Arkiv
KS (21/12): Flera viktiga ärenden
Imorgon är det midvinter. Det är då dagen är som allra kortast på hela året och natten som allra längst. På torsdag blir dagarna längre och vi går mot sommar…
Midvinter, eller vintersolståndet, är en dag som hade stor betydelse förr i världen. Då gällde det att åkalla gudarna på rätt sätt så att solen kom tillbaka. Det var då det, idag tror vi inte på sådant. Så vad passar bättre i det moderna Vänersborg än att ha årets sista kommunstyrelse denna dag? Kanske sprider sammanträdet ljus över kommunen…
Morgondagens sammanträde är också mandatperiodens sista. Nästa gång, efter årsskiftet, ska kommunstyrelsens sammansättning spegla årets val och inte det val som hölls 2018. Den 1 januari börjar den nya mandatperioden.
Trots att det är midvinter så kan nog ledamöterna räkna med att komma hem innan solen helt har gått ner under horisonten. Det är nämligen bara 18 ärenden och endast 287 sidor i underlaget. Men framför allt, informationspunkterna är endast fem till antalet. Det är förklaringen till att hoppet finns att solen ska synas vid utträdet ur kommunhuset.
Dagordningen har följande utseende:
Förutom att de tre kommunalråden och kommundirektören informerar om vad de har varit med om sedan det senaste sammanträdet så blir det information om “Uppdragsavtal för vuxenutbildning 2023”, “Motion om kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” och “Förslag till Fastighetsstrategi för Vänersborgs kommun”. Dessa tre punkter är information kring ärenden som det senare under mötet ska fattas beslut om.
Vuxenutbildning
Kommunstyrelsens första beslut handlar om att Vänersborg beställer vuxenutbildning av Kunskapsförbundet Väst för 37,9 milj kr. Behovet av vuxenutbildning är stort efter pandemin och inför den kommande lågkonjunkturen. Det är bra att kommunen satsar på vuxenutbildning. Det är mycket viktigt och det kan snabbt bli en kommunalekonomisk vinst om tidigare arbetslösa kan komma i sysselsättning. Det kan tilläggas att staten tillskjuter ganska mycket pengar till utbildningarna. Det så kallade uppdragsavtalet mellan kommunen och Kunskapsförbundet kan laddas ned här.
Syn- och hörselinstruktör
Kommunstyrelsen ska vidare besluta att uppdra åt kommunstyrelseförvaltningen att utreda behovet av och möjligheten att införa en syn- och hörselinstruktör i Vänersborgs kommun. Det är efter påstötningar från Funktionsrätt Vänersborg, Hörselskadades Riksförbund och Synskadades riksförbund, som menar att det behövs en sådan tjänst.
Fastighetsstrategi
Kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att anta en fastighetsstrategi. (Den kan laddas ned här.) Strategin är ett viktigt dokument som ska styra hur kommunens fastigheter ska ägas, hyras eller avyttras.
Fastighetsstrategin börjar med att slå fast att:
“Kommunen bör i huvudsak äga de fastigheter som behövs för den egna verksamheten.”
Det råder det stor enighet om i kommunen, men det finns också punkter som så att säga ser bättre ut på papperet än i verkligheten. Jag tänker t ex på:
“Kommunen kan äga fastigheter och byggnadsverk som har stark koppling till kommunens historia och som är av stort lokalt kulturhistoriskt värde.”
Det står i och för sig “kan” äga. Men med tanke på att kommunen inte alltid har skött sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ett särskilt bra sätt så är det inte sällan ett dåligt alternativ. Norra skolan är bara en i raden av byggnader som har tillåtits förfalla i kommunens ägo. Och vad skulle hända om kommunen på något sätt skulle överta t ex Sikhalls Magasin? Är det någon som tror att magasinet skulle renoveras på samma sätt som Magnus Larsson tänker göra?
I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) deltog de två moderaterna Henrik Harlitz och Lena Eckerbom Wendel inte i beslutet om fastighetsstrategin. Vi får se vad de har att säga imorgon.
Övrigt
Kunskapsförbundets delårsrapport till och med augusti 2022 ska behandlas. Den känns väl lite överspelad nu. För övrigt utsåg förbundets direktion en ny förbundsdirektör på sitt möte i förmiddags. Johan Olofson ska ju tyvärr sluta efter 10 år på sin post. Ny förbundsdirektör blir en av Olofsons högra händer, utvecklingschef och stf förbundsdirektör – Maria Hildefors. Det är ett utmärkt val!
Även de två följande ärendena, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2023” och “Revisionsrapport/Granskningsrapport av delårsrapport 2022-08-31 för Vänersborgs kommun”, är rutinärenden som med all sannolikhet kommer att klubbas igenom snabbt.
Integration och arbetsmarknadsinsatser
Kanske kommer däremot nästa revisionsrapport att diskuteras. Det är en rapport om kommunens arbete med integration och arbetsmarknadsinsatser som kommunstyrelsen ska yttra sig över. (Rapporten kan laddas ned här.)
Revisorerna från KPMG levererar en ganska tuff kritik. De skriver:
“Vår samlade bedömning utifrån granskningens syfte är att kommunstyrelsen inte i tillräcklig omfattning säkerställt att integrationsarbete bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på styrning, samordning och uppföljning. Kommunstyrelsen bedöms inte heller ha säkerställt att arbetsmarknadsinsatser bedrivs på ett ändamålsenligt sätt för nyanlända.
Utifrån beslutet 2017 bedömer vi dock att kommunstyrelsen har en god grund för att organisera arbetet med social inkludering. Det finns dock en osäkerhet inom förvaltningen kring hur arbetet med social inkludering ska bedrivas framöver, vilka målsättningar som är styrande och vem som ansvarar för det strategiska respektive operativa arbetet.
Vidare bedömer vi att styrelsen bör utveckla sin uppföljning av att arbetsmarknadsinsatser för nyanlända bedrivs på ett ändamålsenligt vis.”
Kommunstyrelseförvaltningen har yttrat sig över revisorernas rapport och det är det yttrandet som kommunstyrelsen ska anta imorgon. Så är det i varje fall tänkt. (Yttrandet kan laddas ned här.)
Jag kan tycka att yttrandet, som kommunstyrelsen ska diskutera imorgon, inte är särskilt lätt att förstå. Vad menas t ex med:
“De påpekade punkterna kring uppföljning av insatser förtydligat med tillhörande utpekat ägarskap och utföraransvar tas med i utvecklingsarbetet med utveckling av kommunens verktyg för planering och uppföljning- Stratsys.”
Det kanske inte är tänkt att utomstående ska förstå, men faktum är att det sitter många i kommunstyrelsen som inte är ledamöter i socialnämnden…
Samtidigt tycks det som om det mesta ska åtgärdas genom fler dokument. Det ska tas fram ett program för social hållbarhet (eller utarbetas ett sådant nu och i så fall av vem?), aktivitetsplanen ska konkretiseras och och ett styrdokument för arbetsmarknad ska utarbetas. Däremot saknar jag konkreta insatser för hur kommunen ska jobba med social inkludering.
Revisorerna anser att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och socialnämnden när det gäller integration och arbetsmarknadsinsatser borde tydliggöras mer, men jag kan inte utläsa av yttrandet hur det ska ske.
Revisorerna påpekar att kommunen fattade ett grundläggande beslut år 2017 om hur arbetet med integration skulle gå framåt. Sedan blev det byte av ordförande för kommunstyrelsen och dessutom en ny kommundirektör. Arbetet kom av sig, annat prioriterades och integrationsarbetet tog paus.
Nu ska det beslutas om nya dokument, men kommunen behöver handling. Det är hög tid att det sker något ”på riktigt”.
Näringslivsarbete
KPMG har på de politiska revisorernas uppdrag också granskat kommunens näringslivsarbete. (Granskningen kan laddas ner här.) Revisorerna är ganska nöjda, och skriver:
“Vår bedömning är att det finns en tydlig organisation och ansvarsfördelning för kommunens näringslivsarbete. … Vi uppfattar att arbetet bedrivs med stort engagemang där aktiviteter och deltagande i olika forum etablerats i syfte att stärka företagsklimatet i kommunen. Näringslivsavdelningen arbetar i stor utsträckning med informationsförmedling och kontaktskapande.”
Det är kul att revisorerna, precis som undertecknad, noterar det “stora engagemang” som medarbetarna i Näringslivsavdelningen visar.
Kommunstyrelsen ska besluta om att följa revisorernas bedömning att det behövs en ny näringslivsstrategi från och med 2024 och att deltagande i nätverk och samverkansforum ska utvärderas, så att resurser som avsätts bidrar till de mål och resultat som beslutats.
De fyra sista ärendena ska gå vidare till kommunfullmäktige.
Uppfräschning av centrum
Förslaget är att medborgarförslaget “Uppfräschning av Vänersborgs centrum” ska anses besvarat. Förslaget handlar om åtgärder som kommunen inte kan utföra eftersom kommunen inte äger de objekt som medborgarförslaget avser.
Kallbadhus
Medborgarpartiets motion om att återuppbygga ett kallbadhus vid Skräcklan ska enligt förslaget avslås. Jag förstår inte riktigt motiveringarna. Det hänvisas till att det saknas förstudie och investeringsbeslut. Men ingen gör ju en förstudie om det inte finns ett förslag. Hur ska kommunen annars kunna bygga något? Eller är det helt enkelt så att Medborgarpartiet har använt fel ord i sin motion, nämligen att en “projektering” ska startas? Och en projektering kräver just förstudie och beslut.
Men tänker jag. Skulle inte detta kunna rättats till i så fall, på något sätt? Ska Medborgarpartiet behöva skriva en ny motion om samma sak – bara byta ut ordet “projektering” mot “förstudie”? Ja uppenbarligen.
I underlaget hänvisas det också till andra försvårande omständigheter som att kommunen saknar både friluftsstrategi och besöksnäringsstrategi. Arenan byggdes dock utan sådana strategier.
För övrigt vore det trevligt med ett kallbadhus vid Skräcklan, om det inte skulle bli så fruktansvärt dyrt… Det skulle också förutsätta att kommunen sköt av både Canadagäss och fiskmåsar. Och det vore ju i och för sig värt en del…
Obebodda hus
Sedan ska min motion om “kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun” behandlas. Kommunstyrelsen ska föreslå fullmäktige att motionen ska anses besvarad – dvs den ska läggas i någon pärm. Eller papperskorg.
Efter genomläsning av tjänsteskrivelsen konstaterar jag att viljan saknas från tjänsteorganisationen. “Vi vill inte!” Det hänvisas till ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det är konstigt att arbetet fungerar i så många andra kommuner.
Alldeles i dagarna fick jag förresten se att även Kristianstad jobbar med frågan. På Kristianstads hemsida finns också en alldeles färsk rapport om hur man kan gå tillväga när man inventerar obebodda hus på landsbygden – se “Obebodda hus”. Rapportens slutord är värda att citeras:
“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”
I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om… För fler argument när det gäller öde/obebodda hus hänvisar jag till “V-motion: Öde hus” (här kan du läsa hela motionen) och “KF blev en fullträff + Öde hus” (om ett medborgarförslag i detta ämne).
Nedläggningshotade skolor
Till sist ska en motion av Tor Wendel (M) behandlas, “Motion om att erbjuda andra aktörer vid nedläggningshotade skolor ”. Det föreslås att fullmäktige ska avslå motionen.
Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför:
“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”
När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:
“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”
Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt ska Tor Wendel (M) ta plats som ordinarie ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter årsskiftet.
Efter detta ärende så avslutas sannolikt sammanträdet med några avtackningar. Vill ledamöter och ersättare sedan äta en jultallrik så får de antagligen göra det hemma. Det verkar inte bli något avslutande samkväm efter mandatperiodens fyra år.
Men vem vet, överraskningarnas tid kanske inte är förbi.
Gårdagens KS-möte: Kris
Det blev ett ovanligt kort sammanträde med kommunstyrelsen (KS) igår. Redan kl 11.42 avslutade ordförande Benny Augustsson (S) mötet.
Det blev en information till…
Förutom informationen om ”Revidering av taxorna för miljöbalken” 
(se “KS (30/11): Budget, tåg mm”), så redogjorde förbundsdirektör Anna Lärk Ståhlberg på ett engagerat, lättfattligt och positivt sätt för Fyrbodals kommunalförbund – vad det är, vilka uppgifter det har osv. Det var en information som politikerna uppskattade. Kunskapen om förbundet var nog fragmentarisk hos flera av oss. Nu är det avhjälpt. (Till Fyrbodals kommunalförbund.)
Det blev som väntat budgeten för 2023 som kom att stå i centrum.
Ordförande Augustsson (S) redogjorde i relativt korta drag för budgetförslaget från de styrande partierna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. (Jag redogjorde kortfattat för delar av förslaget i bloggen inför KS – se “KS (30/11): Budget, tåg mm”.)
Moderaterna och Liberalerna hade lämnat sitt budgetförslag ganska sent, men Henrik Harlitz (M) redogjorde för det. Förslaget utgick från det beslut som kommunfullmäktige tog i juni. (Se ”Budget 2023 (4): M+L”.) De minnesgoda kommer ihåg att det faktiskt var M:s och L:s förslag som fick majoritet i fullmäktige. Detta förslag/beslut gäller fortfarande för M+L med den ändringen att alla nämnder föreslås få 0,85% mindre. Det betyder en besparing utifrån det förra förslaget – en så kallad osthyvel. Det innebär att M+L “plockar bort” 23 milj kr från nämnderna. Kommunen beräknas med denna åtgärd göra ett positivt resultat på 28 milj kr.
Om investeringarna säger M+L:
“I investeringsbudgeten stryks investeringarna som är kopplade till fortsatt utbyggnad av VA på Vänersnäs, motsvarande totalt 120 mkr, och läggs utanför planperioden. För övrigt ges förvaltningarna i uppdrag att redovisa, med en konsekvensanalys, vilka investeringar som går att skjuta på framtiden. Dock finns det tre stycken undantag för detta och det gäller den ökande takten av gatuunderhåll, renovering av Idrottshuset samt takrenovering på Arena Vänersborg.“
Harlitz menade att det skulle leda till kapitalförstöring, om man sköt på dessa investeringar. Investeringarna skulle kosta bra mycket mer om några år än om de gjordes nu. 
Göran Svensson i Medborgarpartiet berättade om sitt partis förslag. Det var minimala förändringar jämfört med partiets förslag i juni.
Sverigedemokraterna lade fram sitt gamla juni-förslag som förslag även denna gång. Anders Strand (SD) nämnde emellertid att de skulle göra ändringar innan ärendet kom till kommunfullmäktige.
Och så var det Vänsterpartiet… Vi hade inget förslag, men meddelade att det skulle komma ett till kommunfullmäktiges sammanträde.
Vänsterpartiet i Vänersborg redogjorde istället för hur partiets tankar gick. Vi håller i stort sett med om det som målas upp i de ekonomiska beskrivningarna av den närmaste framtiden. Och den framtiden ser som bekant tämligen mörk ut. Det är krig i Ukraina, inflationen är skyhög, räntorna höjs, arbetslösheten beräknas öka, det är brist på kompetenta yrkesarbetare i många sektorer och vi har en nyvald regering som inte till fullo vill inse kommunernas behov och utsatta ekonomiska läge.
Vänsterpartiet anser därför att det i nuvarande ekonomiska läge är mycket viktigt, viktigare än vanligt, att verkligen tänka igenom kostnader och utgifter – och vara ännu noggrannare i de prioriteringar som kommunen ska göra. Kommunen kan naturligtvis inte låta bli akuta insatser på grund av kostnadsskäl. De som är i störst behov av samhällets hjälp måste också prioriteras. Vänsterpartiet tänker t ex på de äldre i hemtjänsten, våldsutsatta kvinnor och eleverna i särskolan.
Det finns flera verksamheter där återhållsamhet och “effektiviseringar”, dvs besparingar, kan bli mycket kontraproduktiva. Det kan få den effekten att kostnaderna blir det dubbla eller flerdubbla redan nästa eller kommande år…
Det finns nämligen flera sådana “fallgropar”. Vänsterpartiet tog några exempel där återhållsamhet och besparingar kan bli kontraproduktiva.
Om inte Kunskapsförbundet Väst får kompensation för fördyringarna i verksamheterna så kan det bara sparas på personalen. Färre lärare i undervisningen leder till större klasser, vilket medför sämre kvalitet på undervisningen. De studerande, särskilt elever i behov av särskilt stöd, får det svårare att tillgodogöra sig undervisningen. De kanske inte bara blir utan examen, de kan få med sig sämre kunskaper ut i arbetslivet. Det ökar riskerna för utanförskap som t ex arbetslöshet, kriminalitet, drogmissbruk, våld i nära relationer osv.
Det här resonemanget gäller på motsvarande sätt även de yngre eleverna i grundskolan. Minskad lärartäthet och sämre förutsättningar för stöd till elever försvårar möjligheterna att de får godkända betyg och kommer in på ett nationellt program på gymnasiet. Barn med utländsk härkomst i förskolan kan få svårare att lära sig svenska om de reala resurserna minskar. Barnen får då sämre förutsättningar att senare tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan. Risken 
ökar att studierna blir lidande och det blir svårare att nå behörighet till gymnasiet eller komma in på de program som eleverna önskar. Framtidsutsikterna försämras.
Det finns en stor skillnad mellan grundskolan och gymnasiet. Om undervisningskvaliteten sjunker i de kommunala gymnasieskolorna kan ungdomarna istället välja ett fristående gymnasium. Då kommer kostnaderna för Vänersborg (och Trollhättan) inte att minska, utan snarare att öka. Friskolorna är nämligen totalt sett dyrare än om ungdomarna studerade i de kommunala gymnasieskolorna. Vi ska dock inte glömma Fridaskolan, som är en friskola. Fridaskolan ska utöka verksamheten de närmaste åren med ytterligare 100 elever…
Inom kultur- och fritidsnämnden finns det föreningsbidrag. De är förhållandevis låga och räcker till allt mindre. Föreningarnas möjligheter att bedriva verksamhet försvåras och försämras. Det kan handla om att inte ha råd att hyra lokaler och idrottsanläggningar, att inte ha pengar till bensinkostnader för bortamatcher osv. Följden kan bli nerdragningar i verksamheterna. Vissa aktiviteter kanske till och med blir omöjliga att utöva. Det i sin tur kan få konsekvensen att barn och ungdomar slutar och får en mindre meningsfull fritid. Som i sin tur kan leda till att de drar sig till gäng, kriminalitet, droger och andra negativa aktiviteter…
Inom socialnämnden pågår förebyggande arbeten kring t ex social inkludering, arbetslöshet, våld i nära relationer och försörjningsstöd. Om inte nämnden får resurser att fortsätta dessa arbeten kan fler kommuninvånare hamna i utanförskap och utsatthet. Kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Våldet i nära relationer fortsätter att öka. Det är inte bara förödande och destruktivt särskilt för kvinnorna, förhållandena i hemmen påverkar barnens och ungdomarnas situation, vilket t ex kan påverka skolresultaten.
Det finns flera frågetecken inför 2023 i socialnämnden. De enskilt största ekonomiskt osäkra posterna är externa placeringar av barn och unga inom IFO, externt köpta platser inom PSO (Personligt stöd och omsorg), volymutvecklingen av hemtjänst samt avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård” (till följd av en ny lag). Det är nödvändiga utgifter som måste betalas.
Vänsterpartiet förde alltså fram dessa tankar och funderingar i kommunstyrelsen. Vi klargjorde att de på något sätt skulle avspeglas i vårt kommande budgetförslag.
Jag avslutade anförandet med att efterlysa kommentarer kring det sagda – inte bara för att det var Vänsterpartiet som hade framfört synpunkterna. De ställda frågorna var oerhört viktiga, de angick alla partier och framför allt kommuninvånarna. Frågeställningarna speglade konkreta och verkliga problem i de kommunala verksamheterna. Särskilt de kommande två åren.
Anförandet avslutades med: Hur tänker ni andra tackla de här problemen? Vilka lösningar ser ni?
Det blev många positiva kommentarer på mitt inlägg. De flesta som yttrade sig höll med om vikten av ha gemensamma samtal och diskussioner kring denna typ av frågor och problemställningar – och många menade att politikerna borde ”arbeta på” att enas kring prioriteringarna.
Jag tolkade det som att Dan Nyberg (S) ansåg att min beskrivning av problemen i Socialnämnden var korrekt. År 2023 och eventuellt kommande år blir tunga, sa Nyberg. Han fortsatte:
“Det förstod alla som lyssnade på socialförvaltningens dragning på senaste nämndsmötet. Man blir bekymrad.”
Nyberg uttryckte att det var bra att det fanns en insikt om att vi politiker borde slå våra kloka huvuden ihop för kommuninvånarnas bästa.
Det var dock flera ledamöter som ansåg att det var förvaltningarnas uppgift att prioritera resurserna. Jag sa inte det, men jag tycker att det ofta är ett argument för att slippa ta det ansvar som åligger oss politiker…
Dan Nyberg (S) sa faktiskt i sitt inlägg:
“Prioritera är politikens viktigaste uppgift.”
Det kan jag lätt hålla med om.
Det nämndes i flera inlägg, och det gjorde jag också, att två ytterst tuffa år väntar kommunsektorn, och Vänersborgs kommun. Prognoserna för 2025 är dock ljusare. Därför lyfte jag in det som kallas resultatutjämningsreserven (RUR) i diskussionen. RUR är en reserv som kommunerna kan avsätta under “bra tider” och använda i “dåliga tider”. Det är med andra ord ett sätt att utjämna konjunkturrörelser. Vänersborgs kommun har 50 milj kr avsatta i RUR.
Vänsterpartiets uppfattning är att vi borde diskutera att använda denna reserv under 2023 och 2024. Det tyckte inte Benny Augustsson (S) var någon bra idé. Det skulle vara en reserv om något oförutsett hände sa Augustsson. Det kan inte bli värre än under de kommande två åren, menade jag. Vi måste därför ta oss en allvarlig funderare på om inte pengarna måste användas. År 2025 förväntas ekonomin att bli bättre, då kan RUR “fyllas på” igen.
Marianne Ramm (V) förstärkte argumentationen med att beskriva den ökande fattigdomen i landet och de växande köerna vid utdelning av gratis matpåsar.
Augustsson (S) och Vänsterpartiet blev inte överens. Augustsson lämnade i varje fall någon sorts “brasklapp” – RUR-pengar skulle eventuellt kunna användas under det löpande verksamhetsområdet 2023…
Det var en ganska lång och seriös diskussion i kommunstyrelsen med många inlägg. Partierna visade en uppriktig vilja till att diskutera kommunens “utmaningar” och prioriteringar.
Utom Sverigedemokraterna då. De var inte med i debatten överhuvudtaget – med undantag av Mathias Olsson. Han sa att det var tur att inte Vänsterpartiet styrde Vänersborg. Olsson var nog sur för att jag efter morgonens information lite successivt och i smyg närmade mig en plats vid bordet tillsammans med de ordinarie ledamöterna – där jag till slut också “hamnade”… (Se “Om KS 9/11”.)
Jag har svårt att tro att kommunen klarar av sina åtaganden inom välfärden de närmaste två åren utan att underbalansera budgetarna…
KS (30/11): Budget, tåg mm
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS) för näst sista gången i år. Det sista sammanträdet hålls dagarna före jul, den 21 december. Förhoppningsvis kommer tomten med mer pengar till kommunen då… Sannolikheten är dock inte stor med de nya mörkblå tomtarna i regeringen.
Kommunstyrelsens sammanträde kommer till största delen att kretsa kring budgeten för nästa år. På årets sista sammanträde med kommunfullmäktige (KF) den 14 december ska nämligen budgeten fastställas. Det finns emellertid några andra ärenden på morgondagens dagordning:
Det är hittills bara en enda information inlagd på punkt 2. Det är mycket ovanligt, det brukar i varje fall vara 5-6 stycken. Kanske tillkommer det någon mer vid “sittande bord”. 
Kommunalråden och kommundirektören ska emellertid informera som vanligt. Det är stående punkter på kommunstyrelsens sammanträden.
Informationen på punkt 2 handlar om ”Revidering av taxorna för miljöbalken”, ett ärende som ska beslutas senare på dagordningen. Ja, egentligen går ärendet vidare till KF.
Det är tydligen på det viset att det har skett förändringar i Miljöbalken och därför är det nya förslaget:
“i högre grad behovsstyrt för att bättre stämma överens med det faktiska tillsynsbehovet för uppdraget inom Miljö- och hälsoskyddsnämndens område.”
Medfinansieringsavtalet med Trafikverket, ärende 7, är inte så mycket att orda om egentligen, i varje fall inte imorgon. Annat var det i augusti 2011. Då var medfinansieringsavtalets vara eller inte vara uppe för diskussion i KS. Det diskuterades om det var kommunens uppgift att vara med och medfinansiera investeringarna på järnvägsstationen i Vänersborg C. Det var flera partier som ansåg att infrastruktur helt var ett statligt ansvar. Fullmäktige beslutade emellertid att ingå avtalet.
Sedan 2011 har det byggts dubbelspår, etapp 1, men i övrigt har det inte hänt särskilt mycket. Tiden har stått still i flera år, men nu är det alltså tänkt att etapperna 2 och 3 ska sättas i verket.
Vänersborgs kommun ska enligt avtalet finansiera ca 10 % av totalkostnaden på investeringarna. Eftersom kostnaden uppräknas med index passar kommunen på att betala redan i år och tar då pengarna från det överskott som kommunen gör 2022. Och det är bra tänkt, nästa år blir det betydligt tuffare med ekonomin… Det handlar för kommunens del om 21,4 miljoner kronor. Det är mycket pengar, men Trafikverket står för resten av kostnaderna. De totala kostnaderna uppgår till 179,2 miljoner kronor (i 2020 års prisnivå).
För dessa pengar ska det hända en hel del på Vänersborgs järnvägsstation. Projektet innebär nytt tågspår (tretågsstation) och:
“plattform på Sanden, dagens mellanplattform rivs och ny sidoplattform anläggs vid spår 2. Spår 3, 4 och 5 med tillhörande växlar kommer rivas till förmån för plattformen. I samband med ombyggnationen kommer plankorsningen vid stationen att byggas om så att den får ett skydd i form av helbommar … Signaler på spår 1 och 2 på ömse sidor av plankorsningen kommer även anläggas för att förhindra blockeringssituationer över plankorsningen.”
Det är nödvändiga åtgärder.
Kommunstyrelsen ska vidare fastställa anvisningar för boksluts- och årsredovisningsarbetet 2022. Jag ser inget att anmärka på…
Kommunstyrelsen ska även fastställa en avsiktsförklaring mellan Vänersborgs kommun och Chobe Distric Council (Botswana) för perioden 2023–2027. Avsiktsförklaringen bygger på de 17 hållbarhetsmålen och för närvarande pågår ett arbete som bygger på utveckling av avfallshantering och kretsloppsmedvetenhet. Vad nu Vänersborgs kommun har att lära ut när det gäller kretsloppsmedvetenhet och avfall i form av avlopp…
Avsiktsförklaringen är en förutsättning för att utvecklingssamarbetet ska kunna få ekonomiska medel från ICLD. ICLD betyder Internationellt Centrum för Lokal Demokrati. ICLD arbetar för att:
“främja demokrati och processer för jämlikhet, delaktighet, transparens och ansvarsutkrävande på lokal och regional nivå.”
KS ska yrka på att KF beslutar att godkänna att Serneke Sverige AB överlåter markanvisningsavtalet Nabbensberg västra till Serneke Fastighetsstyrning AB.
Serneke Fastighetsstyrning är ett helägt dotterbolag till Serneke Sverige. Det tycks för övrigt inte som om projektet på Nabbensberg har drivits med särskilt stor kraft. Hela processen har verkat seg och utdragen. De ökade kostnaderna i byggbranschen riskerar väl antagligen också att försena projektet ytterligare.
Två motioner är inlämnade från Harlitz (M) och Josten (M) respektive Kärvling (V) om att utreda framtiden för Norra skolan. Kan skolan i framtiden användas till förskola och/eller lågstadium?
KS ska skicka motionerna till KF med yrkandet att motionerna ska bifallas, dvs kommunstyrelsen ska få i uppdrag att:
“i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Det ska alltså bli en utredning och inget annat. Tyvärr tror jag att en majoritet i fullmäktige så småningom, när Holmängenskolan står klar, säger nej till att bedriva någon form av utbildningsverksamhet på Norra skolan. Signalerna från barn- och utbildningsförvaltningen är inte heller särskilt positiva…
Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds (NÄRF) delårsrapport från augusti 2022 är egentligen inte så mycket att säga om. Revisorerna klagar dock på att ingen årsprognos redovisas och att det saknas uppföljning av verksamhetsmålen. Det kan väl i och för sig uppfattas som “slarvigt” av NÄRF…
Och sedan är det budget, dvs mål- och resursplan 2023-2025, för hela slanten…
De numera fyra styrande partierna – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet – var först (och hittills dom enda vad jag vet) med att lägga sitt budgetförslag. Det utgår “pengamässigt” från det förslag som S+C+MP lade fram i juni. Men som då blev nedröstat när det ställdes mot förslaget från Moderaterna och Liberalerna.
De styrande partierna har gjort följande ändringar av sitt förslag från i juni:
- “Samlingsförvaltning VGR flyttas från förfogandeanslaget till Kultur- och fritidsnämnden 400 tkr.”
- “Barn- och utbildningsnämnden. Ökad vistelsetid för barn i förskolan 8 000 tkr tas bort och ersätts med att finansiera ökade hyreskostnader för Holmängenskolan halvår 2024 med 8 000 tkr.”
- “Avsatta medel i förfogandeanslaget för kunskapsförbundet väst gymnasiesärskola 4 000 tkr flyttas till kommunstyrelsen för att finansiera ökade pensionskostnader hos kunskapsförbundet väst.”
- “Från förfogandeanslaget flyttas 1 000 tkr till kommunstyrelsen för ökade kostnader för Vattenpalatset. Ökas från 1 000 tkr till 2 000 tkr.”
- “Från förfogandeanslaget flyttas 2 300 tkr till kommunstyrelsen för ökade pensionskostnader NÄRF.”
- “Från förfogandeanslaget flyttas 300 tkr till kommunstyrelsen för ökat bidrag till Fyrstads Flygplats AB.”
- “Uppdrag till Kommunstyrelseförvaltningen att utreda att införa ”Breddad Rekrytering för grupper i utanförskap” som ett arbetssätt i Vänersborgs kommuns verksamheter. 1 000 tkr tillförs för ändamålet.”
Man ska också komma ihåg att nämndernas budgetramar har justeras utifrån höjt personalomkostnadspålägg och höjd internränta samt utifrån 2022 års lönerevision.
Några siffror.
Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) har justerats upp från 2,3 procent till 3,7 procent och för 2025 justerats ned från 3,2 procent till 1,9 procent. Ytterligare 35 milj kr har avsatts till pensioner. Internräntan har justerats upp från 1,25 procent till 2,0 procent. Nämndernas budgettillskott för lönerevisionen regleras när personalomkostnadspålägget höjs från 39,25 till 44,53.
En av de positiva delarna i prognoserna, kanske den enda, är att skatteintäkterna kommer att öka relativt mycket. De ökade skatteintäkterna blir emellertid realt sett snabbt mindre värda på grund av den höga inflationen. Därför kommer de ökade intäkterna att räcka till en allt mindre verksamhetsvolym.
Det är inte alla kommuner som reglerar dessa ökade kostnader centralt. De överlåter till nämnderna att själva stå för fördyringarna. Så gör inte de styrande i Vänersborg, och det är bra.
I juni fanns en förväntan att 2023 skulle skulle sluta med ett positivt resultat på 35 milj kr. Sedan dess har mycket hänt, nu återstår endast 4 milj kr…
När det gäller kommunens investeringar måste kommunen ta nya lån för att finansiera dessa. Nästa år planerar kommunen att låna ytterligare 400 milj kr. (Resten finansieras av resultatet och av avskrivningar samt genom en minskning av rörelsekapitalet.) Planerade investeringar 2024 och 2025 beräknas inte heller kunna hanteras inom ramen för skattefinansieringsnivån. I planen för 2025 uppgår kommunens långfristiga lån till 1.490 milj kr, dvs 1,5 miljard kronor. Tidsmässiga förskjutningar av investeringar kan förändra bilden mellan enskilda år i planen.
De styrande partierna vill ändra i investeringsbudgeten, jämfört med den de lade fram i juni, på två punkter. De vill flytta fram cirkulationsplatsen Gropbroleden-Tegelbruksvägen ett år. De vill också göra ett ny investering, 1,6 milj kr till konstnärlig gestaltning.
Jag återkommer med mer budgetinformation.
Om KS 9/11
När klockan precis hade passerat 14-slaget tackade ordförande Benny Augustsson (S) alla deltagare för det goda samtals- och diskussionsklimatet i kommunstyrelsen (KS) – och slog klubban i bordet.
Och det stämde väl i stort sett. Det var bara Mathias Olsson (SD) som var dum. Han hade synpunkter på att undertecknad Kärvling (V) satt på fel plats i sammanträdesrummet. Olsson tyckte nämligen att jag skulle veta
min plats som ersättare och inte sitta vid samma bord som de ordinarie. Jag flyttade mig, ville ju inte utmana den informella hierarkin…
Kl 11.00 fick jag dock hoppa in som ordinarie istället för Medborgarpartiets ledamot som var tvungen att avvika. Då äntligen fick jag känna mig lite mer som jämlik deltagare i kommunstyrelsen… Det fanns emellertid de som hade teorin att Olsson utmärkte sig med sitt pedantiska ordningssinne för att han ansåg att jag bloggade alldeles för lite om honom.
Efter dessa rader om Olsson kanske han tillåter att jag får sitta vid de ordinaries bord nästa sammanträde.
Det var som jag skrev i tisdagens blogg (se “Imorgon KS (9/11)”) väldigt mycket information. Upp till 75% av mötestiden gick åt till att lyssna. Och inget ont med det. Det var en mycket givande och lärorik information som gavs. Det är egentligen synd att den inte spelas in och visas för andra intresserade. Det är svårt, eller omöjligt, att återge all information till t ex sina partikamrater – eller i en blogg.
En stor del av information handlade om det nya förslaget för “Riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”. (Du kan ladda ner riktlinjerna för kommunens styrning och ledning här.)
Lena Eckerbom Wendel (M) är sannolikt den politiker i kommunstyrelsen som är allra mest intresserad och påläst i frågor om styrning, ledning, utvärdering osv. Hon yrkade att förslaget skulle återremitteras. Det kanske inte är den sortens läsning som intresserar majoriteten av mina bloggläsare allra mest, men Eckerbom Wendels motivering till yrkandet är viktig och intressant.
“Verktyget vi politiker har för att genomföra det vi gick till val på är kommunens system för styrning och ledning. Detta system måste vara uppsatt så att det lägger ansvar och ansvarighet på rätt ställen, och så tydligt att vi alltid kan peka på den som har det yttersta ansvaret och den som har ansvaret för att utföra. Detta är särskilt viktigt för det lagstadgade grunduppdraget.
Delar av verksamheten har krav på sig att ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. (Se t.ex. SOSFS 2011:9 som gäller för socialnämnden.) Det är helt självklart att kommunens system för styrning och ledning även inkluderar kvalitetsledningssystemen och inte ställer dessa vid sidan av. Sannolikt kommer vi spara in 10-20 procent av kommunens kostnader om fler nämnder än de som har krav på kvalitetsledning får verktyg att ta sitt ansvar genom ett gemensamt angreppssätt för kvalitetsledningssystem.
En av anledningarna till att det politiska engagemanget minskar i Sverige är att man som enskild förtroendevald inte ser att man har några påverkansmöjligheter på det som ligger nära kommuninvånarna; därför behöver styr- och ledningssystemet innefatta hela verksamhetens styrning och ledning.
Jag yrkar att ärendet ska återremitteras för att:
- Beskriva likheter och skillnader med det nu gällande ledningssystemet som grund för förståelse av vad ändringen innebär
- Komplettera det kommunöveripande systemet för styrning och ledning så att även påbjudna kvalitetsledningssystem omfattas
- Beskriv de styrande dokumentens betydelse inom kommunens system för styrning och ledning
- Remittera förslaget till system för styrning och ledning till demokratiberedningen – och dessutom till de nämnder som har krav på kvalitetsledningssystem.”
Kommunstyrelsen beslutade efter omröstning, dock ingen votering, om en återremiss. Det hör till saken att hade inte kommunstyrelsen fattat detta beslut så hade återremissen gått igenom i kommunfullmäktige istället. I kommunfullmäktige krävs det nämligen bara 1/3 av rösterna för en återremiss, och det hade yrkandet fått eftersom även Sverigedemokraterna ställde sig bakom. Då kanske hela ärendet hade försenats 1-2 månader i onödan…
Som en följd av kommunstyrelsens beslut så blev det återremiss även i ärende 6 “Struktur för styrande dokument”. Ärendena hörde liksom ihop. Däremot beslutade kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta “Policy för medborgardialog i Vänersborgs kommun”. (Dokumentet kan laddas ner här.) Det hörde till stor del också ihop med styrning och ledning, men var ändå fristående.
Kommunstyrelsen fattade beslutet att budgetprocessen i fortsättningen ska se ut som den har gjort de senaste åren, dvs att budgetbeslutet tas i juni. Det var bara två vänsterpartister, James Bucci och Marianne Ramm, som yrkade på att ett beslut i november var att föredra.
Sedan klubbades ärendena i rask takt. Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas 800.000 kr i tilläggsbudget 2023 till projektet “Kommunvärdar i Vänersborgs kommun” och kommunen ska ingå ett idéburet offentligt partnerskap med Brottsofferjouren. Kommunstyrelsen föreslog vidare enhälligt kommunfullmäktige att skattesatsen nästa år ska vara oförändrad – 22:21, att partistöd ska betalas ut också 2023, att samhällsbyggnadsnämnden får de extra pengar som behövs för att bygga färdigt Holmängenskolan, att ansöka hos Länsstyrelsen om att upphäva vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Grunnebo, att anta reviderad Pensionspolicy och att medborgarförslaget om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk ska anses besvarad.
Till sist.
Ordförande Benny Augustsson (S) informerade att det var en hel del diskussion kring ekonomi när ägarsamrådet för Kunskapsförbundet Väst hade möte. Det verkade, som jag uppfattade det, som att förbundet kommer att behandlas på samma sätt som Trollhättans och Vänersborgs nämnder och styrelser när det gäller pensionspengar och annat. Samarbetskommittén Trollhättan/Vänersborg hade diskuterat hamnfrågan. Det finns fortfarande många frågetecken berättade Augustsson, men det verkar som om hamnen i Trollhättan kommer att få en betydligt ökad verksamhet i framtiden. 
Och vem vet, tänker jag, då kanske hamnen i Trollhättan också får möjlighet att ta hand om “godset” från Vargön Alloys…
Det var ett lugnt och stilla sammanträde med kommunstyrelsen. Det var som sagt bara Mathias Olsson (SD) som var dum…
Imorgon KS (9/11)
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen (KS) sitt näst sista sammanträde för år 2022.
Det är ganska många ärenden på dagordningen. Flera av dem handlar till stor del om hur kommunen ska fungera och ledas. Och som vanligt kommer de flesta av ärendena att gå vidare till kommunfullmäktige (KF), där de slutligen ska avgöras.
Morgondagens dagordning har följande utseende:
Sammanträdet inleds som vanligt med flera informationspunkter. Eller inleds… En stor del av hela sammanträdet upptas helt enkelt av information. Och så är det alltid med kommunstyrelsens möten.
Förutom att kommunalråden informerar om vad de har gjort sedan sist och kommundirektör Tegenfeldt tar upp vad som har gjorts och är på gång i förvaltningen, så ska ledamöter och ersättare få information om “Antagande av riktlinjer för Vänersborgs kommuns styrning och ledning”, “Medborgardialog som en del i styrningen”, “Omvärldsanalys och situationsanalys”, “Struktur för styrande dokument”, “Anvisningar och tidsplan för arbetet med mål- och resursplan 2024–2026” och “Revidering – Pensionspolicy 2023”.
På det förra KS-sammanträdet, i oktober, informerades om kommunens styrning och ledning. Denna gång ska KS, efter mer information, fatta ett “vägledande” beslut till kommunfullmäktige. Det är alltså KF som fattar det slutliga beslutet.
Några av de förändringar som görs i de riktlinjer som ska ligga till grund för kommunens nya styr- och ledningsmodell är positiva. Modellen är formaliserad och dokumentet är enkelt och tydligt. Det var en nödvändig och bra förändring. (Du kan ladda ner riktlinjerna för kommunens styrning och ledning här.)
Kommundirektör Tegenfeldt beskriver i punktform de innehållsliga förändringar som görs i den nya modellen:
- “Bredda beskrivningen från mål- och resultatstyrning till styr- och ledningsmodell”
- “Tydliggöra politisk inriktning – Politisk plattform”
- “Införa relevanta styrdokument kopplat till inriktningsmål”
- “Målvärden på kommunfullmäktigenivå”
- “Uppdrag på kommunfullmäktige- och nämndsnivå”
- “Tydliggöra treårsperspektivet i MRP och inför treåriga verksamhetsplaner”
- “Kvalitetsdimensioner; Omvärldsorientering, Analysmodell, internkontroll”
De som trodde och hoppades på en ny styrmodell med mer av “tillitsbaserad styrning” lär bli besvikna. Kanske finns det några tankar från denna styrmodell här och där, men i stort lyser de med sin frånvaro. Det är fortfarande inriktningsmål, förväntade resultat och olikfärgade ploppar som gäller.
En väsentlig del av tankarna kring den nya styr- och ledningsmodellen handlar om organisationens “kultur”. I de riktlinjer som ska antas står det:
“Förhållningssättet innebär att medarbetarna både har viljan och förmågan att sätta sig in i medborgarens, brukarens, företagarens och besökarens perspektiv.”
Med tanke på de tekniska nämndernas och förvaltningarnas behandling av t ex Bengt Davidsson, Magnus Larsson och Anders Solvarm behöver det ske väldigt mycket för att få mig att tro och hoppas på att kulturen i Vänersborgs kommunhus ska förändras. Vilket naturligtvis kan vara ett starkt argument mot tillitsbaserad styrning i Vänersborg… I sådana här fall tror jag att det måste finnas en struktur som påverkar, styr och ändrar kulturen.
När ärendet var uppe i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) ville moderaterna återremittera ärendet. Vi får se hur M+L agerar imorgon och vilket stöd de får från de andra oppositionspartierna.
Kommunen ska också anta en policy för medborgardialog. Ett av skälen till att kommunen ska göra det är skriver kommunstyrelseförvaltningen:
“invånarna har ett lägre förtroende för kommunen och upplever sämre möjlighet till påverkan än riksgenomsnittet”
Det är nog tänkt, tror jag, att kommunen ska använda sig av medborgardialog oftare i framtiden. Om det blir så är det glädjande. Det är viktigt att kommuninvånarna får inflytande i politiken även mellan valen.
I underlaget till kommunstyrelsen står det att medborgardialog kan vara ett “verktyg för att öka delaktigheten och inflytandet”, “skapa förutsättningar för olika samhällsgrupper att komma till tals”, “ett verktyg för att öka förtroendet för den lokala demokratiska processen” och ett sätt att “ta tillvara medborgarnas kompetens, idéer och erfarenheter i beslutsprocesser”. Det låter bra, nu väntar vi på att det ska bli verkstad kommande mandatperiod.
För övrigt anser jag att invånardialog är ett bättre och mer korrekt begrepp än medborgardialog.
Även ärende 6 hör ihop med kommunens styrning och ledning. Det finns inom kommunen “oöverskådligt många styrdokument”, skriver KS-förvaltningen.
Det är tänkt att KS imorgon ska anta en riktlinje för styrande dokument. Syftet med riktlinjen är bland annat att förenkla och tydliggöra beslutsnivåer för respektive styrande dokument och att skapa en tydlighet och enhetlighet i framtagandet och användandet av styrande dokument.
Jag tror att frågan om styrande dokument är viktigare än man kan tro. Det måste vara “ordning och reda” på dessa…
Hälften av landets kommuner antar budgeten för nästkommande år i juni. Den andra hälften väntar med beslutet till november. Det kan i vissa fall ställa till problem, t ex när kommuner ingår i ett kommunalförbund. Vänersborg och Trollhättan tar sina budgetbeslut vid olika tillfällen. Det har ställt till problem för Kunskapsförbundet Väst.
Frågan om när Vänersborg ska fatta sitt budgetbeslut i framtiden har utretts. Utredningen har kommit fram till att Vänersborgs kommun ska fortsätta att fatta sitt budgetbeslut tidigt, dvs i juni.
“En tidig tidsplan ger nämnderna större möjligheter att anpassa sig efter budgetbeslutet. Det ger mer tid för förvaltningarnas verksamhetsplanering och detaljbudgetarbete och underlättar ett bredare deltagande i årsplaneringen.”
Det sägs att dessa fördelar väger över fördelarna med att en sen tidsplan ger tillgång till aktuellare prognoser och mer information kring pågående verksamhetsår.
Även i detta ärende yrkade Moderaterna i KSAU återremiss. Kristdemokraterna som i stort sett alltid har stött M i KSAU röstar nu hela tiden på samma sätt som S+C. Det är intressant hur ett parti kan svänga 180 grader på det sättet. Vi får se hur KS hanterar ärendet imorgon.
Enligt Kommunallagen måste kommunfullmäktige fastställa skattesatsen senast i november, även om inte budgeten tas förrän i december. I Vänersborg kommer inte kommunfullmäktige att hinna besluta om budgeten denna månad. (Kommunerna kan fatta två budgetbeslut när det är valår – ett som vanligt i 
juni och ett efter att det nyvalda KF har samlats.)
Förslaget är oförändrad skatt, dvs 22,21%.
Partierna kommer att få partistöd även nästa år. Det blir ingen besparing på det. Det minsta partiet, Miljöpartiet, ska få 76.125 kr och det största, Socialdemokraterna, 406.875 kr. Vänsterpartiet får 147.000 kr år 2023.
KS ska besluta om att tilldela samhällsbyggnadsnämnden 800.000 kr i tilläggsbudget för 2023 till projektet Kommunvärdar. Det är ett mycket bra projekt tycker jag.
Holmängenskolan blir dyrare än beräknat, 20 milj kr. Det beror inte helt oväntat på höjda priser inom byggbranschen (inflation och räntor). Skolan beräknas kosta sammanlagt 280 milj kr. Sådana stora summor beslutas alltid av KF.
Det ska inte fattas beslut om några framtida investeringar i detta läge, men man kan notera att senare under denna mandatperiod kan det bli ytterligare två stora investeringar i kommunen – lokaler för räddningstjänsten och badanläggningar. Det pågår utredningar.
KS ska föreslå KF att inte göra något åt ett medborgarförslag om flytt och bevarande av Gamla porten till Wargöns bruk:
“Frågan om portens bevarande och eventuella omplacering hanteras inom ramen för pågående detaljplanearbete”
Porten kommer att bevaras vad som händer. Frågan är om den ska stå kvar eller flyttas till något annat ställe i Vargön. Den stora frågan i sammanhanget är vad kommunen ska göra med Holmens gamla kontorsbyggnad…
Kommunstyrelsen ska besluta att ingå ett så kallat “idéburet offentligt partnerskap” med Brottsofferjouren. Brottsofferjouren ska få ett verksamhetsstöd om 2 kr per invånare. Det betyder ca 80.000 kr om året, om jag räknar rätt.
Ärendet “Revidering – Pensionspolicy 2023” borde kanske vara det som intresserar mig mest på morgondagens sammanträde. Men så är det inte, tvärtom. Det är ett ärende där jag får lita på att andra kan mer än jag.
Till sist vill jag slå ett slag för den omvärldsanalys som KS-förvaltningen har arbetat fram. Den ligger på många sätt till grund för de kommande budgetarna. Omvärldsanalysen är definitivt mycket läsvärd, även om den inte är föremål för något beslut. Imorgon ska KS få information om den. (Du kan ladda ner omvärldsanalysen här.)
Morgondagens kommunstyrelse ska som synes behandla många stora frågor kring styrning och ledning. Och det är på sätt och vis intressant att förra mandatperiodens kommunstyrelse, som sitter kvar fram till och med årsskiftet, ska behandla ärenden för nästa mandatperiods styre. I praktiken är det dock samma gamla gubbar, och kvinnor (men inte så många), som sitter och bestämmer nästa år också…
KS 12/10 (2)
I den förra bloggen inför kommunstyrelsens (KS) sammanträde på måndag skrev jag om styrning och delårsrapporten. (Se “KS 12/10 (1)”.) Denna gång tänkte jag ta upp några av de andra ärendena.
Vattenpalatset Vänerparken AB ansöker om ett extra preliminärt förlusttäckningsbidrag om 2,1 milj kr för 2022. Orsaken är lägre besöksintäkter, trots att entrépriserna har höjts, och ökade kostnader för el, värme och vatten samt ökade hyreskostnader. KS tänker bevilja pengarna. Vattenpalatset är en dyrbar historia för kommunen. Å andra sidan är det populärt bland i synnerhet alla barn och ungdomar. Ett besök på Vattenpalatset är t ex det bästa mitt barnbarn vet.
Kommunen har tagit fram en naturvårdsplan. Det är en viktig del av kommunens miljöarbete. Av de 16 miljökvalitetsmål med olika fokusområden som har tagits fram nationellt behandlar planen de ”gröna” miljökvalitetsmålen. Naturvårdsplanen togs fram i samband med att översiktsplanen utarbetades. Nu vill en arbetsgrupp att planen istället ska bli ett separat styrande dokument.
Socialnämnden ska få ett tillfälligt budgetanslag med 302.000 kr för 2022 och 519.000 kr för 2023. Kommunen får nämligen del av ett statsbidrag med anledning av kriget i Ukraina. Nämnden ska också få ett tillfälligt anslag i år på 3,1 milj kr och 2,7 milj nästa år för föräldrastöd och ökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden. Även dessa pengar kommer från staten.
Alla kommunens partier har lämnat in en skriftlig redovisning av det partistöd som de har fått förra året. Kommunen begärde också att det till redovisningen skulle bifogas en granskning. Anmärkningsvärt är att i ett parti har den som upprättat redovisningen också granskat den.
Vänersborg ska nästa år ta emot 11 nyanlända. Det har Länsstyrelsen föreslagit och kommunen accepterar det. Samtidigt påpekar Vänersborg återigen, vilket kommunen har gjort tidigare till Migrationsverket och Länsstyrelsen, att Vänersborg befinner sig i ett ansträngt läge på grund av ett långvarigt högt flyktingmottagande i och med asylboendet på Restad Gård. Vänersborg, och Sverige, måste självklart ge människor på flykt en fristad. Det handlar om empati och solidaritet. Däremot skulle man önska att staten tog ett ännu större ansvar för de ekonomiska kostnader som mottagandet innebär för framför allt social- och barn- och utbildningsnämnden.
Kommunen ska ha planer och beredskap för det mesta, även för extraordinära händelser. På onsdag ska kommunstyrelsen fastställa en “Delregional oljeskyddsplan för Vänern”. Det ska finnas en beredskap, och plan, för eventuella oljeutsläpp i Vänern.
Det kan löna sig för kommuninvånare att skriva medborgarförslag. Ett sådant förslag har nu lett till att kommunen ska anta en “Policy för assistanshundar i kommunens lokaler”. Den nya policyn innebär att:
“I Vänersborgs kommun ska brukare och invånare mötas av en hög tillgänglighet och god service. Assistanshundar tillsammans med sin förare har således samma rätt som alla andra att vara i kommunala lokaler dit allmänheten har tillträde.”
Kommunen ska ordna så att att verksamheten blir tillgänglig för den som är beroende av det stöd som assistanshund ger.
Kommunen har mycket stora investeringar framför sig de närmaste åren. Därför borde kommunen, kan man tycka, lägga alla planer på att flytta hamnen till Vargön på is. En sådan investering, som sannolikt går på några hundra miljoner kronor, är inte ens med i MRP… På onsdag ska kommundirektören få ett uppdrag att:
“behovsutreda, konsekvensbeskriva och kostnadsuppskatta en omlokalisering respektive nedläggning av hamnen i Vänersborg.”
Jag kan ana en stor försiktighet i beslutssatsen. Det talas om det neutrala “behovsutreda” och att “omlokalisera”. En omlokalisering skulle faktiskt kunna betyda att hamnen läggs ner i Vänersborg och helt enkelt flyttas till Trollhättan. Vilket jag hoppas att kommundirektörens utredning mynnar ut i. Kommunens investeringspengar borde användas till något betydligt nyttigare och mer meningsfullt.
Även Sörbyvallen finns på dagordningen. Brålanda IF:s hemmaplan (naturgräset) är i stort behov av dränering och ett bevattningssystem. Kommunfullmäktige avsatte redan i juni pengar till detta, 840.000 kr, efter diskussion i KS. Redan då ifrågasatte jag om pengarna skulle räcka. Det gjorde de inte… Det inkom bara ett anbud och det låg på drygt 1,3 milj kr. Upphandlingen avbröts och nu står det i underlaget:
“En ny upphandling kommer att påbörjas snarast för att få in fler anbud…”
Vad jag förstår så lämnades inga som helst anbud in denna gång! Trots att det enligt uppgift finns ca 4-5 företag i Brålanda som sysslar med täckdikning och sådant. Problemet ligger sannolikt någon annanstans, kanske i oklarheter och otydligheter i själva upphandlingsunderlaget.
Två motioner om fyrverkerier ska behandlas, en från M+KD+L och en från SD. Båda ska beslutas i kommande kommunfullmäktige, men KS föreslår att de ska anses besvarade. (Det betyder att motionerna delvis eller redan är genomförda. Motionerna “läggs åt sidan”.) Ja, två att-satser i SD-motionen, om att vaktbolag ska övervaka att de nya reglerna efterföljs, föreslås avslås. Det menar KS att sådana uppdrag tillhör polisen.
Motionen från M+KD+L yrkar att den lokala ordningsstadgan ändras så att det även krävs tillstånd för fyrverkerier påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton samt dagen efter. SD å sin sida anser att den lokala ordningsstadgan ändras så tillstånd inte krävs påsk, Valborg och Nyår från klockan 23:00 afton till klockan 01.00 (ett tidsspann på 2 timmar).
Ytterligare en motion från SD ska upp i KS. Det är motionen “policy för erbjudande av modersmålsundervisning”. I samband med att barn- och utbildningsnämnden behandlade den så kommenterade jag motionen i bloggen “BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”. KS ska föreslå fullmäktige att avslå den – och det är ett helt riktigt beslutsförslag. Motionen yrkar på åtgärder som redan är genomförda eller inte behöver eller kan genomföras eftersom verkligheten ser annorlunda ut än motionens beskrivning. Det finns också något krav där kommunen följer lagen och följaktligen inte har någon anledning att ändra. Det vore nog på sin plats att Wesley och Sverigedemokraterna tog reda på hur det ser ut i Vänersborgs kommun innan man kopierar och lämnar in motioner från andra kommuner…
M+KD+L har lagt ytterligare en motion som ska behandlas på onsdag. Minialliansen vill att alla besök på Torpa kretsloppspark ska vara avgiftsfria för Vänersborgs kommuninvånare. Motförslaget, som S+C stod bakom i KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott), är att de fria besöken ska utökas från idag 4 till 8 besök. Det viktigaste argumentet mot fria besök är att det troligen leder till en taxehöjning. Det blir så småningom en spännande votering i kommunfullmäktige…
Medborgarpartiet (MBP) har också lagt en motion, en motion om att öppna ett kommunalt servicecenter i Brålanda. Det har gjorts en ganska stor utredning i frågan. Men med tanke på de fåtal besök som kommunen anser att ett servicecenter skulle föra med sig jämfört med de kostnader ett sådant skulle generera föreslås avslag på motionen. Däremot föreslås att uppdra åt:
“kultur- och fritidsnämnden att skapa förutsättningar i Brålanda bibliotek för kommunal service”
Förslaget tänker sig att förutsättningar kan skapas för enskilda videosamtal med receptioner och handläggare i kommunhuset samt mottagande och avsändande av blanketter och andra handlingar som ska finnas på biblioteket.
Vi får se om Göran Svensson (MBP) nöjer sig med detta. För övrigt undrar jag om inte Centerpartiet har lagt ett liknande förslag en gång i tiden.
Det finns medborgarförslag som förverkligas och det finns sådana som inte gör det. Förslaget om skyddsräcke på Dalbobron kommer sannolikt att avslås. Det har varit uppe i kommunfullmäktige vid ett tillfälle redan och då var också förslaget att det skulle avslås – av tekniska skäl. Göran Svensson (MBP) yrkade då på återremiss, ett yrkande som jag för övrigt instämde i:
”Jag önskar återremittera ärendet då jag vill ha belyst om fler alternativ på konstruktionen kan ses över”.
Nu har en ny utredning gjorts som fortfarande hävdar att det är tekniskt omöjligt att sätta upp några som helst skyddsåtgärder på Dalbobron:
“Beräkningarna visar att konstruktionen och pålningen av de brostöd som skall ta upp vindlaster är optimerade utifrån nuvarande bro- och räckeskonstruktion. Någon marginal för att sätta upp skyddsräcke för hela eller större delen av bron finns ej.”
Ska något kunna göras för att förhindra suicidförsök skulle det, enligt utredning, kosta i storleksordningen hundratals miljoner kronor.
Ja, det var lite kort om väldigt många ärenden. De flesta ärendena blir aktuella den dag då de kommer till kommunfullmäktige, och det lär bli den 26 oktober. Det är då de slutliga besluten ska fattas.
KS 12/10 (1)
Och så var det dags för ytterligare ett sammanträde med kommunstyrelsen (KS). En stor del av helgen har därför ägnats att gå igenom de 626 sidorna i underlaget för de 31 olika ärendena…
Det ska väl emellertid erkännas att det är i stort sett omöjligt att hinna läsa riktigt allt. Och en del känns lite överflödigt eftersom tjänstepersonerna har gett både bra sammanfattningar och yttranden – i bland annat ärenden som är av mer “formell” karaktär.
Så här ser dagordningen för KS-mötet på onsdag ut:
Som vanligt är det många ärenden som ska gå vidare till kommunfullmäktige i oktober, det nya fullmäktige för övrigt. Flera av de nya ledamöterna kommer sannolikt att bli överraskade över den stora mängd handlingar, och sidor, som de ska förväntas läsa igenom. Men ska de 1.309 kr för att delta i ett möte med kommunfullmäktige kvitteras ut gäller det att göra skäl för arvodet… 
Nämnt belopp är nämligen inläsningsarvodet. Det utgår samma belopp för alla möten med fullmäktige, korta eller längre möten spelar ingen roll. Detta belopp för inläsning går också till alla ledamöter och ersättare som någon vecka tidigare har läst alla handlingar och lite därtill (av kommunstyrelsens lista på 31 ärenden går denna gång 17 vidare till fullmäktige).
I kommunstyrelsen finns inte något inläsningsarvode, utan endast arvode för sammanträdestiden – första timmen 304 kronor, därefter 100 kronor för varje påbörjad halvtimme. Styrelsens ordinarie ledamöter, inte ersättare, erhåller därutöver ett årsarvode som ger 2.944 kronor varje månad.
Det blir som vanligt en hel del information på KS sammanträde på onsdag, och som vanligt blir det säkerligen både intressant och lärorikt. Jag ser särskilt fram emot informationspunkten “Utveckla styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. (Ja, jag vet att jag ibland har udda intressen…) Det följer inte med något underlag till denna punkt, men det gjorde det i KSAU. (Ytterligare några sidor att läsa.)
Det har diskuterats mycket i landet de senaste åren om ett annat sätt att styra en offentlig verksamhet, som en kommun, än den traditionella mål- och resultatstyrningen. Det har t ex talats om tillitsbaserad styrning och ledning. (Se t ex mina bloggar “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Det trodde jag var syftet med de nya riktlinjerna för styrning och ledning som kommunen arbetade med, att växla spår till mer av “tillit”… Dock, därav tycks vi inte se något. Jag uppfattar tvärtom tankarna och idéerna på det arbete som pågår som ett sätt att formalisera och få ner de “gamla principerna” i ett mer lättförståeligt dokument.
KS ska bara få information om arbetet, inga beslut om styrning och ledning ska fattas på onsdag.
Delårsrapporten för augusti 2022 ska behandlas. KS ska få både information och besluta om att skicka den vidare till kommunfullmäktige, där rapporten så småningom ska “noteras”.
Det är som alltid med ekonomiska rapporter, de visar på bra resultat men varnar för framtiden. Det tycks alltid följa svåra år efter de goda. Kanske ligger det dock mer sanning i denna uppfattning än vanligt – världsläget är ju inte direkt ljust för närvarande.
Delårsrapporten konstaterar att:
“För att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd ska tre av fyra finansiella mål vara uppfyllda samt att minst hälften av inriktningsmålen uppnås.”
Delårsrapporten innehåller en mycket utförlig övergripande målavstämning för kommunen. Den drar slutsatsen att 3 av 6 inriktningsmål uppfylls. Det är målen “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”, “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag” och “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”.
Två mål är delvis uppfyllda, “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” och “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”. Endast ett inriktningsmål uppfylls inte. Det är “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”. I pandemitider är väl detta helt förståeligt, även om det också finns fler förklaringar.
Rapporten kommer alltså fram till slutsatsen att “minst hälften av inriktningsmålen uppnås”. Det vore intressant att veta vilken uppfattning gemene kommuninvånare har om detta. Å andra sidan har det genomförts en medborgarundersökning som ligger till grund för flera av resultaten på måluppfyllelsen.
Ekonomin går bra, ja till och med osannolikt bra. Det syns på staplarna i diagrammet. (År 2022 är en prognos.)
Kommunens resultat är historiskt unika. (Koncernen är inklusive de kommunala bolagen.) Resultatet för kommunen uppgick år 2020 till 161 milj kr, år 2021 till 185 milj och prognosen för i år ligger på 187 milj kr. Det är ett överskott på 533 miljoner kr de tre senaste åren – en bra bit över en halv miljard kronor!
Kommunen uppfyller inte helt oväntat samtliga finansiella mål.
Vänersborgs kommun tycks stå bra rustad för de kommande åren, trots världsläget och stora investeringar. Men självklart, de kommande investeringar som kommunen står inför är mycket 
omfattande och inflationen och energikrisen pressar upp kostnaderna för både räntor, investeringar och verksamhet.
Kommunens pensionskostnader kommer också att öka de kommande åren. Fortfarande har kommunen en högre arbetslöshet jämfört med riket, men hittills under året har faktiskt arbetsmarknaden i Vänersborg haft en positiv utveckling.
Det finns hur mycket som helst att säga om delårsrapporten. Den innehåller en oerhörd mängd information. Det kanske blir tillfälle att skriva mer om den när den ska upp i kommunfullmäktige om två veckor. (Den som är intresserad av att läsa delårsrapporten kan ladda ner den här.)
I den här bloggen har jag skrivit om två saker som ska upp på onsdagens kommunstyrelse. Det är ganska mycket mer som ska avhandlas. Jag tänkte återkomma till ytterligare några ärenden.
Anm. Du kan läsa del 2 här: ”KS 12/10 (2)”.
Styr Pålle över KS i Vänersborg?
På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen skulle en begäran från Kunskapsförbundet Väst behandlas. En enig direktion i Kunskapsförbundet hade beslutat att äska en utökad uppdragsersättning från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det handlade om pengar till vuxenutbildningen under innevarande år och äskandet var på 2,2 milj kr. Vänersborgs kommuns andel av pengarna uppgick till 835.000 kr.
Bakgrunden är naturligtvis covid19-pandemin. Pandemin har gjort att flera studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den normala och beräknade tiden. Gymnasieeleverna har jobbat långt mer än halva den treåriga utbildningstiden på distans hemifrån, inte ens halva skoltiden på plats i skolan. 
Det har då varit svårt för många studenter att klara av studierna så bra som de har velat göra. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras när man inte har varit närvarande fysiskt. Hur ska man t ex kunna lära sig att svetsa på distans?
Behoven av vuxenutbildningen växer redan i höst. Det finns studenter som i dagarna har gått ur 3:an och som tänker läsa på vuxenutbildningen i höst. Det gör de eftersom de på grund av pandemin har missat kurser eller inte fått de betyg de behöver för att komma in på önskade utbildningar.
Staten insåg svårigheterna för landets elever och studenter och har delat ut ett extra statligt “pandemibidrag”, den så kallade ”skolmiljarden”. När detta statliga bidrag delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Det var egentligen mot syftet med pengarna, eftersom Skolverket ansåg att även vuxenundervisningen skulle få del av statsbidraget.
Skolverket skrev på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):
“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”
Ägarkommunerna ansåg istället att det var viktigare att t ex elever i förskoleklasserna och på låg- och mellanstadierna fick del av “skolmiljarden”.
Kunskapsförbundet hade i underlagen till sitt beslut beskrivit de insatser som planerades för de äskade pengarna. Det handlade dels om generella insatser och dels om insatser i form av individuellt stöd till enskilda elever.
De 835.000 kr som det handlade om för Vänersborgs del ska också ses i ljuset av att Vänersborgs kommun beräknar att göra ett överskott i år på hisnande 172 milj kr. Ja, du läste rätt – etthundrasjuttiotvå miljoner kronor.
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade föreslagit att kommunstyrelsen skulle avslå Kunskapsförbundets äskande om extra medel till vuxenutbildningen. Det tyckte Vänsterpartiet var helt obegripligt. Och okänsligt.
De två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen, James Bucci och jag, yrkade att:
“Kommunstyrelsen bifaller begäran från Kunskapsförbundet Väst om extra medel till vuxenutbildningen under 2022.”
Jag redogjorde för Vänsterpartiets yrkande. Det var de argument som jag har redogjort för ovan.
Det blev debatt.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tyckte inte att vuxenundervisningen skulle få några extra pengar. Det fanns ju redan ett överskott i förbundet menade Augustsson.
Det Augustsson inte riktigt verkade ha förstått var att förbundet inte kan föra över ett överskott mellan de olika verksamheterna. Det är nämligen en del statsbidrag inblandade i de olika vuxenutbildningarna. Om en av vuxenutbildningarna inte kan genomföras får inte förbundet behålla statsbidraget 
utan det måste betalas tillbaka. Statsbidragen är nämligen kopplade till bestämda utbildningsplatser. Det går alltså inte att använda pengarna till någon annan vuxenutbildning eller till stödinsatser efter pandemin. Till det krävs det andra pengar.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade i ett tidigt skede bifall till Vänsterpartiets yrkande. Senare gjorde även Marie-Louise Bäckman i KD det också.
Det gjorde liberalen Gunnar Henriksson också – men Henriksson hade med ett viktigt och avgörande förbehåll. Vänersborg skulle bara betala ut pengarna till förbundet om Trollhättan gjorde detsamma. Och det visste alla redan att det skulle inte Trollhättan göra… Kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), hade samma uppfattning som Benny Augustsson. Kunskapsförbundet skulle inte ha några extra pengar… Skillnaden är att Åkerlund har majoritet i Trollhättan – och pli på sina adepter.
Gunnar Henriksson (L), Anders Strand (SD), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) ville och kunde inte på några villkor riskera att en elev från Trollhättan kunde få del av pengar från Vänersborg. De skulle ju så att säga få det om Trollhättan inte betalade till Kunskapsförbundet.
Jag försökte på ett så pedagogiskt sätt jag bara kunde förklara med ett konkret exempel. Om det fanns t ex 20 elever i en klass och 3 var från Trollhättan, och resten från Vänersborg, så kunde ju inte läraren köra ut trollhätteeleverna. Och även om de tre studenterna från Trollhättan var kvar i klassrummet så fick ju de 17 vänersborgseleverna ändå sin undervisning.
Det var faktiskt ingen som kommenterade exemplet. Jag vet inte, det kanske var för abstrakt och verklighetsfrämmande…
Gunnar Henriksson var benhård, inga trollhätteelever skulle få del av vänersborgarnas surt förvärvade pengar. Även om de inte var surt förvärvade… Vänersborgs kommun har ju faktiskt fått en massa bidrag från staten under pandemin och har gjort och gör över en halv miljard kronor i överskott de senaste 3 åren (inklusive 2022). Och ska man vara noga, en större andel av de statliga bidragen kommer sannolikt från skattebetalare i Trollhättan än från skattebetalare i Vänersborg…
Lena Eckerbom Wendel (M) och Henrik Josten (M) menade att ägarsamrådet inte kunde besluta något utan det var kommunstyrelserna i respektive ägarkommun som gjorde det. Och då kunde Vänersborg faktiskt besluta på ett annat sätt än i Trollhättan. Som vänsterpartist kan jag väl inte heller direkt säga att de tre kommunalråden från Vänersborg, S+M+C, representerar Vänsterpartiet…
Nä, Trollhättan och Vänersborg var tvungna att rösta på samma sätt tyckte de styrande tillsammans med L och SD. Och eftersom Trollhättan röstade nej till pengar till förbundet…
Det blev votering.
Samtliga ledamöter från S+C+MP röstade för att Kunskapsförbundet inte skulle få några extra pengar till vuxenundervisningen. Det ska noteras att Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) då hade lämnat sammanträdet. De styrande partierna fick stöd från två från SD och självklart från Gunnar Henriksson från L. De två från M och de två KD:arna (en KD 
ersatte MBP) röstade tillsammans med James Bucci och undertecknad på Vänsterpartiets yrkande. Det blev alltså 9-6. Det innebär att Kunskapsförbundet inte kommer att kunna genomföra de åtgärder som beskrivs i äskandet.
Jag kan bara dra en slutsats av kommunstyrelsens uppträdande, argumentation och beslut. Det är kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), som styr över kommunstyrelsen i Vänersborg…
Anm. Det går att ladda hem James Buccis och mitt yrkande – klicka här.
PS. Kunskapsförbundet Väst vägrar att lämna ut det höga beloppet pengar till ett fristående naturbruksgymnasium i Trollhättan med inriktning häst- och djurhållning som inte har egna djur. Se en artikel i Dagens Nyheter idag: ”Naturbruksgymnasium utan djur – nu vill kommunen strypa skolpengen”. Tyvärr är artikeln låst.
PPS. Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. Se ”Valrörelsen är igång”.
Det hände på KS
Det blev som väntat, och planerat, ett långt sammanträde med kommunstyrelsen (KS) i onsdags. Benny Augustsson avslutade mötet kl 17.12. (Det började kl 08.30.)
Det absolut största delen av tiden upptogs av utbildning och information, men den sista timmen bjöd ändå på några diskussioner. Jag framförde bland annat tre yrkanden, varav två skriftliga. Inget av dem antogs, därför att jag drog tillbaka dem – men jag ser dem ändå som en framgång…
I min förra blogg, se “Kommunstyrelsen 27/4”, gick jag igenom ärendena tämligen noga. Om du vill veta mer kan du lämpligen ta en titt där också.
Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare fick en tvåtimmars utbildning i ämnet “Hot, hat och våld mot förtroendevalda”. Det var på många sätt en skrämmande bild som målades 
upp av föreläsare Edward Andersson (SKR). De här företeelserna, hot, hat och våld mot förtroendevalda, är inte riktigt lika vanliga i mindre kommuner som Vänersborg, i varje fall inte rent statistiskt. Men de förekommer i alltför hög grad, även här. Vi fick något exempel på att det fanns politiker i församlingen som har upplevt ganska skrämmande situationer. Det gäller att vi politiker försöker hjälpa till att stävja tendenser till hot, hat och våld från kommuninvånare, och även från andra politiker. Jag anser att Vänersborg bör genomföra en egen enkätundersökning bland kommunens politiker för att få en uppfattning om hur omfattande problemen är här.
De kommunala bolagen och två av kommunalförbunden informerade. Och även om det blev en hel del siffror och fakta så är det i varje fall som politiker mycket lärorikt och nyttigt att känna till så mycket som möjligt av kommunens olika verksamheter.
När utbildningen och den så kallade bolagsdagen var klara så var klockan strax efter 14. Då var det dags för “vanlig” information…
Tjänstepersoner från byggnadsförvaltningen presenterade en mängd detaljplaner som kommunstyrelsen skulle ha synpunkter på. I de allra flesta fall är det kommunfullmäktige som senare ska fatta beslut om dessa planer.
Det blev en del frågor och diskussion kring detaljplanen för kvarteret Jullen på Sanden/Vassbotten. Det nya bostadskvarteret ska vara öppet, dvs det ska gå att promenera och cykla mellan husen. Jag frågade om inte bostadsrättsföreningen kunde stänga av GC-vägarna i sitt kvarter. Bostadsrättsföreningen på Korseberg kan ju enligt de styrande partierna göra det. Jag fick en del fniss från både andra politiker och tjänstepersoner. Det kunde tydligen inte bostadsrättsföreningar…
Jag ställde en fråga kring kommunens skyldigheter när det gäller förorenad mark, framtida översvämningar etc på Sanden/Vassbotten. Det kan konstateras att de privata bostads- och byggföretagen bygger så att säga på egen risk. Detaljplanen reglerar kommunens krav och det är upp till de privata intressenterna att följa dem, och ta alla kostnader.
Henrik Harlitz (M) var tveksam till att ett av bostadshusen skulle kunna byggas i 13 våningar. Han ville att ärendet skulle kompletteras med bilder hur det kunde se ut när man kom på Dalbobron från Blåsuthållet – innan beslut. Hur mycket skulle det nya “höghuset” störa stadsbilden? Jag kan förstå hans och moderaternas farhågor men det fanns annat som talade för förslaget. Kommunstyrelsen ställde sig positiv till upprättat förslag med 10 röster mot 5. De fem röstade för en återremiss och det var ledamöterna från MBP+M+L+KD.
Det blev ingen diskussion kring ändringen av detaljplanen i Ursand. Det är onekligen en annan attityd till Bert Karlsson och Ursand än till andra invånare i kommunen. Missförstå mig inte, jag tycker att den positiva attityd som kommunen visar Berts idéer och planer i grunden är mycket bra. Den borde 
kommunen alltid visa sina invånare. Men för att ta ett exempel. När den tidigare detaljplanen bestämde ett maxmått på nockhöjden för en byggnad på Ursand, så byggde Bert högre. Vad gör då kommunen, förelägger fastighetsägaren att bygga om och sänka takhöjden? Som den t ex gjorde med ett hus i Nordkroken för några år sedan. Nej, inte mot Bert. Den detaljplan som kommunstyrelsen beslutade om i onsdags ändrade istället
nockhöjden i planen så att det blev tillåtet att bygga högre än i den gamla planen. Det innebar att Berts “brott” gjordes lagligt i efterhand. (Jag undrar om beslutet blir prejudicerande…?)
Är det någon av mina läsare som tror att kommunen hade gjort på detta sätt om Magnus Larsson hade struntat i en detaljplan?
Det var inte heller någon som var kritisk till detaljplanen för del av Hamngatan och Järnvägsbacken. Jag lärde mig en intressant sak av detaljplanen. Det ligger ett förlist skepp i hamnkanalen. Det förliste under Gyldenlövefejden 1675–1679. Det var då den danska armén belägrade Vänersborg och förstörde det mesta av staden.
Det visste jag inte förut och jag känner inte heller till vilka arkeologiska undersökningar som har företagits i hamnkanalen. Jag förutsätter emellertid att det har gjorts omfattande sådana.
Även Lilleskogsdalen är rik på fornlämningar.
Mellan Halle- och Hunneberg, i Lilleskogsdalen alltså, ska vattenledningarna passera från Vänersnäs till Trollhättan. Vi hoppas och tror att de ska undvika att förstöra några av dessa fornminnen. Det kommer inte heller att vara möjligt att anlägga en cykelväg på ledningarna. Det är jordbruksmark och när ledningarna ligger på plats ska det fortsätta att vara åkermark. Det fick kommunstyrelsen också reda på i onsdags.
Informationen till KS avslutades med en information om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Förslaget har upprättats efter dialog med bland annat Företagarföreningen i Brålanda. Det verkar som det kan bli en mycket bra plan. Bo Carlsson (C) deklarerade dock att han, hela Centerpartiet?, inte ville se en ringled förbi Toppfrys till Färgelandavägen. En sådan led skulle nämligen behöva ta jordbruksmark i anspråk. Det var nog också av denna anledning som en centerpartist överklagade detaljplanen i Källeberg ända till högsta instans. Detaljplanen försenades ganska rejält, men har nu äntligen vunnit laga kraft. (Se “Detaljplan för Källeberg‘”.)
Kommunstyrelsen antog de förväntade resultaten. Vi var emellertid några som avstod från att delta i beslutet. Bo Carlsson (C) frågade med all rätt om orsaken till detta. Min förklaring var att jag var tveksam om mål- och resultatstyrning var ett bra sätt att styra en kommun på och att jag ville avvakta arbetet som kommundirektören har initierat i frågan om en så kallad tillitsbaserad styrning.
Det blev lite ny information på ärendet “förslag till politisk organisation under mandatperioden 2023-2026”. Så meddelades t ex att beredningar beslutades av det nya kommunfullmäktige, dvs det fullmäktige som blev resultatet av valet i september. Och där “försvann” mitt yrkande om Demokratiberedningen… Mitt yrkande hade för övrigt följande lydelse (du kan ladda ned yrkande som pdf här):
“Demokratiberedningens ansvarsområde och uppgifter bör utökas till att också innefatta arbete med jämställdhet. Forskning visar, skriver SKR, att den viktigaste faktorn för att skapa hållbarhet i ett jämställdhetsarbete är att ledningen i en kommun tar ett aktivt ägarskap, dvs gör arbetet till sitt. Det är viktigt att bygga strukturer och skapa en kultur som gör att jämställdhetsperspektivet hålls aktuellt och levande.
Demokratiberedningen bör därför också byta namn till Demokrati- och Jämställdhetsberedningen.”
Jag var dock inte speciellt ledsen. Ordförande Benny Augustsson (S) deklarerade, och lovade, att det yrkandet skulle stödjas av S+C+MP när det lades fram efter valet!
För övrigt ställde ordförande Augustsson KSAU:s förslag i sin helhet mot moderaternas förslag i sin helhet. Eftersom både James Bucci (V) och jag ansåg att det fanns en del bra i respektive förslag så avstod vi från att delta i beslutet. I kommunfullmäktige kommer vi att yrka på att enskilda delförslag ställs mot varandra.
Kommunstyrelsen höll med om det absolut viktigaste i Pontus Gläntegårds (V) och min motion, dvs att kommunen borde avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts. Vilket också gällde Gunnar Lidells (M) motion om samma sak. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Vänsterpartiet yrkade att beslutet också skulle gälla retroaktivt från den 1 januari 2021. Ordförande Augustsson (S) menade att-satsen i yrkandet var felformulerat. Han fick medhåll av andra ledamöter. Det var följande yrkande som var formellt fel:
“ändringar i taxan ska gälla från och med 1 januari 2021”
De menade att taxan inte kunde ändras retroaktivt. Deras argumentation lät förnuftig tyckte jag, och drog tillbaka yrkandet. Nu i efterhand har jag mina ”funderingar”, vi får se vad jag kommer fram till när motionen ska avgöras i kommunfullmäktige. Å andra sidan kommer det i praktiken inte att göra någon skillnad.
Jag framförde mina synpunkter på motiveringen till att kommunstyrelsen skulle avslå medborgarförslaget om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. (Se “Kommunstyrelsen 27/4”.) Jag fick ett visst gehör, men förslaget går vidare till kommunfullmäktige. Jag yrkade inget annat. Det gjorde jag dock på nästa ärende.
Som bekant har det lämnats ett medborgarförslag om “trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön”. (Se “Trafiksäkerheten vid Rånnum skola”.) Politiker och tjänstepersoner ville från början avslå förslaget helt och hållet. Och så hade det blivit om inte Vänsterpartiet hade velat annorlunda. Ärendet har därför valsat runt i kommunen. Nu ska det “valsa” vidare.
Kommunen har gått med på ett av tre yrkanden i medborgarförslaget. Jag ansåg att kommunen borde gå med på ett till… Nämligen att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Jag skrev ett längre yrkande om detta som jag återger i slutet av bloggen.
På ajourneringen inför beslutet kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fram och sa att han tyckte att även detta yrkande var ok. Men… Augustsson tyckte att det var svårt att ”kräva”, att besluta om ett ”ska”. Det kanske fanns omständigheter som omöjliggjorde LED-ljus. Därför ville han att vi skulle formulera det typ ”undersöka möjligheterna”. Om jag ändrade så skulle de styrande partierna stödja resten av yrkandet.
Det betydde att jag drog tillbaka mitt yrkande och stödde Augustssons omformulerade förslag. Det viktiga är att ljusen kommer upp. Och i och med denna “kompromiss” så ökar chanserna betydligt. Nu kommer det att bli majoritet för yrkandet i KF. Risken var annars att hela yrkandet skulle avslås.
Så trots att inga av mina tre yrkanden fick bifall av kommunstyrelsen på grund av att jag drog tillbaka dem, så ser jag ändå onsdagens sammanträde som en framgång både för de berörda och för Vänsterpartiet.
==
Här mitt yrkande i ärende 29 ”Medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid Rånnum skola i Vargön” (kan laddas ner som pdf här):
Yrkande
Om det hade varit så enkelt att skapa trafiksäkra miljöer som att sänka fartbegränsningarna… Och vad mycket pengar kommunen skulle ha sparat… Men så är det tyvärr inte. Det är varken enkelt eller billigt att ordna trafiksäkra miljöer.
Övergångsstället vid Rånnum skola i Vargön används till stor del av barn och elever på väg till och från skolan. På Lundalasidan är GC-banan lågt belägen och den stiger mot Nordkroksvägen. När barnen närmar sig övergångsstället befinner de sig lägre än vägen. Fordonsförare har svårt att se dem. Det är först när de står alldeles intill körbanan som de är i jämnhöjd med vägen.
Trafiken som kommer söderifrån har ganska fri sikt mot övergångsstället, men trafiken norrifrån ser inte eventuella barn förrän fordonen befinner sig på krönet ganska nära övergångsstället.
Under den mörka årstiden kan det vara svårt att urskilja cyklister och fotgängare även om de står i jämnhöjd med vägen. Belysningen är dålig. Det är dock mycket glädjande att kommunen tänker besluta att montera ett blinkande varningssystem vid övergångsstället, men jag anser att det inte riktigt räcker.
Det är ett trafikfarligt övergångsställe, särskilt under vinterhalvåret, och jag förvånas över att det i motiveringen till beslutsförslaget sägs att “övriga åtgärder inte behövs”. Jag förstår att vissa åtgärder som föreslås i medborgarförslaget kan vara kostsamma, men det är något helt annat. Och frågan är om man överhuvudtaget ska värdera liv i pengar, särskilt när det gäller barn.
Det handlar om barn…
Jag yrkar att någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe sätts upp på varje sida av övergångsstället. Det finns nämligen ingen belysning i närheten av de utsatta gångtrafikanterna idag. Och elektricitet måste ju ändå dras fram till det blinkande varningssystemet.
Kommunstyrelsen 27/4
Imorgon onsdag har kommunstyrelsen ett långt sammanträde. Det är 6 kommunala bolag och kommunalförbund som ska presentera sin verksamhet och årsredovisning, 6 föredragningar som ska ge politikerna den information som krävs för att kunna fatta vissa beslut och 31 ärenden som ska avhandlas.
För att bli väl förberedd förväntas det att ledamöterna inte bara ska läsa igenom utan också förstå, kommunicera, diskutera, argumentera och ta ställning genom att läsa 963 sidor. Kanske ska man också formulera några yrkanden, helst då skriftligt.
Dagordningen har följande utseende:
Det är väl bara att konstatera att pandemin har haft stora återverkningar på de kommunala bolagens verksamhet under det gångna året. Nu är det bara att gå vidare och hoppas på att allt ska bli mer normalt i fortsättningen.
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB gjorde förra året ett resultat på drygt en miljon och Fastighets AB Vänersborg på nästan 275.000 kr. Vattenpalatset Vänerparken AB gjorde inte helt oväntat ett underskott på drygt en halv miljon, trots att Vattenpalatset förra året fick 10,3 milj kr i bidrag från kommunen. AB Vänersborgsbostäders resultat uppgick till +20 milj kr efter skatt.
Fast, det står en intressant sak i årsredovisningen för Fastighets AB Vänersborg… Eller vad sägs om följande formulering, i synnerhet efter VA-debatten om Vänersnäs:
“För de fastigheter som är belägna på Hunneberg dvs Hunneberg 1:4 samt Hunneberg 1:7 har påbörjats förprojektering av alternativa VA-system…”
“alternativa VA-system”?
Det måste jag fråga mer om. Vad menas med “alternativa VA-system”, kan det vara enskilda avloppslösningar? Det gäller bland annat Bergagården och Kungajaktsmuseet. (Se “Nej till köp av Bergagården (2/3)”.)
Kommunstyrelsen ska få ta del av en medarbetarundersökning bland de anställda i kommunstyrelseförvaltningen. Det är i stort sett bra resultat, och det har förbättrats sedan tidigare år, men jag kan inte låta bli att notera det som är alltför vanligt i alla yrkesgrupper nu för tiden – personalen upplever att de inte har de resurser som krävs för att genomföra arbetet på ett bra sätt. Det råder inte balans mellan krav och resurser. Ibland undrar jag om det inte är alla 
välformulerade och högtravande dokument från politikerna med alla högt ställda mål som är en stor del av orsaken. Det spelar ingen roll om det skärs i de ekonomiska resurserna eller om de äts upp av inflationen, målen är alltid lika höga. Obalansen mellan krav och resurser leder alltför ofta till stress och sjukfrånvaro men också till stor personalomsättning.
Och på tal om krav och mål så ska kommunstyrelsen behandla ärendet “Kommunstyrelsens förväntade resultat 2023”. De flesta resultat föreslås vara i stort sett desamma som tidigare. Det är ju valår och blir det ett nytt styre i kommunen så kanske de nya styrande vill ha andra inriktningsmål och förväntade resultat. Jag ser också att de två moderaterna Lena Eckerbom Wendel och Henrik Harlitz avstod från att rösta i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Jag tror dock inte att de tänker lägga något eget förslag imorgon, de avvaktar nog till valresultatet är klart.
Hur styr man en kommun? Det finns enklare frågor. Det är svårt att säga hur det exakt bör gå till. Det är lättare att säga hur det inte ska göras… Vi i Vänsterpartiet har i flera år läst, funderat och diskuterat om “tillitsbaserad styrning”, och jag vet att kommundirektören funderar i de banorna också.
Det blir ytterligare årsredovisningar. Kunskapsförbundet Väst (KFV), Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) ska redovisa verksamhetsåret 2021. För det minst kända av förbunden, Samordningsförbundet Vänersborg Mellerud, blir det för sista gången. Förbundet har upplösts och Vänersborgs kommun har beslutat att sedan den 1 januari 2022 ingå i det nya Samordningsförbundet Södra Vänern tillsammans med Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp.
Kommunstyrelsen ska diskutera den politiska organisationen under mandatperioden 2023-2026. De styrande partierna vill ha en oförändrad politisk organisation, medan moderaterna vill göra flera förändringar. Jag kan väl se positivt på att M vill avskaffa 2:e vice ordförande i de tre stora nämnderna och att KSAU också ska tas bort. Däremot tycker inte jag att miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden ska slås samman. Vänsterpartiet tänker yrka på att Demokratiberedningen, som moderaterna vill avskaffa, ska få ytterligare ett ansvarsområde – jämställdhet. Det skulle i så fall bli en Demokrati- och jämställdhetsberedning.
Den politiska organisationen avgörs slutligen av kommunfullmäktige.
Två VA-frågor ska beslutas. En handlar om det nya villaområdet på Mariedal Östra och det andra ärendet handlar om en enda fastighet på Nordkroken. Jag tror inte att det är något att bråka om. Det är vad jag förstår omöjligt med enskilda avloppslösningar på Mariedal Östra och de som köper tomter där känner till förutsättningarna. På Nordkroken blir jag dock lite tveksam när jag läser i underlaget:
“Information till berörda fastighetsägare utgår från Kretslopp och vatten efter att den politiska beslutsprocessen inletts med beslut i samhällsbyggnadsnämnden.”
Det är flera detaljplaner som kommunstyrelsen ska yttra sig om, kvarteret Jullen på Sanden, Ursands camping, slussområdet vid Karls Grav samt Hamngatan och Järnvägsbacken.
Vid Ursand innebär detaljplaneändringen att en utökning medges av övernattningsstugor och servicebyggnader inom delar av campingen. I ett senare skede kommer bryggor och konferensanläggning att få anläggas vid vattnet. Det blir tillåtet med servicebyggnad och tömningsmöjligheter för båttoaletter vid Grönviks småbåtshamn och hamnen i Grönvik bedöms kunna utvidgas mot norr. Den kommunala parkeringsplatsen får utökas i anslutning till campingen.
Personligen är jag positiv till förändringarna. Campingen lockar oerhört många gäster och den betyder mycket för Vänersborg och kommunens näringsliv. Man kan väl dock ha en del åsikter om varför det går så fort när Bert Karlsson kontaktar kommunen och önskar något, medan motsatsen gäller för Magnus Larsson i Sikhall…
Mellan ICA Kvantum och hamnkanalen ligger kv Jullen. Det här området ska bebyggas med flerbostadshus och det ska finnas möjlighet till centrumverksamhet i entréplan.
“Byggnader i 4-13 våningar möjliggör omkring 130 bostäder.”
13 våningar är väldigt högt… Det står också i underlaget att:
“Planens genomförande innebär att barn och unga får möjlighet att växa upp i centrala Vänersborg med närhet till skola…”
Jag ska nog passa på att påminna KS om att Henrik Josten (M) och jag hade en gemensam protokollsanteckning i barn- och utbildningsnämnden när detaljplanen behandlades. Vi menade att en förutsättning för en stadsdel på Sanden är att Norra skolan finns kvar. (Se “BUN (14/2): V+M agerar gemensamt!”.) Josten och jag har också skrivit var sin motion om Norra skolan. För, om inte Norra skolan… Vad annars menas med “närhet till skolan”?
Styrelsens ledamöter ska få information om den fördjupade översiktsplanen Vänersborg-Vargön och även om råvattenledningen från Vänern till Trollhättan och Uddevalla. Den planeras nu att gå från strax norr om Gardesanna på Vänersnäs och genom Lilleskogsdalen mellan bergen. Jag undrar om inte Benny Augustsson (S) och Dan Nyberg (S) tycker att trollhättebor är konstiga – ta dricksvatten från Vänern när invånarna på Vänersnäs håller på att förgifta hela sjön med sina enskilda avlopp… Och så en tanke – kan det finnas en möjlighet att i sammanhanget ta upp frågan om en cykelväg “ovanpå” ledningarna genom Lilleskogsdalen? Eller kanske en ”naturstig”?
I sommar ska kommunen öka sin närvaro och sitt engagemang på Sanden. Det hände ju en del i området förra sommaren, som inte var så positivt. Förslaget är att 395.000 kr ska användas till trygghetsskapande åtgärder och aktiviteter mot brottslighet.
Pontus Gläntegård (V) och jag lämnade förra året in en motion om att kommunen borde avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts. Helt oberoende av oss gjorde Gunnar Lidell (M) samma sak. (Se “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.) Förslaget är nu att motionerna ska bifallas på denna punkt. Däremot vill inte kommunen att beslutet ska gälla retroaktivt. Och det har jag svårt att förstå. Det kan i princip innebära att någon kan få betala denna orättvisa avgift från december förra året eller april innevarande år. Det vore absurt.
I Kommunallagen 2 kap 4 § står det:
“Kommuner och regioner får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna.”
Retroaktiviteten i detta fall vore till fördel för kommuninvånarna…
Kommunstyrelsen ska föreslå att kommunfullmäktige ska avslå ett medborgarförslag om “införande av anropsstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen”. Jag tänkte inte bråka om det, men jag tycker nog att argumentationen för avslaget kunde varit lite mer utvecklad. Hur mycket skulle t ex medborgarförslaget kosta om det genomfördes? I Uddevalla tycker de att servicen är värd kostnaderna. Och Paul Åkerlund (S) i Trollhättan skrev nyligen i en insändare att han ville återinföra Flexlinjen! (Se TTELA “Vi tar fajt för servicelinjerna!”.) Har kommunen förresten frågat vad Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för funktionshinderfrågor tycker?
Det blir som sagt ett långt möte, men det finns fortfarande ett intressant ärende kvar – “medborgarförslag om trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångsställe vid
Rånnum skola i Vargön”. (Se t ex “Övergångsstället vid Rånnum skola”.) Ett av tre krav på åtgärder får bifall, de andra två avslås. Det ska sättas upp ett blinkande varningssystem. Jag är inte riktigt nöjd, jag skulle vilja att kommunen också sätter upp någon typ av lämplig, låg LED-lyktstolpe på varje sida av övergångsstället. Det här ska kommunfullmäktige så småningom besluta om, så det finns läge att återkomma.
På onsdagskvällen efter KS-sammanträdet, kl 18.00, går årets första kommunala valdebatt av stapeln. Det händer på Sundalsgården i Sundals Ryr.
PS. Idag hade direktionen i Kunskapsförbundet Väst sammanträde. Lutz Rininsland (V) och jag var självklart på plats. Mötet hölls på det nyrenoverade Magnus Åbergsgymnasiet. Du kan läsa om den fantastiska skolan här, ”Imponerande, stort grattis”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer