Arkiv
Gnissel och buller i Väne Ryr
Det finns stora politiska frågor i kommunen och det finns små. Det finns frågor som berör många kommuninvånare och det finns frågor som berör endast några få.
För ett tag sedan skrev jag en blogg om min motion angående tågstopp i Brålanda (se här). Den berör ganska många personer. Motionen snabbehandlades dock inte, som Axelssons och min motion om kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring (se här). Den var kanske inte lika viktig…
I motionen om tågstoppet nämnde jag att Brålanda Företagarförening också skrev, i ett svar till kommunen, om andra tätorter i kommunen som Frändefors och Väne Ryr. Företagarföreningen skrev bland annat om att krav på åtgärder mot buller och vibrationer måste ingå i kommunens samhällsplanering. Det gällde både i befintliga lägen för vägar/järnvägar och nya sträckor.
Buller och vibrationer berör i regel ett förhållandevis litet antal personer. Vilket emellertid inte gör problemen mindre för dem.
I Väne Ryr går järnvägen rätt igenom det lilla samhället. Det är tågen mellan Öxnered och Uddevalla som passerar här. Och det är inte bara persontåg som passerar utan också ett antal godståg till t ex hamnen i Uddevalla. En del godståg transporterar dessutom tankar med farligt innehåll, t ex frätande vätskor och gas mm. Det passerar även en del servicetåg, företrädesvis på nätterna, precis som flera godståg för övrigt…
På sina håll ligger järnvägen högt i förhållande till bebyggelsen och det innebär att det saknas dämpning av ljudet från vegetationen. Det finns också ett förbipasserande spår ca 20-30 meter från en del av husen. Där stannar godstågen så att passagerartågen kan 
passera. Behöver man säga att det blir en hel del extra gnissel och oljud när ibland dubbla diesellok med 30-40 tungt lastade vagnar bromsar in och stannar för att sedan starta igen?
Järnvägen ligger också mindre än ett stenkast från skolan i Väne Ryr – där godståg och persontåg dundrar förbi i 100-120 km/h.
Om du vill se – och höra – detta godståg: KLICKA HÄR! (Jag lovar, det hörs ännu värre i verkligheten än på filmen!!)
Dessutom finns det planer för en större trafikmängd på denna sträcka med både mer trafik och högre hastigheter.
Naturligtvis upplever de boende vid järnvägen stora problem med bullret och skakningarna. De störs hela tiden och de vaknar upp en 3-4 gånger nästan varje natt. Någon eller några har vänt sig både till Trafikverket och kommunen.
De får ingen förståelse.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen på Vänersborgs kommun skriver i dagarna till en av de boende i Väne Ryr:
”Enligt bullerberäkningskartor och Trafikverkets uppgifter om trafikfrekvens nattetid ligger bullervärdena för din fastighet under de riktvärden, som i Infrastrukturpropositionen (1996/97:53) anges som nivåer för att vidta åtgärder.”
Här är det inte fråga från kommunens sida om att lyssna på de boende eller att komma dit och lyssna på plats. Istället hänvisar miljö och hälsa till teoretiska ”bullerberäkningskartor”, som t ex inte tar hänsyn till förbipasseringarna.
Miljö och hälsa skriver också:
”Enligt trafikverket uppgår de nattliga transporterna till tre transporter per dygn.”
Det är alltså, enligt de riktlinjer som miljö och hälsa följer, helt ok att de boende längs järnvägen vaknar tre gånger per natt… Jag undrar om Per Sjödahl, miljöpartistisk ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, skulle acceptera det för egen del… Eller de andra politikerna i nämnden. Eller tjänstemännen på förvaltningen.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen skriver vidare vad som gäller:
”Enligt riktvärdena för befintlig bebyggelse, som anges i Trafikverkets riktlinjer för buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg, bör åtgärder prioriteras för bostäder där bullernivån utomhus vid fasad överskrider 65 dBA ekvivalent ljudnivå (ekvivalent ljudnivå är ett mått på medelljudnivån under en tidsperiod; min anm). Inomhus bör ljudnivåerna inte överskrida 40 dBA ekvivalent nivå och nattetid (22-06) bör de inte överstiga 55 dBA maximal nivå fler än fem gånger per natt. Enligt kommunens bullerberäkningskartor är bullernivå utomhus, vid din fasad, 51 dBA ekvivalent nivå och 77 dBA maximal nivå. Bostadsfasaden antas ge bullerreducering med 30 dBA.”
Notera att det i motiveringen, återigen, handlar om kommunens bullerberäkningskartor, dvs teoretiska beräkningar, och att bostadsfasaden antas, miljö och hälsa antar alltså, man vet inte riktigt, att bostadsfasaden reducerar bullret med 30 dBA.
Miljö och hälsa drar följaktligen följande slutsats utifrån sina motiveringar:
”Vi bedömer att bullernivåerna vid din fastighet understiger de nivåer som enligt Trafikverket är föremål för åtgärder från statens sida.”
Visst finns det en tydlig osäkerhet också i användningen av ordet ”bedömer”…?
Jag blir lite osäker på siffrorna som miljö och hälsa anger. När jag söker på nätet så hittar jag nämligen en sammanfattning som Socialstyrelsen har gjort för bullernivåerna utifrån infrastrukturpropositionen.
Socialstyrelsen skriver (2008, se här):
”Riksdagen har i samband med infrastrukturpropositionen fastställt riktvärden för trafikbuller från väg, järnväg och flyg:
- 30 dBA ekvivalentnivå inomhus.
- 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid.
- 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). För flygbuller gäller 55 dBA FBN ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). För järnvägsbuller gäller 60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.
- 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.”
Socialstyrelsen skriver 30 dBA inomhus och inte 40 dBA som miljö och hälsa skriver, inte 55 dBA inomhus nattetid som miljö och hälsa skriver utan 45 dBA och inte 65 dBA 
utomhus vid fasad (miljö och hälsa) utan 55 dBA. Socialstyrelsens uppgifter bekräftas även på Trafikverkets hemsida (se här).
Den senare uppgiften hittar man också i en senare förordning, från 2015 (Förordning [2015:216]), om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Varför hänvisar inte miljö och hälsa till denna, utan till Infrastrukturpropositionen från 1996/97 – en betydligt äldre ”publikation”?
I förordningen för 2015 står det:
”Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad”
Det kanske finns någon naturligt förklaring till de olika uppgifterna. Det kan vara slarv, det kan vara skrivfel, det kan vara något annat… Jag kan naturligtvis också ha missat något.
Gränsen för buller utomhus vid fastighetens fasad ifråga beräknas av kommunen till 51 dBA, gränsen går vid 55 dBA. Så visst kan väl kommunen två sina händer. Om den verkligen hade varit där och mätt och inte gjort en teoretisk beräkning… Kan jag tycka. Precis som bullret inomhus.
Miljö och hälsa skriver:
”Bostadsfasaden antas ge bullerreducering med 30 dBA.”
51 dBA utomhus enligt kommunens teoretiska beräkningar och ett antagande att bostadsfasaden reducerar bullret med 30 dBA. Det ska alltså enligt kommunen vara 21 dBA inomhus, dag som natt. Kanske skulle någon tjänsteman eller politiker (varför inte ordförande Sjödahl?) åka dit och lyssna – och kanske till och med ta med sig mätutrustning…
Till sist. I torsdags, den 6 oktober, presenterade infrastrukturminister Anna Johansson (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) en ny infrastrukturproposition. (Se här.) Tyvärr är den ännu inte utlagd på nätet (den blir offentlig när den har överlämnats till riksdagen), så jag vet inte om den innehåller några förändringar av riktvärdena för buller. Jag skrev till en pressekreterare och frågade, men har inte fått något svar.
Kanske borde kommunen vänta in denna proposition innan de ger sitt negativa besked till Väne Ryr-bon…?
Fast jag måste nog säga att kommunen, i vilket fall som helst, åtminstone borde erkänna de problem som de boende upplever och försöka få till stånd en lösning. Eller i varje fall genomföra och bekosta en ljudmätning. Även om det rent formellt är ok att använda teoretiska beräkningar och att det fattas ett antal dBA till gränsvärdena. Det går att vidta relativt enkla och billiga åtgärder för att minska bullret och olägenheterna. Varför t ex inte bygga ett ljuddämpande plank?
Faran med farligt gods så nära bostäder kanske kan bli dyrare att åtgärda…
Kommunen finns faktiskt till för invånarna och inte tvärtom.
Solvarm i Sikhall vs kommunen
Vid Vänerns strand ett par mil norr om kommunhuset i Vänersborg ligger den fridfulla lilla byn Sikhall.
En kväll några veckor före det politiska sommaruppehållet, den 20 maj 2015, hamnade Sikhall tillfälligtvis i händelsernas centrum. Kommunfullmäktige i Vänersborg beslutade nämligen att:
”införa verksamhetsområde för VA, vatten och spillvatten, etapp 6 för Sikhall södra i Vänersborgs kommun.”
Och med detta beslut så blev inte sommaren riktigt som det var tänkt, i varje fall inte för en av familjerna på Sikhall.
Detta är berättelsen om kampen mellan familjen Solvarm och Vänersborgs kommun.
Ett verksamhetsområde är enligt lagen om ”allmänna vattentjänster” (2006:412):
”det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän va-anläggning”
I ett verksamhetsområde är kommunen huvudman och fullmäktiges beslut innebar att de boende i södra Sikhall ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Jag var själv med om att fatta beslutet i fullmäktige.
Självklart är varje ledamot i fullmäktige skyldig att läsa handlingarna och sätta sig in i dem – och det försöker jag också efter bästa förmåga att göra. Men ibland när det är så att säga mer ”tekniska” beslut så förutsätter man som ledamot att allt är i sin ordning och att kommunen har fört samtal och är överens med de invånare som beslutet gäller. Det är ju omöjligt att jag som fullmäktigeledamot till exempel skulle ringa alla de personer som ska ingå i ett verksamhetsområde och fråga om allt är ok.
Nu var inte detta beslut, som jag var med och fattade, helt ok.
Det finns nämligen en fastighet i Sikhall som inte är som alla andra fastigheter. Huset sticker ut från mängden på ett ganska iögonfallande sätt. Det är ett stort växthus på 300 kvadratmeter. Och i det huset finns ytterligare ett hus – ett 145 kvadratmeter stort knuttimrat trähus.
Det är familjen Solvarms hus.
Solvarms hus ligger i Sikhall Södra och ska ingå i det nya verksamhetsområdet. Det beslutade fullmäktige.
Familjen Solvarm överklagade kommunfullmäktiges beslut. I överklagandet står det:
”Vi har på Sikhall eget enskilt avloppssystem med näringsåtervinning i integrerat växthus=eget kretslopp. Sonderingar så långt ger att vårt kretslopps-system är bättre än kommunens system för att uppfylla regler och lagkrav (Miljöbalken). Eftersom vi har välfungerande brunn och eget kretslopps-system ser vi inte teknisk, miljömässig eller ekonomisk anledning att ansluta vår fastighet till detta verksamhetsområde. Det känns som en sämre lösning ur alla ovanstående aspekter = orimligt.”
Solvarms hus är ett naturhus. De använder sig själva av en definition av Bent Warne:
”Naturhus – varje byggnad som berikar utan att förstöra, plundra och förgifta.”
Solvarm beskriver sitt hus:
”Naturhus är ett helhetskoncept som i tre delar består av: klimatskal, bostadsdel och kretslopp. Naturhus medför låg energiförbrukning och ekologi i praktiken. 
Kretsloppssystemet möjliggör självförsörjning av frukt och grönsaker. Människan omges av naturliga material.”
Kretslopp innebär bland annat att avloppsvatten går igenom en trekammarbrunn och sedan upp till de planterade växter som finns i växthuset.
Det finns en mängd funktioner och fantastiska lösningar i huset. Du kan läsa mera här:
Det finns bara tre naturhus i hela Sverige. Det betyder att många gör studiebesök i huset (vi pratar om tusentals besökare), att huset uppmärksammas i media (t ex TV) och att familjemedlemmar blir anlitade som föreläsare. Så är Anders Solvarm inbjuden av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin för att medverka i ett symposium kring ”smart urbant boende”.
Solvarm hävdar mycket bestämt i sitt överklagande till Förvaltningsrätten att kommunens VA-lösning är sämre än den som redan finns på fastigheten.
”Vi hävdar att kommunen inte visat att deras avlopps-reningsystem är ett fungerande kretslopps-system i ordets betydelse av att näringen återförs till odling. Vi anser att kommunens avloppsrenings-system är sämre än vårt avseende miljöhänsyn, verklig prestanda, säkerhet, hållbarhet, flexibilitet och ekonomi.”
Och det försöker också Solvarm bevisa i sin överklagan till Förvaltningsrätten.
Och tänk, jag inte bara tror att Solvarm har rätt – jag är helt övertygad. Även om det, vad jag förstår, finns en brist i Solvarms system – fekaliehanteringen. (Fekalier = bajs, skit, avföring). Huset är än så länge med i den kommunala slamtömningen.
Det kan vara detta som kommunen menar i sitt yttrande när den skriver:
”Fastigheten Sikhall 1:20 är i behov av vattentjänster vilket är ostridigt.”
Även om kommunen inte utvecklar detta. Eller skriver något om huruvida frågan har diskuterats med Solvarm.
Solvarm skriver också i sin överklagan till Förvaltningsrätten att kommunens avgift för anslutning till kommunens VA är oskäligt högt (168.392 kr). Solvarm undrar också om utbyggnaden av kommunens avloppsnät uppe i Dalsland verkligen sker enligt lagen om offentlig upphandling.
”Det verkar som om kommunen lutar sig på att ha ett ’partnering-avtal’ med Skanska.”
Jag har begärt ut alla handlingar, och fått dem, kring det här sista. Men det ligger lite utanför denna blogg, och även utanför kommunstyrelsens hantering av ärendet.
I morgon, onsdag, ska alltså kommunstyrelsen ta ställning till ett yttrande som kommunen ska avge till Förvaltningsrätten med anledning av Solvarms överklagan av kommunfullmäktiges beslut.
Som vanligt har Förvaltningsrätten bara tittat på det formella. Kommunen skriver i sitt yttrande:
”Förevarande mål är en laglighetsprövning … vilket innebär att det är endast beslutets laglighet och inte dess lämplighet som kan prövas.”
Rätten tittar alltså bara på om beslutet har tillkommit i laga ordning – Förvaltningsrätten visar inget intresse för beslutets innehåll… Inte nu heller.
Jag har själv varit med om samma sak när jag överklagade fullmäktiges beslut att inte ge mig ansvarsfrihet i samband med arenaskandalen. (Jag hade ju vid upprepade tillfällen röstat nej till arenaprojektet.) Även då gömde sig juristerna i Förvaltningsrätten bakom det formella, om beslutet hade tillkommit i laga ordning. Vilket gör en enskild invånare, och politiker, totalt rättslös – kommunen kan fatta vilka vansinniga beslut som helst, bara det har skett formellt rätt. Fast bara ibland. Det har funnits tillfällen då Förvaltningsrätten faktiskt har tittat på innehållet i ett beslut. Och då blir överklaganden beroende av Förvaltningsrättens goda vilja. Tycks det. Jag har då aldrig sett någon logik. (Här kan du läsa om min kamp mot domstolarna och bristen på sunt förnuft – klicka här.)
Även om Förvaltningsrätten ”bara” tittar på det formella så finns det mycket kring detta att ta ställning till. Solvarm räknar upp en mängd paragrafer i flera lagar och anför mängder med citat från ett antal rapporter som de menar ger dem rätt att stå utanför verksamhetsområdet:
- Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:1 ”Vägledning och exempel för effektiv tillsyn av små avlopp”
- Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster. Ett handläggarstöd för länsstyrelserna.
- Lag om allmänna vattentjänster.
- Miljöbalken.
- Kommunallagen.
Flera av de av Solvarm anförda ”undantagsparagraferna” ser onekligen tunga ut. I varje fall för en juridisk amatör. Solvarm tolkar själv de anförda källorna:
”Om vi kan visa att vi har en VA-anläggning som är lika bra eller bättre än kommunens så kan inte kommunen kräva tvångsanslutning till kommunens verksamhetsområde.”
Och det är nog ganska sannolikt att naturhuset har ett system som är bättre än kommunens… Det vill Solvarm också få mer tid på sig att bevisa:
”Nu vill kommunen påtvinga oss ett odifferentierat, oflexibelt, dyrt, teknikkrävande och omodernt avlopps-system utan återföring av näring till odlingar = ofullständigt, ej kretsloppsanpassat. Vi anser detta oacceptabelt och påbörjar därför avancerade mätningar för att verifiera vårt system i en rapport.”
Solvarm anser att de har rätt till skälig tid för att visa att deras anläggning uppfyller samhällets krav och målsättningar för kretsloppsanpassning. Solvarm vill ha möjlighet att lämna en rapport om detta hösten 2016.
Men redan imorgon, den 26 augusti 2015, ska alltså kommunstyrelsen behandla kommunens yttrande till Förvaltningsrätten på Solvarms överklagande.
I beslutsförslaget tycks kommunen mer eller mindre ”vifta bort” Solvarms exempel och undantagsparagrafer. De kommenteras ofta överhuvudtaget inte. Det tycks inte finnas några undantag i lagstiftningen om kommunen får bestämma… Istället kör kommunen med det generella perspektivet. (Artilleriet höll jag på att skriva.) Kommunen skriver mest om självklarheter, varför det behövs ett verksamhetsområde i Sikhall Södra överhuvudtaget – rent allmänt. Och det är det ingen som ifrågasätter, inte heller Solvarm.
För att ta ett exempel, den enligt mitt amatörmässiga förmenande absolut tyngsta lagparagrafen i sammanhanget. Jag tänker på 9 § i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Kommunen kommenterar denna viktiga paragraf i lagen på följande sätt:
”Varken bestämmelsens utformning eller förarbetena till vattentjänstlagen ger stöd för att en fastighetsägare med åberopande av 9 § skulle kunna föra talan om inskränkning av ett av kommunen beslutat verksamhetsområdet.”
No more, no less.
Kommunen diskuterar alltså inte sakfrågan. Och ska jag vara ärlig, så vet jag överhuvudtaget inte vad kommunen diskuterar – och menar med sin kommentar. Är det någon juridisk spetsfundighet gömd här, typ, ja vad då, att verksamhetsområdet redan är beslutat?
Vem som har rätt, ska inte jag avgöra. Det kan jag inte avgöra. Det krävs jurister och sakkunniga på Förvaltningsrätten för att göra det. Men imorgon ska alltså kommunstyrelsen diskutera och rösta om kommunens yttrande till Förvaltningsrätten.
Kanske blir det en juridisk diskussion redan då, bland politiker. (Dock inte av mig, eftersom jag inte sitter i kommunstyrelsen.) Det ska förresten bli särskilt intressant att höra vad miljöpartiets representanter kommer att säga i frågan.
Kommunen menar i sitt yttrande förresten att överklagandet till Förvaltningsrätten endast gäller frågan om verksamhetsområde – inte avgiftsfrågan.
Kommunen skriver:
”Det kan dock anföras att enbart förhållandet att huvudmannen byggt ut den allmänna va-anläggningen i ett område medför inte automatisk att fastigheterna där kan avgift debiteras. Avgiftsskyldigheten ska i princip vara motiverad av den enskilda fastighetens behov av de vattentjänster som erbjuds.”
Kanske kan denna inställning utgöra grunden för en kompromiss?
När det gäller verksamhetsområden undrar jag för övrigt lite om hur gränserna dras. Hur bestäms ”detaljgränsen” när ett verksamhetsområde ritas upp av kommunen? Det känns nämligen ibland, i undantagsfall kanske, men ändå, som om det kan bli lite godtyckligt, att slumpen har en viss betydelse.
Tänk om verksamhetsområdesgränsen hade ritats så att Solvarms hus hade hamnat utanför verksamhetsområdet. Då hade det inte blivit någon konflikt. Och alla hade varit nöjda. I varje fall Solvarm.
Sedan kan jag inte förstå varför det alltid ska bli så många konflikter mellan Vänersborgs kommun och dess invånare. Hur svårt är det egentligen att lyfta luren och komma överens? Eller är det kanske lite ödmjukhet som saknas?
I det här fallet känns det som om parterna borde befinna sig nära varandra och att en lösning borde vara inom räckhåll. Båda har ju egentligen samma mål – att värna naturen och kanske i synnerhet att skydda Vänern från bland annat smittämnen, kemikalier och övergödning.
Solvarms naturhus har ett system som är bättre än kommunens. Kanske skulle kommunen istället dra lärdom av Solvarms erfarenheter och implementera åtminstone några av dem i sitt VA-arbete?
Jag kan inte heller låta bli att lägga en helt annan aspekt på konflikten. Solvarms naturhus har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Ska Vänersborgs kommun inte vara stolt över detta utan istället ”förstöra”? Tänk vilken oerhörd prestigeförlust det skulle bli för kommunen om Solvarm berättar i tidningar, TV och på universitet att han och familjen har fått lägga ner sitt naturhus därför att Vänersborgs kommun, samma kommun som byggde arenan, har satt käppar i hjulet.
Gardesanna – också en del! (2/2)
Vänersborgs kommun och dess ”språkrör” Miljö- och Hälsoskyddsnämnden tycker att VA-frågan vid Gardesanna är tillfredsställande löst.
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden sammanfattar VA-läget på Gardesanna:
”Dagens avloppssituation bedöms inte som undermålig. … Utifrån områdets karaktär och med den belastning från avlopp som finns och som nämnden medgett så bedömer nämnden att inga ytterligare lösningar för VA krävs ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.”
De boende däremot tycker inte att VA-frågan är löst. De skriver till Länsstyrelsen, som sammanfattar:
”… i början på 1980-talet härjade bakterier i badvattnet i området kring Gaddessanda vilket gjorde att många blev magsjuka. Sedan dess finns problem med alger och vissa år har det varit så omfattande att badförbud har rått. De flesta husen är uppförda på 1930- och 1940-talet och ett stort antal saknar anordningar för vatten och avlopp. Under åren som gått har stugägare gjort hemmasnickrade lösningar på sina avloppsproblem. Dricksvattenförsörjningen sker med enskilda brunnar och vattenkvalitén varierar kraftigt. Problem finns med järn, fluor, klorider och metangas.”
Ord står liksom mot ord. Men de boende, det handlar till övervägande del av sommarstugeägare, litar av någon anledning mer på sina egna erfarenheter och sinnen, typ syn, smak och lukt, än på Miljö och Hälsas mätningar.
På sikt anser Miljö och Hälsa emellertid, tillsammans med Samhällsbyggnadsnämnden och Byggnadsnämnden, att det behöver göras något. År 2011 skrev nämnderna:
”I detta specifika område måste Vänersborgs kommun snarast hitta en lösning. Att aktivt medverka till en lösning tillsammans med de boende i området är av vikt. En lösning kan vara en gemensamhetsanläggning. Och där man gör om området till ett VA-område.”
Men med detta skrivet, så händer inget…
Och när Länsstyrelsen med all sannolikhet kommer att ”ge order” till kommunen att det ska hända något före 2019 års utgång, reagerar kommunen för att tidplanen är för snäv… (Se bloggen ”Gardesanna – också en del?”, där jag redogör för hur kommunen reagerar kraftfullt negativt på att Länsstyrelsen vill tvinga kommunen att fixa VA-frågorna före 2019.)
Och innan kommunen behagar ta tag i frågan så ska inga andra heller få göra det… (För det behövs ju inte…)
Det är ju bra som det är just nu typ. Och då behövs det inga fler eller nya avloppsanläggningar överhuvudtaget. (Fast en lösning måste hittas snarast…)
Om någon utläser motsägelser i Miljö och hälsas resonemang torde det vara en ren tillfällighet…
Det tycks som om Miljö- och Hälsoskyddsnämnden resonerar som så, att byggs avloppsanläggningarna ut i enskild regi och blir bättre, så innebär det att fler människor vistas på Gardesanna och under allt längre tid. Och det kan inte tillåtas.
Det är svårt att upprätthålla en sådan ordning. Många människor vill faktiskt både bo, vara och vistas i sina stugor så mycket som möjligt. Och de boende ser tydligen problem med avloppsfrågan. Och naturligtvis vill inte sommarstugeägarna bo vid en badplats som är förorenad. Flera husägare har därför, som sagt, ansökt om att få lösa avloppsfrågan på egen hand. De har ansökt om tillstånd att själva ordna egna avloppsanläggningar.
Jag har tittat på några ansökningar, ansökningar som har bollats fram och tillbaka mellan Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden. Ibland har också Länsstyrelsen varit med på ett hörn (beslut har överklagats).
Men alltid… Miljö och Hälsa skriver:
”…några tillstånd till enskilda avloppsanläggningar ges inte i området sedan några år tillbaka…”
Och så är det. Inga enskilda får tillstånd att lösa problemen på egen hand. Miljö och Hälsa (och Byggnadsnämnden) ser ju inga problem. Med VA-situationen… Miljö och Hälsa (och Byggnadsnämnden) ser bara problem. Med enskilda avloppslösningar…
Några protokollsutdrag från Miljö och Hälsa och Byggnadsnämnden:
- ”En avloppsanläggning innebär inte en total reduktion av näringsämnen och smittämnen.”
- ”Bakgrunden till detta är att badvattnets kvalitet samt dricksvattenkvalitet i befintliga och framtida dricksvattentäkter måste skyddas.”
- ”Godkännande av den här anläggningen skulle kunna leda till att fler liknande anläggningar anläggs och den totala belastningen på badvattenkvalitet och grundvatten riskerar att bli för hög.”
- ”Det finns inte någon utredning utförd av expertis av hur avloppsfrågan kan lösas för Gaddessanda samt vilka miljö- och hälsoeffekter detta får. Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör bedömningen att det ändå finns tillräckligt underlag för att ansökan bör avslås på grund av områdets tätbebyggelse och dess känslighet gällande badvatten och grundvatten.”
- ”Anläggningen kan dessutom om den utförs riskera att förhindra framtida större avloppslösningar om dessa har avrinning till samma vik.”
- ”det finns stor risk för olägenhet för människors hälsa om flera anläggningar av detta slag tillåts inom området”
- ”Bedömningen har gjorts utifrån att principen lika fall behandlas lika gäller och att ett tillstånd kan leda till att flera liknande anläggningar anläggs inom området Gaddessanda.”
- ”Lösningen på avloppsfrågan måste vara en hög hållbarhet för framtida boende och miljö. Man måste också ha ett rättviseperspektiv vid bedömningen av enskilda ärenden, så alla sökande tryggas en likvärdig behandling.”
Det tycks som att kommunen hela tiden resonerar som att det blir sämre om nya avloppsanläggningar byggs. Jag förstår inte det. Nya avloppsanläggningar måste väl ändå innebära att avloppssituationen blir bättre?
James Bucci (V) ser tydligen inte heller problemet. Bucci skriver i sin reservation från det senaste sammanträdet i Samhällsbyggnadsnämnden:
”Det är en gåta för mig att min kommun, som har ett uttalat mål att bättra på servicekänslan till sina invånare, säger nej till utveckling i kommunen istället för att godkänna enskilda VA-lösningar som skulle klara reningskraven och minska utsläppen av skadliga ämnen till vattendrag.”
Kommunens inställning är oförståelig. De boende är villiga att bygga avloppsanläggningar för egna pengar. De är dessutom villiga att skriva av sina nyinvesteringar i de egna anläggningarna när den kommunala VA-lösningen väl är framme. Det finns vad jag förstår inte heller något som hindrar att kommunen skriver ett avtal med stugägarna om att de ska ansluta sig till det kommunala VA-nätet när det byggs ut. Någon gång efter 2021 om kommunen får som den vill…
Som jag ser det har kommunen inget att förlora. Kommunen har allt att vinna. Precis som sommarstugeägarna.
James Bucci:
”Och under tiden får människor inte sina bygglov trots att de kan prestera egna VA-lösningar som skulle ha varit godkända i en normal fungerande kommun.”
Grönköping?
.
PS. Detta var del 2. Den första delen hittar du här: ”Gardesanna – också en del? (1/2)”.
Gardesanna – också en del? (1/2)
Det handlar mycket om badplatser i Vänersborg just nu – Ursand, Sikhall och Nordkroken. Men om en av Sveriges allra populäraste badplatser har jag inte skrivit om.
Än…
James Bucci (V) skrev två reservationer på Samhällsbyggnadsnämndens senaste sammanträde. Den ena handlade om revisorernas kritik av Bo Carlsson (C) och det beslut som nämnden tog. (Se ”Bo Carlsson utan ansvar?”.) Den andra reservationen handlade om Gaddesanda. Vänersborgs fjärde stora badplats. Eller första – beroende på hur man ser på det…
Det heter tydligen Gaddesanda i kommunkretsar. (Ibland tom. med två ”s”!) Kanske står det så på någon karta. Men som gammal vänersborgare bär det 
emot att skriva och säga det. Folk i Vargön och Vänersborg har alltid sagt Gardesanna – talspråk ”Gardis”… Det sägs för övrigt att namnet kommer från Magnus Gabriel De la Gardie… (Det händer också att kommunen skriver ”rätt” – se ”Gardesanna i topp i Sverige”.)
Hur som helst.
James Buccis reservation var ganska ”tuff”.
”Min läsning av yttrandet gav mig en känsla av en tjänsteskrivelse med en ton som var tuff och ifrågasättande. Delar av skrivelsen kunde jag instämma i medan andra delar ville jag ta avstånd från, delar där jag upplever att kommunen visar en ovilja till lösningar … Med hänvisning till detta ärende och även vissa andra VA ärenden finner jag en avsmak för det moment 22 som kommunen väljer att försätta vissa av sina invånare i.”
Bucci avslutar sin reservation:
”Snacka om Grönköping.”
Naturligtvis blev jag intresserad av vad som föranledde Buccis bestämda åsikter och hårda ord. Min och vänersborgarnas erfarenhet säger ju att Bucci alltid vet vad han pratar om.
Ärendet som var uppe i Samhällsbyggnadsnämnden handlade om VA (=vatten och avlopp) ute på Gardesanna. Länsstyrelsen fick den 9 februari 2012 ett brev från husägare i området. Husägarna begärde att Länsstyrelsen prövade kommunens ansvar enligt ”Lagen om allmänna vattentjänster” att tillhandahålla vatten och avlopp i området.
Länsstyrelsen begärde in yttrande från kommunen och Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Sedan fick också de boende i Gardesanna en chans yttra sig om kommunens yttranden.
Det visade sig att kommunen inte vill ta i frågan om VA ute på Gardesanna…
Det är svårt att greppa kommunens och Miljö- och Hälsoskyddsnämndens resonemang…
Miljö- och Hälsoskyddsnämnden skriver att det handlar om sammanlagt drygt 50 hus.
”Enligt handlingar på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har 9-10 hus en avloppsanläggning som har tillstånd.”
Det betyder att 80 % av de boende i området inte har godkänd avloppsanläggning. MH (=Miljö- och Hälsoskyddsnämnden) skriver om de hus som har tillstånd:
”Typ och ålder på anläggningarna varierar. … De avloppsanläggningar som har godkänts av miljö- och hälsoskyddsnämnden är i de flesta fall enkla sommaranläggningar, så kallade resorptioner. Dessa är inte dimensionerade för ett spillvattenflöde från ett hushåll med modern standard eller permanentboende.”
Visst låter det som om det är oerhört viktigt att VA-nätet snarast byggs ut och moderniseras? Av kommunen eller av stugägarna själva. Nä, det är tydligen inte så enkelt. MH igen:
”…några tillstånd till enskilda avloppsanläggningar ges inte i området sedan några år tillbaka…”
Öhhh… Varför då…?
Miljö och Hälsa sammanfattar VA-läget på Gardesanna:
”Dagens avloppssituation bedöms inte som undermålig. … Utifrån områdets karaktär och med den belastning från avlopp som finns och som nämnden medgett så bedömer nämnden att inga ytterligare lösningar för VA krävs ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.”
Fast endast 9-10 hus har ”en avloppsanläggning som har tillstånd”…?
MH skriver för övrigt så här om de andra 80%-en:
”Området är ej inventerat i fält så resterande fastigheter har man ingen kännedom om så eventuellt otillåtet nyttjande eller anläggande är okänt.”
Det är svårt att förstå Miljö och Hälsas resonemang. Endast 20% har en godkänd avloppsanläggning som i de flesta fall inte är ”dimensionerade för ett spillvattenflöde från ett hushåll med modern standard eller permanentboende”. Hur det är i resten, dvs 80%, av husen vet man inte. Men ändå säger MH att allt är bra…
Det handlar troligtvis om att kommunen inte vill göra något. Kommunen vill att allt på något sätt ska vara som det alltid har varit… Miljö- och Hälsoskyddsnämnden skriver, utan omsvep:
”Nämnden har varit mycket restriktiv gällande avloppstillstånd…”
Kommunen har bestämt sig. Det ska inte byggas ut något VA.
Hur var nu kommunens nya vision…?
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Bläcket på visionen har knappt torkat innan visionen i praktiken har ändrats:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar (utom Gardesanna), hela livet.”
De boende i området har fått läsa Miljö och Hälsas svar och de har yttrat sig. De håller inte med kommunen. De menar att MH för det första underskattar antalet hus i området. De boende skriver:
”Ca 300-400 meter västerut finns ett liknande område med stort antal byggnader, Ca 100 m i sydlig riktning återfinns ytterligare ca 17 byggnader och i östlig riktning finns ytterligare 50 byggnader, kallat Anundstorp på kartan.”
Dessutom finns det en tendens att sommarstugeägarna utnyttjar sina sommarhus mer än förut, säsongen blir längre och många vistas där på allt fler helger.
Länsstyrelsen återger de boendes synpunkter:
”… i början på 1980-talet härjade bakterier i badvattnet i området kring Gaddessanda vilket gjorde att många blev magsjuka. Sedan dess finns problem med alger och vissa år har det varit så omfattande att badförbud har rått. De flesta husen är uppförda på 1930- och 1940-talet och ett stort antal saknar anordningar för vatten och avlopp. Under åren som gått har stugägare gjort hemmasnickrade lösningar på sina avloppsproblem. Dricksvattenförsörjningen sker med enskilda brunnar och vattenkvaliten varierar kraftigt. Problem finns med järn, fluor, klorider och metangas.”
Miljö och Hälsa har inte sett de problem som beskrivs.
Länsstyrelsen har läst alla yttranden från de boende, Miljö- och Hälsoskyddsnämnden och andra. Länsstyrelsens skriver:
”Kommunen försöker att hålla tillbaka utvecklingen av området genom att inte bevilja bygglov eller ge tillstånd till enskilda avloppsanläggningar.”
”hålla tillbaka utvecklingen”! Det är tungt. Länsstyrelsen ger inte mycket för Vänersborgs nya vision… Texten fortsätter:
”Som husens va-lösningar är utformade och lokaliserade idag är Länsstyrelsens tolkning att dagens belastning är en absolut gräns för vad området tål. Samtidigt finns det önskemål från de boende att vistas där mer.
Länsstyrelsen anser att det finns en betydande risk för förorening av dricksvatten och att det därmed finns behov av en samlad spillvattenlösning för området.”
Och:
”Att de boende inte ska kunna vistas i sina hus i den mån de önskar på grund av begränsad tillgång på vatten och möjlighet till rening av detta kan inte ses som godtagbart.”
Det är ord och inga visor. Och Länsstyrelsen tänker ”slå näven i bordet”. Ur handlingarna:
”Länsstyrelsen har för avsikt att förelägga Vänersborgs kommun att tillse att allmän avloppsanläggning kommer till stånd inom området Gaddesanda. … Vänersborgs kommun ska se till att behovet snarast, dock senast den 31 december 2019 tillgodoses genom en allmän va-anläggning.”
Länsstyrelsen vill dock ge kommunen möjlighet att yttra sig innan den tar sitt beslut.
Det var alltså det här som Samhällsbyggnadsnämnden skulle behandla på det senaste sammanträdet. Några tjänstemän hade satt ihop ett yttrande till Länsstyrelsen. Och det var detta yttrande som James Bucci reagerade mot. Men som Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter i övrigt ställde sig bakom. (Utom en miljöpartist som hade en egen reservation.)
Samhällsbyggnadsnämndens ton är, som Bucci skrev i sin reservation, ”tuff och ifrågasättande”. Nämnden slår inledningsvis fast att den i stort sett är emot alla de slutsatser som Länsstyrelsen drar:
”Kommunen ifrågasätter däremot lämpligheten att anordna Va-anläggning på mark där risk för översvämning finns. Kommunen ifrågasätter även tidplanen, verksamhetsområdets omfattning samt val av nyttighet.”
Samhällsbyggnadsnämnden pekar på översvämningsrisken som ett skäl för att inte ordna en allmän VA-anläggning. Jag undrar vad slutsatsen egentligen blir av denna ståndpunkt. Att alla får flytta därifrån?
Och:
”En utbyggd Va-anläggning kan skapa en förväntan om att få bygga till bostadshusen eller att få avstycka byggnader.”
Och att ge kommuninvånarna förväntningar kan ju inte kommunen bidra till…
Men – är inte ”en utbyggd Va-anläggning” och ”bygga till bostadshusen eller att få avstycka byggnader” två olika saker? Och det är väl VA vi pratar om här?
När det gäller tidplanen, att det ska vara klart 31 dec 2019, menar Samhällsbyggnads att den är omöjlig, eftersom kommunen håller på att bygga ut utefter Dalslandskusten.
Kommunen ifrågasätter också varför det av Länsstyrelsen föreslagna verksamhetsområdet endast omfattar en del av Gardesanna. Eftersom kommunen inte vill bygga ut någonting, så känns det här argumentet inte helt seriöst. Det gör inte heller kommunens sista argument.
”Kommunen ifrågasätter varför länsstyrelsen endast finner ett behov av en samlad spillvattenlösning av området då länsstyrelsen flera gånger i förslaget påtalar problem med dricksvatten…”
Samhällsbyggnads drar slutsatsen att:
”Kommunen finner att en överföringsledning för både vatten och avlopp till den allmänna Va-anläggningen är den enda hållbara lösningen.”
Fast Samhällsbyggnadsnämnden vill inte göra något av det…
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade:
”att ställa sig bakom förvaltningens gemensamma skrivelse daterad 2014-03-11 och överlämna densamma till kommunstyrelsen.”
Vad var det James Bucci skrev:
”Snacka om Grönköping.”
Jag tänker återkomma till Gardesanna. (Se här ”Gardesanna – också en del! (2/2)”.)
BUN 9 dec – Miljö…
Handlingarna för nästa BUN-möte är utskickade. I varje fall de flesta. Som vanligt är det några ärenden där nämnden inte får handlingarna förrän lite senare.
Måndagens Barn- och Ungdomsnämnd tycks vid en första titt på dagordningen handla en hel del om miljö. Den så kallade verksamhetsuppföljningen, då nämnden får information från ”golvet”, inleder mötet. Den handlar denna gång om miljöarbete och hållbar utveckling. Dessutom ska två motioner från Miljöpartiet behandlas, och då handlar det naturligtvis om miljö.
Den första av Miljöpartiets motioner handlar om trådlös kommunikation (wifi). Sjödahl och Isetorp från Miljöpartiet skriver:
”Vi måste ta riskerna med trådlös teknik på allvar.”
De kräver att riskerna utifrån kända fakta ska värderas. Och det gör förvaltningen. Värderar alltså. Och hur gör förvaltningen då? Jo, den kollar naturligtvis de fakta som finns tillgängliga från en statlig myndighet som har hand om just sådana här frågor. Och som värderar fakta på just det här området. I detta fall Strålsäkerhetsmyndigheten. Och så måste det ju vara. Förvaltningen kan ju inte bedriva forskning på egen hand eller välja ut en av 100 forskare typ bara för att hon eller han säger något som man håller med.
Enligt Strålskyddsmyndigheten finns det inga risker med strålning från trådlösa nätverk. Därför skriver förvaltningen också att det inte finns anledning att ändra i rekommendationerna.
Om sedan Strålsäkerhetsmyndigheten har rätt, det kan väl diskuteras. Jag själv hyser, likt Isetorp och Sjödahl, vissa betänkligheter eller farhågor kring all den strålning som omger oss 24 timmar om dygnet. Men nu säger den ”etablerade vetenskapen” att det inte finns några risker. Så då får vi väl lita på det…
Paret Sjödahl och Isetorp har också motionerat om att ge barnen en giftfri vardag. Och vem vill inte det? Vem vill ge barnen en giftig vardag?
I motionen föreslås att:
”kommunens samtliga förskolor ska göras fria från miljögifter.”
Och detta är aktuellt. Senast igår redovisade Naturskyddsföreningen en undersökning om gifterna i förskolan. (En undersökning som har pågått en tid och som säkert inspirerade våra kära miljöpartister till sin motion.)
Förvaltningen skriver:
”Barn- och Ungdomsnämnden stödjer motionens intentioner. Kända miljögifter ska undvikas, särskilt i miljöer där barn kan utsättas. Försiktighetsprincipen bör råda.”
Förvaltningen kan dock inte hålla med motionärerna när de skriver:
”Endast produkter som är bevisat säkra ska användas.”
Barn- och Ungdomsförvaltningen anser att det är omöjligt att presentera:
”bevis för samtliga ämnens ofarlighet eller i vilka koncentrationer de är helt ofarliga.”
Förvaltningen har säkert helt rätt. Men kanske skulle den ha haft en källhänvisning här.
Det sägs inte så mycket om mat i motionen – mer än att barnen bör få en högre andel ekologisk mat. Även Naturskyddsföreningen tar i sin färska undersökning upp detta:
”Maxa ekomaten
Ju mer ekologisk mat barnen får desto bättre. Ekomaten innehåller mindre rester från bekämpningsmedel.”
Det är ju ganska självklart att ingen vill ha bekämpningsmedel i maten, men att hänvisa bara till ekologiskt skymmer sikten för en del andra problem. Ekologisk mat är förhållandevis dyr. Om kommunen konsekvent köper in det till skolor och servicehem, så blir det automatiskt en mindre mängd mat som köps in totalt. Eftersom pengarna inte räcker. Vilket betyder att barnen får t ex mindre portioner eller mindre med fisk och kött.
En sak som förvånar mig är att inte Miljöpartiet eller Naturskyddsföreningen (eller Vänsterpartiet!) reagerar på vad barnen äter – och som anses ”normalt”. Jag tänker på allt socker, i t ex lingonsylt och ketchup, juice och saft osv (socker blandas tom. i köttfärsen!). Jag tänker på all stärkelse i mjöl som omvandlas till socker i kroppen och som serveras i form av bröd och pasta osv. Det här är definitivt onyttigt för våra barn och ungdomar – även om det är ekologiskt.
För att inte tala om alla ”lättprodukter”… Alla dessa lättmargariner t ex… I stället för riktigt smör… Och lättmjölk i stället för riktig mjölk…
Men visst, den statliga myndigheten Livsmedelsverket skriver på sin hemsida:
”det inte är nyttigt att äta mycket smör och grädde … Det vill säga det är bra att välja mjukt margarin…”
För drygt ett år sedan avslöjade Aftonbladet hur det går till i en svensk modern margarinfabrik – se ”Så snuskig är fettfabriken”.
Bra med margarin?
Det finns en del att göra inom vetenskapen och även i de statliga myndigheterna… I Livsmedelsverkets fall är ganska många av experterna avlönade av eller beroende av bidrag från industrin. Jag vet inte om det är så på Strålsäkerhetsmyndigheten…
Oj, nu tappade jag nog tråden. Någonstans i texten… Det var inte riktigt det här jag tänkte skriva när jag började… Jag får återkomma till Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde lite senare.
Senaste kommentarer