Arkiv

Archive for the ‘föroreningar’ Category

Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (2/2)

28 juli, 2025 1 kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på blogginlägget “Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)”.

Den 27 juni fick Vargön Alloys ett föreläggande av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser att nuvarande lagring saknar tillstånd och att lagringen därför betraktas som otillåten deponering… Slagghögarna måste således bort så fort som möjligt.

Jag tror knappast att Alloys är särskilt bekvämt med detta beslut. Föreläggandet innebär att Alloys ska avveckla minst 74.000 ton slagg redan i år, minst 148.000 ton år 2026 och 1,5 ggr producerad mängd slagg år 2027, dock minst 222.000 ton. I sitt yttrande (i kommunikationen innan föreläggandet beslutades) uppgav företaget att detta inte kunde uppnås förrän 2029. Och då innebar denna målsättning dessutom en hög grad av osäkerhet.

Alloys framförde åsikten (innan föreläggandet) att bortforslingen av slagg måste ske på ett realistiskt och ur kostnadssynpunkt rimligt sätt. Det innebar enligt Vargön Alloys AB att bolaget under en avvecklingsperiod på 10 år inledningsvis skulle ges utrymme till en lageruppbyggnad (=slagghögar) och att man en bit in i perioden (2029 alltså) uppnådde en nettoreduktion på 1,5 ggr. Efter det skulle sedan reduktionstakten öka så att målet uppnåddes 2036. Alloys har också förhoppningar om att slaggen inom en snar framtid ska kunna användas på ett säkert sätt som harmonierar med nationella mål om övergång till cirkulär ekonomi…

Det finns ett annat scenario menade Alloys för att få bort slagghögarna. Det är att all slagg deponeras externt. Det torde, som jag uppfattar det, helt enkelt innebära att man flyttar slagghögarna i Vargön till ett annat ställe (troligtvis Fröskog i Åmåls kommun). Det skulle uppskattningsvis kosta Alloys 285 kr/ton. Det motsvarar en kostnad på 28,5 milj kr per 100.000 ton slagg. Om all slagg som lagrats på U1-U4 ska deponeras på extern anläggning skulle detta medföra en kostnad på uppskattningsvis 336 milj kr. Det vore både dyrt och ogynnsamt menar Alloys.

Länsstyrelsen menar att kraven i föreläggandet är proportionerliga enligt miljöbalkens försiktighetsprincip och rimlighetsavvägning.

Det kan tilläggas att i Länsstyrelsens föreläggande även framgår att slaggen inom fabriksområdet (U4), dvs söder om järnvägen:

“endast fick mellanlagras … under en begränsad tid.”

Det betyder att Länsstyrelsen anser att även denna slagghög är olaglig och alltså ska bort. Det var antagligen en överraskning för Alloys…

En parentes. I samband med denna diskussion uppger Länsstyrelsen att:

“ugnsslaggen utnyttjas i finkrossat skick i vägbyggen och att leveranserna 1982 uppgick till 134.000 ton.”

Leveranserna fortsatte i många, många år… Och då tänker jag – herregud vad finkrossad och giftig slagg det måste finnas i Vänersborgsområdet… Och var det finns har Vänersborgs kommun inte en aning om.

Länsstyrelsen motiverar kraven i beslutet om föreläggande ganska utförligt.

Slagget i högarna är enligt Länsstyrelsens bedömning att betrakta som avfall. Och vidare:

“Länsstyrelsen bedömer att eftersom slaggen förvarats inom områdena under längre tid än 1 år (innan deponering) respektive 3 år (innan återvinning) så är lagringen att bedöma som deponering.”

Det tillstånd som Alloys har ger inte företaget rätt att deponera slagg inom fabriksområdet eller att förvara det under längre tid.

“Länsstyrelsen anser inte att dagens lagring av slagg i området kan tillåtas då det saknas lagstöd för detta.”

Länsstyrelsen kräver därför att mängden slagg reduceras och att bortforslingen kommer igång så snart som möjligt. Länsstyrelsen bedömer att:

“slaggmängden, inte så som Vargön Alloys AB föreslår, kan tillåtas att initialt öka. Att slagg inte bortforslats tidigare innebär att bolaget skjutit kostnaden för omhändertagande framför sig.”

De kostnader som en deponering av slagget (285 kr/ton) skulle innebära för Alloys:

“bedöms inte som orimliga.”

Och visst, Vargön Alloys AB går bra, väldigt bra. Företaget gör stora vinster, ”resultat efter finansnetto” (se AllaBolag):

Förra året gjorde alltså Vargön Alloys AB en vinst på drygt 536 milj kr. Det var en vinstmarginal på 24,5%. Det var ändå ingenting jämfört med 2022 då Alloys gjorde en vinst på nästan 1,7 miljarder kr…

Länsstyrelsen menar att föreläggandet ger Alloys en viss tid på sig att avveckla avfallslagringen, eftersom det rör sig om stora mängder avfall. Men Länsstyrelsen är benhård, slagghögarna kan inte fortsätta växa. Om Alloys vidtar åtgärder och följer Länsstyrelsens krav så kommer allt äldre avfall att vara bortforslat inom 10 år.

Länsstyrelsen ställde också två andra krav i föreläggandet. Det gällde att prioriteringsordningen för bortförande av slagg från de olika upplagen ska upprättas i samråd med Länsstyrelsen och att mängden slagg och omhändertagande/mottagare av det årligen ska redovisas i miljörapporten för anläggningen.

Länsstyrelsen påpekar i slutet av föreläggandet att:

“Åtgärder för kontroll och rening av dag- och dräneringsvatten från området kommer att behandlas separat.”

Jag avslutade blogginlägget ”Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (2/2)” med att Alloys hade tvingats skjuta fram tidpunkten för inlämning av sin tillståndsansökan om slagghögarna på grund av Länsstyrelsens krav. Nu förstår jag varför.

Enligt Vargön Alloys AB pågår ett projekt med en efterbehandlingsmetod för att sänka kromhalten i slaggen. Målsättningen är att slaggen ska bli lämplig som ersättningsmaterial för cement. Jag hoppas att projektet lyckas så att bearbetat avfall kan upphöra att vara avfall och användas, och bli föremål för försäljning…

Men om inte…

Vad händer om inte Vargön Alloys kan följa kraven i föreläggandet? Om Alloys misslyckas med det redan första året? Eller andra året? Eller är det först vid tredje året som Länsstyrelsen vidtar åtgärder? Och om Länsstyrelsen skulle stoppa produktionen på Alloys, vad händer då med slagghögarna?

Vargön Alloys kan överklaga Länsstyrelsens beslut om föreläggandet till Mark- och miljödomstolen. Jag vet inte om Alloys har gjort det.

Anm. Det går att ladda ned Länsstyrelsens föreläggande här.

==

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, Vargön

Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (1/2)

27 juli, 2025 Lämna en kommentar

I samband med att jag skrev de två blogginläggen “Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys?” ställde jag några frågor till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen är nämligen tillsynsmyndighet för Vargön Alloys, och inte Vänersborgs kommun som många tror. De ansvariga på Länsstyrelsen var dock på semester så jag fick inga svar. Nu har jag fått det.

Länsstyrelsen menar att arbetet med Alloys sker i så att säga tre spår.

Det första spåret är “polisanmälanspåret”. Det handlar om det som redan har hänt, t ex slagghögar utan tillstånd. Detta spår sköts av polisen som utreder om det har skett några miljöbrott. Kanske utreder polisen även användningen av den mobila slaggkrossen, det vet jag inte. Enligt Länsstyrelsen har den mobila krossningen utomhus upphört, även om grannar till Alloys påstår att mobilkrossen fortfarande används… (Jo då, det finns många grannar till Alloys, och krossen hörs tydligt…)

Det andra spåret är “prövningsspåret”. Det pågår, som läsare av denna blogg vet, en tillståndsprocess för att kunna hantera slaggen. Samrådet var en del i detta spår. (Se “Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys?”.) Det kan nämnas att Alloys har meddelat Länsstyrelsen att företaget har planer på att bygga en ny eller möjligtvis använda en färdig deponi för slaggen på annan plats. På ett ställe i Länsstyrelsens material nämns Fröskog som framtida deponi. (Fröskog ligger i Åmåls kommun.)

Det tredje spåret är “tillsynsspåret”. Det spåret handlar om att Alloys ska följa de krav som ställs i lagstiftningen. Och det är detta spår som dessa två blogginlägg ska handla om.

Det finns brister i verksamheten i Vargön och det är många åtgärder som måste till för att Alloys ska kunna följa kraven i Miljöbalken. Alla slagghögar utan tillstånd måste nämligen avvecklas. Och det handlar om samtliga högar utom Mjölkeberget… Även de gamla slagghögarna på själva industriområdet söder om järnvägen ska bort.

Alloys tog fram ett förslag på handlingsplan för avvecklingen och för hur slaggen skulle hanteras på ett korrekt sätt. Det förslaget lämnades in till Länsstyrelsen – som dock inte blev särskilt nöjd. Länsstyrelsen skickade efter granskning istället ett föreläggande till Alloys den 27 juni. Föreläggandet beskrev en långsiktig plan för att avveckla slagghögarna. Långsiktigt därför att det för närvarande inte finns något snabbt sätt att avveckla högarna. Det rör sig om så stora volymer.

Länsstyrelsens föreläggande har den långa titeln “Föreläggande med anledning av förvaring av slagg inom fabriksområdet Vargön 2:3 samt fastigheterna Rånnum 6:41 och Fågelgården 1:1, Vargön Alloys AB, Vänersborgs kommun”.

I föreläggandet har Länsstyrelsen beslutat att Alloys ska åtgärda nedanstående:

“1. Avfall i form av slagg som förvarats på fabriksområdet (Vargön 2:3) samt fastigheterna Rånnum 6:41 och Fågelgården 1:1 längre tid än 1 år för det fall att avfallet ska deponeras samt 3 år om avfallet ska användas för anläggningsändamål ska forslas bort från områdena minst enligt nedanstående omfattning per år:

2025 – 0,5 gång den årliga produktionen av slagg, dock minst 74.000 ton

2026 – motsvarande årlig produktion av slagg, dock minst 148.000 ton

2027 och årligen framåt – motsvarande 1,5 gång årlig produktion, dock minst 222.000 ton, tills dess allt avfall som förvarats längre tid än 1 år, för det fall att avfallet ska deponeras, samt 3 år om avfallet ska användas för anläggningsändamål, är bortforslat.

2. Prioriteringsordningen för bortförande av slagg från de olika upplagen ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.

3. Mängd samt omhändertagande/mottagare av slagg ska årligen redovisas i miljörapporten för anläggningen.”

Föreläggandet avslutas med hänvisningar till olika lagparagrafer i Miljöbalken, och sist men inte minst skriver Länsstyrelsen:

“Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.”

Det verkar som om Länsstyrelsen faktiskt menar allvar, på riktigt. Den agerar mot den massiva slaggförvaringen på Vargön Alloys område. Länsstyrelsen anser nämligen att nuvarande lagring saknar tillstånd och att den därför betraktar lagringen som otillåten deponering. 

Länsstyrelsens beslut gäller omedelbart och det kräver att bolaget börjar transportera bort det miljöfarliga slagget. Det innebär att omfattande åtgärder krävs av Vargön Alloys. Så omfattande att min spontana reaktion blir – är detta praktiskt möjligt? Länsstyrelsen menar att det är det… 

Beslutet om föreläggande fattades av Länsstyrelsen efter kommunikation mellan Länsstyrelsen och Vargön Alloys. Länsstyrelsens första förslag hade en ännu större målsättning med bortforslandet av slagg. Det var en målsättning som Alloys dock inte såg att företaget skulle kunna uppfylla. Jag är inte säker på att Alloys tror att de ska kunna uppfylla kraven i föreläggandet heller.

I nedanstående tabell från den 14 oktober 2024 redovisar Vargön Alloys de totala mängderna slagg på bolagets fastigheter.

Kommentar: Ju mindre fraktion på slagget, desto större risk att krom lakas ur.

Tabellen visar alltså all slagg som Länsstyrelsen anser ska forslas bort så fort som det är praktiskt möjligt. Slaggen är ju, som de flesta vet, olämplig att använda på grund av krominnehållet, främst där det finns risk för spridning till yt- eller grundvatten eller där risk finns för damning eller direkt kontakt med materialet.

Lagringsmängden uppgår, som framgår av tabellen, till drygt 1 miljon ton slagg. För år 2025 har Alloys beräknat en produktion av ca 80.000 ton ferrokrom vilket genererar ytterligare ca 148.000 ton slagg. Av ca 3 ton krommalm kan ungefär 1 ton ferrokrom produceras, kvarvarande delar blir slagg, ca 1,8 ton.

Ferrokromslagget innehåller, som alla vet vid det här laget, krom. Kromet kan vara farligt för både människors hälsa och miljön. Och eftersom en del av kromet består av sexvärdigt krom så är det definitivt farligt. Sexvärdigt krom är cancerframkallande… Slagghögarna måste därför bort så snabbt som möjligt. Det är, som sagt, Länsstyrelsens avsikt med föreläggandet.

Totalhalten av krom i slaggen, skriver Länsstyrelsen, var enligt uppgift från 2021:

“3.100 mg/kg TS (=milligram per kilogram torrsubstans; min anm), 2013 var den 8.900 mg/kg TS och 2002 27.000 mg/kg TS.”

Mängden krom i slaggen har med andra ord minskat betydligt genom åren.

Men…

Enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark är:

“gränsen för bedömning känslig markanvändning för krom totalt 80 mg/kg TS och riktvärdet för mindre känslig markanvändning 150 mg/kg TS.”

Slaggen från Alloys ligger onekligen en bra bit över riktvärdena. Snällt sagt. Länsstyrelsen konstaterar att totalhalten krom är hög i allt material i slagghögarna… (I blogginlägget “Tankar och farhågor: Slaget om slagget” finns en tabell över hur höga halter av sexvärt krom man har hittat i ytvattnet vid mätningar 2019 på Holmängen och i Öxnered. I dessa områden har slagg använts som anläggningsmaterial i sen tid. Det är ingen munter läsning.)

Eftersom ferrokromslagget innehåller så höga kromhalter måste slagghögarna därför bort så snabbt som möjligt. Dessutom saknar ju nuvarande lagring tillstånd och är att betrakta som otillåten deponering…

Fortsättning följer i blogginlägget ”Alloys: Föreläggande från Länsstyrelsen (2/2)”.

==

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, Vargön

Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (2/2)

20 juli, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på blogginlägget “Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (1/2)”.

Anläggande av anordningar för vattenuppsamling, och vid behov rening, ingick också i samrådet. I den pågående VA-utredningen inför Alloys ansökan undersöks möjligheten att samla upp avrinnande lakvatten från befintliga slaggupplag.

Vargön Alloys skrev i underlaget:

”Den slagg som läggs på upplagsytorna kommer att vara exponerad för nederbörd. Det lakvatten som bildas kan komma att innehålla små mängder av de ämnen som slaggen är uppbyggd av. Lakvattnet kommer att infiltreras i underliggande mark och avrinna via grundvatten mot recipienten, Göta älv, alternativt kan lakvatten komma att avrinna som ytvatten mot recipienten.”

”ämnen som slaggen är uppbyggd av”… Hmm, ämnen som sexvärt krom…

En åhörare ställde frågan:

“Har ni koll på vattnet?”

Alloys berättade att det utförs egenkontroll på grund- och ytvatten och att Naturvårdsverket jobbar med en vägledning. Det var knappast några lugnande besked. Åhöraren var tveksam till att det var Alloys själv som skulle vara ansvarig och utföra mätningarna. Det ligger mycket i det, men så fungerar det.

Alloys meddelade att det fanns reningsverk på industriområdet och kontrollpunkter för vatten i diken. Vid Mjölkeberget fanns uppsamling och rening av lak- och dräneringsvatten i två separata system. (Se nedan.) Och företaget mäter i jordbrunnar och borrade brunnar.

“Ni vidtog inga åtgärder för upplag 1.”

Sa en i publiken. Och Alloys svarade:

“Bra att du tog upp det. Vi trodde att högen bara skulle vara där en kort tid. Det finns dock reningsverk.”

Jag förstod nog inte detta med reningsverk riktigt, för samtidigt sa Alloys att det inte var enkelt att lösa lakvattnet i upplag U1 – slaggen låg på berg och det gick inte att gräva diken där. På bilden nedan ser jag inte heller ledningar till något reningsverk. U1 ligger för övrigt utanför deponiområdet och ca 75 m från Röjån som mynnar i Göta älv.

I underlaget till samrådet fanns denna bild med. Den hade rubriken ”Vattenhantering och egenkontroll”: 

Lakvattenuppsamlingssystemet vid Mjölkeberget (se ”Hur ser framtiden ut för Vargön Alloys? (1/2)”) består, vilket framgår av bilden, av sammanhängande ledningar och diken.

”Uppsamlat lakvatten leds till lakvattendammen i sydöstra delen av deponiområdet. Från denna damm pumpas lakvatten till en reningsanläggning, belägen inne på smältverksområdet. Det renade vattnet avleds till Göta älv.”

Systemet vid Mjölkeberget verkar vara väl utbyggt, men… Förklaringen till bilden ovan inleds:

Inert avfall.

”Samtliga upplag ligger utanför befintliga vattenuppsamlingssystem vid deponin Mjölkeberget.”

Upplagen U1, U2 och U3 ligger alltså utanför uppsamlingssystemet för lak- och dräneringsvatten. Det gör också de kommande ytorna för U3-B och U5. På dessa sistnämnda ytor ska en bottenkonstruktion anläggas enligt gällande krav för inert deponi. Vilket också gör mig både tveksam och nervös. Inert avfall (se bild till höger) är nämligen:

”avfall som inte förändras kemiskt, biologiskt eller fysikaliskt. Det löses inte upp, brinner inte och bryts inte ned biologiskt. Föroreningsinnehållet i avfallet och lakvattnet får endast vara obetydligt.”

Jag har svårt att se att slagget som t ex innehåller sexvärt krom ingår i den definitionen…

En åhörare frågade om urlakningen av krom var orsaken till att Trollhättan ska ta dricksvattnet direkt från Vänern. Det var ju belagt att dräneringsvattnet innehöll krom och att avrinningen skedde mot Göta älv. Alloys svarade faktiskt inte på frågan. Det gör för övrigt inte Trollhättan Energi heller…

Alloys nämnde att det fanns förhöjda värden av PFAS i älven från Vänersborg till Stallbacka. Det gjorde antagligen företaget för att det visste att detta inte kom från Alloys, samtidigt som PFAS kanske är minst lika farligt som sexvärt krom.

Det var många som var oroliga för urlakningen från slagghögarna till grund- och ytvattnen, men det fanns också en oro för damm innehållande sexvärt krom. Dammet kan i och för sig också hamna i vattnet men det var dammet i luft som människor andades in som oroade mest.

Slagghögarna i sig dammar inte, men Alloys informerade om att det blir en viss lokal påverkan av “dammning” (ett uttryck som Alloys använde) vid hantering som lastning och lossning av slaggen. Kommande transporter av slagg skulle också medföra utsläpp till luft. Alloys bedömde dock denna påverkan från transporter som begränsad.

“Är det krom i luften, från t ex skorstenarna?”

Frågade en åhörare. Svaret från Alloys var att utsläppen renas till 99%. Och att röken är mörkare nu än för några år sedan berodde på att den kemiska sammansättningen hade ändrats.

Jag passade på att fråga om, och i så fall hur länge, mobilkrossen var igång utomhus förra året. (Slagg som uppkommer från framställningen av ferrokrom krossas och sorteras.) Den mobila krossen ger upphov till stora mängder farligt damm… Alloys bekräftade att krossen var igång förra året, men företaget sa inget om hur länge. Enligt uppgift från en anställd var mobilkrossen igång 9 månader under 2024. (Se “Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

Liz Fällman, reporter på Flamman, skrev nyligen en artikel om Alloys och ägarna Yildirim. (Se ”Flamman: Alloys mobila kross”.) Fällman citerade Alloys hållbarhetschef Anneli Papadopolous:

“2021 började vi använda mobil krossning, med anledning att vi byggde om den stationära, och sedan dess har vi egentligen aldrig fått full kapacitet i den. Därför har vi i perioder, sedan 2021, använt mobil krossning.”

Fällman skrev också om hur mycket legering som har krossats mobilt under åren:

“2021 och 2022 krossade Alloys sammanlagt nästan 250.000 ton legering mobilt. Under 2023 och 2024 minskar mängderna något, men bara till 70-80.000 ton om året. Förra året stod det mobila för 80 procent av all krossning.”

Det är skrämmande siffror, som med all säkerhet har inneburit stora mängder damm i luften. Och man kan lugnt säga att Alloys inte har varit helt transparenta gentemot Länsstyrelsen. När Länsstyrelsen upptäckte hanteringen vid ett tillsynsbesök i december 2024 så stoppades krossningen utomhus.

Till Flamman sa Vargön Alloys VD Anders Lehman att:

“den stationära anläggningen fortfarande är något av ett ”problembarn” man inte lyckats få full drift på, och att företaget fortfarande kommer ha möjlighet att krossa legering mobilt, så länge det anmäls.”

Jag undrar om Länsstyrelsen verkligen har sagt så. Det förefaller helt orimligt, dammet blir ju inte mindre farligt bara för att Länsstyrelsen får en anmälan… Enligt min källa på Alloys har mobilkrossen använts för att spara pengar och öka vinsten. Resultatet efter finansnetto uppgick för övrigt förra året (2024) till 536 miljoner kr på en omsättning av drygt 2 miljarder kr. (Se allabolag.)

Ungefär 400.000 ton legering ska alltså ha krossats de senaste 4 åren. Det blir mycket damm – moln av damm innehållande cancerframkallande sexvärdigt krom… Min sagesperson inom Alloys påstod att Länsstyrelsen arbetade med en polisanmälan kring denna farliga hantering. Vid kontakt med Länsstyrelsen svävar man på målet, men det framgår ändå att visst arbetas det med en utredning om en polisanmälan för den otillåtna användningen av den mobila krossen. Det har dock sagts att det är osäkert om utredningen slutar med en polisanmälan. Det verkar tydligen vara svårt att bevisa brott, men det ställer jag mig frågande till. Det torde åtminstone finnas en mängd vittnen. (Se två filmer på YouTube som anställda på Alloys har tagit i hemlighet– Film 1 (14 sek) och Film 2 (2.20 min).)

De närvarande representanterna från Vargön Alloys var mycket positiva inför framtiden. Arbetet med produktifiering av slaggen för användning i olika applikationer skulle lyckas och då skulle Alloys få avsättning för slaggen.

Företaget arbetar nämligen enligt egen utsago både mycket och intensivt med att möjliggöra ett cirkulärt och miljövänligt nyttjande av ferrokromslagget. Alloys deltar också olika hållbarhetsprojekt:

  • ”E-COKE
    Test med att producera FeCr med briketter med en andel biokol.
  • BIO4SAF
    Test att tillsätta biokol som reduktionsmedel i malmbriketter.
  • FEMOST ”Sustainable FErroalloys for the MOdern STeel Industry”
    Projektet syftar till att utvärdera genomförbarheten av att använda glödskal från stålverk som järnbärare i kombination med kromitmalm och biokol för att producera FeCr-legering lämplig för den moderna stålindustrin.
  • EMPHATICAL
    Demonstrera den ekonomiska bärkraften av effektiv avskiljning och utnyttjande av CO/CO2-strömmar från punktkällor (t.ex. stora och medelstora industriella installationer som stål-, cement-, raffinerings- och kemiska anläggningar) som omvandlar strömmarna till kemikalier och material med mervärde.”

Alloys hoppas på resultat inom 2 år. Då ska slagghögarna minska för att slutligen försvinna. Det kändes nog mer som en förhoppning än ett realistiskt scenario…

Under tiden som ”produktifieringen” av ferrokromslaggen pågick skulle produktionen av ferrokrom och mellanlagringen inte få någon påverkan på riksintressena naturmiljö, naturreservat eller Natura 2000. Upplagen bedömdes inte komma att medföra någon risk för människors hälsa eller miljön. De förhöjda kromhalterna i diken innebar ingen fara för älven. Alla problem kring ferrokromslaggen skulle lösas. Och så vidare…

Min uppfattning är att deltagarna på samrådet fick känslan av att representanterna från Alloys var alltför positiva inför framtiden. De tycktes förringa påverkan på människors hälsa och miljön samtidigt som optimismen att snabbt lyckas med produktifiering av slaggen för användning i olika applikationer tyvärr inte verkade vara särskilt välgrundad.

Med andra ord tror jag att de flesta som var på samrådet gick därifrån ganska nedstämda. Flera blev nog istället ännu mer medvetna om riskerna med ferrokromslagget. De såg säkerligen svårigheterna med att komma tillrätta med utlakningen av sexvärt krom i vattnet och kanske också med dammet i luften. Och det fanns många frågetecken i underlaget och det var mycket som återstod att utreda…

Samtidigt vill naturligtvis alla vargöbor att Vargön Alloys ska lyckas lösa avfallsproblemen och kunna fortsätta produktionen. Alloys är viktigt, dels för att ferrokrom är en viktig produkt i sig och dels för alla de arbetstillfällen som produktionen för med sig. Vad vore Vargön, och Vänersborgs kommun, utan Vargön Alloys?

Vargön Alloys arbetar alltså med en tillståndsansökan till Länsstyrelsen om att få mellanlagra mer slagg i områdena norr om järnvägen. Målsättningen har varit att tillståndsansökan skulle kunna lämnas in under andra kvartalet i år. Efter genomförda samrådsmöten har Alloys dock behövt ändra på tidsplanen. Länsstyrelsen har nämligen begärt att ytterligare undersökningar ska genomföras som stöd för ansökans miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Dessa undersökningar tar tid och Alloys har därför tvingats skjuta fram tidpunkten för inlämning av ansökan.

Alloys målsättning är nu att en färdig tillståndsansökan ska lämnas in under oktober månad 2025. Då kanske vi också får reda på hur framtiden för Vargön Alloys kommer att se ut.

Det finns anledning att återkomma till Vargön Alloys och ferrokromslagget…

==

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, miljö, Vargön

Tankar och farhågor: Slaget om slagget

27 mars, 2025 Lämna en kommentar

Alla som har sett filmen Erin Brockovich med Julia Roberts i huvudrollen ryser antagligen vid begreppet “sexvärt krom”. Sexvärt krom är nämligen ett toxisk och cancerframkallande ämne som också kan orsaka skada på kromosomerna (se nedan).

Sveriges geologiska undersökning, SGU, är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten. Myndigheten skriver på sin webbplats:

”Krom och kromföreningar är ett av 32 utpekade så kallade särskilt förorenande ämnen, som anses vara speciellt problematiska avseende ekologisk status i ytvattenförekomster på nationell nivå.”

Vargön Alloys är noga med att ta prover för att upptäcka föroreningar och utsläpp i omgivningen. Det handlar som vi har noterat framför allt då om det sexvärda kromet. Det tycks nämligen läcka sådant krom överallt där ferrokromslagg har använts. Och då måste man ju ställa de naturliga frågorna: Har de mätningar och analyser av det sexvärdiga kromet som utförts visat bra resultat? Kan kommuninvånarna andas ut och vara lugna med att all slagg som har använts till t ex utfyllnad i kommunen är ofarlig?

SGU fortsätter på sin webbplats:

”Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25), är gränsvärdet för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten 3,4 µg/l. Detta avser upplöst, biotillgänglig koncentration.”

”µg/l” utläses mikrogram per liter. Det går 1.000 mikrogram på 1 milligram (mg), alltså 1000 µg= 1 mg. Således är 3,4 µg/l detsamma som 0,0034 mg/l. (Eftersom en liter vatten väger ungefär 1 kg kan mg/l också skrivas som mg/kg.)

SGU och Havs- och vattenmyndigheten skriver alltså om och anger ett värde för krom och kromföreningar i allmänhet, inte enbart för det cancerframkallande sexvärda kromet. Det torde tyda på att trevärdigt krom inte heller kan anses vara helt ofarligt. SGU skriver:

”Sexvärt krom är generellt sett mer biotillgängligt och anses generellt mer toxiskt än trevärt krom med potentiella genotoxiska och cancerogena effekter .”

Livsmedelsverket (ytterligare en statlig myndighet) anger gränsvärdet 25 µg/l (=0,025 mg/l) för allmän dricksvattenförsörjning, även om det äldre gränsvärdet på 50 µg/l (=0,05 mg/l) får tillämpas före den 1 januari 2026. Som vi ser är inte specifika gränsvärden för enbart sexvärt krom alltid angivna i nationella föreskrifter.

I de tre rapporter, som jag har sammanfattat i de två föregående blogginläggen om kromets urlakning ur ferrokromslagget från Alloys, har jag varit sparsam med att ange mätvärden. Men här nedan kommer en tabell från den senaste rapporten. (Se ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.) Den visar kromhalten från en mätstation på Holmängen (punkt 32) och två från Öxnered (34 och 35).

Livsmedelsverket angav alltså gränsvärdet 0,025 mg/l för dricksvattnet och Havs- och vattenmyndigheten 0,0034 mg/l för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten. Och det var för krom i allmänhet. Värdena i tabellen överstiger gränsvärdena något enormt – och då handlar värdena i tabellen enbart om sexvärt krom, den giftigaste varianten…

Det är onekligen skrämmande siffror. Så skrämmande att jag undrar om jag har missat något. Kan det verkligen vara på det här sättet? I så fall kan kommuninvånare i Vänersborg definitivt inte andas ut och vara lugna med all den slagg som finns runt omkring oss.

Jag ställde frågan till Kretslopp och Vatten i kommunen om vattenverken i Skräcklan och Rörvik kan ta bort eventuellt sexvärt krom ur dricksvattnet. Svaret var lite kryptiskt, men jag tolkar det som ett nej:

”Den reningsteknik vi använder i vattenverken är inte primärt designade för att rena sexvärt krom men jag skulle säga att det finns en god chans till rening.”

Och Trollhättan som investerar en bra bit över hundra miljoner för att ta sitt dricksvatten direkt från Vänern (vid Gardesanna) istället för älven… (Se ”Från Överby till Gardesanna”.)

På tal om Kretslopp och Vatten förresten. Det kan nämnas att Holmängens avloppsreningsverk släppte ut 20,2 kg krom år 2023. Det var en ökning med 193% jämfört med året innan. Det betydligt mindre reningsverket i Brålanda släppte ut 0,18 kg. (Se ”VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)

Nog om mätvärden för nu.

De tre rapporterna (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered” och ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”) har visat en del brister i själva hanteringen av ferrokromslaggen när den har använts för olika typer av anläggningsarbeten. Slaggen har t ex inte alltid placerats ovanför grundvattenytan. Finkornig slagg har använts i stället för grövre fraktioner och på vissa ställen har det varit finkornig slagg för djupt ner i marken. Slagg har också placerats öppet för nederbörd och vattendrag, vilket kan misstänkas öka urlakningen av krom. I Öxnered fanns slagg till och med under vatten. 

Det finns flera osäkerheter kring mätningarna. Det är t ex svårt att veta hur mycket slagg som har använts på varje ställe och hur fördelningen ser ut mellan grövre och finare fraktioner. De undersökta områdena innehåller slagg som har lagts ut nyligen. Den “gamla” slaggen, som har lagts ut för typ 30-40 år sedan, innehåller sannolikt en större halt sexvärt krom. Det är inte heller klarlagt hur mycket nederbörd och vatten betyder för urlakningen. Det finns även andra faktorer som kan påverka som t ex temperatur. Den senaste rapporten kunde inte visa några direkta samband, mer än möjligen på vattnets betydelse, men det går inte att dra säkra slutsatser.

Provtagningarna visar ofta, enligt AFRY, ”låga halter” av krom i vattnet. Det tycks inte sällan kunna bero på att mycket vatten späder ut kromet så att halten (koncentrationen) minskar, men det betyder ju ändå att samma mängd lakas ut i naturen.

Halterna av sexvärt krom tycks inte ha undersökts i jorden eller i grundvattnet. I varje fall verkar inte Länsstyrelsen ha några sådana undersökningar från senare år. Det är en brist kan jag tycka. Det finns bland annat fastigheter i området med egna brunnar.

Det verkar inte heller finnas kartor eller listor på platser och områden som visar var ferrokromslagg från Vargön Alloys har använts och placerats i Vänersborgs kommun under åren. Det måste vara en brist. Miljö- och byggnadsförvaltningen i kommunen skrev i måndags:

”Vi utgår alltid från att slagg kan finnas under framförallt hårdgjorda ytor och informerar om detta vid t.ex. remisser eller kontakt med gräventreprenörer.”

Användningen av ferrokromslag ska sedan 2017 anmälas till kommunens miljöförvaltning och anmälningarna finns diarieförda. Vid remisser/nya ärenden osv så ser kommunen om slagg har använts vid den aktuella fastigheten.

Det kan tilläggas att en oerhört massa slagg har lagts ut före 2017 och, det vet varenda kommuninvånare, att det inte är sällan som mark behöver saneras innan den kan bebyggas – t ex Arena Vänersborg och höghusen vid Quality. I det här sammanhanget kan det också vara värt att påminna om att före 1986 har också en del slagg från företaget Ferrolegeringar i Trollhättan använts till utfyllnad i Trollhättan och Vänersborg.

De risker som har undersökts utifrån ferrokromslagget och urlakningen av sexvärt krom handlar om “tekniska beräkningar”. Men hur påverkas människor på längre sikt av sexvärt krom i vattnet, även om halterna tycks ”låga”? Kan man använda vatten från älven till grönsaksodlingarna?  I rapporterna nämns det inte heller något om risker för t ex vattenlevande organismer eller om växter och djur. De påverkas naturligtvis också av det giftiga kromet. Hur påverkas de, hur påverkas naturen? Finns det risker med att äta fisk fångad i Öxneredssjön eller i Göta älv? (Är det riskerna med det sexvärda kromet som har gjort att det inte längre finns några fiskodlingar i närheten av Vargön Alloys…) Borde kungen äta av älgen som han sköt på Hunneberg?

Jag överdriver kanske något, men kunskapen om de långsiktiga effekterna av föroreningar i vatten, luft och mark kunde vara större. Och sexvärt krom är farligt…

Och till sist, om krom i luften. Igen. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

Det finns ett gränsvärde i Sverige, i varje fall inom arbetsmiljön, för krom i luften. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:14) om gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön, är det nuvarande gränsvärdet för sexvärt krom 5 mikrogram per kubikmeter luft (5 µg/m³). ​(Det går 1000 liter på en kubikmeter, m³.) Det är ett ”tekniskt uträknat” värde som bestämdes 1996 utifrån vad industrin ansågs kunna hantera vid den tidpunkten, snarare än utifrån medicinska studier om vid vilken nivå människor börjar utveckla cancer. Gränsvärdet har varit oförändrat sedan 1996 och är högre än i flera andra länder. 

Förra året publicerades en forskningsstudie från Lunds universitet (se ”Cellförändringar även under gränsvärdet för sexvärt krom”) som visade att många av de arbetare som utsattes för sexvärt krom fick betydande förändringar i sina celler långt innan sjukdom utvecklades. Och det även om exponeringen låg långt under Sveriges gränsvärde. ​

För att minska hälsoriskerna har Arbetsmiljöverket föreslagit ett sänkt gränsvärde för sexvärt krom till 1 µg/m³. Detta förslag är för närvarande ute på remiss, och de nya föreskrifterna förväntas träda i kraft den 9 april 2026. ​Det kan jämföras med Danmark som nyligen sänkte gränsvärdet till 0,25 mikrogram, µg…

Cancerframkallande avfall, urlakning av krom, befarade effekter på miljön, sänkta gränsvärden, växande slagghögar osv. Vargön Alloys står inför stora utmaningar.

Vargön Alloys producerar ferrokrom. Ferrokrom används främst inom stålindustrin för att tillverka rostfritt stål och andra specialstål. Det förbättrar stålets korrosionsbeständighet, hårdhet och slitstyrka. Ferrokromet är en viktig produkt med flera användningsområden.

Vid tillverkning av ferrokrom uppstår alltså ferrokromslagg som restmaterial. För att minimera mängden avfall pågår ett arbete med produktifiering av slaggen för användning i olika applikationer, till exempel som ballast i asfalt och betong. (Se ”Vargön Alloys SAMRÅD”.)

Det tycks som om Alloys har kommit långt i detta arbete. Det är ett sätt att reducera urlakning och därmed minska riskerna för människors hälsa och miljön – och på sikt få bort slagghögarna. Det är viktigt att Alloys lyckas lösa avfallsproblemen, dels för att ferrokrom är en viktig produkt och dels för att Alloys ska bli kvar i Vargön med alla de arbetstillfällen som produktionen för med sig.

Vad vore Vargön utan Vargön Alloys?

Det var det mesta som fanns att skriva om Vargön Alloys och ferrokromslaggen för denna gång.  Jag återkommer när det finns mer fakta. Naturligtvis väntar jag liksom många andra på vad som ska hända med den polisanmälan som Länsstyrelsen har gjort angående slagghögarna. (Se ”Alloys: Hund begraven i slagghögarna?”.) Och den polisanmälan som Länsstyrelsen enligt uppgift förbereder mot den olagliga hanteringen av ferrokromslag med mobilkrossen förra året. (Se ”Alloys: Moln av sexvärt krom?”.)

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, miljö, Miljö o Hälsa, Vargön

Alloys: Sexvärt krom i vattnet

25 mars, 2025 Lämna en kommentar

Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att utreda utbredningen av slaggmaterial samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen i tre anläggningsprojekt. Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. (Se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”.)

Den 23 mars 2023 lämnade AFRY en tredje rapport – “Sammanställning av data från Kontrollprogram ytvatten 2019-2022”. Det var en sammanfattning och redovisning av erhållna data från Vargön Alloys AB:s kontrollprogram för ytvatten. AFRY undersökte  potentiell lakning av sexvärt krom, Cr(VI), från extern slagganvändning under perioden november 2019 till juni 2022.

Prover av ytvatten i kontrollprogrammet togs både upp- och nedströms på ställen där ferrokromslagg hade använts som konstruktionsmaterial samt i efterföljande recipienter (mottagare av vatten) som t ex Göta älv och Öxneredssjön. Det handlade alltså bara om provtagning av ytvatten, inte om grundvatten eller jord. Däremot mättes grundvattennivån i två av områdena, Holmängen och Öxnered.

AFRY ville också se vilken betydelse halter av sexvärt krom och andra faktorer som nederbörd, temperatur, pH/redox (Eh), mangan/järn och mikrobiell aktivitet/TOC hade för mobilitet och urlakning ferrokromslagg. (Jag ska inte gå in på alla dessa “detaljer”.)

Platserna som undersöktes var naturligtvis Holmängen och Öxnered (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) men även Trestad center (Centralen LBC, Dubbgatan) och Överby V i Trollhättan (Biltema).

I Trestad center hade det under åren 2014-2019 använts totalt drygt 33.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning av en ny terminalbyggnad/logistikcenter (Centralen LBC, Dubbgatan). Det användes ca 1.200 ton i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 800 ton i intervallet 0-18 mm

I handelsområdet på Överby V i Trollhättan användes ca 62.000 ton ferrokromslagg som konstruktionsmaterial vid grundläggning för Biltema med parkerings- och trafikytor i dess närområde. Ca 800 ton av ferrokromslagget var i kornstorleksintervallet 0-8 mm och ca 1.700 ton i intervallet 0-18 mm.

På flygbilden nedan visas kontrollpunkterna på Holmängen där mätningar skedde.


Lägst halter av sexvärt krom noterades i punkt 30 (uppströms), för att i punkt 31 vara något högre än i punkt 32, som ligger nedströms. Halterna av sexvärt krom i 31 och 32 var emellanåt betydligt högre än i 30. Enligt den teoretiska beräkningen AFRY gjorde tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) skulle dessa resultat kunna bekräfta beräkningen. Det skulle alltså kunna lakas ur omkring 10 kg sexvärt krom per år i Holmängen. (Den teoretiska beräkningen gav ett resultat på 42,1 kg under 4 år.) 

Resultatet av undersökningen av Holmängen visade inte några tydliga förhållanden mellan halten av sexvärt krom och nederbörd, utom tydligen vid stor nederbörd, eller de andra faktorerna.

Nedan visas kontrollpunkterna i Öxnered.


Lägst halter av sexvärt krom rapporteras i punkt 33 (uppströms platsen med ferrokromslagg) för att i punkt 34 (närmast nedströms slagget) rapporterades i högre till betydligt högre halter. I provpunkt 35 (närmast sjön) rapporterades sexvärt krom i högre halter än punkt 33 men (vid flertalet provtagningar) i betydligt lägre halter än 34.

Det förklarades antagligen med att det i punkt 34:

“sannolikt finns större tillgänglig mängd Cr(VI) medan vattenprov i punkt VAAB 35 påverkas av samma mängd men också i större utsträckning av utspädning.”

Den teoretiska beräkningen som gjordes tidigare (se “Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered”) om en urlakning på 0,5 kg sexvärt krom per år skulle kunna stämma, men halterna av sexvärt krom i Öxneredssjön bedömdes som mycket låga.

I övrigt visade resultaten från Öxnered att halterna av sexvärt krom verkade ha ett samband med nederbörd, men något förskjutet i tid. Det skulle kunna bero på att platsen där slagg hade använts blev översvämmad någon/några gånger per år så att avrinningen vid kraftig nederbörd tog längre tid.

Nedan visas kontrollpunkterna i Överby V (Biltema).


I Överby V (Biltema) rapporterades halter av sexvärt krom över rapporteringsgräns för punkterna 49 (östra inloppet till dammen), 50 (västra inloppet till dammen) och punkt 51. Punkt 51 är belägen där vatten från dagvattendammen ”rinner ihop” med det bäcken/diket nordväst om dagvattendammen.

Medianhalterna av sexvärt krom i ”Överby-punkterna” låg i storleksordningen 5-10% av medianhalterna i punkter i motsvarande lägen i Holmängen och Öxnered. Det ansågs inte behövas fler mätningar i detta område.

Och till sist mätningarna vid Trestad center. Även här har det använts ferrokromslagg.


Vid Trestad center noterades endast tre resultat med halter på eller något lite över rapporteringsgränsen för sexvärt krom under hela provtagningsperioden. Dessutom visade samtliga analyser vid recipienten Vassbotten (se övre högra hörnet på fotot ovan) på halter under rapporteringsgränsen.

AFRI bedömde att det inte heller i detta område var motiverat med fortsatta provtagningar.

Det var en sammanfattning av de tre rapporter som jag har fått från Länsstyrelsen om ferrokromslagget i Vänersborgs kommun och de undersökningar om kromets urlakning som uppmätts. Jag tänkte avsluta den här serien blogginlägg med några tankar och farhågor kring rapporterna och den urlakning av det sexvärdiga kromet som sker, bland annat utifrån de gränsvärden som finns. 

Fortsättning följer i inlägget ”Tankar och farhågor: Slaget om slagget”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Alloys, föroreningar, miljö, Vargön

Alloys: Slagget i Holmängen och Öxnered

24 mars, 2025 Lämna en kommentar

Slagg från ferrokromproduktion vid Vargön Alloys AB har under lång tid använts för olika typer av anläggningsarbeten i Vänersborg och Trollhättan. Mark- och miljödomstolen (MMD) begränsade i domen den 31 mars 2015 användningen av ferrokromslagg på ett avgörande sätt. Domen verkar dock inte ha börjat verkställas förrän i slutet av år 2019. Varför vet jag inte, kanske överklagades den till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) innan den vann laga kraft.

Sedan 2019 har slagghögarna i Vargön växt och blivit allt högre och nu söker Alloys tillstånd för att få “bygga” nya slagghögar. (Se “Alloys: Slagget behöver mer plats”.) MMD:s dom innebar emellertid inget totalförbud. Länsstyrelsen menade, liksom Naturvårdsverket och MMD, att det i huvudsak är lakningen som utgör slaggets miljöpåverkan. Därför kan vissa användningsområden där genomströmningen av vatten är mindre kunna godkännas. Det ska då anmälas till kommunens miljöförvaltning. På ett ställe i rapporten stod det att det även ska ske en prövning av tillsynsmyndigheten, dvs Länsstyrelsen, men så är det inte i ”normalfallet”. Länsstyrelsen skrev och förklarade:

”Om risken för förorening av mark, vattenområde eller grundvatten inte endast är ringa blir användandet tillståndspliktigt … då är det prövningsenheten på länsstyrelsen som handlägger ärendet, ofta rör det sig då om mycket stora mängder material.” 

Efter att domen avkunnades har ferrokromslagg använts i Vänersborgs kommun, bland annat i Holmängen, Korseberg och Öxnered.

Den 17 mars 2020 fick AFRY uppdraget av Vargön Alloys att undersöka dessa tre anläggningsprojekt. Undersökningen begränsades till att utreda utbredningen av slaggmaterialet samt möjligheterna till att dagvatten lakar ur ämnen ur slaggen. Det gjordes bland annat fältbesök i alla tre områden.

I Holmängen användes slaggmaterial till förstärkningslager till gata (Landerivägen) och GC-väg. Det uppskattades att 2.500 m³ slagg hade använts. Ytan var ca 5.100 m² varav ca 550 m² uppskattades ej vara hårdgjord (stödremsor) och därmed utsatt för nederbörd. I Korseberg byggdes en korsning om till rondell. Inom cirkulationsplatsens mittcirkel låg slagg i dagen. Bedömningen var att 2.500 m³ slagg använts till förstärkningslager, men då var inte volymen i cirkulationsplatsens mitt medräknad eftersom tjockleken inte var känd. Ytan uppskattades till ca 5.500 m² varav ca 3.300 m² uppskattades inte vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd. Cirkulationsplatsen hade sedan ytterligare en yta på ca 1.160 m² med slagg i dagen. I Öxnered hade slagg använts som förstärkningslager och eventuellt utfyllnadsmaterial på pendelparkeringen. Hela ytan var tät med asfalt och avvattnades via rännstensbrunnar. AFRY skrev att området norr om parkeringen var vattenmättat vid fältbesöket med fri vattenspegel i marknivå. Det uppskattades att 2.350-3.290 m³ slagg använts till förstärkningslager och uppfyllnad. Ytan var ca 4.700 m² varav ca 270 m² uppskattades ej vara hårdgjord och därmed utsatt för nederbörd.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjorde den 7 juli 2020 en miljömedicinsk bedömning av ferrokromslaggets användning och placering. Bedömningen var att det sexvärdiga kromet inte utgjorde några hälsorisker på dessa ställen.

Den 15 januari 2021 var AFRY klar med en ny rapport, “Utredning av extern slagganvändning, etapp 2”. I den inledande sammanfattningen framgick syftet med rapporten:

“Ferrokromslagg från Vargön Alloys AB har använts som konstruktionsmaterial för olika anläggningsändamål lokalt i Trollhättans och Vänersborgs kommuner. Förhöjda halter av krom(VI) har påträffats i ytvatten intill områden där slagg använts som konstruktionsmaterial, vilket har föranlett fördjupade och utvidgade undersökningar i syfte att undersöka om källan kan vara den använda slaggen.”

Det kan noteras att det alltså handlar om det giftiga och cancerframkallande sexvärdiga kromet (krom[VI]).

Det var en fördjupad undersökning av områdena i Holmängen och Öxnered. Det hade framkommit att slaggmaterial inte bara hade använts i grova fraktioner utan även i fina fraktioner. Och andelen lakbar sexvärt krom från slagg i fina fraktioner är betydligt större än i grova. Det hade också visat sig att slagg inte heller hade använts bara i lager ovanför dränerad nivå (=där vattnet inte kan rinna bort), under täta asfaltlager. 

Resultaten av den fördjupade undersökningen var i korthet:

  • “I Holmängen noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,5 mg/kg.
  • I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt material (ca Ø 31,5-63 mm) till som mest 0,34 mg/kg, alltså ca en femtedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Holmängen uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,24 mg/kg, alltså ca en sjättedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Öxnered noteras högst andel lakbar Cr(VI) för finkornigt material (ca 2-16 mm), till som mest 1,16 mg/kg.
  • I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i det grova materialet (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, alltså ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.
  • I Öxnered uppgick andelen lakbar Cr(VI) i grovt, tvättat material (ca 31,5-63 mm) till som mest 0,2 mg/kg, ca en knapp femtedel jämfört med den fina fraktionen.”

Det var tydligt att sexvärt krom lakas ut i betydligt större mängd i fina fraktioner.

Det visade sig vid en förnyad inventering att det under 2013-2019 hade använts totalt 57.000 ton ferrokromslagg på Holmängen. Det var betydligt mer än tidigare uppskattning. Utredningen antog att slagget hade använts på Landerivägen och även på Lantgårdsvägen och Kilgatan samt att tre fastigheter/projekt anmält användning av slagg för anläggningsändamål.

AFRY gjorde en teoretisk beräkning av urlakningen utifrån en period om fyra år (2016-2019) baserat på kornstorleksfördelning på utlevererat ferrokromslagg. Beräkningen av den totala mängden sexvärt krom som skulle kunna lakas ur uppgick till 42,1 kg. AFRY konstaterade att de uppmätta halterna hade:

“vid något tillfälle överskridit den teoretiska medelhalten, medan medelhalten av uppmätta värden ligger i storleksordningen hälften av den teoretiska medelhalten.”

Jag tycker att det låter oroväckande. I mina öron är en urlakning av 42,1 kg sexvärt krom mycket, även om det är en teoretisk beräkning. Jag har svårt att se att det här skulle vara i överensstämmelse med Miljöbalken eller den dom som avkunnades av Mark- och miljödomstolen.

I Öxnered visade det sig vid den förnyade inventeringen att 9.139 ton slagg hade använts. Det avvek dock inte särskilt mycket från tidigare uppskattning.


I Öxnered gav motsvarande teoretisk beräkning en total mängd sexvärt krom på ca 2,1 kg. De uppmätta halterna, skrev AFRY, hade överskridit den teoretiska medelhalten vid 5 tillfällen. Uppmätt medelhalt låg emellertid strax över, men i samma storleksordning som den teoretiska.

AFRY avslutade rapporten från den 15 januari 2021 med att dra slutsatser från undersökningen;

“1) I Holmängen överskrids den teoretiska medelhalten i närliggande ytvatten (Krondiket), vid enstaka tillfällen men medelhalten på de uppmätta värdena ligger i storleksordningen hälften av teoretiska medelhalten.”

Anm. Kartan visar förhållandena år 2020. Notera Krondiket (röd pil) som mynnar i Göta älv.

”2) I Öxnered är dataunderlaget inte entydigt; i punkten VAAB 35 (nära utlopp till recipient) noteras verklig, uppmätt medelhalt i samma storleksordning som den teoretiska medelhalten medan det i punkten VAAB 34 (närmare den utförda parkeringsplatsen) noteras halter i storleksordningen 6-7 ggr den teoretiska medelhalten.”


AFRY avslutade avsnittet “slutsatser”:

“Angående det övergripande syftet med denna utredning, att identifiera förutsättningar för en säker, framtida användning av ferrokromslagg som anläggningsmaterial, i önskade/relevanta kornstorleksfördelningar, bedöms föreliggande undersökning visa att förfarandet med Anmälan till tillsynsmyndigheten avseende användning av slaggmaterial (grov slagg som bär-/förstärkningslager ovan dränerande lager, under tätt skikt) i de studerade exemplen inte fullt ut har säkerställt att slagg används på det sätt producenten avser, i det att slagg i fina fraktioner har använts, inte endast som förstärkningslager utan även djupare i jordprofilen och under dränerande skikt, utan att asfaltering utförts, vilket sammantaget bedöms ge mer utlakning än avsett.”

Det låter som sagt inte som en helt betryggande användning av ferrokromslagg under senare år. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Vargön Alloys, men jag undrar vad Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsnämnd har för synpunkter på slagganvändningen. Det finns ju betydande mängder på Holmängen alldeles vid älven och Öxneredssjön tar emot lakvatten från pendelparkeringen vid järnvägsstationen…

AFRY har gjort ytterligare en utredning, om ytvattnet.

Fortsättning följer i inlägget ”Alloys: Sexvärt krom i vattnet”.

===

Blogginlägg om Vargön Alloys:

Kategorier:Alloys, Öxnered, föroreningar, Holmängen, miljö, Vargön

Lst om slagghögarna i Vargön

9 juli, 2023 1 kommentar

Första gången jag hörde talas om att Trollhättan skulle bygga en vattenledning från Vänern till ett nytt vattenverk på Överby var i underlaget till kommunstyrelsens sammanträde den 29 april 2020. Det skrev jag om i en blogg innan mötet. (Se “KS: Vatten i Nordkroken och avlopp i Gardesanna”.) Trollhättans planer fick mig att börja fundera. Varför tänkte Trollhättan lägga ett stort antal miljoner kronor på att hämta Vänerns vatten i ledningar när samma vatten i form av Göta älv rann rätt igenom staden?

Svaret visade sig vara enkelt. Trollhättan Energi AB (TEAB) ansåg att vattnet i Vänern var betydligt renare än vattnet i Göta älv. Vattnet i rören från Vänern skulle därför vara bättre lämpat till att bli dricksvatten. Trollhättans stad menade uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp från Vänern och vattenintaget vid Överby.

1 Holmängen 2 Alloys 3 Fd Holmen 4 CirChem 5 Mjölkberget

Trollhättan Energi har inte velat svara på vilka de misstänkta förorenarna i Vänersborgs kommun är, men det finns ju inte så många att välja på. Vattnet från Vänern rinner på sin väg mot Trollhättan som bekant förbi Holmängens avloppsreningsverk (1), Vargön Alloys deponi (“Mjölkberget”, 5), Vargön Alloys fabriksområde (2), Holmens gamla industriområde (3) och CirChems anläggning (4) i Vargön. Föroreningarna måste komma från något eller några av dessa platser.

Jag har skrivit flera bloggar kring företagen och de misstänkta, eller verkliga, föroreningarna. Några exempel: Holmängens avloppsreningsverk, Vargön Alloys och slagghögarna, Holmens industriområde och CirChem.

Eftersom jag regelbundet åker till eller från Vargön har jag inte heller kunnat undgå att se de växande slagghögarna på Alloys industriområde. De har växt sedan 2015 och är mycket höga nu, det är nästan så att man fruktar att de ska rasa. Slagghögarna och vetskapen om att de innehåller krom fick mig att fundera lite extra på om det var Vargön Alloys som var orsaken till de föroreningar av älven som gjorde att Trollhättan ville ta vatten direkt från Vänern.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över Alloys så därför skrev jag till Länsstyrelsen förra året – och fick svaret:

“Länsstyrelsen i Västra Götalands län har 2022-08-22 tagit emot ditt ärende Klagomål på slagghögar på Vargön Alloys AB i Vänersborgs kommun.”

Jag vet inte varför Länsstyrelsen betecknade mitt ärende “Klagomål på slagghögar…” när ärenderubriken i mitt mail kort och gott var “Slagghögar Vargön Alloys”. Men det spelade ingen roll, jag fick ändå inget svar…

Jag skrev till Länsstyrelsen vid fem tillfällen, möjligtvis sex, och påminde. Inte ett ljud, bara bekräftelser på att mailen var mottagna. Jag borde ha anmält tystnaden till Förvaltningsrätten eller kanske JO, men jag har inte riktigt orkat. Det har dock stått på min “to-do-list”…

Den 27 juni, för 1,5 vecka sedan, hände dock något helt osannolikt. Länsstyrelsen svarade! Efter nästan ett år.

“Ursäkta sent svar.”

Så började mailet från Länsstyrelsen. “Ursäkta sent svar.” Ska man skratta eller gråta..? Länsstyrelsen har brutit mot lagen och ger inte ens någon förklaring.

Hur som helst. När jag har väntat på svaret i nästan ett år så är det värt att återge svaret i sin helhet tycker jag. Men först min fråga till Länsstyrelsen den 22 augusti 2022:

“Jag undrar om de växande slagghögarna på Alloys område i Vargön. Det ser nästan ut från vägen som om det snart inte finns plats för fler eller större högar. Hur kommer det sig att de ligger där och inte fraktas bort?

Finns det någon risk att de ”läcker” föroreningar? Kan högarna rasa? Har Alloys tillstånd till att ”lagra” så här mycket slagg?”

Och svaret från Länsstyrelsen den 27 juni 2023:

“Vi har en pågående diskussion med Vargön Alloys och deras slagghantering. Tidigare har slagget använts för diverse anläggningsändamål i närområdet. För ett antal år sedan gjorde Vargön Alloys en REACH-registrering av slaggen för att de bedömde att slaggen var en produkt. Länsstyrelsen har gjort bedömning att slaggen inte kan hanteras som en produkt utan ska hanteras som ett avfall. Bolaget har gjort och håller på att göra undersökningar för att utreda på vilket sätt som slaggen kan användas. Slagghögarna har växt för att Vargön inte har levererat ut slaggen för olika anläggningsändamål. För att få använda ferrokromslaggen som ballast idag måste den som avser att använda det göra en anmälan eller söka tillstånd enligt miljöbalken.

Inom Vargöns verksamhetsområde pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten. Däri ingår provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas i en samlad bedömning för Göta älv. De provtagningar av dagvatten som utförts under året visar att de begränsningsvärden som gäller enligt gällande BAT-slutsatser innehålls (BAT 16, BAT-slutsatser för icke järnmetallindustrin 2016-06-03). Utgående lakvatten från deponin innehåller efter reningsanläggningen de begränsningsvärden som meddelats i tillståndet.

Länsstyrelsen avser att uppdatera rekommendationer för gräv- och markarbeten i de befintliga områden där ferrokromslaggen har använts.

Nationellt pågår ett arbete med att se över regelverk och hur bedömningarna för vilket sätt olika material som tex slagg, betong mm ska kunna användas.”

Rent faktamässigt kanske det inte var helt nya uppgifter, se “Slagghögarna på Vargön Alloys (1/3)”. Men hur länge slagghögarna ska fortsätta växa och hur höga och stora de kan bli verkar inte Länsstyrelsen ha någon uppfattning om. Det oroar mig något. Länsstyrelsen slår dock fast i sitt svar att det inte är Vargön Alloys slagghögar som förorenar Göta älv, i varje fall inte mer än företaget har tillstånd till… Vilket förutsätter att Länsstyrelsen också anser att prover och mätningar är korrekta. Vilket Länsstyrelsen uppenbarligen gör.

Sedan undrar jag naturligtvis varför det pågår diskussioner mellan Alloys och Länsstyrelsen om slagghanteringen om allt så att säga är “frid och fröjd”. Och varför det ”pågår undersökning och riskbedömning av föroreningar i mark och grundvatten” med ”provtagning av grund- och dagvatten som ska utvärderas”. Det är nästan så att jag anar att Länsstyrelsen tvivlar på att allt verkligen är i sin ordning. Varför skulle det annars krävas nya undersökningar?

Nationellt pågår det också ett arbete kring regelverket skriver Länsstyrelsen. Det var nämligen ett tag sedan gränsvärdena sågs över. Det betyder, antar jag, att gränsvärdena kring föroreningar och utsläpp kommer att skärpas. I Sverige har vi t ex ett gränsvärde på 5 mikrogram per kubikmeter luft för sexvärdigt krom, medan Danmark har sänkt gränsen till 1 mikrogram och i USA rekommenderas ett värde på högst 0,2. (Se ”Kartläggande studie kan bidra till säkrare hantering av sexvärt krom”.)

Det finns ingen anledning att ifrågasätta Länsstyrelsens bedömning, i varje fall inte enligt den lagstiftning och kunskap som finns just nu. Vargöns Alloys vilja att inte förorena mer än nödvändigt kan inte heller betvivlas.

Men samtidigt kan jag fortfarande inte låta bli att undra – var kommer föroreningarna i Göta älv ifrån? Varför vill Trollhättan investera en massa miljoner för att hämta dricksvattnet direkt från Vänern när samma vatten rinner genom Trollhättan? Vilka anläggningar förorenar vattnet på de ca 10 km från Vänern till Trollhättan?

Till sist.

Nu när Länsstyrelsen svarade på mitt mail, efter nästan ett år, kanske även Vargön Alloys kommer att svara. Företaget fick nämligen vid ungefär samma tidpunkt också en fråga om slagghögarna.

Kategorier:Alloys, föroreningar, Länsstyrelsen, miljö, Vargön

Kommunens föroreningar

15 januari, 2023 2 kommentarer

Nä, rubriken “kommunens föroreningar” är inte avsedd att vara ironisk eller syfta på t ex politiska motståndare. Det handlat om riktiga föroreningar.

När jag letade fakta inför bloggen “Miljö i Vargön” stötte jag på dokumentet “Handlingsplan – Förorenade områden”. Handlingsplanen visade sig vara alldeles färsk. Den beslutades av Miljö- och hälsoskyddsnämnden så sent som den 7 december förra året (2022). (Du kan ladda ner handlingsplanen här.)

I Handlingsplanen står det:

“Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Handlingsplanen beskriver vilka förorenade områden som finns inom kommunen och hur dessa ska hanteras. Planen ska vara ett verktyg för att uppnå miljömålet “Giftfri miljö”. Det gör den genom att:

“… tydliggöra vilka prioriteringar som ska göras, mål för arbetet med förorenade områden, beskriva ansvarsområden samt anger strategi och resursbehov som behövs för att arbetet ska kunna genomföras.”

Den kanske mest intressanta delen av handlingsplanen hittar vi i avsnittet “Lägesbeskrivning”. Här använder sig planen av den inventering och identifiering av förorenade områden som Länsstyrelsen i Västra Götaland har gjort. (Se “EBH-kartan”.) Varje förorenat område är tilldelat en riskklass. Riskklasserna går från 1 till 4, där riskklass 1 är störst risk.

Det finns i kommunen totalt 191 stycken potentiellt eller konstaterat förorenade objekt registrerade. Av dessa är 67 inventerade och riskklassade. De övriga är:

“”branschklassade” (BK) vilket innebär att det inte finns lika mycket information om objekten och att risken bedömts översiktligt utifrån bransch.”

Det finns alltså 124 objekt kvar att undersöka och riskklassa…

Kartan över misstänkt eller konstaterat förorenade områden i Vänersborgs kommun 2022 ser ut så här:

I Vänersborgs kommun finns det 4 objekt som ligger i riskklass 1. Riskklass 1 innebär att det föreligger en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Två av objekten är själva fabriksområdet för Vargön Alloys och dessutom Alloys deponi på Mjölkberget. De är båda Länsstyrelsens ansvar. Det har jag skrivit om tidigare. (Se “Slagghögarna på Vargön Alloys (3/3)”.)

De andra två objekten är kommunens ansvar, Sågverket i Flicksäter och Tändsticksfabriken/Teli. I Flicksäter är den primära föroreningen dioxin och på Tändsticksfabriken/Teli halogenerade lösningsmedel. Det framgår av den medföljande bilagan till Handlingsplanen. 

Det finns 28 objekt i riskklass 2. Det betyder att det är stor risk för människors hälsa och miljön. Två av dem ansvarar Länsstyrelsen för, varav en är Häljestorps avfallsanläggning.

Det är lite intressant att studera var i kommunen det finns föroreningar. I t ex hamnen i Sikhall finns två områden utsatta, dels själva parkeringen, där säkra källor påstår att det finns slagg från Vargön Alloys, och dels i vattnet utanför Segelsällskapets brygga. I bilagan står det att den primära föroreningen är Tributyltenn (TBT). Enligt Wikipedia är TBT:

“en organisk förening, som ursprungligen togs fram för bekämpning av parasitsjukdomen snäckfeber (bilharzia). … Redan i små doser är giftverkan stor. … Sveriges geologiska undersökning (SGU) har funnit mångdubbelt högre halter i vatten till följd av användningen av TBT i skeppsbottenfärger. … Giftverkan består i störningar på kroppens immunförsvar och hormonsystem.”

Det nämns dock inget i handlingsplanen om att det med all sannolikhet finns kreosot i kommunens bryggpålar i Sikhalls hamn…

Det finns många ställen som är märkta med riskklass 2, dvs stor risk, bland annat flera småbåtshamnar. Förutom Sikhall är också hamnarna på t ex Sanden, i Vänerparken, Länsan, Gardesanna och Grönvik samt självklart även Vänersborgs hamn i riskklass 2. Det är (kan vara?) förorenat med TBT på alla dessa platser. Det är dock mycket märkligt att hamnen i Vargön inte finns med, varken själva vattnet/älvbotten eller landområdet. Fast det står “E” lite här och där i handlingsplanen. Det betyder “ej riskklassade”.

Det finns ingen markering för föroreningar i hamnkanalen vid Residenset, trots att den kommunala ordningsstadgan förbjuder bad i kanalen. Det ska bland annat vara av den orsaken att det är risk för bräddningar i vattnet. Inte heller barnbadet på Skräcklan är med, trots att badförbud råder även där. Men då är det kanadagässens fel.

Det finns några 2:or i centrala stan, även i Nordstan. Det är bland annat på platser där det förut har förekommit verksamhet med kemisk tvätt. Den primära föroreningen är då klorerade lösningsmedel. Vid det gamla Dissousgas AB vid Vänerparken är den primära föroreningen krom. Området är klassat som 2, precis som Torpa 1:2. På Torpa finns det tydligen ferrokalk. Det är nog troligt att det finns krom och ferrokalk på ganska många ställen i kommunen med tanke på att avfall från Ferrolegeringar i Trollhättan och slagg från Vargön Alloys användes som utfyllnadsmaterial på många ställen. (Se “Miljö i Vargön”.) De flesta av dessa ställen är, än så länge, okända tror jag.

Riskklass 3 innebär måttlig risk, här finns det 29 objekt. I riskklass 4, som innebär liten risk, finns 6 objekt. Objekt i riskklass 3 och 4 prioriteras inte av kommunen utan hanteras endast då dessa områden riskerar att påverkas som vid t ex exploatering.

I kommunen finns alltså 124 objekt som inte är riskklassade. De har endast branschklassats enligt Naturvårdsverkets branschklasslista.

Handlingsplanen beskriver alltså vilka förorenade områden som finns och misstänks finnas inom kommunen. (Jag skulle dock inte tro att alla förorenade områden i Vänersborgs kommun är upptäckta.) Vidare beskrivs hur dessa föroreningar ska hanteras. Miljö- och hälsoskyddsnämnden prioriterar de förorenade områden som ska exploateras t ex i samband med detaljplanearbete. Sedan tittar nämnden på de förorenade områden utifrån de med störst risker. Det kostar dock pengar och ibland, ganska ofta skulle jag tro, hittar nämnden ingen ansvarig som kan stå för kostnaderna. I vissa fall kan de nuvarande fastighetsägarna få betala avgifter, men oftast blir det kommunen som till slut får stå för notan. Och då har Miljö och hälsa inte möjlighet att göra något åt de förorenade områdena… Det finns inga ekonomiska resurser.

Planen ska vara ett verktyg för att uppnå miljömålet “Giftfri miljö”. Sådana här mål finns det för övrigt nationellt, regionalt och lokalt. Miljö- och hälsoskyddsnämndens mål och förväntade resultat är:

  1. ”År 2025 är minst 25 procent av områdena med mycket stor risk (riskklass 1) för människors hälsa eller miljön åtgärdade.”
  2. ”År 2025 är minst 15 procent av områdena med stor risk (riskklass 2) för människors hälsa eller miljön åtgärdade.”
  3. ”År 2025 ska 100 % av alla objekt i branschklass 1 vara riskklassade.”

Det är egentligen tämligen modesta mål. Det första målet innebär t ex att kommunen de kommande tre åren ska åtgärda ett enda ärende i riskklass 1. Mål 2 betyder att 4 objekt i riskklass 2 ska vara åtgärdade senast år 2025. Nämnden har också som mål att öka kunskapen om de så kallade E-objekten, dvs de objekt som inte är riskklassade utan som bara är branschklassade.

Det är mycket bra att “Handlingsplan – Förorenade områden” har tagits fram. Men det är nu det viktiga arbetet börjar på allvar. Eller borde göra. Miljö- och hälsoskyddsnämnden borde ha betydligt större resurser för detta viktiga arbete. Det råder ingen tvekan om det.

Anm. Det går att ladda ner handlingsplanen här.

Kategorier:föroreningar, miljö, Miljö o Hälsa