Arkiv
Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på
Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggarna ”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” och “Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund”. Jag rekommenderar att du läser de här bloggarna innan du fortsätter med denna.
Den 11 juni 2018 godkände Miljö- och hälsoskyddsnämnden Solvarms VA-system, ”System One”. “System Two” däremot fick bara ett tidsbegränsat tillstånd på 2 år. Under denna tid skulle Solvarm också upprätta ett kontrollprogram för provtagning.
Det tidsbegränsade tillståndet för “Ecocycle system Two” löpte ut 30 juni 2020. Familjen Solvarm missade det. Miljö- och byggnadsförvaltningen såg då sin chans.
Och tog den.
Den 23 september (2020) fick Solvarm ett brev från miljö- och byggnadsförvaltningen. Brevet kom utan någon påminnelse om att ansökningstiden för ett förnyat tillstånd höll på att löpa ut. Förvaltningen påpekade i brevet att Solvarm saknade tillstånd för “System Two”.
Det var inte bra. Familjen Solvarm hade slarvat, de hade inte ansökt om förlängt tillstånd. Anders Solvarm erkänner, det var ett misstag. Men familjen försökte förklara situationen, systemet och historiken. Det fanns skäl till att misstaget hade kunnat ske.
Solvarm förklarade för tjänstemännen, som var nya på sina poster, i varje fall i “ärendet Solvarm”, att naturhuset sannolikt hade Sveriges mest undersökta, testade och bevisat välfungerande enskilda avloppsanläggning. Det var ju bara ett år sedan Mark- om miljödomstolens dom, där domstolen slog fast att naturhusets VA-system var minst lika bra eller bättre än kommunens. Solvarm förklarade vidare att provtagningsprogrammet var fullföljt och att det inte fanns några miljörisker med “System Two”. Tjänstemännen fick också ta del av alla mätresultat från kontrollprogrammet och dessutom en sammanställning av dem.
VA-systemen i naturhuset är “seriekopplade” – “System Two” ligger före “System One”. Det betyder att även om “System Two” skulle sluta fungera så finns “System One” hela tiden kvar som reservsystem. “System One” är fullt fungerande och permanent godkänt för att ta hand om avloppsvattnet. Reningsstegens växtbäddar är desamma för både “One” och “Two”. “System Two” är en utveckling av “System One”.
“Eftersom jag hela tiden har kontroller och får ackrediterade provsvar varje månad så vet jag – hela tiden – att system Two fungerar som avsett vilket innebär att Ecocycle system Twos prestanda är mycket bra. Bättre än alla andra typer av system inkluderat kommunens reningsverk. Unikt bra.”
Det fanns inte heller något uppsåt att försöka undgå att ha eller söka förnyat tillstånd. Självklart. Solvarm beskriver ett möte den 23 oktober 2019 med den dåvarande miljö- och hälsoskyddschefen:
“Vi gick igenom domen (…), min fastighet och mina kretsloppssystem, alla mätvärden och miljö och hälsas hantering av ärendet. X gratulerade till mitt ”fantastiskt välfungerande” kretsloppssystem, accepterade mark- och miljödomstolens dom och bad om ursäkt för miljö- och hälsoskyddsnämdens hantering av ärendet. X sa att min anläggning är bevisat godkänd i domstol och jag bara skulle fortsätta med beslutat kontrollprogram. Inget nytt tillstånd behövde sökas.”
Nu vet jag inte om Anders Solvarm minns helt rätt. Antagligen sa den tidigare chefen något i stil med att ett nytt tillstånd var mer som ett formellt administrativt ärende.
Som sagt, det har funnits en del tjänstemän, till och med chefer, genom åren som har varit positiva till Solvarm och det arbete som Anders lägger ner. Det var synd för Solvarm att denne miljö- och hälsoskyddschef slutade på kommunen.
Solvarm berättade även om sin personliga situation för miljö- och byggnadsförvaltningen. Anders Solvarm och hans fru insjuknade i corona i mars förra året. Trötthetssymptomen kvarstod sedan hela sommaren skriver Anders till förvaltningen, vilket ledde till att familjen hade svårt att klara sin vardag. Anders menade att han bara hade en arbetsförmåga på 30-40% – med ständig sömnbrist.
Det var ingen bortförklaring, men en förklaring. Det var dock tämligen meningslöst… Det trodde inte miljö- och byggnadsförvaltningen på (brev den 20 november):
“För att kunna göra en bedömning och bifalla sådana skäl, måste fastighetsägaren visa upp sådana omständigheter genom dokumentation. Exempelvis kan sådan dokumentation bestå av läkarintyg eller dylikt. Fastighetsägarna behöver även redogöra för varför den andra fastighetsägaren (<<fru Solvarm>>) inte haft möjlighet att lämna in en ansökan för ny prövning…”
Det är inte lätt att ha att göra med personer i kommunen som inte tror på ens ord… (Det kan tilläggas att det inte var helt lätt att bli testad förra våren. Rådet var att inte besöka läkare utan att vara i “hemkarantän” tills symptomen var borta.)
Solvarm ansökte naturligtvis om ett nytt eller snarare förlängt tillstånd. Den förnyade tillståndsansökan för “System Two” lämnades efter brevväxlingen in den 12 oktober – 3 månader och 13 dagar för sent…
Det var för sent, tidsgränsen för ”System Two” hade överskridits. Det var det enda som räknades för miljö- och byggnadsförvaltningen. Det fanns inga som helst miljöhänsyn, det handlade bara om att tidsgränsen hade överskridits. Det kan vara värt att komma ihåg vad som prioriteras i Vänersborgs kommun av miljöinspektörer och miljöchefer. Det tycks i varje fall inte vara miljön…
Det innebar att tillstånd för ”System Two” därmed formellt saknades för de 3 månaderna och 13 dagarna. Därför skulle ett förslag om sanktionsavgift upprättas. Ansåg miljö- och byggnadsförvaltningen.
Miljö- och byggnadsförvaltningen, med miljö- och hälsoskyddschefen David Tengberg i spetsen, skrev den 20 november till Solvarm:
“Under år 2020 uppmärksammade Miljö- och byggnadsförvaltningen att en avloppsanordning är i drift utan giltigt tillstånd på fastigheten Sikhall … (även kallat “Naturhuset”). … Avloppsanläggningen System Two är i drift utan att ha ett giltigt avloppstillstånd.”
Och de fortsatte:
“Till följd av att en avloppsanläggning inrättats och är i drift utan tillstånd, är avsikten att ett beslut miljösanktionsavgift ska upprättas.”
Och inte nog med det. Den befintliga avloppsanläggningen, “System Two”, skulle dessutom prövas igen. En ny tillståndsprövning skulle inledas om ett nytt avloppstillstånd kunde upprättas för “System Two”.
Solvarm fick möjlighet att komma med synpunkter. Det gjorde Solvarm den 8 december – i en inlaga på 9 tättskrivna sidor.
Fortsättning följer ”Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?”
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
”Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021″
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund
Anm. Det här är en fortsättning på bloggen ”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?”. Jag rekommenderar att du läser den bloggen innan du fortsätter med denna.
Den 11 juni 2018 gick en majoritet av politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden mot sina tjänstemän i miljö- och byggnadsförvaltningen. (Även om det av någon anledning inte framgår av det protokoll som ligger utlagt på kommunens hemsida….) Politikerna beslutade att familjen Solvarm skulle få tillstånd för sin enskilda VA-anläggning. Eller rättare sagt, sina två VA-anläggningar. Både för det äldre ”System One” och det av Anders Solvarm nyutvecklade ”System Two”.
Majoriteten av politikerna gick alltså emot sin förvaltning. Det är viktigt. Tjänstemännens förslag till nämnden var nämligen:
”Sammantaget så bedömer miljö- och hälsoskyddsnämnden att ansökan om den enskilda avloppsanläggningen ska avslås. Avloppsanläggningen bedöms inte vara tillräckligt robust för att uppfylla kraven på en hög skyddsnivå avseende hälsoskydd.”
Tjänstemännen ville alltså stoppa Solvarms cirkulära VA-system, både ”System One” och det nyare ”System Two”.
Den majoritet, som röstade för Solvarm och VA-lösningarna i naturhuset, bestod av miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet. De ledamöter som röstade nej representerade sverigedemokraterna och – moderaterna. Nämndens två moderater röstade mot Solvarm. Den ene var det nuvarande kommunalrådet Henrik Harlitz – Harlitz som under sin politiska historia har visat föga intresse för dalslandsdelen av kommunen.
Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut innebar konkret att ”System One” helt enkelt godkändes, om Solvarm inkom med ett kontrollprogram. Vilket han naturligtvis gjorde. “System One” fick alltså ett permanent tillstånd.
“System Two” villkorades däremot. Det innebar att ”System Two” fick ett tidsbegränsat tillstånd på 2 år. Under denna tid skulle Solvarm upprätta ett kontrollprogram för provtagning. Det var ett ganska avancerat kontrollprogram med omfattande provtagningar varje månad.
Innan jag går vidare så är det läge att kort repetera tekniken kring Solvarms avloppssystem.
“Ecocycle system One”, som är det namn som Anders Solvarm gett sin första tekniska VA-lösning, är ett slamavskiljande system.
Solvarm sammanfattar “System One” i en inlaga till kommunen:
“Slammet avskiljs i tankar och sedan pumpas näringsvattnet (80% av näringen) ut under jord till rening i växtbäddar i flera steg – skyddade av växthuset. Sommartid åtgår allt vatten till odlingarna vilket innebär noll utsläpp. Vintertid lämnar endast en liten mängd mycket väl renat vatten systemet. Slammet (20% av näringen) töms en gång per år av slambilen.”
Vill du veta mer om “System One” kan du läsa vidare här – se “Solvarms naturhus i Sikhall”. I denna blogg försökte jag “gå till botten” i beskrivningen av “System One”.
I samma inlaga beskriver Solvarm också det nya systemet, “System Two”:
“Ecocycle system Two är ett slamintegrerat system. Slammet följer med näringsvattnet (slammet 20% + näringsvattnet 80% = 100% av all näring) ut under jordytan i specialdesignade växtbäddar där det bryts ner av makro och mikrobiota. Systemet är mycket robust och bygger helt på naturens egna processer (biomimik). Det innebär att ingen slamtömning behövs. 100% av avloppsvattnet används för det lokala kretsloppet. Växternas rötter i växtbäddarna omvandlar näring och vatten till biomassa (frukt och grönt) över jord som kan skördas = naturens kretslopp.”
I denna blogg, “Solvarms avslag (2/2): System Two”, beskrev jag systemet mycket noggrannare.
“Ecocycle system Two” är en vidareutveckling av “System One”. Det kan vara bra att veta. Anders Solvarm arbetar nämligen hela tiden med att utveckla den cirkulära avloppstekniken. Såvida han inte är upptagen av att skriva försvarsinlagor till Vänersborgs kommun…
Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut den 11 juni 2018 är en viktig milstolpe i kampen mellan Miljö- och byggnadsförvaltningen och familjen Solvarm. Den andra är domen i Mark- och miljödomstolen den 2 september 2019.
Vänersborgs kommun i form av Kretslopp och vatten, som ligger under samhällsbyggnadsnämnden, ville tvångsansluta familjen Solvarms naturhus till kommunens VA-nät. Ja, det är ytterligare en förvaltning i Vänersborgs kommun som är och har varit aktiv och engagerad i kampen mot Solvarm.
Striden om tvångsanslutningen hade pågått i flera år, och de ansvariga tjänstemännen på Kretslopp och vatten brydde sig inte det minsta om att politikerna i Miljö- och hälsoskyddsnämnden faktiskt hade godkänt Solvarms “System One” och gett det ett permanent tillstånd. Det struntade de i, naturhuset skulle in i kommunens VA-nät. Och det skulle dessutom kosta familjen Solvarm 194.935 kr i anslutningsavgift. (Jag beskriver händelseförloppet tämligen utförligt i bland annat bloggen “Solvarms tre strider med kommunen”.)
Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden höll med sina tjänstemän. Nämndens ordförande, nuvarande kommunalrådet Benny Augustsson (S), stod helt på tjänstemännens sida – Solvarm skulle in i VA-nätet till varje pris. Inte heller miljöpartisterna hade några andra uppfattningar. Vad då “cirkulärt” VA-system? Det var bara nämndens två vänsterpartister som stod på Solvarms sida.
Familjen Solvarm överklagade alltså kommunens beslut om tvångsanslutning till kommunens VA-nät till Mark- och miljödomstolen. Solvarm ville inte tvångsanslutas och inte heller betala nästan 200.000 kr för en tjänst som familjen inte ville ha eller behövde.
Mark- och miljödomstolens dom blev en total seger för Solvarm. Domstolen slog fast att Solvarms kretsloppsystem var likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder. Och inte nog med det. Domstolen menade att Vänersborgs kommun hade tolkat vattentjänstlagen fel. Den som kunde visa att den hade ett system som var likvärdigt eller bättre än det kommunala avloppet kunde inte, menade domstolen, tvingas att anslutas till ett sämre system.
Mark- och miljödomstolen tog upp, punkt för punkt, vad parterna var oense om och hur domstolen resonerade. Domstolen avslutade med en sammanfattning:
“Domstolen har funnit att de enskilda avloppsanläggningarna är likvärdiga med det allmänna systemet vad avser hälso- och miljöskydd. När det gäller god hushållning med naturresurser har domstolen konstaterat att den enskilda avloppsanläggningen är bättre än det kommunala alternativet. Beträffande den hänsyn som ska tas till möjliga framtida förändringar i fråga om fastighetens användning och ägarförhållanden har makarna Solvarm visat att den enskilda avloppsanläggningen håller måttet i jämförelse med det allmänna alternativet samt att det ekonomiskt utfallet är positivt i detta fall. Vid en samlad bedömning finner domstolen mot bakgrund av vad som anförts att makarna Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen. Detta förutsätter dock att den enskilda avloppsanläggningen System Two är i drift samt att riktlinjerna för avloppsanläggningens hygien, skötsel och underhåll upprätthålls. Makarna Solvarms talan ska därför bifallas.”
Med andra ord, naturhusets VA-system var minst lika bra eller bättre än kommunens. (Se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.)
Istället ruvade tjänstemännen, och kanske också några politiker, på hämnd. Tror jag. Och de fick sin chans förra året.
Fortsättning följer i bloggen ”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på”.
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
”Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021″
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?
“Vid Vänerns strand ett par mil norr om kommunhuset i Vänersborg ligger den fridfulla lilla byn Sikhall.”
Så började jag min första blogg någonsin om familjen Solvarm och familjens naturhus i Sikhall. Det var den 25 augusti 2015.
Det har blivit en del bloggar om Solvarm sedan dess. Den senaste bloggen skrev jag den 2 mars i år. Det var dagen innan miljö- och hälsoskyddsnämndens senaste sammanträde. Politikerna hade fått ett förslag på bordet av tjänstemännen i miljö- och byggnadsförvaltningen om att stänga ett av Solvarms VA-system.
Kommunen har bråkat en hel del om Solvarms VA-system genom åren, det har väl knappast undgått någon. Och de kommunala byråkraternas kamp mot familjen är naturligtvis orsaken till alla mina bloggar.
Vi var väl några som trodde, och hoppades, att kommunens förföljelse, ja jag skulle faktiskt vilja kalla det så, av Solvarm skulle ta slut i september 2019 när Mark- och miljödomstolen i en dom slog fast att VA-lösningen i Solvarms naturhus var bättre än kommunens. Därför ansåg också domstolen att Solvarm inte behövde ansluta sig eller betala anslutningsavgift till det kommunala VA-nätet. Domen var på 47 sidor och var oerhört välskriven, omfattande och utförlig.
Men det visade sig att kommunens byråkrater i miljö- och byggnadsförvaltningen bara slickade sina sår. De bidade tiden, de accepterade aldrig varken domen eller Solvarms VA-lösning. Och, förmodar jag, ivrigt påhejade av tjänstemän och politiker i samhällsbyggnads återupptog miljö- och byggnadsförvaltningen jakten på familjen, så fort tillfälle gavs.
Det visade sig att tillfälle gavs – och kommunen fortsätter följaktligen att än idag göra livet jobbigt för familjen Solvarm.
Jag måste dock vara rättvis och säga att det under åren har funnits enstaka kommunala tjänstemän som har varit positiva till Solvarm och den tekniska utveckling som Anders Solvarm har bedrivit, och bedriver, i sin naturhus. Men av någon anledning verkar alla dessa ha slutat sina anställningar i miljö- och byggnadsförvaltningen.
Under alla år som striderna har pågått så har Solvarm fått ägna mycket tid åt att fylla i dokument och blanketter, utföra mätningar, söka tillstånd, försvara sig mot obefogade kommunala krav osv osv. Ändå har Solvarm hunnit med att informera om, utveckla och sprida den cirkulära VA-tekniken. Och intresset från internationell och nationell media har varit stort. Otaliga är de besök av TV-bolag, internationella och nationella massmedier som studerat och fortfarande studerar familjen Solvarms naturhus i Sikhall. I veckan som gick var t ex en fransk journalist och dokumentärfilmare på plats. Det går att se filmer om Solvarms naturhus både på Netflix och Apple-TV. Även svensk TV har har gjort inspelningar och reportage. Förutom då naturligtvis alla intresserade och alla experter som har varit i Sikhall för att studera och lära av VA-lösningen i naturhuset. Men vad ska Solvarm svara när folk frågar om Vänersborgs kommun…?
Solvarm skrev i ett av sina mail till kommunen:
“Det börjar bli belastande att återkommande få frågor om hur samarbetet med min egen kommun fungerar. Jag vet snart inte vad jag ska svara media när de undrar varför min egen kommun upprepade gånger aktivt försöker försvåra och motarbeta mina strävanden mot högt ställda miljömål.”
Den stora frågan som familjen Solvarm, och även andra, ställer sig är – hur kan kommunen under alla dessa år bråka och ta kamp mot Solvarm när de vet att VA-lösningen i naturhuset är överlägset kommunens VA-system? När Solvarm ser och använder avloppsvattnet som en resurs, där näringsämnen återförs till jorden – ett kretslopp för en hållbar miljö och en hållbar framtid. Samtidigt som kommunens eget VA-system årligen släpper ut orenat avloppsvatten i både Vänern och Frändeforsån, när inte all kväve och fosfor återvinns till jordbruksmarken, när mikroorganismer, läkemedelsrester och mikroplaster släpps ut i åar och sjöar…
Vad är det som driver kommunens politiker och framför allt tjänstemän att göra livet surt för familjen Solvarm? Varför vill de stoppa Solvarms unika VA-lösning? Den frågan funderar Solvarm ofta på – men den är fortfarande obesvarad.
Kommunens strider tar tid, kraft, energi, glädje och pengar från familjen Solvarm. Det är inget som de önskar.
Jag planerar att i några bloggar skildra det senaste “slaget” i kommunens strid mot Solvarm. Det som startade förra året då miljö- och byggnadsförvaltningen ganska oväntat återigen började göra livet surt för familjen. Förvaltningen såg nämligen en chans att stoppa Solvarms VA-system.
Striden avgjordes tillfälligt med en slags vapenvila den 3 mars nu i år. Det har vi kunnat läsa om i TTELA nyligen. (Se “Ärendet om Solvarms avlopp skickades tillbaka”.) Det röktes ingen fredspipa men miljö- och byggnadsförvaltningens tjänstemän fick backa något. Det var vänsterpartiets Göran Stenman, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden, som fick politikerna i nämnden att avvisa tjänstemännens orimliga krav på familjen, i varje fall tills nämndens sammanträde den 7 april.
Tack vare att TTELA har skrivit om Solvarm (se också TTELA “Solvarm och kommunen i ny avloppsstrid” och GP, som hade denna artikel före TTELA, “De odlar i medelhavsklimat – i Vänersborg”) verkar också intresset bland allmänheten ha tagit fart. Det har varit åtminstone två insändare i tidningen. (Se “Mitt råd till kommunen – läs in fakta”och “Vänersborg en miljökommun?”.)
Det skulle ta alltför lång tid att ge en historisk tillbakablick av alla kommunens strider mot Solvarm. Om du klickar på denna länk – bloggar om Solvarm – så kan du bläddra ett tag bland alla bloggar, de senaste bloggarna kommer först. Den från augusti 2015 kommer sist.
Den förmodade sista striden år 2019, som inte blev den sista, redogjorde jag för i två bloggar i september 2019, “Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick” och “Solvarm och SHB (2/2): Buccis motion”. Någon vecka innan denna batalj hade domen från Mark- och miljödomstolen förkunnats. Den beskrev jag i bloggen “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”. Den är värd att läsa och där kan man också ladda ner domslutet. Den här domen kommer att spela en stor roll i de följande bloggarna, både för Solvarms försvar och Stenmans agerande i nämnden. Domen gav ju Solvarm rätt mot kommunen, och domstolen slog fast:
“Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”
Det kan vara läge att repetera lite av historien kring Solvarms naturhus innan denna bloggserie om de senaste bataljerna kör igång på allvar med nästa blogg. Så att man liksom kommer i “rätt stämning”. Själv måste jag erkänna att hjärtat pumpade ännu fortare än vanligt när jag läste de gamla bloggarna. Naturligtvis kommer jag att repetera de händelser som är viktiga för att förstå det senaste dryga halvårets händelser.
Fortsättning följer i bloggen ”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund”.
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
”Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021
”Solvarm 6: Godkänn System Two! (1/2)” – 7 april
”Nyhet: Inget beslut om Solvarm” – 7 april 2021″
”Solvarm 7: Godkänn System Two! (2/2)” – 8 april 2021
”Solvarm 8: Politikerna körde över förvaltningen” – 9 april 2021
”Solvarm 9: Förvaltningens nya krav” – 22 april 2021
”Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden” – 2 maj 2021
”Solvarm 11: Stenmans förslag” – 4 maj 2021
Kommunen vill stoppa Solvarm
Imorgon onsdag, direkt efter lunch, ska miljö- och hälsoskyddsnämnden sammanträda. Det kanske viktigaste ärendet för kommunens framtida rykte, och för ”kommunens varumärke”, är ärendet:
“ansökan om tillstånd för avloppsanläggningen System Two”
TTELA skrev igår om familjens Solvarms strid mot kommunen – se “Solvarm och kommunen i ny avloppsstrid”.
Vänersborgs kommun ger sig nämligen inte – den vill till varje pris få stopp på familjen Solvarms unika cirkulära avloppsanläggning i naturhuset i Sikhall.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått följande beslutsförslag på sitt bord:
“avslå ansökan om tillstånd för enskild avloppsanläggning bestående av avloppsanläggningen System Two på adressen Sikhall…”
Tjänstemännen i miljö- och hälsoskyddsförvaltningen vill att politikerna i nämnden säger stopp till System Two. System Two är en vidareutveckling av System One.
“Det uppgraderade system One kallas Ecocycle system Two. Ecocycle system Two omhändertar och renar, förutom avloppsvattnet, även allt slam vilket är den stora skillnaden mot System One.”
Så skriver familjen Solvarm i en lång, väl underbyggd, mycket genomarbetad och imponerande inlaga, som igår skickades till alla nämndens ledamöter. Solvarm vill ju självklart att miljö- och hälsoskyddsnämnden ska ge familjen ett permanent tillstånd för System Two och avloppsanläggningen i naturhuset.
Det finns väldigt mycket att säga, beskriva och kommentera kring ärendet, och det tänkte jag göra så småningom. Men i denna blogg tänkte jag helt enkelt återge det följebrev som Anders Solvarm skrev tillsammans med inlagan, och ytterligare tre bilagor, till nämndens ledamöter.
===
Hej igen alla politiker i Miljö och hälsoskyddsnämnden och våra kommunalråd i Vänersborg.
Viktigt angående handläggningen av vårt ärende
Vi arbetar efter miljöbalkens krav genom att omvandla avlopp till en resurs som kan användas till odling och därmed skapa kretslopp.
Vår anläggning svarar emot miljöbalkens krav på kretsloppsanpassning. Miljöbalken Kap 1, §1 p4: ”Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas”. Kap 1, §1 p5: ”återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”. Kap 2 , §5 ”Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att 1. minska mängden avfall 2. minska mängden skadliga ämnen och material och produkter 3. minska de negativa effekterna av avfall 4. återvinna avfall.”
Vi har svårt att förstå varför tjänstemännen inte vill godkänna vår anläggning eftersom vi fullföljt kommunens egna kontrollprogram med toppresultat. Vårt system och alla mätvärden har analyserats av välrenommerade och mycket erfarna experter. Vi har 2019 vunnit i domstol mot tvångsanslutning till kommunalt VA då vi bevisade att vårt kretsloppssystem på alla parametrar är likvärdigt eller bättre än kommunens avloppssystem. Frågan om anslutning till det kommunala nätet är således slutgiltigt avfört från dagordningen genom mark- och miljödomstolens dom.
Det som nämnden nu ska bedöma är om vår anläggning klarar miljöbalkens krav på rening av avloppsvattnet. Enligt miljöbalken Kap 9, §7 : ”Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras”.
Med olägenheter menas, Kap 9 §3: ”Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”.
Vår anläggning skapar inga olägenheter. Ingen har någonsin visat på någon olägenhet. Att ha synpunkter på hur vår anläggning är utformad har ingen grund i miljöbalken.
Miljöbalken, Kap 26 §9 kapitel gäller tillsyn. Mark och miljödomstolen i Växjö konstaterar 2020-12-21 i domslut Mål M4660-20: ”För att ett föreläggande eller förbud enligt denna paragraf ska kunna ges krävs att en skada eller olägenhet har konstateras. Föreläggandet ska också grundas på en individuell bedömning”.
Det betyder att kommunen måste kunna peka på att vår anläggning orsakat skador vad beträffar människors hälsa eller på den lokala miljön för att kunna underkänna vår anläggning. Bevisbördan ligger på kommunen. Om kommunen tex påstår att vår anläggning skulle släppa ut mikroorganismer som påverkar badvatten så måste kommunen konkret bevisa vår påverkan.
Vår anläggning lever upp till högre krav än kommunen har på sina egna reningsverk. Reningsverken behöver inte provta vilken mängd mikroorganismer de släpper ut. Reningsverkens system tillåts brädda helt orenat avloppsvatten ut i miljö och vattendrag kontinuerligt varje år. Nämndens bedömningskrav bör inte vara högre för enskilda system än reningsverk.
Vår förhoppning är att nämnden inför beslut den 3:e mars läst vårt svar (med bilagor – se nedan) där tjänstemännens påståenden bemöts och motbevisas. Vi söker förnyat tillstånd för vår anläggning så att vi kan fortsätta ha vårt kretslopps-system för en hållbar framtid. Vi är en liten kugge i ett globalt arbete för att omvandla avfall till resurs. Genom alla kontakter, studiebesök och media har vi också satt kommunen på miljö-kartan.
Tjänstemännens skrivelse saknar uppgifter om på vilket specifikt sätt de paragrafer i miljöbalken som man hänvisar till påverkar ärendet. Därför bör nämnden även formellt underkänna tjänstemännens förslag.
Vi visar i vårt svar på tjänstemännens skrivelse att vi med stor marginal uppfyller miljöbalkens krav på rening av avloppsvatten, alla myndigheters övriga krav och även kommunens egna kontrollprograms ”högre än höga” krav.
Vi ber att nämnden beviljar tillstånd för Ecocycle system Two.
Mvh
Anders Solvarm
Nytt från Vänersborg: Siverby, Alfredsson och Solvarm
Vänersborgs kommun har fått en ny kommundirektör. Lena Tegenfeldt heter hon. Kommundirektör Tegenfeldt tillträdde sin tjänst alldeles nyligen, men hon har redan hunnit med att presentera sig för kommunfullmäktige. Eller vad man ska kalla det mindre “corona-fullmäktige” som träffades på distans i kommunhuset häromsistens.
Och knappt har Tegenfeldt kommit tillrätta på sitt kontor i kommunhuset förrän den tidigare biträdande och, i väntan på en ny, tillförordnade kommundirektören Katrin Siverby aviserade sin avgång. Siverby har nämligen också blivit kommundirektör, fast i Färgelanda kallas tjänsten fortfarande kommunchef. Katrin Siverby tillträder sin nya tjänst den 1 augusti. (Se Färgelandas hemsida.)
Tegenfeldt har jag inte haft nöjet att träffa än, men Siverby har jag stött på ett flertal gånger. Det är tråkigt att hon lämnar kommunen, hennes integritet och kunnighet är mycket stor. Tyvärr blev aldrig hennes utlovade juridiska diskussioner med politiker på fredagskvällar av, men det blev ändå en del diskussioner under flera av hennes uppskattade genomgångar och föreläsningar i olika kommunala församlingar. Jag vet inte hur många mail hon har tagit sig tid att svara på när undertecknad har haft diverse juridiska grubblerier.
Jag ser också att kommunen annonserar efter en ny förvaltningschef på kultur och fritid. (Se “Förvaltningschef kultur och fritid“.) Det måste rimligen betyda att Håkan Alfredsson tänker gå i pension. Han har nog haft åldern inne ganska länge nu. Håkan Alfredssons betydelse för Vänersborg i allmänhet och dess kultur- och musikliv i synnerhet kan inte nog underskattas. Till skillnad från många politiker så har Alfredsson satt Vänersborg på kartan på ett positivt sätt.
Och det har också en entreprenör på cirkulärt VA-system gjort. Det handlar självklart om Anders Solvarm i Sikhall. Apple TV+ har gjort en dokumentärserie om naturhus kallad “Home”. Det finns en trailer på YouTube om serien, se “Home — Official Trailer | Apple TV+”.
Avsnitt 1 i serien handlar, uteslutande, om familjen Solvarm. Det går att se programmet gratis. Det är ett måste för alla intresserade av vad som händer i Sikhall.
Efter själva programmet kommer en eftertext, som får en gammal vänersborgare att faktiskt skämmas över den kommun han lever och verkar i:
“After four years, Anders won his court case against the municipality. The Swedish courts declared his wastewater system better than or equivalent to the municipal standard. The decision is a landmark in the Naturhus movement.”
(Översättning: “Efter fyra år vann Anders sitt rättsfall mot kommunen. De svenska domstolarna förklarade att hans avloppssystem var bättre än eller likvärdig den kommunala standarden. Beslutet är ett landmärke för Naturhus-rörelsen.”)
Tänk, detta kommer att ses och läsas av hundratusentals tittare. För “rättsfallet mot kommunen” är som alla vet mot Vänersborgs kommun. (Se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.) Tänk om kommunen istället lyfte upp och tog vara på de kunskaper som Solvarm har. Nu finns alltså Solvarm att beskåda både på Apple TV+ och Netflix. (Netflix: Avsnitt 12 i serien ”Amazing Interiors”.)
Och på tal om filmer, så måste jag nämna en annan film där också vänersborgare står i centrum. Det är några elever på Öxnereds skola som spelar byggare på sin egen skola. Det är en underbar film på 2,5 min som man bara måste se. Du hittar den på YouTube – “Öxnered Skola 7 april 2020”.
Ha en så bra helg som ni kan.
PS. Även SVT har varit hemma hos familjen Solvarm och filmat. Det var Emma Hamberg som i maj 2014 besökte Solvarm i sin programserie ”Emma hittar hem” – klicka här. (25/4)
Solvarm och Larsson bygger naturhus
Det händer saker i Sikhall. Som vanligt.
För att vara en sådan liten del av kommunen Vänersborg så är platsen väldigt omtalad. Och det inte bara i Vänersborg, utan vida omkring. Ja, faktiskt till och med utanför landets gränser.
I Sikhall bor två av de personer som har råkat absolut mest illa ut på grund av kommunpolitikernas och kommunbyråkraternas långa armar och klåfingriga händer. Det har handlat om en 7-8 års lång strid om byggnadslov och det har handlat om anslutningar till kommunens VA-nät. Det är naturligtvis Magnus Larsson och familjen Solvarm som jag tänker på.
Jag har genom åren skildrat dessa personers oförtröttliga kamp mot kommunal byråkrati. Och som det ser ut nu så har både Larsson och Solvarm gått segrande ur striderna. Vi får se om kommunen har gett upp sin kamp eller om den hittar på något nytt att bråka om.
Solvarm och Magnus Larsson har hittat varandra, ja Sikhall är inte så stort. De har startat ett nytt projekt i Sikhall. De bygger ett nytt hus, ett naturhusvilla. Och “går det bra” så finns planer på att bygga fler… Det planeras till och med för en ekoby…
Huset som håller på att uppföras ligger ute för försäljning. (Se Era Real Estate. Här kan du också se en film, en minut, där Anders Solvarm presenterar naturhusvillan.) Intresset är enligt mäklare Daniel Johansson stort. Alldeles nyligen hade också den nya bostadssajten Boneo en artikel om naturhusvillan. (Se “Naturhusvillan, ett världsunikt boende”.)
I artikeln på Boneo står det:
“Naturhusvillan är inte bara unik för Vänersborgs kommun, eller för Sverige, utan unik för hela världen. Här tror vi därför att klimataktivisten Greta Thunberg skulle trivas som fisken i vatten. Det är inte bara det att huset ligger mitt i naturen, det är också ett klimatsmart hem med eget system för värme, el, vatten och näringsåtervinning. Ett boende som samarbetar med naturen.”
Anders Solvarm är ingenjör och har ritat naturhusvillan. Det är en utveckling av det hus som han tidigare har byggt, och bor i.
“Bostaden är också ett lågenergihus med integrerade solceller, värmeåtervinningssystem, pellets och braskamin som eldstad. Både fasad och tak består också av integrerade solceller.”
Magnus Larsson, som sålde marken/fastigheten till Solvarm, är med och bygger. Huset ligger med en fantastisk utsikt över Sikhall och Vänern. Och här kommer den framtida ägaren att kunna ha egna odlingar av frukt, blommor och grönsaker.
Naturhusvillan kommer att bli unik och ett riktigt framtidsboende. Den teknik som Solvarm har utvecklat och som används i huset skulle kunna användas också i andra byggnader.
Tänk om Vänersborgs kommun ändrade inställning till Anders Solvarm och Magnus Larsson och underlättade för dessa entreprenörer i fortsättningen. Vänersborg skulle kunna hamna på kartan på ett mycket positivt sätt. Kommunen skulle kunna bli omtalad som en miljökommun som är med och utvecklar framtidens boende.
Ta chansen Vänersborg!
PS. TTELA tänker dela ut “Årets Hållbarhetspris till den verksamhet eller företag som genomfört en satsning som lett till en miljömässigt ökad hållbarhet”. (Se “Skulle Greta gilla er satsning?”.) Det är synd att det bara gäller i Trollhättan…
Solvarm och SHB (2/2): Buccis motion
(Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: ”Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick”.)
James Bucci sitter som vänsterpartiets representant i samhällsbyggnadsnämnden. Han var inte nöjd med kommunens hantering av ärendet om Solvarm. Bucci väckte därför, med en motion, helt enkelt det ärende som Solvarm som enskild fastighetsägare inte fick väcka…
Buccis motion behandlades den 12 september, efter en del strul. (Se Buccis blogg: “Sikhall 1:20 – att inskränka eller inte inskränka? That is the question!”.)
Bucci formulerade sitt yrkande på detta sätt:
“samhällsbyggnadsnämnden prövar frågan om befintligt verksamhetsområde för VA som omfattar fastighet Sikhall 1:20 kan inskränkas på så sätt att fastigheten Sikhall 1:20 inte skall omfattas.”
Motionen handlade på sätt och vis om två saker. Det handlade dels om det konkreta fallet – ska kommunens verksamhetsområde för VA inskränkas så att naturhuset i Sikhall inte omfattades? Och dels, om det blev ja/ok från nämnden, skulle beslutet även gälla alla andra fastigheter med samma ”problematik”. Det skulle bli en princip.
Tjänstemännen som beredde ärendet var VA-chefen och en av kommunens jurister. Och som alltid skriver förvaltningschefen under tjänsteskrivelsen. Skrivelsen kom inte helt oväntat fram till slutsatsen, vilket också blev förslaget till nämnden:
“Samhällsbyggnadsnämnden föreslås avslå förslagsställarens yrkan.”
I skrivelsen motiverades avslagsyrkandet. Och då är det brukligt att fakta redovisas, att hänvisningar sker till lagparagrafer och att det resoneras och dras slutsatser. Så var också fallet i denna skrivelse. Även om det var mycket kortfattat.
Det jag däremot ofta saknar i kommunala tjänsteskrivelser och underlag är något som jag som lärare har velat få mina elever till att göra, och tänka (se läroplanen för grundskolan) – att redovisa argument som talar för ett påstående och att redovisa argument som talar mot. Sedan ska varje argument analyseras och vägas mot argument för och emot. Viktigt i det analytiska och resonerande arbetet är att se saken från olika vinklar, att anlägga olika perspektiv. Först när denna process är klar så kan slutsatser dras. Och då är det viktigt att redovisa vilka argument som väger tyngst och varför.
Min åsikt är att tjänsteskrivelsen bara anlade kommunens perspektiv, dvs kommunen i den meningen av de politiker och tjänstemän som bestämmer – inte kommuninvånarna. Det fördes bara fram argument och resonemang som talade för kommunens intressen.
Så här stod det i tjänsteskrivelsen:
“En enskild fastighetsägare är inte behörig att initiera en inskränkning enligt 9 § LAV av ett befintligt verksamhetsområde. Sådan möjlighet är förbehållen huvudmannen för en allmän va-anläggning.”
Det redovisades faktiskt inga argument för eller mot detta påstående. Såvida det inte ska betraktas som ett argument att kommunfullmäktige har beslutat om det verksamhetsområde där Solvarms naturhus ingår. Det redovisades sedan bara när kommunen, utifrån sitt perspektiv, skulle kunna tänka sig att inskränka ett verksamhetsområde. Det handlade då om kostnader och tekniska problem. För kommunen alltså.
Men så skrev tjänstemännen lite överraskande:
“frågan om inskränkning enligt § 9 har ännu inte prövats av domstol.”
Oops.
Har inte lagparagrafen prövats av domstol? Då borde det väl, kan man tycka, vara ännu viktigare att anföra argument för och emot, motivera, förklara och analysera… Men det gjorde inte tjänstemännen.
Jag återger lagparagrafen ytterligare en gång, så kan läsaren själv göra sin tolkning (Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 9 §):
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Tjänsteskrivelsen fortsatte med att redovisa domen i Mark- och miljödomstolen (MMD) som gav Solvarm rätt att slippa betala anslutningsavgift till kommunens VA-nät. En stor del av hela tjänsteskrivelsen handlade om detta, och jag är inte säker på varför. Det handlade ju faktiskt inte om det aktuella ärendet, Buccis motion. Och jag blir inte heller klok på slutsatsens relevans:
“Domens effekt bedöms som mycket begränsad på Vänersborg och andra kommuner då uppfattningen är att MMD ansett att det är en mycket speciell anläggning.”
Jaha, och? Om det betydde något i sammanhanget så torde väl det faktum att det handlade om “en mycket speciell anläggning” innebära att naturhuset borde kunna undantas från att ingå i verksamhetsområdet. Fast “en mycket speciell anläggning”… Tycker verkligen samhällsbyggnadsnämnden det? Vad bråkar nämnden i så fall om?
Att domens effekt bedömdes vara mycket begränsad är inget annat än att förringa frågans betydelse. Hela VA-Sverige jublar. Det är första gången som en domstol har förkunnat en dom som låter en fastighet slippa att ansluta sig och betala avgift till det kommunala VA-nätet. Det kan öppna dörrarna till fler fastigheter, vilket i sin tur kan vidga och fördjupa hela diskussionen om hur vi ska ta hand om vårt avloppsvatten. En synnerligen viktig miljöfråga.
Tjänsteskrivelsen avslutades med en redovisning av kommunens ståndpunkt:
“Domen (i MMD; min anm) ska inte påverka kommunens ställningstagande vad gäller verksamhetsområdets omfattning då det relateras till det större sammanhanget. Fastigheten kan ingå i ett verksamhetsområde utan att vara avgiftsskyldig. § 9 bedöms inte tillämpbar i detta fall.“
Det är nog så att Solvarms fastighet kan ingå i verksamhetsområdet utan att vara avgiftsskyldigt och utan att vara anslutet till VA-nätet. Det är ju antagligen så det kommer att fungera i praktiken i fortsättningen.
Det sista påståendet, att § 9 inte är tillämpbar, förstår jag mig inte riktigt på. Inte det heller… Det var ju den paragrafen som hela ärendet handlade om och den paragraf som faktisk ger fastigheter rätt att undantas från ett verksamhetsområde.
Det har skrivits en hel del om detta ärende i TTELA den senaste tiden. Vi läste bland annat om hur samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) försvarade nämndens beslut. (Se TTELA “Oklart om kommunen överklagar domen om Solvarms avlopp”.) Det blev nämligen 9-2 för att avslå motionen. (Endast medborgarpartiet stödde James Bucci, V.)
I artikeln säger Wiklund också om § 9 i LAV:
“Den paragrafen syftar inte till enskilda fastigheter.”
Vilket naturligtvis är helt fel. Det är ju precis det den gör. Men kanske har TTELA citerat ordförande Wiklund felaktigt.
Det är svårt att förstå betongpolitiker och hur de tänker. I det här ärendet är det extra svårt. Och särskilt svårt har jag att förstå ordförande Anders Wiklund som är miljöpartist.
Hur kan kommunen under alla dessa år, och nu under Wiklunds ledning, bråka och ta kamp mot Solvarm när alla vet att naturhuset är överlägset kommunens VA-system? När Solvarm ser och använder avloppsvattnet som en resurs, där näringsämnen återförs till jorden – ett kretslopp för en hållbar miljö och en hållbar framtid. Samtidigt som kommunens eget system årligen släpper ut orenat avloppsvatten i både Vänern och Frändeforsån, när kväve och fosfor inte återvinns till jordbruksmarken, när mikroorganismer, läkemedelsrester och mikroplaster släpps ut i åar och sjöar…
Mark- och miljödomstolen har i sin dom kommit fram till att Solvarms naturhus är bättre än kommunens VA-system och att Solvarm inte behöver ansluta sig eller betala anslutningsavgift. Domen kan överklagas. Vänersborgs kommun har fram till och med idag måndag att göra det. Den som beslutar om kommunen ska överklaga eller inte är förvaltningschefen i samhällsbyggnadsförvaltningen, inte politikerna i nämnden.
Det betyder att senast ikväll kl 23.59,59 får vi se vilket beslut förvaltningschefen har fattat.
==
Anm. Det här är en direkt fortsättning på gårdagens blogg: ”Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick”.
Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick
Det är inte bra att bli frustrerad skrev Lutz Rininsland (V) i en blogg häromsistens. Men det var precis vad han upplevde – frustration. Trots alla år av politiskt engagemang. (Se “Besviken på mig själv”.) Det var sammanträdet med Kunskapsförbundet Väst som gav upphov till hans känsla. Och jag förstår Lutz, jag kände till viss del den också. Både av samma skäl som Lutz, men framför allt på grund av kommunalrådens ageranden. (Se min blogg “Dagens sammanträde med KFV”.)
James Bucci, en annan vänsterpartistisk profil, kände sig “flushed” efter mötet med samhällsbyggnadsnämnden den 12 september. Det skriver James om i sin blogg efter sammanträdet. (Se “Flushed”.) Och jag förstår honom också. När jag läser James blogg så blir jag också både frustrerad och – flushed.
Det tycks vara vänsterpartisters lott i den här kommunen. Och då är det inte utan att man undrar vad vi vänsterpartister egentligen håller på med. Håller vi på att tappa fotfästet, verklighetsförankringen? Inser vi inte hur fel vi har? Inser vi inte hur smarta, logiska och ansvarstagande alla andra politiker är? Inser vi inte vilken tur det är att vänersborgarna har röstat fram alla betongpolitiker som kan lotsa Vänersborg på ett bra sätt in i framtiden?
Jag vet inte. Det händer ofta att jag försöker jag anamma betongpolitikernas syn och se problemen och lösningarna i Vänersborg ur deras perspektiv. Men det fungerar sällan. Jag kan helt enkelt inte förstå hur de tänker.
Samhällsbyggnadsnämnden hanterade torsdagen den 12 september en motion från James Buccis tangentbord. Den handlade om att undanta Solvarms naturhus från att ingå i kommunens verksamhetsområde för VA-tjänster. Bucci uttryckte det så här i sin motion:
“samhällsbyggnadsnämnden prövar frågan om befintligt verksamhetsområde för VA som omfattar fastighet Sikhall 1:20 kan inskränkas på så sätt att fastigheten Sikhall 1:20 inte skall omfattas.”
Samhällsbyggnadsnämnden hade nämligen den 22 mars 2018 avvisat en ansökan från Solvarm om att kommunen skulle inskränka verksamhetsområdet, dvs att Solvarms naturhus inte skulle behöva ansluta sig till det kommunala VA-nätet. I beslutet skrev samhällsbyggnadsnämnden:
“Av praxis följer att en enskild fastighetsägare inte är behörig att initiera en inskränkning enligt 9 § LAV av ett befintligt verksamhetsområde. Sådan möjlighet är förbehållen huvudmannen för en allmän va-anläggning. Begäran såvitt avser inskränkning ska därför avvisas, dvs. inte prövas i sak.”
Det är intressant att notera att nämnden alltså inte behandlade Solvarms begäran i sak, dvs att undantas från att ingå i verksamhetsområdet. Nämnden avslog Solvarms möjlighet att ens få saken prövad. Som privatperson och enskild fastighetsägare hade han inte den rättigheten. Enligt samhällsbyggnadsnämnden…
Det låter i mina öron precis som när en enväldig härskare dikterar vad undersåtarna får och inte får göra. De får inte ens ifrågasätta, än mindre “klaga” på besluten…
Solvarm överklagade kommunens beslut till Förvaltningsrätten. Solvarm menade att fastighetens/naturhusets VA-system var överlägset kommunens eget. Dessutom hade ju också kommunens egen miljö- och hälsoskyddsnämnd i ett tidigare beslut konstaterat att Solvarms system skulle få tillstånd att användas. (Se ”Nyhet: Solvarm får tillstånd!”.) Solvarm ville därför att verksamhetsområdet skulle inskränkas, dvs naturhuset skulle få ett undantag – det skulle inte tvingas in i det kommunala VA-nätet.
Förvaltningsrätten prövade inte sakfrågan, inte den heller. Rätten skrev i domen:
”Enligt förvaltningsrättens bedömning är lagstiftarens avsikt med prövningen och överprövningen av va-frågor därmed klar såtillvida att kommunens beslut om va-anläggningars verksamhetsområden inte ska bli föremål för prövning eller överprövning i sak och att enskilda fastighetsägare som vill undgå avgiftsskyldighet därför istället är hänvisade till att i särskild ordning visa att deras fastighets va-behov kan klaras på ett bättre sätt.”
Kommunens beslut att inte pröva sakfrågan hade inte föregåtts av några fel enligt Kommunallagen och inte varit olaglig. Solvarm förlorade. (Se “Solvarm förlorade i Förvaltningsrätten”.) Solvarm överklagade Förvaltningsrättens beslut, men Kammarrätten beviljade i veckan som gick inte ens prövningstillstånd. Även om Förvaltningsrätten undvek sakfrågan, så måste man ändå tolka domen som att en inskränkning av ett verksamhetsområde för en enskild fastighetsägare måste väckas av kommunen själv, och inte den enskilde.
Moment 22 på sin spets. Makten, dvs kommunen, vill inte pröva en invånares sakskäl. Den förnekar till och med invånaren möjligheten att ens bli lyssnad på. Och domstolen lyssnar inte heller. Den bara konstaterar att makten/kommunen inte behöver lyssna…
Det är lagtexten som gäller. Det är den som kommunen ska gå efter, det är den som de juridiska instanser ska döma efter. Och så här lyder lagtexten.
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 9 § :
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen. En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras endast om fastighetens eller bebyggelsens behov av vattenförsörjning och avlopp lämpligen kan ordnas genom enskilda anläggningar som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Säger denna lagtext att en enskild inte får initiera ett ärende om att inskränka ett verksamhetsområde?
Tolkningar är en sak, lagtexten en annan. Vad säger du? Men innan du tycker något och oavsett vad du anser kanske vi kan vara överens om att det faktiskt går att tolka ovanstående lagtext på olika sätt. Och när kommunen då tolkar lagen på ett av sätten och inte på ett annat – då handlar det enligt min mening om politik…
James Bucci gick ett steg vidare. Han sitter som vänsterpartiets representant i samhällsbyggnadsnämnden och tänkte inte låta saken bero. Bucci väckte som politiker helt enkelt det ärende som inte Solvarm som enskild fastighetsägare fick väcka…
James Bucci skrev sin motion innan förvaltningsrätten hade kommit med sitt beslut och också innan domen från Mark- och miljödomstolen. För som läsare av denna blogg vet ansåg ju Mark- och miljödomstolen i en dom nyligen (se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”) att:
“Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”
Men naturhuset ska, enligt samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningsrätten, ändå ingå i verksamhetsområdet för VA-tjänster…
Det måste väl tilläggas att samhällsbyggnadsnämnden var Solvarms motpart i rättegången i Mark- och miljödomstolen. Kommunen ville att Solvarm skulle betala nästan 200.000 kr för VA-tjänster som inte behövdes.
Mark- och miljödomstolens dom var oväntad, men inte desto mindre tämligen fantastisk. Den gav Solvarm rätt. Solvarm fick rätt att fortsätta använda sitt egenbyggda system och det viktigaste, det som domen egentligen handlade om, rätt att slippa betala en anslutningsavgift på nästan 200.000 kr till kommunen. Domstolen ansåg att Solvarms naturhus var bättre än kommunens VA-lösning. Domen torde vara den första i sitt slag i Sverige.
Anm. Andra delen av den här bloggen hittar du här, ”Solvarm och SHB (2/2): Buccis motion”.
Solvarm fick rätt mot kommunen!!
Det hände massor den första dagen som pensionär. (Se “Nytt skede i livet”.) Först blev Vänersborgs kommundirektör avskedad (se “Nyhet: Kommundirektören uppsagd”), sedan invigdes den nya förskolan på Belfragegatan och under invigningen fick jag ett mail med en bifogad dom från Mark- och miljödomstolen!
Familjen Solvarm fick rätt i Mark- och miljödomstolen!
Det tål att upprepas:
Familjen Solvarm fick rätt i Mark- och miljödomstolen!
Det är en mycket välkommen och välförtjänt seger för familjen, men också för alla i Sverige som är i en liknande situation. Rättegången har uppmärksammats i hela landet och faktiskt också utanför våra gränser.
Striden gällde om familjen Solvarm var tvungen att betala anslutningsavgiften på 194.935 kr till Vänersborgs kommuns VA-nät. Det ansåg kommunen – och det trots att Solvarm inte vill ansluta sig till kommunens VA-nät och trots att Vänersborgs egen miljö- och hälsoskyddsnämnd inte tyckte att det behövdes (beslut den 11 juni 2018). (Jag har beskrivit omständigheterna tämligen noggrant i ett antal bloggar, se framför allt “Solvarm i Mark- och miljödomstolen” från den 30 juni.)
Mark- och miljödomstolen avkunnade följande dom:
“Mark- och miljödomstolen fastställer att Anders och Rosemary Solvarm för deras fastighet Vänersborg Sikhall 1:20 inte ska vara avgiftsskyldiga för vatten och avlopp.”
Otroligt! Fantastiskt!
Domstolen redogör i sin dom på sedvanligt sätt vad tvisten handlar. Den återger både Solvarms och kommunens synpunkter. Domstolen beskriver också Solvarms återvinningssystem på ett utförligt och tämligen lättförståeligt sätt. I den beskrivningen finns en formulering som jag tycker är slående för hur Solvarm tänker och hur systemet fungerar:
“Ecocycle System bygger på kretsloppsprincipen, dvs ”att det du ger ifrån dig räcker till att göda den mängd växter som räcker till att föda dig”.”
Även kommunens synpunkter beskrivs utförligt. Jag bifogar en länk till domen nedan, så kan var och en själva bedöma relevansen och styrkan i kommunens argument.
Jag tycker att man slås av kommunens oerhört negativa inställning både till naturhuset i Sikhall och allt nytt… Kommunen ser inte “det nya” och visar brist på “utvecklingstänk”… Det är nästan så att man även får uppfattningen att kommunen försöker misstänkliggöra Solvarms intentioner och familjens vilja till en miljömässigt hållbar utveckling av VA-systemet. Jag tror att domstolens beskrivning av kommunens synpunkter kan bli ett intressant dokument för framtidens människor som exempel på en konservativ och utvecklingsfientlig inställning.
Det skulle för övrigt vara intressant att höra kommunens två förvaltningar, dvs samhällsbyggnadsförvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen, diskutera Solvarms VA-system. De skulle knappast bli överens…
Mark- och miljödomstolen redogör och motiverar utförligt sin dom. Den menar inledningsvis att:
“Behovet av anslutning till den allmänna va-anläggningen ska vara grundat på skyddet för människors hälsa och miljön och prövas från objektiva utgångspunkter.”
Och fortsätter lite senare:
“I förarbetena anges att ett enskilt alternativ till va-lösning som är överlägset i fråga om återföring av viktiga näringsämnen till det naturliga kretsloppet samtidigt som det enskilda alternativet från övriga relevanta synpunkter håller någorlunda jämna steg med det allmänna alternativet är ett exempel på ”god hushållning med naturresurser” som innebär att avgifter för va-anläggningen inte ska utgå (prop. 2005/06:78 s. 81).”
Mark- och miljödomstolen tar sedan upp punkt för punkt vad parterna var oense om och hur domstolen resonerar. Som tur är så avslutar domstolen med en sammanfattning:
“Domstolen har funnit att de enskilda avloppsanläggningarna (Solvarm har två olika system; min anm) är likvärdiga med det allmänna systemet vad avser hälso- och miljöskydd. När det gäller god hushållning med naturresurser har domstolen konstaterat att den enskilda avloppsanläggningen är bättre än det kommunala alternativet. Beträffande den hänsyn som ska tas till möjliga framtida förändringar i fråga om fastighetens användning och ägarförhållanden har makarna Solvarm visat att den enskilda avloppsanläggningen håller måttet i jämförelse med det allmänna alternativet samt att det ekonomiskt utfallet är positivt i detta fall. Vid en samlad bedömning finner domstolen mot bakgrund av vad som anförts att makarna Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen. Detta förutsätter dock att den enskilda avloppsanläggningen System Two är i drift samt att riktlinjerna för avloppsanläggningens hygien, skötsel och underhåll upprätthålls. Makarna Solvarms talan ska därför bifallas.”
Med andra ord, naturhusets VA-system är minst lika bra eller bättre än kommunens.
Tvisten gällde också “V:et” i VA – dricksvattentjänsterna.
Domstolen skriver i domen:
“Fastighetens behov av dricksvattentjänster kan tillgodoses minst lika bra genom den egna vattentäkten.”
Jag tror att familjen Solvarm känner en stor lättnad idag. De vill syssla med att utveckla sitt system, inte delta i tidsödande tvister med kommunen.
Anders Solvarm skriver till mig:
“Det finns rättssäkerhet som bygger på lyhördhet för vetenskap och teknisk utveckling för vår naturs skull.”
Tyvärr tror jag inte att sista ordet är sagt. Kommunens tjänstemän har säkert andra planer… De vill med all sannolikhet överklaga domen. Vi får se vad politikerna vill – ärendet lär komma upp på samhällsbyggnadsnämndens bord den 12 september… Det nämndsmötet är öppet för allmänheten, men tyvärr krockar det för min del med ett annat sammanträde.
Det är läge att avsluta denna blogg med denna mening från Mark- och miljödomstolens dom, den säger nämligen allt:
“Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”
Grattis alla i naturhuset i Sikhall!
Anm. Du kan ladda ner domen från Mark- och miljödomstolen här.
PS. Du kan läsa mina bloggar om Solvarm och naturhuset i Sikhall genom att klicka här.
PPS. TTELA skriver tyvärr inte särskilt ofta om familjen Solvarm och naturhuset i Sikhall, men i dagens tidningen återfinner vi en mycket bra artikel – se ”Tvisten om Solvarms avlopp avgjord” (tyvärr betalvägg).
Vatten vatten… Och avlopp.
I veckan släpptes en skakande rapport från World Resources Institute. Den visade att 25% av världens befolkning hotas av vattenbrist. 17 av världens länder kan snart stå helt utan vatten. New York Times skrev i sin sammanfattning av rapporten (se “A Quarter of Humanity Faces Looming Water Crises”):
“From India to Iran to Botswana, 17 countries around the world are currently under extremely high water stress, meaning they are using almost all the water they have.”
I Sverige är vattenproblemet något annorlunda även om delar av landet, särskilt under den torra sommaren förra året, också hade brist på vatten. I Sverige är inte det stora problemet att dricksvattnet tar slut, i Sverige är problemet att vi förstör det. Vi använder det ovärderliga dricksvattnet i avloppen…
Det skriver Ulf Svensson i en debattartikel i GP den 15 maj (se ”Sluta spola bort våra avlopp med dricksvatten”):
”dricksvattnet … [används] till att forsla bort kiss och bajs i långa ledningar. Därefter blanda[s] detta orenade vatten med allt annat avlopp från industrier och dagvatten inklusive gifter, försöka rena denna blandsoppa och lägga en stor del av det giftiga slammet från reningsverken på vår bästa åkermark och släppa ut resten av vattnet i olika recipienter som sjöar och hav.”
På detta sätt hotas dricksvattenförsörjningen menar Ulf Svensson:
”Dels har utsläppen från reningsverken en negativ påverkan på råvattnet som är råvaran till vattenverken där rent dricksvatten framställs, dels hotas grundvattnet och vattentäkter via slamspridningen på vår åkermark.”
En genomsnittlig människa i Sverige förbrukar ungefär 160 liter vatten per dygn. Den största delen går åt till personlig hygien och toalettspolning och endast en liten del till dryck och mat. Tidningen Proletären(!) (se ”Vattenlobbyn håller oss kvar i 1800-talet”) har räknat ut att om det går åt 30 liter vatten per person och dygn för toalettspolning (vilket med all sannolikhet är en underdrift), så innebär det att:
”runt 110 miljarder liter rent dricksvatten varje år används som ett dyrbart transportmedel för avföring, urin och toalettpapper plus en hel del annat – antibiotika och andra medicinrester, tungmetaller, kända och okända kemikalier samt mikroplaster – och sedan behöver renas igen.”
Och som jag har skrivit om i tidigare bloggar finns det stora brister i de kommunala reningsverkens rening av avloppsvattnet. Det är inte bara fosfor och kväve som ”rinner genom” avloppsreningsverken utan också, som Proletären skriver, medicinrester, tungmetaller och kemikalier. Och mikroplaster:
“Genom vanlig mat och dryck kan en person få i sig så mycket som fem gram plast i veckan, vilket motsvarar vikten på ett vanligt kreditkort. Det mesta av plasten kommer från vattnet vi dricker.”
Siffran på fem gram är dock ett globalt snitt. Det har tagits fram University of Newcastle i Australien. (Se ”Forskare: Vi får i oss mikroplast motsvarande ett kreditkort i veckan”.) I Europa räknar man med att vi ”bara” får i oss hälften så mycket mikroplaster, dvs ett vanligt kreditkort varannan vecka…
Sverige och Vänersborg behöver ta krafttag. VA-lösningarna har hamnat fel och utvecklingen går dessutom åt fel håll. Den utbyggnad av det traditionella VA-systemet som sker i t ex Vänersborg är antagligen en gigantisk ekologisk felsatsning. Det är inte riktigt att använda rent dricksvatten till att transportera en annan bristvara, växtnäring av bästa kvalitet. Det förstör båda resurserna.
Tidningen Proletären skriver så här om de kommunala reningsverken:
”[de släpper] ut avloppsvattnet direkt till ytvattnet med såväl fosfor som giftiga kemikalier, vilket skadar vattenlevande organismer.
En kubikmeter jord har samma förmåga till rening som en miljard kubikmeter havsvatten!
Och för att driva detta ohållbara VA-system använder vi dessutom enorma mängder material typ stål, plast och betong. Ingen vet hur stor mängd växthusgaser som genereras i detta system.
Förutom materialen tillkommer alla kemikalier för att hantera föroreningarna, elenergin till alla pumpstationer, energi för att driva reningsverken, frakterna av allt slam till platser som kan vara åkermark där vi odlar vår mat.”
Det måste istället till en kretsloppslösning, där det värdefulla innehållet i livsmedlen återförs till jorden. Forskning visar t ex att skog och mark (markretention) binder fosfor och gör att markbakterierna sätts i arbete. Det är det här som sker när enskilda avlopp har sina utsläppspunkter i skog och mark. Det betyder att små enskilda avloppslösningar, som finns på landsbygden fungerar alldeles utmärkt.
Framtidens avloppssystem, precis som övrig avfallshantering, måste bygga på, och jag citerar återigen Ulf Svensson:
”hushållning, sortering och återvinning. Vi talar om cirkulära ekonomiska system som inte tär på lagerresurser utan låter allt cirkulera i genuina kretslopp.”
Och vattnet måste återlämnas till naturen i bra skick.
En som vet och som aktivt arbetar med dessa utmaningar finns i Vänersborgs kommun, närmare bestämt i Sikhall. Många i Sverige och andra länder lyssnar och är nyfikna på vad som händer i Solvarms naturhus. (Du kan t ex få reda på mer om naturhuset i Sikhall genom att titta på avsnitt 12 i serien ”Amazing Interiors” på Netflix.) Vänersborgs kommun vill emellertid få Solvarm att lägga ner sin utveckling och istället ansluta sig till kommunens VA-nät. Samma VA-ledningar som leder till Brålandas avloppsreningsverk som bräddade 2.730 kbm i Frändeforsån förra året. Vilket för övrigt betecknades som ”försumbart” av kommunen…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer