Arkiv

Archive for the ‘Trollhättan’ Category

KF-beslut mot bättre vetande (6)

27 september, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.

Det händer ibland att perspektivet på omgivningen förändras. När jag har åkt runt i stan de senaste veckorna har jag upptäckt hur grymt många lyktstolpar med belysning det finns. Längs varenda gata finns det gatlyktor, inte bara i gatukorsningar eller busshållplatser. Överallt. Och alla av stål… I Nordstan har till och med fiskmåsarna fått stålstolpar. Även om belysningen är mycket svag på kvällar och nätter, men jag antar att det är så fiskmåsarna vill ha det…

Det finns närmare 8.500 belysningsstolpar med tillhörande anläggningar utmed vägar och gc-vägar i Vänersborgs kommun. Det skrev samhällsbyggnadsförvaltningen i en tjänsteskrivelse den 4 april. 340 av dessa är placerade utmed allmänna vägar där svenska staten (Trafikverket) är väghållare. Trafikverket (TFV) anser inte att dessa är nödvändiga ur trafiksäkerhetssynpunkt. De här belysningsstolparna togs över av kommunen någon gång under 1980-talet. Det är alltså länge sedan som TFV avsade sig ansvaret. (Senare tog TFV tillbaka ansvaret för några av stolparna.) De “gamla” (de var inte så gamla på 80-talet) har fått stå kvar. 110 av dem är trästolpar. Det är dessa trästolpar som har bedömts vara i dåligt skick.

Belysningsarmaturerna på trästolparna är av en äldre modell och har en betydligt högre strömförbrukning än moderna modeller. I tjänsteskrivelsen står det att kostnaden för elförbrukningen på de gamla armaturerna ligger på cirka 65.000 kr per stolpe och år. (Tillägg 30/9! Denna siffra är fel. Rättelse i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (7)”.) De moderna LED-armaturernas elförbrukning är ungefär 50%.

En akutreparation av en skadad stolpe, eller byte av trasig ljuskälla, utmed allmän väg, uppges av samhällsbyggnadsförvaltningen kosta mellan 35.000-80.000 kr. Det låter lite dyrt kan jag tycka, särskilt om kommunen bara byter ljuskällan. TFV skriver på sin hemsida (se TFV):

“Till exempel kostar det cirka 35.000 kr att sätta upp en ny belysningsstolpe (2021). Om det handlar om en rivning tillkommer en rivningskostnad, troligen nytt kablage och belysningscentraler.”

Men det är klart, siffran är från 2021.

Kommunens kostnader för vägbelysningen kan springa iväg. Och kommunfullmäktige har inte en aning om var det ska sluta…

Efter beslutet i kommunfullmäktige skrev jag till Grästorp Energi för att få svar på några frågor. Jag fick ett tämligen snabbt och utförligt svar.

“Detta med belysningen på Vänersnäs har en lång och komplicerad historia.”

Elnätschefen på Grästorp Energi beskrev historien. Det var tydligen en ”syförening” som drog ihop medel till att bygga gatubelysningen… Sedan bildades Vänersnäs elförening som så småningom gick upp i Grästorp Energi. Vänersborgs kommun tog senare över ansvaret och kostnaderna för gatubelysningen. Grästorp Energi skötte dock underhållet på entreprenad åt Vänersborg. Någon gång på 2010-talet övertog Vänersborg underhållet.

Elnätschefen i Grästorp fortsatte:

“Grästorp Energi har vid ett antal tillfällen utrett gatubelysningen på Vänersnäs och föreslagit hur man skulle göra med denna för att spara driftskostnader samt rusta upp denna. Vi erbjöd oss att genomföra arbetet för att det skulle bli gjort men ansåg att Vänersborg Kommun anlitar den entreprenör som de har avtal med eller anser vara mest lämpad.”

Det verkar inte som om Vänersborgs kommun har tagit något intryck av Grästorp Energis intentioner. Min känsla av formuleringarna i mailet är att personalen på Grästorp Energi är lite besvikna på och missnöjda med inställningen hos Vänersborgs kommun. Det tycks som om Vänersborg inte alltid har velat träffas och komma överens med Grästorp om hur de ska lösa situationen på Vänersnäs.

Om det förslag som lades av kommunstyrelsen och de styrande när det gällde Vänersnäs så kommenterade chefen:

“Det finns ett antal stolpar med olika ”funktion”. Det finns stolpar med sambyggnation och stolpar för enbart belysning. I de stolpar där det finns en sambyggnation är det mycket opraktiskt om Vänersborg tar ned dessa stolpar men vi ser gärna att de tar bort armaturerna och kablaget för belysningen. I de stolpar som bara tjänar gatubelysningen kan Vänersborg ta ned dessa stolpar utan någon invändning från oss. Vänersborgs Kommun till och med bör ta ned dessa.”

Vänersborgs kommun äger alltså belysningen, men inte trästolparna, inte alla i varje fall. Det låter också på elnätschefen som om stolparna kan vara i dåligt skick.

Jag frågade också om hur belysningselen mäts och kostnaderna. Elnätschefen skrev:

“Det är här själva kärnan till problemet ligger.”

Och han beskrev en mätarreform från 2006 där all elförbrukning skulle mätas. Gatubelysningen var dock undantagen, men runt om i landet började anläggningsinnehavare en ombyggnation av matningar till gatubelysning. Ansvaret låg på anläggningsinnehavarna, men på Vänersnäs hände inget. Vänersborgs kommun är anläggningsinnehavare för gatubelysningen på Vänersnäs…

Det har med andra ord inte direkt varit Grästorp Energis fel att tiden har stått still “utåt Vänersnäs”…

Elnätschefen fortsatte:

“Nu har vi en ny mätarreform som gäller. Från och med 1 januari 2025 ska det inte finnas någon omätt ström, inte en gång på gatubelysning.”

Oj! Nu plötsligt kanske jag förstår varför det var så bråttom med ärendet i Vänersborg att man struntade i fakta och fattade beslut på chans. Eller? Men konsekvenserna av den nya lagen har varit en väl förborgad hemlighet för politikerna i Vänersborg, i varje fall de som inte är med och styr. Varför har ingen i förvaltningen eller bland de styrande lyft detta? Är det kanske för att kommunen är alldeles för sent ute?

Sedan redogjorde elnätschefen på Grästorp Energi om kostnader och debitering och skrev bland annat:

“Debiteringen av belysningen på Vänersnäs sker med den så kallade schablonmetoden. Det finns en vedertagen beräkning hur denna schablon ska tillämpas. … Denna energi debiteras Vänersborg Kommun.”

Det är svårt att förstå hur Vänersborgs kommun kan ha missat att Grästorp Energi är inblandad på Vänersnäs och bland annat äger stolpar, när fakturor regelbundet har inkommit och betalats.

Jag ska avsluta genom att återge ett längre citat om framtiden från mailet från Grästorp Energi, dvs det som bör vara klart vid årsskiftet…

“Vänersborg Kommun måste bygga om sin belysning så att det finns ett abonnemang som matar belysningspunkterna. Alltså, schablonmetoden går inte att fortsätta med. Detta gör man enklast genom att samla ihop alla matningar till ett kluster av lampor till ett mätarskåpskåp. Detta mätarskåpskåp behöver kompletteras med ett styrutrustning/-skåp där ljus- eller tidsrelä finns som sköter på- och avslag av belysningen.

Mätarskåpet i sin tur ansluts av Grästorp Energi där vi placerar mätning av ljuspunkterna. För detta tillkommer en anslutningsavgift för varje skåp och debitering av elnätsavgifterna sker efter den faktiska strömåtgången. Elkostnaden debiteras också efter mätt och verklig förbrukning.

Vänersborg Kommun har alltså att göra en inventering av vilka ljuspunkter som ska finnas kvar och lämpligen samla ihop dessa till belysningskluster. Man måste sedan utreda kabeldragningarna, i vissa fall luftledningarna, för att få ihop ett ”internnät” till en samlingspunkt som blir matningspunkten där tidigare omskrivna mätarskåp och styrutrustning placeras. Hur man lämpligast samlar ihop sina belysningspunkter i kluster och hur man väljer att förlägga sina belysningsnät har inte Grästorp Energi några synpunkter på. Det är var anslutningspunkten av mätarskåpet placeras som vi kan diskutera då det kan bli onödigt kostsamt att dra fram matning till anslutningspunkten. En kostnad som faller på Vänersborg Kommun.

Anslutningskostnaden för varje anslutningspunkt följer Energimarknadsinspektionen beräkningar för kostnader för anslutning. När det gäller ett abonnemang på 16-25A ligger kostnaden på 40.000:-/anslutningspunkt med ett avstånd på 200 meter från matande transformator. Efter 201 meter upp till 600 meter tillkommer en kostnad på 342:-/meter. Mellan 601-1.200 meter är kostnaden 176.800:- + 810:-/meter och mellan 1.201-1.800 meter är kostnaden 662.800:- + 475:-/meter.”

Vänersborgs kommun måste se till att så snabbt som möjligt, “helst förra året”, komma överens med Grästorp Energi om anslutningspunkterna. Det kan uppenbarligen bli mycket kostsamt, särskilt om man inte tänker rätt.

Det finns alltså mycket att utreda och det kan sluta med tämligen stora kostnader. Det kanske inte räcker med 3 milj kr i investeringar… En sådan här utredning borde ha legat på kommunfullmäktiges bord den 11 september. Enligt uppgift på fullmäktige har en utredning nu satts igång, även om ingen utanför de styrande partiernas krets har hört talas om en sådan. Utredningen verkar dock förlöpa i ett makligt tempo. Vänersborgs kommun har fortfarande inte kontaktat Grästorp Energi.

I nästa blogginlägg, som blir det sista i denna serie, ska jag redovisa själva beslutet i kommunfullmäktige. Det blir också ett avslöjande, jag fick nämligen ett mail från Trafikverket…

Och allt det här har hänt och händer på grund av en punkt på dagordningen som många, inklusive jag själv, från början såg som enkel och okontroversiell. 

Fortsättning följer i inlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (7)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Demokrati, energi, Grästorp, Kommunfullmäktige 2024, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Skandal, Trollhättan, Vänersnäs

KF-beslut mot bättre vetande (3)

22 september, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (2)”.

Kärvling (V) hade fått ordet i fullmäktige. Han läste upp mailet från Trollhättan Energi:

“Jag vill upplysa om att ägandet av trästolparna tillhör oss på Trollhättan Energi Elnät.”

Det var ny information som totalt omkullkastade det underlag som fullmäktiges ledamöter hade läst. Underlaget, liksom all tidigare diskussion och alla tidigare beslut i samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och kommunstyrelsen (KS), utgick från att det var de trästolpar som ägdes av Vänersborgs kommun som skulle monteras ned. Och det var självklart, Vänersborgs kommun kan ju inte montera ned stolpar som kommunen inte äger.

Mitt inlägg vände upp och ner på hela ärendet. Trodde i varje fall jag. Det ansåg dock inte Kenneth Borgmalm (S). Han begärde omedelbart replik på mitt inlägg. Och det snabbt och utan minsta tvekan. Snabbheten, säkerheten och stringensen i Borgmalms inlägg vittnade tydligt om, som jag ser det, att han var förberedd. Han hade naturligtvis insett att det trots allt fanns en möjlighet att någon ledamot bland oppositionspartierna hade fått kännedom om mailet från Trollhättan…

Kenneth Borgmalm (S) sa, och inlägget återges i sin helhet (utom själva det formella yrkandet):

“Jag vet inte om det klarlägger någonting, men det här förslaget som Mats la förut, där togs det bort 42 stolpar för det är inte fullmäktige som pratar om 42 stolpar utan vi pratar ju om en nedmontering och även uppsättning av viss belysning och det var känt att dom här stolparna i Floget… Men det är ju samhällsbyggnadsnämnden som får pengar av oss för att jobba med att montera ner och montera upp där det behövs. Så att jag anser inte att det här vänder upp och ner på någonting av om vi nu har beslutsformuleringen och jag yrkar bifall…”

Jag tror Borgmalm höll på att slinta med tungan. “det var känt att dom här stolparna i Floget…”, sa Borgmalm. Han avslutade aldrig meningen. Tänkte han säga att det var känt att stolparna ägdes av Trollhättan Energi? Och så kom han på att det inte alls var känt…? Det var ju uppenbart att det inte var känt – varför skulle annars nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi Elnät maila till Vänersborg och påpeka det?

Borgmalms inlägg visar också med all önskvärd tydlighet att Mats Anderssons (C) yrkande om en ändring av beslutsförslaget på punkt 2 var en direkt följd av mailet från Trollhättan. Det var därför beslutsförslaget om “trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter” (text i det ursprungliga förslaget som SBN och KS beslutade) togs bort i Anderssons nya yrkande. Det blev ju färre än “42 belysningspunkter” nu när det visade sig att Vänersborg inte ägde stolparna i Floget.

Lyktstolpar i Floget som skulle nedmonteras. Om de inte hade ägts av Trollhättan Energi…

Det är, återigen, mycket anmärkningsvärt att inte Mats Andersson (C), som är kommunens näst “mäktigaste” politiker (i varje fall på papperet), upplyste kommunfullmäktige och invånarna i Vänersborg om detta i sitt inledningsanförande…

Sedan måste jag säga att jag upplevde det lite som en personlig besvikelse att just Kenneth Borgmalm (S) hävdade att kommunfullmäktige kunde fatta beslut på undermåliga och felaktiga underlag. Det hade jag inte förväntat mig.

Jag passar på att göra en liten utvikning här, eller kanske snarare en fördjupning.

TTELA publicerade efter kommunfullmäktiges sammanträde ytterligare en artikel i ”lyktstolpefrågan”. (Se TTELA “Gatubelysning skulle plockas ned – men tillhör inte Vänersborgs kommun”.) Artikeln innehöll bland annat en intervju med en tjänsteperson på samhällsbyggnadsförvaltningen. (TTELA skriver ut namnet, jag gör inte det.)

TTELA frågade tjänstepersonen i Vänersborg om kommunen visste om att vissa av stolparna inte ägdes av kommunen.

Tjänstepersonen svarade:

“Jag vet inte om det blev något missförstånd, men det är självklart att vi inte ska montera ned det vi inte äger.”

Tjänstepersonen undvek som synes att svara på frågan. Därför frågade TTELA en gång till:

“Men visste ni om det?”

Och återigen svarar tjänstepersonen undvikande:

“Vi har vetat om att det varit sambyggt ja.”

Det blev inget svar på frågan. Säkra källor i kommunhuset berättar också för mig att det aldrig nämndens något om att Trollhättan Energi ägde trästolpar i Floget…

Men vad betyder “sambyggt”? Tidigare i artikeln refererade TTELA nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi:

“Belysningen är sambyggd med eldistributionen i området … Stolparna kan med anledning av detta inte tas bort…”

Och lite senare i artikeln sa nätuvecklingschefen:

“Vänersborgs kommun kan plocka ner själva ljusarmaturen i stolparna, det är upp till dem. Men vad gäller stolparna i de fallen där vi hänger i samma stolpe för just elnätet, kan man inte ta bort – för de försörjer ju el i husen.”

Det är inte heller helt säkert att samhällsbyggnadsförvaltningen ens visste att belysningen var sambyggd med eldistributionen. En ledamot i SBN (inte min partikamrat Bucci) talade om för mig att hen hade ställt en fråga om detta på ett nämndsammanträde. Svaret från förvaltningen var “lugnande” och undvikande, det var typ inga problem… Och det är klart, om förvaltningen och nämnden hade vetat om “sambyggnaden” så hade de också vetat att de inte kunde montera ned stolparna… (Såvida de inte trodde att någon fastighetsägare hade tjuvkopplat in sig på elnätet… 🙂 )

Hela frågan om vägbelysning har blivit ett ärende av två skäl, kommunen vill spara pengar och – trästolparna är inte trafiksäkra. Det torde därför inte heller vara helt ointressant i sammanhanget vad nätuvecklingschefen i Trollhättan säger om trästolparna:

“Jag har ingen information om att de ska vara dåliga. Stolparna ses över och besiktas hela tiden. Vi har gjort byten kring Floget under åren och har inga planer på en extra insats.”

Oj. Och samhällsbyggnadsförvaltningen som hävdade i underlaget:

“Trästolparna har uppnått sin livslängd och nedmontering kan inte längre vänta. De måste därför monteras ner av trafiksäkerhetsskäl under 2024.”

Vem har rätt, Trollhättan eller Vänersborg…?

TTELA konstaterade i artikeln att Vänersborgs kommun säger att den “behöver dubbelkolla ägandeförhållandena kring stolparna”. Och det ifrågasätter ingen. Kanske ska skicket på trästolparna också kollas…

Sedan levererade Ann-Marie Jonasson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, ytterligare ny och tidigare okänd information. Det visade sig att även Grästorp Energi ägde trästolpar utmed “allmänna vägar med statligt väghållaransvar” i Vänersborgs kommun. På Vänersnäs!

Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (4)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Demokrati, Floget, Kommunfullmäktige 2024, Samhällsbyggnadsnämnden, Skandal, Trollhättan, ttela

KF-beslut mot bättre vetande (2)

19 september, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på inlägget “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.

Ärende 20 på kommunfullmäktiges dagordning den 11 september hade rubriken “Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”.

 I den första delen av denna bloggserie (se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”) redogjorde jag för det beslutsunderlag som låg till grund för fullmäktiges beslut – och beslutets väg från samhällsbyggnadsnämnden via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Jag redovisade den information och de fakta som fanns i detta underlag och som var den kunskap som ledamöterna i kommunfullmäktige hade att förhålla sig till och ta ställning utifrån. Notera att mailet från Trollhättan Energi inte var känt för en majoritet i kommunfullmäktige i detta läge, dvs när debatten kring ärendet tog sin början. Det var först när en viss Stefan Kärvling (V), som 4:e talare, fick ordet som mailet blev allmänt känt…

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) inledde debatten. Han pratade om att det borde vara Trafikverket (TFV) som tog på sig ansvaret för vägbelysningen på de statliga vägarna. Det var något som flera talare, framför allt från Moderaterna, tog upp och höll med om. Men eftersom TFV inte gjorde det, fortsatte Andersson, så har kommunen istället tagit ansvar för att det ska lysa även på landsbygden.

Och så passade Mats Andersson på att ge en massa kängor åt moderaterna för att de ville släcka ner landsbygden. Vilket inte var med sanningen överensstämmande. Sedan yrkade Andersson bifall till den första att-satsen i kommunstyrelsens förslag, om “nedmontering av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”. Att-sats 2 i beslutsförslaget, om att byta ut trästolparna till trafiksäkra stålstolpar, yrkade Andersson däremot på en ändrad formulering. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.)

Det kan väl också tilläggas, vilket Andersson inte upplyste fullmäktige eller kommunens invånare om, att hela beslutsförslaget innebar att en mängd belysningspunkter på lyktstolpar på landsbygden skulle släckas ner… Det var inte bara i Floget som det skulle bli mörkt… (Se TTELA “Gatubelysning kan plockas bort i Västra Tunhem – grannarna rasar”.)

Mats Andersson (C) motiverade sitt ändrade beslutsförslag på följande sätt:

“…men exakt hur många [belysningsarmaturer], det kan inte rimligtvis vara fullmäktiges uppgift att bedöma. Det är samhällsbyggnadsnämndens uppgift, där jag förutsätter givetvis att nämnden i sin klokhet inväntar resultat av den nu pågående utredningen.”

Det är samhällsbyggnadsnämndens uppgift, inte fullmäktiges. Sa Andersson.

Jaha, men vem var det som hade baxat ärendet och det liggande beslutsförslaget ända till kommunfullmäktige? Det var inte partierna i opposition. Det var naturligtvis de styrande partierna (S+C+KD+MP). Det är alltid ordförande i respektive nämnd och styrelse, liksom i kommunfullmäktige, som bestämmer dagordningen. Och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och KS är båda socialdemokrater, och i fullmäktige en centerpartist. Men so what? Skulle man kunna fråga sig. Nu var ju ärendet faktiskt uppe i kommunfullmäktige och det var det som gällde. Otroligt att komma med ett sådant argument mitt under ärendets behandling i fullmäktige… 

Mats Andersson hänvisade också till en “pågående utredning”. SBN:s ordförande Ann-Marie Jonasson (S) återkom till detta senare i debatten. Då sa Jonasson:

“Det här är nånting som håller på att utredas ‘as we speak’. Det här är nånting, ett ärende som samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen har på sitt bord och den kommer att fortsätta att arbetas med.”

Här levereras information från talarstolen som var helt okänd. En utredning? Var en utredning på gång? Det stod det ingenting om i underlaget. Det hade inte heller nämnts någonting om en utredning i SBN (=samhällsbyggnadsnämnden) eller KS (=kommunstyrelsen)…

Och märk väl. 1:e vice ordförande i KS Mats Andersson (C) nämnde inte med ett ord mailet från Trollhättan Energi som skulle ha vänt upp och ner på hela ärendet. Han visste om mailet, precis som hela den styrande minoriteten. Mailet hade nämligen tagits upp på gruppmötet innan sammanträdet i kommunfullmäktige. (På gruppmötet samlas samtliga ledamöter i de styrande partierna för att gå igenom fullmäktiges dagordning – och hur de ska rösta.)

Men…

Mats Andersson (C) undanhöll, som jag ser det, viktig information för oppositionspartierna i fullmäktige. Det är anmärkningsvärt. Jag frågade Andersson på Brålanda Bygdefest om han eller någon annan i de styrande partierna hade avslöjat mailet om ingen i oppositionen hade gjort det.

“Jag vet inte.”

Sa Mats Andersson (C)…

Det är uppenbart att de styrande partierna formulerade om det beslutsförslag som kommunstyrelsen hade fattat beslut om för att de, och Andersson, hade läst mailet från Trollhättan Energi. Det framkom senare i debatten att Ann-Marie Jonasson (S) hade fått kännedom om mailet redan på tisdagen, dagen för fullmäktige. Det erkände Jonasson från talarstolen. Hon vidarebefordrade det inte till någon i oppositionspartierna, inte ens till 2:e vice ordförande Tor Wendel (M) i SBN eller Henrik Harlitz (M), 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen.

Jag kan, rätt eller fel, inte komma ifrån mina misstankar att de styrande partierna medvetet mörkade och undanhöll kunskap och information för att driva igenom beslutet.

Min övertygelse är också att den utredning som Andersson och Jonasson talade om från talarstolen, och som var okänd för alla andra (i varje fall bland partierna i opposition), tillsattes av ordförande i SBN, Ann-Marie Jonasson, när de fick mailet från Trollhättan Energi…

Och om det nu pågick en utredning vore väl ändå den logiska och naturliga slutsatsen att ärendet i KF skulle bordläggas eller återremitteras tills utredningen var klar.

Jag tänkte inte riktigt på allt detta när jag satt i salen och lyssnade på Mats Anderssons inledningsanförande. Men jag undrade däremot varför han inte nämnde mailet från Trollhättan…

Efter Andersson begärde kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) ordet. Han menade att Vänersborgs kommun inte hade väghållaransvar på de statliga vägarna. Även om TFV inte tar detta ansvar som det borde, kan inte kommunen göra som den vill på dessa vägar. TFV måste ge tillstånd, och det har kommunen varken sökt eller fått. Det låg säkert något i detta, även om vissa socialdemokrater inte låtsades om det.

Men det ligger lite utanför det som jag vill beskriva från sammanträdet. Det gör även Anders Strands (SD) inlägg. Strand berättade om hur bra det var med belysning för trafikanter:

“I mindre korsningar kan belysningen hjälpa förare att se tydligare…”

Det var ju ingen direkt “rocket science”… Strands inlägg var SD:s enda inlägg i debatten. När sedan ny information presenterades satt SD helt tysta. Som vanligt.

Jag hade medvetet inte tryckt på den digitala knappen för att begära ordet, jag ville avvakta. Jag trodde att någon skulle redogöra för mailet från Trollhättan Energi. Men så hade Harlitz och Strand visat att de inte kände till det. Jag begärde därför ordet under Strands inlägg.

På eftermiddagen hade jag ögnat igenom fullmäktiges handlingar och funderat på mina anföranden en sista gång, så jag tänkte ta det lite lugnt. Jag satte på lite Black Metal i hörlurarna och fick för mig att titta i diariet om det hade kommit någon mer information om Hallevibadet. Det hade det inte. Men det hade kommit ett mail från Trollhättan Energi… Jag laddade ner mailet.

“Jo, jag blir lite förvånad. Jag trodde väl att den här diskussionen skulle ta sig helt andra vägar. Jag råkade ta en titt i diariet…”

Sa jag när jag fick ordet av ordförande Levin (C). Sedan läste jag upp hela mailet från Trollhättan Energi…. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.)

Och den fortsatta debatten blev lite annorlunda…

Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (3)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Demokrati, Floget, Kommunfullmäktige 2024, Skandal, Trollhättan

KF-beslut mot bättre vetande (1)

13 september, 2024 Lämna en kommentar

Jag inbillar mig att en stor majoritet av kommunens invånare förväntar sig att politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige fattar väl genomtänkta och underbyggda beslut. Det är om inte annat en viktig lärdom från arenaskandalen, för övrigt en mycket dyrbar sådan. Det tycks dock inte som om politikerna i kommunfullmäktige har lärt sig något av historien.

I onsdagens kommunfullmäktige fattades ett beslut som tar lite av priset även när det gäller Vänersborgs kommun. Det handlade inte om att det var en särskilt viktig eller kostnadsmässigt avgörande fråga. Det handlade om att en majoritet av kommunfullmäktiges ledamöter fattade ett beslut på ett underlag som var totalt felaktigt. Dessutom presenterades helt ny information från talarstolen, information som en stor del av ledamöterna inte hade haft en aning om innan sammanträdet. Ledamöterna var inlästa och förberedda med det felaktiga underlaget som grund och var helt oförberedda på den nya informationen. Det var inget som man hade kunde reflekterat om tidigare. Beslutet fattades med andra ord på chans och för att några ledande socialdemokrater, Ann-Marie Jonasson och Benny Augustsson, ansåg att allt skulle ordna sig.

 Hur enskilda ledamöter från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet kan stå med rak rygg, titta kommuninvånarna i ögonen och försvara att de har fattat ett beslut utan att ha kunskap om vad de har beslutat är för mig en gåta.

“Det är ångest, det är enbart ångest.”

Sade S Anders Larsson (S) en gång i tiden när han insåg konsekvenserna av vad bristande kunskap vid beslutsfattandet om arenabygget hade lett till. (Se YouTube “Arena Vänersborg”.)

Var och en i kommunfullmäktige har ett ansvar att sätta sig in i ärendena och fatta beslut utifrån tillgänglig information och kunskap. Kan man tycka… Men så är det inte i Vänersborgs kommun. I varje fall inte i onsdags.

Det handlar om ärendet “Tilläggsanslag till samhällsbyggnadsnämnden i budget 2025 för nedmontering och utbyte av viss kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”. 

I underlaget fanns kommunstyrelsens beslutsförslag. Den andra beslutspunkten (det fanns två delbeslut) ändrades direkt på förslag av kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C). Kommunfullmäktige förväntades under kvällen fatta följande beslut:

  • “Kommunfullmäktige beslutar tilldela samhällsbyggnadsnämnden 3 mnkr i budget 2025, för nedmontering av kommunal vägbelysning utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar. Finansiering sker ur kommunstyrelsens anslag för oförutsett 2025.”
  • “Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till att trafiksäkra belysningsstolpar. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”

I underlaget till beslutet stod det:

“Samhällsbyggnadsnämnden begär i beslut 2024-05-16 § 86 att kommunfullmäktige tilldelar nämnden 6 mnkr, för nedmontering av 110 belysningspunkter på kommunalt ägda trästolpar utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar, samt att uppdatera till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, gc-vägar och större korsningar.

Vid ekonomikontorets avstämning med samhällsbyggnadsförvaltningen förtydligas att av de begärda 6 mnkr avser 3 mnkr utökad driftbudget för nedmontering av trästolpar och 3 mnkr utökad investeringsbudget för att uppdatera till stålstolpar. Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar också om att arbetet med upphandling och markupplåtelseavtal kommer att påbörjas under hösten när beslut om finansiering är fattat.”

Det stod inget mer i underlaget specifikt riktat till ledamöterna i kommunfullmäktige. I handlingarna kunde man emellertid, som vanligt, hitta en del “extra” information om ärendets hantering. I en tjänsteskrivelse från den 4 april 2024, inför ett sammanträde i samhällsbyggnadsnämnden, stod det:

“Dessa belysningsarmaturer är av en äldre modell och har en betydligt högre strömförbrukning än motsvarande moderna modeller. En modern LED-armaturs elförbrukning är runt 50% jämfört med de äldre belysningsarmaturerna. Nuvarande kostnad för dessa belysningsstolpars elförbrukning är cirka 65 tkr per år.
Att låta stolparna förfalla en efter en och därefter utföra akuta åtgärder är inte försvarbart ur säkerhetssynpunkt. Det kan inte heller anses vara ”god ekonomisk hushållning”, då akuta reparationer alltid blir dyrare än reparationer och uppdateringar som planerats i förväg. En akutreparation av skadad stolpe, eller byte av trasig ljuskälla, utmed allmän väg, kostar uppskattningsvis 35–80 tkr.”

Det stod också:

“Kommunen riskerar behöva utöka antalet belysningspunkter ytterligare längs med andra liknande landsvägar som idag saknar belysning. Detta pga. likabehandlingsprincipen.”

Det var den information som ledamöterna kunde läsa sig till. Det fanns också en del flygbilder på var det fanns lyktstolpar, vilka som skulle tas bort etc. (Några bilder kommer senare.)

I kommunstyrelsen två veckor innan innan fullmäktige röstade Vänsterpartiet “ja” till förslaget i sin helhet. Jag insåg att det kunde ligga något i moderaternas “nej”, som de för övrigt var ensamma om, men för mig var säkerhetsaspekterna avgörande. Det fanns risk för att stolparna var så dåliga, så gamla och ruttna, att det fanns risk för att de helt enkelt skulle ramla. (Det här skrev jag om i inlägget “På onsdag ska KF bestämma”.)

Det beslutsförslag som Vänsterpartiet röstade ja till i kommunstyrelsen hade en annan formulering på punkt 2:

“Kommunfullmäktige beslutar att utöka samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget 2025 med 3 mnkr, till trafiksäkra stålstolpar för 42 belysningspunkter som står intill busshållplatser, GC-vägar och större korsningar. Finansiering kan ske genom ökad upplåning.”

Det var mycket tydligt, både i kommunstyrelsen och i samhällsbyggnadsnämnden, att det handlade om:

“kommunalt ägda trästolpar utmed allmänna vägar med statligt väghållaransvar”

Det är tveklöst så, och inget annat har nämnts eller diskuterats på några sammanträden – varken i kommunstyrelsen eller i samhällsbyggnadsnämnden. Och det står inget annat i några som helst dokument.

“kommunalt ägda trästolpar”

Det visade sig att förslaget att ta bort belysning i delar av kommunens landsbygd inte var särskilt populärt, i varje fall inte bland de som bodde i de “drabbade” områdena. Ett av områdena var Floget vid Hunneberg. TTELA skrev den 9 september en artikel om ärendet och reaktionen bland några invånare i Floget. (Se TTELA “Gatubelysning kan plockas bort i Västra Tunhem – grannarna rasar”.)

Den här TTELA-artikeln fick en stor betydelse för den debatt som kom att föras i fullmäktige. Nätutvecklingschefen på Trollhättan Energi läste nämligen artikeln. Han skrev därför ett mail till Vänersborgs kommun:

“Jag läste artikeln i ttela gällande gatubelysningen kring floget. Jag vill upplysa om att ägandet av trästolparna tillhör oss på Trollhättan Energi Elnät. Belysningen är sambyggd med eldistributionen i området och det är alltid den anläggningsinnehavare med högst spänningsnivå som äger stolparna vilket är Trollhättan Energi. Stolparna kan med anledning av detta inte tas bort och i dagsläget finns inga planer på att ta bort stolparna.”

Oops…

Ägde inte Vänersborgs kommun de stolpar som kommunfullmäktige skulle besluta om att ta ner?

Fortsättning följer i blogginlägget ”KF-beslut mot bättre vetande (2)”.

==

Blogginlägg i denna serie:

Kategorier:Demokrati, Floget, Kommunfullmäktige 2024, Skandal, Trollhättan, ttela

Arena Vänersborg, en dyrgrip…

22 augusti, 2024 Lämna en kommentar

“Om man inte tittar på personalproblematiken utan bara tittar driftsmässigt så kostar bara el, värme och vatten på anläggningarna ungefär 120.000 kronor i veckan.”

Det är TTELA som citerar chefen på kultur- och fritidsförvaltningen i Trollhättan. (Se “Ingen is i Slättbergshallen – då halkar Gripen Trollhättan efter”.) Han uttalar sig med anledning av att kommunen inte spolar upp någon is i Slättbergshallen. Det blir alltså för dyrt. Trollhättans stad lägger redan ner 120.000 kr, plus personalkostnader, i veckan på sina anläggningar. (Eller är 120.000 kr bara vad det skulle kosta att ha is i Slättbergshallen?) Sparsamheten innebär att Gripen är nödd och tvungen att åka till Vänersborg och träna i arenan. Det är inte kul, särskilt som Gripen tydligen får de istider som blir över…

I Vänersborg sparar vi knappast på pengar när det gäller Arena Vänersborg. Det har vi aldrig gjort. Här spolas isen upp i augusti.

I år började issäsongen vecka 22 (se arenans hemsida, “Arena Vänersborg”) och då antar jag att isen började anläggas åtminstone en vecka i förväg. Förra året, 2023, var kostnaderna för el och värme i arenan 162.041 kr mer i augusti än i juli. Det innebar en extra kostnad på 5.227 kr per dygn (31 dagar i augusti) för att få tidig is.

Om man istället ser på de totala kostnaderna så kostade el och värme i arenan i juli 2023 sammanlagt 276.581 kr medan kostnaderna för augusti ökade till hela 438.622 kr. En liten uträkning visar då en kostnad per vecka för el och värme på 109.655 kr (4 veckor) och per dag på drygt 14.000 kr. Då ska vi också komma ihåg att avgifter för t ex vatten och avlopp inte var inräknade. VA-kostnaderna uppgick i augusti 2023 till 62.742 kr. Men framför allt tillkommer personalkostnaderna… Och kapitaltjänstkostnader…

Förra året (2023) kostade Arena Vänersborg kommunen totalt drygt 21,5 milj kr (21.559.484 kr). Då var allt inräknat, även kapitaltjänst- och personalkostnader. Arenan hade även intäkter t ex för fakturerade istimmar. Intäkterna uppgick 2023 till totalt 2,1 milj kr. Arenan kostade med andra ord netto 19,5 milj kr (19.459.484 kr). Det blev en kostnad per dygn på 53.314 kr.

Sparsamheten i Trollhättan bidrar alltså till att det blir ett slags samarbete mellan Vänersborg och Trollhättan när det gäller bandyhallar. Visst har IFK spelat ett antal matcher i Slättbergshallen, precis som Gripen har tränat tidigare i arenan. Men det var inte riktigt så som det var tänkt för snart 20 år sedan. Då hade nämligen de två grannkommunerna avancerade planer på att bygga en gemensam bandyhall.

I TTELA den 25 maj 2007 kunde vänersborgare och trollhättebor läsa (se “Planer på bandyhall även i Trollhättan”):

“Trollhättans stad har länge jobbat för en gemensam Tvåstadssatsning i frågan, vilket också Gripen och deras större sponsorer förordat, bland annat på grund av samhällsekonomiska vinster.”

Det visade sig emellertid att Vänersborgs kommun ville annat:

 “…processen med Arena Vänersborg har kommit väldigt långt och drivs politiskt. Politikerna anser tydligt att bandy ska spelas i centrala Vänersborg…”

Det sade, enligt TTELA-artikeln från 2007, IFK Vänersborgs ordförande Stig Bertilsson till Gripens ordförande Martin Ericson. Något säger mig att Bertilsson inte var alltför besviken på politikerna…

I sin nyutkomna bok “Nya Mozeboken” bidrar Thomas “Moze” Fridén, som var kommunikatör i Vänersborgs kommun vid den tiden, med ytterligare kött på benen:

“…Trollhättan och Vänersborg, gjorde ett allvarligt försök att samarbeta och få 1 plus 1 att bli 3. Det bildades arbetsgrupper som spånade fram grymt bra idéer om vad som skulle kunna hända om kommunerna i Tvåstad jobbade tillsammans. Synergier, var ett flitigt använt ord. Det togs till och med fram en logga och brevpapper.”

I detta läge var det en tvådagars sittning och brainstormande, skriver Fridén, på Bohusgården i Uddevalla. På detta möte den 12-13 december 2006 deltog en invigd krets av människor (säger jag). De bestämde, enligt en intern rapport (se “Ny intern rapport om Arenan!”), att inte bara bygga en bandyhall, utan en arena…

Thomas Fridén skriver:

“Därför var Trollhättan reaktion på att Arenan skulle byggas chockartad. Relationerna blev återigen frostiga. Brrrr…”

Det kan kanske vara läge att försöka tina upp relationerna mellan Vänersborg och Trollhättan och återuppta och fördjupa samarbetet kring bandyhallar. Men jag tror knappast att Trollhättan är särskilt intresserat av att samarbeta med Vänersborg kring bandyhallar. Erfarenheterna förskräcker naturligtvis. Vänersborgs kommun får nog skatta sig lycklig över de pengar som Trollhättan genom Gripen bidrar med när laget hyr arenan på tider som ingen annan vill ha…

Pengarna från Trollhättan är i arenasammanhang tämligen obetydliga. Men de är ändå ett litet tillskott till den nödvändiga renoveringen av arenans tak.

Arenans tak (takduken) behöver ju som bekant åtgärdas. I budgeten för i år (2024) avsatte kommunfullmäktige 20,8 milj kr. I budgetbeslutet i juni i år avsattes emellertid “bara” 18,9 milj kr för nästa år (2025). De styrande partierna räknade med att en ny belysning skulle vara på plats redan i år. Belysningen skulle kosta ca 2-3 milj kr och det förklarar skillnaden i investeringspengar mellan åren.

Fuktskador

Det finns emellertid inget företag som vill ta på sig att utföra reparationer och renoveringar av arenan. Detta trots att åtgärderna på arenan har varit ute på två separata upphandlingar… När det gällde taket lämnades inga anbud överhuvudtaget och för belysningen fick kommunen bara in ett anbud. Anbudet var högre än budgeterat och det gjorde att kommunen avbröt upphandlingen. Förklaringen till det höga anbudet kunde ha varit att det satta tidsschemat för arbetet var för kort och att en försening var belagd med ett kraftigt vite.

Företagen misstänker antagligen att det inte bara är takduken på arenan som är i behov av byte. De befarar nog att hela taket behöver åtgärdas och kanske också en del annat som t ex väggar… Vilka företag vill börja röra i takduken under sådana omständigheter? (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)

Kommunens plan är nu att gå ut med en upphandling i samverkan (som kommunen gjorde med Holmängenskolan). Det är mycket som ska åtgärdas och renoveras runt sportcentrum de närmaste åren. Kommunen hoppas på att få in en entreprenör som ansvarar för alltihop och som med sin erfarenhet kan hjälpa till att välja rätt metod för takbyte och byte av armaturer.

Det kan också tilläggas när vi pratar om budget 2025, att förutom investeringspengarna, tilldelades kultur- och fritidsnämnden en ramökning om 2,1 milj kr för ökad hyreskostnad i samband med åtgärderna på arenan. Kommunens kapitaltjänstkostnader och därmed totala kostnader för arenan kommer alltså att öka efter en renovering.

Det enda positiva med Arena Vänersborg är att de planerade åtgärderna har fått bygglov… (Se ”Arenan fick inget bygglov”.)

Thomas “Moze” Fridén skriver i sin bok “Nya Mozeboken” att han som kommunikatör i Vänersborgs kommun skrev en debattartikel i TTELA 2007. Fridén skrev att kostnaden för en ny bandyhall skulle bli 90 milj kr. Den officiella slutsiffran landade som bekant på 286 milj kr, och då är kostnader som rondell, parkeringar och gator inte med. Fridén skriver:

“Jag hade satt min heder i pant på tidigare siffror – och skämdes.”

Alla skämdes inte, men en av de ansvariga S Anders Larsson (S) hade ångest… (Se “Arena Vänersborg”.)

Sedan kom takraset i februari 2010 och nu ska taket åtgärdas för nästan 20 milj kr. Det är en summa som flera ansvariga i kommunens förvaltningar själva inte tror på. Det viskas om kostnader närmare 60 milj. Men det får vi ta med en nypa salt, som obekräftade rykten… (Se ”Taket på Arena Vänersborg”.)

Det finns de som vill riva arenan. Det vill inte jag och det är inte en fråga som Vänsterpartiet driver. Det skulle dock behövas en större utredning över hela byggnadens skick och beskaffenhet innan kommunen går vidare med några investeringar. Efter en utredning måste politikerna besluta vad kommunen ska ha Arena Vänersborg till.

Kategorier:Arena Vänersborg, Budget 2025, investeringar, Trollhättan, ttela

Från Överby till Gardesanna

13 mars, 2024 3 kommentarer

I måndags fick jag ett mail från Trollhättan. Det hade skett en uppdatering på Trollhättan Energis (TEAB) hemsida. Jag prenumererar nämligen på utskicken därifrån eftersom jag är lite nyfiken på Trollhättans projekt att bygga ett nytt vattenverk på Överby.

Det som intresserar mig är inte direkt vattenverket utan att Trollhättan ska ta sitt dricksvatten från Vänern. Trollhättan ska bygga en ledning från vattenverket på Överby, under Göta älv, vidare mellan bergen till strax norr om Gardesanna på Vänersnäs. Där ska en pumpstation byggas vid stranden och ledningar ska dras längs botten några kilometer ut i Vänern.

På TEAB:s hemsida står det:

“ledningen som förläggs i Vänern, når land i ett område öster om Gaddesanna på Vänersnäs. Projektet kommer inte att påverka badstränderna, eftersom ledningsdragningen planeras en dryg kilometer öster om dem.”

Ledningarna kommer att ligga mestadels i Vänersborgs kommun. Men inte bara här, ledningar behövs även åt ”andra hållet”. Det ska nämligen gå vattenledningar från det nya vattenverket på Överby via Grunnebo och Väne Ryr till Uddevalla. Uddevalla kommun planerar också att ta sitt vatten från Vänern.

Jag har funderat på varför Trollhättan anser det nödvändigt att ta vatten direkt från Vänern när Vänerns vatten faktiskt flyter förbi direkt utanför vattenverket. Göta älv rinner ju ut ca 10 km norr om Överby. (Se “Varför vatten från Vänern?”.)

De svar som ges från Trollhättan är att det finns risker med att ta vatten direkt från Göta älv. Det är (se “Nytt vattenverk med råvattenledning från Vänern”):

“bland annat föroreningar och utsläpp från verksamheter längre upp i Göta älv, passerande fartygstrafik och skredrisk. I dag saknas en reservvattentäkt vilket gör vattenförsörjningen sårbar.”

TEAB har tidigare också skrivit att:

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Trollhättans stad menar uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Så till den grad att Trollhättan måste investera miljontals kronor i ett nytt vattenintag från Vänern.

Som vänersborgare, och dessutom intresserad av miljö, undrar man naturligtvis var vattnet förorenas. Vem eller vilka är miljöbovarna? Det finns ju inte många att välja på. Det kan bara vara Holmängens avloppsreningsverk (se ”VA och utsläppen 2022”) och/eller Vargön Alloys. (Se t ex ”Slagghögarna på Vargön Alloys”.) Möjligtvis kan Trollhättan också vara rädd för utsläpp från CirChem. Det är ett företag på Wargöns industri- och hamnområde som renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. Verksamheten planeras dessutom att byggas ut. (Se “Varför vatten från Vänern?”.) Eller befarar Trollhättan att föroreningar från Holmens gamla industriområde ska frigöras om Vänersborgs kommun flyttar hamnen från centrala Vänersborg till Vargön? (Se ”Framtiden för Vargöns hamn”.)

Jag funderade mycket på det här för några år sedan. Nu börjar jag undra igen…

Kategorier:Gardesanna, Trollhättan, VA, Vänern, Vänersnäs

Föroreningar i Vargön? (2/2)

6 september, 2022 Lämna en kommentar

I söndags brann det i Vargön – på två olika ställen. Det hade tagit eld i källarvåningen i ett radhus. Tidigare på dagen hade det brunnit i en lastbilscontainer. (Se TTELA “Brand i lastbilscontainer”.) Brandmännen från NÄRF hade svårt att nå brandens mittpunkt på grund av all metallskrot i containern. Men de släckte branden tämligen snabbt.

TTELA berättade inte var i Vargön containern stod. Däremot meddelade TTELA på vilken gata radhuset låg. Den informationen var enligt TTELA:s uppfattning tydligen viktigare att berätta än om containerns placering.

Det tycker inte jag.

Containern stod 2 meter utanför porten/grinden på företaget CirChems anläggning på Wargöns hamn- och industriområde. Varför det brann är oklart, kanske fanns det olja eller något annat brandfarligt ämne i containern som självantände. Kanske var det någon som passerade förbi gatan/vägen, som går genom hamnområdet, och som slängde en tändsticka eller ett brinnande papper i containern. Det rör sig ganska mycket människor i området, även ungdomar. De åker bland annat skateboard i området. Och det har ju brunnit förr på hamn- och industriområdet…

CirChem AB är inte vilket företag som helst. CirChem renar och separerar lösningsmedel som har använts inom kemisk industri. CirChems produktportfölj består bland annat av pentan, heptan, etanol, aceton, metanol, ISO propanol, toluen, benzylalkohol och thinner. Det inte bara låter farligt, det är farligt.

Det är inte utan att man undrar vad som skulle ha kunnat hänt om en gnista hade flugit från den brinnande containern till t ex någon bassäng eller något förråd med lösningsmedel på CirChems anläggning…. Var det därför TTELA inte skrev om var containern stod? De ville inte skrämma folk?

CirChem AB ligger bara ett stenkast, kanske två, från Göta älv, närmare bestämt 120 meter. Det är dessutom “nerförsbacke” till vattnet. Jag kan inte låta bli att tänka på vad som skulle kunna hända om det t ex börjar brinna på anläggningen och gifterna rinner ner i backen och ut i älven… Det skulle för övrigt kunna hända vid transporter, lossning och lastning vid anläggningen också. Ja, sannolikheten kanske är ännu större då.

Och verksamheten planeras att byggas ut:

“Anläggningens kapacitet uppgår med nuvarande tillstånd till 2.500 ton lösningsmedelsavfall per år och med sökt tillstånd till 20.000 ton lösningsmedelsavfall per år.”

För mig är det helt osannolikt att ett kemiskt företag som arbetar med dessa produkter överhuvudtaget får lokaliseras så nära Göta älv. Den enda “trösten” är att, förutom branden i containern, verkar det knappt pågå någon verksamhet alls på anläggningen – personbilar syns några enstaka gånger och lastfordon är ännu mer sällsynta. Det är nästan så att folk undrar om CirChem är ett “riktigt” företag, eller ett “luftslott”…

1. Holmängens avloppsreningsverk 2. Vargön Alloys 3. Fd Holmens bruk 4. CirChem

Circhem har enligt Ratsit gått med förlust de senaste 5 åren och år 2020 gjorde företaget en förlust på ca 9,5 milj kr. Det verkar onekligen lite “märkligt”. Företagets hemsida är emellertid full av uppdateringar, optimism och nyheter.

Trollhättans stad ska hämta sitt dricksvatten direkt från Vänern. Det är nämligen något som smutsar ner/förorenar vattnet från dess väg från Vänern till Överby vattenverk.

Avloppsreningsverket på Holmängen (1) är en av kandidaterna till att vattnet smutsas ner, Vargön Alloys (2) en annan. Det kan också vara möjligt att Trollhättan är rädd för vad en hamnflytt till Holmens gamla område (3) i Vargön skulle innebära för stadens dricksvatten eller en utbyggnad av kemiföretaget CirChem (4).

Jag skickade en direkt fråga till Trollhättan Energi AB (TEAB). Kanske skulle energibolaget kasta lite ljus över frågan. Fast egentligen förväntade jag mig inte att TEAB skulle peka ut någon miljöbov i Vänersborg. Och det gjorde inte TEAB heller. TEAB skrev:

”uppströms verksamheter … kan påverka kvalitén på vattnet på sin väg nedströms till vårt vattenverk”

Ja, så är det. Det beror på ”uppströms verksamheter”…

TEAB nämner flera skäl till att ta dricksvattnet direkt från Vänern. Det är risker med fartygstrafiken i Göta älv och det förekommer skredrisk. Både risken för fartygsincidenter respektive skred torde dock vara minimala från Vargön till Överby.

Det sista skälet som TEAB anför är desto betydelsefullare, tror jag:

”En annan viktig anledning är att Trollhättan idag saknar en reservvattentäkt och detta kommer skapa en viktig redundans.”

Vänersborg har ju två vattenverk, även om båda tar vatten från Vänern – Skräcklan och Rörvik.

Diskussionen om vilka ”uppströms verksamheter” det är som påverkar vattnet i Göta älv kommer med all sannolikhet att fortsätta. Och det blir antagligen en uppföljning, en tredje blogg om föroreningarna i Vargön. Läsare av den förra bloggen (se ”Föroreningar i Vargön? (1/2)”) har nämligen skickat både vittnesmål, domar och rapporter…

Och om du har något att bidra med, så hör gärna av dig. (karvling@hotmail.com)

Kategorier:Alloys, CirChem AB, miljö, Trollhättan, Vargön

Föroreningar i Vargön? (1/2)

5 september, 2022 2 kommentarer

I början av 1970-talet rök det hela tiden, natt som dag, ur skorstenarna i Vargön.

TTELA skrev i en artikel från januari 2008 (se “I dag är vår himmel åter blå”) om den före detta miljöchefen i Vänersborg, David Svensson. Svensson hade i ett föredrag berättat:

“Totalt släpptes 50 ton stoft per dygn ut.”

När jag var ung på livet hade jag ofta vägarna till Vargön. Riksvägen till bruksorten gick rakt igenom Vargön Alloys. En gulbrun illaluktande “dimma” låg tätt mellan fabriksbyggnaderna. Jag minns att man försökte andas så sällan som möjligt. Röken luktade inte gott. Den luktade till och med farligt, och det var den antagligen. Vi tyckte dock att vi hade tur som slapp röken hemma i stan. Det blåste oftast mot Trollhättan eller in mot i Vargön.

Vid ett tillfälle hade Expressen en artikel med rubriken:

”Här är Sveriges skitigaste samhälle.”

Och det stämde antagligen.

Den tiden är förbi. Rökgaserna från Alloys har kylts ner och renats i många år nu. Och grannfabriken, Holmens pappersbruk, är nedlagd, tyvärr. Endast väggarna på den nedbrunna kontorsbyggnaden samt Vargporten är kvar. Kommunen misskötte kontorsbyggnaden i många år och till slut brände någon ner den.

Minnena av pappersbruket lever dock på sätt och vis kvar i marken och älvbottnen. Det är en hel del föroreningar lagrade i jordlagren, men så länge de får ligga ifred så tror jag inte risken är så stor att föroreningarna ska läcka och skada miljö och människor. Om kommunen ska anlägga en hamn i området lär det bli annorlunda.

Trollhättan ska som bekant satsa ett okänt antal miljoner på att bygga dyra vattenledningar. Det är tänkt att de ska börja några kilometer ut i Vänern och sedan gå via en pumpstation strax norr om Gardesanna och mellan bergen, innan ledningarna korsar älven och ansluter till ett nybyggt vattenverk i Överby. Och det alltså för att hämta samma vatten som ändå kommer att rinna förbi vattenverket, som ligger alldeles vid älven…

Hur tänker folket i Trollhättans Stad?

Trollhättan Energi AB (TEAB) anser emellertid inte att det är samma vatten i Vänern och Göta älv. Trollhättan betraktar vattnet från Vänern som renare… Och därför bättre lämpat till att bli dricksvatten. På TEAB:s hemsida står det (se “Förberedelser för ett nytt vattenverk pågår för fullt”):

“Vänern har idag en betydligt bättre vattenkvalitet än Göta Älv.”

Trollhättans stad menar uppenbarligen att Göta älv förorenas någonstans mellan älvens utlopp i Vänern och det nuvarande vattenintaget vid Överby. Så till den grad att Trollhättan måste investera miljontals kronor i ett nytt vattenintag från Vänern.

Som vänersborgare, och dessutom intresserad av miljö, undrar man naturligtvis var vattnet förorenas. Vem eller vilka är miljöbovarna? Det finns ju inte många att välja på. Det kan bara vara Holmängens avloppsreningsverk och/eller Vargön Alloys.

Avloppsreningsverket på Holmängen släpper ut förorenat vatten alldeles vid Göta älvs inlopp. Det har reningsverket alltid gjort mer eller mindre. Och betydligt mer när reningsverket bräddar, vilket händer ibland. Då kan stora mängder orenat avloppsvatten släppas ut, rätt ut i Vänern – och älven… (Se “VA och utsläppen 2021”.)

Holmängens avloppsreningsverk är en stark kandidat till varför Trollhättan inte vill ta dricksvattnet från Göta älv. De vill inte ha vänersborgarnas fekalier i sitt vatten. Som de har och har haft i alla år…

Vi som fortfarande besöker Vargön regelbundet har inte kunnat undgå att se hur slagghögarna växer på Vargön Alloys fabriksområde. De är enormt höga och stora – på båda sidor om vägen.

Slagghögarna består av ferrokromslagg. Enligt Vänersborg kommuns hemsida så innehåller slaggen krom och en del nickel. Hemsidan fortsätter:

“Metallerna är hårt bundna till slaggen och bara små mängder kan lakas ur.”

Slaggen räknas dock som avfall, och inte som någon slags biprodukt. Ska slaggen användas till något, t ex fyllnadsmaterial, måste miljö- och hälsoskyddsförvaltningen kontaktas. Det är dock inte fråga om sexvärt krom i slagghögarna. Jag är inte hundra, men jag tror i varje fall inte det. Det säger folk i varje fall. Den berömda filmen Erin Brockovich med Julia Roberts handlade om det cancerframkallande sexvärdiga kromet.

Men samtidigt kan man ju undra varför slagghögarna bara växer och växer. Varför blir det t ex inte fyllnadsmaterial någonstans, som tidigare? En anställd på Alloys berättade för mig att Swerock vill ha all slagg av Alloys till asfalt, men att Länsstyrelsen har satt stopp för det. Jag undrade om orsaken, men det visste han inte. Chefer på Alloys visste, men de ville inte säga något till personalen.

Det lät misstänkt, så jag skrev till Vargön Alloys – både till företagsadressen och till VD:n. Ingen av dem svarade. Det gör ju inte att man blir direkt “lugnare”. Det finns inte heller någon aktuell information att få på Alloys hemsida. Den verkar för övrigt inte ha uppdaterats på flera år.

Det blev fler mail. Miljö och Hälsa på Vänersborgs kommun svarade att Alloys inte var kommunens angelägenhet. Kommunen får inte ens några rapporter från Länsstyrelsen eller Alloys. Och det verkade inte som miljö och hälsa ville ha det heller…

Hmmm. Som om det inte vore kommunens angelägenhet om det läckte ut krom och annat ur slagghögarna – och vidare ner i älven… Kommunen hänvisade till Länsstyrelsen.

Nu har det gått några veckor. Länsstyrelsen svarar inte på mina mail, inte ens efter påminnelse. En statlig myndighet… (Jag tror att man kan anmäla sådant.)

Vargön Alloys är en kandidat till varför Trollhättan inte vill ta dricksvatten från Göta älv. Hur stark vet jag inte. Men tystnaden från företag och myndigheter får mig att undra…

Trollhättans beslut kan ju också bero på att Vänersborgs kommun vill flytta hamnen till Vargön. Arbeten på marken skulle få alla föroreningar att komma upp till ytan och exponeras för vind och regn. För att inte tala om vad en muddring skulle innebära för alla föroreningar i slammet på älvbotten.

Den framtida hamnen är dock en mindre stark kandidat eftersom inga beslut om en hamnflytt har tagits och Trollhättan har planerat och arbetat med vattenintaget i några år nu.

Finns det något annat som kan eller hotar att förorena Vänerns vatten på väg mot Trollhättan?

Fortsättning på bloggen hittar du här – ”Föroreningar i Vargön? (2/2)”.

Kategorier:Alloys, miljö, Trollhättan, Vargön, Vänern

Styr Pålle över KS i Vänersborg?

10 juni, 2022 Lämna en kommentar

På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen skulle en begäran från Kunskapsförbundet Väst behandlas. En enig direktion i Kunskapsförbundet hade beslutat att äska en utökad uppdragsersättning från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det handlade om pengar till vuxenutbildningen under innevarande år och äskandet var på 2,2 milj kr. Vänersborgs kommuns andel av pengarna uppgick till 835.000 kr.

Bakgrunden är naturligtvis covid19-pandemin. Pandemin har gjort att flera studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den normala och beräknade tiden. Gymnasieeleverna har jobbat långt mer än halva den treåriga utbildningstiden på distans hemifrån, inte ens halva skoltiden på plats i skolan. Det har då varit svårt för många studenter att klara av studierna så bra som de har velat göra. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras när man inte har varit närvarande fysiskt. Hur ska man t ex kunna lära sig att svetsa på distans?

Behoven av vuxenutbildningen växer redan i höst. Det finns studenter som i dagarna har gått ur 3:an och som tänker läsa på vuxenutbildningen i höst. Det gör de eftersom de på grund av pandemin har missat kurser eller inte fått de betyg de behöver för att komma in på önskade utbildningar.

Staten insåg svårigheterna för landets elever och studenter och har delat ut ett extra statligt “pandemibidrag”, den så kallade ”skolmiljarden”. När detta statliga bidrag delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Det var egentligen mot syftet med pengarna, eftersom Skolverket ansåg att även vuxenundervisningen skulle få del av statsbidraget.

Skolverket skrev på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Ägarkommunerna ansåg istället att det var viktigare att t ex elever i förskoleklasserna och på låg- och mellanstadierna fick del av “skolmiljarden”.

Kunskapsförbundet hade i underlagen till sitt beslut beskrivit de insatser som planerades för de äskade pengarna. Det handlade dels om generella insatser och dels om insatser i form av individuellt stöd till enskilda elever.

De 835.000 kr som det handlade om för Vänersborgs del ska också ses i ljuset av att Vänersborgs kommun beräknar att göra ett överskott i år på hisnande 172 milj kr. Ja, du läste rätt – etthundrasjuttiotvå miljoner kronor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade föreslagit att kommunstyrelsen skulle avslå Kunskapsförbundets äskande om extra medel till vuxenutbildningen. Det tyckte Vänsterpartiet var helt obegripligt. Och okänsligt.

De två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen, James Bucci och jag, yrkade att:

“Kommunstyrelsen bifaller begäran från Kunskapsförbundet Väst om extra medel till vuxenutbildningen under 2022.”

Jag redogjorde för Vänsterpartiets yrkande. Det var de argument som jag har redogjort för ovan.

Det blev debatt.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tyckte inte att vuxenundervisningen skulle få några extra pengar. Det fanns ju redan ett överskott i förbundet menade Augustsson.

Det Augustsson inte riktigt verkade ha förstått var att förbundet inte kan föra över ett överskott mellan de olika verksamheterna. Det är nämligen en del statsbidrag inblandade i de olika vuxenutbildningarna. Om en av vuxenutbildningarna inte kan genomföras får inte förbundet behålla statsbidraget utan det måste betalas tillbaka. Statsbidragen är nämligen kopplade till bestämda utbildningsplatser. Det går alltså inte att använda pengarna till någon annan vuxenutbildning eller till stödinsatser efter pandemin. Till det krävs det andra pengar.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade i ett tidigt skede bifall till Vänsterpartiets yrkande. Senare gjorde även Marie-Louise Bäckman i KD det också.

Det gjorde liberalen Gunnar Henriksson också – men Henriksson hade med ett viktigt och avgörande förbehåll. Vänersborg skulle bara betala ut pengarna till förbundet om Trollhättan gjorde detsamma. Och det visste alla redan att det skulle inte Trollhättan göra… Kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), hade samma uppfattning som Benny Augustsson. Kunskapsförbundet skulle inte ha några extra pengar… Skillnaden är att Åkerlund har majoritet i Trollhättan – och pli på sina adepter.

Gunnar Henriksson (L), Anders Strand (SD), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) ville och kunde inte på några villkor riskera att en elev från Trollhättan kunde få del av pengar från Vänersborg. De skulle ju så att säga få det om Trollhättan inte betalade till Kunskapsförbundet.

Jag försökte på ett så pedagogiskt sätt jag bara kunde förklara med ett konkret exempel. Om det fanns t ex 20 elever i en klass och 3 var från Trollhättan, och resten från Vänersborg, så kunde ju inte läraren köra ut trollhätteeleverna. Och även om de tre studenterna från Trollhättan var kvar i klassrummet så fick ju de 17 vänersborgseleverna ändå sin undervisning.

Det var faktiskt ingen som kommenterade exemplet. Jag vet inte, det kanske var för abstrakt och verklighetsfrämmande…

Gunnar Henriksson var benhård, inga trollhätteelever skulle få del av vänersborgarnas surt förvärvade pengar. Även om de inte var surt förvärvade… Vänersborgs kommun har ju faktiskt fått en massa bidrag från staten under pandemin och har gjort och gör över en halv miljard kronor i överskott de senaste 3 åren (inklusive 2022). Och ska man vara noga, en större andel av de statliga bidragen kommer sannolikt från skattebetalare i Trollhättan än från skattebetalare i Vänersborg…

Lena Eckerbom Wendel (M) och Henrik Josten (M) menade att ägarsamrådet inte kunde besluta något utan det var kommunstyrelserna i respektive ägarkommun som gjorde det. Och då kunde Vänersborg faktiskt besluta på ett annat sätt än i Trollhättan. Som vänsterpartist kan jag väl inte heller direkt säga att de tre kommunalråden från Vänersborg, S+M+C, representerar Vänsterpartiet…

Nä, Trollhättan och Vänersborg var tvungna att rösta på samma sätt tyckte de styrande tillsammans med L och SD. Och eftersom Trollhättan röstade nej till pengar till förbundet…

Det blev votering.

Samtliga ledamöter från S+C+MP röstade för att Kunskapsförbundet inte skulle få några extra pengar till vuxenundervisningen. Det ska noteras att Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) då hade lämnat sammanträdet. De styrande partierna fick stöd från två från SD och självklart från Gunnar Henriksson från L. De två från M och de två KD:arna (en KD ersatte MBP) röstade tillsammans med James Bucci och undertecknad på Vänsterpartiets yrkande. Det blev alltså 9-6. Det innebär att Kunskapsförbundet inte kommer att kunna genomföra de åtgärder som beskrivs i äskandet.

Jag kan bara dra en slutsats av kommunstyrelsens uppträdande, argumentation och beslut. Det är kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), som styr över kommunstyrelsen i Vänersborg…

Anm. Det går att ladda hem James Buccis och mitt yrkande – klicka här.

PS. Kunskapsförbundet Väst vägrar att lämna ut det höga beloppet pengar till ett fristående naturbruksgymnasium i Trollhättan med inriktning häst- och djurhållning som inte har egna djur. Se en artikel i Dagens Nyheter idag: ”Naturbruksgymnasium utan djur – nu vill kommunen strypa skolpengen”. Tyvärr är artikeln låst.

PPS. Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. Se ”Valrörelsen är igång”.

Kategorier:KFV 2022, KS 2022, Kunskapsförbundet Väst, Liberalerna, Trollhättan

Hamnflytt till Vargön 3: Trollhättan?

30 maj, 2022 2 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Hamnflytt till Vargön 2: Till vilken nytta?”.

Den stora anledningen till uppkomsten av dessa hamnbloggar är att hamnfrågan aktualiserades av ett protokoll i kommunens diarium. Protokollet var från Samarbetskommittén Trollhättan-Vänersborgs möte den 5 maj. Det är en tämligen okänd samarbetskommitté… Det är inget sådant som Vänsterpartiet får delta i…

Hur som helst, paragraf 4 i protokollet tog upp hamnfrågan:

“Vänersborg: Hamnens placering i Vänersborg är i nuläget osäker. Finns en möjlighet att etablera en hamn i Vargön utifrån att 95 % av det som lastas av fraktas till Vargön Alloys. Dock kvarstår frågan kring finansiering och ägande. Benny Augustsson ska diskutera frågan vidare med Johan Svensson VD på Vargön Alloys. Frågan om möjligheterna till att etablera en hamn i Trollhättan lyfts.”

Vänersborg tog alltså upp hamnfrågan på mötet med Trollhättan. Det konstaterades att hamnen i stort sett enbart var en angelägenhet för Vargön Alloys, till 95%. Och det är antagligen detta förhållande som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vill diskutera med Alloys. Och då vill Augustsson sannolikt diskutera “finansiering och ägande”, av hamnen, med VD Johan Svensson… Det tycker jag i så fall verkar vara mycket klokt av Augustsson…

Paragraf 4 i protokollet fortsätter med att Trollhättan kommenterar Augustssons fråga om hamnen i Trollhättan:

“Trollhättan: Det har nyligen gjorts en utredning om möjligheterna att etablera en hamn Trollhättan som visar på att det är genomförbart, samt att det kan finnas fördelar i och med närheten till räls. Dock finns det en osäkerhet på grund av pågående utredning kring slussdragningen.”

Det finns en hamn i Trollhättan, Stallbackahamnen. Den ligger inom Stallbacka industriområde. Trollhättans Stad beskriver hamnen så här på sin hemsida (se ”Buss, båt, tåg och flyg”):

”Stallbackahamnen har två kajer.
Stallbackakajen har en kajlängd av 170 meter och ett djup av 5,6 meter. Kajen är dimensionerad för ”tunglyft” till drygt 200 ton. Hamnbassängen har en kajlängd av 115 meter och ett djup av 4,5 meter.”

Och vidare:

”Till hamnen finns en väl utbyggd infrastruktur med goda vägförbindelser till europaväg 45 och riksvägarna 42 och 44 samt järnväg med industrispår inom området.”

Hamnen har varit igång länge. Företaget, som använde hamnen mest, såldes emellertid och de nya ägarna använder inte hamnen i samma utsträckning. Därför har verksamheten i hamnen varit mindre än tidigare.

Dan Fogelberg, administrativ handläggare i Trollhättans Stad, berättar i ett mail att Vänerhamn numer arrenderar Stallbackahamnen och sköter all hantering av gods. Det är för övrigt Fogelberg som har utrett hamnens framtid, den utredning som det hänvisas till i protokollet från samarbetskommittén. Utredningen har kommit fram till att det är värt att lägga ner resurser för att få igång hamntrafiken igen.

Jag har läst utredningen. Den är som sagt positiv till en utveckling av hamnen i Trollhättan. Det geografiska läget är gott och det finns en efterfrågan från företag på en hamn. Det finns ytor för utbyggnad av lastning och omlastning i anslutning till järnvägsspåren och det finns markytor för hamnen att växa.

Enligt utredningen är också Vänerhamn positiv till att utveckla hamnen. Vänerhamn tänker t ex placera en kran i hamnen. Dock är inte Trollhättan med i Vänerhamn, vilket Vänersborg är, och utredningen skriver:

”Ett delägarskap i Vänerhamn skulle förbättra våra möjligheter att ta över mycket från Vänersborgs hamn som idag inte fungerar så väl och som på sikt måste flytta sin verksamhet från centrala delen i Vänersborg.”

Ska Trollhättan ta över verksamhet från Vänersborg kan det bara betyda att det är Vargön Alloys verksamhet det handlar om…

Det verkar inte behövas de investeringar i Trollhättan som krävs i Vargön. Det står inget i utredningen om att det behövs skredsäkringar, förstärkningar av kajen, muddring eller några sprängningar…

Det är alltså genomförbart att “etablera en hamn Trollhättan”, som det står i samarbetskommitténs protokoll.

Det låter oerhört intressant. Inte minst för att en hamn kommer att ligga enbart 10 km från den eventuellt framtida hamnen i Vargön, och från Vargön Alloys… 10 km och en 10 minuters resa… Det “sunda förnuftet” säger genast att det inte skulle vara vettigt att Vänersborgs kommun investerar kanske hundratals miljoner för att anlägga en hamn i Vargön, samtidigt som Trollhättans Stad får igång verksamheten i Stallbackahamnen 10 km därifrån.

Protokollet gjorde mig nyfiken på hur hamndiskussionerna förs i Vänersborgs kommun. Som “utomstående” fritidspolitiker så är jag inte alltid så särskilt väl insatt i vad som händer i kommunhuset.

Det blev ett mail till kommunen. Jag blev tämligen förvånad, men inte desto mindre mycket positivt överraskad – kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) svarade:

“Som läget är idag så har vi ett arrendeavtal i nuvarande hamn med Vänerhamn AB som löper två år i taget. Vi har påtalat för dom att så fort det börjar byggas på Södra Sanden så är det troligt att vi säger upp det avtalet. I Vargön så ska hela det området som skulle kunna bli en hamn skredsäkras. Det jobbet kommer att pågå hela det här året och förmodligen en bit in i nästa år. Frågan framåt är om vi behöver någon hamn eftersom intresset från Vänerhamn är ganska svalt dom har idag en man anställd i Vänersborg och det är väldigt stora investeringar som behövs för att bygga upp en hamn. Vi vet inte idag vilket gods som i framtiden skulle vara intressant för någon att lossa och lasta i Vargön. Det vi vet är att ungefär 95% av det som lossas i Vänersborg är till Vargön Alloys.”

Skredsäkring pågår tydligen. Det visste jag inte. Jag frågade om kostnaderna för säkringen, men har inte fått något svar. Jag antar att de siffror som angavs tidigare stämmer (se “Hamnflytt till Vargön 1: Kostnader”).

Skredsäkring betyder inte att det nödvändigtvis ska anläggas en hamn, precis som Augustsson skriver:

“Frågan framåt är om vi behöver någon hamn…”

Och Augustsson som är ett kostnadsmedvetet kommunalråd, till skillnad från sina socialdemokratiska föregångare, anser att det är ”väldigt stora investeringar”. Och det är det lätt att hålla med om…

Det är uppenbart att Benny Augustsson (S) inser “problemet” med en hamnflytt till Vargön, eller kanske en hamn överhuvudtaget. Och det är positivt. Det kan som sagt inte vara någon bra idé att Vänersborgs kommun satsar kanske hundratals miljoner kronor för att flytta hamnen till Vargön – särskilt inte när en eventuell hamn i Vargön kan komma att ligga 10 km från hamnen i Trollhättan. Och det fortfarande finns en stor hamn i Uddevalla, 30 km bort…

Det tycks som om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson är beredd att gå ganska långt i hamnfrågan. Det verkar ju faktiskt som han och kommunen är beredda att säga upp arrendeavtalet med Vänerhamn AB till och med innan en hamn i Vargön står klar…

Det är intressant att hamnfrågan har levt lite i skymundan de senaste åren, trots att det har pågått aktivitet bakom kulisserna. Det kan vara läge att lyfta upp frågan på bordet igen, nu inför valet. Vänersborgs kommun står inför mycket stora investeringar de närmaste åren och en ny hamn i Vargön kan knappast tillhöra de mest prioriterade projekten…

Det kanske kan anläggas en “fattigmanskaj” i Vargön, som kan duga till pråmar med textilier. För Alloys del kan det möjligtvis ordnas ett järnvägsspår till Trollhättan – och sedan kunde Alloys utnyttja både hamnen i Trollhättan och järnvägen till Uddevalla via Öxnered. Det hade också varit bra för miljön.

Och naturligtvis står Vargön Alloys för kostnaderna. Men det kanske bara är en dröm…

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Hamnar, Trollhättan, Uddevalla, Vargön