Arkiv
BUN (18/9): Krav, resurser – balans?
Det blev ett ganska kort sammanträde i måndags med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan kl 12.20, efter knappa 4 timmar alltså, tackade ordförande Bo Carlsson (C) nämnden för ett bra möte.
Det blev en större diskussion direkt efter föredragningen i det första ärendet. Det handlade om delårsrapporten och de förväntade resultaten. Vi var flera som tyckte att det var något fel på styrsystemet. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
Barn- och utbildningsnämnden har gröna ploppar på de flesta av de förväntade resultaten. Det betyder att de har uppnåtts. Det mesta blir nämligen bättre jämfört med förra året och då uppnås de förväntade resultaten – och allt är typ frid och fröjd. Och de styrande politikerna och partierna kan t ex gå upp i talarstolen i fullmäktige och tala om hur bra allt är i förskola och skola.
Saken är bara den att varken politiker i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningen eller personalen ute på skolorna är nöjda med resultaten. De är inte bra, de ligger alltför lågt. Resultaten borde vara betydligt bättre.
Ett av nämndens förväntade resultat är att “andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det ökar jämfört med förra året… Det är bara ett problem, en tredjedel av alla elever (32,8%) som gick ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det kan man inte vara nöjd med, det är inte ett tillräckligt bra resultat.
Det är samma med det förväntade resultatet att “andelen elever i åk 7-9 med mer än 75% närvaro ökar”. Det uppnås också, närvaron är bättre än förra året. Men ska det vara en grön plopp när drygt 15% av alla elever i högstadiet är frånvarande mer än 25% av tiden? Det tycker varken politiker eller tjänstepersoner.
Sjukfrånvaron bland personalen var i barn- och utbildningsförvaltningen i genomsnitt 8,7% under perioden januari-juli 2023. Det är en förbättring sedan förra året, men är det bra? Jag tror att alla anser att sjukfrånvaron är för hög.
Det fanns en stor samsyn i barn- och utbildningsnämnden om att de gröna plopparna var missvisande och att resultaten måste bli bättre.
Men – ekonomin ska gå ihop. BUN kan inte använda mer pengar än de som nämnden har fått tilldelat av kommunfullmäktige. Bättre resultat i skolan kräver mer personal, både pedagoger och annan skolpersonal. Men mer personal kräver mer ekonomiska resurser…
Så är det bara. BUN:s handlingsutrymme är begränsat, det begränsas av ekonomin. Som en tjänsteperson sa:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Och den ekonomiska situationen ser ut att bli än värre, redan under hösten…
Kostnader för skolskjutsar ökar under höstterminen och minst en miljon kr “extra” ska betalas till IT-enheten. Det inspirerade ordförande Bo Carlsson (C) till en filosofisk utläggning under temat “får verksamheterna i BUN någon nytta av dessa IT-investeringar?”. Frågeställningen var tämligen retorisk. Carlsson var mycket tveksam till om verksamheten får någon glädje av denna extra utgift… Jag tror att Carlsson hade rätt, men betalningen kan ju vara nödvändig ändå, t ex för att hindra “hackers” från att ta sig in i kommunens IT-system – och få tillgång till skolornas betyg…
Nämnden fick reda på en kostnad som jag inte tror har varit specificerad tidigare. Den har i varje fall inte presenterats för oss politiker. Därför har den nog också varit dold och omedveten för flera i nämnden. Förvaltningen berättade att det särskilda stödet till de barn som är i behov av det på förskolan, det kan t ex vara de barn som sedan skrivs in i den anpassade grundskolan (fd grundsärskolan), beräknas uppgå till 7 milj kr under 2023. Dessa kostnader ökar varje år, precis som i grundskolan (och på gymnasiet). Det finns sannolikt anledning att fundera extra på detta nästa gång budgeten ska fördelas.
Barn- och utbildningsförvaltningen har dragit ner på kostnaderna inför hösten, bland annat har det skett en hel del besparingar på resurspersoner med visstidsanställning. Skolan arbetar ju i läsår och den organisation som beslutas inför hösten, t ex antal klasser, klasstorlekar, scheman, lärartjänster osv, gäller hela läsåret, dvs även under vårterminen nästa år, 2024. Det är mycket svårt, ja omöjligt, att ändra skolans organisation under ett läsår. Eftersom 2024 blir ett tufft ekonomiskt år, så måste organisationen redan nu i höst vara “slimmad”, dvs nedbantad.
Den ekonomiska situationen ser alltså ut att bli betydligt värre nästa år…
Det blir extra kostnader för BUN 2024 på 13,1 milj kr. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.) Det är nya och förändrade statliga uppdrag, t ex extra studietid och utökad lovskola, fler elever i anpassad grundskola (fd grundsärskolan) och hyra för Norra skolan, som enligt planerna ska tömmas utan att vårdnadshavarna har blivit informerade (se kommentaren på min förra blogg, klicka här) eller att kommunfullmäktige har fattat beslut.
De 8 milj kr som BUN har fått i år för hyra av Holmängenskolan har fungerat som en buffert, som ett extra tillfälligt bidrag för nämnden. Pengarna gör till och med att nämnden har en (viss) chans att göra ett noll-resultat i år. Nästa år ska pengarna verkligen användas till hyra. Det betyder alltså 8 milj kr mindre nästa år för nämnden till verksamheten.
Majoriteten i BUN (S+C+KD+MP) beslutade i våras om besparingsåtgärder. KUL-avtalet mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden är uppsagt. Förvaltningen berättade att den däremot har skjutit på verkställandet av nedläggningen av Lanternan (kommunens förskola på obekväm arbetstid) med presidiets (=de tre ordförandena i BUN) goda minne. Besparingsbeslutet innebar dessutom lägre personaltäthet, dvs uppsägningar. Inte heller denna åtgärd har börjat verkställas.
Både presidiet och barn- och utbildningsförvaltningen vill träffa de styrande och få besked om hur kommunens ekonomiska situation ska hanteras centralt i kommunen innan BUN fattar beslut om kommande neddragningar och besparingar. (Enligt uppgift träffades BUN:s presidium och presidiet i kommunstyrelsen i onsdags.)
Det är omöjligt för BUN att spara på något annat än personal. Personalkostnader är den i särklass största utgiften för BUN – och allt annat är bantat och neddraget för länge sedan. Ska det sparas nästa år så är det legitimerade pedagoger det handlar om:
“Vi hittar inte så mycket mer att skära på när det gäller personal.”
Det var beskedet i måndags.
Annars blir man lite fundersam av att höra den resignation som präglar de flesta borgerliga och socialdemokratiska politiker när de diskuterar ekonomi. Det är som om lågkonjunkturer, inflation, arbetslöshet osv är naturlagar som det inte går att göra något åt. Men se på alla miljarder som regering
och riksdag satsar på skattesänkningar för de allra mest välbeställda i landet, se på de närmare 200 miljarder som de fyra storbankerna beräknas göra i ren vinst i år (se Sveriges Radio “Svenska banker håvar hem rejäla vinster”), se på alla miljarder till försvaret… Det finns mycket pengar i Sverige som skulle kunna användas i välfärden.
Även i kommunen finns det handlingsalternativ. Det finns resultatutjämningsreserver (RUR) på 50 milj kr som kan användas, det finns möjligheter till skattehöjningar, det finns möjligheter att prioritera om utgifter i kommunen osv.
Det är ingen osynlig hand som styr marknaden, det är inga naturlagar som styr ekonomin – det är människor. Och det är politiker som styr Vänersborg…
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.
BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?
Ibland är det tufft att vara bloggare. Man hinner inte rapportera om vad som hände på det just avslutade sammanträdet förrän det är dags att förbereda sig för nästa. Jag får därför återkomma till sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags lite senare, först måste jag läsa underlagen till barn- och utbildningsnämndens (BUN) möte imorgon måndag. Och skriva några rader…
Det är många ärenden på barn- och utbildningsnämndens dagordning, 16 punkter, och ett underlag på 147 sidor. Så här ser ärendelistan (dagordningen) ut:
Det är framför allt två ärenden som tilldrar sig mitt intresse. Det handlar om pengar…
Efter ett långt uppehåll är det äntligen dags att börja nämndens arbete och vad passar då bättre än en delårsrapport.
Delårsrapporten startar i vanlig ordning med en målavstämning. Det handlar om BUN:s förväntade resultat som ska bidra till fullmäktiges inriktningsmål.
Bedömningen är att de flesta mål kommer att uppnås. Det finns alltså gröna ploppar på följande förväntade resultat:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
- “Hållbart medarbetarengagemang ökar”
- “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”
Sjukfrånvaron kommer med all sannolikhet att minska jämfört med förra året, därför en grön plopp. Minskningen beror huvudsakligen på att förra året började med en pandemivåg. Smittspridningen och frånvaron var exceptionellt hög. Sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningens del låg på 10,1%. Det finns ingen sådan ”topp” i år, men sjukfrånvaron är emellertid fortfarande hög, alltför hög.
Det diskuteras och analyseras och det arbetas intensivt med förebyggande och främjande insatser för att få ner sjukfrånvaron. Och det är ett mycket viktigt arbete, sjukfrånvaron kan vara en stor prövning för de drabbade individerna, ett avbräck för barnen och eleverna och en stor kostnad för kommunen. Men jag tror att så länge som personaltätheten är för låg i förskolor och skolor och det finns för få speciallärare, 
elevassistenter, elevvårdspersonal och övriga vuxna i skolan så kommer sjukfrånvaron att ligga på en hög nivå. Skolpersonalens arbetsmiljö är betungande – målen, förväntningarna och kraven är alltför höga i förhållande till resurserna.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Det blev en röd plopp. Andelen elever med behörighet var 82,5% vårterminen 2023 i de kommunala grundskolorna. Vårterminen 2022 var andelen 83,5%. Det är i och för sig ingen stor nedgång och det kan vara en tillfällighet. Men att nästan var 5:e elev inte är behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet är en alltför hög siffra. Kommunen borde ta krafttag för att höja studieresultaten. Men det är som vanligt mycket prat och lite verkstad. Det är antagligen viktigare att det inte läcker in vatten i arenan…
Barn- och utbildningsnämnden har egna kompletterande förväntade resultat. Där är ett förväntat resultat att “Andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det får en grön plopp:
“Vårterminen 2023 var det 67,2% av eleverna i årskurs 9 som nådde lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande siffra vårterminen 2022 var 65,4%”
Det är bra att fler elever får godkända betyg i alla ämnen, men en tredjedel av alla elever som går ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det innebär förmodligen att många elever kommer att få svårigheter med gymnasiestudierna…
Delårsrapporten innehåller en hel del om ekonomi. Det är ett viktigt avsnitt.
BUN uppvisar ett underskott fram till och med augusti på 1,8 milj kr. Det beror på skriver förvaltningen:
“…ökade kostnader för fler barn inom förskolan och fler elever i den anpassade grundskolan (=grundsärskolan; min anm), ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd samt skolskjutsar.”
Ändå är det något färre elever i grundskolan och i fritidshemmen än budgeterat. Förvaltningen möter underskotten med:
“… att verkställa de åtgärder som beslutades… använder den ramökning om 8 mnkr som tilldelats för kommande lokalkostnad för Holmängenskolan.”
Det innebär att en hel del besparingar på personal har genomförts inför höstterminen. Det rör sig om resurspersoner med visstidsanställning och inte om tillsvidareanställda, dvs legitimerade pedagoger. Men färre vuxna i skolan betyder fler elever per vuxen, mer arbete, sämre arbetsmiljö, mer stress, mer sjukfrånvaro – och sämre resultat för eleverna…
Barn- och utbildningsförvaltningen tror att besparingarna ska ge önskade resultat:
“Prognos för budgetåret 2023 visar ett nollresultat.”
Det är mycket viktigt att förstå att BUN har (en viss) möjlighet att hålla budget tack vare att nämnden har fått 8 milj kr för hyra av Holmängenskolan, och det fastän skolan inte hyrs än. Den är ju fortfarande inte färdigbyggd. BUN får använda dessa hyrespengar till annat. När Holmängenskolan tas i bruk höstterminen nästa år ska hyran börja betalas…
Det är osäkert hur BUN ska hantera de ökade kostnader som IT-kontoret har aviserat för säkerhetsåtgärder. Och också:
“flera nya och utökade statliga uppdrag [som] tillkommit som kräver stora insatser och resurser. Det innebär svårigheter för barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra de statliga uppdragen utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”
Det låter som om fler personalminskningar kan vara på gång.
Det ska påpekas att BUN har de pengar som kommunfullmäktige har gett nämnden. Det är fullmäktiges beslut som innebär att nämnden inte kan möta elevernas behov av pedagoger och annan personal. Det är den otillräckliga budgetramen som tvingar BUN till nerdragningar.
Det ser ännu sämre ut för nästa år, 2024. Det kommer nämnden att få information om, och diskutera, på ärende 3, ”Information om budget 2024 – Verkställande av åtgärder”.
Kommunfullmäktige gjorde inga tillägg till BUN:s budgetramar och på grund av utökade kostnader fattas det 13,1 milj kr nästa år på grund av:
- “Nya och förändrade statliga uppdrag; Extra studietid och utökad lovskola samt uppsökande verksamhet och ett särskilt erbjudande om plats i förskola.
ÖKAD KOSTNAD = 6,9 mnkr” - “Fler elever i grundsärskola (anpassad grundskola)
ÖKAD KOSTNAD = 4,5 mnkr” - “Hyra för fastigheten Oxeln 7 (Norra skolan), hösten 2024
KVARSTÅENDE KOSTNAD = 1,7 mnkr”
Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden, dvs de styrande partierna (oppositionen deltog inte i beslutet), tog den 17 april beslutet göra följande drastiska besparingar nästa år för att spara 13,1 milj kr:
- “Avveckla Lanternan 3,4 mnkr” (Lanternan är kommunens förskola på obekväm arbetstid: min anm.)
- “Säga upp avtalet för Lärande-Utveckling-Lärande (KUL) 1,8 mnkr”
- “Lägre personaltäthet 7,9 mnkr”
Barn- och utbildningsförvaltningen hade föreslagit att Rösebo skola skulle stängas som ett led i besparingarna. Det ville inte de styrande partierna (S+C+KD+MP) i BUN, utan drog istället ner personaltätheten ytterligare med motsvarande summa. Däremot tycker de styrande att Norra skolan ska läggas ner…
Det här beslutet om besparingar gäller än och det närmar sig verkställande. Förvaltningen tänker sig emellertid att först ha en:
“dialog med kommunstyrelsen om huruvida avveckling av Lanternan är av principiell karaktär och behöver beslutas av kommunfullmäktige.”
Och också att ha en dialog med:
“kommunstyrelsens arbetsutskott vid nya överläggningar 2023-09-20 om hur barn- och utbildningsnämnden går vidare med verkställighet av beslutade åtgärder inför 2024 och med vilka nämnder det krävs ett samråd.”
I budgetdebatten i juni, när budgeten för 2024 beslutades, sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):
“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”
Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Lanternan avvecklas?
Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:
“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”
Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. Det har inte varit några avstämningar i augusti, men det är kanske på gång.
Benny Augustsson och de styrande partierna öppnade i budgetförslaget för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år.
Än är alltså inte sista ordet sagt.
Vi får hoppas att kommunledningen ökar på budgetanslagen till BUN. Det kan annars finnas risk för att Skolinspektionen kommer till Vänersborg:
”Leder det till brister i verksamheten kommer vi att behöva ingripa.”
Sa enhetschef Anna Bergqvist på Skolinspektionen till Svt i veckan. (Se ”Skolinspektionen: Finns risker med besparingar i grundskolan”.) Det får inte sparas för mycket på skolorna i Sverige, och hon fortsatte:
”Det kan handla om uppsagda lärare, att delar av elevhälsan saknas eller att resurspersoner saknas.”
Det är ytterligare ärenden för BUN att behandla och dessutom har jag några frågor till förvaltningen, t ex om ”akutskolan” på Vänerparken (se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”) och förvaltningens reaktion på de nya rönen om det numera vanliga sättet att bedriva kompetensutveckling (se Vi Lärare “Kollegialt lärande döms ut som ovetenskapligt”). Det kan också bli någon fråga om arbetsförhållandena på förskolan. (Se ”Brev från en förskolelärare”.)
Brev från en förskollärare
Förskola och skola debatteras flitigt i dagens Sverige.
Skolan är i kris – elevernas kunskaper sjunker jämfört med andra länder och lärare lämnar sitt yrke. Arbetsmiljön är dålig och lärarna är stressade på grund av hög arbetsbelastning. Samtidigt har utbildning marknadsanpassats och friskolekoncerner tjänar stora pengar. Det gör de på kommunernas elevpeng, pengar som ska gå till precis det som namnet säger, till eleverna. Nu hamnar de i fickorna hos ägarna, som i många fall är utländska bolag. (Läs gärna mer på Tankesmedjan Balans.)
Vinsterna kan göras när man anställer obehöriga lärare med sämre lön, struntar i att anställa tillräckligt många speciallärare, SYV-konsulenter, kuratorer och skolsköterskor och framför allt, med olika metoder lockar till sig de mest studiemotiverade eleverna från hem där vårdnadshavarna har hög utbildningsnivå. De eleverna behöver inte hjälp och stöd i samma omfattning som elever från socialgrupp 3 eller barn och ungdomar till föräldrar födda utomlands. Den marknadsanpassade skolan leder dessutom till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.
Johanna Jaara Åstrand, tidigare förbundsordförande för Sveriges Lärare, skrev på Facebook i lördags:
“I veckan har jag också mött lärare som med tårar i ögonen vittnar om scheman där varken elever eller lärare har en ärlig chans att lyckas med det som förväntas och som förtvivlat beskriver känslan som infinner sig när inflytandet över arbetssituationen minskar, lärarkollegor blir sjukskrivna och viktiga beslut fattas över huvudet på dem.”
Förskolan är viktig för barnen. De barn som har gått i förskola har bättre förutsättningar i grundskolan. Förskolan ger långsiktiga positiva effekter på det fortsatta lärandet. Förskolan har en stor kompensatorisk betydelse och är oerhört viktig för barnens språkutveckling.
Det är viktigt för förskolans kvalitet och barnens utveckling att barngruppernas storlek begränsas. En större personaltäthet uppmuntrar barnens kreativitet och nyfikenhet.
Johanna Jaara Åstrand skrev vidare på Facebook:
”Jag har blivit kontaktad av förskollärare som uppgivet berättar om sin arbetssituation där förskollärarkollegor helt saknas och varken barngrupper eller lokaler är anpassade efter läroplanens uppdrag.”
I lördags fick också barn- och utbildningsnämndens presidium, och jag, ett mail från en förskolelärare i Vänersborg.
Förskolläraren skriver:
“Jag skulle med detta mail vilja göra dig uppmärksam på problemet med stora barngrupper på förskolorna i Vänersborg kommun.
Jag arbetar på en förskola i kommunen och på min avdelning är det 24 st barn mellan 3-5 år och då är vi fyra pedagoger. På avdelningen bredvid är det 10 st barn mellan 1-2 år och de är två st pedagoger. Det är nog dessa siffror ni i utbildningsnämnden ser och ni tycker nog att det är en bra bemanning med personal. Problemet är bara att det är bara mellan kl 9:30-12:30 som vi har en sådan personaltäthet.
På morgonen och på e.m är vi bara två pedagoger på alla våra barn och vi har ofta nästan alla våra barn hela dagarna ca 7:30-16. (Förskolan har öppet 6-17:30). Verkligheten är alltså att två st pedagoger är ensamma och ska ta ha hand om ca 20 barn stor del av dagen.
Vid våra måltider (frukosten och mellanmålet) har vi ca 8 barn vid varje bord (om vi har haft tur och kunnat lämna några till grannavdelningen, annars är vi ca 10 vid varje bord).
Jag tror nog att du kan föreställa dig hur en sådan måltid blir. Det är verkligen inte den lugna stund med samtal, reflektioner och lärande som vi vill ge våra barn.
Vi pedagoger kämpar till vårt yttersta för att ge alla våra barn det de har rätt till under sina dagar hos oss och det är ett gott pedagogiskt lärande och en god omsorg med pedagoger som har tid att se dem och ge dem det de behöver av trygghet och glädje.
Vi har också en läroplan att arbeta mot och gör där vårt yttersta för att uppnå de målen som finns där. Vi har också krav på oss att göra en god dokumentation som ska finnas tillgänglig för föräldrar och våra chefer. Tiden till detta är knapp.
OCH det är verkligen inte lätt. Det tror jag du förstår, många gånger åker vi hem gråtandes för att dagarna på förskola varit så tuffa både för oss och barnen.
Du som folkvald politiker i kommunen är ansvarig för att alla invånare mår bra och orkar med sina dagar och då måste det få kosta. Du kan inte spara in mer på det viktigaste vi har, VÅRA BARN utan du måste göra något nu för att minska barnantalet på förskolorna i Vänersborgs kommun. Attraktiv och hållbar får inte bara vara ord på ett papper, utan måste omsättas i praktiken.
Vi pedagoger kommer inte att orka länge till och våra barn förtjänar en lugnare förskoletid med ”fröknar” som går till sitt arbete med glädje, istället för med en klump i magen.”
Barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har i Vänersborg. Kommunen måste satsa på förskola och skola. Det är både min och Vänsterpartiets uppfattning. Varje år i juni, när kommunfullmäktige beslutar om budgeten, argumenterar vi för mer pengar till både förskola och skola. Det är ingen som säger emot, men satsningarna uteblir. Det händer till och med att de andra partierna håller med, men det stannar vid ord. I praktiken och i handling så prioriteras annat högre i kommunen.
Vänsterpartiet fortsätter oförtrutet att tala och arbeta för mer resurser till förskola och skola.
Anm. Här kan du läsa svaret på brevet från BUN:s presidium: ”BUN: Svar till förskollärare”.
BUN 19/6 2023
Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sista sammanträde före sommaren blev en kort historia. Det var ovanligt få ärenden på dagordningen. På eftermiddagen fick sedan nämnden tillsammans med kommunstyrelsens arbetsutskott tillfälle att besöka Holmängenskolan.
Nämnden startade med en “traditionell” månadsuppföljning. Ledamöterna fick reda på att det ekonomiska resultatet till och med maj uppgick till -1,9 milj kr. Det låter inte så “farligt”, men det är ganska oroväckande. Av olika skäl brukar nämndens utgifter nämligen vara betydligt större under hösten. Nämnden skulle därför behöva ett överskott, en ”reserv”, inför hösten. I maj förra året var motsvarande resultat +8,5 milj kr.
Som jag har skrivit tidigare i samband med delårsrapporten så pekar BUN:s prognos mot ett underskott på ca 10 milj kr. (Se “BUN (22/5): Nedskärningar…”.) 
Om man dessutom tar i beräkning att BUN har fått 8 milj kr extra i år för hyra av Holmängenskolan, fast nämnden inte har några hyreskostnader förrän nästa år, så blir prognosen ännu dystrare. Underskottet beräknas egentligen bli 18 milj kr… Nästa år måste BUN klara sig utan de 8 extra miljonerna. Då ska pengarna gå till hyra för Holmängenskolan och inte till något annat…
BUN är i ett ekonomiskt mycket ansträngt läge, verksamheterna måste minska sina kostnader. Men barn- och utbildningsförvaltningen är trots det ekonomiska optimister. De prognostiserar ett “plus/minus-noll-resultat” vid årets utgång. Det ska ske genom diverse åtgärder. 
Kostnaderna ska pressas ner genom att t ex vikariehanteringen ska ses över och det ska ske en så kallad vakansprövning för varje tjänst. Det betyder att om någon slutar så ska man kritiskt titta på om tjänsten verkligen behövs… Syftet är självklart att inte anställa någon ny.
Men, och det sticker ingen under stol med. Det blir personalneddragningar…
Redan inför höstterminen kommer ett antal personer med “visstidsanställning” inte att finnas kvar i verksamheterna. Det handlar t ex om resurspersoner av olika slag som inte får förnyad anställning. Ingen har emellertid blivit uppsagd. Det innebär att alla med tillsvidareanställning, som de legitimerade lärarna, inte berörs. Det kan dock bli fallet nästa år. Vi får se, imorgon onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut om budgeten för 2024.
BUN skulle svara på en remiss på en statlig utredning – “En ny ordning för asylsökandes boende”. Svaret från BUN och ett svar från socialnämnden ska lämnas till kommunstyrelsen som ska formulera ett gemensamt remissvar från Vänersborg. Eftersom kommunstyrelsen har haft sitt sista sammanträde innan sommaren så lär det bli ett svar från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Det var ett bra svar från BUN – utifrån ett förskole- och skolperspektiv. (Det finns att läsa i handlingarna inför sammanträdet, klicka här). Socialnämndens svar var också bra – från ett “socialt” perspektiv. Jag tyckte dock att det saknades ett “tredje” perspektiv, ett slags politiskt helhetsperspektiv. På regeringens hemsida hittade jag ett yttrande på utredningen från en vänsterpartist i Göteborg. Det var bra och speglade mina tankar. Utifrån detta yttrande lämnade jag en protokollsanteckning. (Det går att ladda ner protokollsanteckningen här.)
Det finns en del bra saker i utredningen, men den andas enligt min uppfattning samtidigt en allmänt negativ syn på asylsökande. De är så att säga i stort sett bara till besvär. Det glöms liksom bort att det faktiskt handlar om mycket utsatta människor som har flytt från krig och förtryck.
Flera av de åtgärder som föreslås i utredningen skulle försämra asylsökandes mänskliga rättigheter liksom även möjligheterna att skapa ett värdigt liv. Det tycks också finnas en tro i utredningen att sociala problem, som segregation, utanförskap och trångboddhet, kan åtgärdas med tvång, kontroller och sanktioner. Det finns även en del att önska av utredningen när det gäller respekten för barnens rättigheter…
Det var de två ärendena på sammanträdet som tog längst tid. Nämnden fortsatte sedan med att svara på en remiss gällande fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun. Det svaret lämnas nu vidare till samhällsbyggnadsnämnden. Sedan klubbade nämnden planen för det systematiska kvalitetsarbetet för nästa läsår och även en revidering av riktlinje för skolskjuts. BUN gjorde också en del ändringar i delegeringsordningen.
Naturligtvis var det en del information kring dessa ärenden, men det framfördes inga andra åsikter, alla var överens.
Sammanträdet avslutades med en del information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. Nämnden fick bland annat reda på att andelen elever i åk 9 som har behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet minskade detta läsår från 83,5% till 80,4%. Det är alltså en minskning med 3,1 procentenheter. Det betyder att nästan 20% av eleverna i årets avgångsklasser, var 5:e elev, inte har gymnasiebehörighet…
Och istället för att satsa på skolan så drar kommunen istället ner på resurserna…
Ordförande Carlsson tackade förvaltningschefen och förvaltningspersonalen för ett som vanligt gott och professionellt arbete under året. Och det är lätt att stämma in i. Kommunen har en mycket kunnig och kompetent förvaltning till sitt förfogande. Och dessutom en bra ordförande…
Kl 13.00 samlades politiker och tjänstepersoner på Holmängenskolan.
Skolan håller på att byggas så den såg verkligen ut som den byggarbetsplats som den ju var. Det fanns apparater, verktyg, maskiner, burkar och arbetare lite överallt i lokalerna. Rören syntes under taken och massor av kablar och sladdar hängde ner som lianer i djungeln.
Det var en imponerande byggnad. Det var stort, allt var stort. Särskilt imponerade idrottshallen. Det blir en riktig fin hall tror jag. Redan i detta skede tycktes akustiken vara riktigt bra.
Det var svårt att se vilka funktioner olika rum och salar skulle få. Det fanns diverse utrymmen både här och där såg det ut som. Det fanns t ex några “mysutrymmen” gömda under t ex trappor. Naturligtvis trevligt, men samtidigt en 
liten mardröm för “vaktande” personal. Sådana utrymmen kan naturligtvis också bli tillhåll för oönskade aktiviteter. Kanske undrade man lite över att det var ganska mörkt i lokalerna och att så många rum saknade fönster.
Helhetsintrycket var dock mycket positivt av den blivande Holmängenskolan – en skola som uppfyller alla miljö- och hållbarhetskrav som finns. Skolan är i stort sett helt byggd i trä och det syntes trä av olika slag överallt. På taken finns det naturligtvis solpaneler. Skolan kommer i princip att bli helt självförsörjande på el. (Se Sernekes hemsida.)
Det kommer att gå ungefär 430 elever från F-6 på skolan. En del av skolan ska även fungera som förskola med nästan 100 barn. Skolan kommer att tas i bruk hösten 2024 och kostnaden hamnar på ungefär 277 milj kr. (TTELA har skrivit en del om Holmängenskolan – “Snart är stommarna uppe på Holmängenskolan”.)
Imorgon sammanträder fullmäktige. Då ska budgeten för nästa år beslutas. Sammanträdet börjar kl 13.00 och kan ses i direktsändning på kommunens webb-TV.
BUN (22/5): Nedskärningar…
På måndag, imorgon alltså, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det blir ett långt sammanträde, trots att dagordningen är den kortaste under hela året. Det beror på att eftermiddagen ägnas åt en studieresa, ända fram till kl 18.00. BUN ska besöka några förskolor och skolor i kommunen. Tror jag i varje fall. Jag grundar antagandet på några års erfarenhet i nämnden… Förvaltningen brukar nämligen arrangera en sådan resa i början på varje mandatperiod för den nya nämnden. Det är typ för att nya ledamöter ska få en uppfattning om vad de är med och fattar beslut om. Det är fortfarande en väl bevarad hemlighet vilka förskolor och skolor nämnden ska besöka.
Förmiddagen, eller i varje fall en del av den, ägnas åt följande ärenden:
Det är dags för årets första delårsrapport. Den innehåller som vanligt en redovisning av nämndens:
“förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås”
Delårsrapporten är som alltid lika spännande som den låter. Det är till och med april fyra förväntade resultat som bedöms uppnås och ett som inte gör det. Det är en bedömning, eftersom det är så pass tidigt på året.
De fyra förväntade resultat som uppnås är: “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”, “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”.
Av dessa är det två som har med förskolans och skolans statliga uppdrag att göra, dvs utbildning, och två som är så att säga kommunala, dvs personalpolitik. Det som kan sägas om de förväntade resultaten är att det pågår ett aktivt arbete i förvaltningen med uppsökande verksamhet för att få fler barn till den kommunala förskolan. Förvaltningen söker aktivt upp vårdnadshavare för att informera om förskolan och öka deras kunskap om förskolans betydelse. De barn som går i den kommunala förskolan har statistiskt bättre förutsättningar för att senare klara grundskolan.
När det gäller tryggheten så arbetar rektorer, pedagoger och övrig skolpersonal alltid med det. Det ingår i det statliga uppdraget.
Förvaltningen skriver:
“Inom förskolan finns utmaningar med hög sjukfrånvaro av pedagoger och problematisk frånvaro för barnen, som påverkar barnens upplevelse av trygghet i lärmiljön. Även grundskolan identifierar frånvaron hos elever och personal som en faktor som påverkar tryggheten.”
Förvaltningen bedömer att det förväntade resultatet om hållbart medarbetarengagemang ska öka, trots att det finns en oro för att:
“den ekonomiska utvecklingen under 2023 påverkar arbetsbelastningen”
Tyvärr är denna oro helt befogad, både 2023 och 2024. Vi får se hur det utvecklar sig… Särskilt med sjukfrånvaron som har en tendens att hänga ihop med arbetsbelastningen. Sjukfrånvaron låg på 9,6% i januari-mars. Det ska jämföras med 13,6% samma period förra året. Men då hade vi pandemin…
Tyvärr bedöms inte det viktigaste förväntade resultatet (sett ur utbildningssynpunkt) av dem alla uppnås, “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”. Förvaltningen skriver:
“Trots att insatser har gjorts bland annat genom lovskolor, undervisning i mindre grupper, enskild undervisning för elever, tät återkoppling mellan lärare och elev och tät kontakt med vårdnadshavare lyckas enheterna inte med att få alla elever behöriga till yrkesprogram.”
Det här är ett stort problem, eller “utmaning” med ett modernt begrepp. En stor del av kommunens elever kommer att få sämre förutsättningar inför resten av livet. Erfarenheten säger också, bortsett från bekymren för den enskilde, att det kan komma att kosta kommunen ganska mycket pengar de närmaste åren i form av t ex försörjningsstöd och vuxenutbildning. Det kommunen sparar på “återhållsamhet” med pengar idag blir mångdubbelt dyrare längre fram.
Barn- och utbildningsnämnden har också egna förväntade resultat, dvs de är inte direkt kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Ett av dem hänger till viss del ihop med det föregående, “Andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det uppnås inte heller… Däremot bedöms följande egna förväntade resultat uppnås “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar”, “Kvaliteten i förskolan ökar” och “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 procent närvaro ökar”. Det sistnämnda förväntade resultatet är viktigt för att kunskapsresultaten ska öka i framtiden. Överlag är kunskapsresultaten bättre för åk 6 än för avgångsklasserna i åk 9.
Delårsrapporten innehåller också en hel del ekonomi. Den ser också mörk ut. Prognoserna pekar mot ett underskott på hela 10 milj kr… Och då har ändå BUN fått en ramökning i år på 8 milj kr för en kommande hyreskostnad för Holmängenskolan. Som inte behöver användas till hyran i år… (Men nästa år…)
Orsaken till det befarade underskottet är, förutom minskade statsbidrag(!), ökade kostnader för fler barn inom förskolan och grundsärskolan, ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd (främst avseende psykosociala och språkliga behov) samt skolskjutsar. Dessutom har också flera nya och utökade statliga uppdrag tillkommit som kräver stora insatser och resurser. Och då har ändå inte kostnadsökningarna på grund av inflationen och det allt högre ränteläget räknats in…
Förvaltningen är dock “ekonomiskt positiv”. Den räknar ändå med ett noll-resultat i det kommande bokslutet – med följande besparingar i verksamheten:
- “Antalet anställda minskar på enheter där ekonomisk obalans finns.”
- “Vakanta tjänster inom central administration och barn- och elevhälsan prövas innan tillsättning.”
- “Fortsatt arbete för att minska sjukfrånvaron.”
- “Arbete kring organisation och bemanning för att reducera vikariekostnaderna.”
- “Kontinuerlig bevakning av nya statsbidrag att söka.”
“Antalet anställda minskar…” Det betyder att barnen och eleverna får betala med sin framtid… Men barn- och utbildningsförvaltningen, och nämnden, har inget val, budgeten måste följas.
Det väntar med andra ord några ekonomiskt svåra år inom förskola och skola. Situationen är likartad i hela landet och flera menar att det är kris på skolområdet. Den debatten har väl knappast undgått någon. Det är svårt att inte hålla med om att regering och riksdag måste ta sitt ansvar och helt enkelt höja statsbidragen till kommunerna väsentligt. (Se t ex dagens Aftonbladet – ”Varför ljuger ministern om satsningar i skolan?”.)
En stor del av BUN:s sammanträde kommer att ägnas åt en dialog kring PWC:s utredning “Framtidens skola” – en utredning som syftade till att identifiera och analysera styrkor och svagheter i kommunens skolstruktur. Jag ska inte föregå dialogen, men återkommer i en senare blogg till utredningen.
Förskolan och skolan står inför en mörk framtid. Kommunen har inte några pengar att satsa. Det finns inga överskott någonstans i kommunens verksamheter som kan föras över till barnen och eleverna. Tvärtom, det väntas nedskärningar även på andra håll t ex på de gamla och sjuka. Men det är ett val som det svenska folket gjorde när de röstade i riksdagsvalet i september.
Ibland känns det oerhört tungt att vara politiker…
BUN: Budget, Rösebo och Norra skolan
Det blev som förväntat ett långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) idag. Sammanträdet avslutades dessutom med en utbildning om BUN:s tillsynsuppdrag, med ägar- och ledningsprövning, och Barnkonventionen.
Kl 16.35 slog ordförande Christin Slättmyr (S) klubban i bordet och ledamöter och ersättare kunde ta ett djupt andetag och påbörja färden hemåt. Nämndens 1:e vice ordförande fick träda in som ordförande eftersom ordinarie ordförande Bo Carlsson (C) blivit sjuk. Ordförande Slättmyr svingade klubban med den äran, men nämnden fick under mötet klara sig utan anekdoter från en lantbrukares vardag. Dessutom var förvaltningschef Sofia Bråberg frånvarande och förvaltningens administrativa chef Susann Berg fick hoppa in som tf förvaltningschef.
I denna blogg ska jag bara redogöra för de två viktigaste ärendena, budget 2024 med Rösebo skola och Norra skolan.
Norra skolan
(Läs gärna bloggen inför BUN-sammanträdet: “Ska Norra skolan läggas ner?”.)
Det blev en del diskussion om Norra skolan. På ena sidan stod de styrande partierna, anförda av Christin Slättmyr (S) och Elisabeth Johansson (KD). De ville att hyreskontraktet av Norra skolan, “fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, skulle sägas upp idag, dvs till 1 augusti 2024 då Holmängens skola står klar för inflyttning. Med andra ord, Norra skolan skulle stängas, läggas ner som skola. Om utredningen utifrån Henrik Jostens/Henrik Harlitz respektive Kärvlings motioner senare visade att det skulle bedrivas någon form av förskole- och/eller skolverksamhet på Norra så skulle ett nytt beslut fattas. (Det går att ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
På andra sidan hittade vi den samlade oppositionen. Gunnar Henriksson (L) yrkade på återremiss och lämnade följande motivering:
“I väntan på verkställighet av de av fullmäktige bifallna motionerna i december 22 rörande Norra Skolans framtida användning och där en eventuell användning av skolan ur ett BUN perspektiv bör utredas ytterligare, yrkar vi på en återremiss.”
Hela oppositionen stod bakom Henrikssons yrkande.
Debatten som följde var stundtals “engagerad”. Slättmyr menade t ex att oppositionens förslag innebar att det blev mindre resurser till barn i behov av stöd. Det tyckte jag var ett fult sätt att resonera. För övrigt gällde tydligen inte samma argument Rösebo skola… Slättmyr talade också om “flytt av elever”, inte nedläggning av skolan. Det tyckte jag var en lek med ord.
Själv försökte jag beskriva historien om Norra skolan. T ex att jag redan i samband med beslutet om att bygga Holmängens skola ville att nämnden skulle fatta beslut om Norra skolans framtid. Det hände inte. Det skulle liksom ordna sig, utredningarna skulle göras och beslut skulle fattas senare, liksom renovering av skolan. Det fanns till och med pengar avsatta för renovering av Norra skolan för några år sedan, men de flyttades med ett klubbslag till Idrottsgatan för att behoven var akutare där. Och Norra skolans renovering sköts fram. …och sedan försvann liksom Norra skolan ur diskussionen… Det vittnade bland annat Tor Wendel (M) om.
De två motionerna som lämnades in av M respektive V var ett desperat försök att få kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ta tag i frågan och komma till skott. Och motionerna bifölls i december 2022 av kommunfullmäktige. Idag fick vi reda på att utredningen utifrån motionerna inte skulle bli klar förrän våren 2024…
Jaha… Det var som vanligt. Frågan om Norra skolans framtid förhalas, och oppositionen i nämnden kommer att ställas inför fullbordat faktum. Och vad vi som vill bevara Norra skolan som skola vill spelar ingen roll.
Under tiden fortsätter BUN att hyra privata, dyra lokaler för Vänerparkens förskola (ca 180 elever) – och privata lokaler för förskolan på Dalaborgsparken (80 barn). Och dessutom beslutade kommunstyrelsen nu senast att förvärva “gamla flickskolan” för 5 milj kr, som ska renoveras för över 12 miljoner…
Oppositionen är i majoritet i BUN. Det innebar att ärendet återremitterades. Men det är nog bara tillfälligt. Alla planer fortsätter sannolikt som vanligt…
Det kanske inte är så konstigt att kommuninvånare undrar vad vi politiker håller på med. Det kan jag också undra.
Budget 2024 – Rösebo skola
(Läs gärna bloggen inför BUN-sammanträdet: “Imorgon BUN: Budget mm”.)
Barn- och utbildningsnämnden har fått ett förslag till budget av kommunstyrelsen. Nämndens uppgift är att anpassa sina verksamheter till detta budgetförslag och redovisa konsekvenserna om pengarna ”inte räcker till”. Och eftersom tilldelningen av pengar inte gör det så har förvaltningen tagit fram ett förslag på besparingsåtgärder.
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslog en avveckling av Lanternans “nattförskola” (besparing 3,4 milj kr), avveckling av verksamheten vid Rösebo grundskola för 20 elever (0,9 milj kr), uppsägning av avtalet med kultur- och fritidsnämnden för KUL (Kultur-Utveckling- Lärande) och lägre personaltäthet (5,3 milj kr).
De styrande partierna, S+C+KD+MP, reviderade förslaget. De ville inte föreslå att Rösebo skola stängdes, det besparingsförslaget lyftes alltså bort. (Hur detta skulle påverka resurserna till elever i behov av stöd förklarades inte och inte heller varför det var skillnad på elever i Rösebo och Norra skolan.) Och eftersom stängningen av Norra skolan inte blev av, utan återremitterades tidigare under sammanträdet, behövde ytterligare 1,7 milj kr sparas. Därför skulle neddragning av personaltätheten öka och uppgå till totalt 7,9 milj.
Hela oppositionen avstod från att delta i beslutet. M+L+SD lämnade en gemensam protokollsanteckning:
”Vi deltar inte i beslutet gällande MRP då vi avser återkomma med ett heltäckande budgetförslag vid kommunfullmäktige i juni.”
Vänsterpartiet lämnade en egen protokollsanteckning. Den avslutades med följande ord:
“Vänsterpartiet ser, läser och förstår förvaltningens sätt att presentera och lösa dilemmat, dvs att kunna lägga en budget inom den budgetram som kommunstyrelsen har bestämt. Vi har all respekt för detta arbete, men kan i nuläget inte ställa oss bakom förslagen. Vänsterpartiet vill invänta nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut.”
Det går att ladda ner hela protokollsanteckningen från Vänsterpartiet här.
Nämnden går en “spännande” vår till mötes…
Imorgon BUN: Budget mm
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det är inte bara stängningen av Norra skolan som ska diskuteras och beslutas. (Se “Ska Norra skolan läggas ner?”.) Det är en del andra ärenden också – kanske inte så många, men viktiga.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Jag hoppar direkt till sammanträdets viktigaste ärende, ärende 8 – “Budget 2024, Mål- och resursplan 2024-2026”. Ja, kanske är ärende 6, stängningen av Norra skolan viktigare, men den skrev jag ju om igår. (Se “Ska Norra skolan läggas ner?”.)
I februari beslutade kommunstyrelsen om de så kallade budgetanvisningarna. De kallas också “budgetramar”.
Budgetanvisningar innebär att varje nämnd i kommunen får en summa pengar i budget för nästa år. Utifrån denna tilldelning ska nämnderna sedan upprätta ett förslag på hur pengarna ska fördelas på och användas i nämndens olika verksamheter. Om pengarna inte räcker till respektive nämnds verksamhet och ambitioner så ska nämnden ifråga ta fram en konsekvensbeskrivning. Där ska konsekvenserna av besparingar och nerdragningar mm beskrivas för kommunstyrelsen.
Hela denna process är ett uppdrag från kommunstyrelsen till nämnderna – och det åligger nämnderna att utföra uppdraget. Och strikt hålla sig inom de budgetanvisningar (”budgetramar”) som kommunstyrelsen har bestämt… Som alla läsare förstår så får nämnder som socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden aldrig eller mycket sällan de ekonomiska medel som de skulle vilja ha för sina verksamheter och med den kvalitet de vill erbjuda kommuninvånarna. Så inte heller denna gång.
Det ska noteras att inga beslut fattas i detta läge. Alla beslut om prioriteringar, neddragningar, besparingar eller satsningar tas inte förrän den 21 juni av kommunfullmäktige. Det är viktigt att komma ihåg det. Det framgår inte alltid av exempelvis TTELA:s artiklar om t ex Hallevi eller av diskussionerna på Facebook.
BUN kommer inte att klara den planerade verksamheten med de medel som kommunstyrelsen föreslår att nämnden ska få för nästa år, 2024. En bidragande orsak är att staten har gett kommunerna nya och utökade uppdrag. De beräknas öka kostnaderna för nämnden nästa år med ca 6,9 milj kr. Det handlar om extra studietid, utökad lovskola och reserverade förskoleplatser till vissa barn mellan 3-5 år. Samtidigt ökar antalet elever inom grundsärskolan, vilket beräknas öka kostnaden med 4,5 milj.
Barn- och utbildningsförvaltningen har därför tagit fram fyra, eller kanske rättare sagt fem, förslag på neddragningar i verksamheten. Det är åtgärder som inte, i varje fall inte helt uppenbart, bryter mot Skollagen eller Arbetsmiljölagen. (Eller?)
Barn- och utbildningsförvaltningen vill stänga Norra skolan och flytta de ca 245 eleverna till Holmängens skola. Då sparar nämnden kostnader för hyra på Norra skolan. Förvaltningen föreslår vidare en avveckling av Lanternans “nattförskola” (besparing 3,4 milj kr), avveckling av verksamheten vid Rösebo grundskola för 20 elever (0,9 milj kr) (se TTELA ”Förslaget: Stäng Rösebo skola”), uppsägning av avtalet med kultur- och fritidsnämnden för KUL (Kultur-Utveckling- Lärande) och lägre personaltäthet (5,3 milj kr). Med dessa åtgärder sparas 11,4 milj kr.
Det ska alltså noteras att oavsett om politikerna säger ja eller nej till förslaget, som förvaltningen för övrigt lägger fram för att den är “nödd och tvungen”, är det inte förrän kommunfullmäktige beslutar i juni som någon åtgärd blir verklighet. Och därför kommer en majoritet att ställa sig bakom det upprättade förslaget nu på måndag. Tror jag.
Personalorganisationerna protesterar mot de föreslagna neddragningsåtgärderna. I samverkansprotokollet från den 28 mars skriver Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet:
“Att ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.
Därför ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet oeniga till budgetförslaget för 2024.”
Kommunens ekonomi är mycket ansträngd just nu. Statsbidragen minskar och kostnaderna ökar. Politikerna i Vänersborg eller överhuvudtaget i landets kommuner har ingen lätt ekvation att lösa.
Vänsterpartiet kommer att lämna en protokollsanteckning där vi lämnar partiets syn på det hela. Vi avvaktar också att ta ställning till budget och budgetramar tills vi vet mer i juni. Fram till dess kommer det med all sannolikhet både nya ekonomiska prognoser och statliga budgetbeslut.
Norra skolan och budget… BUN ska även avhandla en del andra ärenden imorgon.
I slutet av förra åren kom det ett medborgarförslag om skolmaten. Förvaltningen har lämnat ett imponerande utförligt svar till förslagsställaren.
Det finns mycket att säga om skolmaten, men att den är viktig för elevernas välbefinnande, hälsa, inlärning och koncentration är odiskutabelt. Och när resultatet av en elevenkät genomförd i höstas på kommunens högstadieskolor redovisas kan nog också alla bli eniga om att – det är lite av en kris:
“Resultaten visar att 41 % av de elever som svarat på enkäten uppger att de äter skollunch varje dag, 32 % uppger att de äter skollunch 3-4 gånger i veckan och 18 % svarar att de äter 1-2 gånger i veckan. Andelen elever som uppger att de aldrig äter skollunch uppgår till 8 %.”
Det är självklart viktigt att ta reda på varför eleverna inte äter i skolan. Svaret från eleverna är naturligtvis att de inte tycker att maten är god, men det vore viktigt att analysera orsakerna på ett djupare sätt. Det ska också noteras att det går åt mer mat mat nu än tidigare i skolmatsalarna. Men det har andra orsaker.
Skolmåltiderna kostar pengar, mycket pengar. Om BUN skulle prioritera högre måltidskostnader utan att få extra pengar av kommunfullmäktige skulle det innebära att pengar fick tas av personalkostnaderna eller läromedel. Det “komplicerar” också det hela att det är en annan nämnd som 
ansvarar för skolmåltiderna, Kostenheten på samhällsbyggnadsnämnden.
Medborgarförslaget kommer att avslås med undantaget att elever och bespisningspersonal ska få vara:
“mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter.”
Nämnden ska få information om vad eleverna på Norra skolan tycker om flytten till Holmängens skola. Förvaltningen träffade elevrådet på Norra skolan den 9 mars 2023. Samtalet handlade om:
“vad eleverna tycker är viktigt att tänka på inför verksamhetsflytten.”
Jag kan väl rent spontant tycka att det inte är riktigt så här det är tänkt i Barnkonventionen. Eleverna vet vid samtalet att “de vuxna”/politikerna har bestämt att deras skola ska läggas ner och de ska flytta. Detta är utgångspunkten när det egentligen är detta som eleverna borde få ha synpunkter om. Samtalet borde ha förts för något år sedan kan jag tycka och avhandlat frågan om eleverna vill att deras skola ska vara kvar eller inte…
Fridaskolans låg- och mellanstadium ska utöka med ungefär 100 elevplatser de närmaste åren. Jag undrar om det är elever från Norra skolan som tänker söka sig dit…
PwC har gjort en omfattande utredning om skolstrukturen/organisationen i Vänersborgs kommun. Utredningen redovisades på kommunstyrelsen i februari och nu dyker den upp i BUN, naturligt nog. Däremot har inte kommunstyrelsen skickat med någon typ av uppdrag till BUN. Vad ska nämnden göra med utredningen?
Det verkar inte presidiet i nämnden veta heller. Det blir nämligen “bara” information imorgon. Kanske väcks någon idé på mötet om hur BUN ska gå vidare med utredningens slutsatser. (Jag har planer på att skriva om utredningen och dess slutsatser. Det får dock bli när det finns tid.)
Till sist.
Sammanträdet börjar(!) som vanligt med en verksamhetsuppföljning. Denna gång är det några rektorer från högstadiet som ska berätta om vad som händer “på golvet”. Sammanträdet slutar några timmar senare med information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C). Efter sammanträdet fortsätter utbildningen av de nya och gamla ledamöterna.
Ska Norra skolan läggas ner?
Det ska inte stickas under stol med att jag blev både förvånad och besviken när kallelsen till måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) dök upp i mailboxen. Det fanns ett ärende på dagordningen som mina blickar drogs till med obönhörlig automatik. Ögonen drogs till ärende 6…
Beslutsförslaget på ärendet var:
“Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 augusti 2024.”
Den till synes oskyldiga formuleringen betydde inget annat än att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska lägga ner Norra skolan nu på måndag, den 17 april.
Vi är några politiker i BUN som under åren har bevakat Norra skolans framtid lite extra. Jag tänker framför allt på mig själv (V) och Henrik Josten (M). Vi har under åren ställt frågor om Norra skolans framtid och framfört synpunkter. Vi har varit tydliga med att vi vill se att Norra skolan finns kvar – som skola…
TTELA skrev igår fredag (se “Oklar framtid för den hundra år gamla skolbyggnaden”):
“Att verksamheten i Norra skolan ska flytta till den nya Holmängens skola har varit på gång under en tid.”
Och verksamhetschef Nyqvist förtydligade i samma artikel:
“Planen är att i augusti 2024 flytta elever och personal från Norra skolan till Holmängens skola.”
Det här scenariot stämmer dock inte riktigt överens med allas uppfattning. Det har t ex inte ingått i Jostens och min ”plan”.
I november 2021 ställdes frågan om en nedläggning av Norra skolan på sin spets. Det var första gången. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Den gången hade ärendet rubriken ”Stängning av Norra skolan” – och beslutsförslaget hade följande lydelse:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Det var lite mer “raka rör” då. Det var tydligt vad beslutet gällde. Och framför allt, det var kommunfullmäktige som skulle fatta det slutliga beslutet…
Beslutsförslaget fick både Henrik Josten (M) och jag (V) att reagera. Vi satt på våra respektive kammare och funderade. Och det var faktiskt ett sammanträffade, på riktigt. Både jag och Henrik Josten (tillsammans med hans partikollega Henrik Harlitz) lämnade in var sin motion om Norra skolan. Och det gjorde vi strax innan sammanträdet med BUN den 22 november 2021. (Du kan ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
Motionerna från M respektive V fick till följd att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort hela ärendet om Norra skolans stängning från dagordningen. Motiveringen var just motionerna. Ordförande Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid.
Sedan behandlades motionerna i kommunfullmäktige i december förra året (2022). Och de bifölls. (Förutom ett av mina yrkanden som i sammanhanget är oväsentligt.) Resultatet av fullmäktiges beslut om bifall var att det skulle utredas om det fanns möjligheter att ha enbart en förskola, en lågstadieskola eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola på Norra skolan.
Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”… ger kommunstyrelsen i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Denna utredning har inte gjorts – trots fullmäktiges beslut. Det är en viktig anledning till att 
Vänsterpartiet motsätter sig att barn- och utbildningsnämnden fattar ett beslut om nedläggning på måndag, i övermorgon. Jag kan i sammanhanget inte låta bli att tänka på moderaten Dan Åbergs “doktrin”:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
I november 2021 skrev barn- och utbildningsförvaltningen att det var kommunfullmäktige som skulle besluta om att stänga Norra skolan. Och så är det med stor sannolikhet. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.”
2015 kunde vi i TTELA läsa om hur utbildningsnämnden i Lilla Edet lade ner några skolor. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Göteborg. Den 18 december 2015 kom domen. Förvaltningsrätten fastslog (du kan ladda ner domen här):
“Sammantaget får det således anses att utbildningsnämnden överskridit sin befogenhet när den beslutat om förändringar i kommunens grundläggande skolstruktur. Besluten måste därför upphävas.”
Förvaltningsrätten garderade sig också och skrev i domen att om det fanns tveksamhet så:
“får det anses rimligt att tillämpa principen om att i tveksamma fall ge kommunfullmäktige ett tolkningsföreträde.”
Det är ytterligare ett skäl till att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner Norra skolan på måndag. Och det insåg barn- och utbildningsförvaltningen i november 2021, men har av någon anledning “glömt” det denna gång.
Barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Det är omöjligt och det tror jag också att åtminstone oppositionen inser. Och det finns ytterligare skäl.
I Skollagen, 4 kap 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens 
verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på. När det gäller Norra skolan har inte vårdnadshavarna fått möjlighet att yttra sig…
Jag är inte heller säker på att det har gjorts en riskbedömning bland personalen, i varje fall finns ingen information kring någon sådan i underlaget till sammanträdet. Arbetsgivaren ska ju enligt Arbetsmiljöverket göra en sådan inför 
ändringar i verksamheten. (Se broschyren ”Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”.)
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs.
Och så en helt annan aspekt av ärendet – valrörelsen…
Det är lite svårt att förstå att ordförande Bo Carlsson (C) har godkänt det framlagda beslutsförslaget. Centerpartiet är ju av tradition mot skolnedläggelser. Carlssons partikamrat, kommunalrådet Mats Andersson (tidigare ordförande i BUN), sa på valdebatten under Aqua Blå förra året i en ordväxling med Henrik Harlitz (M) följande, 06.15 in i inspelningen (se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”):
“För tryggheten när det gäller skolmiljön där är Centerpartiet väldigt, väldigt tydliga, att vi behöver ha skolor och förskolor i kommunens alla olika delar. För just trygghetens skull.”
Detta upprepade Andersson senare i debatten (39.45 in i inspelningen). Henrik Harlitz (M) replikerade då Mats Andersson (C) och frågade (41.05):
“Med största sannolikhet är det väl en skola i norra delen utav tätorten Vänersborg som är nedläggningshotad efter det att Holmängenskolan byggts. Är det fel uppfattat?”
Mats Andersson svarade (45.43):
“Henrik Harlitz ställde ju en fråga här, är det inte meningen att vi ska lägga ner någon skola osv. Och 
jag tycker att det är tråkigt att man sår såna här ogräsfrön. Snarare tvärtom skulle jag bara vilja säga Henrik.”
Mats Anderssons utsaga torde kunna betraktas som ett vallöfte… Inga skolor skulle läggas ner i centerpartiets Vänersborg…
En gång till – barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Däremot inser jag att det är en svår fråga för BUN – rent ekonomiskt.
Det är BUN som sannolikt kommer att få stå för kostnaderna för tomma lokaler, oavsett om dessa kommer att finnas på Norra skolan eller på Holmängens skola. Och det är inte rätt. Det är kostnader som kommunen bör stå för, bland annat på grund av att frågan om Norra skolan hela tiden har skjutits framåt i tiden. Och att det nu ligger två motioner om Norra skolan, som är bifallna av kommunfullmäktige, och väntar på att verkställas.
Till sist vill jag avsluta med en kommentar på Facebook som på ett bra sätt speglar åtminstone några av kommuninvånarnas syn på vad vi politiker sysslar med:
“Men kommunen trummar på med argument att det inte finns pengar. Vilket underligt när man så sent som i förra veckan köpte en fastighet vid torpa hallen för 10 miljoner och så sent som i februari köpte gamla flickskolan för dryga 5 miljoner detta till trots att man måste dra igång med renoveringar för 12 miljoner omgående.(står i Ttela).
Men när det handlar om Norra skolan, våra barns lokaler då finns det helt plötsligt inga pengar.”
Anm. Här kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska behandla på sammanträdet, ”Imorgon BUN: Budget mm”.
BUN 20/3 -23
I måndags sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det var nästan inga beslutsärenden på dagordningen, men trots det blev sammanträdet mycket långt. Inte förrän kl 15.42 kunde ordförande Bo Carlsson (C) avsluta mötet – och då var det bara för att lämna över ordet till tjänstepersonerna i förvaltningen. Det var dags att “runda av” sammanträdet med en entimmes utbildning kring styrande dokument.
Nämndens sammanträden börjar alltid med en verksamhetsuppföljning. Det är personer “på golvet” som kommer till oss politiker och berättar om vad de arbetar med. Det gör att politikerna i nämnden får en ganska bra bild av vad som händer inom vårt fögderi. I måndags var rektorer och annan personal från några F-6-skolor och berättade under temat ”Elevers resultat ska förbättras”.
Det är tyvärr på det viset att betygsresultaten sjunker i åk 6. Resultaten ligger långt under de förväntade och det är till och med så att Vänersborg sticker ut i landet.
Det pågår ett intensivt arbete med att försöka ta reda på orsakerna till de dåliga resultaten och vad som behöver förändras. Rektorer och pedagoger har inte hittat några definitiva svar än, men det är uppenbart att antalet elever i behov av särskilt stöd ökar.
Nämnden fick höra hur olika mellanstadieskolor arbetade med att försöka förbättra elevernas resultat. Det blev en del om organisation. Och det är ju det som vi politiker bland annat sysslar med. Organisation i bred bemärkelse hänger ju inte helt sällan ihop med pengar… Själv är jag mer intresserad av själva pedagogiken och tankarna kring inlärning och undervisning för att höja resultaten. Men det beror väl på att någonstans i mitt undermedvetna är jag fortfarande lärare…
De här verksamhetsbesöken är mycket givande för politikerna i nämnden.
Västtrafik besökte BUN och informerade om framför allt taxiresor. Det var med anledning av att det hade framkommit en del klagomål kring just dessa. Efter nästan en timmes föredragning rätades de flesta frågetecken ut.
Det hör inte till vanligheten att barn- och utbildningsnämnden behandlar sekretessärenden. Det fanns fyra sådana denna gång. Alla handlade dock om samma sak, “Regelbunden tillsyn fristående förskola”. Nämnden har nämligen tillsynsansvar för de fristående förskolor som ligger i kommunen. Det är de 
enskilda förskolorna Fridaskolan, Korseberg, Karten och Vetegrodden. Med de bestämmelser som finns om offentlighetsprincipen kring aktiebolag etc så hade kommunens jurister bestämt att ärendena löd under sekretess.
Det innebar att samtliga fick lämna rummet utom de tjänstgörande ledamöterna och de tjänstepersoner som var involverade i tillsynen. Jag får självklart inte yppa något som var sekretessbelagt, inte ens beslutet var offentligt. Det tyckte jag dock inte lät ok i mina öron.
Ärendet tog också sin tid och när vi var klara var det dags för lunch.
Efter lunchen var det pigga ledamöter som tog sig an ärendet “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys”. Vi fick en liten extra introduktion om vad ärendet handlade om. Det får vi ofta nu 
efter årsskiftet. Det beror naturligtvis på att flera ledamöter är nya och kanske behöver lite mer kött på benen. Samtidigt kan vi som har varit med förr behöva en repetition…
I år ska rutinerna kring skolskjutsarna ses över och kontrolleras. Och det är ok, och det beslutade också nämnden. Jag föreslog att nämnden kanske borde granska något helt annat nästa år, som barn och elevers rätt till särskilt stöd. Den här punkten fanns nämligen med i en riskmatris redan för i år.
Det var också dags för en lokalinformation. Det brukar nämnden få med regelbundenhet.
Skördegatans förskola på Onsjö ska renoveras och de tillfälliga lokalerna byggas bort. Vid förstudien valdes Skördegatan utifrån att det där fanns ett tillagningskök. Under lokalplaneringen har investeringsönskemål lyfts av kostenheten. Samhällsbyggnadsnämnden har i dagsläget valt att inte gå fram med ytterligare äskande om ytterligare investeringsmedel. (Se anmärkning i slutet av bloggen.)
Det är arbetsmiljöproblem på Frändeskolan, värmeanläggningen för oväsen. Den behöver åtgärdas, problemet är “bara” att både Dalboskolan och idrottshallen är inkopplade på samma anläggning. Det är också ett problem att det bara kom in ett enda anbud för att åtgärda problemen, och det anbudet var dubbelt så dyrt än vad som var beräknat…
Det var i vanlig ordning även en månadsuppföljning. Det totala ekonomiska resultatet uppgår till +1,2 milj kr för februari, men då ligger grundskolan med tillhörande verksamheter på ett underskott 1,1 milj.
Det görs inga prognoser för hela året så här tidigt, men det är ingen hemlighet att resultatet är oroande, eller kanske till och med mycket oroande. BUN har nämligen fått 8 milj kr för hyra till Holmängens skola och de pengarna kommer inte att användas till hyra eftersom skolan inte blir klar förrän nästa år. De här 8 milj är inräknade i budgeten vilket betyder att verksamheten egentligen gör ett ganska stort underskott…
Förvaltningschef Sofia Bråberg informerade nämnden om vad som hade hänt sedan sist. Hon berättade bland annat om PWC:s granskning av kommunens skolstruktur – “Framtidens skola”. BUN fick den i remiss av kommunstyrelsen den 15 mars. Tanken är att nämnden ska yttra sig över den, men det blir nog inte förrän senare i vår. Det är lite oklart, tror jag, vad kommunstyrelsen vill att granskningen ska resultera i.
Förvaltningschefen gav en ganska fyllig genomgång om möten och arbete kring IT-system, Restad Gård, Skolverket, HÖK21 (kollektivavtalet) och skolvalen.
Skolvalen, till förskoleklass och åk 7, är för övrigt klara nu och alla har fått sina skolplaceringar. Valen har centraliserats och det skickades ut gemensam information. Det resulterade i osedvanligt få frågor och undringar från vårdnadshavare – och det är ett bra betyg till hur förvaltningen har skött det hela.
Även ordförande Bo Carlsson (C) har en stående punkt på dagordningen – ordförandes information.
Carlsson berättade att det förs samtal med samhällsbyggnadsnämnden om skolmåltiderna. Det ska bli fler möten och Carlsson ämnar “komma tillbaka” med mer information. Bo Carlsson berättade också att han hade blivit ordförande i “Skolnätverk Fyrbodal”, ett nätverk för dom som är ordförande i kommunernas olika utbildningsnämnder.
Efter alla dessa ärenden kunde de flesta tjänstepersonerna gå tillbaka till sina rum och börja jobba. Vi politiker fortsatte dock med en dialog om förväntade resultat för nästa år. Det är ett arbete som alla nämnder gör och som ingår i budgetarbetet. I måndags diskuterade BUN, nästa sammanträde i april ska beslutet fattas.
Dialogen hölls till stor del i mindre grupper och det var som vanligt intressanta diskussioner. I redovisningen för hela nämnden var det kanske en fråga som stod i centrum. Skulle nämnden konsekvent 
använda ordet “höjs” när det gällde de förväntade resultaten? Vi vet ju att de ekonomiska resurserna kommer att vara mycket ansträngda och att det sannolikt blir en del besparingar år 2024. Kan vi då ha målsättningen, och förväntningarna, att resultaten på alla fronter ska “höjas”? Det var lite olika meningar, men de flesta ansåg 
nog att nämnden inte borde skruva ner förväntningarna.
Slutligen rundade, som sagt, nämnden av sammanträdet med en entimmes utbildning kring styrande dokument.
Det kan vara på sin plats att återigen framhålla den trevliga, öppna och positiva stämning som råder på nämndens sammanträden.
Anm. Jag gjorde ett klargörande i efterhand kring Skördegatans förskola på Onsjö. (24 mars kl 09.30.)
BUN 17 feb? Japp!
Efter ett långt och intensivt sammanträde med kommunfullmäktige, som jag återkommer till, är det dags att ladda upp inför morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Nämndens sammanträden hålls alltid på måndagar, men morgondagens möte är ett undantag. Det beror på att det är sportlov nästa vecka. Tyvärr “drabbar” det farfar Kärvling och barnbarnet Olle som just nu är på besök. Småland har nämligen sitt lov denna vecka…
Morgondagens dagordning med BUN har följande utseende:
Sammanträdet börjar som vanligt med att en av nämndens verksamhetsområden presenteras lite noggrannare för nämnden. Denna gång är det förskolans tur. Det kommer att informeras om bland annat pedagogiska anpassningar och hur 
förskolan arbetar för att säkerställa att alla barn når sin potential. Det är “folk på fältet”, rektorer, specialpedagoger och pedagoger, som håller i föredragningen.
Nästa ärende är en information om “Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska delar”. Det är Patientsäkerhetslagen som ålägger alla vårdgivare att skriva en patientsäkerhetsberättelse varje år. Och det tänker man kanske inte alltid på, men barn-och utbildningsnämnden är vårdgivare, också.
Från Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelsen kan man notera att:
“Inga allvarliga vårdskador har inträffat under året och risken för att allvarliga vårdskador ska inträffa i framtiden bedöms som låg.”
Det låter tryggt, och det är ju så som det ska vara. Däremot kan man notera att det inte alltid är så lätt att följa upp t ex vaccinationer, tester av olika slag etc på alla barn och elever som är nya i kommunen. I underlaget noteras även en del brister i de lokaler som finns, men en del byggnader är gamla och utrymmena är inte sällan begränsade. Jag ser också att det har varit en del svårigheter med samverkan skola och BUP under förra året.
På januarisammanträdet behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt BUN imorgon”), på detta möte är det dags för den långa verksamhetsberättelsen. 
(Du kan ladda ner den långa verksamhetsberättelsen här.) Den långa berättelsen är naturligtvis längre än den korta. Den är helt enkelt utförligare och tar upp fler saker:
“årets verksamhet, särskilda händelser under året, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, nyckeltal, investeringar samt personalredovisning.”
Det kan återigen konstateras att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2022 på 2,2 milj kr. Det är en avvikelse mot budget med endast 0,2 %.
I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
I kommunen finns 28 kommunala förskolor och 2 dagbarnvårdare. Nämnden bekostade i genomsnitt 2.131 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en ökning med 18 barn jämfört med 2021. Antalet placeringar i den 
kommunala förskolan ökade dock med 47 barn. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.
I kommunen finns det 17 kommunala grundskolor och det finns fritidshem på alla F-6-skolor. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.912 elever i grundskola/grundsärskola förra året. Det var en ökning med 7 elever jämfört med 2021. 12 % av eleverna går i en av friskolorna. Dessutom går 82 av Vänersborgs elever i någon skola i annan kommun.
BUN fick statsbidrag på sammanlagt 98 milj kr förra året. Förvaltningen skriver:
“De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”
Statsbidragens utformning skapar alltså problem med t ex planering, styrning och prioritering.
Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 637 milj kr. Bidrag till fristående förskolor och grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 120 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 133 milj, måltider 60 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 31 milj och skolskjutsar 26 milj kr.
BUN:s kostnader uppgick år 2022 till totalt 1.027,1 miljoner kr. Det är över en miljard…
Det har blivit 13 färre anställda inom BUN 2022 jämfört med 2021. Det är visstidsanställningarna som har blivit färre, -18 stycken, medan tillsvidareanställningarna ökade med 5 personer. Den största minskningen av antalet anställda skedde inom förskoleklass, -8. Det beror på en mindre årskull än 2021. Mätt i antal årsarbeten utifrån arbetad tid, inklusive mertid och övertid, ökade antalet med 12 årsarbeten.
Det var en större rörlighet bland personalen 2022 än året innan, 10,6%. Det tycker jag är en överraskande hög siffra. De flesta av dessa började arbeta i en annan kommun.
Den totala sjukfrånvaron ökade och låg förra året på 10,1%. Det var korttidsfrånvaron som ökade mycket, främst på grund av Omikron-varianten i början av året. Psykisk ohälsa är också en viktig orsak till sjukskrivning. Det har lett till att de flesta av enheterna inom både förskola och grundskola under 
innevarande läsår har valt att arbeta med balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser samt att få arbetsuppgifterna att rymmas inom arbetstiden. Det handlar om att skapa rimliga förutsättningar för att utföra arbetet – om kraven överstiger de resurser som finns under en längre tid, så ökar risken för ohälsa. (Se “Sunt arbetsliv” – “Alla behöver balans för att må bra”.)
Det råder fortsatt brist på legitimerad personal inom BUN:s verksamheter. Förvaltningen skriver:
“Inom grundskola och grundsärskola årskurs 7-9 är det fortsatt brist på framförallt behöriga lärare i matematik, NO och teknik men även spanska, slöjd, musik och behörighet inom grundsärskolan saknas. I grundskola och grundsärskola årskurs F-6 finns största bristen på behöriga lärare inom slöjd, hem- och konsumentkunskap, SvA och musik. Här finns dessutom behov av legitimerad personal i fritidshem, utökad behörighet för förskollärare inom förskoleklass samt speciallärare med specialisering inom utvecklingsstörning. Inom förskolan har det uppmärksammats att legitimerade förskollärare är mer svårrekryterade än tidigare … Övergripande för samtliga verksamheter är bristen på utbildade specialpedagoger vilket gör att obehörig personal i form av legitimerade lärare i vissa fall får axla detta uppdrag.”
Kompetensförsörjningen blir ett allt större problem, inte bara för Vänersborg utan för hela landet. Det är en utmaning för kommunen att locka hit utbildad och kompetent personal och behålla den som finns.
Det var en hel massa fakta som kan vara bra att ha koll på…
I nästa ärende ska förvaltningen redogöra för arbetet kring budgeten för år 2024. Det är ingen större hemlighet att de ekonomiska prognoserna är mycket dystra och att nästa år blir mycket “kärvt”. Det gäller inte bara BUN och Vänersborgs kommun. Staten borde gå in med resurser för att hjälpa kommunerna med att upprätthålla välfärden istället för att sänka skatterna för de med de högsta inkomsterna…
BUN ska, förhoppningsvis, godkänna det upprättade förslaget till investeringsbudget för fastigheter de kommande tre åren. På grund av kommunens tuffa ekonomiska läge och stora investeringsbehov är
kommunledningens mål att dra ner eller skjuta fram investeringar. Varje nämnd ska därför göra noggranna överväganden och prioriteringar.
En investering som BUN vill prioritera högre än tidigare är byggandet av en ny idrottshall på Mariedalskolan. Den prioriteras upp i förslaget som ligger på ledamöternas bord imorgon. Idrottshallen ska så att säga byta plats i prioriteringen med Brålanda förskola och Granås förskola, som då alltså skjuts fram i tiden. Idrottshallen på Mariedal ska enligt planerna byggas 2026.
Nämnden ska godkänna ett yttrande om “Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning”.
Innan förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) informerar om vad som har hänt sedan sist, ska Christin Slättmyr (S) utses att representera BUN i kommunala rådet för funktionshinderfrågor.
Och precis som i januari ska sammanträdet följas av en halvdags utbildning. Sedan är det helg och dags att ägna sig åt Olle. Handlingarna inför nästa veckas sammanträde med kommunstyrelsen får vänta några dagar…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer