Arkiv
BUN (11/4): Ingen förskola på Norra skolan
För snart två veckor sedan hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde. Det var två stora ärenden på dagordningen – Norra skolan och budgeten för 2026. I detta inlägg tänkte jag redovisa beslutet om Norra skolan. (Jag skrev ett blogginlägg om Norra skolan före sammanträdet, “Företagscentrum på Norra skolan?”. Informationen från det inlägget upprepar jag inte här.)
Norra skolan är som bekant bara en skola till namnet. Sedan höstterminen 2024 finns det inga elever kvar i byggnaderna längre. Den 13 mars 2024 beslutade nämligen kommunfullmäktige att flytta alla elever till den nybyggda Holmängenskolan. 
Norra skolan lades ner som skola. (Se “KF 13/3 (2): Norra skolan…”.) På sammanträdet nu i april 2025 skulle BUN “bara” yttra sig om “Slottet”, dvs huvudbyggnaden på Norra skolan. Ärendet handlade om – skulle “Slottet” göras om till en förskola? Inget annat skulle diskuteras.
Politikerna i nämnden hade fått en utredning av förvaltningen om möjligheten och lämpligheten av att bygga om “Slottet” till en förskola. Det var en bra utredning med argument för och emot. Utredningen började:
“Utredningen som genomförts konstaterar att det ytmässigt är möjligt att bedriva förskola i byggnaden Slottet och att det är möjligt att få plats med sex avdelningar.”
För att bygga om Slottet krävdes det att alla fyra våningar togs i anspråk. Den 4:e våningen skulle användas till personalutrymmen.
Det skulle också vara möjligt att, mellan Slottet och sjön:
“tillskapa en utemiljö på 4800 m². Det ger en friyta om 40 m² per barn (beräknat på 120 barn) vilket är i linje med Boverkets rekommendation.”
Rent teoretiskt skulle det alltså vara möjligt att bygga om, renovera och verksamhetsanpassa Slottet till en förskola. Kostnaden för detta beräknades till 56,9 milj kr. Hyreskostnaden för BUN skulle då uppgå till drygt 4 milj per år. Det är lika mycket pengar som en ny förskola skulle kosta. Och då skulle ändå “Fängelset” (byggnaden mellan Slottet och idrottshallen) finnas kvar med ett renoveringsbehov på beräknade 77 milj kr. 
Det handlade således om mycket pengar, vilket i och för sig inte var någon nyhet. Det skulle naturligtvis kommunen ha haft med i beräkningarna och planerna när det någonstans i kommunhusets korridorer, någon gång för flera år sedan, bestämdes att Norra skolan skulle läggas ner…
Det var uteslutet ansåg en enig nämnd, inklusive Henrik Josten (M) och jag (V), att ha förskoleverksamhet på Slottet. Det var i första hand dock inte kostnaderna som omöjliggjorde det, i varje fall inte som jag såg det. Det var att det inte passade att ha en förskola i 3-4 plan. Det skulle bli för mycket vertikal rörelse. Det skulle ställa stora organisatoriska krav på verksamheten och också vara mer personalkrävande. Jag tänker t ex på morgonen när vårdnadshavarna lämnar barnen i kapputrymmena vid ingångarna. Då skulle pedagogerna ta med barnen till deras avdelningar på våning 2 eller 3, med hiss eller i trapporna, varpå pedagogen sedan snabbt skulle tillbaka och ta emot ett nytt barn i entrén på bottenvåningen… Det torde även bli tämligen “rörigt” när barnen ska in och ut från utevistelser…
Det skulle överlag bli stora avstånd mellan olika delar i förskolan och det kräver mer tid för barnen att transportera sig mellan aktiviteter och avdelningar. Det skulle bli svårare med tillgängligheten vilket kan vara en särskild utmaning för barn med särskilda behov. Flera våningar skulle också innebära problem ur säkerhetssynpunkt som t ex vid en brandutrymning.
Det är inte heller oväsentligt att det inte behövs fler barnomsorgsplatser just nu. Prognosen är att antalet 1-5 åringar kommer att minska i kommunen med över 200 barn från 2024 till 2029. (Hur stor en eventuell minskning blir i Vänersborgs centrala delar är dock inte beräknat än.)
Hela historien om Norra skolan har, som jag har skrivit många gånger tidigare, skötts fruktansvärt dåligt av de styrande partierna. Det är trots allt de som är ytterst ansvariga. Men de har, tillsammans med ledande tjänstepersoner, aldrig velat att Norra skolan skulle fortsätta som skola. Det påpekades av vissa i nämnden, som så många gånger förr, och även en del annan kritik kring hanteringen av ärendet fördes fram.
Men det var historia. Beslutet blev denna gång enhälligt – det skulle helt enkelt inte fungera med en förskola på Norra skolan. Norra skolan byggdes 1899 som en skola, och byggnaderna var fortfarande mest lämpliga för skolverksamhet.
Vad som ska hända med byggnaderna vet ingen just nu. Att skapa ett företagscentrum för småföretag, som sossarna har föreslagit i sitt kommunalpolitiska handlingsprogram 2023-2026 (se “Företagscentrum på Norra skolan?”), tror jag inte på. 
Min gissning är att Norra skolan avyttras och att det blir exklusiva bostäder.
Vänersborgs kommun sköter inte sina gamla anrika byggnader särskilt väl… (Se även “Vad ska hända med Vänersborgs äldsta hus?”.)
Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet om nästa års budget – ”BUN (11/4): Budget 2026”.
BUN på fredag!
För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på, tror jag, att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta med sina barn till fjällen. För pensionärer med barnbarn boende i andra delar av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… Fast ett överkomligt sådant… ;)
BUN:s dagordning har följande utseende:
Verksamhetsuppföljningen denna gång handlar om förskolan. Temat är “Resultat och progressionsförutsättningar för en hållbar kunskapsutveckling nu och framåt”. Frågeställningen som nämnden ska få svar på är:
“Vad ser vi för mönster i våra resultat och hur tänker vi om dem?”
Verksamhetsuppföljningarna på nämnden är alltid intressanta och givande.
Ärende 2, “Dialog med anledning av revisionsrapporten Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”, är en diskussionspunkt. Dialog innebär nämligen diskussion i mindre grupper. 8 rektorer är inbjudna att tillsammans med grundskolans verksamhetschefer diskutera revisionsföretaget EY:s granskning med nämndens politiker. (Jag har gått igenom revisionsrapporten i hela tre blogginlägg – “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)
BUN fick en föredragning förra sammanträdet om revisionsrapporten och nu ska den diskuteras “på djupet”. Till nästa sammanträde, i mars, ska förvaltningen utifrån bland annat fredagens dialog författa ett svar till revisorerna som BUN ska ta ställning till. Det är en bra gång i processen: föredragning och information – dialog – svar, diskussion och beslut. De svar som revisorerna så småningom får på sina frågor kommer att vara ordentligt genomarbetade.
I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt år för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller några fler punkter och avsnitt.
Målavstämningen av de förväntade resultaten är desamma. I den långa har bara en uppgift ändrats. I den korta berättelsen stod det att i genomsnitt var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan. Det var mätningen i november som gav den siffran. När året var till ända hade andelen ökat till 90,0%. Ploppen var dock fortfarande gul eftersom genomsnittet inte hade ökat jämfört med 2023, utan det låg kvar på samma nivå. Vänersborgs kommun ligger för övrigt bland de 25% kommunerna i landet med högst inskrivningsgrad.
Båda berättelserna tar upp ekonomin, men den långa verksamhetsberättelsen är mer utförlig. Det kan vara på sin plats att upprepa att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2024 på 2,0 milj kr.
I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
I kommunen finns 26 kommunala förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Nämnden betalade för i genomsnitt 2.119 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en minskning med 69 barn jämfört med 2023. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.
Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola. Vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.701 elever i grundskola F-9 förra året. Det var en minskning med 78 elever jämfört med 2023. 12,8 % av eleverna går i en av friskolorna. Antal elevplaceringar med annan huvudman än Vänersborgs kommun var i genomsnitt 613.
Antal placeringar i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år var i genomsnitt 1.738 elever. Det var en minskning med 11 elever. I anpassad grundskola har däremot antalet elever ökat från 73 elever år 2023 till 87 elever år 2024.
Statsbidragen från Skolverket uppgick till 66 milj kr för 2024. Det var en minskning med 2 milj kr jämfört med 2023. De två största statsbidragen gällde stärkt kunskapsutveckling i grundskolan (29 milj kr) och Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan (11 milj kr). Resterande statsbidrag från Skolverket (26 milj kr) var bland annat maxtaxa, lärarlönelyftet, karriärtjänster, läxhjälp och lärarassistenter.
Vänersborgs kommun fick också bidrag från Migrationsverket. Det var för asylsökande och nyanlända. Bidraget uppgick till 9 milj kr 2024 jämfört med 11 milj 2023. Det var färre asylsökande barn och elever 2023.
Förvaltningen skriver följande om statsbidragen:
“Den nationella styrningen med många och omfattande riktade bidrag leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragen räknas heller inte upp med vare sig löneökningar eller inflation. Den uteblivna uppräkningen resulterar i att statsbidragens värde successivt minskar. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att intäkterna är värdefulla och omfattande så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”
Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 719 milj kr. Bidrag till fristående förskolor, enskild pedagogisk omsorg och fristående grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 105 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 165 milj, måltider 69 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 32 milj och skolskjutsar 23 milj kr.
BUN:s kostnader uppgick år 2024 till totalt 1.030,8 miljoner kr. Det är över en miljard…
Jag noterar att BUN har finansierat tomhyran för Norra skolan (Oxeln 7) under hösten. I januari 2024 beslutade BUN bland annat att föreslå kommunstyrelsen att:
“Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Jag vet inte hur denna begäran har hanterats, om den nu har gjort det. Men det kanske inte behövs någon hantering eftersom Mål- och resursplanen (budgeten) övertrumfar allt.
Det var totalt 1.244 månadsanställningar förra året (1 nov). Antalet anställda kvinnor var 1.041 och män 203. Det har blivit 9 fler anställda inom BUN 2024 jämfört med 2023. Det är 8 fler tillsvidareanställda och en visstidsanställd. Det var emellertid 6 färre månadsanställda på grundskola F-9 och fritidshem. Medellönen för tillsvidareanställda var 37.510 kr/mån. Den externa och interna rörligheten bland personalen var 9,5 %. Det var färre än året innan men jag tycker ändå att det är en överraskande hög siffra.
Den totala sjukfrånvaron minskade och låg förra året på 7,9%. Det är en tydlig sänkning jämfört med 2023 (9,2%). Både korttids- och långtidssjukfrånvaron minskade. Korttidssjukfrånvaron är till största del kopplad till infektioner och långtidssjukskrivningar handlar primärt om fysiska sjukdomar eller psykisk ohälsa. När det gäller psykisk ohälsa är utmattning och stressrelaterade besvär tydligt överrepresenterade.
Angående legitimerad personal, som det har diskuterats en del om i bland annat revisionsrapporter, skriver förvaltningen:
“Barn- och utbildningsförvaltningen har 1 september 2024 en högre andel legitimerade lärare och förskollärare inom samtliga tre verksamheter. Detta då det totala antalet lärar- och förskollärartjänster har blivit färre medan antalet legitimerade lärare och förskollärare blivit fler. Brist på behöriga sökande till lärartjänster finns fortsatt men inte i samma utsträckning som tidigare. Enstaka behörigheter är fortsatt utmanande men över lag har barn- och utbildningsförvaltningen kunnat rekrytera behörig personal i högre utsträckning än tidigare.”
Det finns dock en fortsatt brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare.
Det här var ett axplock av innehållet i den långa verksamhetsberättelsen. Det står mycket mer. När jag började läsa avsnitten om arbetsmiljöincidenter och rektorers uppgifter så insåg jag att det finns väldigt mycket att diskutera i nämnden…
Om arbetsmiljöincidenter står det bland annat:
“Liksom 2023 är det tre skadeorsaker som i KIA-rapporteringarna är tydligt överrepresenterade inom barn- och utbildningsförvaltningen och det är hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning samt skadad av person.”
Och på sidan efter:
“Händelser kopplade till hot och våld anmäls i störst utsträckning inom anpassad grundskola och grundskola F-6. Liksom övergripande är det även här framför allt i undervisning som dessa situationer uppstår.”
Rektorerna har en komplicerad uppgift. De ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. De har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar även mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Och jag tror inte heller att de lyckas lösa problemet med att att få pedagogernas arbetsuppgifter att rymmas inom arbetstiden…
BUN ska behandla fastighetsinvesteringarna för de kommande åren 2026-2028. De investeringar som står först i tur för BUN är utbyggnation av Öxnered förskola och idrottshall på Mariedalskolan. År 2028 ska investeringar ske på Frändefors förskola, Brålanda skola F-6 och Brålanda förskola. Det är dock osäkra siffror på befolkningsutvecklingen i Brålanda, men investeringarna ligger ju några år fram i tiden.
Det har inkommit ett medborgarförslag om en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. BUN föreslås att konstatera att medborgarförslaget inte ligger inom nämndens ansvarsområde, och har därav inget att erinra i ärendet.
Nämnden ska få information kring “AI, artificiell intelligens, och digitalisering i förskolan och grundskola” och om “Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan 2024”. Det finns en hel del underlag för nämndens ledamöter att läsa och sätta sig in i när det gäller båda dessa ärenden . Naturligtvis ska ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informera om vad som har hänt sedan sist.
Om sammanträdet fortsätter efter lunch, vilket inte är omöjligt, hoppar ersättare Peter Lénberg in på min plats. Jag måste iväg till ett sammanträde med budgetberedningen.
Morgondagens BUN (14/10)
Imorgon måndag är det dags för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN) att samlas för att diskutera aktuella och viktiga frågor för kommunens förskolor och grundskolor. Det är som vanligt många lokalfrågor.
Så här ser morgondagens dagordning ut:
Verksamhetsuppföljning
Det tas naturligtvis även upp en del “pedagogiska” frågor. Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Den handlar denna gång om förskola och pedagogisk omsorg. Under ledning av verksamhetschef Pernilla Dahlstrand informeras det om barnhälsoteamets arbete och närvaroarbetet. 
Det blir också en kunskapsuppföljning av 6-åringarnas läs- och skrivutveckling. Dessutom informerar grundskolans verksamhetschefer om lärarbehörigheterna.
Samverkan för bästa skola
Det kommer att informeras om projektet “Samverkan för bästa skola”. Skolverket erbjöd hösten 2022 Vänersborgs kommun, som huvudman för Tärnan och Vänerparkens skola, att påbörja en samverkan i syfte att identifiera och genomföra insatser som höjer kunskapsresultaten och ökar likvärdigheten.
Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg
Under ärende 2, “Förstudie: Förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”, är det dags för nämnden att ta tag i lokalproblemen.
“Med anledning av den akuta situationen för Öxnered förskola kommer denna upplaga av förstudien att presentera lösningsalternativ för Öxnered förskola med tillhörande moduler, vilket är totalt 6 avdelningar. Resterande delar som ersättning för Dalaborgs förskola, platser för en prognostiserad befolkningsökning i Öxnered och centrala Vänersborg planeras att presenteras i en förstudie under år 2025.”
Förstudien riktar alltså in sig på det akuta problem som har uppstått på grund av Öxnered förskola. Hela den permanenta förskolebyggnaden har evakuerats. I den ena halvan av förskolan uppmättes nämligen skadligt höga halter av mögelsporer och barn och personal fick svåra symptom som astma, huvudvärk och näsblödningar. Barnen har nu flyttats till de nybyggda skolorna i Öxnered och Holmängen.
Det har utretts om hur situationen på Öxnered ska kunna lösas så snabbt och effektivt som möjligt. Förvaltningens förslag är en totalrenovering, verksamhetsanpassning och tillbyggnad av Öxnered förskola. Det betyder att det 
inte är tänkt att någon ny förskola ska byggas utan den gamla ska “återanvändas”. Det ska bli intressant att få höra hur det är möjligt. Det kan ju vara, som nämndens ordförande Bo Carlsson (C) upprepade gånger har påpekat, bottenplattan som är orsaken till alla problem. Jag förutsätter dock att “experterna” vet vad som ska göras.
En totalrenovering är det billigaste och snabbaste alternativet. Tidsplanen (från beviljade medel till färdigt för inflyttning) uppskattas till två år. Den nya förskolan kommer att få 6 avdelningar. BUN passar nämligen på att utöka förskolan med två avdelningar så att de nuvarande modulerna kan avvecklas – det tillfälliga bygglovet löper ut. Hyreskostnaden beräknas till 4,3 milj kr per år vilket ger nämnden en nettokostnadsökning på 2,8 milj kr. BUN kommer senare att begära kompensation för denna hyresökning av fullmäktige.
Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035
Barn- och utbildningsnämnden ska anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026-2035”, alltså ytterligare ett ärende om lokaler. Syftet med planen är att revidera lokalbehovet för alla områden i Vänersborgs kommun när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9. Det är inte tänkt att planen ska presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov.
Mycket i planen har förändrats sedan föregående år:
“Jämfört med förra årets plan prognostiseras ett minskat antal elever i åldersgrupperna 6-12 år och 13-15 år. Även antalet 1-5 åringar prognostiseras att minska de närmsta åren men sedan öka igen för att ligga över dagens nivå år 2032 och framåt.”
Alla förskolor och grundskolor tas upp i rapporten. I sammanfattningen går det att läsa att följande behov har identifierats:
Förskola: En lösning för situationen för Öxnered förskola är akut då lokalerna inte kan användas och modulerna behöver ersättas. Även förbud att bedriva verksamhet i Dalaborgsparkens lokaler samt en prognostiserad framtida befolkningsökning i Öxnered gör att behoven inom området är stora. Arbete pågår med en förstudie för att kartlägga ytterligare behov av förskoleplatser i centrala Vänersborg under prognosperioden. Utifrån befolkningsprognosen kan det runt år 2029/2030 behövas nya förskoleplatser i området. När det gäller Dalsland är det tidigare utredda behovet av ett utökat antal platser i området osäkert utifrån den senaste befolkningsprognosen. Brålanda förskolas moduler behöver långsiktigt ersättas med permanenta platser och externt inhyrda lokaler (Equmeniakyrkan) för Frändefors förskola behöver ersättas på grund av förbud att bedriva verksamhet i lokalerna från och med 1 januari 2029.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs F-6: Antalet grundskoleplatser förväntas vara tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognosen som visar en marginell minskning av antalet barn. Organiseringen av grundskolorna kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen och det flertalet tillfälliga moduler som idag används av grundskolorna. Mariedalskolan är i behov av en ny idrottshall som är dimensionerad för grundskolans storlek och tillgänglig för alla elever. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov. För Dalslandsområdet behöver lokalkapaciteten utökas på Brålanda skola i enlighet med tidigare utredning angående Brålanda skola. Den elevökning som prognostiseras för Skerruds skola behöver analyseras och beaktas i samband med utökad lokalkapacitet på Brålanda skola. På Frändeskolan krävs i närtid stora underhållsåtgärder för att komma till rätta med arbetsmiljön för både elever och personal, lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Dalboskolan.
Grundskola och anpassad grundskola årskurs 7–9: Antalet grundskoleplatser i centrala Vänersborg bedöms som tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Organiseringen av de tre grundskolorna i området kommer att behöva ses över utifrån befolkningsprognosen om ett minskat antal elever. Även i Dalsland är antalet grundskoleplatser i området tillräckliga under planeringsperioden utifrån befolkningsprognos. Lokalutnyttjandet kommer att ses över tillsammans med lokalerna på Frändeskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver fortsatt följa utvecklingen av antalet elever i anpassad grundskola för att säkerställa att det finns lokaler efter behov.
Vill man veta mer om någon speciell förskola och/eller skola kan man ladda ner rapporten “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2026–2035” här.
Månadsuppföljning september
Månadsuppföljningen för september visar att det ekonomiska resultatet för BUN uppgick till +9,6 milj kr och att prognosen för 2024 är budget i balans. I uppföljningen ser man även att barnantalet sjunker i barnomsorgen och så också i skolbarnsomsorgen. I skolbarnsomsorgen har antalet dock ökat under juli-augusti – och det är fler barn än motsvarande tid förra året. I förskoleklass och grundskola minskar elevantalet, medan eleverna i den anpassade grundskolan ökar. Barn- och elevminskningen leder till en lägre kostnad på 3,9 milj kr, medan elevökningen i den anpassade grundskolan resulterar i en ökad kostnad på 4,0 milj. (Siffrorna är fortfarande prognoser.)
Elevdatorer
Barn- och utbildningsnämnden ska begära 3,9 milj kr i utökad investeringsbudget 2025 för inköp av elevdatorer. Det visar sig att nämnden gör en besparing på 100.000 kr om man köper datorerna i stället för att leasa dem.
Yttrande stadsplan
BUN ska yttra sig om en stadsplan (äldre begrepp) och en detaljplan. Stadsplanen är mest intressant eftersom den handlar om den nya idrottshallen som ska byggas på Mariedalskolan.
Självklart kommer nämnden att ställa sig positiv. Mariedalskolan har behövt en ny idrottshall sedan många år tillbaka och nu äntligen syns ljuset i tunneln. BUN är också:
“positiv till att parkeringsfrågan och att hämta-och-lämna-området öster om skolbyggnaden finns med i planbeskrivningen då det under flera års tid varit stora problem med felparkeringar och trafik på området som utgör en säkerhetsrisk för eleverna på skolan.”
Det är inte bestämt exakt var idrottshallen ska byggas. Det finns två alternativ – se bild:
Det är svårt att säga vilken plats som blir bäst. Det viktiga är att skolan får behålla parkeringen väster om skolan, se flygbilden.
Workshop
Nämndens sammanträde avslutas med en workshop. I kallelsen står det:
“i september 2024 genomförde barn- och utbildningsnämnden en workshop om förväntade resultat uppnå (resultatmått med ambitionsnivåer). På nämndsammanträdet i oktober kommer nämnden ges en sammanställning 
av workshopen från september samt genomföra en workshop med fokus på förväntade resultat (nämndens uppdrag till förvaltningen). Workshopen kommer även beröra tilldelade målvärden.”
Workshoparna ska utgöra grund för nämndens verksamhetsplan med detaljbudget för 2025. De ska antas på nämndsammanträdet i november.
Sammanträdet imorgon kommer att ta en stor del av dagen.
KS: Både enigt och oenigt
Kommunstyrelsens sammanträde startade med en utbildning. (Se “Inför KS 2 maj”.) Det var “samtal i ring”, kort föreläsning och gruppdiskussioner. Som en lektion i skolan ungefär. De viktigaste frågeställningarna var att tydliggöra ansvar och roller mellan politik och tjänstepersoner 
samt hur man ska uppnå ett gott och utvecklande samarbetsklimat dem emellan, dvs oss. Även kommundirektör, förvaltningschefer och några andra chefer deltog.
Det var bra diskussioner och samtal. Det är emellertid tämligen lätt att bli överens när diskussioner hålls på en allmän och “etisk” nivå. När det kommer till konkreta situationer och händelser brukar det genast bli mer komplicerat. Men det var bra samtal och en bra dialog och självklart bör det finnas förståelse och respekt för varandra. Det tycker jag i och för sig att det finns i kommunen. Fast visst önskar jag mig allt som oftast lite allsidigare och objektivare underlag från förvaltningarna… Det uttryckte även andra deltagare.
Kl 11.15 började det egentliga KS-sammanträdet. Det höll på fram till kl 16.29.
Jag har beskrivit flera ärenden i blogginlägget “Inför KS 2 maj” och Brätteärendet i inlägget “Brättelänken i KS”. I de inläggen kan du få mer fakta om ärendena.
Kommunstyrelsen fick en “återrapportering om tillgänglighetsdatabasen”. För mig var det dock snarare en information. Arbetsledare Mikael Karström berättade om databasen, vad det var och vad den kunde användas till. Han visade också exempel på information som man kan hitta i databasen:
“TD är en databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek.”
Kolla gärna databasen – klicka här: “Tillgänglighetsdatabasen”. Det finns hur mycket information som helst och den växer hela tiden.
På en fråga under ordförande Benny Augustssons (S) information fick kommunstyrelsen beskedet att “Fritidskort” för ungdomar bara finns som ett alternativ. Det finns inga möjligheter för kommunerna att välja som det gör med seniorkorten. Fritidskortet gäller t ex alla zoner i regionen. Om alla ungdomar i Vänersborg ska ha det skulle det kosta ungefär 10 milj kr sa Augustsson.
Det blev en tämligen lång information om en utredning som handlade om möjligheten att införa konceptet Bostad först i kommunens hemlöshetsarbete. Ursprunget till utredningen hittas i en motion från Kristdemokraterna i mars 2020. Motionen, som hade titeln “Motion om att införa Bostad först som norm i kommunens hemlöshetsarbete” antogs under stor entusiasm av ett helt enigt kommunfullmäktige.
Konceptets utgångspunkt är att en bostad ses som en mänsklig rättighet. Människor behöver ett tryggt eget boende för att kunna göra något åt sina livsproblem, t ex ett missbruk. (Det finns mer information här – “Bostad först”.)
Bostad först kommer dock inte att bli norm i Vänersborg. Utredningen har kommit fram till att Bostad först, om det införs, ska bli ett komplement i kommunens hemlöshetsarbete. De som föredrog ärendet menade att det hade visat sig att ingen kommun har kunnat följa konceptet fullt ut där Bostad först hade varit det enda alternativet.
Det blev en längre diskussion bland politikerna innan alla blev på det klara med vad som egentligen skulle beslutas av kommunstyrelsen. Det var emellertid en diskussion där alla hade intresse av att bli överens. Samtliga partier stod ju bakom konceptet Bostad först. Så det blev en bra diskussion. Kanske hade förmiddagens utbildning gett resultat…
Kommunstyrelsen enades och beslutet blev, på Lena Eckerbom Wendels (M) förslag:
“Kommunstyrelsen noterar informationen och förklarar motionen som ligger till grund för utredningen färdigbehandlad.
Kommunstyrelsen beslutar
- att erhållet statsbidrag från Socialstyrelsen på 525.000 kronor överlämnas till socialnämnden för genomförande av en förstudie och
- att resultatet återrapporteras till kommunstyrelsen.”
En förstudie innebär att Bostad först börjar implementeras. Det finns emellertid inga pengar avsatta för en fortsatt verkställighet 2025. Det betyder att det är upp till partierna att avsätta pengar till Bostad först i sina budgetförslag för 2025. Socialnämnden säger sig behöva 2,5 milj kr. Jag tror att kommunfullmäktige i juni kommer att avsätta pengar till Bostad först…
Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget om kommunal köpbojkott av israeliska varor. 
Det var bara Vänsterpartiet som yrkade bifall till förslaget. Jag har svårt att se logiken i att samtliga partier står bakom en bojkott mot Ryssland på grund av invasionen i Ukraina och samtidigt är mot en bojkott av Israel. Nu handlade det i och för sig om en kommunal bojkott och inte en nationell. Men vill inte riksdagen, så är det viktigt att andra markerar och protesterar mot de förödande bombningarna i Gaza. Det är ett massmord på oskyldiga barn och kvinnor vi bevittnar.
Det blev en del diskussion kring riktlinjen för krisledningsnämnden. Det fanns nog egentligen en del att förtydliga, men KS antog ändå riktlinjen. Bättre en mindre bra än ingen alls.
Kommunstyrelsen avslog ansökan från Funktionsrätt Vänersborg om höjt verksamhetsbidrag 2025.
Moderaterna föreslog att en beslutspunkt i ärendet “Utredningsuppdrag Norra Skolans lokaler” skulle strykas. Och det konstaterade ordförande Augustsson (S) att han inte skulle argumentera emot. Och det var bra. Således ströks punkten:
“Kommunfullmäktige förklarar motionerna som ligger till grund för utredningen färdigbehandlade.”
Det betyder att yrkandena i motionerna från Vänsterpartiet och Moderaterna ska utföras och besvaras. Den motion jag lämnade in (den kan laddas ner här) och som kommunfullmäktige till del biföll yrkade:
- “inventera behoven av förskolor och grundskolor i centrala Vänersborg fram till och med åtminstone år 2030”
- “se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola.”
Den första punkten avslogs i och för sig, men verkar ha fått förnyad aktualitet… Kommunstyrelsen hade tidigare under dagen informerats om en målbild för Vänersborg år 2050. I den målbilden ingick det en ny grundskola någonstans kring Dalbobrons fäste på Blåsutsidan t ex i området vid Dalbobergen eller Folkets Park. Frågan blir då, varför lägga ner Norra skolan och bygga en ny skola 1,6 km, 20 min gångväg eller 6 min med cykel därifrån…? (Avståndet och tiderna är från Google, mellan Norra skolan och Dalaborgsparken.)
Den styrande minoriteten ville inte riktigt lyssna på det örat…
Och så var det då ärendet “Vägval Brättelänken”.
Det var en tragisk upplevelse… Jag vet inte om det beror på att jag är historieintresserad, att jag anser att fornminnen säger något om hur folk har levt och verkat i gångna tider och att det bör bevaras, att slå vakt om Vänersborgs historia, att det är viktigt att bevara kulturarvet, att jag är vänersborgare – eller vänsterpartist. Men jag var ensam om att tycka att kommunstyrelsen genast borde avfärda alla tankar på att anlägga en väg rätt igenom Brättes gamla stads- och hamnområde. (Se t ex “Bevara Brätte!”.)
Jag yrkade att:
“Kommunstyrelsen uppdrar till samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering med inriktning mot alternativ 2 – södra alternativet.”
Det var ingen annan som biföll yrkandet. Det var ingen annan politiker som sade ett ord om vikten av att bevara den gamla orörda staden från 1500-talet… Jag var ensam. (Hade ingen ens läst TTELA? Se “Viktig information saknades vid Brätte-beslut”.)
Nu ansåg samtliga andra partier att förslaget om att anlägga en väg genom Brätte skulle remitteras till flera nämnder. Det innebär alltså inte att KS har sagt att det ska byggas en väg här, men arbete, tid och pengar ska alltså läggas ner i nämnderna på att yttra sig om ett förslag om en väg som förstör stora delar av riksintresset Brätte…
Nämnderna får dessutom ett underlag från kommunstyrelsen för sitt arbete som är bristfälligt och ofullständigt och därmed undermåligt och felaktigt. De får inte ens den sista arkeologiska undersökningen som har gjorts i området, nämligen Bohusläns museums utredning från 2019. Den bör alla intresserade i allmänhet och politiker i Vänersborgs kommun i synnerhet studera. Utredningen kan laddas ner här.
Det kan nämnas att museichef Peter Johanssons informativa och engagerade brev till kommunen inte heller finns med i underlaget som nämnderna ska studera. (Jag hoppas att de gör det på “egen hand”.) Peter Johanssons brev kan laddas ner här.
Det finns faktiskt personer i kommunstyrelsen som på fullt allvar ser det norra vägalternativet genom Brättes fornlämningar som ett bra och seriöst alternativ.
Tyvärr är det personer med stort inflytande över politiken.
Med tunga steg gick jag hemåt från kommunhuset…
BUN: Norra skolan ska läggas ner
Kommande fredag, den 16 februari 2024, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Igår (9 feb) kom kallelsen:
“Ärende 11 Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan”
Tiden är inne. Norra skolan ska läggas ner. Det ska aldrig mer vara en grundskola på Norra skolan. Beslutsförslaget lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt barn- och utbildningsförvaltningen att inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. … De elever som har sin skolplacering på Norra skolan behåller genom flytten sin skolplacering vid Holmängenskolan.”
Det är således tänkt att BUN ska ta det formella beslutet om nedläggning på fredag. Rent praktiskt tycks det redan vara fattat.
På ett föräldraråd den 24 oktober 2023 informerades vårdnadshavarna om vad som var på gång. Då meddelade rektorerna, ur protokollet:
“Bilder visas av Holmängenskolan. Bygget är i full gång! … De elever som redan har plats på Norra skolan redan behöver inte söka på nytt till skolan på Holmängen.”
På mötet lämnades enligt uppgift från vårdnadshavare, det finns inget i protokollet om detta, synpunkten att det finns ett fullmäktigebeslut från 2012 om att alla skolor, inklusive Norra skolan, ska vara kvar. (Återkommer till fullmäktigebeslutet nedan.)
Den 27 november förra året fick vårdnadshavarna ett brev på posten från rektorerna på Norra skolan:
“Från och med höstterminen 2024 kommer grundskole- och fritidsverksamheten på Norra skolan att flyttas till den nya Holmängenskolan.”
Det var den första officiella och formella information som samtliga vårdnadshavare fick om kommunens planer. Jag tvivlar på att denna information var tillräcklig enligt Skollagen. I Skollagen 4 kap. “Kvalitet och inflytande” 13 § står det står det nämligen mycket tydligt (min fetstil):
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare 
som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
“Innan beslut fattas”. Så har inte skett. Dessutom borde samråd med vårdnadshavarna inte ske samtidigt som de får informationen för första gången – som på föräldrarådet den 24 oktober. Det har för övrigt inte varit något mer föräldraråd.
Rektorer kan inte besluta om en skolnedläggelse eller, som en del företrädare för kommunens styre hävdar, en “oproblematisk” flytt av verksamheten från en skollokal till en annan. Norra skolan och Holmängenskolan kan nämligen inte betraktas som en skolenhet. En skolenhet är:
“inte automatiskt synonymt med en rektors ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen.”
Det slår Förvaltningsrätten i Stockholm fast i en alldeles ny dom från 30 november 2023. (Domen har målnr 6799-23.) Förvaltningsrätten fortsätter:
“För att flera byggnader ska anses utgöra en och samma skolenhet krävs enligt förarbetena till skollagen att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop.”
Norra skolan och Holmängenskolan är inte att betrakta som en skolenhet eftersom de ligger alltför långt från varandra och det finns dessutom andra fastigheter och bilvägar mellan skolorna. Det innebär att skolflytten inte heller kan anses som att rektor beslutar om sin enhets inre organisation. Det skriver Förvaltningsrätten i domen, som naturligtvis inte handlar om Norra skolan och Holmängenskolan utan ett fall i Nacka kommun som har stora paralleller med Vänersborg. (I Nacka var avståndet mellan de två skolbyggnaderna ungefär en kilometer.)
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar slutligen:
“Förvaltningsrätten konstaterar att rektor har fattat det aktuella beslutet utan stöd i delegation. Som konstaterats ovan finns det inte heller stöd i skollagen för rektor att fatta ett beslut med det nu aktuella innehållet. Rektor får därmed anses ha agerat utan rättsligt stöd vilket medför att beslutet är att betrakta som en nullitet.”
En nullitet innebär skriver rätten:
“att det inte får verkställas eller på annat sätt tillämpas.”
Inte heller i Vänersborg har en rektor denna delegationsrätt.
Men nu ska BUN besluta på fredag… Borde det inte vara kommunfullmäktige?
I Lilla Edet fattade utbildningsnämnden ett beslut om att lägga ner skolor. Det överklagades 2015 till Förvaltningsrätten i Göteborg. Rätten upphävde beslutet. (Mål nr 3208-15, 3321-15.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige.
Det finns emellertid en dom från Förvaltningsrätten i Linköping som har en annan syn på vem som får stänga en skola. (Mål nr 2405-23.) Rätten anser, som jag uppfattar det, att det är en förvaltningsfråga… Rätten diskuterar t ex antal elever som berörs och tycks inte heller ha läst Skollagen 4 kap… (Se ovan.) De som klagade anförde i stora delar Barnkonventionen som skäl för sitt överklagande och det var nog en felaktig grund.
Den 20 juni 2012 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg beslutet att:
”behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Jag har svårt att se att BUN kan upphäva ett fullmäktigebeslut… Beslut i fullmäktige gäller tills ett nytt beslut fattas i fullmäktige som upphäver det gamla.
Dessutom beslutade kommunfullmäktige den 30 mars 2017 under punkten “Reviderad investeringsbudget 2017-2021”:
“Norra Skolan: flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.
Idrottsgatan 7/Silvertärnan: utöka de föreslagna 4 mkr med ytterligare 6 mkr, dvs 10 mkr. (finansiering möjliggörs genom framflyttning av investeringar för Norra Skolan)”
Det handlade om drygt 30 milj kr som alltså skulle investeras i Norra skolan år 2019 (möjligtvis 2020).
Den 20 januari 2020 fattade BUN beslut om att samhällsbyggnadsnämnden skulle starta projektering och verkställa byggnation av en ny skola på Holmängen. Jag undrade då om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Det var inte det, inte formellt i varje fall. Både Henrik Josten (M) och jag framförde att vi ville se att Norra skolan fick fortsätta som skola.
Det hör till saken att när en ny skola på Holmängen först började diskuteras talades det i BUN om att flytta elever från t ex Tärnanskolan och Mariedalskolan till den nya skolan (av integrationsskäl), att 
flytta dåvarande grundsärskolan dit och att barn på det blivande bostadsområdet på Holmängen skulle få nära till en skola etc. Det skulle också kunna gå att ha förskola där, precis som det till viss del ska vara i höst. (Det finns planer att om några år bygga en ny förskola på Holmängen när elevantalet i grundskolan ökar…)
De investeringar på Norra skolan, som kommunfullmäktige beslutade om 2017, försvann ur hanteringen. Ärendet var uppe i kommunstyrelsens ärendeberedning april 2019, men ärendet lyftes bort med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan (MRP). En renovering av Norra skolan beräknades vid det laget kosta 60 milj kr. Det fanns aldrig med några investeringsmedel till Norra skolan i kommande MRP. På något sätt ”försvann” investeringen. Det här innebar emellertid inget beslut om nedläggning, bara att eventuella investeringar sköts på framtiden. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig blev gjort…
Det har med andra ord aldrig fattats några beslut om att lägga ner Norra skolan, varken i BUN eller kommunfullmäktige. Det bekräftas av att ärendet kommer upp på fredag… Men kommunfullmäktige har alltså vid besluten både 2012 och 2017 tagit för givet att Norra skolan ska vara kvar.
Holmängenskolan började byggas och i utredningar förespråkade barn- och utbildningsförvaltningen att Norra skolans elever skulle flyttas. Det har förvaltningen gjort hela tiden. Och ur ren förvaltningssynpunkt är det säkert en bra lösning, men sett ur vårdnadshavares synpunkt mindre bra. 
Det kommer att krävas bilskjuts till Holmängenskolan. Skolvägen är både lång (nästan 2 km fågelvägen, sedan kan naturligtvis inte barnen flyga utan måste gå längs gator) och alltför trafikfarlig för att låta barn från 6-9 år gå till och från skolan själva. Det kommer inte heller att finnas någon LM-skola i centrala Vänersborg och de småbarnsföräldrar som i framtiden flyttar till Sanden måste också ha bil. (Naturligtvis borde alla gå eller cykla, men hur troligt är det kalla blåsiga och snöiga vintermånader innan vårdnadshavarna ska till arbetet?)
Moderaterna och Vänsterpartiet har lagt var sin motion om att utreda om Norra skolan skulle kunna användas till förskola, F-3 och/eller anpassad grundskola eller en kombination av dessa. (Min motion kan laddas ner här. ) En utredning har gjorts, som också ska behandlas på fredag. Tyvärr tog det alltför lång tid för utredningen att komma igång…
Utredningen skriver i sammanfattningen:
“Då utredningen inte har kunnat avgöra vilka verksamhetsanpassningar som är möjliga att genomföra och vad de kan kosta bör ekonomin och lokalernas ändamålsenlighet för verksamheterna utredas vidare. Utifrån de utredda aspekterna föreslås utredningen framledes fokusera på en kombination av verksamheterna musik- och kulturskola, förskola och daglig verksamhet.”
Det finns alltså ingen slutligt svar på motionerna. De bör “utredas vidare”…
Men visst, den nya Holmängenskolan blir fin och modern, inget tvivel om den saken. Det kan dock bli en viktig fråga i fortsättningen hur närhetsprincipen, att en elev har rätt att gå i en skolenhet nära hemmet, ska vägas mot att få en ny och modern utbildningsmiljö. Är det möjligt att bygga en ny skola mellan Frändefors och Brålanda, där eleverna från Frändefors, Brålanda, Rösebo och Skerrud ska gå? Ska eleverna på Blåsut skola flyttas till den nybyggda skolan i Öxnered?
Kanske vill de styrande partierna lägga ner fler grundskolor…?
Anm. Skriver mer om Norra skolan i blogginlägget: ”Imorgon(!) BUN”.
Årets första BUN!
Nu på måndag den 22 januari startar det politiska året 2024 på allvar. Det är barn- och utbildningsnämnden (BUN) som sammanträder.
Dagordningen för mötet ser ut så här:
Det är som synes ganska okontroversiella ärenden som ska avhandlas. Kanske är det ärende 5, om Norra skolan, där meningarna kan gå ordentligt isär. Naturligtvis blir det säkerligen diskussion kring flera av de andra punkterna, men där finns det antagligen inte några direkt partipolitiskt skiljande åsikter.
Den korta verksamhetsberättelsen ska i vanlig ordning behandlas i januari. Den kommer så småningom att ingå i kommunens årsredovisning för 2023.
I verksamhetsberättelsen redovisas nämndens förväntade resultat. Resultaten ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att två av de förväntade resultaten har uppnåtts, de har markerats med gröna ploppar. Andelen barn inskrivna i förskola under 2023 var i genomsnitt 90,0% jämfört med 87,1% året innan. Resultatet uppnåddes på grund av att förvaltningen
arbetade uppsökande gentemot vårdnadshavarna, särskilt framhålls verksamheten på familjecentralen Sirius. Det kan också noteras att det har skett en lagändring under året som innebär ett särskilt erbjudande om plats i förskolan. Även det förväntade resultatet om minskad sjukfrånvaro har uppnåtts. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 8,74% i januari-november 2023 jämfört med 9,92% samma period föregående år.
Det finns två gula ploppar. Det förväntade resultatet “Hållbart medarbetarengagemang ökar” har delvis uppnåtts. Det uppgick 2023 till värdet 79 vilket är detsamma som 2022. Det får politikerna vara mycket nöjda med, särskilt när man tänker på de personalneddragningar som gjordes under hösten. Nämnas kan att BUN låg på en lägre nivå jämfört med kommunen som helhet:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
Det förväntade resultatet “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” har delvis uppnåtts. Tryggheten har ökat inom förskolan och årskurs 7-9 men minskat för årskurs F-6. Orsaken till det sistnämnda resultatet ska analyseras vidare.
Och till sist en röd plopp. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökade inte. Det minskade till 83,2% förra läsåret från 85,3% läsåret innan. 
(Det kan noteras att av de elever som saknade gymnasiebehörighet var det matematik som var det vanligaste ämnet som eleverna inte nådde målen i.) Nedgången beror bland annat på sämre resultat hos elever med annat modersmål och att andelen elever med stor frånvaro är fortsatt högre än innan pandemin. Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Däremot har 67,2% av eleverna i årskurs 9 nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen jämfört med 65,4% förra läsåret. Och faktiskt förbättrade eleverna i åk 9 sina betygsresultat jämfört med när de gick i åk 6.
Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2023 uppgick till ett överskott på 1,8 milj kr. Det innebär en avvikelse mot budget med 0,2 %. Barnomsorgsintäkterna ökade 2023 eftersom det blev fler placeringar och fler heltidsplatser än 2022. Samtidigt minskade statsbidragen till BUN. Omkostnaderna, dvs alla kostnader utom personal, ökade på grund av inflationen. Det blev t ex dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. 
De totala personalkostnaderna under hösten var på ungefär samma kostnadsnivå som under våren, trots löneökningar. Det beror på att antalet anställda blev färre… Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022.
Det ska tilläggas att kostnaderna ökar för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat.
Arbetet med budgeten för 2025 ska börja. För BUN:s del börjar det på måndag med information om en omvärldsanalys. 
Den är egentligen värd ett helt eget blogginlägg, precis som informationen kring detaljplanen för sportcentrum och Torpagärdet. (Det går att få betydligt mer information om detaljplanen på kommunens hemsida.)
Det kommer att bli en del diskussioner, antar jag, kring “Intern kontroll 2024, risk och väsentlighetsanalys” och “Återkoppling av utbildningen ‘Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation’”. Hur upplägget ser ut och mer exakt vad nämnden ska diskutera framgår inte riktigt av underlaget.
Norra skolan…
I november förra året var ärendet om förhyrning av Norra skolan på dagordningen. Då fanns det två alternativ till beslutsförslag. Det var antingen att säga upp hyresavtalet eller begära av samhällsbyggnadsnämnden att bli hyresbefriade från och med 1 september. Åtminstone delar av oppositionen stod bakom ett tredje förslag, ett förslag som Tor Wendel (M) hade formulerat:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det finns politiker som anser att det inte är kommunfullmäktiges uppgift att lägga ner en skola utan att barn- och utbildningsnämnden kan fatta ett sådant beslut. Det är inte helt solklart i lagen vem som ska besluta. Två ärenden kring skolnedläggningar har varit uppe i två olika förvaltningsrätter. I den ena domen var det kommunfullmäktiges uppgift, i den andra “skolnämndens”. Det speciella i Vänersborg är att kommunfullmäktige i Vänersborg den 20 juni 2012 fattade följande beslut:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Barn- och utbildningsnämnden kan inte upphäva ett beslut av kommunfullmäktige. Det kan bara kommunfullmäktige självt…
Det var en liten utvikning…
BUN beslutade efter en längre diskussion (i november alltså) att återremittera ärendet och också uppdra åt ordförande med presidium att föra dialog med kommunstyrelsens presidium om Norra skolans framtida användning. På decembermötet meddelades att BUN:s presidium inte hade fått till stånd något möte med KS presidium och då hände inget mer.
Nu har presidiemötet gått av stapeln så nu kommer ärendet upp i BUN igen. Vad som sades på mötet mellan BUN och KS framgår emellertid inte av handlingarna, det ska nämnden få information om på måndag. Konstigt nog är hela punkten ett informationsärende. Beslutsförslaget från november läggs alltså inte fram… Kanske beror det på att BUN:s presidium fick något speciellt besked av Benny Augustsson och gänget på mötet eller också… Ja, jag vet inte. Det är möjligt att Tor Wendels yrkande från i november läggs som beslutsförslag denna gång istället. Vi får se.
Sammanträdet avslutas i vanlig ordning med information av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. De har nog en hel del att berätta. Det diskuteras ju om förskola och skola i både TTELA, t ex Öxnereds förskola, och på Facebook, om bland annat informationen om inställda skolskjutsar i snöovädret.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på BUN:s sammanträde i blogginlägget ”BUN, BUN… Och lite KS”.
Norra skolan: To be or not to be
Imorgon måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) i sal “Vänersborg” i kommunhuset. Förutom flera andra ärenden, som jag har beskrivit i bloggen “BUN-möte på måndag”, ska nämnden också försöka komma överens om vad som ska hända med Norra skolan.
Det blir inte lätt.
Ordförande Bo Carlsson (C) har skickat med två förslag till beslut i handlingarna:
“Alternativ 1. Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 september 2024.”
“Alternativ 2. Barn- och utbildningsnämnden begär av samhällsbyggnadsnämnden hyresbefrielse från fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan), från och med 1 september 2024 till och med att utredningen om framtiden för fastigheten är slutförd och lokalerna är anpassade till framtida användning, med anledning av att nämnden inte kommer att ha någon verksamhet i fastigheten under denna period.”
Norra skolans status har varit känd i många år. Redan i februari 2019 insåg samhällsbyggnadsnämnden att Norra skolan behövde renoveras för omkring 60 milj kr. Det var många fel på skolan, underhållet var eftersatt under lång tid och det har uppenbarligen inte varit BUN:s fel. Kommunen borde ha vidtagit åtgärder för länge sedan.
BUN ska inte behöva betala hyra för lokalerna om de töms. Det håller jag med ordförande Carlsson om. Ändå tycker jag inte att förslagen från Bo Carlsson är bra. Kanske finns det inte några bra förslag 
överhuvudtaget, men däremot tror jag att det finns bättre förslag. Dessutom är det feltänkt att nämnden ska säga upp “förhyrningen av fastigheten”. Det skulle ju innebära att nämnden faktiskt lägger ner Norra skolan. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om en skola ska läggas ner eller inte.
Det vet vi säkert efter att utbildningsnämndens beslut att lägga ner skolor i Lilla Edet överklagades 2015. Nämndens beslut överklagades till Förvaltningsrätten och rätten upphävde beslutet. (Se t ex P4 Väst “Förvaltningsrätten: Lilla Edet får inte stänga skolor”.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige. Domen överklagades till Kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom. Kommunen gick ända till Högsta Förvaltningsdomstolen, som dock meddelade den 2 juni 2016 att Kammarrättens, och därmed Förvaltningsrättens, dom stod fast.
Det betyder naturligtvis att samma gäller i Vänersborg. BUN kan inte fatta ett beslut om nedläggning. Det är kommunfullmäktiges sak. Och det understryks av att kommunfullmäktige faktiskt beslutade i frågan den 20 juni 2012, och då löd den första beslutssatsen:
”att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Och inte kan BUN upphäva ett fullmäktigebeslut… Det beslutet gäller tills fullmäktige fattar ett nytt beslut som upphäver det gamla.
Norra skolan har även varit uppe i kommunfullmäktige på senare tid. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 milj kr avsatta för att Norra skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Kommunfullmäktige enades dock, den 29 mars 2017, om att:
“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”
2017 är faktiskt bara drygt 6 år sedan… Norra skolans pengar flyttades framåt för att de behövdes akut till Silvertärnan. Fullmäktiges investeringsbeslut 2017 verkställdes emellertid aldrig för Norra, pengarna flyttades inte. Det visade sig, som jag skrev ovan, att 30 milj kr inte räckte för skolans underhåll och renovering.
Norra skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. En renovering av Norra beräknades därför kosta 60 milj kr. Det ansåg kommunstyrelsens arbetsutskott i augusti 2020 vara för mycket pengar och ordförande Benny Augustsson (S) avskrev ärendet med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan. Där fanns det dock inga investeringsmedel med till Norra. Det innebar emellertid inget beslut om nedläggning. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig åtgärdades. Och skolan blev med tiden allt mer misskött och nedgången… Det tilläts pågå trots att barn- och utbildningsnämnden betalade hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått.
Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget skulle kunna bedrivas verksamhet i byggnaden. Det kostade många miljoner och BUN har inte fått något klart svar på hur mycket det skulle kosta att renovera och underhålla skolan efter de åtgärder som har vidtagits. Jag fick dock ett svar förra sommaren från samhällsbyggnads att man trodde att det skulle kosta:
“ca 55 miljoner att få fastigheten i ett riktigt bra skick.”
Det gjordes också, en i mitt tycke, undermålig utredning 2016. (Se “BUN: Norra skolan”.) Utredningen drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. Det utreddes inte heller om det var möjligt att göra Norra till en enparallellig skola (som Blåsuts skola) eller till enbart en F-3-skola. Det fattades inget beslut om Norra denna gång heller.
I december 2021, efter att taket åtgärdats, anmäldes Norra skolan av en förälder. Det framgick av ett svar från barn- och utbildningsförvaltningen att trots takrenoveringen var lokalerna:
“i så dåligt skick att vissa av lokalerna inte går att nyttja på grund av fuktproblem som medför hälsorisker”
Föräldern begärde att byggnadsnämnden skulle starta ett tillsynsärende enligt Plan- och bygglagen (PBL) kring bristande underhåll på fastigheten. Föräldern citerade PBL:
“4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
- lämplighet för det avsedda ändamålet”
Och:
“14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. För några veckor sedan fick föräldern, efter påstötning, ett meddelande från samma förvaltning:
“Vi har ännu inte påbörjat någon aktiv handläggning av tillsynsärendet.”
Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv. Och så är det, inga beslut om Norra skolan har fattats.
Under tiden har däremot andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. De senaste åren har signalerna efterhand blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Det går tydligen inte längre att bedriva undervisning på Norra… Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.
Det har som sagt inte fattats några beslut om Norra skolans framtid, men vi är flera i nämnden som hela tiden har haft känslan av att det sedan lång tid tillbaka har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas. Det har fattats andra beslut som påverkar Norra och några menar till och med att de här andra besluten har avgjort skolans öde. Men när vi frågar i nämnden, Henrik Josten (M) och jag (V), har vi inte fått några klara besked utan bara undvikande svar. Och så har det varit i många år.
Vi tröttnade till slut, var och en i sin egen kammare. Det visade sig att vi hade tänkt på precis samma sak, vi skrev och lämnade in motioner om Norra skolan. Det var för två år sedan, i november 2021. (Se “Norra skolan ska stängas”. Du kan också ladda ner min motion genom att klicka här.)
Vi ville i våra motioner att kommunen skulle utreda om det fanns möjligheter att enbart ha en förskola eller en lågstadieskola på Norra skolan. Eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en anpassad grundskola (fd grundsärskola).
Kommunfullmäktige biföll motionerna den 14 december 2022, och kommunstyrelsen fick:
“i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Det tog alltså ett helt år innan motionerna, som bara yrkade på en utredning, behandlades i fullmäktige. Som jag ser det var det återigen ett exempel på att avgörandet sköts fram – tiden skulle gå och Norra skolan skulle ställas inför fullbordat faktum…
Utredningen är fortfarande inte klar, trots att den är oerhört viktig för Norra skolans vara eller inte vara. Den ska vara klar om några månader, men nu sägs det att det inte finns pengar för att anlita expertis, som en arkitekt…
Och imorgon ska BUN fatta beslut om Norra skolan…
Det går ca 250 elever på Norra skolan. Det kan jämföras med Mulltorp ca 50 elever, Rösebo ca 20 och Skerrud ca 60 elever. På Holmängenskolan ska ca 430 elever gå. Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. 
Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort…
Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag.
Det är inte helt osannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det eventuellt byggas nytt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra. Det kan också kosta nästan en miljon att ta bort en enda modul…
I Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Det här har inte skett. (Fetstilen är min.)
Den 18 mars 2020 antog kommunfullmäktige “Program för bevarande och utveckling – Vänersborgs innerstad”. (Kan laddas ner här.) Där står det att Norra skolan har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och att den ligger inom ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Det torde innebära att skolan dessutom omfattas av extra skydd enligt 3 kap 6 § miljöbalken…
Kommunledningen har misskött både frågan om och byggnaden Norra skolan. Kan barn- och utbildningsnämnden hitta en väg ut ur dilemmat?
Anm. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet: ”Om dagens BUN (20/11)”.
BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat
Det diskuterades en hel del på barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde om förväntade resultat, pengar och – åter pengar. (Se “BUN (18/9): Krav, resurser – balans?”.) Det var inga upplyftande samtal och diskussioner… Men BUN hade även andra ärenden på dagordningen.
Nämnden fick information om andelen legitimerade lärare på de olika skolorna. På låg- och mellanstadierna är andelen 94% för hela kommunen. Det är en hög siffra. Sex skolor har faktiskt bara legitimerade lärare anställda. Så här ser det ut på de olika LM-skolorna:
Det är svårast att rekrytera fritidspedagoger. Av denna yrkeskategori är “bara” 70% legitimerade. I riket är motsvarande siffra dock betydligt lägre, 45%.
Andelen legitimerade lärare är inte lika hög på högstadierna:
Totalt 80% av lärarna är legitimerade i kommunens 7-9-skolor.
Det är framför allt svårt att rekrytera legitimerade lärare i matte, slöjd och spanska. På någon skola fattas det legitimerade lärare i bland annat SO och Idrott och hälsa.
Frigghallen ute vid sportcentrum har, trots att den är relativt nybyggd, en alldeles egen, lång och tämligen komplicerad historia. Den historien ska jag dock inte återge, utan nöjer mig med att konstatera att BUN beslutade att:
“hemställa hos Kommunfullmäktige att budgetram om 853.000 kr för drift av Frigghallen, överförs från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden.”
Där försvann ytterligare nästan en miljon kronor från BUN:s kassa… Men det var ett bra och rättvist beslut.
Nämnden fick också information om läget på lokalsidan.
- Det är planerat att förskolan i Brålanda ska byggas ut och en modul tas bort. Det kräver en ändring i detaljplanen, men arbetet har stött på patrull. Det finns en biobränslepanna i området och pannan är “i vägen” och måste flyttas. Den kan inte bara tas bort eftersom den levererar värme till förskola, skola och äldreboende. Arbetet har stannat upp och utbyggnaden av förskolan dröjer…
- Equmeniakyrkan har bestämt att inte sälja fastigheten där en del av Frändefors förskola ligger, G-klaven. BUN får fortsätta att hyra den.
- Skördegatans förskola på Onsjö ska byggas ut. Samtidigt ska den “gamla” delen av förskolan underhållas, och det behövs verkligen. Verksamheten har fått flyttas vid flera tillfällen eftersom lokaler har behövt åtgärdas akut.
Nu tvekar samhällsbyggnads för att göra den nödvändiga totalrenoveringen… - Det måste till underhåll på Frände- och Dalboskolan. Den gamla pannan har gjort sitt och skolorna ska få bergvärme. Man börjar med idrottshallen. Det sägs för övrigt av vårdnadshavare att Dalboskolan börjar bli sliten och att t ex elevtoaletter skulle behöva få sig ett lyft…
- BUN hyr förskolan på Dalaborgsparken. Det pågår samtal med ägarna om underhåll. Förvaltningen tänker säga upp hyresavtalet och omförhandla det.
- Gestad SK vill sälja en fastighet till kommunen. Fastigheten ligger bredvid skolan och förskolan i Skerrud (Skerrud 1:40). BUN vill att kommunen köper fastigheten, men det är samhällsbyggnadsnämnden som bestämmer. Samhällsbyggnads har för övrigt åtgärdat en del på Skerrud, som t ex skolgård, staket, parkering mm.
- Det var tänkt att det skulle sättas upp ett bullerplank mot järnvägen vid den nya Holmängenskolan. Planket finns med i detaljplanen, men som jag förstod det var det stadsarkitekten som inte ansåg att det passade med ett plank där. En ny bullerutredning gjordes därför, och den kom fram till att det inte behövdes något bullerplank… Så nu ska detaljplanen ändras.
BUN beslutade att översända ett yttrande angående förslag till revidering av Miljöprogram 2030.
Det blev ingen större diskussion kring motionen “Hantering av kommunal skolbyggnad där undervisning upphör på grund av politiska beslut”. Motionären Tor Wendel (M) hade nämligen varit tvungen att lämna mötet. BUN beslutade att rekommendera kommunstyrelsen att inte bifalla den. Henrik Josten (M) protesterade och yrkade bifall på i varje fall den ena att-satsen. Det hjälpte föga…
Inte heller medborgarförslaget om att inrätta en familjecentral i Vänersborg på Timjanhuset föll nämnden på läpparna. Det finns ingen lämplig utemiljö för mindre barn vid gågatan och dessutom har inte BUN råd att inrätta en familjecentral till. Det finns som bekant en familjecentral på Sirius ute på Torpaområdet som är bra placerad och fungerar väl. (Fast jag kan inte låta bli att nu se ännu fler kommunala användningsområden för Norra skolan…)
BUN är nöjd med sina tre privata utförare:
“Det som framkommit i uppföljningen är att simundervisningen på både Vattenpalatset och Brålandabadet samt skolskjuts genom Västtrafik genomförs i enlighet med de krav som ställs i avtalen.”
Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) utsågs att representera BUN i “Rådet för hälsa och social hållbarhet”.
Förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar alltid nämnden om vad som har hänt sedan sist och annat som är aktuellt. Så också denna måndag.
Förvaltningschef Bråberg är också skolchef. Det är numera ett krav från Skolverket att det ska finnas en skolchef i varje kommun. Det regleras i Skollagen (2 kap 8 a §).
Det betyder att förvaltningschefen under 2 år ska gå en skolchefsutbildning. Bråberg får försöka hinna med utbildningen mellan alla möten och uppgifter som förvaltningschef, och skolchef.
Förvaltningschefen informerade bland annat om att Skolinspektionen ska göra planerade tillsyner på Norra skolan F-3 och Onsjöskolan F-3. BUN har ett nytt avtal med Västtrafik och det har varit en del “inkörningsproblem”. Bussar har missat flera turer och även turer mellan skolor under skoldagen.
Sofia Bråberg informerade om den så kallade “Akutskolan”. Skolan har blivit omtalad efter TTELA:s artikel för snart en månad sedan. (Se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”.)
Många personer har reagerat på begreppet “akutskola”. Förvaltningschefen betonade att begreppet akutskola kommer från staten. Det bidrag BUN sökte, och fick (1,3 milj kr), hette “Statsbidrag för akutskolor 2023”. (Se Skolverkets hemsida.) Det är alltså staten som står för namnet. Namnet finns för övrigt inte i Skollagen, utan motsvaras av “annan plats” i Skollagen 5 kap. 13 §:
“…får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation…”
Skolverket definierar:
“En akutskola är en organisatorisk lösning som är knuten till en skolenhet för att elever tillfälligt ska få utbildning utanför den egna skolenheten.”
Placeringen på “akutskolan” är en tillfällig åtgärd och får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. På skolan kommer elever med komplexa behov att få stöd. Arbetsmiljön för eleverna är bra och personaltätheten hög. I skolans lokaler på Vänerparken bedrivs också viss annan undervisning. Skolan kommer för övrigt inte att kallas “akutskola” i kommunen.
Förvaltningens utvecklingsledare presenterade också andelen elever med minst behörighet till yrkesprogram uppdelad på de kommunala 8-9-skolorna.
Siffrorna förvånar kanske en och annan…
Ordförande Bo Carlsson (C) informerade slutligen om den diskussion som pågår mellan BUN och samhällsbyggnadsnämnden om skolmåltiderna. Det är presidierna som diskuterar och har gjort så en längre tid. De kommer inte överens.
“Vi vill veta vad vi betalar för.”
Sa Carlsson. Förvaltningschefen konstaterade att BUN fortfarande inte har fått något kostnadsförslag från Kostenheten inför nästa år.
Ordförande Carlsson avslutade sin information om att kommentera ett brev från en förskollärare. (Se “Brev från en förskolelärare”.) Jag återkommer med en egen blogg kring denna information.
Den 16 oktober ses barn- och utbildningsnämnden nästa gång.
Ska Norra skolan läggas ner?
Det ska inte stickas under stol med att jag blev både förvånad och besviken när kallelsen till måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) dök upp i mailboxen. Det fanns ett ärende på dagordningen som mina blickar drogs till med obönhörlig automatik. Ögonen drogs till ärende 6…
Beslutsförslaget på ärendet var:
“Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 augusti 2024.”
Den till synes oskyldiga formuleringen betydde inget annat än att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska lägga ner Norra skolan nu på måndag, den 17 april.
Vi är några politiker i BUN som under åren har bevakat Norra skolans framtid lite extra. Jag tänker framför allt på mig själv (V) och Henrik Josten (M). Vi har under åren ställt frågor om Norra skolans framtid och framfört synpunkter. Vi har varit tydliga med att vi vill se att Norra skolan finns kvar – som skola…
TTELA skrev igår fredag (se “Oklar framtid för den hundra år gamla skolbyggnaden”):
“Att verksamheten i Norra skolan ska flytta till den nya Holmängens skola har varit på gång under en tid.”
Och verksamhetschef Nyqvist förtydligade i samma artikel:
“Planen är att i augusti 2024 flytta elever och personal från Norra skolan till Holmängens skola.”
Det här scenariot stämmer dock inte riktigt överens med allas uppfattning. Det har t ex inte ingått i Jostens och min ”plan”.
I november 2021 ställdes frågan om en nedläggning av Norra skolan på sin spets. Det var första gången. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Den gången hade ärendet rubriken ”Stängning av Norra skolan” – och beslutsförslaget hade följande lydelse:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Det var lite mer “raka rör” då. Det var tydligt vad beslutet gällde. Och framför allt, det var kommunfullmäktige som skulle fatta det slutliga beslutet…
Beslutsförslaget fick både Henrik Josten (M) och jag (V) att reagera. Vi satt på våra respektive kammare och funderade. Och det var faktiskt ett sammanträffade, på riktigt. Både jag och Henrik Josten (tillsammans med hans partikollega Henrik Harlitz) lämnade in var sin motion om Norra skolan. Och det gjorde vi strax innan sammanträdet med BUN den 22 november 2021. (Du kan ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
Motionerna från M respektive V fick till följd att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort hela ärendet om Norra skolans stängning från dagordningen. Motiveringen var just motionerna. Ordförande Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid.
Sedan behandlades motionerna i kommunfullmäktige i december förra året (2022). Och de bifölls. (Förutom ett av mina yrkanden som i sammanhanget är oväsentligt.) Resultatet av fullmäktiges beslut om bifall var att det skulle utredas om det fanns möjligheter att ha enbart en förskola, en lågstadieskola eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola på Norra skolan.
Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”… ger kommunstyrelsen i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Denna utredning har inte gjorts – trots fullmäktiges beslut. Det är en viktig anledning till att 
Vänsterpartiet motsätter sig att barn- och utbildningsnämnden fattar ett beslut om nedläggning på måndag, i övermorgon. Jag kan i sammanhanget inte låta bli att tänka på moderaten Dan Åbergs “doktrin”:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
I november 2021 skrev barn- och utbildningsförvaltningen att det var kommunfullmäktige som skulle besluta om att stänga Norra skolan. Och så är det med stor sannolikhet. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.”
2015 kunde vi i TTELA läsa om hur utbildningsnämnden i Lilla Edet lade ner några skolor. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Göteborg. Den 18 december 2015 kom domen. Förvaltningsrätten fastslog (du kan ladda ner domen här):
“Sammantaget får det således anses att utbildningsnämnden överskridit sin befogenhet när den beslutat om förändringar i kommunens grundläggande skolstruktur. Besluten måste därför upphävas.”
Förvaltningsrätten garderade sig också och skrev i domen att om det fanns tveksamhet så:
“får det anses rimligt att tillämpa principen om att i tveksamma fall ge kommunfullmäktige ett tolkningsföreträde.”
Det är ytterligare ett skäl till att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner Norra skolan på måndag. Och det insåg barn- och utbildningsförvaltningen i november 2021, men har av någon anledning “glömt” det denna gång.
Barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Det är omöjligt och det tror jag också att åtminstone oppositionen inser. Och det finns ytterligare skäl.
I Skollagen, 4 kap 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på. När det gäller Norra skolan har inte vårdnadshavarna fått möjlighet att yttra sig…
Jag är inte heller säker på att det har gjorts en riskbedömning bland personalen, i varje fall finns ingen information kring någon sådan i underlaget till sammanträdet. Arbetsgivaren ska ju enligt Arbetsmiljöverket göra en sådan inför 
ändringar i verksamheten. (Se broschyren ”Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”.)
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs.
Och så en helt annan aspekt av ärendet – valrörelsen…
Det är lite svårt att förstå att ordförande Bo Carlsson (C) har godkänt det framlagda beslutsförslaget. Centerpartiet är ju av tradition mot skolnedläggelser. Carlssons partikamrat, kommunalrådet Mats Andersson (tidigare ordförande i BUN), sa på valdebatten under Aqua Blå förra året i en ordväxling med Henrik Harlitz (M) följande, 06.15 in i inspelningen (se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”):
“För tryggheten när det gäller skolmiljön där är Centerpartiet väldigt, väldigt tydliga, att vi behöver ha skolor och förskolor i kommunens alla olika delar. För just trygghetens skull.”
Detta upprepade Andersson senare i debatten (39.45 in i inspelningen). Henrik Harlitz (M) replikerade då Mats Andersson (C) och frågade (41.05):
“Med största sannolikhet är det väl en skola i norra delen utav tätorten Vänersborg som är nedläggningshotad efter det att Holmängenskolan byggts. Är det fel uppfattat?”
Mats Andersson svarade (45.43):
“Henrik Harlitz ställde ju en fråga här, är det inte meningen att vi ska lägga ner någon skola osv. Och 
jag tycker att det är tråkigt att man sår såna här ogräsfrön. Snarare tvärtom skulle jag bara vilja säga Henrik.”
Mats Anderssons utsaga torde kunna betraktas som ett vallöfte… Inga skolor skulle läggas ner i centerpartiets Vänersborg…
En gång till – barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Däremot inser jag att det är en svår fråga för BUN – rent ekonomiskt.
Det är BUN som sannolikt kommer att få stå för kostnaderna för tomma lokaler, oavsett om dessa kommer att finnas på Norra skolan eller på Holmängens skola. Och det är inte rätt. Det är kostnader som kommunen bör stå för, bland annat på grund av att frågan om Norra skolan hela tiden har skjutits framåt i tiden. Och att det nu ligger två motioner om Norra skolan, som är bifallna av kommunfullmäktige, och väntar på att verkställas.
Till sist vill jag avsluta med en kommentar på Facebook som på ett bra sätt speglar åtminstone några av kommuninvånarnas syn på vad vi politiker sysslar med:
“Men kommunen trummar på med argument att det inte finns pengar. Vilket underligt när man så sent som i förra veckan köpte en fastighet vid torpa hallen för 10 miljoner och så sent som i februari köpte gamla flickskolan för dryga 5 miljoner detta till trots att man måste dra igång med renoveringar för 12 miljoner omgående.(står i Ttela).
Men när det handlar om Norra skolan, våra barns lokaler då finns det helt plötsligt inga pengar.”
Anm. Här kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska behandla på sammanträdet, ”Imorgon BUN: Budget mm”.
Kommunfullmäktige 15 feb (2/2)
Anm. Detta är en fortsättning på söndagens blogg – “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.
Om ledamöterna har tur så hinner de lugna ner sig lite efter tre av sammanträdets riktigt tunga ärenden – kommunens styrning och ledning, bildandet av det kommunala aktiebolaget kring Halle- och Hunneberg samt den fördjupade översiktsplanen. (Se “Kommunfullmäktige 15 feb (1/2)”.) Sedan är det dags för fullmäktige att ta sig an ett antal motioner.
VA-motion
Först ut av de motioner som ska avgöras är Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten- och avloppsnät. Jag har skrivit om motionen vid några tidigare tillfällen. Det första tillfället var när motionen lämnades in, och då var jag negativ till den. (Se “Motion om tvångsanslutning”.) 
Jag reagerade på formuleringar i motionens “brödtext”, framför allt på beskrivningen av kommunens Blåplan:
“De områden som har förts in på listan är områden där kommunen har en lagstadgad skyldighet att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp…”
Det höll jag inte med om alls. I Blåplanen pratas det om att 8 fastigheter kan utgöra ett större sammanhang. Ibland gör Blåplanen dessutom undantag och låter till och med 3-4 hus utgöra ett större sammanhang. Det krävs enligt svensk praxis åtminstone 20 fastigheter.
När motionen behandlades i kommunstyrelsen och Eckerbom Wendel (M) förklarade tanken bakom motionen så började jag tvivla på min tidigare uppfattning. (Se “KS (1): FÖP, VA och ekonomi”.) Tvivlen förstärktes av några mail i kommunens diarium från Gardesanna. Några sommarstugeägare beskrev sin besvikelse och desperation över att behöva betala omkring 200.000 kr för en VA-anslutning, trots att de hade en fungerande enskild avloppslösning. Och att de bara vistades i sommarstugan 8-10 veckor om året.
Så nu har jag ändrat mig igen – och tänker rösta för motionen. Det är inte vettigt att fastighetsägare ska tvingas betala så mycket så länge det finns en acceptabel enskild VA-lösning. Och det är inte vettigt att kommunen tvingar på sommarstugeägarna en anslutning, även om lagen nu skulle medge det…
De lagändringar i vattentjänstlagen (LAV), som riksdagen sa ja till den 22 juni 2022, innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel.
Motion om kallbadhus
Göran Svensson (MBP) har motionerat om att:
“projekteringen av ett nytt kallbadhus påbörjas snarast.”
Motionen kommer att avslås främst av formella skäl. Det är nog helt enkelt så att Svensson har använt fel ord i motionen, nämligen att en “projektering” ska startas. En projektering kräver förstudie och investeringsbeslut – och sådana har inte gjorts eller fattats.
I nämndernas yttrande förekommer också andra skäl, alltifrån att badvattnet är dåligt på Skräcklan till att Vänersborgs kommun saknar en besöksnäringsstrategi. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)
Göran Svensson (MBP) får antagligen skriva om sin motion och återkomma. Men jag tvivlar på att den kommer att antas ändå, Vänersborg har knappast råd med en investering i ett kallbadhus.
Motion om obebodda hus
Och sedan kommer en motion skriven av undertecknad Kärvling (V). Den handlar om en kartläggning av obebodda hus och tomma verksamhetslokaler i Vänersborgs kommun. (Se “V-motion: Öde hus”.)
När jag skrev motionen, utifrån ett medborgarförslag, tyckte jag att det var en bra och okontroversiell motion. Den såg till hela kommunens bästa, framför allt landsbygdsdelarna. I svaret på motionen uttrycks att kommunen är positiv till motionens intentioner men sedan så sänker man den med ”GDPR”, ”svalt intresse med ödehus”, ”kommunen jobbar med frågorna på olika sätt” och ”bör hanteras av civilsamhället”. Det finns även slutsatser som torde vara direkt felaktiga, t ex att tomma hus förmodligen inte ökar inflyttningen och att erfarenheter från andra kommuner visar att intresset från fastighetsägarna har varit svalt.
Jag har svårt att förstå det negativa svaret. Det finns en mängd kommuner som inventerar obebodda hus. Våren 2022 hade nästan ett 60-tal kommuner initierat eller genomfört en inventering av obebodda hus. Några har till och med fått EU-bidrag för arbetet – Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors i ett gemensamt projekt. Framgångarna är stora på många håll. Det är bara att googla så ges det massor av exempel. Det har också varit reportage i tidningar och TV.
Några kommuner har arbetat fram handledningar om hur arbetet kan gå tillväga, t ex hur man ska undvika att bryta mot GDPR, öka intresset, jobba effektivt i
kommunen och hur kommunen kan arbeta tillsammans med civilsamhället.
Kristianstads kommun är en av de kommuner som har arbetat med att inventera obebodda hus. Kommunen har också utarbetat en handledning som kan ladda ner. (Se Kristianstad “Obebodda hus”.) Handledningens slutord är värda att citeras:
“Baserat på mötena i fält upplever jag därför att de jag mött och pratat med har ett uppdämt behov av att känna sig betydelsefull i sin egen kommun. Om ödehusprojektet kan värna om att synliggöra landsbygdens betydelse för Kristianstads kommun betyder det att vi arbetar för en mer livskraftig landsbygd.”
I Kristianstad ser man arbetet med obebodda hus som landsbygdsutveckling. Arbetet leds av en landsbygdssamordnare. Det är något som jag också har motionerat om…
I svaret nämns det inga fördelar med att kartlägga obebodda hus. Det är bara svårigheter och negativa argument. Och jag tycker inte att det ska vara så. Behandlingar av motioner ska vara objektiva, även fördelar ska lyftas fram. Det är sedan vi politiker som ska göra ett val – och besluta.
Jag samlade argument för att jobba med obebodda hus från några kommuner. Det fanns hur många som helst. Jag tar några.
- obebodda hus och verksamhetslokaler kommer till användning, ökat intresse att flytta till landsbygdsområden, natursköna lägen, ge barn närhet till naturen, kan leva klimatsnålt
- människor flyttar ut på landsbygden, befolkningsökning, levande landsbygd, ökad utveckling av landsbygden, flyttkedjor öppnas
- nya invånare, ökade skatteintäkter
- förfallna byggnader renoveras, kulturhistoriskt värdefulla hus rustas upp, attraktivare områden
- kan gynna den gröna näringen med fler potentiella producenter av lokal mat
- cirkulär ekonomi
Jag förstår inte heller att ”Miljö och Hälsa” och ”Samhällsbyggnads” har varit de enda remissinstanserna. Borde inte motionen också gått till Byggnadsnämnden och Näringslivsavdelningen?
För mig känns det mycket underligt att en sådan här bra och egentligen helt opolitisk motion bara kan sägas vara besvarad och sedan förpassas till papperskorgen. Vänersborg skulle kanske till och med kunna söka EU-bidrag för ett projekt om kartläggning av obebodda hus…
Motion om nedläggningshotade skolor
Tor Wendel (M) har inkommit med en motion om skyldighet för kommunen att erbjuda andra aktörer att rädda nedläggningshotade skolor. (Se “KS (21/12): Flera viktiga ärenden”.)
Wendel menar att när en kommunal skola läggs ner så måste det vara lättare för andra (fristående) aktörer att ta över den. Han yrkar därför att det ska:
“införas en skyldighet för Vänersborgs kommun att erbjuda andra aktörer att ta över nedläggningshotade skolor”
När motionen behandlades i barn- och utbildningsnämnden så stod det bland annat så här i det yttrande som lämnades:
“Det är Statens skolinspektion som handlägger och beslutar i ärenden om godkännande av enskild huvudman för förskoleklass, grundskola och grundsärskola med mera (skollagen 2 kap, 7§). Det ligger inte inom barn- och utbildningsnämndens uppdrag att avveckla kommunalt huvudmannaskap eller att erbjuda fristående aktörer att ta över en skola. … Barn- 
och utbildningsnämnden har ett ansvar att ha beredskap för att ta emot alla elever vilket gör att barn- och utbildningsnämnden inte kan räkna bort elever som kan komma att erbjudas plats hos en eventuell framtida fristående huvudman vid beslut om byggnationer.”
Jag stod bakom BUN:s yttrande då och gör det fortfarande. För övrigt är jag emot fristående, vinstdrivande skolor, precis som hela Vänsterpartiet.
Motion om en en demokrati- och jämställdhetsberedning
Den sista motionen som ska avgöras på onsdagens kommunfullmäktige är en motion som kommer från Vänsterpartiet och som jag har varit med och undertecknat. (Du kan ladda ner motionen här.)
Motionen handlar i huvudsak om att “Demokratiberedningen” ska byta namn till “Demokrati- och jämställdhetsberedningen” och att beredningens uppdrag och verksamhetsområden ska utökas till att också innefatta jämställdhet.
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Det har emellertid tagits en del kontakter som har lett till samtal och diskussioner. Det finns goda förhoppningar att motionen kommer att bifallas, eller åtminstone några av motionens yrkanden.
Övrigt
Det finns en del andra ärenden på dagordningen och också en del val.
Det kan noteras att det i vanlig ordning har lämnats en del medborgarförslag till kommunfullmäktige. Särskilt noterbart är att ett av förslagen handlar om att sänka åldersgränsen för seniorbiljett till 65+. Jag vet inte hur många medborgarförslag med detta yrkande som har lämnats, kanske 6-7 stycken. Dessutom har Vänsterpartiet vid upprepade tillfällen motionerat i frågan. (Läs mer på Vänsterpartiets hemsida -”Medborgarförslag Seniorbiljett”.) Medborgarförslagen ska inte behandlas eller avgöras på onsdag. De remitteras bara vidare till någon nämnd för beredning. När det gäller förslagen om seniorkorten 65+ lär de få ligga där i bortåt 2 år eller till och med längre. Det är ganska “oartigt”, kanske till och med respektlöst. (Här kan du läsa mer om seniorkorten 65+.)
Det blir med all sannolikhet ett långt sammanträde. Det återstår att se när ledamöterna “behagar åtskiljas”, som ordförandens eleganta formulering brukar lyda. Och glöm inte, sammanträdet är öppet för alla. Kan man inte närvara går det också att följa fullmäktige på kommunens webb-TV – i direktsändning.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer