Arkiv
Sörbygården: Så här gick det till i nämnden
I torsdags beslutade en oenig socialnämnd att tvångsflytten av de boende på Sörbygården omedelbart ska avbrytas. (Se “Sörbygården: Beslut idag!!”.)
Det har varit, och verkar fortfarande vara, en del oklarheter och missförstånd om hur de olika partierna agerade kring Sörbygården.
Bakom beslutet i socialnämnden stod alla oppositionspartier dvs M+L+V+MBP+SD. De styrande partierna, S+C+KD+MP var för en tvångsflytt av de boende.
I oppositionen hade Moderaterna, Vänsterpartiet, Medborgarpartiet och Sverigedemokraterna ordinarie ledamöter på plats. Liberalerna har ingen ordinarie ledamot i socialnämnden. På de styrande partiernas sida var Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna representerade, medan Miljöpartiet inte har någon ordinarie ledamot.
I ärende 2 om delårsrapporten yrkade Ida Hildingsson (V) att delårsrapporten skulle godkännas men med ett yrkande om Sörbygården och omedelbar justering.
“Socialnämnden godkänner delårsrapport augusti och helårsprognos 2025 med ändringen att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården i Brålanda, samt överlämnar rapporten till kommunstyrelsen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.”
Det var 6 ja-röster för Nybergs och förvaltningens yrkande och 7 nej-röster mot. De 7 rösterna från oppositionspartierna var ett ja till Hildingssons förslag, dvs det som blev nämndens beslut.
Ärendet innehöll två voteringar (om direktjusteringen respektive strykningen av vakanshållningen) – båda voteringarna fick följande resultat:
Ledamöterna för de styrande partierna reserverade sig mot beslutet:
“Vi reserverar oss mot Ida Hildingssons tillägg ”att inte gå vidare med åtgärden vakanshållning 24 platser av ett särskilt boende – Sörbygården Brålanda”. Beslutet innebär stora svårigheter för nämnden att respektera MRP-beslutet där socialnämnden ska spara 45 Mkr och där vakanshållningen var känd redan i budgetbeslutet. Genom beslutet obstruerar socialnämnden direkt mot kommunfullmäktiges vilja och beslut. Dessutom har inte något som helst alternativ besparing presenterats.”
Reservationen skrevs under av Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Kenneth Borgmalm (S), Reidar Eriksson (S), Eva Andersen (S) och Daniel Tesfay (C).
De styrande partiernas perspektiv var att budgeten skulle komma i första hand, inte de boende på Sörbygården.
Lite senare på sammanträdet var det dags för Robin Skenhedes (M) initiativärende: “Sörbygårdens framtid – behov av politisk beredning”.
Initiativärendet hade fyra yrkanden
“1. Att socialnämnden lyfter frågan om en eventuell vakanshållning/nedläggning av Sörbygården och flytt av de boende till politisk beredning.”
“2. Att socialnämnden begär en fullständig utredning som belyser konsekvenserna för brukare, anhöriga, personal och ortens invånare, påverkan ekonomiskt, samt alternativa lösningar till vakanshållning/ nedläggning.”
“3. Att ärendet återrapporteras till nämnden för vidare behandling innan något vidare tjänstemannabeslut fattas.”
“4, Att pausa vakanshållningen tills ovan nämnda punkter genomförts och att tvångsflytten av de boende omedelbart avbryts.”
Partierna i opposition begärde också omedelbar justering.
Även detta yrkande stod M+L+V+MBP bakom.
Ordförande Dan Nyberg (S) yrkade avslag både till initiativärendet och till omedelbar justering.
Centerpartiets Daniel Tesfay yrkade:
“Eftersom det behövs en konsekvensbeskrivning p.g.a. förändringen då boendeplatser vakanssätts på Sörbygården skall framtagande av denna ske skyndsamt. Därför föreslås att socialnämnden kräver skyndsamt konsekvensbeskrivning och ingen tvångsförflyttning av vårdtagare. Ett erbjudande av nytt boende följer dock tanken med vakanshållning.”
Det var något märkligt eftersom han på ärende 2 röstade för att åtgärden om att vakanshållning av 24 platser på Sörbygården i Brålanda skulle finnas kvar i delårsrapporten.
Det var dags för beslut.
Efter votering beslutade nämnden att ärendet skulle justeras omedelbart. De styrande ville inte det, men det ville oppositionen. Röstsiffrorna blev återigen 7-6 i oppositionens favör.
Ordförande Nyberg ställde sedan Skenhedes (M) förslag mot Tesfays (C) förslag. Skenhedes förslag “vann” (utan votering) och det blev detta förslag som blev motförslag till ordförandes och de styrandes förslag, som alltså innebar en vakanshållning/stängning av Sörbygården.
Det blev votering.
Historien upprepade sig.
Med 6 ja-röster för det liggande förslaget från förvaltningen och de styrande mot 7 nej-röster från oppositionspartiena beslutade socialnämnden att bifalla Skenhedes förslag. Det visade sig alltså att SD även denna gång röstade på de andra oppositionspartiernas förslag.
Voteringssiffrorna innebar att tvångsflytten av de boende på Sörbygården omedelbart ska avbrytas.
Det ska noteras att Daniel Tesfay (C) röstade på Nybergs och de styrandes förslag trots att Centerpartiets förslag var mer likt Skenhedes förslag. Centerpartiet röstade alltså i slutomröstningen att Sörbygården skulle vakanssättas/läggas ner. Det var tur att beslutet inte hängde på Centerpartiets röst…
Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Kenneth Borgmalm (S), Reidar Eriksson (S) och Eva Andersen (S) reserverade sig mot beslutet:
“Vi som reserverar oss anser inte att beslutet med att avbryta verkställandet av nämndens beslut från i maj är god ekonomisk hushållning utan försätter nämnden i en svår situation.”
Detta var slutorden i reservationen, som var ganska lång. (Det går att ladda ner protokollet på länken nedan. Reservationen finns på de två sista sidorna.) Det kan noteras att Centerpartiet inte reserverade sig mot beslutet.
Det var ett viktigt beslut som oppositionspartierna i socialnämnden fattade i torsdags.
Anm. Socialnämndens protokoll går att ladda ner här: “Protokoll Socialnämnden 25 sept 2025”.
===
Inlägg om Sörbygården:
- ”Sörbygården Brålanda” – 4 september 2025
- ”Rädda Sörbygården!” – 12 september 2025
- ”Sörbygården: Brev till KS från anhöriga” – 16 september 2025
- ”KF ikväll: Diskussion om Sörbygården” – 17 september 2025
- ”KF Sörbygården (1): Nybergs argument” – 21 september 2025
- ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?” – 23 september 2025
- ”KF Sörbygården (3): Kan man lita på Nyberg?” – 24 september 2025
- ”Vem tar ansvar för Sörbygården i Brålanda, Dan Nyberg (S)?” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Beslut idag!!” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Så här gick det till i nämnden” – 27 september 2025
- ”Sörbygården: Respekteras inte beslutet?” – 30 september 2025
- ”Sörbygården: Diskussioner efter beslutet” – 1 oktober 2025
KF Sörbygården (1): Nybergs argument
I onsdags skulle sammanträdet med kommunfullmäktige ha kunnat sluta efter en timme. Men så var det ett ärende, det sista på dagordningen… Det var en interpellation från undertecknad, gruppledare för Vänsterpartiet Vänersborg, till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Interpellationen handlade om äldreboendet på Sörbygården i Brålanda.
En interpellation är en fråga som en ledamot kan ställa till en ordförande i en nämnd. En interpellation skiljer sig från en (enkel) fråga på det sätt att samtliga ledamöter i fullmäktige kan delta i en efterföljande debatt. Och debatt blev det, den varade i drygt 2 timmar.
I interpellationen gav jag en bakgrund till frågan. (Hela interpellationen kan läsas här. Även ett skriftlig svar från Dan Nyberg hittar man här.) Min fråga löd:
“Är du beredd att ta upp ärendet på nästa sammanträde med socialnämnden att av fullmäktige begära tilläggsanslag för 2025 och extra budgetmedel för 2026 för att behålla Sörbygården som ett särskilt boende inom vård och omsorg?”
Jag försökte slå an tonen i interpellationen i mitt inledningsanförande:
“Tanken med denna interpellation var och är att vi ikväll inte ska diskutera vad som har hänt tidigare, vem som beslutade vad och när, vem som missuppfattade, vems fel det var osv. Nu ser vi konsekvenserna av MRP-beslutet – de boende på Sörbygården ska tvångsförflyttas mot sin vilja. … En flytt är en tragedi och det är fortfarande möjligt att stoppa
nedläggningen och låta de äldre bo kvar på Sörbygården. Vi måste göra om och göra rätt.”
Min vädjan klingade ohörd. Representanterna för de styrande partierna visade ingen som helst vilja från talarstolen att göra om och göra rätt. Möjligtvis med undantag av Bo Carlsson (C). Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD) och Mats Andersson (C) hade inte någon önskan eller vilja att ändra beslutet om “tvångsflytt” av de boende. De var helt inställda på att beslutet skulle genomföras.
Efter mitt inledande anförande gavs som brukligt ordet till Dan Nyberg (S), interpellationen var ju ställd till honom. Det blev en lång utläggning – ca 25 min.
Alla i kommunfullmäktige är, inledde Nyberg:
“fullt ut ansvariga för dom konsekvenser som besparingarna inom socialnämnden nu innebär och då särskilt för våran äldreomsorg.”
Redan här tummade Nyberg på sanningen. Det stämmer dock att inget parti var beredd att ge hela den summa som socialnämnden begärde. Nyberg fortsatte:
“Vi i socialnämnden tycker det är fruktansvärt jobbigt att ta den här typen av beslut.”
Det här kom att diskuteras mycket. Partierna i opposition hävdade att socialnämnden, eller några politiker överhuvudtaget, inte hade fattat något beslut om tvångsflytt av de äldre på Sörbygården. Och strax efter påstod Nyberg också att det inte fanns något beslut om nedläggning av Sörbygården. Det var en argumentation som följde med hela kvällen från de styrande. Tvångsflytten från Sörbygården var “bara” en vakanshållning…
Begreppet “vakanshållning” var centralt för hela diskussionen. Socialnämnden hade nämligen föreslagit att en av åtgärderna för att spara, om nämnden inte fick de begärda pengarna för 2026, var:
”Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende”
Nyberg (S), Ekström (KD) och Andersson (C) hade en egen definition av vakanshållning. Det var helt enkelt att ett boende var tomt, men fortfarande hyrdes av kommunen… De försökte intala Vänersborgs invånare att tomställandet av Sörbygården bara var tillfällig… Men en sak var ju klar, vilket de tre naturligtvis inte kommenterade, för de äldre som bodde på Sörbygården var inte flytten tillfällig.
Dan Nyberg uppehöll sig länge i sitt inledningsanförande varför förvaltningen hade valt att vakanshålla just Sörbygården. Han angav ett antal skäl.
Fastigheten för äldreboendet Sörbygården ägs av en privat fastighetsägare, Hemsö. Det var inte bra, så fick det inte vara för en socialdemokrat. Så tolkade jag Nyberg. Jag undrar för övrigt om ledamöterna i C och KD höll med om detta? Den privata fastighetsägaren erbjöd dessutom brålandaborna:
“en mycket lägre standard i sina boenden uppe i Brålanda än vad det är nere i Vänersborg.”
Ja, boendestandarden sades till och med vara undermålig. Och Nyberg räknade upp en rad brister på boendet. Det var nog flera som följde debatten som undrade hur socialnämnden hade kunnat acceptera den här miljön för de gamla överhuvudtaget… Hur hade nämnden kunna hyra Sörbygården så länge med dessa undermåliga lokaler? Det lät nästan brottsligt – om det var sant… Och dessutom skulle ju lokalerna bara vara tomma tillfälligt…
Nyberg pratade flera gånger om att brålandabor är lika mycket värda och att de också ska ha lika bra boendeplatser som de äldre i Vänersborg. Visst, men var det verkligen ett argument för att tvångsflytta de äldre från Sörbygården…?
Hemsö har fått ett föreläggande från Räddningstjänsten Fyrbodal. Viktiga lagkrav angående brandskydd var inte uppfyllda på Sörbygården. Och, sa Dan Nyberg:
“… det här föreläggandet som Räddningstjänsten har lagt det innebär att anläggningen ska stängas i december 2025 om inte de här åtgärderna är genomförda. Och det kan jag nog säga att de är omöjliga att genomföra fram tills dess.”
Om detta stämde var ju hela debatten i fullmäktige i stort sett meningslös. Det var bara det att Nyberg töjde på sanningen. Det han sa stämde inte med verkligheten. Det fanns inget sådant här hotfullt föreläggande. (Jag återkommer till detta eftersom mer fakta har kommit fram i efterhand.)
Dan Nyberg (S) menade vidare att Sörbygården inte har varit fullbelagd de sista 5-7 åren. Det har varit 8 vakanssatta platser där. Och det stämmer. Under pandemin var det flera som inte ville flytta in i boendet på grund av smittorisken, och då stängdes en avdelning på Sörbygården. Avdelningen har varit stängd sedan dess. Det har alltså bara varit tre avdelningar igång, dvs 24 platser, i stället för 32. (Jag tror att den stängda avdelningen har fungerat som kontor för både chef och sjuksköterskor mm.)
I det här sammanhanget påpekade Nyberg att flera av de boende kommer från Vänersborg och helst ville flytta dit igen. Enligt personalen tar Nyberg ingen hänsyn till att de uttryckte det när de fick platserna men att flera av dem numera vill bo kvar i Brålanda. (Jag kände faktiskt en av dem, min tidigare tandläkare, men det var för några år sedan.) Det är bevisligen också så att äldre som velat ha en plats i Brålanda har fått det i Vänersborg. Hur många det är vet jag dock inte, och inte heller Nyberg av en diskussion på Facebook att döma.
Slutligen delgav Nyberg ledamöter, anhöriga och åhörare att Hemsös boende var alldeles för dyrt. Solhaga, som ligger bredvid Sörbygården, ägs av ABVB och Sörbygården ägs av Hemsö. Och det är dyrare på Hemsö per kvadratmeter, fast det är i sämre skick. Nyberg har säkerligen rätt kring hyreskostnaden, men – var detta det vi diskuterade? Kostnaderna skulle kunna vara ett argument för vakanshållning, dvs att platser på boendet som blir lediga av naturliga orsaker, inte återbesätts. Men inte för den kommande tvångsflytten väl…? Kommunens hyresavtal löper ju ända till och med 2027.
Jag kan inte låta bli att undra hur mycket det nya boendet vid fd Östra skolan i Vänersborg kommer att kosta per kvadratmeter? Hela bygget beräknas just nu till en bit över 200 milj kr…
Ordförande Dan Nyberg (S) avslutade sitt långa inlägg med att man kan skapa oro eller hjälpa till med att dämpa den. Jag vet inte om någon kan skapa ytterligare oro än den som skapats av att de boende på Sörbygården och deras anhöriga har fått besked att de ska tvångsförflyttas?
Dan Nyberg blev emotsagd av många ledamöter från partierna i opposition. Jag återkommer till det och till några av de tvivelaktiga argument som Nyberg framförde från talarstolen i kommande blogginlägg – se ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?”.
Anm. Det går att lyssna och se på interpellationsdebatten på kommunens webb-TV. (Ärendet är det sista på hela sammanträdet.)
===
Inlägg om Sörbygården:
- ”Sörbygården Brålanda” – 4 september 2025
- ”Rädda Sörbygården!” – 12 september 2025
- ”Sörbygården: Brev till KS från anhöriga” – 16 september 2025
- ”KF ikväll: Diskussion om Sörbygården” – 17 september 2025
- ”KF Sörbygården (1): Nybergs argument” – 21 september 2025
- ”KF Sörbygården (2): Finns beslut?” – 23 september 2025
- ”KF Sörbygården (3): Kan man lita på Nyberg?” – 24 september 2025
- ”Vem tar ansvar för Sörbygården i Brålanda, Dan Nyberg (S)?” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Beslut idag!!” – 25 september 2025
- ”Sörbygården: Så här gick det till i nämnden” – 27 september 2025
- ”Sörbygården: Respekteras inte beslutet?” – 30 september 2025
- ”Sörbygården: Diskussioner efter beslutet” – 1 oktober 2025
De styrandes budgetförslag (2/2)
Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “De styrandes budgetförslag (1/2)”.
I detta inlägg ska jag fortsätta att redogöra för de styrande partiernas, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, budgetförslag för 2026. Det finns nämligen ytterligare några nämnder som måste få pengar för att kunna fullfölja sina uppdrag så att kommunen kan fungera.
Det ska dock upprepas att samtliga nämnder har fått justerade siffror för personalomkostnadspålägget (PO) och internräntan. För nämnderna blir detta ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras för höjningarna genom att budgeten justeras upp med motsvarande belopp. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Däremot tas pengar från nämnderna för att bekosta två tjänster “centralt” som ska arbeta med att göra kommunens inköp billigare. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.)
Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2026 föreslås fastställas till 152.490 tkr (tkr=tusen kr). Nämnden får en miljon kr i ökad budgetram för driftskostnader för genomförandet av friluftsstrategin. Budgetramen utökas också med 50.000 kr för:
“kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.”
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2026 utökas med 61.000 kr vilket gör att nämnden får en sammanlagd budget på knappt 12 milj kr (11.828 tkr).
Miljö- och hälsoskyddsnämnden uttrycker, nästan lite försynt, att den har identifierat:
“behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”
Nämnden får inga tillskott till dessa behov av de styrande trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer dock, precis som byggnadsnämnden, att eventuellt besluta om en indexhöjning av timtaxan i slutet av året för att täcka upp för kostnadsökningar.
Det har varit turbulent kring revisorerna de senaste månaderna, men de ska arbeta vidare – både i år och nästa år. År 2026 blir deras budget nästan 2 milj kr (1.934 tkr).
Det är två stora nämnder kvar (och två små). Samhällsbyggnadsnämnden är en av de stora. De styrande tänker att kommunfullmäktige ska fastställa samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2026 till 115.661 tkr. Det tycks kanske inte vara så mycket pengar för en stor nämnd men nämnden har ansvar för kommunens fastigheter och investeringar. Alla andra nämnder betalar t ex hyror till samhällsbyggnadsnämnden.
De styrande partierna skriver i sitt förslag:
”Gatuenheten tillförs 700 tkr för utökad kapitalkostnad kopplad till komponentredovisningen. Ettårs-anslaget i budget 2025 om 1.000 tkr till exploateringskostnader av södra Sanden tas bort. Ettårs-anslaget i budget 2025 för tomhyra av Norra skolan om 1.900 tkr kvarstår även under 2026.”
Samhällsbyggnadsnämnden själv skulle gärna se att den fick mer pengar, framför allt av näringspolitiska skäl. Nämnden anser att den borde få 12,7 milj kr i tillfälligt driftsanslag under 2026 till exploateringsområdet Sanden Södra (=södra Sanden) och 5,1 milj i ramökning till en projektorganisation för Sanden Södra. Det är mycket pengar, 17,8 milj kr. De styrande tycker inte att södra Sanden är lika högprioriterad som nämnden och S+C+KD+MP föreslår istället att nämnden ska få 6 milj kr för 2026. (Egentligen 5 milj eftersom nämnden har 1 milj innevarande år.) De föreslår ett tillfälligt driftsanslag på 5 milj till saneringskostnader och ett tillfälligt anslag på 1 milj för den planerade projektorganisationen.
Samhällsbyggnadsnämnden vill också ha en ramhöjning på 500.000 kr till:
”kapitalkostnader för VA-anslutning och fiberdragning till Bergagården.”
Det anser de styrande partierna att nämnden ska få.
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår, i ett särskilt ärende, att brukningsavgiften för VA höjs med 8% och 5% för anläggningsavgiften inför 2026. Så kommer att bli fallet på fullmäktiges juni-sammanträde liksom att avfallstaxan höjs. Senare under året kommer nämnden eventuellt att besluta om:
“indexhöjning av timtaxan för att täcka upp för generella kostnadsökningar.”
Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget på 1.226.050 tkr, drygt 1,2 miljarder kr. Ändå redovisar socialnämnden att den har behov av mer pengar, och behoven är onekligen stora. Utifrån kommunstyrelsens beslut om budgetanvisningar (“budgetramar”) i februari redovisade socialnämnden ett behov på sammanlagt ytterligare 48,9 mkr. Det avsåg:
“36.400 tkr inom individ- och familjeomsorgen (försörjningsstöd 12.900 tkr och placeringar barn och unga 23.500 tkr). Inom personligt stöd och omsorg är behovet 9.200 tkr för externa placeringar vuxna LSS och SoL. Inom nämnd och administration 3.300 tkr till följd av ökade kostnader för tjänstekatalogen 2026.”
Och om inte socialnämnden skulle få dessa ekonomiska tillskott skulle nämnden vara tvungen att vidta följande åtgärder:
“Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende 14.000 tkr, åtgärder för att minska kostnaderna inom ordinärt boende äldre med 35.000 tkr samt vakanshålla en tjänst inom nämnd och administration 1.000 tkr.”
Ytterligare en åtgärd som föreslogs var att avbryta lokalplanering/projektering av boende för personer med sammansatta behov samt serviceboende LSS under 2026-2028.
Socialnämnden menade också att den behövde en ramökning på 9,8 milj kr om den skulle kunna utveckla arbetet med att minska behovet och kostnaderna för placeringar. Nämnden anser att den behöver “satsa pengar för att senare kunna
spara”. Det kan nämnas att de styrande har avsatt exakt denna summa, 9,8 milj, på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) De styrande tänker att fler nämnder ska vara involverade i arbetet, inte bara socialnämnden.
Vilka resurser tänker då de styrande partierna med socialdemokraterna i spetsen, som till och med har halva namnet gemensamt, tillföra socialnämnden? Nämnden får en del statsbidrag, lite drygt 3 milj kr på grund av en uppjustering av statsbidragen och 1,2 milj till skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna. Från kommunens pengapåse får nämnden 700.000 kr till arbetsskor samt ytterligare 6 milj kr till nämndens förfogande.
Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också.
För 2026 föreslår de styrande att valnämnden ska få 3.563 tkr eftersom det är ett valår. 2,8 milj av pengarna är tillfälliga och kommunen får dessutom ett statsbidrag på 1 mkr.
Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare personal och önskar pengar till en halv tjänst. Det får inte nämnden enligt de styrandes budgetförslag. Överförmyndarnämnden får sammanlagt lite drygt 6 milj kr för år 2026.
Övrigt
De styrande partierna har formulerat ett antal uppdrag till nämnderna och förvaltningarna. De flesta uppdragen ska utföras “inom ram”, dvs det kommer inga extra pengar.
Men det finns några uppdrag som ska få lite pengar. Uppdraget att “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp” får 500.000 kr. Samma summa, 500.000 kr, går till uppdraget “sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”.
De styrande partierna budgeterar ett resultat för året (2026) på 10 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 66 milj kr. (10 milj kr är 0,3%.) Men då ska man också komma ihåg att de styrande har avsatt 20 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. Det är en stor post till kostnader som inte finns nästa år. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.)
Det finns en liten passus i budgetförslaget från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som kan vara värd att återge som en avslutning på denna redovisning:
“Vid väsentligt försämrade ekonomiska förutsättningar kan det bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven eller resultatreserven. Kommunstyrelsen har då att lyfta frågan till kommunfullmäktige i ett särskilt ärende.”
Om tid medges ska jag presentera de andra partiernas budgetförslag också.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”De styrandes budgetförslag (1/2)” – 10 juni 2025
- ”De styrandes budgetförslag (2/2)” – 11 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)” – 13 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)” – 14 juni 2025
- ”Facken: Tummen ner för budgetförslaget” – 15 juni 2025
- ”Budgetförslaget från M+L” – 16 juni 2025
De styrandes budgetförslag (1/2)
Den 18 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut. Det handlar om “MRP 2026-2028”. Det är helt enkelt budgeten för nästa år, och en investeringsplan som sträcker sig fram till 2028.
De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Förslaget fick majoritet i kommunstyrelsen. (Alla andra partier röstade på sina egna förslag – se “KS (4/6): I taxornas tecken”.) De styrande partierna i Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.
Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2026. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)
Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2026. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslut utgår från detta förslag med vissa justeringar.
Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.
Men först några ord om inledningen till de styrandes budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”:
“Vi i de styrande partierna är enade i en politisk inriktning som handlar om fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder. Därför fortsätter vi satsningen i denna MRP genom nya uppdrag.”
Och texten fortsätter:
“Kommunen kan påverka barns uppväxtvillkor genom förskola, skola, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet. Detta kräver samverkan som utgår från en helhetssyn.”
Och det håller kanske de flesta partierna med om, i varje fall Vänsterpartiet.
De styrande menar att dessa ambitioner kompletteras med implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Den nya lagen handlar om, förutom grupper som redan har insatser från socialtjänsten, att förebygga så att behov av socialtjänstens insatser inte uppstår, dvs arbetet ska ske inte bara på individ och gruppnivå utan också på samhällsnivå. Och fortfarande är det lätt för en vänsterpartist att hålla med. Men sedan gör den krassa verkligheten sig påmind:
“Till sist, vi ska klara ekonomin och välfärden i en svår tid. Den ekonomiska situationen kommer att vara svår framöver. Därför måste vi både prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”
Och här ser vi direkt att de fina orden om barn och unga krockar med ekonomiska målsättningar. Och här kommer då självklart politiska prioriteringar in, där partierna helt enkelt prioriterar olika…
Hur fördelar då de styrande partierna kommunens ekonomiska resurser?
Alla nämnder
För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) justeras upp från 40,24 % till 40,66 %. Även internräntan justeras upp från 2,5% till 2,75%. Det innebär att nämndernas kostnader för internränta och internhyror ökar. Båda dessa förändringar är för nämnderna dock ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras nämligen för höjningarna genom att respektive nämndsbudget justeras upp med motsvarande
belopp. Det blir dock dyrare för nämnderna med nya investeringar. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 161 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2025 och 2026.
En nyhet för i år är en ambition om att kommunens inköp ska bli effektivare, dvs billigare. Två tjänster ska tillsättas “centralt” (kommunstyrelseförvaltningen) för att se till detta. Nämnderna ska betala tjänsterna genom att budgetramarna justeras ned med sammanlagt 1,65 milj kr. I gengäld räknar de styrande med att de billigare inköpen kommer att spara pengar för nämnderna. Det återstår dock att se.
I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden en budgetram för 2026 på 1.027.109 tkr (tkr=tusen kr), dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och effektivare inköp, inräknade i den föreslagna budgeten. Det innebär att:
“barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 utökas med sammanlagt 5.008 tkr.”
Det tillfälliga anslaget på 1 milj kr för kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet har tagits bort från årets budget, men statsbidrag på drygt 0,5 milj är inräknat.
Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande, liksom barn- och utbildningsnämnden, räknar då med att medel ska frigöras som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.
Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Nämnden skriver, vilket också återges i de styrandes budgetförslag:
“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”
Minskningen av antalet barn och elever innebär, anser barn- och utbildningsnämnden och de styrande, att det blir möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster. Vi får se. (För mer information om BUN – se vidare i blogginläggen “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)
Det är inte så mycket att säga om byggnadsnämnden. Nämnden får ett tillskott på 120.000 kr för PO mm och får sammanlagt en budget på knappt 20 milj kr (19.873 tkr). Byggnadsnämnden kommer eventuellt att besluta om indexjustering av timtaxan, från 1 januari 2026, men det blir i så fall ett särskilt ärende.
Kommunfullmäktige får på grund av inflationsuppräkningen 13.000 kr extra och budgeten 2026 föreslås bli fastställd till ca 2,7 milj kr (2.669 tkr). (Fullmäktige får vad jag förstår lite lägre kostnader när det bara finns 5 av ursprungliga 10 ledamöter från SD kvar, och inga ersättare mot tidigare 5…)
Kommunstyrelsen, som är en “speciell nämnd”, föreslås få en budget 2026 på 516 milj kr. Kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 21% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Kunskapsförbundet tillförs nästa år 149.000 kr “extra” för:
“utökade verksamheter inom Kunskapsförbundets ansvarsområde, till följd av statens justeringar i de generella statsbidragen/statsbidragspåsen.”
De styrande har infört en ny post, som sägs ha funnits tidigare någon gång i kommunens historia:
“driftkostnader som följer av framtida investeringar”
Det avsätts alltså en stor summa pengar till kostnader som inte finns nästa år, som en slags buffert. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttryckte det:
”Utökning av budgetramen utan att ha kostnaden”
Och det är ingen liten summa vi pratar om – 20 miljoner kronor. Det tycks vara en slags fondering men det har dementerats. Det skulle snarast ses som “pengar för oförutsedda utgifter”.
De styrande partierna satsar 9,8 milj kr på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. Det är säkerligen dessa pengar som avses när det i den inledande politiska kommentaren talas om att budgeten fokuserar på barn och unga. De styrande tänker sig att det är en satsning på ett förebyggande arbete för att t ex få ner kostnaderna för placeringar av unga i socialnämndens “regi”.
De styrande, inklusive Miljöpartiet, vill satsa 1 milj kr på flygplatsen. Det är utöver de pengar till flygplatsen som kommunstyrelsen fattade beslut om på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)
En annan satsning, som säkerligen också kommer att diskuteras, är att 450.000 kr avsätts till en:
“tjänst för utveckling av stadskärnan”
Stadskärnan är i singular, dvs det handlar enbart om Vänersborgs stads stadskärna…
Slutligen utökas kommunstyrelsens anslag för oförutsett med 350.000 kr och blir totalt ca 9,6 milj kr (9.594 tkr). Motiveringen till denna reservpott är bland annat att:
”det måste finnas ett handlingsutrymme för t ex KFV.”
Det finns fler nämnder som måste få pengar, men mer om det i del 2.
Fortsättningen följer i inlägget ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.
==
Blogginlägg i denna ”serie”:
- ”De styrandes budgetförslag (1/2)” – 10 juni 2025
- ”De styrandes budgetförslag (2/2)” – 11 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (1/2)” – 13 juni 2025
- ”Vänsterpartiets budgetförslag (2/2)” – 14 juni 2025
- ”Facken: Tummen ner för budgetförslaget” – 15 juni 2025
- ”Budgetförslaget från M+L” – 16 juni 2025
KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)
Nu på onsdag, den 19 februari, sammanträder Vänersborgs högsta beslutande organ, kommunfullmäktige (KF).
Det är som vanligt en diger dagordning med ett lika digert underlag, 720 sidor.
Det är som jag ser det särskilt ett ärende som väcker allmänt intresse, kanske framför allt i kommunens östra delar. Det är ärende 20, “Uthyrning av fastigheten – före detta Hallevibadet”. Jag vet inte varför ärendet är lagt i slutet av sammanträdet. Vid ett senare klockslag finns det alltid risk att flera åhörare och åskådare kan ha blivit trötta av de tidigare, mindre intressanta ärendena. Vill man öka intresset för politiken bör naturligtvis de mest intressanta, och kanske mer “kontroversiella”, ärendena komma i början.
Hallevibadet engagerar, och nu tycks vargöborna ha vaknat på allvar och insett att badets framtid avgörs på onsdag. Det diskuteras på Facebook och de flesta ledamöter har fått åtminstone tre email från Vargön som vädjar till politikerna att bevara Hallevibadet. I fredags var det en insändare i TTELA (se TTELA “Rusta upp Hallevibadet istället för att bygga nytt”) och en uppvaktning av fullmäktiges politiker är planerad till kl 17.30 vid Bojorten, sessionssalen, på kommunhuset.
Jag tror att det är bra att vargöborna höjer sina röster. Det är antagligen det enda som kan rädda kvar Hallevibadet. Tittar man på hur partierna positionerade sig i kommunstyrelsen (KS) så ser det inte alltför ljust ut… (Se “KS (1): Hallevibadet”.)
Ärendet om Hallevibadet är egentligen enkelt:
Vill politikerna att badet i Vargön
ska vara kvar eller inte?
Vill man att Hallevibadet ska vara kvar så ska kommunen öppna möjligheten för uthyrning. Vill man inte det så ska man säga nej till uthyrning vilket innebär att Hallevibadet kommer att rivas.
I detta blogginlägg ska jag beskriva inställningen hos de partier som säger eller har sagt att de vill att Hallevibadet ska hyras ut och öppnas för badverksamhet.
Kristdemokraterna gav i det senaste valet 2022 löftet att de vill bevara Hallevibadet. De gjorde en tämligen stor affär av detta vallöfte, särskilt i Vargön.
I kommunstyrelsen (KS) tyckte KD att ärendet skulle återremitteras. KD motiverade sitt yrkande:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden med uppdrag att utreda om sim- och badverksamhet, i kommunens eller annans regi, kan bedrivas i den byggnad där kommunen tidigare drivit Hallevibadet.”
Hallevibadet är, som både Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) påpekade, troligtvis den mest utredda byggnaden i kommunen. (Efter Arena Vänersborg skulle jag vilja tillägga…) De som har visat intresse av att hyra Hallevibadet anser inte heller att Hallevibadet behöver utredas mer.
Kristdemokraterna har troligtvis fått kalla fötter. Nu när det verkligen gäller vill partiet skjuta upp avgörandet. Det tror jag inget annat parti vill. Det ska i det läget bli mycket intressant att se hur KD tänker rösta i slutomröstningen när partiets eget förslag om återremiss har röstats bort. Tänker de då avstå från att rösta – som partiet gjorde i KS?
Det förslag som blev kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige kom från Moderaterna och Liberalerna. Det blir huvudförslaget på onsdag:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att hyra ut Hallevibadet med det förbehållet att inga kostnader i form av driftsbidrag, underhåll, ombyggnationer, renoveringar eller andra kostnader som kan uppkomma ska belasta kommunen.”
Förslaget från M+L innebär att partierna vill typ äta smörgåsen och ändå ha den kvar. Det är ett klassiskt politiskt ställningstagande, och kullerbytta. Partierna säger sig vara för uthyrning, medan de samtidigt gör en uthyrning omöjlig med de villkor som sätts upp. Det torde vara tämligen omöjligt att driva ett bad utan driftsbidrag.
Inställningen är uttryck för en slags princip, en princip som väger tyngre än att hyra ut och öppna Hallevibadet – kommunen ska inte stödja enskilda näringsidkare.
I Kommunallagen (2 kap 8 §) står det dock:
“Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”
Det är tämligen lätt att argumentera för att det finns “synnerliga skäl” i det här fallet…
I diskussionen kring driftsbidrag kan det konstateras att det kommunala aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB får drygt 13 milj kr av Vänersborgs kommun varje år för att bedriva badverksamhet på Vänerparken. Badverksamheten är som de flesta känner till inrymd i en privat ägd fastighet. En stor del av det kommunala bidraget på 13 milj kr går naturligtvis direkt ner i fastighetsägaren Intea Fastigheter AB:s plånbok. Och en del är ren vinst… Intea är ett företag som äger och hyr ut fastigheter i en stor del av landet och företaget gjorde enligt Bolagsfakta ett årsresultat 2022 på 906 miljoner kr.
Badet i Brålanda är kommunalt men det drivs i privat regi. Badet kostar liksom Vattenpalatset skattebetalarna en del pengar. I år ska 500.000 kr satsas i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet. (Följande avsnitt är en rättelse och ett tillägg, 17/2.) Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms).
Kommunens två badanläggningar kostar alltså skattebetalarna en hel del pengar och det tycker jag kan vara på sin plats. Det är bra att Brålandabadet finns och jag var på Vattenpalatset senast den gångna veckan med barnbarnet Olle. Men det skulle självklart också vara bra om Hallevibadet fick öppna igen i Vargön. Varför tycker Moderaterna och Liberalerna att just Hallevibadet inte ska få kosta något?
Hyresgäster på Hallevibadet skulle kunna få intäkter från kommunen via föreningsbidrag till simklubben och att barn- och utbildningsnämnden förlägger simskoleverksamhet på Hallevibadet. Jag tror emellertid inte att det är möjligt att badet skulle “gå runt” med enbart dessa intäkter, i varje fall inte till en början.
I kommunstyrelsen yrkade Kärvling (Vänsterpartiet) följande:
“Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut den del av fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön, till badverksamhet.”
Yrkandet fick stöd av Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet. Att partiernas 5 röster inte räckte till majoritet mot M+L:s 3 röster berodde på att de styrande partierna stödde förslaget från M+L av “taktiska skäl”, de ville inte att Kärvlings yrkande skulle få majoritet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förklarade för TTELA (se ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):
”Vi kände oss tvungna att stödja förslaget från M och L. Om vi inte hade gjort det hade det andra förslaget fått majoritet och det ville vi inte medverka till.”
Socialdemokraternas, Centerpartiets och Miljöpartiets förslag om att inte hyra ut Hallevibadet, utan att riva det, hade ju redan röstats ner. (Se “KS (1): Hallevibadet”.)
Nästa inlägg ska handla om S+C+MP:s förslag och hur de motiverar en rivning av Hallevibadet.
Anm. Fortsättning följer i blogginlägget ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)”.
PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.
==
Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:
- ”Hallevibadet” – 24 april 2023
- ”Sammandrag KS (7/6)” – 8 juni 2023
- ”KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm” – 28 juni 2023
- ”Hallevibadet – och KD (1/2)” – 4 juli 2023
- ”Hallevibadet – och KD (2/2)” – 6 juli 2023
- ”Hallevibadet i privat regi?” – 20 juli 2023
- ”Hallevibadet – händer det nåt?” – 8 oktober 2023
- ”SBN: Hallevi, arenan, Sikhall & polisen” – 20 mars 2024
- ”SBN: Sikhall och Hallevi” – 25 mars 2024
- ”Hallevibadet och polisanmälan” – 4 april 2024
- ”Hallevibadet: Nuläget (1)” – 25 april 2024
- ”Hallevibadet: Mossbergs mail (2)” – 27 april 2024
- ”TTELA om Hallevibadet” – 7 maj 2024
- ”Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen” – 8 maj 2024
- ”Hallevi: Kommunen och Hundklubben” – 10 maj 2024
- ”Ska Hallevibadet bli en hundrastgård?” – 12 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?” – 14 maj 2024
- ”Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?” – 15 maj 2024
- ”Affären Hallevi (1): Hundklubben” – 10 juni 2024
- ”Affären Hallevi (2): Utredningen…” – 11 juni 2024
- ”Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?” – 30 juni 2024
- ”Hallevi: Invigning av hundrastgården” – 7 juli 2024
- ”Hallevi: Ny intressent!” – 8 juli 2024
- ”Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?” – 8 augusti 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)” – 5 november 2024
- ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)” – 7 november 2024
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)” – 25 januari 2025
- ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)” – 26 januari 2025
- ”KS (1): Hallevibadet” – 30 januari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)” – 16 februari 2025
- ”KF: Hallevibadet ska rivas (2)” – 17 februari 2025
Budget 2025: De styrandes förslag
På onsdag nästa vecka, två dagar innan midsommarafton, och det riktiga sommarsolståndet, sammanträder Vänersborgs kommunfullmäktige. På dagordningen återfinns årets viktigaste ärende, MRP 2025-2027 – budgeten för nästa år.
De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Alla de andra partiernas förslag utgår från detta förslag. De styrande partierna är som alla vet S+C+KD+MP, dvs socialdemokraterna, centerpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet.
Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”,
till nämnderna inför budgetarbetet 2025. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för år 2025. (Se “KS (28/2): Budget 2025 mm”.)
Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2023, uppdrag osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.
Ordförande Benny Augustssons (S) budgetanvisningar i februari utgick som vanligt från budgettilldelningen för innevarande år. De innebar inga större ekonomiska satsningar, alla nämnder får dock inflationskompensation nästa år på 1,4%.
Kommunen får en del generella statsbidrag. De förändras 2025 jämfört med i år och därför måste kommunen göra en del justeringar. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden får 787.000 kr (för t ex stärkta skolbibliotek och digitala och centralt rättade nationella prov)
och kommunstyrelsen 1,157 milj kr (till bland annat Kunskapsförbundet Väst för digitala och centralt rättade nationella prov och förstärkning av SFI). Justeringen av statsbidragen innebar emellertid att socialnämnden får drygt 11 milj kr mindre 2025 än i år (äldreomsorg och stärkt rätt till assistans).
I ramanvisningarna fick barn- och utbildningsnämnden ytterligare 4,9 milj kr till hyra för Holmängenskolan. Kultur- och fritidsnämnden fick 2,6 milj kr till hyror för idrottshallen på Holmängenskolan, 300.000 kr för samlingsförvaltning med Västra Götalandsregionen, 2,1 milj kr till ökad hyreskostnad för Arena Vänersborg och 50.000 kr för konstnärlig gestaltning. Kommunstyrelsen erhöll 800.000 kr för seniorkort 70+ kort, 155.000 kr till GEO-park och 1 milj till det utökade räddningstjänstförbundet.
Samhällsbyggnadsnämnden fick 140.000 kr för höjda hyreskostnader, 1,9 milj kr för tomhyra av Norra skolan (ettårs-anslag) och 800.000 kr för att projektet med kommunvärdar ska permanentas.
De styrande partiernas förslag till budgetanvisningar för år 2025 beräknades ge ett överskott i kommunens resultat på +69 milj kr.
Samtliga kommunens nämnder upprättade budgetar utifrån de ekonomiska anvisningarna. Förvaltningarna visade i och för sig på behov som borde resultera i mer pengar, men alla nämnder stannade vid att lägga budgetar som höll sig inom kommunstyrelsens anvisningar. Ingen nämnd begärde mer pengar, utom en…
Vänsterpartiet föreslog i de största nämnderna, socialnämnden (se “Oenig socialnämnd”) och barn- och utbildningsnämnden (se “BUN (15/4): Är det sant?”), att nämnderna skulle begära ytterligare budgettilldelning, men blev nedröstade av de styrande partierna. I kultur- och fritidsnämnden biföll däremot de styrande (S+MP) förslaget från Vänsterpartiet… Det kan nämnas att Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet har avstått från att delta i budgetbesluten i alla kommunens nämnder.
Det fanns alltså bara en nämnd som avvek från mönstret och som begärde mer pengar än den hade fått i budgetanvisningarna. Det var kultur- och fritidsnämnden. (Se “Kultur o fritid begär mer pengar”.)
Den 17 maj lämnade de styrande, S+C+KD+MP, sitt budgetförslag för 2025. Det går formellt under namnet “KS ordförandes förslag: MRP 2025-2027”. Det behandlades i kommunstyrelsen förra onsdagen, den 5 juni. (Se “KS (1): Från budget till broddar”.)
Alla de andra partierna lämnade också sina budgetförslag och på sammanträdet presenterades förslagen. Det ställdes några frågor, men det blev ingen debatt. Ordförande Augustsson (S) frågade sedan vem som röstade på de styrandes förslag. Det gjorde ledamöterna från de styrande partierna, så klart. Det var bara en som ropade ja när han frågade om Vänsterpartiets budgetförslag… Det var inte så svårt att höra vilket förslag som fick flest ja-rop. Det är naturligtvis därför som de styrande partiernas förslag är huvudförslag i nästa veckas kommunfullmäktige.
Det är först i kommunfullmäktige som ordentliga presentationer av budgetförslagen, argumentation och debatt infinner sig. Det är ju då TTELA är på plats och eventuellt intresserade återfinns på läktaren i Bojorten eller sitter hemma och tittar på kommunens webb-TV. Kommunfullmäktige fattar alltså sitt budgetbeslut nästa onsdag, den 19 juni. (Sammanträdet börjar kl 13.00. Det är dock omöjligt att säga när budgetärendet startar, det står av någon anledning sist på dagordningen.)
De styrande partierna budgetförslag för 2025 utgår från ovanstående budgetanvisningar, men det delas ut ytterligare pengar till nämnderna. Det sker en del interna omfördelningar mellan nämnderna, men de tar jag inte upp. De påverkar inte verksamheterna, försvinner pengar är det för att motsvarande kostnader försvinner och vice versa.
Barn- och utbildningsnämnden tillförs i de styrande partiernas budgetförslag 1 milj kr tillfälligt under 2025 för kvalitetshöjande åtgärder för att fler elever ska uppnå gymnasiebehörighet. Kultur- och fritidsnämnden får de pengar som nämnden begärde. Det var till läktare på Hallevi (150.000 kr), konstgräs vid Vänersvallen Nord (375.000 kr) och vid Vänersvallen Syd (375.000 kr). För att behålla biblioteket i Vargön utökas budgeten med 650.000 kr och för att säkra baskulturutbudet får nämnden 500.000 kr.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden får 500.000 kr till personalförstärkning och revisionens budgetram utökas med 200.000 kr. Samhällsbyggnadsnämnden får 2 milj kr för, som det uttrycks, kostnader som följer av investeringar av näringspolitiska skäl. Vidare 1 milj tillfälligt under 2025 för exploatering av Södra Sanden och 700.000 kr till följd av nya arbetstidsregler för snöröjningsverksamheten.
Socialnämnden får 18 milj kr i ramökning för insatser kring barn och unga. Sedan en av få “kommunala reformer” i årets budgetförslag från de styrande, nämnden tillförs 2,2 milj kr för att arbeta enligt modellen Bostad Först. (Se “KS: Både enigt och oenigt”.)
Det blir en del extra pengar till kommunstyrelsen (tkr=tusen kronor):
- “Räddningstjänstförbund tillförs ytterligare 2.000 tkr.”

- “För tågstopp Brålanda utökas budgeten med 700 tkr.”
- “Kommungemensamma behov IT 3.350 tkr”
- “Anslaget till socialt förebyggande och trygghetsskapande åtgärder utökas med 1.000 tkr och uppgår totalt till 4.000 tkr. Utav dessa avsätts 1.000 tkr tillfälligt under 2025 för finansiering av uppdraget om handlingsprogram för förebyggande arbete barn och unga.”
- “För finansiering av uppdraget om landsbygdsprogram avsätts 250 tkr tillfälligt under 2025.”
- “Kommunstyrelsens anslag för oförutsett omfattar 9.244 tkr. I anslaget ingår finansiering av Krickan med ca 1.200 tkr.”
Det ser ut att vara, och är de facto, mycket pengar som kommunen har att röra sig med och som delas ut till nämndernas olika verksamheter. Vi ska emellertid komma ihåg att behoven är ännu större. Barn- och utbildningsnämnden anser sig behöva ytterligare 10,4 milj kr nästa år och i och med att de inte får de pengarna i de styrandes partiernas förslag så tvingas nämnden till effektiviseringar, dvs besparingar. 10,4 milj kr motsvarar 16 tjänster…
I budgetförslaget framgår barn- och utbildningsnämndens behov:
“Nämnden redogör för förväntade kostnadsökningar inom IT, köpta måltider, skolbibliotek och vid underhåll av lokaler. Nämnden redogör också för åtgärder som nämnden har vidtagit eller kommer att vidta i syfte att effektivisera verksamheten. Dock återstår det att minska kostnaderna med 10.400 tkr för att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram.”
Socialnämnden redovisar behov av sammanlagt 57,2 milj kr.
“Det avser 44.000 tkr inom individ- och familjeomsorgen (12.500 tkr försörjningsstöd och 31.500 tkr placeringar barn och unga). Inom arbete, sysselsättning och integration (ASI) har daglig verksamhet LSS behov av 3.200 tkr. Till volymökningar samt omställning till god och nära vård inom äldreomsorgen saknas 10.000 tkr.”
Det är allvarligt att barn- och utbildnings- och socialnämndens behov inte kan tillgodoses. Det resulterar sannolikt i personalneddragningar som leder till sämre arbetsmiljö, stress, sjukfrånvaro, psykisk ohälsa osv men de drabbar också barn och elever, de äldre och sjuka.
De styrande partierna budgetförslag leder till att kommunen beräknas göra ett resultat, dvs ett överskott, på 31 milj kr år 2025.
KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar
Förra onsdagen drog det politiska beslutsfattandet igång på allvar. 43 beslut fattades av kommunfullmäktige på en enda kväll. Det var svettigt och det tog tid, först kl 22.20 fick de 51 ledamöterna och ett antal ersättare och tjänstepersoner gå hem.
Det var många beslut, men var det bra beslut? Ja, kommuninvånarna kan vara relativt lugna. De flesta besluten var som alltid korrekta och bra och fattades av ett enhälligt fullmäktige. Men några av de viktigare besluten blev inte alls särskilt bra. Det tycker i varje fall jag som vänsterpartist. Vi får se vad ni läsare anser. Ni kan ju i varje fall säga vad ni tycker. I kommunfullmäktige tycks det inte vara riktigt så alla gånger…
Jag ska i denna blogg redogöra för ett antal ärenden som lockade upp flera ledamöter från olika partier upp i talarstolen.
Ärende 3 handlade om att införa ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV) i Vänersborg. Det var föreslaget av en av kommunens invånare i ett medborgarförslag. Henrik Harlitz (M) begärde snabbt ordet och agiterade för att LOV skulle införas. Han räknade upp en rad argument som:
“Alla ska kunna leva ett aktivt liv utifrån sina egna förutsättningar. … Äldre ska känna trygghet… LOV innebär att omsorgstagaren ska få välja vem som ska utföra omsorgen.”
Innan Harlitz återkom med ytterligare ett inlägg så hann socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) med att begära ordet.
“Du lät som en broschyr.”
Sa Nyberg till Harlitz. Dan Nyberg vet inte hur rätt han hade. Jag tror dock att även han, precis som de flesta av oss andra, blev överraskad när han fick reda på Harlitz väl planerade “kupp”.
Harlitz upplyste nämligen församlingen, i ett tredje inlägg, om att han i sitt första inlägg läste innantill ur Kristdemokraternas förslag till MRP, dvs budgeten, 2023 för Vänersborg. I det andra inlägget gjorde han likadant men ur någon av Centerpartiets texter på partiets valstämma häromsistens. Både KD och C är ju för LOV, över hela landet – utom tydligen i Vänersborg… I Vänersborg går de medvetet emot partilinjen.
Harlitz, som nog var ganska nöjd med sin “kupp”, eller snarare “taktiska manöver”, frågade kommunens kristdemokrater och centerpartister var de egentligen står i frågan.
Det är ingen hemlighet, sa Mats Andersson i Centerpartiet, att man får göra överenskommelser, kompromisser, när man vill ingå i en styrande konstellation.
Jag tycker att det är intressant. Centerpartiet kompromissar alltså bort viktiga hjärtefrågor i utbyte mot att få vara med i styret och få arvoderade tjänster. Vad drar Centerpartiets väljare för slutsatser av det? För att inte tala om Kristdemokraterna… Ingen från KD gick ens upp i talarstolen och försökte förklara…
Alla insåg att det var Vänsterpartiet som skulle avgöra frågan om att införa lagen om valfrihet (LOV) i Vänersborg eller inte. Och alla insåg också hur Vänsterpartiet skulle rösta. Ida Hildingsson (V) och Kärvling (V) hade redogjort för Vänsterpartiets uppfattning, en inställning som också hade framförts från talarstolen av Dan Nyberg (S). (Ja, Nyberg redogjorde för sin inställning, inte Vänsterpartiets – men de sammanföll…)
Vänsterpartiet är emot vinster i välfärden. Skattebetalarnas pengar ska användas till omsorg, inte till vinster för stora multinationella riskkapitalistföretag.
Voteringen slutade med 27 röster mot att införa LOV. Det betydde avslag på medborgarförslaget. M+SD+MBP+L ville med sina 24 röster införa LOV. Det räckte inte.
Jag tycker att ärendet visar hur politiker och partier dagtingar med både sina samveten och partiprogram för att nå andra fördelar… (Tillägg 21/9: Du kan läsa mer om debatten i TTEA – se ”Nej till LOV – privata företag släpps inte in i Vänersborg”.)
Kommunfullmäktige avslog medborgarförslaget om att införa anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen. Det hjälpte inte att Ida Hildingsson (V) engagerat argumenterade för medborgarförslaget. Hildingssons anförande är publicerat på Vänsterpartiets hemsida – se “Fullmäktiges möte igår på kvällen”.
Medborgarförslaget om förändrade menyer i skolmatsalarna hade lite bättre tur.
Medborgarförslaget satte fingret på en mycket viktig fråga. Det lyfte vikten av att fler elever äter skollunch och får i sig riktig mat för att klara av skoldagarna. Det är ju faktiskt så att drygt en fjärdedel av skoleleverna äter skollunch högst två dagar i veckan, och flera av dem inte alls. Det är därför viktigt att
servera det som eleverna äter, inte det som de “borde äta”. Fisk brukar inte vara så populärt i skolmatsalarna. Ja, men servera inte det då. Eller servera ett alternativ, som t ex makaroner och köttbullar. Som två skolor i Bollnäs gör varenda dag.
Ett enigt kommunfullmäktige ansåg att nyckeln till att få fler elever att äta skolmaten var att låta dem tillsammans med bespisningspersonal “vara mer delaktiga i skapandet av menyer så att de rätter som serveras är de rätter som eleverna äter”. Precis som beslutsförslaget var formulerat.
Det blev en längre debatt kring medborgarförslaget om skyddsräcke på Dalbobron. (Det var många medborgarförslag som behandlades.)
Vänsterpartiet och Medborgarpartiet argumenterade engagerat och intensivt för att kommunen ska göra grundligare utredningar i syfte att vidta nödvändiga skyddsåtgärder mot suicidförsök på Dalbobron.
Argumenten mot kommuninvånarens förslag på skyddsräcke var att bron inte skulle klara de högre påfrestningarna och att det skulle bli alltför dyrt. Vänsterpartiet och Medborgarpartiet vände sig mot detta. De menade att frågan fortfarande inte var tillräckligt utredd. Det pågick t ex en diskussion i
Stockholm om att göra Tranebergsbron säkrare. Där tittade de t ex på ett nytt schweiziskt skyddsnät. Det borde Vänersborgs kommun ta reda på mer om. Detta skyddsnät kunde vara svaret på kommunens ”dilemma”.
Göran Svensson (MBP) ifrågasatte alltså den utredning som hade gjorts. Han hade varit i kontakt med Trafikverket och drog därför slutsatsen att utredningen i Vänersborg inte var fullständig.
“Vi pratar liv nu, inte ideologi.”
Sa Göran Svensson (MBP), som har jobbat många år på NÄRF och har som brandman egna erfarenheter om vad som kan hända vid Dalbobron.
Benny Augustsson (S) hade en annan uppfattning:
“Undersökningarna säger att det inte går.”
Jag tror inte att det var rätt slutsats. Visst går det att göra Dalbobron säkrare, det är en fråga om kostnad…
Det blev votering. Det var Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade bifall till medborgarförslaget och skyddsräcket. Det betydde 7 röster. Resten av fullmäktige röstade avslag på medborgarförslaget med 44 röster.
Ytterligare ett medborgarförslag avgjordes. Det handlade om att Vänersborgs kommun ska köpa in broddar till pensionärer i syfte att förebygga halkskador vintertid. Och det var återigen Vänsterpartiet som stod i centrum, även denna gång med Medborgarpartiets stöd. Gunilla Cederbom var än en gång snabbare på knappen (för att begära ordet) än vad Göran Svensson var…
Gunilla Cederbom (V) ansåg att det var ett bra medborgarförslag. Broddar har bra effekt i det fallpreventiva arbetet. Cederbom menade att kommunen borde kunna dela ut fria broddar till de äldre som har behov.
Benny Augustsson (S) undrade när egenansvaret slutade. Nästa gång kommer det kanske ett förslag om att kommunen ska dela ut fria cykelhjälmar, sa Augustsson. Som kommunstyrelsens ordförande ser han ofta till kostnaderna i första hand.
Det blev avslag på medborgarförslaget. Varken Vänsterpartiet eller Medborgarpartiet ansåg att det var någon idé att begära votering.
Klockan hade då passerat 20.00 och det var 37 ärenden kvar…
===
Du kan läsa om fullmäktiges övriga ärenden i bloggen ”KF 2 (13/9): Motioner, avsägelser och andra beslut”.
===
PS. Det går att se hela fullmäktigedebatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
Anm. Jag har i flera bloggar behandlat ärendena som avhandlades: ”Sommaren är slut – KS på onsdag”, ”KS på onsdag alltså”, ”KS uttalar sig mot “angiverilagen””, ”Om gårdagens KS (30/8)” och ”Kommunfullmäktige 13/9”.
Hallevibadet – och KD (2/2)
Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hallevibadet – och KD (1/2)”.
Kommunfullmäktige beslutade den 21 juni:
“om avveckling av kultur- och fritidsnämndens verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023 utifrån nämndens förslag.”
Kristdemokraterna (KD) reserverade sig skriftligt mot beslutet. (Reservationen finns i fullmäktiges protokoll, kan laddas ner här, på sidan 187.)
KD beskrev i sin reservation vilka som använde Hallevibadet och att det fanns grupper vars behov bäst tillgodosågs på just Hallevibadet. KD ansåg också att det var viktigt att det fanns en badanläggning i Vargön. Sedan skrev KD om anläggningen:
“Det framgår av förvaltningens skrivelse att det finns risk för oförutsedda kostnader vid fortsatt öppethållande, men vi kristdemokrater ser en stor risk för outredda kostnader, såväl ekonomiska som sociala som kan uppstå vid en avveckling av Hallevibadet.”
Inga av de argument som framfördes av Helge Kneese (KD) i gruppen “Vänersborgare” på Facebook fanns med i reservationen. (Se “Hallevibadet – och KD (1/2)”.) Kneese menade ju att det var sannolikt att Hallevibadet skulle klara en fortsatt drift med kostnader som inte skulle överstiga 200.000 kr per år. Detta borde naturligtvis ha stått i reservationen om uppgifterna hade varit riktiga.
Det är för övrigt intressant hur KD argumenterade i sin reservation. Partiet ifrågasatte inte kultur- och fritidsförvaltningens beskrivning av anläggningen. KD menade bara att en avveckling kunde bli ännu dyrare. Det sistnämnda borde KD naturligtvis ha belagt med fakta och sakliga argument.
Kristdemokraterna avslutade reservationen med:
“Vi förespråkar därför ett planerat fortsatt öppethållande av Hallevibadet tills det finns en
långsiktig plan kring kommunens bestånd av bad- och simanläggningar.”
Det står inget om pengar och kostnader i reservationen, inget om allt det som krävs för att driva Hallevibadet vidare. Det är lätt att få intrycket att det handlar om “jag vill, jag vill”…
På Facebook fick Helge Kneese svar på tal. Han menade dock att han inte kände till den information som gavs på Facebook. När hans debattmotståndare, som inte var jag, hänvisade till min blogg “Hallevibadet” för fakta svarade Kneese:
“En politikers uttalande är inte detsamma som objektiva fakta om det inte specifikt uttalas och medföljer en referens till uttalandet.”
Kneese fortsatte debatten med sin “motståndare”:
“Jag kanske ska påtala att det var inte dig jag avsåg med ”kilgissningar” utan de politiker som du lyssnat på.“
Och eftersom personen ifråga hade hänvisat till min blogg så var det inte svårt att gissa vilken politiker Kneese avsåg…
De fakta som jag återgav i min blogg “Hallevibadet” var inga “killgissningar”. De var helt och hållet tagna från en tjänsteskrivelse från kultur- och fritidsförvaltningen. Tjänsteskrivelsen fanns med i underlaget till
kommunfullmäktige den 21 juni och kan laddas ner här. (Skrivelsen återfinns på sidan 666 “Bilaga 4 Fördjupad beskrivning Hallevibadet”.)
Inför kommunstyrelsens behandling av ärendet den 7 juni hade ytterligare information tagits fram. Det underlaget, “Kompletterande underlag till ärende KS 2023/705”, återfanns också i ovanstående underlag till kommunfullmäktige på sidan 810. (Handlingen kan också laddas ner här.)
I det kompletterande underlaget gjordes en sammanställning av brister och kostnader för Hallevibadet. Det handlade om bristfälligt ytskikt, otäta bassänger, vattenrening och utjämningstank. Kultur- och fritidsförvaltningen bedömde att det skulle kosta ca 33 milj kr att åtgärda dessa brister. Och då garderade sig ändå förvaltningen:
“Observera att ytterligare brister kan upptäckas om renovering skulle påbörjas.”
EnviroProcess Sweden AB hade i ett utlåtande, som medföljde det kompletterande underlaget, skrivit:
“Den största enskilda bristen i anläggningen är golvytorna runt bassängerna. Dessa är fortfarande i utförande som när anläggningen var ett utomhusbad – ”trädgårdsplattor”. Med denna lösning är det inte möjligt att hålla de hygieniska krav som gäller på en badanläggning. Ytorna går inte att städa och desinficera till en nivå som uppfyller Folkhälsomyndighetens krav”
Företaget fortsatte:
“Bassängerna är försedda med ett tätskikt av typ PVC-liner. Denna uppvisar skador och det är uppenbara läckage som gör att tätskiktet inte längre kan antas skydda betongkonstruktionen mot kloridinträngning och armeringskorrosion. 25m bassängen har en tydlig sättning som indikerar brist i grundläggning och/eller betongkonstruktionen. Ytterligare brister i betongkonstruktionen är uppenbara bland annat i utjämningstanken/ pumpgropen.”
EnviroProcess avslutade utlåtandet:
“Med den stora omfattningen av brister är det tveksamt om det kan anses motiverat att renovera den befintliga anläggningen.”
Det tycker emellertid Kristdemokraterna och Helge Kneese. Eller också hoppas de att bristerna inte finns. Eller att badet ska fungera utan åtgärder till den dag då en badutredning ligger på bordet – eller kanske tills ett nytt badhus står klart i kommunen. Som KD för övrigt vill placera i Vargön. (Undrar vad kommuninvånarna i Dalsland säger om det?)
Jag tror att åtminstone Helge Kneese har dessa förhoppningar på Hallevibadet. Han skrev nämligen på Facebook (i gruppen Vänersborgare) så sent som igår kväll:
”Vad vi fått till oss är att större investeringar behövs för drift bortom 2025. … Det finns inget som är sämre idag än för 5 år sen efter den senaste större översynen.”
Kneeses påståenden återfinns inte i det underlag som har tagits fram till politikerna i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. De återfinns inte heller i Kristdemokraternas reservation… Det beror på, tror jag, att Kneeses påståenden inte är korrekta.
Det nämns också i det kompletterande underlaget att:
“Samhällsbyggnadsnämnden har i dagsläget en driftskostnad på ca 2.000 tkr/år.”
Det ska jämföras med Helge Kneeses påstående att reparationer och service har legat på runt 200.000 kr per år för Hallevibadet. Någon har missuppfattat eller blivit lurad – ledamoten i samhällsbyggnadsnämnden Helge Kneese eller politikerna i kommunfullmäktige…
Kristdemokraterna i Vänersborg har lagt all sin kraft och prestige på att argumentera för att behålla Hallevibadet. Skiljelinjen till kommunfullmäktiges majoritet har varit att majoriteten inte var beredd att i nuvarande ekonomiska läge satsa de pengar som behövs för att driva och bevara badet. Kostnaderna skulle bli alltför stora.
Det vore en bra lösning om t ex Simklubben Vänersborg kunde driva verksamheten på Hallevi. Kommunen skulle kunna stå för kostnaderna så länge de t ex höll sig inom de 200.000 kr per år som Helge Kneese skrev att det skulle kosta. Den dag det krävdes större summor skulle kommunen dra sig ur och badanläggningen läggas ner.
Det kan finnas en annan lösning. Det sägs att det finns en aktör som vill ta över hela anläggningen, en aktör som redan har anmält intresse. Det gäller bara att samhällsbyggnadsförvaltningen besvarar kontaktförsöken från denne intressent…
Hallevibadet – och KD (1/2)
På kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni diskuterades Hallevibadets framtid. Det fattades också ett viktigt beslut.
Behandlingen i fullmäktige hade föregåtts av diskussioner, inte bara i olika politiska sammanhang som kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen, utan också ute i kommunens olika delar, kanske framför allt i Vargön. Naturligtvis hade debattens vågor också gått höga på Facebook.
Diskussionerna har fortsatt och fortfarande verkar intresset vara stort och synpunkterna många. Det finns, som vanligt är jag benägen att skriva, också många missuppfattningar. Jag har skrivit en del om Hallevibadet redan, både vad gäller behandlingen i politiken och om själva badet. Men det verkar ändå som om jag borde sammanfatta och försöka bringa ytterligare klarhet i frågan.
Det är framför allt några inlägg från Kristdemokraternas (KD) ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, Helge Kneese från Vargön, som har fångat mitt intresse. Kneese liksom hela KD tycks ha gått “all-in” på Hallevibadet. Det verkar inte finnas något annat ärende som är tillnärmelsevis lika viktigt för partiet. KD hörs inte när det gäller t ex mer pengar till förskola eller skola. Eller om det handlar om mer resurser till hemtjänsten eller äldreboenden. Men Hallevibadet…
Helge Kneese har fortsatt att argumentera för KD:s uppfattning och han har till stor del anfört nya argument. I Facebookgruppen “Vänersborgare” skriver Kneese följande om badanläggningen på Hallevi:
“Den utredning jag känner till är slutsatsen att den är i förvånansvärt bra skick för sin ålder. Hallevi har nyligen renoverats och fräschats upp för ett antal miljoner av kommunen och de 70.000 besökarna om året tycker den är OK. Simklubben säger detsamma.
Visst har den gått över tiden och vi behöver en långsiktig plan men något akut läge där flytt av verksamhet görs utan ordentlig utredning existerar inte idag. Sannolikt klarar den fortsatt drift ett par år. Reperationer och service har legat på runt 200,000 kr per år, vilket får anses högst rimligt för en anläggningen av Hallevis typ.”
Kneeses slutsats tycks vara att Hallevi är i ett bra skick och att reparationer och service inte kommer att överstiga 200.000 kr per år.
Kneeses argument framfördes inte av hans partivänner i kommunfullmäktige, och inte några andra heller för den delen. Det är särskilt anmärkningsvärt att argumenten inte fanns med i den skriftliga reservationen som KD lämnade in i fullmäktige. Om de argument som Kneese beskrev på Facebook hade varit sanna vill säga. Och hade de varit det så hade garanterat samtliga partier i Vänersborg ställt upp med 200.000 kr per år för att driva Hallevibadet vidare.
Jag återkommer till Helge Kneese.
Hallevibadets framtid behandlades alltså på kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni. Det var under två ärenden, dels under ärendet budget 2024 och dels som ett eget ärende.
Budgeten för 2024 handlade om pengar till Hallevi nästa år. Kultur- och fritidsnämnden hade varit tydlig med att om inte nämnden fick ytterligare 1,8 milj kr för 2024 så skulle nämnden spara genom att skära ner sina kostnader. Och då skulle nämnden dra sig ur driften och verksamheten på Hallevi. Pengarna motsvarade framför allt tre tjänster för att driva själva badet.
Sverigedemokraterna, som också ville behålla badet, föreslog i sitt budgetförslag att kultur- och fritidsnämnden skulle tilldelas dessa 1,8 milj. Det kan man tycka vad man vill om, men det var åtminstone konsekvent. KD föreslog dock inga pengar till Hallevi… Det var motsägelsefullt eftersom kultur- och fritidsnämnden inte skulle kunna driva badet utan extra pengar. Kanske tänkte KD att simklubben skulle ta över verksamheten redan vid årsskiftet? Det nämnde KD dock inte på sammanträdet.
Det kan för övrigt noteras att KD denna mandatperiod ingår i den styrande minoriteten tillsammans med S+C+MP. KD har uppenbarligen inte fått något gehör för sina åsikter om Hallevibadet. De andra partierna i “fyrklövern”, som Bo Carlsson (C) har döpt den styrande konstellationen till, ville inte avsätta pengar till Hallevi. Det ville inget annat parti heller, förutom SD.
Kultur- och fritidsnämnden fick inga pengar till Hallevibadet nästa år.
Under budgetdebatten var det bara SD som nämnde Hallevibadet. KD sa inget om badet. Under ärendet direkt efter budgetdebatten diskuterades Hallevibadet specifikt, i ett eget ärende. Då hade fler partier synpunkter. Ärendet hade den lite olyckliga titeln “Planerad stängning av Hallevibadet, Vargön”.
Budgetärendet och detta ärende hade liksom beretts “parallellt” men synkade inte. Efter att kultur- och fritidsnämnden hade yrkat om mer pengar nästa år för att kunna ha kvar sina tre anställda på Hallevibadet hade nämnden ändrat sig och ville avveckla sin:
“verksamhet i Hallevibadet inför höstterminen 2023”
Det var detta som kommunfullmäktige skulle ta ställning till.
Kultur- och fritidsnämnden ville alltså inte vänta tills årsskiftet, utan avveckla verksamheten redan inför hösten. Kultur- och fritidsnämnden motiverade sitt beslut på följande sätt:
“Kultur- och fritidsnämnden bedömer att det föreligger stor risk för att anställda medarbetare på Hallevibadet söker andra arbeten i det skede som MRP-processen befinner sig. I dialog med barn- och utbildningsförvaltningen samt med Vattenpalatset framgår det också att båda parter behöver en planerad stängning för att ha möjlighet att erbjuda bästa möjliga kvalitet i simundervisningen. En stängning skulle också minimera risken för oplanerade kostnader som kan uppstå under hösten.”
KD var mot en stängning av Hallevibadet. KD:s gruppledare Magnus Ekström från Vargön sa i talarstolen:
“Jag tror att, om kultur- och fritidsnämnden drar sig ur, så är det början på slutet för Hallevibadet som det, åtminstone det badet som står där idag.”
Partiet ville alltså driva Hallevibadet vidare i kommunal regi. Och det trots att KD inte hade föreslagit några pengar till driften för 2024 i budgetärendet strax före.
Men samtidigt måste kravet på fortsatt drift innebära att Kristdemokraterna var beredda att satsa åtskilliga miljoner i Hallevibadet. Det var faktiskt till skillnad mot SD som pratade om reparationer och underhåll av mindre slag på Hallevi. Mathias Olsson (SD) menade att de stora reparationerna behövdes om Hallevibadet skulle drivas vidare under lång tid, men det var ju inte tanken.
“Det vi önskar nu, det är egentligen mer reparationer av typen silvertejp, smarta reparationer och hålla tummarna.”
Sa Olsson, som undvek att nämna hur SD skulle agera om dessa åtgärder inte räckte till för att driva verksamheten på Hallevi. Därför blev SD:s ställningstagande mest en uppvisning i önsketänkande och förhoppningar.
Det fanns ytterligare en punkt i kommunstyrelsens förslag till beslut:
“Samhällsbyggnadsnämnden har att bedöma nedskrivningsbehov och behov av övriga åtgärder i fastigheten som följder av en avveckling.”
Samtliga andra ledamöter i kommunfullmäktige ansåg att det i rådande ekonomiska läge var svårt att se Hallevibadet i drift i kommunal regi. Kommunfullmäktige biföll därför att-satsen som innebar att kultur- och fritidsnämnden fick avveckla verksamheten. Den andra att-satsen, som innebar en definitiv avveckling av Hallevibadet, avslogs. Tanken är att samhällsbyggnadsnämnden t ex ska ta kontakt med simklubben.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna reserverade sig. KD lämnade in en skriftlig reservation.
Fortsättning följer i bloggen ”Hallevibadet – och KD (2/2)”.
Anm. Helge Kneese har kommenterat bloggen i FB-gruppen ”Vänersborgare”.
PS. Jag har beskrivit ärendets behandling i kommunfullmäktige i bloggen “KF (21/6): Hallevi, Fairtrade, laddstolpar mm”.
Budget 2024: De styrandes förslag
Den 21 juni infaller sommarsolståndet. Då, under årets längsta dag, passar Vänersborgs kommunfullmäktige på att diskutera och besluta om årets absolut viktigaste fråga. Det handlar naturligtvis om budgeten för 2024. Den gömmer sig under rubriken “Mål- och resursplan 2024-2026”.
År 2024 blir ett tufft år, inte bara för hushållen vars reala inkomster kommer att minska, utan även för kommunen. Prognoserna pekar på lågkonjunktur. Arbetslösheten förväntas öka medan den höga inflationen gräver stora hål i allas plånböcker.
Kostnadsökningen har varit stor, särskilt på byggnadsmaterial och livsmedel, och de höga priserna blir bestående. Räntorna stiger och därmed ökar kapitalkostnaderna, särskilt i en kommun som Vänersborg som har betydande investeringar. Den nya regeringen minskar också statsbidragen till kommunerna. Den svenska kronan är dessutom svag gentemot andra valutor och det gör att importerade varor blir dyrare. Och sedan har vi naturligtvis det internationella läget som utgör en stor osäkerhetsfaktor.
Befolkningen blir allt äldre. En minskande andel invånare i arbetsför ålder ska finansiera de äldres behov. I Vänersborg ökar de äldsta, grupperna över 80 år, med 910 personer fram till år 2032. Något som ytterligare kan försvåra det ekonomiska läget nästa år är om inte nämnderna lyckas hålla budget i år, 2023. Då tar de så att säga med sig underskottet till nästa år. Och då är det framför allt socialnämnden som drar blickarna till sig…
Under kommunstyrelsens (KS) sammanträde förra onsdagen, den 7 juni, presenterade alla partier sina budgetförslag. Det var fem förslag – från de styrande, den borgerliga oppositionen, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Kommunfullmäktige ska anta ett av de fem.
De styrande partiernas förslag, dvs förslaget från S+C+KD+MP, har varit känt länge, även om det inte har varit offentligt. Det fick majoritet i KS förra veckan (se “Sammandrag KS (7/6)”) och gäller därför som huvudförslag under fullmäktiges behandling.
Det är ett stramt och återhållsamt budgetförslag. Det innehåller inga påslag eller tillskott till nämndernas verksamheter jämfört med årets budgetanslag. Man måste emellertid komma ihåg att centralt i den gemensamma kommunkassan har det gjorts en del ”förflyttningar” av stora pengar som kommer nämnderna tillgodo.
Alla nämnder har fått en inflationskompensation på 1,7%. Lönehöjningarna betalas centralt, internräntan justeras upp till 2,5% och personalomkostnadspålägget har höjts till 45,7%. Nämnderna har även fått kompensation för ökade hyreskostnader och extra anslag för redan beslutade kostnadshöjande åtgärder. Och framför allt avsätts stora pengar till de ökade pensionskostnaderna. (Pensionerna är kopplade till inflationen.) Pensionskostnaderna ökar år 2024 med hela 40 milj kr. Det är en stor kostnad för kommunen.
Det finns emellertid några enstaka poster där anslagen ökar, i varje fall om de styrande partierna får som de vill. Till Leva-projektet avsätts 50.000 kr, Grön tillväxt Fyrbodal får 200.000 kr och Tillgänglighetsdatabas 180.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden får 50.000 kr för konstnärlig gestaltning och revisionen 100.000 kr. Samhällsbyggnadsnämnden (Gatuenheten) tillförs 500.000 kr för utökat beläggningsunderhåll. Socialnämnden får drygt 10 milj i extra statsbidrag till äldreomsorgen år 2024. Det sistnämnda är alltså statliga pengar. Valnämnden erhåller ett tillfälligt anslag på 1,5 milj kr, eftersom det är val till EU-parlamentet nästa år.
Det finns också en post i kommunstyrelsens förfogandeanslag där socialnämnden och eventuellt barn- och utbildningsnämnden kan få lite tillskott. 3 milj kr avsätts till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Insatserna ska vara kopplade till kommunens inriktningsmål – målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.
Ja, egentligen är detta det framlagda budgetförslaget från de styrande partierna i Vänersborg. Det är i stort sett dessa pengar som kommunen har, och de delas ut. Resultatet för 2024, alltså det som beräknas bli kvar i kassan, beräknas till +1 milj kr…
De styrande partiernas budgetförslag innebär stora utmaningar för nämnderna. Kostnadsutvecklingen och förändringar i statsbidragen ställer till det, men så gör till viss del även behoven av ökad IT-säkerhet. Invånarnas behov ökar också. Det handlar om barn och elever, äldre och sjuka. Kommunen kan därför förvänta sig nedskärningar och besparingar nästa år. Jag har i tidigare bloggar redogjort för de åtgärder som nämnderna har beskrivit för att nå en budget i balans 2024. Det är ingen rolig läsning. (Se “Budget 2024: Eländes elände (1)” och “Budget 2024: Eländes elände (2)”.)
De styrande partierna är medvetna om konsekvenserna, men betonar vikten av att:
“konsekvenser utreds och analyseras ordentligt ihop med samtliga berörda nämnder innan dessa verkställs.”
Jag är inte riktigt säker på vad de styrande menar med denna skrivning. Det skulle kunna tolkas som att nämnderna inte ska sätta igång med nedskärningar
och besparingar utan ytterligare utredningar och analyser. Men vem som först ska sätta “stopp” för nämndernas besparingar och sedan ge “grönt ljus” för att sätta igång dem framgår inte. Jag vet inte vem formuleringen “ihop med samtliga berörda nämnder” syftar på. Och hur ett sådant ärende rent formellt ska sättas igång och processas vet jag inte heller. På ett eller annat sätt har väl kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en nyckelroll. Men om inte Augustsson gör något, vem ska då se till att något blir gjort? Och vilken kan de andra partiernas roll vara?
Det är viktigt att påpeka att besparingar i de stora, ekonomiskt tunga nämnderna, dvs social- och barn- och utbildningsnämnden, med nödvändighet innebär personalminskningar. Och de måste planeras i god tid i förväg. Det måste tittas på bemanning, scheman, arbetstider, konsekvenser osv innan det går att eventuellt minska på personalen… Sedan finns det ju uppsägningstider…
De styrande partierna skriver vidare i sitt förslag:
“Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattenivå. Utifrån en samlad negativ prognos för kommunen i delårsrapport per augusti 2023 kan det dock bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven. I sista hand kan en skattehöjning för 2024 behöva lyftas för politisk diskussion.”
Delårsrapporten för augusti kommer i september. Den innehåller en prognos för 2023 som då bör vara betydligt bättre och säkrare än de prognoser vi har nu. Resultatet för 2023 betyder ju, som sagt, mycket för 2024.
Nu är prognosen för 2023 att resultatet ska bli +7 milj kr. Det finns farhågor för att framför allt socialnämnden inte ska kunna nå en budget i balans. Det är för övrigt ganska förståeligt. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.) Dystra siare och sierskor pratar om ett eventuellt underskott på upp mot 30 milj kr…
Det kan nämnas att i september avslöjar även regering och alla partier i riksdagen hur de tänker med statsbudgeten. Då kan kommunerna få reda på om statsbidragen till kommunerna kommer att höjas.
Vänersborgs kommun har under några goda år sedan 2013 avsatt 50 milj kr i något som kallas Resultatutjämningsreserven (RUR). Dessa miljoner kan användas för att täcka underskott i resultatet. Vänsterpartiet har tidigare pratat om att ta några miljoner av den i anspråk vid något tillfälle. Vi har även lyft frågan att avsätta mer till den nu under pandemiåren, då statsbidragen sköljde över kommunen – och kommunen gjorde ett överskott på över en halv miljard kronor 2020-2022.
De styrande partierna öppnar möjligheten att använda RUR för att betala ett underskott. Det tycker jag är bra. Det ökar möjligheterna att på sätt och vis bedriva en ekonomisk konjunkturpolitik även i kommunen.
Jag vet inte om det är tänkt att RUR ska betala uteblivna besparingsåtgärder i nämnderna, dvs undvika personalminskningar. Om det vore tänkt så, så borde det stå med i budgetförslaget – kan man tycka. Men det gör det inte.
De styrande partierna flaggar även för att en skattehöjning kan bli aktuell om inte budgeten går ihop. Det är en nyhet att Socialdemokrater med stöd av de borgerliga partierna Centerpartiet och Kristdemokraterna kan tänka sig att höja kommunalskatten. Men ibland kan det vara så att nöden inte har någon lag.
Med hjälp av RUR och en eventuell skattehöjning vill de styrande partierna alltså undvika ett underskott i kommunens resultat år 2024. Det stora frågetecknet och svagheten, som jag ser det, är att budgetförslaget inte ger något svar på om nämnderna ska spara och skära ner på sina verksamheter, dvs att minska på personalen. Eller inte.
Verkligheten har faktiskt bara två alternativ – endera håller nämnderna budget vilket innebär stora personalminskningar. Eller också behåller de personalen, och då blir det underskott i kommunens budget.
De styrande partierna måste kunna vara tydliga och ge nämnderna och förvaltningarna besked på den här punkten. Det måste man kunna begära av de som styr.
Om jag får tid, och lust, så tänker jag redovisa även de andra fyra budgetförslagen.
==
- “Budget 2024: De styrandes förslag” – 12 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från M+L” – 14 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från SD” – 15 juni 2023
- “Budget 2024: Vänsterpartiets budgetförslag” – 17 juni 2023
- “Budget 2024: Förslaget från MBP” – 18 juni 2023


















Senaste kommentarer