnad en bro över den. Davidssons initiativ uppskattades av allmänheten – se t ex en inspelning av Niklas Claesson.

Vänersborgs byggnadsnämnd fattade den 25 oktober 2022 (se “Mörka moln över Juta”) ett minst sagt tvivelaktigt beslut om Juta. Nämndens tomtplatsavgränsning lät allmänheten till och med gå över det ena hörnet på Davidssons altan. Nämndens beslut var helt enkelt felaktigt.

I sin besvikelse, och jag anar också i ett visst vredesmod, lät Davidsson ta bort bron över bäckravinen. Tre dagar efter byggnadsnämndens beslut, den 28 oktober 2022, lyftes bron bort. (Se “Juta: Bron borttagen!”.) Sedan dess har ganska få människor passerat Juta. Passage på grusvägen längs bostadshuset och altanen var alldeles för nära huset för allmänheten. Människor kände instinktivt att de genom att gå där gjorde intrång i Davidssons hemfridszon. Vilket de enligt byggnadsnämnden i Vänersborg alltså inte gjorde.

Men efter en viss uppståndelse i media så omprövade byggnadsnämnden i Vänersborg beslutet… (Se t ex “Davidsson återigen på SVT”.)

Den 7 mars tidigare i år beslutade byggnadsnämnden om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning enligt Davidssons förslag. Det var en glädjens dag på Jutatorpet. Davidsson fick tillbaka sin tomt och allmänheten skulle fortsättningsvis passera Juta vid älven som den alltid hade gjort. (Se “Juta: Idag fick Davidsson en tomt!”.) Davidsson tänkte därför lägga tillbaka bron.

Men så beslutade Länsstyrelsen att överpröva beslutet…

Paret Davidssons glädje blev kortvarig. Redan efter två månader, den 17 maj, förbyttes glädjen i sorg och bedrövelse. Länsstyrelsen ändrade och upphävde kommunens beslut. Bengt Davidsson och hans fru blev av med sin tomt. Igen. (Se “Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.) Davidsson lade inte tillbaka bron.

Brofrågan har gnagt i Davidssons hjärna, och hjärta. Byggnadsnämnden fattade ju faktiskt, till sist, ett riktigt och bra beslut. Det var väl motiverat med flera hänvisningar till både prejudicerande rättsfall och vittnen. (Till skillnad från Länsstyrelsens beslut.) Beslutet gynnade inte bara Davidsson utan också allmänheten.

Varför skulle allmänheten få lida för vad en förvirrad och okunnig Länsstyrelse beslutade? Tänkte Bengt Davidsson. Han ältade frågan fram och tillbaka… Tills han bestämde sig.

Davidsson bestämde att gångbron över bäckravinen på Juta skulle läggas tillbaka.

Davidsson är en handlingskraftig man. Allt gjordes i ordning vid bäcken och bron fräschades upp och målades. Nu skulle det ske.

Idag torsdagen den 22 juni 2023 sattes Jutabron på plats. TTELA och bloggare var där och dokumenterade händelsen.

Det är inte helt lätt att sätta en bro på rätt ställe. Bron väger 2-2,5 ton så det är en ganska stor operation. Det krävs både tålamod och precision. Fyra personer och en lastbil med kran krävdes för att få bron på plats. En informell arbetsledare hade hämtats från Sikhall. Det var en kanske inte helt obekant entreprenör vid namn Magnus Larsson.

Allt gick bra, bron står där den ska stå och passagen mellan Restad och Önafors via Juta är nu öppen och fri igen. Det är bara för kommuninvånarna, och andra, att passera Juta nere vid älven som de alltid har gjort. Har de tur kan de se Bengt sitta med en kopp kaffe på altanen och vinka till alla förbipasserande.

Bengt Davidsson är nämligen mycket nöjd med sitt beslut om bron. Gnagandet slutade och han har fått lugn i sinnet.

Davidsson hoppas bara att allmänheten kommer ihåg att hålla till vänster när den passerar på bron… Det beror på att Bengt Davidsson har namngett bron efter en viss bloggare. Bron har fått namnet “Kärvlings Bro”.

Det är inte utan att man blir smickrad och stolt. Jag hoppas att bron får stå där i över 100 år. Tack Bengt och Miranda Davidsson.

PS. Idag sänder Västnytt under hela dagen ett reportage om Bengt Davidsson och hans kamp mot Länsstyrelsen. Det är uppdelat i tre avsnitt. Ser du alla avsnitten så har du sett alltihop:

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Byggnadsnämnden, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

BUN 19/6 2023

20 juni, 2023 3 kommentarer

Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sista sammanträde före sommaren blev en kort historia. Det var ovanligt få ärenden på dagordningen. På eftermiddagen fick sedan nämnden tillsammans med kommunstyrelsens arbetsutskott tillfälle att besöka Holmängenskolan.

Nämnden startade med en “traditionell” månadsuppföljning. Ledamöterna fick reda på att det ekonomiska resultatet till och med maj uppgick till -1,9 milj kr. Det låter inte så “farligt”, men det är ganska oroväckande. Av olika skäl brukar nämndens utgifter nämligen vara betydligt större under hösten. Nämnden skulle därför behöva ett överskott, en ”reserv”, inför hösten. I maj förra året var motsvarande resultat +8,5 milj kr.

Som jag har skrivit tidigare i samband med delårsrapporten så pekar BUN:s prognos mot ett underskott på ca 10 milj kr. (Se “BUN (22/5): Nedskärningar…”.) Om man dessutom tar i beräkning att BUN har fått 8 milj kr extra i år för hyra av Holmängenskolan, fast nämnden inte har några hyreskostnader förrän nästa år, så blir prognosen ännu dystrare. Underskottet beräknas egentligen bli 18 milj kr… Nästa år måste BUN klara sig utan de 8 extra miljonerna. Då ska pengarna gå till hyra för Holmängenskolan och inte till något annat…

BUN är i ett ekonomiskt mycket ansträngt läge, verksamheterna måste minska sina kostnader. Men barn- och utbildningsförvaltningen är trots det ekonomiska optimister. De prognostiserar ett “plus/minus-noll-resultat” vid årets utgång. Det ska ske genom diverse åtgärder. Kostnaderna ska pressas ner genom att t ex vikariehanteringen ska ses över och det ska ske en så kallad vakansprövning för varje tjänst. Det betyder att om någon slutar så ska man kritiskt titta på om tjänsten verkligen behövs… Syftet är självklart att inte anställa någon ny.

Men, och det sticker ingen under stol med. Det blir personalneddragningar…

Redan inför höstterminen kommer ett antal personer med “visstidsanställning” inte att finnas kvar i verksamheterna. Det handlar t ex om resurspersoner av olika slag som inte får förnyad anställning. Ingen har emellertid blivit uppsagd. Det innebär att alla med tillsvidareanställning, som de legitimerade lärarna, inte berörs. Det kan dock bli fallet nästa år. Vi får se, imorgon onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut om budgeten för 2024.

BUN skulle svara på en remiss på en statlig utredning – “En ny ordning för asylsökandes boende”. Svaret från BUN och ett svar från socialnämnden ska lämnas till kommunstyrelsen som ska formulera ett gemensamt remissvar från Vänersborg. Eftersom kommunstyrelsen har haft sitt sista sammanträde innan sommaren så lär det bli ett svar från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Det var ett bra svar från BUN – utifrån ett förskole- och skolperspektiv. (Det finns att läsa i handlingarna inför sammanträdet, klicka här). Socialnämndens svar var också bra – från ett “socialt” perspektiv. Jag tyckte dock att det saknades ett “tredje” perspektiv, ett slags politiskt helhetsperspektiv. På regeringens hemsida hittade jag ett yttrande på utredningen från en vänsterpartist i Göteborg. Det var bra och speglade mina tankar. Utifrån detta yttrande lämnade jag en protokollsanteckning. (Det går att ladda ner protokollsanteckningen här.)

Det finns en del bra saker i utredningen, men den andas enligt min uppfattning samtidigt en allmänt negativ syn på asylsökande. De är så att säga i stort sett bara till besvär. Det glöms liksom bort att det faktiskt handlar om mycket utsatta människor som har flytt från krig och förtryck.

Flera av de åtgärder som föreslås i utredningen skulle försämra asylsökandes mänskliga rättigheter liksom även möjligheterna att skapa ett värdigt liv. Det tycks också finnas en tro i utredningen att sociala problem, som segregation, utanförskap och trångboddhet, kan åtgärdas med tvång, kontroller och sanktioner. Det finns även en del att önska av utredningen när det gäller respekten för barnens rättigheter…

Det var de två ärendena på sammanträdet som tog längst tid. Nämnden fortsatte sedan med att svara på en remiss gällande fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun. Det svaret lämnas nu vidare till samhällsbyggnadsnämnden. Sedan klubbade nämnden planen för det systematiska kvalitetsarbetet för nästa läsår och även en revidering av riktlinje för skolskjuts. BUN gjorde också en del ändringar i delegeringsordningen.

Naturligtvis var det en del information kring dessa ärenden, men det framfördes inga andra åsikter, alla var överens.

Sammanträdet avslutades med en del information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. Nämnden fick bland annat reda på att andelen elever i åk 9 som har behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade detta läsår från 83,5% till 80,4%. Det är alltså en minskning med 3,1 procentenheter. Det betyder att nästan 20% av eleverna i årets avgångsklasser, var 5:e elev, inte har gymnasiebehörighet…

Och istället för att satsa på skolan så drar kommunen istället ner på resurserna…

Ordförande Carlsson tackade förvaltningschefen och förvaltningspersonalen för ett som vanligt gott och professionellt arbete under året. Och det är lätt att stämma in i. Kommunen har en mycket kunnig och kompetent förvaltning till sitt förfogande. Och dessutom en bra ordförande…

Kl 13.00 samlades politiker och tjänstepersoner på Holmängenskolan. 

Skolan håller på att byggas så den såg verkligen ut som den byggarbetsplats som den ju var. Det fanns apparater, verktyg, maskiner, burkar och arbetare lite överallt i lokalerna. Rören syntes under taken och massor av kablar och sladdar hängde ner som lianer i djungeln.

Det var en imponerande byggnad. Det var stort, allt var stort. Särskilt imponerade idrottshallen. Det blir en riktig fin hall tror jag. Redan i detta skede tycktes akustiken vara riktigt bra.

Det var svårt att se vilka funktioner olika rum och salar skulle få. Det fanns diverse utrymmen både här och där såg det ut som. Det fanns t ex några “mysutrymmen” gömda under t ex trappor. Naturligtvis trevligt, men samtidigt en liten mardröm för “vaktande” personal. Sådana utrymmen kan naturligtvis också bli tillhåll för oönskade aktiviteter. Kanske undrade man lite över att det var ganska mörkt i lokalerna och att så många rum saknade fönster.

Helhetsintrycket var dock mycket positivt av den blivande Holmängenskolan – en skola som uppfyller alla miljö- och hållbarhetskrav som finns. Skolan är i stort sett helt byggd i trä och det syntes trä av olika slag överallt. På taken finns det naturligtvis solpaneler. Skolan kommer i princip att bli helt självförsörjande på el. (Se Sernekes hemsida.)

Det kommer att gå ungefär 430 elever från F-6 på skolan. En del av skolan ska även fungera som förskola med nästan 100 barn. Skolan kommer att tas i bruk hösten 2024 och kostnaden hamnar på ungefär 277 milj kr. (TTELA har skrivit en del om Holmängenskolan – “Snart är stommarna uppe på Holmängenskolan”.)

Imorgon sammanträder fullmäktige. Då ska budgeten för nästa år beslutas. Sammanträdet börjar kl 13.00 och kan ses i direktsändning på kommunens webb-TV.

Kategorier:BUN 2023, Holmängen

Budget 2024: Förslaget från MBP

18 juni, 2023 Lämna en kommentar

Medborgarpartiet (MBP) har lämnat ett eget förslag till MRP 2024-2026. Förslaget utgår:

“från kommunstyrelsens ordförandes förslag”

Kommunstyrelsens ordförandes förslag är den officiella beteckningen på budgetförslaget från de styrande partierna. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.)

Medborgarpartiet har lämnat sitt mest ambitiösa budgetförslag någonsin. På 7 sidor beskriver partiet sina tankar och idéer kring läget i framför allt de tre största nämnderna. Budgetförslaget är utförligt och det innehåller mycket fakta. Partiet har definitivt lagt ner mycket tid och jobb på att utarbeta det.

Medborgarpartiet (MBP) börjar som sig bör med en inledande text. Den är ganska kortfattad och det visar sig snabbt att MBP har samma analys av det ekonomiska läget som de flesta andra partier. Det är bara M+L som skiljer sig åt (se “Budget 2024: Förslaget från M+L”).

MBP skriver:

“Det ekonomiska läget är ansträngt under 2023 och kommer så att vara även under 2024 troligen kan en viss ljusning skönjas 2025 och framåt.”

I det ansträngda läget ska politiker och tjänstepersoner uppmärksamma följande:

“Vid tillfällen då en förändring/ utveckling av verksamheter skall göras måste den föregås av en konsekvensbeskrivningar där ekonomin redovisas. Målbild och tid för uppföljning och utvärdering samt vilka åtgärder som skall vidtas om målet inte blev som förväntat skall finnas med.”

Medborgarpartiet sitter inte i den positionen att de kan bestämma detta, även om det kan vara kloka ord eller att partiets förslag skulle antas. Å andra sidan är jag ganska övertygad om att nämnder och förvaltningar resonerar på liknande sätt vid förändringar och utveckling av verksamheter, i varje fall i dessa ekonomiskt bistra tider. Och att åtgärder ska vidtas om målen inte blir som förväntat hoppas vi att alla nämnder och styrelser arbetar med. Den här diskussionen hör emellertid mer hemma i en styr- och ledningsmodell än i ett budgetbeslut.

Medborgarpartiet anser att resultatutjämningsreserven (se “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag”), RUR, ska användas nästa år. Det har partiet gemensamt med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna (se “Budget 2024: Förslaget från SD”). MBP är mycket tydliga med att RUR-pengarna ska användas enbart till att:

“motverka uppsägning av personal under detta ekonomiskt svåra år.”

Medborgarpartiet föreslår kommunfullmäktige att följande verksamheter erhåller medel ur RUR för att motverka uppsägning av personal:

  • “Ingen uppsägning av personal inom Barn- och utbildningsnämnden, 7,9 mkr”
  • “Ingen nedläggning av Lanternan inom Barn- och utbildningsnämnden, 3,4 mkr”
  • “Ingen nedläggning av Solrosen i Brålanda inom Samhällsbyggnadsnämnden, 2,6 mkr”
  • “Ingen reducering av antal medarbetare inom ASI inom Socialnämnden, 3,1 mkr”

Medborgarpartiet vill ianspråkta 17,0 milj kr av RUR för verksamhetsåret 2024. Det är alltså 17 milj kr utöver de styrande partiernas tilldelning i sitt budgetförslag.

Medborgarpartiet motiverar sedan förslagen. Samtidigt redogör MBP för de förändringar partiet vill se i den kommunala politiken. Det blir en slags upprepning av partiets valplattform och det ligger, som jag ser det, utanför budgetdiskussionen. Sådana förslag ska föras fram i andra sammanhang t ex i motioner. Förslag som sedan ska utredas och kostnadsberäknas. MBP nämner inget specifikt om kostnader i sin redogörelse.

Medborgarpartiet skriver att partiet vill att:

“barn- och utbildningsnämnden mer aktivt skall arbeta för alternativ till förskolan. Många familjer skulle vilja välja en dagbarnvårdare istället.”

MBP menar att kommunen skulle spara pengar om fler vårdnadshavare valde dagbarnvårdare i stället för förskola. MBP nämner i detta sammanhang inget om den enskilda pedagogiska omsorgen. Den torde höra till en sådan här diskussion. Jag tror att MBP underskattar de stora fördelarna för barnen och deras framtid med att de går i den kommunala förskolan.

Partiet motiverar varför det vill ha kvar Solrosen i Brålanda och pekar på den:

“sociala samvaro som finns där och en samlingspunkt för ortens många gånger ensamma invånare.”

Medborgarpartiet passar i sammanhanget på att ge en känga åt kommunens investering i “Framtidens kök”, vid Torpaskolan:

“Än en gång ser vi resultatet av en investering som ger ökade kostnader i form av hyra och personal som inte fanns med vid projekteringen.”

Det finns mycket att säga om kommunens investeringar, kostnadsberäkningar, underhåll mm, men även denna diskussion torde ligga utanför ett budgetförslag.

Medborgarpartiet ger stort utrymme åt att beskriva sina tankar om socialnämnden och dess verksamheter. Partiet passar också på att ge en utförlig tillbakablick på frågor som MBP har drivit tidigare, och fått avslag. Likt Sverigedemokraterna vill MBP lyfta frågorna igen.

Det gäller en motion där personer med behov av trygghet och omvårdnad skulle ges förtur i bostadskön till de trygghetsboenden som finns. MBP tar även upp frågan om fler servicehus och varför de lades ner för ett antal år sedan. I det motståndet stod för övrigt Vänsterpartiet på samma sida. (Se “NEJ (V)I VILLE INTE LÄGGA NER FLER SERVICEHUS!”.)

Medborgarpartiet har ett längre resonemang kring “heltid som norm” och “toppar och dalar i omvårdnad under dagen”. Det är som jag ser det förslag som MBP får motionera om eller helt enkelt lägga i socialnämnden.

MBP är mycket engagerade i sociala frågor och har en hel del bra tankar. Det kan faktiskt en vänsterpartistisk bloggare tycka, en bloggare som sällan skriver om socialnämndens verksamhet.

MBP avslutar sitt budgetförslag med flera förslag kring uppskjutna eller bortprioriterade investeringar. Jag har egentligen inte tagit upp investeringarna i de här bloggarna och lägger därför också MBP:s investeringsförslag åt sidan.

Medborgarpartiet och Vänsterpartiet hamnar väldigt nära varandra med sina budgetförslag. MBP delar ut 4,3 milj kr mindre än Vänsterpartiet, men det är i sammanhanget en mindre summa. Kanske är likheten i de båda förslagen ett tecken på att de är genomtänkta – och bra.

Medborgarpartiet förutsätter att det finns 17 milj kr kvar i RUR att använda sig av nästa år. Det tror jag att det gör, men om innevarande år skulle gå “helt åt skogen”, och bokslutet visa ett mycket stort underskott, så har inte MBP förklarat hur kommunen ska finansiera de 17 miljonerna som partiet vill ta från RUR. Inte heller nämns något om hur partiet tänker, om inte en viss ekonomisk ljusning kan skönjas 2025. Men det är naturligtvis en senare fråga.

Med denna blogg avslutar jag redovisningen av de fem budgetförslag som ställs mot varandra på onsdagens kommunfullmäktige.

==

Kategorier:Budget 2024, Medborgarpartiet