Arkiv
BUN: En gång till…
Utbildningsfrågor tycks beröra vänersborgarna. Mina tre senaste bloggar om det kommande sammanträdet i Barn- och Utbildningsnämnden (”Saknade ärenden”, ”BESPARINGSÅTGÄRDER!!” och ”Katastrof 2016”) har haft drygt 1.500 besök. Och igår (fredag) hade också TTELA en artikel om de kommande, befarade nedskärningarna. Säkert läst av betydligt fler än 1.500… Och dessutom en ledare signerad UA.
I TTELA-artikeln intervjuas Barn- och Utbildningsnämndens (BUN) ordförande Mats Andersson (C). Andersson säger, enligt TTELA:
”Det vore orimligt att genomföra personalminskningar för att täcka hela det prognosticerade budgetunderskottet på 22,8 miljoner under 2015.”
Ja, det är inte bara orimligt. Det är omöjligt. Personalen har uppsägningstider (6 månader) som gör att det faktiskt är teoretiskt omöjligt att avskeda så många personer att det går att spara ihop denna enorma summa.
Exempel. Säg att du säger upp personal den 15 april, samma dag som BUN:s sammanträdesprotokoll justeras. De uppsagda, som alltså har 6 månaders uppsägningstid, ”får gå” den 15 oktober. Hur många anställda måste du då säga upp för att spara in 22,8 miljoner kr fram till årsskiftet?
Det är också omöjligt att säga upp personal av den enkla anledningen att pedagogerna behövs i förskolan och skolan… Och det är väl egentligen detta som gör mig lite fundersam – när ordförande Mats Andersson använder formuleringen:
”…för att täcka hela…”
Borde inte nämndens ordförande istället ha sagt till TTELA att det helt enkelt är orimligt att genomföra personalminskningar nu när antalet elever ökar så dramatiskt? Punkt.
Men det gör inte ordförande Andersson.
På mig tycks det som om ordförande Andersson istället håller dörren öppen för vissa personalminskningar – och det redan i år. Och det är oroväckande. Mycket oroväckande. Antalet elever i grundskolan har ju faktiskt ökat under senaste året med 236 elever. Och skolbarnomsorgen med 124 nya barn.
Det behövs fler pedagoger i förskolan och skolan… Betydligt fler… Borde man inte som nämndsordförande se det? Och argumentera för det?
Inte Mats Andersson (C).
Ordförande Mats Andersson (C) säger också till TTELA att:
”… kommunen fick ta över en organisation som gav ett totalt underskott på 17,1 miljoner förra året av det gamla styret.”
Förutom att jag undrar vem som Mats Andersson menar är ”kommunen” och om det förra styret inte också var ”kommunen”, så får man väl ändå säga till den förre ordförande Lena Eckerbom Wendels (M), och hela minialliansens
försvar, att det var inte de som röstade igenom den nuvarande organisationen. Det var bland annat Mats Anderssons partikamrater i centerpartiet som gjorde det…
Den stora elevökningen förra året, och som fortsätter i år, kan ingen lokal politiker göras ansvarig för. Inte ens Lena Eckerbom Wendel…
Annars får vi se hur det går på måndagens sammanträde. Med all sannolikhet kommer BUN att skicka förvaltningens sparförslag vidare till KSAU utan att ta ställning till de olika sparåtgärderna. BUN har ju redan beslutat (i januari) att begära mer pengar för 2015 av fullmäktige, 23,4 milj kr.
Om BUN nu kan agera så… Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) krävde ju faktiskt:
”Barn- och Utbildningsnämnden uppmanas därför att till kommunstyrelsen även redovisa vilka åtgärder man tänker vidta för att säkerställa att verksamheten drivs inom beslutad budget för 2015.”
Formuleringen ”redovisa vilka åtgärder man tänker vidta” känns tung… Det tolkar jag egentligen som att KSAU vill att BUN faktiskt redan på måndag beslutar om konkreta sparåtgärder. Men i förvaltningens förslag till beslut, som jag antar också omfattas av nämndens ordförande Mats Andersson, så står det:
”upprättat dokument kommer att utgöra förslag till beslut om åtgärder … om ingen ramökning erhålles.”
”om ingen ramökning erhålles”
Det betyder, som jag uppfattar det, att inga beslut om besparingsförslag ska fattas på måndag. BUN tänker bara skicka bollen tillbaka till KSAU för att KSAU först ska ta ställning till ramökningen…
Det känns som att det finns en intressekonflikt här mellan KSAU och ledningen för BUN… Ingen vill ha bollen, ingen vill ta ansvaret. Eller?
Men vi får, som sagt, se hur ordförande Mats Andersson tänker hantera frågan på måndag. Både han och 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S) har säkert nära kontakter med sina partirepresentanter i KSAU, Bo Carlsson (C) respektive Marie Dahlin (S). Som sinsemellan naturligtvis har kontakter…
Till syvende og sidst är det fullmäktige som tar ställning i pengafrågan. Och när det blir, det vet jag inte. Och, under tiden, undrar jag vilka direktiv som förvaltningschefen ger alla förskolechefer och rektorer… Ska förskolecheferna och rektorerna utgå från den budget de hade förra året? Eller, ska de säga upp anställda? Eller, ska de anställa fler personal till alla nya elever?
Och vad händer om rektorerna säger nej till att ta emot fler elever därför att det är fullt…? Vilket de har rätt att göra… Skollagen:
”Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation.”
Vad som än händer, så behandlas kommunens anställda på förskole- och grundskoleområdet bedrövligt dåligt av kommunens ledande politiker. Det tycks finnas föga respekt för rektorernas och den pedagogiska personalens arbete och kompetens. Naturligtvis något som i sista hand drabbar barn, elever och föräldrar.
Det som jag beskrivit nu gäller pengarna för i år, 2015.
Nämnden ska på måndag också ta ställning till Mål- och Resursplanen, dvs budgeten, för 2016. Det är alltså två olika ärenden, båda lika tunga.
Det framgår kanske inte helt tydligt i t ex TTELA.
Och för 2016 är det alltså, som framgått av mina tidigare bloggar, lika risigt och krisigt. BUN har fått sig tilldelat samma summa pengar för 2016 som för 2015. Pengar som alltså inte ens räcker till 2015. De kommer naturligtvis aldrig att räcka för 2016 heller.
I detta ärende nöjer sig med all säkerhet BUN med att skicka tillbaka ärendet till kommunstyrelsen med de beskrivningar och konsekvenser på besparingsåtgärder som förvaltningen har sammanställt. Svaret blir alltså, typ – ”visst, om ni inte ger oss de resurser vi behöver, så får det väl bli så, men då tvingas vi dra ner på detta och detta, och det får de här och de här konsekvenserna…”
Det skulle förvåna mig mycket om något annat händer, t ex att socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna eller sverigedemokraterna slår näven i bordet och säger – stopp och belägg! Det här förslaget är omöjligt! BUN måste ha mer pengar!
Som Vänsterpartiet tänker göra på måndag…
Förresten.
I den förra bloggen (”Katastrof 2016”) blev inte siffrorna i tabellen över förslag till besparingsåtgärder inför 2016 helt rätt. Jag återger därför det riktiga tabellen här. (Ändringarna är markerade med gult.)
De där tre nollorna på punkt 12 var ett rent skrivfel. (Tack för påpekandet ME.) När det gäller modulerna (paviljongerna), så kommer dessa tydligen att placeras ut på de berörda skolorna ”vilket som”. De går helt enkelt inte att vara utan. Anser förvaltningen. Vi får se vad kommunstyrelsen anser… Modulerna innebär i varje fall en kostnadsökning med 1,5 milj kr under 2016, och därför skall denna post ha ett minus framför.
Så nu har jag samma siffror som Barn- och Utbildningsförvaltningen…
Det ska bli ”intressant” att se hur de gamla maktbärande partierna tänker hantera de två ärendena på måndag, budgeten för 2015 respektive budgeten för 2016. Historiskt har ju samtliga partier, med visst undantag för miljöpartiet (ibland…), faktiskt skurit ner anslagen drastiskt för barnen och ungdomarna utan några som helst skrupler. Ska vi få se något liknande nu också?
Samtidigt anar jag också vissa motsättningar mellan politikerna i BUN och deras partikollegor i kommunstyrelsen (KS) och kommunfullmäktige (KF). Och här har det, också historiskt, visat sig att ”skolpolitikerna” i BUN har stått sig slätt mot Marie Dahlin (S), Lars-Göran Ljunggren (S), Bo Carlsson (C) och Gunnar Lidell (M).
Problemet blir inte heller bättre av att det också är ytterst vanligt att betongpartiernas representanter röstar på ett sätt i nämnden och på ett annat sätt i kommunstyrelsen (KS) och kommunfullmäktige (KF). Samma personer alltså. De brukar säga att i nämnden ser de allt ur nämndens perspektiv, medan de i KS och KF ser alltihop ur hela Vänersborgs perspektiv. Det innebär alltså att de medvetet, öppet och ärligt, erkänner att de sitter på två eller flera stolar. Vilket för mig är helt omöjligt att få ihop. Om BUN-ledamöterna anser att barnen och ungdomarna behöver mer pengar till fler pedagoger, ordentlig skolmat, hyfsad städning, kvällsöppet på några förskolor – då måste de väl tycka det som ledamöter i fullmäktige också?!
Kan man väl tycka? Fast det gör inte ledamöterna från betongpartierna som S, C, MP, M, FP och KD… (SD tycker inget alls…)
Sedan kan jag inte låta bli att tänka på valresultatet. Idag igen.
Vänsterpartiet, som alltid har velat satsa på förskolan och skolan i Vänersborg, fick ju bara 11,67% av rösterna. De partier, som nu har avgörandet i sin hand, fick ju en överväldigande majoritet. Är det bara så att jag tillhör en liten betydelselös minoritet av vänersborgare? En liten betydelselös minoritet som vill satsa på förskola och skola? Mot alla andra. Som anser att andra saker är viktigare. Typ hamnen i Vargön, arenan… Och att Vänsterpartiet, och jag, därför istället borde vara tysta och acceptera neddragningarna på kommunens barn och ungdomar?
Kanske det.
Vi får se. Ulla Andersson uppmanade i TTELA vänersborgarna att ge sig ut på gator och torg och demonstrera mot nedrustning av skolan och för en upprustning.
Och det är nog den bästa idé UA har haft på länge. Vi kanske är en stor minoritet…
BUN: Katastrof 2016
Det händer inte så ofta, men med den förra bloggen och med denna, så känner jag en stor olust mot att skriva. Faktiskt är det ännu värre, jag känner just nu även en stor olust till den vänersborgska kommunalpolitiken överhuvudtaget.
Men samtidigt är det ju så som väljarna vill ha det, de meddelade ju sin vilja den 14 september. Fast det är i och för sig inte direkt någon tröst.
I tisdags skrev jag en omfattande blogg (se ”BESPARINGSÅTGÄRDER!!”) över de sparåtgärder som förvaltningen redovisar inför Barn- och Utbildningsnämndens (BUN) sammanträde på måndag.
Bakgrunden är ju att BUN prognosticerar ett underskott på 22,8 milj kr för i år och har fått i uppdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) att ta fram sparåtgärder. KSAU:s order till BUN löd:
”Barn- och Utbildningsnämnden uppmanas därför att till kommunstyrelsen även redovisa vilka åtgärder man tänker vidta för att säkerställa att verksamheten drivs inom beslutad budget för 2015.”
BUN kommer inte att kunna bedriva verksamheten ”inom beslutad budget”. Elevantalet har under det senaste året, på grund av framför allt anhörighetsinvandring, ökat alltför kraftigt för att detta ska vara möjligt. BUN skulle ”bara” kunna spara 5,6 milj kr och det genom åtgärder som drar ner kvaliteten och servicen i verksamheten på ett dramatiskt och närmast absurt sätt.
Vänsterpartiet skrev i ett yrkande på nämndens marsmöte:
”Den stora ökningen av antalet barn och ungdomar är i högsta grad en kommunal angelägenhet i sin helhet och inte bara en fråga för Barn- och Utbildningsnämnden. Därför måste kommunen ta ett solidariskt ansvar och se till att förskola och skola får täckning för sina ökade kostnader.”
Det är inte nog med eländet 2015.
Samtidigt som ”arbetet” med budgeten för i år håller på, så pågår ett parallellt arbete med budgeten för nästa år, 2016. Mål- och Resursplanen (MRP) för 2016 ska tas i kommunfullmäktige redan i juni.
Och det är väl inte svårt att gissa att om BUN går back 22,8 milj kr i år, så ser det ännu mörkare och dystrare ut 2016. Underskottet kommer att fortsätta att öka. Det är inte bara det att alla nyanlända barn och elever går kvar i kommunens förskolor och grundskolor även nästa år – det tillkommer nya hela tiden.
Och…
I de anvisningar till budget 2016 som betongpartierna har lagt i kommunstyrelsen så har inte BUN fått en enda krona mer än nämnden fick 2015!! Tvärtom, när avdrag har gjorts för sänkt 
internränta mm så har nämnden fått 3 milj kr mindre år 2016 än år 2015…
Ja, ni läste rätt. I anvisningarna (”budgetförslaget”) för 2016 som det styrande triumviratet (socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister) har lagt och i det, i det närmaste identiska, ”motförslag” som minialliansen lade, så har inte BUN fått en enda krona mer än nämnden fick 2015. Vilket alltså inte ens räcker till utgifterna 2015.
Vi står inför en katastrof i Vänersborg.
Sju fackförbund protesterar. Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Vision, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Psykologförbund, Lärarförbundet och Lärarförbundets skolledarförening har den 31 mars lämnat ett gemensamt yttrande om MRP 2016. Fackförbunden skriver:
Den föreslagna budgeten för Barn- och Utbildningsnämnden rimmar mycket illa med nämndens inriktningsmål samt kommunens vision. Fackförbunden ser inte hur ramanpassningen överhuvudtaget är möjlig att genomföra när elevantalet ökar kraftigt. Dessa barn ingår i både fritidshem, förskola samt grundskola och för att ge dessa barn goda förutsättningar att verka i samhället krävs en utökad ram, inte en ramanpassning!”
Fackförbunden yrkar att:
”Barn- och Utbildningsnämnden kompenseras för utökat barnantal inom fritidshem, förskola och grundskola samt övriga ökade kostnader.”
Hjälper protesten? Hjälper det att fackförbunden förklarar sig oeniga med arbetsgivaren?
Jag vet inte. Hela situationen känns mardrömslik.
Om det inte händer något mer, utan att det är de föreslagna anvisningarna som kommer att röstas igenom och gälla 2016, så tvingas BUN till en lång rad besparingar. Då kommer alla de besparingar, som förvaltningen beskrev skulle kunna komma i åtanke redan för 2015, definitivt att gälla 2016. Och då få full effekt.
Så här ser förslaget till besparingsåtgärder för 2016 ut:
Att det är tomt på vissa ställen beror på att dessa åtgärder inte innebär några besparingar, istället handlar det om framtida uteblivna utgifter. Utom då den sista raden, personalminskningar. Här är det bara att avskeda så många pedagoger som behövs för att få budgeten ”i balans”. Här går det också att vara ”flexibel” och laborera lite som man vill… Vill man t ex inte minska på kostnaderna för skolmåltider kan man ju istället avskeda ytterligare några pedagoger… (Vill du veta mer om varje besparingsåtgärd, så kan du läsa den förra bloggen, ”BESPARINGSÅTGÄRDER!!”.) (OBS! Mina beräkningar skiljer sig av någon anledning från förvaltningens med 300.000 kr. Jag vet inte varför, men i sammanhanget är det väl att betrakta som ”småpengar”…)
Det har bara gått drygt ett halvår sedan valet, ett val där samtliga partier försökte övertrumfa varandra i vem som satsade mest och bäst på förskola och skola. Och nu närmar sig sanningens ögonblick…
Kommer det styrande triumviratet av socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister verkligen att driva igenom de enorma besparingarna? Och tänker den oppositionella minialliansen bestående av moderater, folkpartister och kristdemokrater att uppmuntra och heja på?
Och sverigedemokraterna att i vanlig ordning lägga ner sina röster…?
Jag vet ärligt talat inte vad som kommer att hända. Men partierna har ju faktiskt spelat ut sina kort i kommunstyrelsen, och på korten stod det ”spara! spara! spara!”. Fast spelet är fortfarande inte slut. Det återstår några omgångar och det finns fortfarande fler kort att spela ut.
Kanske hoppas partierna att det ska falla ner ett trumfkort från himlen, att regering och riksdag ska besluta om att kommunerna ska få ökade bidrag till den pedagogiska verksamheten?
Jag vet som sagt inte, men jag vet i varje fall en sak. Vänsterpartiet anser fortfarande, precis som vi skrev i det yrkande som lades i BUN i mars (se ovan), att de ökade kostnaderna för den stora ökningen av barn och ungdomar måste bäras solidariskt av hela kommunen. Om BUN ska göra det ensamt, så skulle konsekvenserna för kommunens barn och ungdomar bli oöverstigliga och katastrofala. Det har Barn- och Utbildningsförvaltningen redovisat med all önskvärd tydlighet i sin konsekvensbeskrivning. Kommunstyrelsens anvisningar till budget för 2016 är totalt orimliga och leder med all sannolikhet också till att Vänersborgs kommun kommer att bryta både mot Skollagen och Arbetsmiljölagen.
Vänsterpartiet säger alltså ett bestämt nej till besparingar och neddragningar i förskolan och grundskolan. Barn- och Utbildningsnämnden måste kompenseras ekonomiskt.
.
PS. På punkt 12 i tabellen, ”Ompröva beslut gällande planerad kompetensutveckling” ska den rätta siffran vara 1.125.000 kr. (10/4)
BUN: BESPARINGSÅTGÄRDER!!
Förskolan och grundskolan i Vänersborg är i kris, i en stor ekonomisk kris.
Förra året redovisade barnomsorgen och grundskolan (inklusive grundsärskola och skolbarnomsorg) ett underskott på 10,2 milj kr. I år visar prognosen ett underskott på hela 
22,8 milj kr.
Det är inte mycket att göra åt underskottet från förra året. Men kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har bestämt att Barn- och Utbildningsnämnden (BUN) ska ta fram besparingsåtgärder för i år. Och den uppgiften accepterade BUN. På det förra sammanträdet med BUN fick förvaltningen följande uppdrag av en majoritet av nämnden, dock inte av Vänsterpartiet och Välfärdspartiet (se ”Spara? Spara! Spara?”):
”Att ärendet återremitteras med uppdrag till förvaltningen att ta fram ytterligare förslag till fler åtgärder samt konsekvensanalys inklusive redovisning av kostnadstäckning. Konsekvensanalysen ska innefatta redovisning av kostnadstäckning samt hur nämndens möjlighet till lagföljsamhet och uppfyllelse av nationella mål påverkas.”
Barn- och Utbildningsförvaltningen har gjort sitt jobb. På måndag, den 13 april, lägger den fram sina besparingsförslag för nämnden.
Det visar sig emellertid, inte helt oväntat, att det inte är mycket att göra åt årets underskott, inte det heller. Det är helt enkelt inte möjligt att spara över 20 milj kr i år. Det beror bland annat på att personal har en uppsägningstid vilket gör att det inte bara går att avskeda 40-50 personer med omedelbar verkan. Och således går det inte att spara alla miljoner i år.
Förvaltningen ser dock teoretiskt möjliga besparingsåtgärder på 5,62 milj kr för i år. Och det kan man väl lugnt säga – i praktiken kan BUN inte ens spara detta. (Jag är rätt övertygad om att förvaltningen anser det också.) Sanningen är att BUN egentligen inte kan spara någonting. Sanningen är att BUN behöver mer pengar. Och BUN måste få pengar till sitt underskott. Ja, BUN behöver egentligen ha ännu mer pengar för att kunna höja kvaliteten i sina verksamheter.
Innan jag redogör för de besparingsåtgärder som förvaltningen har tagit fram, så vill jag återigen påpeka att bakgrunden till BUN:s underskott är att ett stort antal barn och elever, helt oväntat, började i kommunens förskolor och skolor förra året. Och ökningen fortsätter i år också.
”Under senaste året (140315-150315 …) har elevantalet i grundskolan ökat med 236 elever. Skolbarnomsorgen har under februari 2014 till februari 2015 … tagit emot 124 nya barn.”
Det är den här ökningen, snarare ökningarna (både 2014 och 2015), som har fått nämnden att fatta beslut om att hyra in moduler till Rånnum, Granås, Norra, Onsjö och Öxnered för att helt enkelt klara ”anstormningen” till hösten. Och den första åtgärden till besparing är att inte genomföra detta beslut…
Förvaltningen anser, helt riktigt, att denna besparingsåtgärd, att inte hyra in moduler, inte är genomförbar. Konsekvenserna blir också att kommunen kommer att bryta mot både Skollagen och Arbetsmiljölagen.
Nästa besparingsåtgärd, som förvaltningen redogör för, är att flytta en förskoleavdelning i Frändefors, som just nu finns i lokaler som hyrs av missionskyrkan, till Frände- respektive Dalboskolan. Den här åtgärden sparar dock inga pengar i år (jag antar att lokalerna har uppsägningstid), men den sparar 135.000 kr nästa år. Förvaltningen ser positivt på denna besparingsåtgärd. Och är den möjlig, utan att det till exempel blir för stora barngrupper, så anser säkert nämnden det också.
Besparingsåtgärd 3 är att inte bygga någon ny förskola i centrala Vänersborg. Det var ju tänkt att en ny förskola skulle byggas i kvarteret Hönan. Denna förskola skulle ersätta tre andra förskolor som har en dålig arbetsmiljö för både barn och vuxna. Naturligtvis kan man strunta i att bygga nytt och låta folk vara kvar på de gamla uttjänta 
förskolorna…
Nu börjar jag få ont i magen…
Besparingsåtgärd nummer 4: Stäng Nattugglans förskola, den öppna förskolan Sirius och avveckla Familjeförskolan.
Dessa åtgärder sparar 596.000 kr i år (och 3.390.00 kr nästa år). Förvaltningen anser att det här inte skulle strida mot någon lagstiftning, men att det skulle skapa stora problem att stänga Nattugglan för de föräldrar, varav många ensamstående, som arbetar på kvällar, nätter och helger. Sirius är kommunens enda öppna förskola och är bland annat en del i satsningen:
”tidig upptäckt och tidiga insatser samt en möjlighet för vuxna och barn att få möjlighet till kontakt med andra myndigheter.”
Kommunen borde egentligen ha fler öppna förskolor. (Som kommunen hade på den tid jag var nybliven förälder…)
Vi går vidare med den femte besparingsåtgärden. Förvaltningen har räknat ut att nämnden kan spara 1.075.000 kr i år (och 2 milj nästa år) genom att minska öppethållandet på förskolorna och fritidshemmen med en timme per dag och att ta bort kvällsöppet på Vänerparkens förskola.
Inte heller denna åtgärd bryter mot Skollagens bokstav (”bara” mot dess intention), men däremot åsamkar den föräldrar stora bekymmer. Det gäller t ex föräldrar som pendlar eller som har andra arbetstider än ”kontorstider”, exempelvis affärsanställda.
”Fritidsverksamhet för elever 10-13 år föreslås att anordnas endast som öppet fritids på eftermiddagar. Eventuella tillsynsbehov på andra tider tillgodoses ej.”
Den innebär vad jag förstår att fritidshemmen blir lite av en traditionell ”fritidsgård”. Ungdomarna kommer och går som de vill och den pedagogiska verksamheten lyser med sin frånvaro. Kanske serveras inte heller mellanmål etc. Besparingen beräknas till 1.225.000 kr (och 3.520.000 kr nästa år). Åtgärden bryter inte mot Skollagen.
Förvaltningen går vidare…
Som 7:e besparingsåtgärd föreslår förvaltningen att utbildningskraven avseende personal inom pedagogisk omsorg ska ändras.
Det står inte så mycket mer i handlingarna än detta. Jag förmodar att åtgärden innebär att utbildningskraven sänks och därmed att lönenivåerna blir lägre. Jag vet dock inte. Det står inte heller hur mycket som sparas med denna åtgärd.
Sedan vill förvaltningen göra en besparing på Dalbo-, Frände- och Röseboenheterna. Det här är förvisso en slags besparing, men samtidigt så använder dessa enheter pengar som de inte har. De gör alltså ett budgetunderskott, något som ur nämndspolitisk synpunkt inte är ok.
I handlingarna står det ytterst kort att det vikande elevantalet på dessa skolor påverkar möjligheterna till en hållbar arbetsorganisation. Jag vet inte riktigt vad det innebär, men nämnden har lovats fördjupad information om dessa enheter. Dock inte denna gång tydligen.
Pengamässigt handlar denna åtgärd om 700.000 kr (och 1,4 milj kr nästa år).
Som 9:e åtgärd samlar förvaltningen några mer eller mindre, som jag ser det, desperata åtgärder:
”Förändra köpta tjänster avseende skolmåltider, kommunal städning och vaktmästeri”
Och det är klart att man kan spara pengar genom att städa mindre, eller inte alls, att servera barnen och eleverna (ännu) färre köttbullar (eller inga alls) eller att strunta i att laga bänkar och stolar…
Förvaltningen räknar optimistiskt med att förskolorna och skolorna skulle kunna spara upp mot 5 milj kr nästa år på enbart skolmåltiderna genom att bland annat servera enklare luncher…
Naturligtvis kan BUN också spara pengar, i varje fall på sikt, genom att låta bli att investera. Bättre ventilation och sådant tjafs på förskolor och skolor kan ju kvitta… Det är ju bara barn och ungdomar det handlar om. Det viktiga är att de anställda på kommunhuset får bra luft. De ska ju fatta och verkställa så många bra beslut… (OK, där gick jag kanske lite för långt… Men det känns som att det börjar bli lite mycket nu…)
Åtgärden lär kunna ifrågasättas i förhållande till Arbetsmiljölagen…
Och om man ändå ska spara på mat och städning kan man ju också spara på datorer, iPads och andra IT-verktyg. Kanske kan skolorna till och med vara utan internet?
Förvaltningen har inte presenterat några siffror på vad besparingar på investeringar i IT-verktyg kan ge i pengar. Det beror naturligtvis på hur mycket BUN vill, eller tvingas, spara. Åtgärden lär för övrigt inte vara förenlig med Skollagen.
Självklart går det också att spara på kompetensutveckling, 550.000 kr i år (och 1.125.000 kr nästa år).
En satsning på lärarlyftet (en legitimationsgrundad utbildning) kan ju kvitta, förskolechefer behöver inte gå någon rektorsutbildning, osv.
(Orkar ni fortfarande läsa…?)
Sparar man på mat, städ, reparationer, ventilation, datorer osv, så kan man självklart också spara på material. Låter vi bli att köpa läroböcker och andra relevanta lärverktyg så kan man antagligen spara en miljon kr i år (och det dubbla nästa år). Nämnden kan ju, när den ändå håller på, också bryta mot Skollagen, och strunta i Skolinspektionens kritik, och låta bli att satsa på skolbibliotek…
Och till sist…
Det klassiska…
Personalminskningar!
Men som tidigare sagts, personalminskningar kan inte ge ”full effekt” förrän nästa år. Detta på grund av uppsägningstider mm. Men visst, det finns möjligheter att spara på personal redan i år. En del av ovanstående åtgärder innebär till exempel vissa minskningar av personal. Sedan kan man ju också låta bli att ersätta folk som går i pension eller låta bli att återbesätta visstidsanställningar. Förvaltningen ska räkna vidare på detta, och nämnden får säkert ytterligare material på måndag.
Men redan nu slår förvaltningen ifrån sig när det gäller personalminskningar. Den skriver rakt på sak. Jag citerar:
”Personalminskningar inom ovan nämnda verksamheter kan inte ses som en genomförbar åtgärd utifrån tidigare budgetanpassningar, ökat barn- och elevantal och ökad nyttjandegrad på förskola och fritidshem. Personalminskningar innebär organisationsförändringar, försämrad servicenivå, ökad arbetsbelastning samt bortprioritering av arbetsuppgifter. Barn och elever får försämrat stöd i sin utveckling mot målen. Det föreligger stora behov av särskilda insatser gällande till exempel modersmålsstöd/undervisning och studiehandledning. Från och med höstterminen 2015 gäller nya behörighetskrav vilka ej står att uppfylla vid en så kraftig personalminskning om gällande arbetsrättsregler ska efterlevas. Personaltätheten i kommunen ligger redan idag under rikssnitt och jämförbara kommuner, enligt Skolverkets kommunblad 2013. Särskilt inom förskole- och fritidsverksamheten har vi sett en ökad frånvaro/ohälsa bland personalen samt en ökning av antalet incidentrapporter i båda verksamheterna.”
Det här avsnittet tål att läsas flera gånger. Det är inte bara ett sätt för förvaltningen att ”friskriva” sig från konsekvenserna av personalminskningar, det visar på vad som faktiskt inträffar om personalminskningar blir verklighet. Det behöver väl inte heller nämnas att personalminskningar står i strid mot både Skollagen och Arbetsmiljölagen…
Förvaltningen har alltså tagit sitt uppdrag på yttersta allvar. Förvaltningen har funnit 14 åtgärder som leder eller kan leda till besparingar under innevarande år – 2015!
Av dem så kan kanske, enligt min mening, åtgärd 2 (flytt av förskoleavdelning i Frändefors) och 8 (få ordning på ekonomin på Frände och Dalbo) diskuteras seriöst. Även åtgärd 6 (”öppna fritids”) och åtgärd 7 (ändra utbildningskraven av personal inom pedagogisk omsorg) tillhör nog denna kategori. Kanske. För övrigt så finns det, som jag ser det, inga som helst möjligheter till besparingar.
Herregud! Problemen i förskola och grundskola är ju precis tvärtom.
Under senaste året har ju elevantalet i grundskolan ökat med 236 elever och skolbarnomsorgen med 124 nya barn!!
Och dessutom måste Vänersborg öka kvaliteten på utbildningen så att fler elever går ur grundskolan med fullständiga betyg. Och bättre betyg. Och barngrupperna på förskolan måste bli mindre. Osv. Osv.
Det finns hur mycket som helst att göra i Vänersborg! Massor! Men inte besparingar på våra barn och ungdomar…
Vi pratar alltså innevarande år, 2015, i detta ärende och i denna blogg. Det ser i och för sig inte ut att bli nåt bättre nästa år, 2016. Men det återkommer jag till.
Som sagt, Barn- och Utbildningsförvaltningen har nu fullgjort sitt uppdrag. Och nu är det upp till politikerna att bestämma.
Och tänk! Jag vet inte om betongpartierna (=socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna) menar allvar när de kör vidare i besparingarnas tecken. Eller om allt sker för syns skull, och när det verkligen gäller så får BUN sina pengar.
Jag vet inte.
Det som gör mig orolig är att förra gången socialdemokrater och centerpartister satt vid makten (2006-2010), så skar de ner grundskolan med över 40 milj kr. Och det blev 150 lärare färre i grundskolan. (Neddragningarna skedde för övrigt med mini-alliansens goda minne…)
Det ger sig väl på måndag kan jag tänka var partierna står.
BUN: Saknade ärenden
Nästa måndag, den 13 april, är det återigen dags för sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden (=BUN). Denna gång överskuggas alla ärenden av två tunga ekonomiska frågor:
- ”Budget 2015, konsekvensbeskrivning av budgetanpassning/åtgärder för att uppnå balans inom tilldelad budgetram 2015
- Budget 2016″
Ja, om sanningen ska fram, så är det faktiskt inte så många andra ärenden på dagordningen. Och det kan ju på sätt och vis vara skönt, men jag saknar två ärenden där jag själv är inblandad.
Den 25 april 2012 skrev Lutz Rininsland, James Bucci och jag en motion om öppna nämndsammanträden. (För mer information, se t ex ”Öppna nämndsammanträden”.) Den 18 juni 2014, två år senare, antog ett enigt kommunfullmäktige ”Regler för öppna sammanträden”. I början av detta år skickade sedan Vänsterpartiet en begäran till alla ordföranden i nämnderna och styrelserna att frågan om öppna sammanträden ska behandlas på respektive nämnds första sammanträde.
Vid januarisammanträdet slog ordförande för Barn- och Utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), fast att frågan om att öppna nämndens möten för allmänheten, inte skulle tas upp i nämnden förrän den utredning som kommunkansliet skulle genomföra var klar. Den utredning som åsyftades var en utredning som initierades av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Den utredningen är klar för länge sedan. Den diariefördes den 7 februari.
Fortfarande har emellertid inte BUN behandlat frågan om öppna nämndsammanträden. Och det kommer den inte heller att göra kommande måndag. Först i maj kan frågan komma upp till behandling och då kan sammanträdet i juni öppnas för allmänheten. Och då har en tredjedel av försöksperioden med öppna sammanträden redan gått…
Man får liksom intrycket att det är en ganska medveten fördröjning. Någon vill antagligen inte ha öppna BUN-sammanträden.
Det andra ärendet som jag saknar är Vänsterpartiets motion om betyg från åk 4. (Se ”Inga betyg i åk 4”.)
Regeringen och alliansen träffade ju en överenskommelse tidigare i år om att betyg från årskurs 4 ska införas år 2017 – som en försöksverksamhet på maximalt 100 skolor i Sverige. Vänsterpartiet yrkade i sin motion på att Barn- och Utbildningsnämnden ska uttala sin mening och vilja att inga skolor i Vänersborg ska delta i denna försöksverksamhet.
Men som sagt, inte heller denna fråga kommer upp.
Däremot kommer revisorsrapporten från PriceWaterhouseCooper (PWC) upp. Rapporten handlade om BUN:s resursfördelningssystem – och lämnades redan i januari i år. Ett saknat ärende som till slut dök upp med andra ord. Bättre sent än aldrig.
Jag skrev en blogg om revisorsrapporten för ett tag sedan, och hade en del synpunkter på den… Kanske inte helt ovanligt… (Se ”Tankar om resursfördelning”.) Däremot har inte förvaltningen några synpunkter på rapporten.
Förvaltningen skriver, och det är också det förslag som nämnden föreslås fatta beslut om:
”Barn- och utbildningsnämnden instämmer i allt väsentligt som framförs i rapporten.”
Det skulle vara intressant att veta om det finns något ”oväsentligt” som nämnden inte instämmer i? För övrigt undrar jag hur revisorerna, förvaltningen och nämnden kan förvänta sig att resurserna ska kunna fördelas på ett bra sätt när resurserna redan från början är för små?
Med anledning av rapporten ska förvaltningen också:
”tillsätta en arbetsgrupp för att göra en genomlysning av innevarande resursfördelningsmodell.”
Och det behövs definitivt. Jag var ganska negativ till modellen redan då den sjösattes för några år sedan… (Det var det sammanträdet då socialdemokraten Jenny Brycker tyckte att ordförande Lena Eckerbom Wendel kunde strunta i vad jag sa och gå vidare. Vänsterpartiet skulle ju ändå bli nedröstat… Se här.)
Med andra ord, när det gäller betygsfrågan och frågan om öppna nämndssammanträden mal Barn- och Utbildningsnämndens kvarnar tämligen långsamt. Däremot är det full rusch när det gäller de två tunga ekonomiska ärendena. Men dem återkommer jag till under veckan.
Självklart.
BUN:s extra sammanträde
Att bevista ett sammanträde med Barn- och Utbildningsnämnden mellan kl 17.00 och 20.25 hör inte till vanligheterna. Men igår måndag var så fallet.
Det kanske var den udda tidpunkten för mötet som gjorde att 5 av nämndens 11 ordinarie ledamöter var frånvarande, och en sjätte var tvungen att lämna mötet efter en timme. Å andra sidan var 5 ersättare på plats, så det jämnade väl ut sig.
Mötet startade med en viss turbulens…
Jag frågade ordförande om det här med ersättningar och arvoderingar. (Se ”Extra dialogmöte och ersättning”.) Ordförande Mats Andersson (C) hade ju bestämt att inga sådana skulle utgå för kvällens sammankomst. (Eller var det kanske detta som var anledningen till att så många ordinarie ledamöter saknades på mötet…?)
Min åsikt var att arvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst alltid ska utgå för den här typen av möten. (Se återigen ”Extra dialogmöte och ersättning”.)
Ordförande Mats Andersson hade varit i kontakt med kommunens juridiska expertis. Andersson konstaterade att det var ett ”icke-korrekt fattat beslut” – och lovade på stående fot ”bot och bättring” i framtiden. Ordförande var dock osäker på om han kunde ändra förutsättningarna för dagens möte.
En ledamot lämnade mötet i protest för att hen tyckte att ordföranden hanterade ett så viktigt ärende, som nämndens framtida verksamhet, på ett alltför lättvindigt sätt. Hen menade att ordförande självklart borde ha kallat nämnden och inte nöjt sig med bara en inbjudan…
Efter ytterligare några inlägg och en stunds extra betänketid bestämde sedan ordförande Andersson att det skulle utgå förrättningsarvode för detta möte…
Förste vice ordförande Tove af Geijerstam (FP) var imponerad över att ordförande backade och själv är jag också det. Det tyder på ett visst mod när man vågar erkänna sina misstag och ändra felaktiga beslut. Och det förtjänar respekt.
Sedan kom själva mötet igång. Det handlade om:
”Kommunfullmäktiges inriktningsmål – Barn- och Utbildningsnämnden: Förväntade resultat”
Kanske inte ett ämne som fick ledamöterna att hoppa högt av glädje. Jag hoppade i varje fall inte… Men det är hur som helst något som nämnden är ålagd att göra, så det var bara att knyta nävarna och sätta igång.
Och det gjorde vi.
Fast något säger mig att nämnden kanske inte har rätt inriktning på arbetet, att vi kanske till och med arbetar och tänker fel… Jag vet inte riktigt, även om jag är övertygad om att ”fotfolket i skolan” inte är speciellt intresserat (snällt sagt) av vad nämnden gör upp för planer och vad som står i alla dokument och papper i nämndens och kommunens pärmar. ”Fotfolket” är mycket mer intresserat av vad som står i Skollagen och i läroplanerna. Och att ha och få förutsättningar att arbeta efter dessa statliga styrdokument… 
Särskilt när alla dessutom vet att Barn- och Utbildningsförvaltningen just nu arbetar med att hitta massiva besparingsåtgärder – att det pratas om att minst 21 lärare i grundskolan och 16 pedagoger i förskolan ska få gå…
Och ärligt, med denna bakgrund av eventuella nerskärningar, så är inte heller jag säker på till vilken nytta nämnden arbetar med en massa mål och förväntade resultat…
Jag föreslog i varje fall att förvaltningen skulle ta fram de uppdrag som staten ger/ålägger kommunen i form av huvudman för skolan. En sådan lista från Skollagen, tror jag, skulle kunna underlätta både för nämndens ledamöter och kommunfullmäktige att förstå vilka uppgifter Barn- och Utbildningsnämnden faktiskt har fått från staten.
Och det ska förvaltningen göra.
Det blev många, och långa, diskussioner. Ord, begrepp, formuleringar etc vägdes på guldvåg, innan de fästes på papper. Mötet igår beslutade emellertid ingenting, utan diskussionerna ska sammanställas och utgöra underlag för ytterligare diskussion i nämnden – för att sedan beslutas.
Inget annat diskuterades egentligen igår. Budgetfrågor sas det t ex ingenting om. Budgetdiskussionen börjar på allvar på nämndens ordinarie möte om två veckor. Även om jag såg i diariet att en av personalorganisationerna redan ville träffa nämnden/presidiet för överläggningar i budgetfrågan.
Mötet diskuterade inte heller något om den framtida skolstrukturen, om gamla skolor ska byggas ut eller renoveras, om nya skolor ska byggas, om gamla ska läggas ner etc. Däremot sa ordförande Mats Andersson (C) vid ett tillfälle att han ville:
”byta lokalytor mot personal.”
Och det är ett argument som den förra nämnden ofta hörde från Lena Eckerbom Wendel (M) och de partier som ville lägga ner landsbygdsskolorna. Jag vet inte om Centerpartiet håller på att svänga i skolstrukturfrågan, men det finns faktiskt tecken som tyder på det. Och det görs inte heller något från det socialdemokratiska hållet som skulle kunna stoppa en sådan centerpartistisk omsvängning…
Till sist. Det ser ut som om allt fler ledamöter i nämnden inser vikten av att rektorerna verkligen ges möjlighet att bli pedagogiska ledare. Och det är bra.
BUN: Extra dialogmöte och ersättning
Nu på måndag kl 17.00 (imorgon alltså) har Barn- och Utbildningsnämnden ett extra dialogmöte.
Så här står det i ordförande Mats Anderssons (C) inbjudan till ledamöterna:
”Barn- och utbildningsnämnden inbjudes till dialog om Budget 2016, Mål- och resursplan 2016-2018.
* Förväntade resultat
* Budget”
Det är tunga och viktiga frågor som ska avhandlas sent på eftermiddagen, efter en för många krävande dag på jobbet. För några hamnar mötet kanske precis då barnen ska hämtas på förskolan eller då familjen är samlad för middag…
Kl 17.00 är ingen optimal tid…
Men det är faktiskt inte bara när det gäller mötestiden som BUN:s ordförande Mats Andersson är ”nydanande”. Längre ner i inbjudan står det:
”arvode utgår ej”
Jag mailade för säkerhets skull ordförande Mats Andersson. Jo, det stämde. Och inte heller ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår. Det var en inbjudan och inte en kallelse…
Jag håller inte med ordförande Andersson i hans bedömning. Men jag förstår samtidigt att Mats Andersson inte har något ”lurt” i tankarna med denna konstruktion. Kallelsen och tänket kring den reser emellertid några viktiga 
principiella frågor kring villkoren för det politiska arbetet.
Mats Andersson anser att nämnden, den alldeles nya nämnden, behöver många möten, särskilt så här i början av mandatperioden. Och då tänker han att vänersborgarna kanske tycker att det blir liksom för dyrt, att de arvoden som utgår till politikerna istället kunde gå till förskolorna och skolorna. Jag har också en känsla av att Andersson har fått en del gliringar över politikerarvodena.
Jag anser ändå att detta inte är rätt. Om det vore ok med frivilliga möten kring stora, kanske avgörande, politiska frågor – då skulle ju detta kunna sättas i typ system. Det vore inte bara ett sätt att spara pengar åt kommunen, det skulle ju framför allt kunna vara ett sätt att stänga ute ledamöter som faktiskt inte har råd att ta ledigt från sina jobb. Eller måste ordna barnpassning. Eller sköta sin gamla mor. Eller… Osv. Och vem vill ställa upp som politiker under sådana villkor?
Jag bläddrade lite i kommunens ”Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar för förtroendevalda”.
Under paragraf 6 ”Sammanträdesarvoden” står det:
”Förtroendevald … uppbär sammanträdesarvode för sammanträde med det kommunala organ, den förtroendevalde tillhör.
Arvode utgår för varje protokollfört styrelse-, nämnd- eller utskottssammanträde eller sammanträde, som sker under motsvarande former.
Till sammanträde hänföres också sammankomster avseende exempelvis information, inspektion eller studiebesök … under förutsättning att protokoll eller likvärdiga anteckningar föres.”
Jag kan inte förutsätta annat än att morgondagens nämndsmöte på något sätt kommer att protokollföras…
Annars finns det också något som heter ”Förrättningsarvoden”. Där står det:
”Förtroendevald … uppbär ersättning för förrättning, som avser kommunal angelägenhet. Med förrättning avses sådant uppdrag för kommunens räkning som ej har karaktären av sammanträde. … Till förrättning hänföres bland annat: kongress, konferens, kursdeltagande, studieresa och informationsmöte, … , deltagande i förberedelsearbete till sammanträde…”
Jag tyckte att det såg ganska solklart ut. Kommunen tycker som jag. (För en gångs skull…) Någon form av ersättning måste betalas ut.
För säkerhets skulle skickade jag ett mail till kommunjuristen. Kommunjuristen är ofta tydlig, vilket är mycket bra och uppskattat för övrigt, och var det också denna gång:
”om sammanträdets innehåll och syfte är framtagande av nämndens mål, är min bedömning att ersättning till ledamöterna ska utgå – inklusive reseersättning och ersättning för förlorad arbetsförtjänst.”
Varför är nu detta med arvode och ersättningar så viktigt? Jag tycker att förutsättningarna att arbeta politiskt måste vara så bra som det bara går. Det är viktigt att få med sig så många och så bra krafter som möjligt i det politiska arbetet. Och eftersom vanliga vänersborgare har olika förutsättningar, på grund av arbete, familjesituation, ekonomi etc, så måste kommunen så långt möjligt kompensera för detta så att förutsättningarna blir så likvärdiga som det bara går. Det borde kommunen kanske göra i ännu högre grad faktiskt.
En del vänersborgare håller kanske med ordförande Andersson. Och visst, de politiker som vi återfinner ”uppe på toppen”, t ex kommunalråd, har bra villkor, både hög lön och bra pension (varför de nu ska ha pension överhuvudtaget), men jag kan garantera 
vänersborgarna. Som fritidspolitiker blir man varken fet eller rik på arvodena… Och de ersättningar och arvoden som man får, motsvarar inte på långt när den tid (fritid!) som läggs ner.
För övrigt anser jag att det är väldigt positivt att ordförande Mats Andersson kallar samman extramöten med nämnden. Det finns massor av viktiga frågor för nämnden att avhandla, sätta sig in i och så småningom besluta om. Flera möten, där så många som möjligt deltar, vitaliserar demokratin och leder förhoppningsvis också till bra beslut.
Men om de närvarande politikerna får något arvode för morgondagens möte återstår att se… Men även om de inte får det, så skulle pengarna varken göra från eller till för våra förskolor och skolor.
Besparingar uteslutna
TTELA:s debattredaktion upphör aldrig att förvåna.
Idag hade Kate Giaever, Kent Karlsson och jag, dvs Vänsterpartiets ledamöter i Barn- och Utbildningsnämnden, en debattartikel i TTELA. Samma debattartikel publicerades också i Vänersborgaren idag. Och det var väl tur. I Vänersborgaren återges nämligen debattartikeln precis som den ska vara, precis i det skick som den var när vi skickade in den.
I TTELA har debattartikeln genomgått några ”justeringar”. Som vanligt. Denna gång handlar det om något glömt ord, några byten av prepositioner och någon extra bokstav i något ord. Inget allvarligt med andra ord. Men det ger det felaktiga intrycket att det är vi, som har skrivit artikeln, som inte kan stava etc. Och det är inget roligt. Det visar också att debattredaktionen på TTELA inte kopierar tillsända artiklar och ”klistrar in dem”. Ledarredaktionen skriver av debattartiklarna. Och då blir det ibland fel. Och ibland grova fel. Fel som ändrar innebörden i hela debattartikeln. Det vet läsare av denna blogg att det har hänt.
I dagens debattartikel har TTELA:s debattredaktion, precis som i den förra debattartikeln (TTELA 24 feb), ändrat Barn- och Utbildningsnämndens namn till det gamla felaktiga namnet Barn- och Ungdomsnämnden. Och då framstår det som att vi som sitter i Barn- och Utbildningsnämnden inte ens vet vad vår egen nämnd heter. I vår debattartikel, i det original som vi skickade in till TTELA, står det Barn- och Utbildningsnämnden och ingenting annat.
Precis som det står i Vänersborgaren…
Jag förstår överhuvudtaget inte varför TTELA går in i debattartiklar och ändrar. Men det var nog sista gången det hände. Ulla Andersson på TTELA skriver i ett mail till mig:
”ursäkta så hemskt mycket. Det var mitt fel, jag lovar att det inte ska ske igen.”
Här följer debattartikeln. Den är baserad på en reservation som Vänsterpartiet lade på Barn- och Utbildningsnämndens sammanträde den 16 mars (se ”Spara? Spara! Spara?”).
=======================
Besparingar uteslutna
År 2014 skedde det en dramatisk förändring i verksamheten för Barn- och Utbildningsnämnden i Vänersborg. Prognoserna på barn- och elevantalen visade sig inte stämma. Det skedde en helt oväntad och drastisk ökning av antalet barn och elever.
I förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år ökade antalet barn med 64 utöver budgeterat, på fritidshem och i pedagogisk omsorg 6-12 år med 145 elever och i förskoleklass/grundskola med 196 elever. Denna oplanerade ökning kostade Barn- och Utbildningsnämnden totalt 27,2 miljoner kronor mer än beräknat.
Dessa barn och ungdomar går kvar i Vänersborgs förskolor, fritids och skolor även år 2015. Dessutom kommer barn- och elevantalet att fortsätta öka under året. Det betyder i sin tur en ännu större kostnadsökning för Barn- och Utbildningsnämnden under 2015 och även under 2016. Och då pratar vi ändå bara om att ta emot dessa barn och elever i verksamheten, inte att höja kvaliteten.
På kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 23 februari gavs ett uppdrag till Barn- och Utbildningsnämnden att redovisa vilka åtgärder som ska vidtas för att nå en budget i balans år 2015. Ordern till Barn- och Utbildningsnämnden är alltså att spara.
I kommunstyrelsens arbetsutskott sitter representanter för socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet, moderaterna och folkpartiet.
Det finns egentligen bara ett sätt att på kort sikt spara i förskolans och skolans värld – att friställa pedagoger. Det pratas om 21 lärare i grundskolan och 16 pedagoger i förskolan. Det kommer antagligen inte att stoppa med det.
Det pratas också om att spara 5,5 miljoner kronor genom att inte verkställa nämndens beslut att hyra in fem paviljonger till höstterminen. Det skulle få till följd att klasserna ökar i storlek på Norra, Öxnered, Granås, Rånnum och Onsjö – om eleverna överhuvudtaget får plats.
Vänsterpartiet anser att besparingar under nuvarande omständigheter är totalt uteslutna. Den stora ökningen av antalet barn och ungdomar är i högsta grad en kommunal angelägenhet i sin helhet och inte bara en fråga för Barn- och Utbildningsnämnden. Därför måste kommunen ta ett solidariskt ansvar och se till att förskola och skola får täckning för sina ökade kostnader.
Stefan Kärvling
Kate Giaever
Kent Karlsson
Vänsterpartiet
Tankar om resursfördelning
För varje vecka som rullar på utan att det händer något, så ökar osäkerheten på kommunens skolor och förskolor. Hur många tjänster blir det på vår enhet? Hur stora klasser blir det? Hur stora blir barngrupperna? Hur många speciallärare kan vi anställa? Vad ska vi planera och organisera för? Vad tänker politikerna hitta på? Hur tänker politikerna?
Tänker politikerna…??
Osäkerheten tycks vara stor också på politiskt håll. Det visas bland annat i den artikel som TTELA hade igår lördag (se här).
Det tycks som att inga politiker vill ta i resursfrågan. Barn- och Utbildningsnämnden sa i januari att den ville ha mer pengar för att klara verksamheten 2015 – och skickade sin begäran uppåt i hierarkin. Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) fick stora skälvan när de fick BUN:s krav på mer pengar och bollade tillbaka frågan till BUN – med ett knippe helt meningslösa frågor. Då fick en majoritet i BUN (inte alla) i sin tur en ännu större skälva – och vågade varken fatta ett eget beslut eller skicka tillbaka frågan till KSAU med ett bestämt krav på 
mer pengar. Alltså bollade nämnden frågan vidare till sina tjänstemän. Som, så att säga, får sitta med ”Svarte Petter”. (Se ”Spara? Spara! Spara?”.)
Och tiden går. Och höstterminen närmar sig. Med ett nytt läsår.
Fast jag vet inte om långbänken beror på osäkerhet egentligen. Det är nog så att många tongivande krafter i de styrande betongpartierna helt enkelt inte vill ge skolan mer pengar. Vad det beror på, det vet jag inte riktigt. Kanske okunskap?
För att belysa skolfrågan ytterligare (i onsdags redogjorde jag för skolresultaten, se här) tänkte jag idag redovisa vad kommunens revisorer har skrivit om Barn- och Utbildningsnämndens resursfördelningssystem. Även om det inte är särskilt mycket ”matnyttigt”… (Jag bör kanske tillägga, det är nog viktigt, att kommunens förtroendevalda revisorer anlitade professionella revisorer som skrev rapporten nedan. De litar på inköpt kompetens från PriceWaterhouseCooper (PWC).)
Revisorerna lämnade i januari i år en rapport som heter ”Granskning av resursfördelning”. Den ska Barn- och Utbildningsnämnden svara på senast den 12 maj, men rapporten har ännu inte behandlats.
Resursfördelning handlar om hur kommunen fördelar de ekonomiska resurserna till de olika skolorna. Och här hittar vi direkt en avgörande svaghet i revisorernas granskning. Revisorerna tittar nämligen inte på den totala summa pengar som kommunen avsätter till grundskolan – revisorerna tittar bara på fördelningen av de pengar som finns. Men hur fördelar man resurserna på ett bra sätt, om resurserna är för små från början?
Det står ju faktiskt i Skollagen (2 kap 8a §):
”Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”
Och jag vill återigen betona, precis som jag har gjort så många gånger förr, att Skollagen är en lag – och lagar väljer man inte om man vill följa eller inte…
”…efter barnens och elevernas … behov.”
Och revisorerna skriver faktiskt själva i rapporten, dock utan att då gå vidare i resonemanget, att kommunen ansvarar för att målen kan nås:
”genom att tillföra de organisatoriska och ekonomiska resurser som krävs.”
Revisionsföretaget Ernst & Young publicerade förra året en studie om den kommunala resursfördelningen till grundskolan, ”Kan resursfördelningen lösa skolkrisen?”. (Kan laddas ner här.) Den här har tyvärr inte Vänersborgs revisorer med i sin källförteckning, vilket väl tyder på att de inte har läst den.
Ernst & Young är kritiska till kommunernas sätt att hantera resursfördelningen. Ernst & Young skriver:
”kommunfullmäktige utgår i sin resurstilldelning till ansvarig nämnd från tillgängliga resurser och inte från elevernas förutsättningar och behov.”
Det är bara att konstatera, det här känner vi igen från Vänersborg… Ekonomin först, eleverna sedan.
Ernst & Young är kritiska också mot de ansvariga skolnämnderna:
”först beräknas den tillgängliga resursramen och därefter fastställs vilka behov som kan hanteras inom den givna ramen. … nämnden utgår också från tillgängliga resurser och inte från elevernas förutsättningar och behov.”
Vänersborgs revisorer borde nog ha kollat upp den totala resurstilldelningen i sin rapport om resursfördelning tycker jag. Särskilt som det på ett ställe står i rapporten att:
”Under intervjuerna framkommer att behoven av resurspersoner och specialpedagoger är större än de resurser som fördelas centralt.”
Som sagt, Vänersborgs revisorer har bara studerat resursfördelningen utifrån de resurser som BUN är tilldelade. Men även i detta arbete så tycker jag inte riktigt att revisorerna når ”ända fram”. Revisorerna tycks inte riktigt ha Skollagen klar för sig.
Skollagens 3:e kapitel handlar om barns och elevers utveckling mot målen. Här står det tydligt vad som gäller – och som kan kopplas direkt till resurser och resursfördelning.
”3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
Det här är också lag! Det är Skollagen som citeras. Även om Skolverket i rapporter har visat att de flesta kommunpolitiker uppfattar paragrafen som en önskan, en vision… Men det är fel. Det är, som sagt, en lag!
Vad denna lagparagraf har för återverkningar och konsekvenser på resurserna och resursfördelningen tar inte revisorerna upp.
Det kan på olika sätt framkomma, för att använda Skollagens formuleringar, att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås… (31,7% på Dalboskolan och 28,8% på den Centrala skolenheten hade inte betyg i alla ämnen när de gick ur 9:an våren 2014.) Då säger Skollagen följande:
”5 a § …ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen.”
Det här är ”steg 1” och det ska elevens lärare göra inom ramen för sin ordinarie undervisning. Det kostar således inte kommunen något. Å andra sidan, om det går 26-30 elever i en klass så är det kanske inte så svårt att föreställa sig att detta inte är helt enkelt för den enskilde läraren. Om lärarnas arbetstid dessutom ska användas till rastvakter, föräldrakontakter, dokumentation, möten etc så ökar ju inte direkt förutsättningarna för lärarna att göra ett så bra arbete som Skollagen kräver.
Och när lärarna i Vänersborg i stället har en arbetsgivare som överhuvudtaget inte litar på att de lägger ner tid på sitt arbete utan måste kontrollera det med en stämpelklocka så blir naturligtvis förutsättningarna än sämre…
Det finns emellertid många kommuner i Sverige som är välvilliga och positiva och som ger pedagogerna så bra förutsättningar som möjligt för att klara denna uppgift. Det vore kanske något att tänka på i Vänersborg också…
Men. Om det ändå befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, så (8 §)
”ska detta anmälas till rektorn. … Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.”
Notera att paragrafen också talar om ”andra svårigheter” än i lärandet. Paragrafen avslutas med ett ytterst kraftfullt krav:
”Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Det här är Skollagen – fortfarande en lag! Det står inte typ ”om kommunen har råd”… Det står:
”… ska han eller hon ges sådant stöd.”
I paragrafen som följer (9 §) står det att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för varje elev som ska ges särskilt stöd.
Revisorerna för inga resonemang kring ovanstående.
Vad skriver kommunens revisorer om då? När revisorerna granskar resursfördelningen i Vänersborg så kommer de till slutsatsen att:
”Vår samlade bedömning är att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att resursfördelningssystemet är ändamålsenligt.”
Det är ju en intressant slutsats. Revisorerna grundar sig på att granskningen:
”… inte har visat att kommunen tilldelar skolor med låg måluppfyllelse mer resurser baserat på socioekonomiska faktorer.”
Jag vet inte riktigt hur revisorerna tänker. Det är ju faktiskt så att Vänersborg fördelar den ”sociala resursen” utifrån just socioekonomiska faktorer. Det beskriver ju revisorerna själva i sin rapport. De skriver:
”Grunderna för resursfördelningen bedöms vara rimliga.”
Kanske tycker revisorerna att den sociala resursen helt enkelt är för liten. Revisorerna skriver:
”Det belopp som kommunen omfördelar via den socioekonomiska tilldelningen ligger runt ca 6 %, vilket är relativt lågt sett till ett nationellt perspektiv.”
Hur som helst, hela revisorsrapporten mynnar ut i två rekommendationer till kommunen:
- ”Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för att starkare kunna koppla resurserna till de mål som kommunen vill uppnå.
- Kontinuerligt utvärdera och vid behov justera resursfördelningsmodellen för att på ett effektivt sätt rikta insatser för att stärka likvärdigheten”
”Mål som kommunen vill uppnå”? Kommunen? Det handlar ju om att uppfylla Skollagen!
Och detta är väl lättare sagt än gjort… Revisorerna ger inga exempel på konkreta metoder eller modeller varken på hur resurserna ska kopplas till målen eller hur insatserna ska bli effektivare.
Det har dock Sveriges Kommuner och Landsting (=SKL) gjort. SKL har gett ut en skrift om hur kommunerna, som alltså är skolans huvudmän, kan tackla problemet med resursfördelningen. Skriften heter ”Socioekonomisk resursfördelning till skolor” och kom ut i juni 2014. (Du kan hämta skriften här.) (Den finns inte heller med i revisorernas källförteckning.)
Det är en intressant och lärorik läsning om hur huvudmannen kan och bör tänka för att förbättra resursfördelningen och likvärdigheten mellan skolorna. Jag refererade till skriften i en blogg förra året (”Resursfördelningen i grundskolan”).
En resursfördelning måste naturligtvis utgå från antalet elever på varje skola. Och grunden är att det måste finnas resurser till en organisation där en lärare har en klass, på exempelvis max 25 elever. Om det är färre i en årskurs på en skola, t ex 20 elever, så måste ändå skolan få så mycket pengar att en lärare kan ha denna klass. Redan här så ser man att det inte går att ”dela lika” enbart genom att varje elev får en peng. Det måste också utgå resurser utifrån antalet klasser. Här bör nämnden, tycker jag, besluta om ett delningstal.
Och naturligtvis måste det finnas en social resurs på det sätt som Vänersborg redan har.
”Social resurs fördelas efter andel föräldrar som inte har eftergymnasial utbildning och andel föräldrar där bägge föräldrarna har utomnordisk bakgrund eller elever är födda utomlands.”
Det är nödvändigt med en social resurs. Elever med utländsk bakgrund eller med föräldrar med låg utbildningsbakgrund har genomsnittligt sämre studieresultat i den svenska skolan. För dessa måste skolan fungera kompensatorisk. Det handlar om att förebygga istället för att släcka bränder.
Skolinspektionen, E&Y, SKL och andra anser också att en skolas kunskapsresultat ska vara med som en variabel i resursfördelningen, dvs en skola med sämre resultat får mer resurs än en med bättre. Det tycker jag också, det är självklart. Och jag tror att det också är detta som revisorerna i Vänersborg menar, fast det inte uttrycks helt klart i rapporten. Revisorerna skriver att BUN ska:
”överväga att få med enheternas resultat i modellen.”
Det här med resursfördelning är således inte helt enkelt. Det finns massor med variabler. Och det är väl därför som det skrivs och granskas så mycket… Men det som jag saknar i samtliga granskningar, tips, riktlinjer och förslag om resursfördelningen – det är att ingen litar på professionen!
Men det kanske beror på att pedagogerna ser alla behov, och det blir dyrt för kommunerna. Alltför dyrt. De vill ju ibland använda pengarna till att sätta typ sin kommun på kartan. Genom att t ex bygga arenor…
Min bestämda uppfattning är att det är pedagogerna själva som kan dessa frågor bäst.
Jag har en idé om att antalet åtgärdsprogram på varje skola skulle kunna vara den viktigaste variabeln vid resursfördelningen. Åtgärdsprogram upprättas ju, av professionen, om en elev är i behov av särskilt stöd – när extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen inte räcker till. Det är ju då skolan behöver sätta in särskilda åtgärder – som kostar ”extra” pengar. En skola som har många åtgärdsprogram behöver mer resurser än en skola med färre.
Sedan borde det naturligtvis finns en del pengar kvar för att ha till det särskilda stöd som beslutas under pågående läsår.
Tillsammans med en social resurs skulle detta bli som att både förebygga och släcka bränder.
Det här med resursfördelning är alltså både en komplicerad och svårlöst fråga, men jag tror att när man väl har upprättat en fungerande modell så går den att använda i ganska många år. Men som sagt, revisorsrapporten har fortfarande inte behandlats av nämnden, trots att rapporten kom i januari. Och det innebär att inga förändringar sker av resursfördelningsmodellen inför kommande läsår. Eller inom överskådlig tid.
Som det ser ut nu, så lär det inte heller finnas speciellt mycket resurser att fördela för Barn- och Utbildningsnämnden…
Skolresultat i Vänersborg
Diskussionen kring skolsituationen i Vänersborg blir allt intensivare. Och den handlar inte bara om att allt fler barn och ungdomar kommer till Vänersborg, och att vi knappt hinner med att ta emot dem i våra skolor. Diskussionen handlar också om att det finns stora problem i skolorna ”som det är”. Vilket kanske den ökade personalomsättningen bland lärarna vittnar om. Personalomsättningen bland tillsvidareanställd personal har ökat under 2014 från 4,3 % till 7,9 %. Det är en hög siffra. Och den betyder i sin tur att allt fler obehöriga lärare undervisar i Vänersborg. Just nu arbetar 50 obehöriga lärare inom förvaltningen…
Det är definitivt något att diskutera.
Jag tänkte göra ett litet nedslag i Skolverkets statistik om resultaten i Vänersborg. Min tanke är att ju mer fakta vi har om skolsituationen i Vänersborg, ju bättre diskussioner kan vi föra, och desto bättre beslut kan Barn- och Utbildningsnämnden respektive kommunfullmäktige fatta… (Man kan ju hoppas i varje fall…)
Att läsa statistiken från Skolverket är stundtals ingen munter läsning… Det är ofta höga siffror. För Vänersborg. Fast åt ”fel håll”. Tyvärr.
På vårterminen 2014 var andelen elever som inte hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen 31,7% på Dalboskolan. På den Centrala skolenheten var siffran något lite mindre dålig, 28,8%.
Ett ännu större problem är att 13,2% av eleverna på den Centrala skolenheten och 21,7% på Dalboskolan inte var behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan.
Det genomsnittliga meritvärdet (”medelbetyget”) ökade något i Vänersborg våren 2014 för de 9:or som lämnade grundskolan. Det genomsnittliga meritvärdet för den Centrala skolenheten låg på 209 (208 år 2013) och för Dalboskolan på 194 (182 år 2013). Det ska jämföras med hela riket som hade ett genomsnittligt meritvärde på 215 (213 år 2013). Vänersborg är med andra ord en bra bit efter.
Skolverket redovisar inte siffrorna för de enskilda skolorna i Centrala skolenheten, men de räknas ut lokalt. Dock ser jag bara talen i ett diagram, och då kan det slå på ett meritpoäng upp eller ner (på grund av att staplarna är lite svårlästa). Det genomsnittliga meritvärdet på Vänerparken låg på 220, Tärnan 210 och Torpaskolan 206.
Det är som synes inte bara likvärdigheten mellan skolorna som brister, resultaten överlag måste höjas. En sak som BUN måste ta tag i. Också.
Skolverket använder sig av något som kallas SALSA när man bearbetar och analyserar statistiken. SALSA används därför att det anses mest rättvist och objektivt vid en jämförelse mellan skolor. Det är ett mått som utgår från slutbetygen i årskurs 9 och sedan tas hänsyn till skolans elevsammansättning. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna.
Får en skola ”betyget noll” är så är det så att säga ”medel”. Gör skolan ett ”minus”, så gör den ett resultat som är sämre än förväntat. Och tvärtom om det är ett plus”.
Vänersborgs högstadieskolor fick dock inga ”plusresultat” våren 2014…
Den Centrala skolenhetens resultat är inte särskilt bra och SALSA-värdet sjunker trots att meritvärdet faktiskt steg något år 2014. Den Centrala skolenheten delas inte upp i statistiken, vilket gör att de tre skolornas SALSA-resultat inte går att se.
Det mest anmärkningsvärda är naturligtvis Dalboskolans resultat. Från ett plus vårterminen 2012 till en dramatisk sänkning åren efter. Resultatet förbättrades dock en del år 2014, men ligger ändå på en förhållandevis mycket låg nivå.
Det tycks som om problemen på Dalboskolan hopar sig. Under innevarande läsår går faktiskt hela 70 barn i Dalboskolans ”upptagningsområde” i en annan skola än Dalboskolan. Och tydligen är det ännu fler som väljer den Centrala skolenheten kommande läsår än någonsin tidigare. Det fick Barn- och Utbildningsnämnden höra i Brålanda skola i måndags. Det är till och med så att skolorna på Dal arbetar aktivt för att få elever att inte välja bort Dalboskolan, ”för bygdens skull”. För övrigt något som en folkpartistisk ledamot i nämnden reagerade på.
Det skulle vara lätt att säga att Dalboskolan skulle behöva mer resurser för att höja resultaten om det inte var så att Dalboskolan, tillsammans med Frändeskolan, redan gör ett underskott i sin budget med över 3 milj kr… 
Med något måste göras, både på Dalboskolan och den Centrala skolenheten. Vänersborgs skolor måste förbättra skolresultaten. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Eller borde vara. Det tycktes i varje fall vara det veckorna före valet…
Det går även att hitta statistik över betygen i åk 6 på de olika skolorna i Vänersborg. Jag ska dock inte redovisa dessa, jag konstaterar bara att resultaten skiljer sig åt ganska markant. I ämnet svenska varierar den genomsnittliga betygspoängen mellan skolorna från 10,6 till 14,9, i engelska från 12,0 till 15,3 och matematik från 9,0 till 15,1.
Det behövs definitivt arbetas med likvärdigheten även på mellanstadiet, naturligtvis genom att höja resultaten överallt – och allra mest på de skolor som ligger lägst.
En åtgärd som Barn- och Utbildningsnämnden måste vidta är att se över och förbättra resursfördelningssystemet. Det är också något som kommunens revisorer påpekar, men det får jag återkomma till.
För övrigt anser jag att en nyckel till förbättrade skolresultat i Vänersborg är att rektorerna görs till de pedagogiska ledare som de förutsätts vara i Skollagen och läroplanen. Förutom då att det behövs fler legitimerade lärare i skolorna…
BUN: Spara? Spara! Spara?
Idag sammanträdde Barn- och Utbildningsnämnden.
Under förmiddagen skedde de vanliga mötesförhandlingarna med information och diskussion, efter lunch fattades beslut. Och sedan satte sig nämnden i en inhyrd buss för att göra två verksamhetsbesök – på Mariedalskolan och Brålanda skola/förskola.
För att göra en lång historia kort. De allra flesta ärenden avlöpte utan större svårigheter, eller oenigheter. Ja, det var väl egentligen inga oenigheter överhuvudtaget. Inte ens på punkten om ekologisk mat gjorde miljöpartiet någon större affär av saken, maten, menar jag.
Det blev en del frågor och diskussion under punkten ”den långa verksamhetsberättelsen”. Nämnden begärde t ex en djupare analys av orsakerna till det underskott som Frände/Dalboenheten gjorde förra året (över 3 milj kr) – ett underskott som fortfarande ”tickar” denna termin. Ur ett kommunalt budgetperspektiv är ett underskott av den här kalibern inte acceptabelt. Det blir nog en föredragning på nästa sammanträde.
När vi var i Brålanda skola (”slättens pärla”), senare under dagen, fick vi för övrigt höra att en stor del av eleverna i åk 6 i Brålanda faktiskt väljer att gå i en högstadieskola i centrala Vänersborg. Och inte på Dalbo. Och så har det tydligen varit de senaste två åren. Allt fler elever i Frändefors/Brålanda väljer bort sin ”egen” skola (Dalboskolan). Det är tråkigt, men sant.
Nämnden fick också siffror på kostnaderna sett ur ett litet annat perspektiv än det vanliga. Och det kan vara bra att ha i åtanke när budget, och neddragningar, diskuteras. Personalkostnaderna för Barn och Utbildning uppgår till 436,8 milj kr, omkostnaderna (ex hyror, skolskjuts, skolmåltider mm) till 345 milj kr och kapitalkostnaderna till 6,3 milj kr.
En sak som förvånade mig storligen, det var ett besked från förvaltningen att de lärare som har blivit så kallade förste-lärare (en statlig reform signerad Jan Björklund) är de lärare som har bäst resultat med sina elever. Det är inte min erfarenhet… Jag undrar om det verkligen är så.
Vad var det då som upptog den större delen av förmiddagen? Jo, det var ärendet:
”Budget 2015: Kartläggning av hur underskottet för verksamheten 2014 har uppkommit och förslag för att komma närmare en budget i balans”
Det här ärendet slutade med en votering. Ordförande föreslog en återremiss på hela ärendet med följande motivering:
”Att ärendet återremitteras med uppdrag till förvaltningen att ta fram ytterligare förslag till fler åtgärder samt konsekvensanalys inklusive redovisning av kostnadstäckning. Konsekvensanalysen ska innefatta redovisning av kostnadstäckning samt hur nämndens möjlighet till lagföljsamhet och uppfyllelse av nationella mål påverkas. Ärendet återkommer till nämndssammanträdet i april och kommer att ligga till grund för nämndens svar till kommunstyrelsens arbetsutskott gällande utskottets återremiss gällande ramanslag.”
Läs gärna beslutstexten en gång till. Den är viktig.
Bakom förslaget stod, helt plötsligt, och av någon outgrundlig anledning hela betongblocket, dvs centerpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna och moderaterna. Detta trots att de inte visade någon större samstämmighet i diskussionerna innan. Men de hittade väl varandra under lunchrasten… Och det över huvudet på oss vänsterpartister som faktiskt hade fört samtal i ett tidigare skede med S, C och MP… Typ 50 minuter innan… Men det kanske bara är intressant att prata med Vänsterpartiet när de vill ha våra röster… På sina förslag…
Vad säger då beslutet? Ja, inte är väl formuleringarna direkt enkla och tydliga. Det är tur att man inte är svensklärare, även om jag misstänker att förvaltningen kanske får anlita en sådan för att förstå innebörden i sitt uppdrag…
Det handlar om att förvaltningen ska ta fram fler sparförslag.
Ja, du läste rätt. Det tycks vara stora saker på gång. Och jag kanske missuppfattar… Och jag vill inte sprida illasinnade rykten…
Men visst skulle man kunna tolka det så här. Och det i synnerhet eftersom dessa partier styr Vänersborg. Och jag vet att de ledamöter som lade detta förslag, har varit i kontakt med sina representanter i kommunstyrelsens arbetsutskott, dvs Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Marika Isetorp (MP), Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (FP).
Därför tolkar jag beslutet som att majoriteten i nämnden faktiskt tror att det skulle vara möjligt för nämnden att spara upp mot 25 milj kr i år. Detta trots att antalet barn i förskolan och den pedagogiska omsorgen ökade förra året med 64 stycken. Detta trots att eleverna i fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, 6-12 år, ökade med 145. Detta trots att eleverna i grundskolan ökade med 196.
Och trots att barn- och elevökningen fortsätter 2015…
Hur ska man annars tolka det hela?
En gång till. Kommunstyrelsens arbetsutskott säger alltså att BUN ska ta fram besparingsåtgärder. Och förvaltningen föreslår, under piskan, att då får vi avskeda 21 lärare i grundskolan och 16 pedagoger i förskolan och strunta i paviljongerna (och utbyggnaden av Mulltorp).
Och då säger majoriteten av politikerna i BUN till förvaltningen – vi är inte nöjda, vi vill se:
”…ytterligare förslag till fler åtgärder…”
Eller är det så att BUN-politikerna inte själva vågar hålla i yxan? Vill de lämna över yxan till förvaltningen? Eller tror de att förvaltningen kan trolla? Eller betyder
”…ytterligare förslag till fler åtgärder…”
egentligen
”…. fler förslag till andra åtgärder…”?
Nä, så kan det inte vara. Denna tolkning borde inte vara möjlig. Nämnden hade ju redan fått lära sig att det inte finns något tillräckligt stort – annat än personal och lokaler. Och skolor går ju inte att lägga ner i april inför höstterminen…
Men det blev som det blev. Betongpartierna skickade tillbaka ärendet till förvaltningen – med krav på ”fler åtgärder”!
För övrigt innebär hela hanteringen dels att förvaltningen får ett omöjligt och meningslöst uppdrag som den ska sitta och arbeta med. Och dels innebär det att kommunens förskolor och skolor, särskilt skolor, inte har en aning om vad som gäller till hösten, nästa läsår. Hur mycket pengar får vi? Hur många lärare kan vi anställa? Hur stora blir klasserna? Osv. Hur man än vrider och vänder på det, så måste jag nog säga att dagens beslut i nämnden tyder på en viss respektlöshet för alla som arbetar inom förvaltningen, på skolorna och på förskolorna. Och föräldrar, barn och elever.
När vi besökte Mariedalskolan (”östra Vänersborgs pärla”), på eftermiddagen, så fick nämnden reda på att det fanns många och stora behov, som kostar – oavsett elevökningen… Och så är det nog överallt. Mycket är eftersatt… Mycket behöver åtgärdas…
Och så vill KSAU spara… Och nämnden att förvaltningen ska ta fram:
”…ytterligare förslag till fler åtgärder…”
Jag hoppas verkligen att jag tar fel, att det finns något dolt, och bra, och meningsfullt, och framåtsyftande i majoritetens återremissbeslut. Jag kan inte se det, men det kanske finns där… Jag vill tro gott om mina nämndskollegor… Fast det är svårare att tro om ledamöterna i KSAU… Och vem vet, det kanske är de som drar i trådarna…
Vänsterpartiet då?
Vänsterpartiet anser att det är helt omöjligt att spara under 2015. Och Vänsterpartiet går helt enkelt inte med på besparingar. Och förvaltningen ska inte ens behöva skissa på sådana åtgärder! Den stora ökningen av antalet barn och ungdomar är i högsta grad en kommunal angelägenhet i sin helhet och inte bara en fråga för Barn- och Utbildningsnämnden. Därför måste kommunen ta ett solidariskt ansvar och se till att BUN får en kostnadstäckning för sina ökade kostnader.
Punkt.
Välfärdspartiet stödde Vänsterpartiets yrkande. Och Sverigedemokraterna då? Jag är inte säker på att SD hade riktig kläm på frågeställningen. SD lade i vilket fall som helst ner sin röst…
Och till sist återger jag Vänsterpartiets yrkande i sin helhet:
Barn- och Utbildningsnämnden 16 mars 2015
Yrkande
Ärende 8: Budget 2015, Mål- och resursplan 2015-2017: Kartläggning av hur underskottet för verksamheten 2014 har uppkommit och förslag för att komma närmare en budget i balans.
Barn- och Utbildningsnämnden beslutade i januari att förvaltningen skulle beskriva hur nämndens underskott år 2014 hade uppkommit. Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) konstaterade den 23 februari att den såg ”med stor oro” på budgetöverskridandet.
Barn- och utbildningsförvaltningen har på ett tydligt och korrekt sätt beskrivit orsakerna till budgetunderskottet. Nämnden hade som brukligt budgeterat kostnaderna enligt de prognoser på barn- och elevantal som fanns till hands. Prognoserna visade sig dock inte stämma. Det skedde en helt oväntad och drastisk ökning av antalet barn och elever.
I förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år ökade antalet barn med 64 utöver budgeterat, på fritidshem och i pedagogisk omsorg 6-12 år med 145 elever och i förskoleklass/grundskola med 196 elever. Denna oplanerade ökning kostade BUN totalt 27,2 milj kr mer än beräknat. Och nu är det ju också så att dessa barn och ungdomar går kvar i Vänersborgs förskolor, fritids och skolor år 2015! Dessutom kommer barn- och elevantalet att fortsätta öka. Det betyder i sin tur en avsevärd kostnadsökning för BUN även under 2016, det kan handla om kostnader upp till 50 milj kr jämfört med årets budget. Och då pratar vi ändå bara om att ta emot dessa barn och elever i verksamheten, inte att höja kvaliteten.
På KSAU:s sammanträde gav KSAU också uppdraget till BUN att redovisa vilka åtgärder som ska vidtas för att nå en budget i balans år 2015.
De besparingsåtgärder som Barn- och Utbildningsförvaltningen har tagit fram handlar om att minska lokalkostnader och att friställa pedagoger. Och det är ju i stort sett de enda utgifter som nämnden har och som det följaktligen går att göra besparingar på.
Vänsterpartiet anser dock att besparingar under nuvarande omständigheter är totalt uteslutna. Den stora ökningen av antalet barn och ungdomar är i högsta grad en kommunal angelägenhet i sin helhet och inte bara en fråga för Barn- och Utbildningsnämnden. Därför måste kommunen ta ett solidariskt ansvar och se till att BUN får en kostnadstäckning för sina ökade kostnader.
Vänsterpartiet går inte med på besparingar. Förvaltningen ska inte ens behöva skissa på åtgärder.
Vänsterpartiet anser för övrigt att den konstruktion som kommunfullmäktige har bestämt tidigare, och tydligen kommer att föreslås behålla i fortsättningen också, dvs att kommunstyrelsen ska ”ta hand om” en del av nämndens pengar, måste upphöra.
Vänsterpartiets yrkande är därför att Barn- och Utbildningsnämnden beslutar att den inte kan föreslå besparingar. Nämnden vidhåller att det behövs en förstärkning av anslagen för att överhuvudtaget hindra en sänkning av kvaliteten i verksamheterna.
Stefan Kärvling
Kate Giaever
Kent Karlsson
==============
PS. Magnus Bäckström i Välfärdspartiet har också skrivit en blogg om nämndsmötet – klicka här.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer