Arkiv
Om dagens BUN (17/10)
Det blev ett relativt kort sammanträde med barn- och utbildningsnämnden idag. Mötet slutade redan kl 11.35. Det var inte bara kort, det var ganska lugnt också. Men det blev en del diskussioner trots allt, till och med oväntat många. (Jag skrev igår om nämndens ärenden – se “BUN 17 okt 2022”.)
Rektorer och personal från några av kommunens förskolor informerade om internationella projekt. Förskolorna på Blåsut och Öxnered har arbetat med att utveckla utomhuspedagogiken tillsammans med Axel Ericsson Daycare i Omaruru, Namibia. Projektet hade varit mycket utvecklande och givande för både barn och pedagoger. Flera föräldrar hade också uttryckt sin uppskattning. Ordförande Bo Carlsson (C) tyckte direkt att personalen borde komma till Agenda 2030-gruppen och informera.
Från Propellergatans förskola redogjordes för arbetet med “könsneutrala lärmiljöer”. Det var positivt att höra om arbetet – och som vanligt är förskolans personal mycket insatta i läroplanens skrivningar. De är mycket medvetna, och kompetenta, i arbetet, och det handlar inte om att pojkar ska bli tjejer eller tvärtom, om nu någon uppfattade det så. Alla barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Som det står i läroplanen:
“Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. … Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.”
Det blev dock en del frågor och diskussion i nämnden, men det hör naturligtvis till när politiker möts och dessutom möter personal från verksamheten. Förskoleinformationen slutade som vanligt med en spontan applåd. Det brukar bli så när de pålästa och kunniga pedagogerna från förskolorna informerar i nämnden.
Det följde en ekonomisk månadsuppföljning.
Årets prognos är ett plus-minus-noll-resultat. Det ska emellertid noteras att prognosen för grundskolan, inklusive förskoleklass, grundsärskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år, är –6,4 milj kr.
Årets prognos för hela BUN är lite osäker eftersom hyrorna kan höjas, kostnaden för skolskjutsar kan öka och statsbidragen är lite osäkra. Samtidigt hade inte nämnden gjort ett så bra ekonomiskt resultat utan statsbidragen för sjuklöner och skolmiljarden mm. 
Det gäller att förklara detta på ett pedagogiskt sätt för de som är “tongivande” i kommunens kommande budgetbeslut.
Det framfördes en del kritik i ärendet om privata utförare. Några i nämnden hade erfarenhet av skoltaxin. Den fungerade inte alltid särskilt bra, för att uttrycka det milt. Det visar sig att socialnämnden är ansvarig för detta avtal, och att regionen också är inblandad i upphandlingen.
Bo Carlsson uppdrog åt förvaltningen att återkomma med en fördjupad analys i frågan på nästa BUN-sammanträde.
Det blev också diskussion kring “Yttrande angående remiss av utredningsrapport Bergen i framtiden”.
Det framfördes synpunkter om utredningens förslag om att lägga ner naturskolan på Hunneberg, och nämndens yttrande på detta.
Förvaltningen var noga med att betona att nämndens pengar helt enkelt inte räckte till för att finansiera dessa besök. Verksamheten i naturskolan var bra, men verksamheten (åk 5) prioriterade ett studiebesök 
på Innovatum i Trollhättan istället. Det var pedagogernas val. De ansåg att studiebesöket på Innovatum var nödvändigt i NO-undervisningen. Stiftelsen Bergagården har dessutom tidigare bekostat studiebesöken på naturskolan.
Vi var nog flera som tyckte att det var tråkigt att naturskolan ska läggas ner. Det ligger mycket i remissvaret från styrelsen för Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB:
“Om vi inte bjuder in våra barn och unga till vårt världsarv hur ska vi då kunna bevara detta i framtiden?”
Det var också ett extra ärende på dagordningen. Nämnden ska yttra sig till förvaltningsrätten “beträffande ansökan om utdömande av vite gällande Ströms Slott AB”. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.)
BUN beslutade i mars att Ströms Slott AB:
“föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen.”
Och:
“Föreläggandet är förenat med vite om 100.000 kr.”
Vitet är nu sänkt till 75.000 kr på grund av vissa förbättringar i verksamheten.
VD Magnus Olsson på Ströms Slott har i en inlaga till Förvaltningsrätten motsatt sig detta. Olsson skriver:
- “Ströms slott AB anser att Vänersborgs kommun inte har följt de anvisningar som finns för dem som tillsynsmyndighet i Skollagen.”
- “Bedömningar av en tillsynsmyndighet ska inte vara godtyckliga utan bygga på fakta.”
- “Vänersborgs kommun ställer krav på språkkunskaper i svenska som inte har täckning i skollagen. Det är inte reglerat i skollagen hur mycket svenska en dagbarnvårdare måste kunna för att kunna arbeta som dagbarnvårdare.”
Nämnden ska yttra sig om Ströms Slotts inlaga. Tyvärr var inte detta yttrande klart. Nämnden beslutade därför att ordförande Carlsson ska få skriva på yttrandet till Förvaltningsrätten som ett ordförandebeslut.
Förvaltningschef Sofia Bråberg informerade slutligen nämnden om att Skollagen nyligen har ändrats. Det stadgas nu i lagen att eleverna i mellan- och högstadierna har rätt till extra studietid (“läxhjälp”) 2 timmar i veckan. Lagen säger också att eleverna i åk 9 har rätt till ytterligare 25 timmar lovskola.
Staten skickar 914.000 kr till Vänersborg för att finansiera de ökade kraven. Det extra statsbidraget täcker dock inte kostnaderna på långa vägar. Det kommer att kosta BUN hela 6 milj kr extra! Och då är inte kostnaderna för skolbussar inräknad…
Det gäller återigen att ledamöterna i BUN kan förklara detta på ett pedagogiskt sätt för de som är “tongivande” i kommunens kommande budgetbeslut…
Till sist skickade ordförande Carlsson med några visdomsord om landsbygdens och jordbrukets betydelse för miljöarbetet i kommunen.
Om BUN 19 sept
Så hade då, igår måndag, Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd (BUN) sitt första sammanträde för hösten. Och det slutade som beräknat vid lunch, kl 12.05. Och det var mest tack vare att ordförande Bo Carlsson (C) avhandlade ärendena i beslutsomgången i ett rasande tempo. Han svingade klubban likt en stressad auktionist.
Det tog en bra stund att behandla delårsrapporten. Nämndens ledamöter och ersättare var riktigt på hugget och diskussionens vågor gick höga.
Förvaltningschef Bråberg föredrog ärendet och de förväntade resultaten. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.) Bråberg berättade att förvaltningen arbetar uppsökande för att få barn att börja den kommunala förskolan, och att det arbetet hade gett resultat. Fler barn/vårdnadshavare har nämligen bytt från pedagogisk omsorg till förskola, inte bara sett till antalet utan även till andelen. Det jobbades också mycket med ämnesinnehållet i förskolan fortsatte förvaltningschefen. Hon påpekade även att förskolan hade fått statsbidrag för att kunna göra mindre grupper. Det var dock inte säkert att Vänersborg skulle få statsbidrag för detta i fortsättningen.
Vårens avgående 9:or hade något sämre resultat än förra årets när det gällde behörigheten till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det var en minimal nedgång, med 0,2%, men ändå en nedgång. Förvaltningschefen menade emellertid att eleverna hade gjort en “stor resa” med tanke på att de hade höjt sina betyg ordentligt under högstadiet. Fortfarande var det också så att flickor hade bättre resultat i skolan än pojkar. Och det ledde till en lång debatt – var skolan anpassad till flickornas sätt att vara och lära?
Flera av politikerna tycktes anse att skolan och undervisningen, och kanske också förskolan, var mer anpassad till flickor än pojkar. Ordförande Carlsson bestämde att det här var något som skulle tas upp särskilt på ett kommande sammanträde. Och det var nog ett bra beslut. Det krävs mer fakta för att komma vidare.
Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram på gymnasiet var 83,5 % vid läsårets slut. Magnus Ekström (KD) menade att det var en oroväckande låg siffra:
“Vi misslyckas med uppdraget att ge eleverna de bästa möjligheterna för det framtida livet och valen.”
Det ledde också till en längre diskussion. Gunnar Henriksson (L) tyckte att det var för lite fokus på de elever som satsade på att komma in på de studieförberedande gymnasieprogrammen. Och det var det några som höll med om. Jag ansåg att man hade en tendens att förminska skolans uppdrag om man bara fokuserade på att elever skulle bli behöriga till yrkesförberedande program, dvs få godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt 5 ämnen till. Det ledde ibland till mindre undervisning i t ex SO- och NO-ämnena – och antagligen då också till sämre kunskaper. Även om utvecklingsledare Ackerman inte riktigt höll med om detta.
Det är hur som helst viktigt att förbereda eleverna så att de inte bara kommer in på gymnasiet, utan att de också “kommer ut “, dvs slutar gymnasiet med en examen.
Det var intressanta diskussioner, även för de närvarande tjänstepersorna. Tror jag i varje fall. Det var nog givande för dem att veta hur politikerna tänker och resonerar. Men det är också viktigt att inse vad som är huvudmannens, dvs politikernas, roll och inte. Det är t ex inte politikernas roll att bestämma vad som händer i klassrummen, det är professionens uppgift. Pedagoger och rektor har ett uppdrag från statsmakten. Politikernas uppgift som huvudmän har inget med själva pedagogiken att göra. Deras uppgift är att ge förutsättningarna för pedagogerna att fullgöra det statliga uppdraget. Även om detta blev det en viss diskussion – var det pedagogernas uppgift att hålla budget framför att uppfylla Skollagens krav? Det tyckte inte jag, fast där kände jag mig ganska ensam i församlingen…
Delårsrapporten innehöll även en del ekonomi, så klart. BUN uppvisade den 31 augusti ett överskott på 5,1 milj kr. Eftersom det är en del utgifter som ska betalas senare i höst räknade förvaltningen med att nämnden ska göra ett plus-minus-noll-resultat vid årets slut. Men då krävdes det, flikade förvaltningschefen in, att statsbidragen kommer till kommunen som beräknat.
Nämnden fick också veta att det kostade 700.000 kr att avveckla modulen (”paviljongen”) på Tärnanskolan. Och nämnden som har så många moduler på skolorna i Vänersborg… Förvaltningschefen upplyste även om att förvaltningen inte hade tillräckligt med ekonomi för att ha mindre klasser, nu är det 28-29 elever i varje klass på högstadiet.
Det tidskrävande ärendet följdes av en information om kunskapsresultaten för vt 2022. Sett i efterhand borde kanske denna punkt ha kommit före delårsrapporten, men det är lätt att vara efterklok. Utvecklingsledare Ackermann levererade som vanligt, och förväntat, många tabeller och diagram. Det var svårt att hinna anteckna, men PowerPoint-bilderna kommer att skickas ut i efterhand.
Det var som sig bör också en “Lokalinformation”. Nämnden får med jämna mellanrum en uppdatering av det aktuella läget. Nämnden fick reda på att Öxnereds skola hade invigts med pompa och ståt och att bygget av Holmängenskolan blir dyrare än beräknat. (Se TTELA ”Holmängenskolan blir dyrare än beräknat”.) Samhällsbyggnadsnämnden ska äska ytterligare 20 milj kr hos kommunfullmäktige i tilläggsbudget. Det kommer i slutändan att innebära en högre hyra för BUN.
Ändrat 21 sept kl 10.30:
Jag missuppfattade en del av förvaltningens information när det gällde Hallebergs och Öxnereds förskolor. Därför blev det också en del felaktig information i bloggen. Följande gäller, jag återger ett förtydligande från barn- och utbildningsförvaltningen:
”Det är underhåll av Öxnered förskola som kommer skjutas fram i tiden. Värmekällan (oljepannan) ska bytas på Öxnered förskola med start januari 2023 och då hade samhällsbyggnadsförvaltningen planerat att renovera hela Öxnered förskola samtidigt.
Då samhällsbyggnadsförvaltningen har en begränsad underhållsbudget och det har uppkommit prioriteringar på andra fastigheter (bland annat Hallebergs förskola som blev dyrare än beräknat) så har samhällsbyggnadsförvaltningen fått skjuta på renoveringen av Öxnered förskola.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har kvar renoveringen i sin plan för de kommande åren, med det är i dagsläget osäkert när renoveringen kan utföras. Målsättningen är att under 2024 påbörja renovering av Öxnered förskola men det kommer att kräva politiska beslut som samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att efterfråga under nästa år.
Öxnered förskola har dock redan flyttat in delar av sin verksamhet i Öxnered skola för att det krävs evakuering när värmekällan byts under 2023.”
Det krävs också underhåll för Frändeskolan. Det är mycket oväsen från en äldre värmepanna på Frändeskolan, och det stör lektionerna. Det är också ojämn värme och dålig ventilation. Rektor har till och med gått så långt att hon har lämnat ifrån sig arbetsmiljöansvaret.
Kommunen har med andra ord förskole- och skollokaler med väldigt olika standard och förutsättningar. Förskolorna och skolorna är inte likvärdiga. Det ligger en orättvisa i detta, som det är svårt att komma tillrätta med. Frågan är om de nybyggda skolorna på sikt kommer att locka till sig både elever och skolpersonal från de äldre, mer slitna lokalerna.
Det gavs en uttömmande och gedigen dragning om framtidens förskole- och skolsituation i Vargön. Det man slås av, det är hur snabbt det sker omkastningar och förändringar i befolkningsprognoserna. Ena stunden, förra året, sa prognosen att det skulle bli ganska många fler elever i Vargön de närmaste åren. Andra stunden, i år, att det inte skulle bli det. Det krävs en ganska lång framförhållning innan förskolor och skolor kan byggas eller befinliga byggas ut. Med sådana osäkra prognoser blir det komplicerat att planera inför framtiden. Nämnden beslutade slutligen enligt tjänstemannaförslaget. Möjligtvis är investeringsbeslut av den här omfattningen något som borde fattas högre upp i hierarkin. (Se “BUN återigen på G (19/9)”.)
I de andra ärendena som BUN hade att behandla och besluta om denna förmiddag så gick politikerna på förvaltningens förslag. Det var inte så mycket att orda om.
Under förvaltningschefens information fick nämnden reda på att det “kommer och går” familjer med barn på Restad Gård. Det gör det mycket svårt att planera. Just nu finns det ukrainska flyktingfamiljer på flyktingförläggningen som bara ska bo där i 1-4 veckor innan de ska flytta vidare. Under denna kort är det i praktiken omöjligt att ordna skolgång för barnen.
Förvaltningschef Bråberg informerade vidare om att Kostenheten inte kan hålla sin budget, det fattas 4 milj kr…Och inte minst, Ströms Slott inkom med ett svar den 2 juni på nämndens föreläggande. (Se “Efterlängtat möte med BUN”.) Det var inte ett svar som förvaltningen kunde acceptera. Ordförande Carlsson tog därför ett beslut om att BUN skulle ansöka om att döma ut ett vite på 75.000 kr.
BUN fick slutligen reda på att kostnaderna för skolbussarna kommer att öka med 2 milj kr – och att två nya elevhälsochefer har anställts.
Ordförande Bo Carlsson (C) avslutade sammanträdet med att slå klubban i bordet med en imponerande styrka. Carlsson hade bråttom till ett annat möte…
Efterlängtat möte med BUN
Det blev ett oväntat långt sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) igår. Det var några ärenden som visade sig ta betydligt längre tid än vad ordförande Bo Carlsson (C), och andra, hade räknat med. Till viss del kan det ha berott på att flera av nämndens ledamöter verkade tycka att det var uppfriskande och stimulerande att äntligen få diskutera öga mot öga. Man hade liksom en del att “ta igen”… Sammanträdet var nämligen fysiskt, och det var väldigt länge sedan sist.
Det blev både frågor och diskussioner kring Ströms Slott AB och den enskilda pedagogiska omsorgen. (Se “Imorgon 21/3: BUN”.)
Kommunens anlitade jurist var med på distans och svarade på frågor. Han ansåg att ett föreläggande med hot om vite var att föredra istället för att dra tillbaka det kommunala bidraget för verksamheten. “Fallet” var komplicerat, det fanns inte några prejudikat och dessutom var Skollagen inte helt tydlig. Det skulle inte bli helt lätt menade juristen att driva en sådan process. Statsmakterna planerade dock att göra vissa lagändringar som skulle underlätta processandet i framtiden. Juristen menade att det nästa gång, om inte Ströms Slott åtgärdade bristerna i sin verksamhet, fanns möjlighet att dra in bidragen. Detta skulle möjligtvis kunna ske redan i höst.
BUN beslutade enligt beslutsförslaget, dvs Ströms Slott AB:
“föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen.”
Och:
“Föreläggandet är förenat med vite om 100.000 kr.”
Det blir sannolikt anledning att återkomma i frågan…
Ärende 5, “Information om förväntade resultat 2023” var en av de punkter som tog längre tid än planerat. Förvaltningschef Sofia Bråberg började med att gå igenom förslaget till förväntade resultat. Det var små förändringar jämfört med innevarande år. Och det kan ju vara bra för verksamheten att det blir kontinuitet i politikernas förväntade resultat. Och dessutom är det ju val i höst och kanske skulle ett eventuellt nytt styre ha en helt annan syn på både kommunens inriktningsmål och resultat.
Förvaltningschefens föredragning gav upphov till några frågor och diskussioner. Särskilt noterade jag att nämndens 
ordförande Bo Carlsson (C) deklarerade att det inte ska bli någon neddragning av personal nästa år. Det var:
“inget alternativ för mig.”
Sa Bo Carlsson. Och det brukade också hans företrädare Mats Andersson (C) säga. Det höll inte alltid… Vi får se om det håller nu. Tyvärr är det nog så att en personalneddragning skulle kunna vara ett alternativ för andra i den styrande minoriteten. Och då är det lätt att glömma sådana här utfästelser…
Och här hade väl ärendet kunnat avslutas för denna gång, med att nämnden konstaterade att beslut om de förväntade resultaten skulle fattas nästa sammanträde. Fast då blandade jag in revisorsrapporten…
Revisorerna hade ju rekommenderat nämnden att följa upp måttet:
”uppnått kunskapskraven i alla ämnen.”
Jag kastade fram idén att detta kunde bli ett förväntat resultat. Det skulle samtidigt kunna vara ett sätt att visa t ex ledamöterna i fullmäktige att elever har rätt att få stöd i alla de ämnen som de riskerar att inte få godkända betyg i. Och att alla elever (Skollagen 1 kap 4 §):
“ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt”
Förhoppningsvis skulle det kunna fungera som en signal till kommunfullmäktige hur omfattande och komplext skolans uppdrag är. Det handlar inte bara om att öka andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet. (Som är ett annat av de förväntade resultaten.) Det skulle i bästa fall kunna få fullmäktige att bli mer generösa i tilldelningen av budgetmedel till nämnden… (Jag skrev lite mer om detta i min förra BUN-blogg, se “Imorgon 21/3: BUN”.)
Och faktiskt, det tycktes som om jag fick medhåll från flera av ledamöterna. Gunnar Henriksson (L) ansåg att det låg något i vad jag sa, Henrik Josten (M) tyckte att det kunde vara taktiskt ur pedagogisk synvinkel och både Christin Slättmyr (S) och Bo Carlsson (C) var positiva och skulle tänka över detta till nästa gång. Ja, till och med Magnus Ekström (KD) tyckte till slut att idén inte var så dum…
Måndagens verksamhetsuppföljning handlade om grundsärskolan. Rektorer, speciallärare och särskolesamordnare tyckte att det var svårt att förmedla verksamheten på ett rättvisande sätt. Det är inget mot att försöka beskriva den i en blogg.
Det var en lärorik föredragning. Nämnden fick siffror och fakta, men framför allt beskrivningar av verksamheten samt några filmer som förmedlade den. Det var svårt att inte bli berörd – och imponerad av verksamheten. Och personalen, framför allt! Det tycks också som om grundsärskolan har tämligen bra ställt när det gäller resurser, även om det så klart aldrig kan bli riktigt tillräckligt.
Det var dags för lunch, klockan var över 12. Ordförande Bo Carlsson (C) och nämnden var emellertid positiva till att fortsätta mötet. Det var lika bra att strunta i lunchrasten, vi var ju ändå strax klara.
Det var en liten felkalkyl.
Det var nämndens svar på revisorernas granskning om BUN:s styrning som var nästa ärende. Även om detta ärende bloggade jag innan måndagens sammanträde. (Se “Imorgon 21/3: BUN”.) Jag ska inte upprepa mina synpunkter igen, men jag framförde dom naturligtvis på nämnden. Det handlade om att jag inte var särskilt positiv till förslaget till yttrande, typ…
Ordförande Carlsson meddelade i ett tidigt skede att han skulle redogöra för nämndens svar i kommande kommunfullmäktige. Jag undrade om det var det föreslagna yttrandet han skulle redogöra för… Men det var det inte, han ville höra nämndens synpunkter först och ta med sig dem till fullmäktige. Men när någon frågade vad som skulle lämnas till revisorerna, så var det ändå yttrandet…
Det blev en lång och stundtals intensiv diskussion.
Det slutade med att ärendet återremitterades. Det ska skrivas ett nytt yttrande utifrån nämndens diskussion och så ska nämnden fatta beslut i april. Och ordförande Carlsson redogöra för yttrandet i kommunfullmäktige i maj…
Sammanträdet avslutades med en del information från förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson. Förvaltningschefen redogjorde för situationen på Restad Gård med flyktingarna från Ukraina och hur förvaltningen förbereder 
mottagandet av fler flyktingar. Den har t ex börjat inventera platser i förskola och grundskola. Det är ont om platser i förskola, men det finns fler platser i grundskolan. Problemet med dessa är dock att de är geografiskt spridda. Förvaltningen håller också på att “växla upp” Välkomsten. Hittills (fram till och med fredag) hade det kommit 25 grundskoleelever och 10 förskolebarn från Ukraina.
Barn- och utbildningsförvaltningen verkar vara väl förberedda för den stundande flyktingsituationen.
Sammanträdet slutade kl 13.33. Då skingrades deltagarna för att hitta något att äta.
Imorgon 21/3: BUN
I morgon måndag ska jag delta i det första fysiska, kommunala, politiska sammanträdet på över 2 år. Det ser jag fram mot. Det är barn- och utbildningsnämnden som sammanträder.
Dagordningen för det, på sätt och vis historiska mötet, har följande utseende:
Det är en “lagom” start, kan man tycka. Det är inga särskilt kontroversiella ärenden som ska avhandlas typ de i fullmäktige i onsdags. Å andra sidan finns det ändå ärenden som kommer att leda till viss debatt. Sedan får man ju inte heller glömma att det är lite av “lugnet före stormen”. Snart bryter budgetprocessen med sina besparingskrav ut med full kraft och då lär olika åsikter ventileras över konferensbordet.
Ströms Slott AB är återigen på tapeten. Företaget bedriver som bekant pedagogisk omsorg i kommunen.
Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. I Skollagen 25 kap står det:
“Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.”
Omsorgen ska godkännas av kommunen. Det är sedan kommunen som ansvarar för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Och det är detta som ärendet handlar om, och har handlat om, med Ströms Slott.
Ströms Slotts verksamhet i Vänersborg har varit en följetong i nämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort tillsyn vid ett flertal tillfällen under årens lopp och efter varje tillsyn så har Ströms Slott fått förelägganden. Sedan inkommer företaget med svar där det lovas bot och bättring, allt ska ställas till rätta. Och så blir det en ny tillsyn som visar att allt inte alls har ställts till rätta. Och så blir det nya förelägganden. De tycks aldrig ta slut. Jag är inte säker, men jag skulle tippa att detta föreläggande, som ska beslutas i morgon, kan vara typ det 4:e i ordningen.
Och detta föreläggande har exakt samma lydelse, som det senaste föreläggandet från november 2020:
“Ströms Slott AB föreläggs med stöd av 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att vidta åtgärder för att komma till rätta med de brister som framkommit under tillsynen. I detta ingår att:
- Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling i svenska och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).
- Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”
Det är emellertid en skillnad mot tidigare beslutade förelägganden från barn- och utbildningsnämnden, denna gång är föreläggandet:
“förenat med vite om 100.000 kr”
Det är således en “upptrappning” jämfört med tidigare. Jag ser dock framför mig hur Ströms Slott återigen kommer att redovisa åtgärder som ska vidtas för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen (vilket Ströms Slott ska göra senast den 1 juni 2022), och så fortsätter verksamheten ytterligare några år – tills nästa tillsyn. Det lär fortsätta.
Själv skulle jag se att tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg drogs tillbaka. Jag vet inte om det är juridiskt möjligt, men det borde det vara vid det här laget kan man tycka.
Och det ska gudarna veta (oj, nu lånar jag ett uttryck från min gamle far för andra gången på kort tid) att barn- och utbildningsförvaltningen måste lägga ner en hel massa tid på dessa tillsynstillfällen. Det handlar om inspektioner, auskultationer, intervjuer och dokumentation. Hur mycket kostar inte detta? (I rättvisans namn ska väl också tilläggas att kommunen ger Ströms Slott en del arbete också.)
Ärendet är ett bra exempel på galenskapen i styrningen enligt NPM:s principer, som bland annat förespråkar privatisering av offentliga verksamheter. (Förekomsten av enskild pedagogisk verksamhet är dock inte resultatet av något kommunalt beslut.) 
Arbetstid måste avsättas till kontroller, dokumentationer, utvärderingar, statistik osv – tid och pengar som istället kunde ha använts i verksamheten.
Till sist vill jag för rättvisans skull betona att inte alla dagbarnvårdare, anställda av Ströms Slott, har brister. På flera ställen fungerar det bra. Ändå anser jag, och jag tror de flesta i nämnden, att en placering i förskolan är att föredra för alla barnen.
Ärendet följs av en traditionell månadsuppföljning. Det tycks som om året har börjat bra ur ett ekonomiskt perspektiv. Det ser av siffrorna ut som om nämnden har använt nästan 11 miljoner mindre än beräknat under året. Det torde i så fall bara bero på att det handlar om årets två första månader. Det ekonomiska resultatet kommer sannolikt att ändras betydligt vad det lider, inte minst beroende på det som händer i Ukraina. Det är många flyktingar som placeras på Restad Gård.
En del av morgondagens ärenden torde avhandlas tämligen snabbt. Jag tror inte att det finns så mycket att tillägga när det gäller “internkontrollplan 2022 med risk- och väsentlighetsanalys” eller yttrandet till kommunens nya “Fastighetsstrategi” eller yttrandet om naturvårdsplanen. Det gäller kanske inte ens ärendet “Information om förväntade resultat 2023”. Det senare vet jag inte säkert, det finns nämligen inga handlingar medskickade i detta ärende.
Men det finns ett ärende som möjligtvis kan leda till en viss debatt – “Svar på revisionsrapport: Granskning om barn- och utbildningsnämndens styrning är tillfredsställande för att elever i grundskolan ska nå målen för utbildning”.
Jag har redogjort för revisorernas synpunkter tidigare – i tre(!) bloggar. (Se “Revisorerna granskar grundskolan” – 1 – 2 – 3.) Revisorernas kritik kan mycket kortfattat sammanfattas med att de inte ansåg att barn- och utbildningsnämndens styrning av verksamheten var helt tillfredsställande. Typ, snällt sagt…
Jag kan väl inte påstå att förslaget till svar på revisorernas kritik är helt tillfredsställande heller…
Revisionen rekommenderade BUN att vidta åtgärder för att de olika skolenheterna skulle få likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare. Förslaget till svar är att:
“barn- och utbildningsnämnden delar inte bilden av de stora skillnaderna i lärarnas behörigheter som presenteras i rapporten. Siffrorna är korrekt hämtade men rektorernas bild av verkligheten är en annan.”
Hmmm… Jag är inte riktigt säker på att detta egentligen är ett svar. Siffrorna är korrekta, men det tycker inte rektorerna? Borde inte nämnden/förvaltningen se över siffrorna, om nu rektorerna tvivlar – och sedan skriva ett svar om vad nämnden har kommit fram till när det gäller likvärdig tillgång till legitimerade och behöriga lärare…?
Det är också tänkt att förvaltningen i fortsättningen ska redovisa för nämnden:
“hur stor andel av samtliga anställda lärartjänster som är besatta av lärare med legitimation samt hur stor andel av schemalagda lektionerna som leds av en legitimerad ansvarig lärare.”
Det kan ju i och för sig vara en bra idé. Sedan föreslår nämndens presidium att utifrån detta ska en utvärdering ske av resursfördelningen för att se om:
“det finns samband och/eller behov av att justera denna i syfte att öka likvärdigheten.”
Jag kan själv tycka att förvaltningen borde, som jag har skrivit om i tidigare bloggar, problematisera och analysera förhållandet att kunskapsresultaten förbättras och framför allt att andelen elever som är behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet ökar, samtidigt som andelen behöriga lärare är låg. Och frånvaron varit hög under pandemin, och det har varit distansundervisning, och personalen har skurits ner…
Revisionen ansåg vidare att nämnden särskilt ska följa upp:
“förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver. Det kan särskilt gälla nyanlända och flerspråkiga elever samt elever med autismspektrumtillstånd.”
Nämndens svar föreslås bli att:
“måluppfyllelsen inom F-9 är en del av verksamhetsuppföljningarna som regelbundet presenteras för nämnden. Vid dessa uppföljningar är elever i behov av särskilt stöd en del som berörs och utmaningar kopplade till dessa presenteras för nämnden.”
Jag förstår faktiskt inte detta svar heller. Det konstateras egentligen bara att förvaltningen inte har några hemligheter, utan nämnden informeras regelbundet. Men inte var det detta som revisorerna efterlyste?
När jag läste KPMG:s rapport så fick jag den bestämda uppfattningen, fast det inte stod svart på vitt, att revisorerna ansåg att nämnden inte hade tillräckligt med resurser. Borde inte nämnden analysera om det finns:
“förutsättningar för att elever i behov av särskilt stöd får det särskilda stöd som de behöver…”
Finns förutsättningarna? Det frågan borde nämnden kommentera.
Revisorerna ville för det tredje att:
“i det systematiska kvalitetsarbetet även följa upp måttet ”uppnått kunskapskraven i alla ämnen”.
Det vill inte BUN…
“Barn- och utbildningsnämnden följer redan upp detta mått genom förvaltningens arbete men det är inte kopplat till något av nämndens förväntade resultat. … Detta gör att måttet inte redovisas separat vid målavstämningarna vid delårsrapporter eller bokslut. Barn- och utbildningsnämnden har idag heller inga planer på att föreslå detta mått som nytt förväntat resultat inför 2023 …”
Jag tror att revisorernas förslag inte är så dumt. Det kan vara ett sätt att visa på betydelsen av att eleverna har rätt att få stöd i alla de ämnen som de riskerar att inte få godkända betyg i. Det finns nämligen en tendens i de svenska skolorna att fokusera helt på behörighet till ett yrkesprogram, vilket betyder godkända betyg i matematik, svenska och engelska samt ytterligare 5 ämnen vilket inte sällan blir i de “praktisk-pedagogiska” ämnena. Och så “struntar” man i t ex samhällskunskap, historia, fysik och kemi.
I Skollagen står det:
“Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”
Jag tror att fokus på gymnasiebehörigheten kan innebära att eleverna kan få väldigt svårt att klara en gymnasieexamen i framtiden, förutom att grundskolan på sätt och vis skjuter problemen till gymnasiet.
Jag säger inte att det är så i Vänersborg men revisorernas förslag kan kanske vara ett sätt att lyfta och motverka denna eventuella problematik. Det kan också vara ett sätt för nämnden att på ett tydligare sätt visa på behovet av mer resurser till skolan…
Sammanträdet avslutas med en verksamhetsuppföljning, grundsärskolan 1-9 ska presenteras.
Det ska bli roligt att träffa nämndens ledamöter igen. Tyvärr saknas dock en av nämndens tidigare trotjänare, Gunnar Bäckman. Vila i frid Gunnar.
==
PS. Här kan du läsa bloggen efter sammanträdet: ”Efterlängtat möte med BUN”.
Mer om BUN (30/11)
Imorgon måndag sammanträder alltså barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det är första gången sedan i mars som jag har möjlighet att delta, denna gång via “länk” från mitt arbetsrum. Det ska bli ett kärt “återseende”. Jag tror att också min gamle antagonist Gunnar Bäckman (KD) ska vara med på ”länk”…
Det är en diger dagordning för ledamöterna att beta av detta det sista sammanträdet för året:
För en knapp vecka sedan bloggade jag om ärende 3, tillsyn av Ströms Slott. (Se “BUN 30/11: Ströms Slott”.) Det har skett en komplettering av handlingarna sedan dess, ett nytt beslutsförslag har skickats ut. Det är emellertid samma beslutsförslag som lades fram i utredningen “Uppföljning av tillsyn av Ströms Slott AB” (som du kan ladda ner här):
“Barn- och utbildningsnämnden godkänner bilagt uppföljningsbeslut uppföljning av tillsyn av Ströms Slott AB, genomförd under hösten 2020, och antar uppföljningsbeslutet med dess förelägganden i sin helhet daterat 2020-11-30:
* Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).
* Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”
Men jag undrar fortfarande varför Ströms Slott får ytterligare chanser. Jag kan väl tycka att de har fått tillräckligt många påpekanden redan – utan att bristerna åtgärdats.
Nämnden har en förskole- och grundskoleplan. Nu har den reviderats och imorgon ska nämnden fastställa den. Syftet med en sådan här plan är att se över lokalbehovet för alla områden i kommunen när det gäller förskola, årskurs F-6 och årskurs 7–9.
“Syftet är således inte att presentera färdiga åtgärdsförslag utan att peka på behov som kan utgöra underlag för framtida investeringsbudget.”
Det är en mycket gedigen plan som innehåller allt man behöver veta om lokalbehoven i kommunens förskolor och grundskolor. Det är som en uppslagsbok. Men uppenbarligen anser majoriteten i kommunfullmäktige att det fattas något. De 6 betongpartierna gav ju i budgetbeslutet för ett tag sedan kommunstyrelsen i uppdrag att:
“…starta en genomlysning av framtidens skola i Vänersborgs kommun.”
Jag vet inte riktigt vad som ska genomlysas, men det vet kanske ordförande Mats Andersson (C). Han var vad jag förstår negativ till en genomlysning i ett tidigare skede, men ändrade sig uppenbarligen senare…
Självklart har BUN även denna gång fått en månadsuppföljning inför sammanträdet. Den prognostiserar ett plus/minus/noll-resultat i år. Och ur ekonomisk synpunkt är det naturligtvis mycket positivt. Å andra sidan har året inte varit som alla andra år – utan de extra statsbidragen på grund av coronan hade nämndens resultat inte blivit detsamma. Det ska emellertid noteras att prognosen för grundskolan är ett underskott på nästan 3 milj kr.
Det som oroar mig mest är dock två lite undangömda påpekanden i månadsuppföljningen. I avsnittet “förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år” står det:
“Kostnader gällande barn med särskilda behov är en utmaning att rymma inom budget.”
Och för grundskolan:
“Flera skolenheter har fortsatta svårigheter med att möta elevernas psykosociala behov inom given budget.”
Det här har jag påpekat förut, men det står i varje uppföljning nu för tiden och därför måste det noteras på ett mycket tydligt sätt – varenda gång. Om inte nämnden kan ge barnen och eleverna detta stöd så är det brott mot Skollagen. Stöd till elever är lagstadgat. Vi får se vad förvaltningen säger imorgon. Den liksom alla rektorer, pedagoger och övrig personal gör ju allt som står i deras makt för att uppfylla det statliga uppdraget. Det vet jag. Men saknas ekonomiska medel från huvudmannen, dvs kommunen, så måste det påtalas och åtgärdas.
Det finns som vanligt mer information i månadsuppföljningen. Jag fastnade särskilt för uppgiften att antalet elever med mer än 25 % frånvaro i årskurs 7-9 har ökat och uppgår i oktober till 185 elever. Covid-19 är naturligtvis en stor del av förklaringen.
BUN:s resursfördelningsmodell ska revideras och fastställas. Det är några mindre justeringar och förtydliganden som har gjorts.
När modellen antogs en gång i tiden så hade jag flera synpunkter. Och det har jag väl egentligen fortfarande, men modellen har vad jag förstår visat sig fylla sin funktion på ett bra och rättvist sätt. Därför finns det ingen anledning till några större förändringar. Det kan vara värt att veta att 5% av den tilldelade budgeten (anslagsbindningsnivå, barnomsorg/grundskola) fördelas i strukturbidrag och att strukturbidraget fördelas till enheter:
“utifrån vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund enligt tillgängliga statistiska underlag”
Barn- och utbildningsnämnden ska fastställa detaljbudgeten för nästa år. Nämnden ska då besluta om att ta tillbaka de besparingsåtgärder som den beslutade om i våras, t ex att lägga ner Rösebo och Mulltorp, minska öppettider på förskola, stänga Lanternan osv. Nämnden ska i sitt beslut om detaljbudgeten tydligen utgå från att förskola och skola har fått de pengar de behöver för nästa år…
Då kan man ju först och främst konstatera att de elevassistenter och andra som förlorade jobbet nu i höst, inte kommer att få jobbet tillbaka nästa termin. Det betyder också, vilket är ännu viktigare, att de elever som blev av med sitt extra stöd och sin “coaching” inte kommer att få det i fortsättningen heller. I underlaget framgår det också att inga statsbidrag kommer att betalas ut till lärarassistenter nästa år. Betyder det att det inte kommer att finnas några lärarassistenter?
Det ska bli intressant att höra hur förvaltningen räknar för att få nästa år att gå ihop rent ekonomiskt. Särskilt som det framgår att BUN får 13 milj kr mindre i statsbidrag nästa år. Hur har förvaltningen mött det? Kanske är det ett minskat antal elever som är förklaringen till att budgeten beräknas gå ihop nästa år.
Jag undrar hur det ska gå egentligen… Behoven i förskolan, t ex mindre grupper, och skola, t ex mer stöd till elever, är stora. Dessutom skulle betydligt mer pengar behövas för att öka kvaliteten i verksamheterna och kanske framför allt för att lyfta kunskapsresultaten i grundskolan till högre nivåer. Jag vet att personalen och fackförbunden ropar på ökade satsningar på våra barn och elever. Det är tufft ute i klassrum och korridorer just nu.
Några av de statsbidrag som inte betalas ut nästa år handlar om de nyanlända och deras lärande. Hur tänker förvaltningen där? Ja, det finns flera frågor att få svar på imorgon. Men den viktigaste är naturligtvis – hur ska de tilldelade resurserna räcka för att tillfredsställa behoven och kraven?
BUN ska fastställa bidragsnivåer för fristående verksamheter. Det är inte mycket att orda om, kommunen är tvungen att följa lagen. Annars vet nog de flesta vilken syn vänsterpartiet, och den allmänna opinionen, har på vinsterna i skolföretagen.
Det kan kanske vara intressant att veta hur många av barnen och eleverna som går i fristående verksamheter. Så här ser det ut.
“Under 2021 beräknas 202 barn gå i fristående förskola, 43 elever gå i fristående förskoleklass, 571 elever gå i fristående grundskola, 1 elev gå i fristående särskola och 219 barn gå i fristående fritidshem. Under 2021 beräknas ca 184 barn gå i enskild pedagogisk omsorg.”
Nämnden ska besluta om nya skolplaceringsprinciper för förskoleklassen och grundskolan. Principerna och reglerna ser tydliga ut, även om de inte är helt lätta att förstå. Förvaltningen kommer säkerligen att förklara mer ingående innan beslut fattas. Så här skriver förvaltningen i sammanfattningen:
“Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) har arbetat fram förslag på nya skolplaceringsprinciper med anledning av att Skolväsendets överklagandenämnd efter överklagande upphävde flera placeringsbeslut 2020. För att göra processen mer förutsägbar föreslår BUF att Vänersborg ska införa skolområden inom vilka berörda elever har förtur.”
Ledamöterna ska också få en information om den kvalitetsgranskning som Skolinspektionen gjorde i kommunen förra hösten. I oktober nu i år svarade förvaltningen – och imorgon får säkerligen nämnden en sammanfattning av hela granskningsprocessen.
Nämnden ska även besluta om ett nytt skolskjutsreglemente. Skolskjutsar är något som angår många och som är en viktig fråga.
Förvaltningen skriver:
“Föreslagna förändringar är att skrivningarna om profilklasser samt att kravet att båda vårdnadshavarna ska bekräfta ansökan om skolskjuts vid växelvis boende tas bort. Formuleringen gällande fria skolkort om man uppfyller avståndskraven oavsett val av skola justeras utifrån hur nämnden beslutar gällande fria skolkort.”
Det ser i mina ögon ut som om det inte blir några större förändringar. Skrivningarna om profilklasser tas bort eftersom det inte finns några profilklasser längre i kommunen.
Som jag skrev i början, det är en diger dagordning. Men eftersom det är nämndens sista möte för året så måste antagligen allt hinnas med imorgon. Är det något som någon bloggläsare undrar över, så är det bara att höra av sig. Som vanligt.
BUN 30/11: Ströms Slott
Igår måndag kom så det efterlängtade beskedet. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C):
“medger … efter samråd med kommunstyrelsens ordförande, att även de ledamöter och ersättare som inte ingår i riskgrupp ges möjlighet att deltaga på distans hemifrån.”
Det är nästan så att man kan tro att de som har ingått i en riskgrupp har fått delta på distans hemifrån redan tidigare. Men så har, som läsare av denna blogg vet, inte varit fallet. Men äntligen har alltså barn- och utbildningsnämndens ordförande tagit till sig den moderna tekniken och ordnat möte på riktig distans. Det torde även betyda att ordförande Andersson (C) har ändrat uppfattning i fråga om lagligheten i dessa möten… (Se “Andersson överklagar KFV-möte!”.) Det finns dock ett viktigt förbehåll – deltagarna anmodas att använda hörlurar… Jag lovar, det ska jag.
Ordförande Andersson har vad jag förstått slagit ihop två BUN-sammanträden till ett enda. Så mötet nu på måndag, den 30 november, blir således årets sista. Det torde också bli Mats Anderssons sista BUN-möte. Efter årsskiftet blir Andersson nämligen kommunalråd och ersätts av Bo Carlsson (C).
BUN:s dagordning på Mats Anderssons och årets sista sammanträde är tämligen diger:
Sammanträdet inleds med att Vänersborgs nya kommundirektör Lena Tegenfeldt ska presentera sig för nämndens ledamöter. Tegenfeldt besöker varenda nämnd tror jag, vilket naturligtvis är helt på sin plats. Kanske skulle jag passa på att ställa en fråga om hur kommundirektören ser på tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn… Eller inte. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
Det första beslutsärendet på dagordningen är ett delikat och långdraget ärende, “Fördjupad tillsyn – Ströms Slott AB”. Det är en följetong, Ströms Slott har varit uppe ett flertal gånger i nämnden. Jag har också skrivit om Ströms i ett antal bloggar. (Se t ex 23 april 2020 “Vad hände på BUN?”, 19 april 2020 “Inför BUN 20/4” och 11 juni 2019 “Tuff kritik mot Ströms Slott”.)
Ströms Slott bedriver som bekant pedagogisk omsorg i Vänersborg. Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. I Skollagen 25 kap står det:
“Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det.”
Omsorgen ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Och det är detta det handlar om, och har handlat om, med Ströms Slott.
Förvaltningen sammanfattar den senaste utvecklingen:
“Barn och utbildningsförvaltningen genomförde våren 2019 en tillsyn av Ströms Slotts AB. Utifrån tillsynen förelades sedan Ströms Slott AB att de inkomma med en handlingsplan för att komma till rätta med de brister som framkommit i tillsynen. Utifrån denna handlingsplan och svar som Ströms Slott AB sedan skickat in ytterligare dokumentation samt filmer på verksamheten. Utifrån detta har barn- och utbildningsförvaltningen genomfört en fördjupad tillsyn genom telefonintervjuer med de kvarvarande dagbarnvårdare som var föremål för tillsynen under våren 2019.”
Efter varje tillsyn som kommunen, dvs barn- och utbildningsförvaltningen, har gjort så har Ströms Slott fått förelägganden. Sedan inkommer svar där det lovas att allt ska ställas till rätta. Och så blir det en ny tillsyn som visar att allt inte alls har ställts till rätta. Och så blir det nya förelägganden. Det tycks aldrig ta slut.
Den här gången kan det tydligen bli likadant. I utredningen “Uppföljning av tillsyn av Ströms Slott AB”, som du kan ladda ner här, beslutar förvaltningen att Ströms Slott måste vidta åtgärder för att komma till rätta med följande brister:
- “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling och förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”
- ”Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande (25 kap. 2 § skollagen).”
Förvaltningen har konstaterat dessa brister gällande språkutveckling och särskilt stöd i en tillsyn som har gjorts under hösten. Och det måste nämnas med eftertryck – barn- och utbildningsförvaltningen har påpekat precis samma brister tidigare.
Protokollen från de fördjupade telefonintervjuerna ingår i nämndens underlag. Det gör också de resonemang, analyser och slutsatser som förvaltningen drar. Och det råder ingen tvekan, de brister som förvaltningen påpekar är helt befogade. Tillsynen visar definitivt att barnen vistas i språkligt begränsade miljöer och riskerar att inte få den stimulans som behövs för språkutvecklingen. Det är stor risk att de aktuella barnen kommer till grundskolan utan tillräckliga kunskaper i det svenska språket.
Förvaltningen beslutar därför att Ströms Slott AB:
“Huvudmannen ska senast den 26 februari 2021 redovisa de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen.”
Det här beslutet är vad jag förstår preliminärt. Det är politikerna som ska fatta det slutliga, avgörande beslutet, det beslut som gäller.
I förslag till beslut, som alltid följer med alla ärenden, står det emellertid:
“Ordförande och övriga presidiet beslutar om ärendets hantering vid presidiet 2020-11-16.”
Och vad nämndens tre ordförande, Mats Andersson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S), kom fram till på det mötet vet jag inte. Jag skulle dock inte bli förvånad om de föreslår att nämnden ska dra tillbaka tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg – i varje fall om det är juridiskt möjligt. Vilket det borde vara vid det här laget kan man tycka – efter alla turer. Det finns också en möjlighet att besluta om vite (“böter”). Trollhättans stad gjorde det eller åtminstone hotade med det mot just Ströms Slott förra året. (Se TTELA “Ströms slott riskerar vite upp mot en halv miljon”.)
Vid de tillfällen under årens lopp som nämnden har diskuterat Ströms Slott, och det har som sagt varit ganska många gånger, så tror jag inte att någon ledamot någonsin har tagit den enskilda pedagogiska omsorgen i försvar och/eller argumenterat för att Ströms Slott gör ett pedagogiskt bra jobb för barnen.
Jag skulle bli överraskad om någon ledamot skulle göra det på måndag.
PS. I underlaget finns också en kritik från Ströms Slott av de fördjupade telefonintervjuerna. Ströms Slott har synpunkter på hur tillsynen borde utformas, hur frågorna ska ställas, vilka frågor som ska ställas, vilka ord som ska användas etc – och företaget anser att frågorna borde meddelas i förväg. Ströms Slott vill också närvara vid intervjuerna. Jag skriver inte mer om kritiken, eftersom jag anser att den är helt obefogad och både patetisk och tagen ur luften.
Anm. Igår tog utbildningsminister Anna Ekström (S) emot utredningen ”Förskola för alla barn”. Utredningen berör i allra högsta grad de frågor som BUN ska behandla, och som jag har skrivit om i denna blogg. Utredningen föreslår bland annat följande:
- Kommuner ska bedriva uppsökande verksamhet för att öka deltagandet i förskolan, samt genom kartläggning hålla sig informerad om vilka barn i kommunen som inte deltar i förskolan.
- Barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska ska direktinskrivas i förskolan.
Du kan ladda ner utredningen ”Förskola för alla barn” här.
Vad hände på BUN?
I måndags hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträde – utan undertecknad vänsterpartist. Men partiet var ändå representerat, Vänsterpartiet har nämligen två ordinarie ledamöter och en ersättare i nämnden. Magnus Lilja var närvarande och har rapporterat om mötet. Dessutom justerades protokollet redan idag.
Det var sammanlagt 11 ledamöter på plats. Det betyder också att 11 personer var frånvarande. Och det trots att ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningen hade ordnat med distansdeltagande. Eller vad man ska kalla det när de “närvarande” måste befinna sig i ett av fyra rum i kommunhuset… Sammanträdet slutade redan kl 10.10, men det var inte teknikens fel. Den hade enligt rapporterna fungerat fint.
BUN:s justerade resultat för mars visar ett underskott på drygt 2 milj kr. Det är egentligen inget katastrofalt eller särskilt uppseendeväckande underskott, även om det självklart kommer att fortsätta öka om det får fortgå i samma takt. Vilket det antagligen kommer att göra. Det sparas och dras ner överallt, men Skollagen måste också följas… Självklart blir inte kommunledningen särskilt glad över underskottet – för Benny Augustsson (S) och de andra är det följsamheten till budgeten som ska prioriteras till varje pris.
I månadsuppföljningen redovisas också antal elever i åk 7-9 med mer än 25% frånvaro. Och antalet elever med denna höga frånvaro ökade dramatiskt i mars och var högre än någonsin – från 110 elever till 147 elever. Men det ska nog inte dras för stora växlar på dessa siffror. De kan sannolikt helt förklaras med covid-19…
Även barn- och elevutvecklingen redovisas i uppföljningen nu för tiden. Antal barnomsorgsplatser “finansierade av Vänersborgs kommun”, som det officiellt heter, låg i mars över det beräknade/budgeterade antalet. Budget låg på 2.170 platser, medan det verkliga antalet i mars var 2.224 platser. Men så brukar det vara, det är högre efterfrågan på barnomsorgsplatser på våren än det är på hösten. Det är till och med så att förvaltningen hade räknat med ännu fler barn nu på våren. Därför stängs Björkholmsgatan från och med vecka 28. De barn som går på Björkholmsgatan just nu har fått erbjudande om plats på annan förskola. Och pedagogerna erbjuds arbete på någon annan förskola i kommunen.
Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun ligger på det budgeterade antalet. Grundskolan, inkl förskoleklass och särskolan, däremot har 21 elever färre än beräknat.
Projekteringen kring Holmängenskolan fortsätter. Det fick nämnden reda på under ärendet lokalinformation. Gångtunneln under järnvägen skall förhoppningsvis börja byggas redan i höst. Det blir sannolikt också en cirkulationsplats på Östra vägen. Det är viktigt att eleverna kan ta sig till och från den framtida skolan på ett säkert sätt.
Det informerades och diskuterades som väntat en del om Ströms Slott. (Se “Inför BUN 20/4”.) Även kommunens jurister har varit inblandade i hanteringen av ärendet. Det är tydligen så att kommunen inte kan återkalla tillståndet att bedriva enskild pedagogisk omsorg. Ströms Slott måste få fler chanser att rätta till de brister i verksamheten som kommunen har påtalat. I varje fall fram till den 10 juni 2020…
Vi får se vad som händer med Ströms Slott AB. Det är vad jag förstår en helt enig nämnd som är mycket kritisk till det sätt som Ströms Slott bedriver sin verksamhet.
Detta var vad som enligt rapport och protokoll hände på BUN-sammanträdet i måndags. Det känns konstigt att skriva om det – jag var ju inte där. Vi får se hur det blir nästa gång, nästa sammanträde är den 18 maj.
Inför BUN 20/4
Jag vet inte när jag senast missade ett sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Har det hänt? Antagligen, men jag kommer varken ihåg om eller när. Men nu är det dags. I Corona-tiderna känns det inte som att det finns något val. Vi får se om det överhuvudtaget kommer 11 ledamöter och ersättare på morgondagens sammanträde. Blir det färre så är inte nämnden beslutsför. (Rättelse kl 20.20. Det räcker med att hälften är närvarande. Således, om 6 ledamöter är på plats är nämnden beslutsför. Tack för påpekandet DN!)
Ärendelistan (dagordningen) är relativt kort:
Det är en månadsuppföljning men inga andra budgetärenden. Det beror på att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har bestämt att kommunens budgetbeslut för 2021 ska flyttas från juni till oktober. Därför blir hela budgetprocessen tidsmässigt förskjuten.
Verksamhetsuppföljningen har denna gång rubriken ”Aktuellt grundskola F-6”. Det är synd att missa denna information. Eller? Förvaltningen har skickat med en film på 45 min som tar upp ett ämne som kallas “tillgängliga lärmiljöer”. Det kompletteras med att de bilder som visas i filmen skickas med i underlaget. Jag har en känsla av att vi som inte är närvarande på måndag därmed har fått till oss hela verksamhetsuppföljningen. Så vi frånvarande är ändå typ närvarande! Och ytterligare en fördel, kommunen behöver inte betala sammanträdesarvode för den tid de frånvarande närvarande har tittat på filmen…
Under alla år som lärare, och inte minst under utbildningen till lärare, har jag studerat, precis som många, många andra lärare, ett antal pedagogiska läromästare och deras teorier och metoder. Pedagogik och didaktik är oerhört intressant och spännande men samtidigt svårt och komplext. Hur lär sig människor i allmänhet och barn och ungdomar i synnerhet?
Därför blir jag lite förvånad över att förvaltningen och rektorerna tycks förorda en pedagogisk struktur som den enda riktiga. Men visst, är det så att “tillgängliga lärmiljöer” leder till att t ex studieron ökar så är det självklart bra. Då kan den centrala och avgörande diskussionen om hur elever lär sig ta fart på allvar – och omsättas i praktiken. Sitter jag här framför filmen och tänker i min ensamhet som pensionerad lärare… Som politiker blir jag bara imponerad över det arbete som läggs ner av personalen på våra skolor.
Nämnden ska fatta beslut om “Framtidens vårdinformationsmiljö”. Det är ett ärende där nämnden fick information och också tillfälle att ställa frågor under det förra sammanträdet i mars. Det är vad jag förstår ett tämligen enkelt beslut, det är svårt att säga något annat än bifall. (Se “BUN 2: Ärenden och beslut”.)
När det gäller den lokalinformation som med regelbundenhet ges till nämnden finns inga underlag utskickade i förväg. Det handlar för övrigt inte om andra lokaler än de förskolor och skolor som BUN använder eller behöver i framtiden. Således blir det ingen information om köpet av Bergagården eller om att renoveringen av kommunhuset kostade över 100 miljoner kronor eller att en ny sessionssal beräknas kosta 40 miljoner och att det behöver investeras 22 miljoner i arenan…
Nämnden ska yttra sig över en detaljplan för “Brännjärnet 1 m.fl. i Vargön”. Det är ett område i centrala Vargön som angränsar till Björkvägens förskola och järnvägen. Jag återger huvudbudskapet i ordförande Mats Anderssons (C) förslag till yttrande:
“den mark som idag består av vegetationen fortsatt kan fungera som ett skydd mellan förskola och verksamhet. Den höga och täta häck som finns utgör en viktig avskärmning mellan förskolan och övrig verksamhet. Det är mycket viktigt att planförslaget inte påverkar förskolans verksamhet negativt. Trygga och lärofrämjande miljöer, såväl inom- som utomhus, är av största vikt för förskolan och som en del av barnens livslånga lärande.”
Ordförande Andersson hänvisar också till barnkonventionens artikel 3:
”vid alla åtgärder som rör barn … ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”.
Ärende 6 är ett delikat och långdraget ärende, “Uppföljningsbeslut tillsyn Ströms Slott AB”. Ströms Slott bedriver pedagogisk omsorg i Vänersborg.
Enskild pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Omsorgen ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns.
Under våren 2019 genomförde barn- och utbildningsförvaltningen tillsyn av den enskilda pedagogiska omsorgen som bedrivs av Ströms Slott AB. En rad brister noterades och Ströms Slott AB förelades att inkomma med en plan för att åtgärda de konstaterade bristerna. Och det kom in en sådan plan. (Jag skrev en blogg om detta som redogjorde noggrant för ärendet och den kritik som kommunen riktade – “Tuff kritik mot Ströms Slott”.)
Det som barn- och utbildningsnämnden har att ta ställning till imorgon är om Ströms Slott AB har vidtagit de åtgärder som krävs för att komma till rätta med de brister som konstaterats under tillsynen. Barn- och utbildningsförvaltningen anser inte det. Den bedömer att brister kvarstår. Därför riktas ett nytt föreläggande mot Ströms Slott AB.
Förslaget till beslut är att BUN ska förelägga Ströms Slott att:
– “Säkerställa att den pedagogiska omsorgen bedrivs i en pedagogisk miljö som stimulerar barnens språkutveckling och förbereder barnen för fortsatt lärande.”
– “Säkerställa att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”
Ströms Slott får fram till den 10 juni 2020 på sig att återkomma till kommunen och:
“redovisa de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med de brister som konstaterats i samband med tillsynen.”
Den 11 juni förra året skrev jag i min blogg (se “Tuff kritik mot Ströms Slott”):
“Det kanske är dags för BUN att allvarligt överväga om Ströms Slott ska få fortsätta att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg…”
Det står nämligen i Skollagen kap 26, 13 §, att:
”En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag, om
1. ett föreläggande … inte har följts, och
2. missförhållandet är allvarligt.”
Tiden bara går… Nu är det nog dags att slå näven i bordet och, för barnens skull, återkalla tillståndet för Ströms Slott att bedriva pedagogisk omsorg. Om det nu är möjligt i detta skede av processen.
Det sista ärendet på morgondagens sammanträde är att nämnden ska notera informationen om budgetuppföljningen för mars 2020. I ärendet finns det inget underlag. Vilket var en överraskning. Men information presenteras med all säkerhet på sammanträdet, och skickas senare ut till alla ledamöter. Även till oss som inte var närvarande på nämndens sammanträde.
Det politiska livet är liksom allt annat liv väldigt annorlunda just nu.
Tuff kritik mot Ströms Slott
På måndag är det dags igen, barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska ha sammanträde på kommunhuset. Ett av ärendena, kanske det viktigaste, handlar om enskild pedagogisk omsorg.
Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Det kan vara verksamhet där personal tar hand om barnen i sitt eget hem, alltså ett traditionellt familjedaghem. Pedagogisk omsorg kan också bedrivas av föreningar eller privata företag. Det kallas då enskild pedagogisk omsorg eller ”pedagogisk omsorg i fristående regi”. Ofta handlar den enskilda pedagogiska omsorgen om ”dagmammor”/föräldrar som anställs för att ta hand om barn i hemmen. Dagmammornas egna barn ingår inte sällan i barngruppen.
Enskild pedagogisk omsorg ska godkännas av kommunen. Kommunen ansvarar sedan för att verksamheten drivs enligt de kvalitetskrav, mål och bestämmelser som finns. Det gör barn- och utbildningsnämnden genom att regelbundet genomföra tillsyn. (Det är Skollagen som reglerar det här.)
Förvaltningen har under året gjort tillsyn av verksamheten som bedrivs av Ströms Slott. Resultatet är tämligen nedslående…
Vid tillsynen framkom det flera brister, men två är av det allvarligare slaget. Och det är dessutom brister som har påpekats tidigare – utan att de är åtgärdade på ett tillfredsställande sätt.
Kommunen har krav på att personalen ska ha minst barnskötarutbildning. Det är för att tillförsäkra sig om att barnen får det de har rätt till enligt Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. (Sedan 2016 finns detta krav för alla som arbetar med barn 1–13 år i kommunen.) Det är emellertid endast ett fåtal som är examinerade barnskötare. Huvudmannen, dvs Ströms Slott, har anordnat interna, privata utbildningar, men dessa godkänner inte kommunen.
Det har även framkommit brister i det så kallade andraspråkstimulerande arbetet. De anställda dagbarnvårdarna på Ströms Slott behärskar helt enkelt inte det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska. Skollagens krav och de allmänna råden uppfylls därmed inte.
Förvaltningen anser inte heller att barnen får ta del av andra verksamheter utanför den pedagogiska omsorgen i den utsträckning som de borde få. Barnens allsidiga kontakter och sociala gemenskap främjas inte på det sätt som Skollagen föreskriver.
I tillsynen framkom också att flera av dagbarnvårdarna har svårt att förklara hur de anpassar verksamheten till de behov som barnen har. Förvaltningen förmodar att så inte sker, i varje inte på alla ställen.
Rapporten innehåller en del annan ”kritik” också. Så skrivs det t ex att:
- ”Ingen av dagbarnvårdarna kan redogöra för att de skriver uppföljningar som efterfrågas av huvudmannen.”
- ”I några fall förklarar de äldre barnen att de yngre inte pratar svenska utan endast kan kommunicera på modersmål.”
- ”i två fall kan bokbeståndet (på svenska; min anm) sägas vara tämligen skralt. Hos flera dagbarnvårdare observerades det att böckerna inte var öppnade och sparsamt använda.”
Det ska för rättvisans skull också sägas att tillsynen även upplevde en del positiva saker. Och jag förmodar att barnen trivdes och hade det bra. Det står inget annat i rapporten.
Men som ”grädde på moset” påtalar förvaltningen att Ströms Slott, från 2016 till 2019, aldrig har inkommit med en felfri faktura! Är det en faktura som ”bara” har cirka 15 felposter så betraktas den av förvaltningen s
om bra… Det betyder naturligtvis att barn- och utbildningsförvaltningens personal får lägga ner orimligt mycket tid och arbete på denna hantering.
På måndag ska BUN besluta om att förelägga Ströms Slott att inkomma med en plan för att åtgärda bristerna och höja kvalitén på verksamheten. Denna plan ska vara nämnden tillhanda senast den 30 september.
Det finns dock inget hot om vite. Som det var/är i Trollhättan. (Se ”Ströms slott riskerar vite upp mot en halv miljon”.) Egentligen vore det kanske läge att BUN redan nu använde sig av detta hot…
Hur som helst är det inte helt osannolikt att Ströms Slott inte kommer att lyckas med att rätta till bristerna – de har ju påtalats tidigare utan att de åtgärdats. Och den dagen blir det säkert inte bara aktuellt med vite, utan att BUN direkt går ett steg längre.
I Skollagen kap 26, 13 §, står det nämligen:
”En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som
myndigheten har meddelat enligt denna lag, om
1. ett föreläggande … inte har följts, och
2. missförhållandet är allvarligt.”
Det kanske är dags för BUN att allvarligt överväga om Ströms Slott ska få fortsätta att bedriva pedagogisk omsorg i Vänersborg…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer