Arkiv

Archive for the ‘Upphandling’ Category

Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?

12 december, 2025 1 kommentar

Idag kom domen från Kammarrätten i Göteborg.

“Kammarrätten avslår överklagandet.”

Vänersborgs kommun har börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De senaste åren tycks kommunen ha ändrat policy i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, och revisorer, att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför inte nödvändiga beslut fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) 

Handlingar sekretessbeläggs ofta i sin helhet, men ibland “maskas” handlingarna, dvs de lämnas ut med strykningar över mer eller mindre stora delar av dokumentens innehåll. James Bucci (V) visar med sina blogginlägg om Dalbobron många aktuella och tydliga exempel på detta.

Strax efter sommaren i år upphandlade kommunen ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. Självklart var de andra anbudsgivarna intresserade av anledningen till att de inte “vann”. Vilket pris hade det “vinnande” företaget begärt för att hyra ut “entreprenadmaskiner med förare”? Det visade sig att kommunen sekretessbelade prisuppgifterna i det vinnande anbudet.

Jag har redogjort för upphandlingen, kommunens motivering till sekretessen och argumenten för att jag överklagade sekretessen till Kammarrätten. Jag upprepar inte “historien” igen utan hänvisar till blogginläggen “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)” och “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.

Min slutsats av sekretessen för politikens del var att det handlade om demokrati. Invånarna och skattebetalarna måste kunna kontrollera hur skattepengarna används. Det handlade också om rättssäkerhet. Sekretessbeläggande skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption.

Jag formulerade en överklagan utifrån det svar jag fick av kommunen när beslutet om sekretess motiverades. Min överklagan finns att läsa i blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”.

Idag, den 12 december 2025, kom alltså domen. Kammarrätten motiverade i vanlig ordning, men ovanligt kort, sin dom att avslå min överklagan:

“När ett tilldelningsbeslut i en upphandling har fattats upphör den absoluta sekretess som anges i 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Allmänna handlingar i upphandlingsförfarandet kan dock fortfarande omfattas av sekretess enligt andra bestämmelser (prop. 2001/02:142 s. 63 f. och RÅ 2004 not. 149).

De begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat och årsmodell på vissa maskiner, samt priser för utnyttjande av dessa maskiner och förekommer i en upphandling. Bestämmelsen i 19 kap. 3 § första stycket OSL är därför tillämplig. Mot bakgrund av vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut, anser kammarrätten att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut. Överklagandet ska därför avslås.”

Offentlighets- och sekretesslagens (OSL) 9 kap. 3 § första stycke lyder:

“Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.”

Kommunen motiverade sitt beslut om sekretess just med att hänvisa till 19 kap. 3 § första stycket OSL. I mitt överklagande argumenterade jag mot att denna paragraf tillämpades av kommunen på det här sättet i det här fallet. Men Kammarrätten bryr sig inte, domstolen bortser helt från mina argument. De är tydligen så ointressanta att Kammarrätten låtsas att de inte finns överhuvudtaget. Mitt överklagande finns nämligen inte med i domslutet – bara kommunens beslut med kommunens argument…

Kammarrätten upprepar bara, utan någon som helst analys, kommunens motivering:

“det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut.”

Det är alltså en mycket låg nivå på bevisningen. Kammarrätten prövar inte skadan självständigt utan hänvisar bara till kommunen. Och Vänersborgs kommun redovisade inte någon konkret utredning som visade att utlämnande av timpriser faktiskt skulle orsaka skada. Det hänvisades enbart till generella antaganden och anbudsgivarnas egna påståenden. Enligt praxis (t.ex. HFD 2016 ref. 17) ska alltid en noggrann skadebedömning göras och en avvägning ske mot intresset av insyn. Detta har alltså inte skett. Och jag måste säga att jag har mycket svårt att se hur ett offentliggörande av prisuppgifterna skulle kunna skada Vänersborgs kommuns ekonomiska intressen… Men tydligen har Kammarrätten sett detta, även om domstolen anser att det inte behöver förklaras eller motiveras.

Dessutom måste väl formuleringen ”kan påverkas negativt” vara alltför hypotetiskt, spekulativt och allmänt för att vara ett viktigt argument i ett domslut vid ett överklagande?

Det är klart att jag blir besviken, inte i första hand för domen faktiskt, utan för Kammarrättens kortfattade och närmast arroganta motivering till den. Men ändå blir jag inte förvånad. Varför vet jag inte, kanske bara en känsla av att makthavare alltid, och instinktivt, håller varandra om ryggen… 

==

Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Juridik, kommunhus, Upphandling

Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?

14 oktober, 2025 2 kommentarer

Det tycks som om allt fler handlingar och beslut i kommunen beläggs med sekretess. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) verkar leda förändringen från offentlighet till hemlighållande i kommunen.

En av upphandlingarna i SBN har handlat om “Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”. (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.) Jag begärde ut alla handlingar i ärendet inklusive prisuppgifter på förmiddagen den 19 augusti 2025. Åtta timmar senare samma dag återkallades tilldelningsbeslutet i upphandlingsärendet, som hade fattats redan den 11 augusti, av SBN:s ordförande Ann-Marie Jonasson (S). Det framgick av att ordförande Jonasson undertecknade sitt beslut digitalt, med Bank-ID. Och då visades inte bara datumet (19 augusti) utan också klockslaget “in i minsta detalj” – kl 18:33.40… (Beslutet kan laddas ner här.) Det var formellt sett ett korrekt beslut (med datum, själva beslutet, underskrift osv) trots att jag inte kunde låta bli att tänka på agent Leroy Gibbs, i TV-serien NCIS, och hans regel 39:

“There is no such thing as a coincidence.”

Alla handlingar lämnades inte ut – anbudsgivarnas prisuppgifter sekretessbelades av kommunen. Jag överklagade därför sekretessbeslutet till Kammarrätten den 3 september. Det har fortfarande inte förkunnats någon dom. (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga (3/3?”.)

Alldeles i dagarna så påträffades nya handlingar, av en slump, i ärendet. Det visade sig att nästan en och en halv månad senare, den 30 september, fattade ordförande Jonasson (S) ett nytt beslut i samma ärende:

“Upphandlingen av Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare avbryts.”

Det första beslutet handlade om att återkalla ett tidigare tilldelningsbeslut och det senare alltså att avbryta upphandlingen. I det senare beslutet, som alltså fattades mer än en månad efter tilldelningsbeslutet, fanns en förklaring till varför upphandlingen avbröts – fast det i praktiken redan hade avbrutits när tilldelningsbeslutet återkallades den 19 augusti.

I förklaringen stod det bland annat:

”Maskinklasserna som upptas i upphandlingsdokumenten speglar inte verksamhetens behov till fullo. Flera av maskinklasserna är felaktiga då verksamheten i första hand är i behov av maskiner med reducerad svängradie.”

Beslutet kan laddas ner här.

Det är många märkliga turer i SBN… Och än märkligare blir det när ärendet var uppe i samhällsbyggnadsutskottet den 9 oktober:

“Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att avbryta upphandling avseende ”Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare” enligt bilaga.”

Jag väntar fortfarande på en bekräftelse av att beslutet verkligen fattades. Protokollet är nämligen inte justerat än. Ovanstående var beslutsförslaget.

Under samma möte med samhällsbyggnadsutskottet fattades också ett beslut om att uthyrningen av Hallevibadet äntligen skulle gå ut på anbud. Nyfiken som jag är begärde jag ut:

“alla handlingar som finns kring uthyrningen – beslut, hyresavtal etc.”

Fastighetschefen beklagade att han hade missat:

“ditt intresse som leverantör av bad i Vargön”

Hmm… Och så fick jag en kopia på det mail som de två intressenterna, Jonas Mossberg och Patrick Lejon, hade fått:

“Upphandlingen är nu annonserad och det råder absolut sekretess.
Alla frågor som rör upphandlingen ska gå via Frågor-och-svar-funktionen i Tendsign.
Angående frågor kring upphandlingen så hanteras de av Charlotta Fröier.”

Jaha… Inga länkar, ingen förklaring. Det var nog tur att jag inte var intresserad av att hyra Hallevibadet. Jag hade inte haft en aning om hur jag skulle komma vidare. Charlotta Fröier är för övrigt anställd i ett privat konsultföretag, SOCAB.

Fastighetschefens svar var i varje fall en bekräftelse på att upphandlingen var påbörjad. Trots att protokollet då beslutet fattades fortfarande inte är justerat…

Men det var ett överraskande svar och inte riktigt något svar på min begäran. Och så frågade jag:

“…varför kommunen “begär absolut sekretess”. Är det inte anbudsgivarna som brukar begära det? Vad är motiveringen till sekretessen?”

Det kom sedermera en förklaring till sekretessen – från det privata konsultbolaget!

“Under pågående upphandling gäller absolut sekretess enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär ett fullständigt utlämnandeförbud av samtliga uppgifter som hänför sig till anbud eller anbudsansökningar, oavsett mottagare eller syfte, och utan möjlighet till skadeprövning. Sekretessen beslutas inte av kommunen utan följer direkt av lag och gäller obligatoriskt från annonseringstidpunkten till dess att tilldelningsbeslut meddelats samtliga anbudsgivare.”

Det här tvivlade jag på och “kopplade in” kommunjuristen… Jag känner, sedan min överklagan på ärendet ”Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”, till att det i OSL 19 kap 3 § bland annat står:

“om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.”

Det finns emellertid en möjlighet att konsultbolaget/förvaltningen och jag pratar förbi varandra. Det är möjligt att de missuppfattar vilka handlingar jag vill ta del av. Det är inte anbudsgivarnas handlingar jag är intresserad av, det är handlingarna i kommunen.

Men just nu väntar jag på svar från de juridiskt kunniga, vilket inte hindrade att mejldiskussionen fortgick… Jag hoppas att senare få upplysningar om förfrågningsunderlaget kan vara sekretessbelagt, vem som har fattat beslut om sekretess, om ett privat konsultbolag kan fatta beslut om att sekretessbelägga kommunala handlingar, vad lagen säger osv. Och framför allt, få ett överklagningsbart beslut.

Det finns fler exempel på sekretess. De som har begärt ut dokument från samhällsbyggnadsförvaltningen om Dalbobron har stött på att uppgifter maskas i dokumenten, dvs viktiga delar av dokumenten censureras/sekretessbeläggs, eller att dokumenten i sin helhet sekretessbeläggs. Idag skrev TTELA på sin webbplats (se ”Beslutet om förbud för cyklar och fotgängare förbryllar invånare och expert”):

”Kommunen har lagt sekretess på nästan alla handlingar som rör Dalbobron…”

Och när jag sitter vid min dator och skriver om samhällsbyggnads så kommer ett svar på min begäran till socialnämnden om att få ut:

“socialförvaltningens/-nämndens hyresavtal på Sörbygården Brålanda, både med Hemsö och ev samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Och svaret var:

“Vi kommer nu att göra en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen för att bedöma om hela eller delar av handlingen kan lämnas ut.”

Vart är Vänersborgs kommun på väg? Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas i Vänersborg?

Anm. Avsnittet om Dalbobron uppdaterades kl 22.40.

==

Se också:

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, ttela, Upphandling

Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)

10 september, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.

Del 3 Överklagan till Kammarrätten

Vänersborgs kommun har nyligen genomfört en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilka företag som “vann upphandlingen”. Några företagare som var med i upphandlingen tog kontakt med kommunens upphandlingsenhet efter att tilldelningsbeslutet hade fattats. De ville ta del av underlaget för beslutet. De fick svaret att prisuppgifterna i anbuden var sekretesstämplade.

Några företagare nöjde sig inte med svaret utan tog kontakt med mig. Den 19 augusti 2025 begärde jag (skriftligt) om att få ta del av handlingarna kring upphandlingen. Det fick jag, men inte det viktigaste – prisuppgifterna. Det visade sig senare att samma dag, den 19 augusti, återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet. Återkallandet användes sedan av kommunen som ett av skälen till att den 28 augusti besluta att belägga prisuppgifterna i anbuden med sekretess. Detta beslut överklagades av undertecknad bloggare den 3 september till Kammarrätten. 

Det handlar, som jag ser det, inte bara om en upphandling av “Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Det handlar om demokrati – invånarnas och skattebetalarnas insyn i hur skattepengarna används. Det handlar om rättssäkerhet – överklagande och överprövning blir i praktiken omöjlig om prisuppgifter hemlighålls. Om kommunen skulle få rätt och beslutet bli “prejudicerande” så kommer det att kunna få stora konsekvenser. Det skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption. Det vill i varje fall inte jag vara med om i Vänersborg.

I författandet av överklagandet förenades “naturlig” och artificiell intelligens. Nu i efterhand, efter ytterligare juridiska studier, inser jag att det finns ytterligare argument som kunde ha varit med i överklagandet. Det är som så ofta, efteråt kommer man på saker som man borde ha sagt eller skrivit. Argumenten finns dock med i de föregående blogginläggen och kanske kan jag få användning av dem vid något senare tillfälle. (Kanske vid ett överklagade…) 

Överklagandet återges i sin helhet nedan. Det kan också laddas ner som pdf.

===

ÖVERKLAGANDE

Ärende

Överklagande av beslut den 28 augusti 2025 om avslag på utlämnande av allmän handling (prisuppgifter i anbud vid upphandling av ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”).

Yrkande

Jag yrkar att Kammarrätten ändrar kommunens beslut och förordnar att de begärda prisuppgifterna i anbuden ska lämnas ut i omaskerad form.

Grunder för överklagandet

1. Offentlighetsprincipen och handlingarnas status
Handlingarna är allmänna enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Absolut sekretess enligt 31 kap. 16 § OSL gäller endast fram till dess att tilldelningsbeslut fattats. Ett sådant beslut fattades den 11 augusti 2025. Att kommunen därefter återkallat beslutet ändrar inte att sekretessen upphörde när tilldelning först skedde (jfr. RÅ 2004 not. 149). Återkallelsen skedde dessutom efter att handlingarna begärdes ut.

2. Otillräckliga skäl för fortsatt sekretess
Kommunen har åberopat 19 kap. 3 § OSL och 31 kap. 16 § OSL. För sekretess krävs att det finns ”särskild anledning” att anta att skada uppkommer. Kommunen har inte redovisat någon konkret utredning som visar att utlämnande av timpriser faktiskt skulle orsaka skada, utan hänvisar till generella antaganden och anbudsgivarnas egna påståenden. Enligt praxis (t.ex. HFD 2016 ref. 17) ska alltid en noggrann skadebedömning göras och en avvägning ske mot intresset av insyn. Detta har inte skett.

3. Offentlighetsintresset väger tungt
Syftet med offentlighetsprincipen är att möjliggöra insyn i myndigheternas verksamhet, inte minst i upphandlingar där stora belopp av offentliga medel används. Möjligheten att granska att tilldelningsbeslut har fattats på sakliga och korrekta grunder förutsätter att även prisuppgifter kan kontrolleras. Det är därför av stor vikt för allmänhetens insyn och förtroendet för kommunen att dessa uppgifter lämnas ut.

4. Proportionalitetsprincipen
Kommunens resonemang om framtida upphandlingar är spekulativt. En eventuell risk för att anbudsgivare anpassar priser i framtiden kan inte väga tyngre än allmänhetens rätt till insyn i redan genomförda upphandlingar.

Sammanfattning

Kommunen har inte visat att de konkreta prisuppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL efter att tilldelningsbeslut fattats. Offentlighetsintresset är starkt och överväger. Jag begär därför att Kammarrätten upphäver beslutet och förordnar att prisuppgifterna lämnas ut i sin helhet.

Vänersborg 2025-09-03

Stefan Kärvling

==

Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, Upphandling

Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)

9 september, 2025 2 kommentarer

Anm. Fortsättning från blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.

Del 2 Sekretessen som utmanar insynen

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) fattade beslut om att återkalla tilldelningsbeslutet i upphandlingen “Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”. Det gjorde Jonasson senare samma dag som jag begärde ut handlingarna kring upphandlingen. Jag är dock inte säker på att Jonasson var medveten om min begäran.

Skulle prisuppgifterna i anbuden offentliggöras? Bollen låg hos kommunjuristen. Hon skulle avgöra om prisuppgifterna i anbuden skulle beläggas med sekretess eller inte.

Jag var ganska säker på att sekretessen (“maskeringen”) skulle hävas. Det var så uppenbart tyckte jag att prisuppgifterna skulle vara offentliga. Hur skulle allmänheten och de företag som lämnat anbud annars veta att upphandlingen och tilldelningen hade skötts sakligt och korrekt? Och, som Upphandlingsmyndigheten skrev på sin webbplats:

“på affärsmässiga grunder och inte personliga.”

Medan jag väntade på kommunjuristens svar började jag “studera”… På Upphandlingsmyndighetens webbplats stod det:

“Vid offentlig upphandling råder som huvudregel absolut sekretess för uppgift som rör anbud fram till dess att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör eller till att anbuden offentliggjorts.”

Det var inget nytt, men viktigt att slå fast. Det finns dock möjligheter att sekretessbelägga uppgifter även efter att tilldelningsbeslutet hade fattats. Upphandlingsmyndigheten fortsatte:

“Efter att den absoluta sekretessen upphört genom tilldelningsbeslutet gäller istället bestämmelsen om sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden. Sekretessprövningen ska göras av den upphandlande myndigheten ifråga, och ska alltid ske vid begäran om allmän handling.”

De här förhållandena regleras i OSL, “Offentlighets- och sekretesslagen”. Det blev till att hitta relevanta paragrafer i OSL.

Det var tydligt att en anbudsgivare inte kunde sekretessbelägga information i ett anbud. Det är kommunen som bestämmer om sekretess. Men det fanns möjligheter, och då började jag ana oråd…

Den 28 augusti kom beslutet från kommunjuristen. Det var som vanligt genomarbetat med många hänvisningar. (Beslutet kan laddas ner här.) Själva beslutet var överraskande, men inte helt oväntat…

“Begäran om att få ta del av handlingarna i omaskerad form avslås.”

Prisuppgifterna i anbuden ska alltså inte lämnas ut. De är belagda med sekretess.

Det visade sig i motiveringarna till kommunens beslut att ordförande Jonassons (S) återkallande av tilldelningsbeslutet spelade en avgörande roll:

“Ett tilldelningsbeslut är preliminärt och kan komma att ändras, till exempel vid en överprövning. Kommunen har i detta fall fattat ett beslutat om en tilldelning men en tid därefter återkallat beslutet. Ett nytt tilldelningsbeslut kan komma att fattas men det kan inte uteslutas att upphandlingen istället behöver göras om. Mot bakgrund av att ett tilldelningsbeslut har fattats i ärendet – där bland annat anbudsgivarna tillkännagivits – gör kommunen bedömningen att absolut sekretess inte längre råder i ärendet – oaktat att tilldelningsbeslutet sedermera har återkallats (jfr. RÅ 2004 not. 149).”

Det kanske är förståeligt ur kommunens perspektiv att inte nämna att återkallandet skedde samma dag som jag begärde ut handlingarna… Och påståendet att tilldelningsbeslutet kan överprövas är i och för sig riktigt, men helt beroende av att det överklagas. Och då hamnar alla de anbudsgivare som förlorade upphandlingen i ett dilemma, i ett moment 22 – hur ska de kunna överklaga ett beslut när de inte känner till det vinnande anbudets prisuppgifter? Det finns ju inga sakliga grunder för överklagan.

Det råder inte absolut sekretess längre i ärendet, skrev kommunjuristen. Det är självklart, men det fanns ju en annan sekretess. Juristen skrev:

“Tilldelningsbeslutet är återkallat och det kan i nuläget inte uteslutas att upphandlingen behöver göras om. Det finns även omständigheter som talar för att den genomförda upphandlingen annars kan behöva kompletteras på grund av ytterligare identifierade behov inom kommunen. Sannolikheten är stor för att samma anbudsgivare återkommer för att lämna nya anbud vid kommande upphandlingar. Ett offentliggörande av prisuppgifterna skulle leda till att anbudsgivarna kan få kunskaper som gör det möjligt för dem att anpassa sin prissättning på ett sätt som blir till nackdel för kommunen.”

Juristen drar fram ett trumfkort ur rockärmen, ett offentliggörande av prisuppgifterna kan bli negativt för kommunen… Även om det är svårt att förstå hur det kan vara negativt för kommunen om anbudsgivarna “anpassar sin prissättning” – och sänker sina priser…

Och så till pudelns kärna, OSL 31 kap. 16 §:

“Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2-4 och 12 §§ har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.”

Jag kan inte se att kommunen och någon anbudsgivare “har trätt i affärsförbindelse” med varandra i detta läge. Och jag noterar även att paragrafen handlar om att den enskilde, dvs anbudsgivaren, eventuellt lider skada – inte kommunen…

Kommunen har jobbat hårt med motiveringen till beslutet om att sekretessbelägga prisuppgifterna i anbuden. Lagparagraferna som det hänvisas till är inte helt solklara och det tycks finnas ett mått av tolkningsutrymme. Kommunen hänvisar också till några rättsfall från 1993 till 2008. Och det finns faktiskt flera domar som slår fast att det under vissa omständigheter är ok att prisuppgifter är fortsatt sekretessbelagda. Men då kräver domstolarna i regel en tydlig bevisning av faktisk skada för att godkänna sekretess.

Och det är viktigt (se Inköpsrådet “Sekretess på priserna i ett anbud?”) att återigen understryka att det alltid är den upphandlande myndigheten, i det här fallet kommunen, som måste:

“göra en självständig prövning av om skäl för sekretess föreligger.”

Det är inte företagen, anbudsgivarna, som bestämmer om sekretess – och därför:

“Som anbudsgivare i en offentlig upphandling måste man därför vara medveten om att samtliga uppgifter som lämnats i anbudet kan komma att offentliggöras.”

Det finns ytterligare en omständighet som kan tala emot kommunens resonemang och argumentation. Visst är det så att ingen får reda på priserna om de är sekretessbelagda. Men den dagen som de vinnande anbudsgivarna börjar utföra arbeten för kommunen, vilket kan ske ganska snabbt efter avslutad upphandling och tilldelningsbeslut, skickar företagen ifråga fakturor till kommunen på utfört arbete. Och de fakturorna är också offentliga handlingar… Det finns emellertid även i detta fall möjligheter till överklaganden och fortsatta ”juridiska stridigheter”. I sådana fall är det också OSL 31 kap. 16 § som gäller och som ska tolkas. Enligt mycket säker källa känner ingen på ekonomiavdelningen i Vänersborgs kommun till att sekretess någonsin har begärts specifikt för prisuppgifter i enskilda fakturor. I praktiken betyder det sannolikt att sekretessbeläggandet av prisuppgifter i ett tilldelningsbeslut egentligen bara fyller en funktion, sekretessen gör det omöjligt att överklaga beslutet. Men som sagt, nu återkallades tilldelningsbeslutet… 

Jag har överklagat kommunens beslut om sekretess till Kammarrätten. Det är oerhört viktigt att få veta vad som gäller. Det handlar inte bara om en upphandling i Vänersborgs kommun, det handlar om demokrati – invånarnas och skattebetalarnas insyn i hur skattepengarna används. Det handlar också om rättssäkerhet – överklagande och överprövning blir i praktiken omöjlig om prisuppgifter hemlighålls.

Om kommunen skulle få rätt och beslutet bli ”prejudicerande” så kommer det, som jag ser det, att kunna få stora konsekvenser. Det skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption. Upphandlingsmyndigheten ord (se “Om offentlig upphandling”) skulle riskera att sättas helt ur spel:

“Offentlig upphandling ska säkerställa att organisationer inom offentlig sektor öppnar upp sina inköp för konkurrens. Detta så att skattemedel används så effektivt som möjligt och företag inom EU kan göra affärer med offentlig sektor på lika villkor.”

Nästa, och sista, blogginlägg ska handla om min överklagan till Kammarrätten.

Fortsättning följer – se ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”.

==

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, Upphandling

Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)

7 september, 2025 Lämna en kommentar

Del 1: Prisuppgifterna som försvann

“Offentlig upphandling är den process som offentliga organisationer använder för att göra inköp.”

Så börjar den statliga “Upphandlingsmyndigheten” sin information om offentlig upphandling. (Se “Om offentlig upphandling”.) Myndigheten fortsätter:

“Offentlig upphandling ska säkerställa att organisationer inom offentlig sektor öppnar upp sina inköp för konkurrens. Detta så att skattemedel används så effektivt som möjligt och företag inom EU kan göra affärer med offentlig sektor på lika villkor.”

Ytterligare en viktig aspekt i offentlig upphandling är att allmänheten får insyn i vad som sker och hur skattemedlen används. Det blir med andra ord, skriver Upphandlingsmyndigheten:

“lättare att kontrollera att inköpen sker på affärsmässiga grunder och inte personliga.”

Med andra ord, offentlighet i offentliga upphandlingar. Det här är en mycket viktig aspekt och princip – både för skattebetalare och de företag som lämnar anbud i en upphandling. Det ska finnas möjlighet att kontrollera varför ett visst företag “vann” upphandlingen. Allmänheten och företagen ska kunna granska att tilldelningsbeslut har fattats på sakliga och korrekta grunder. Det förutsätter naturligtvis även att prisuppgifterna kan kontrolleras och granskas.

Är det någon läsare som inte håller med så här långt…?

I Vänersborgs kommun, liksom i de flesta andra kommuner, antar jag, brukar det gå rykten kring otillbörliga upphandlingar och tilldelningsbeslut. I Vänersborg var ryktena särskilt intensiva under arenabygget. Och lika förödande som rena felaktigheter kan vara för en kommun, lika förödande kan rykten om felaktigheter vara. Därför är det av oerhörd betydelse att tilldelningsbeslut kan kontrolleras i efterhand. Och då är anbudens prisuppgifter antagligen det allra mest väsentliga, även om det kan finnas andra kriterier.

Vänersborgs kommun har nyligen genomfört en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Det kom in anbud från 10 olika företag. I prövningen och utvärderingen av anbud tillämpas, skrev kommunen:

“omvänd utvärdering, vilket innebär att den upphandlande myndigheten först kommer att utvärdera inkomna anbud mot angiven tilldelningsgrund samt kontrollera att kraven i kravspecifikationen är uppfyllda och att avtalsvillkoren är accepterade. De leverantör som den upphandlande myndigheten avser tilldela kontrakt kontrolleras därefter mot kvalificeringskraven i kvalificering av leverantör.”

Det får väl förmodas att de flesta företagen (anbudsgivarna) uppfyllde kraven i utvärderingen. Det som avgjorde vilken anbudsgivare som skulle “vinna” var:

“Kontrakt tilldelas den anbudsgivare som erbjuder det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med avseende på lägsta pris.”

Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”.

Beslutet innebar att kommunen rangordnade de olika anbuden för varje maskintyp. Det innebar att ett företag kunde bli nr 1 på en maskintyp, nr 2 på en annan osv. På varje maskintyp fanns det tre olika maskiner från 1-3 anbudsgivare. (En anbudsgivare kunde ha flera maskiner av en viss typ.)

Det blev en ganska omfattande tabell. 

Självklart var de andra anbudsgivarna intresserade av anledningen till att de inte “vann”. Vilket pris hade det “vinnande” företaget begärt för att hyra ut “entreprenadmaskiner med förare”?

Anbudsgivare hörde av sig till kommunen. Det visade sig emellertid att Vänersborgs kommun inte lämnade ut de vinnande företagens prisuppgifter. Och det förvånade flera företagare. Så brukade det inte gå till i andra kommuner och så hade det inte heller gått till i Vänersborg tidigare. Förvåningen övergick till misstänksamhet. Dolde Vänersborgs kommun något?

Det diskuterades mellan företagare och några undrade om det var politiker som låg bakom hemlighetsmakeriet. Två av företagarna kontaktade därför undertecknad vänsterpartistisk(!) bloggare.

Det här var ingen fråga för politiker tänkte jag. Men samtidigt tvivlade jag på att det fick gå till på det här sättet – utan att ha någon större kunskap i ämnet.

Den 19 augusti 2025 kl 10:27 begärde jag (skriftligt) hos kommunstyrelseförvaltningen om att få ta del av handlingarna kring upphandlingen av ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”.

Den 20 augusti 2025 fick jag svar av Upphandlingsenheten på kommunstyrelseförvaltningen:

“Bifogat finner du dokumentation rörande upphandlingen av hyra entreprenadmaskiner.”

Jag läste inte handlingarna utan skickade dem helt enkelt vidare till företagarna ifråga. Och tänkte att det här var ju inga problem – kommunen lämnade som vanligt ut de begärda handlingarna och nu fick företagarna den information som de efterlyste.

Trodde jag…

Några dagar senare blev jag kontaktad av en av företagarna. Prisuppgifterna saknades… Va??? Jag mailade direkt till Upphandlingsenheten. Det var den 25 augusti.

“Jag tackar för svaret, och handlingarna. Men jag saknar prisuppgifterna i anbuden från de olika entreprenörerna. De skulle jag gärna vilja ta del av.”

 Svaret kom redan efter 20 minuter:

“Prisuppgifter är uppgifter som flertalet leverantörer i denna upphandling begärt affärssekretess på enligt OSL med hänvisning att de kan komma att lida skada om dessa uppgifter lämnas ut. Av denna anledning var dessa uppgifter inte med i tilldelningsbeslutet.”

De handlingar jag fick ut var alltså “maskerade”, dvs prisuppgifterna lämnades inte ut. Det var ett oväntat svar, en överraskning… Upphandlingsenheten hänvisade alltså till att flera leverantörer hade begärt sekretess med hänvisning till OSL, dvs “Offentlighets- och sekretesslagen”. Det var svårt att acceptera svaret, jag skrev tillbaka på direkten:

“Ok, men vad företagen vill är ju inget som kommunen kan ta hänsyn till. Offentlighetsprincipen gäller och den måste kommunen följa. Invånare ska ju kunna kontrollera på vilka grunder ett företag ”vinner en upphandling”.
Jag står fast vid att jag vill ta del av prisuppgifterna i anbuden.”

Jag vet inte om mina påståendena var helt korrekta, antagligen inte, men min omedelbara tanke var att kommunen måste utveckla och motivera svaret. Det var helt enkelt inte ok – och dessutom måste information om hur ett beslut ska överklagas skickas med.

Det tog 3-4 minuter och så fick jag återigen ett svar, denna gång från självaste upphandlingschefen:

“Jag förstår, en formel prövning görs av våra jurister. Så vi överlämnar din begäran till dem.”

Det blev helt plötsligt allvar av en enkel begäran. Det var en överraskning…

Det skulle komma fler…

Dagen efter, den 26 augusti, fick jag en bekräftelse från kommunjuristen att min begäran var mottagen. Det var juristen som skulle behandla ärendet och fatta beslutet om sekretess.

Jag berättade för mina företagskontakter om mina förehavanden med kommunen. Då fick jag ytterligare en överraskning. Eller snarare, en smärre chock…

De berättade att upphandlingen var avbruten. Va??? (Igen.)

Samma dag som jag först begärde ut handlingarna, dvs den 19 augusti 2025 kl 10:27 (se ovan), återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet:

“Vänersborgs kommun har beslutat att återkalla tidigare tilldelningsbeslut i upphandling Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare med diarienummer KSINK 2025/6 då det har framkommit brister i utvärderingen.
Med hänvisning till ovanstående beslutar undertecknad med stöd av delegation att återkalla tidigare tilldelningsbeslut”

“det har framkommit brister i utvärderingen”… Jo, jag tackar jag… Det var en oerhört intressant motivering. “brister i utvärderingen” Vilka var bristerna som gjorde att tilldelningsbeslutet drogs tillbaka? (Det kanske är en grund för en interpellation i fullmäktige…?)

Ordförande Jonasson (S) undertecknade sitt beslut digitalt, med Bank-ID. Det hände kl 18:33 – 8 timmar efter min begäran om att få ut handlingarna…

En slump? Antagligen, men jag kan ändå inte låta bli att tänka på agent Leroy Jethro Gibbs i TV-serien NCIS och hans regel 39:

“There is no such thing as a coincidence.”

Det var hur som helst inte slut på överraskningarna…

Anm. Fortsättning följer, se ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.

==

Kategorier:Juridik, Samhällsbyggnadsnämnden, Upphandling

Kommunal upphandling

7 februari, 2019 1 kommentar

I tisdags var det utbildning för barn- och utbildningsnämndens ledamöter. Kanslichef och biträdande kommundirektör Katrin Siverby redogjorde engagerat, entusiastiskt och mycket kunnigt (naturligtvis!) för de regler och lagar som ligger till grund för kommunens verksamhet. Det handlade bland annat om kommunallagen och förvaltningslagen. Det var som vanligt en mycket givande föreläsning, där deltagarna från nämnden hade möjlighet att ställa frågor. Tyvärr var inte alla ledamöter och ersättare på plats. (Det kan ha berott på kollisioner i kalendrarna.)

Under kanslichefens genomgång ställde nämndens ordförande Mats Andersson (C) en mycket intressant fråga. Den handlade om upphandling. Och är det något som ofta skapar irritation bland kommunens anställda är det upphandlingar som resulterar i priser som ligger högre än hos andra leverantörer. Det kan handla om IT-utrustning som ofta kan köpas för bra mycket lägre priser på Överby eller Torp… Men det handlar också om interndebiteringar i kommunen när det gäller t ex städ och vaktmästeri. Vi, eller i varje fall undertecknad, känner många gånger att det ”rinner ut” onödigt mycket pengar från barn- och utbildningsnämnden till andra nämnder, i synnerhet till samhällsbyggnadsnämnden…

Men framför allt handlar det om en annan upphandling, och det var det som Andersson frågade om…

Det finns många lokala företag och entreprenörer som har funderingar kring kommunala jobb. Det kan handla om företagare som anser sig kunna utföra t ex grävarbeten betydligt snabbare och billigare än kommunen själv.

Mats Andersson nämnde kommuner som har lite annorlunda regler kring det här. Bengtsfors kommun är ett exempel. I Bengtsfors finns det något som kallas ”utmanarrätt”.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) beskriver utmanarrätt, eller utmaningsrätt, på detta sätt (se ”Utmaningsrätt eller utmanarrätt”):

”en initiativrätt till en prövning av om en upphandling ska genomföras.”

Tanken är att pröva och förbättra den kommunala verksamheten både kostnads- och kvalitetsmässigt. Det betyder att en kommun kan ge lokala (eller andra) företagare möjlighet att lämna önskemål om att utföra arbeten som annars skulle ha gjorts i kommunal regi.

SKL skriver att utmaningsrätt innebär att:

”Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten.”

Kommunens syfte är självklart att använda kommuninvånarnas skattepengar så effektivt som möjligt.

Bengtsfors är en kommun som har infört utmanarrätt. Bengtsfors skriver så här på sin hemsida:

”Om du anser att du kan driva en verksamhet bättre eller billigare än kommunen har du möjlighet att utnyttja den så kallade utmanarrätten.”

Om något företag antar utmaningen så prövar och utreder kommunen om det finns möjlighet att tillämpa utmaningsrätten. Sedan beslutar kommunstyrelsen (i Bengtsfors) om verksamheten ska konkurrensutsättas.

Det betyder vad jag förstår att kommunen helt och hållet själv bestämmer vilka områden/vilka projekt som ska konkurrensutsättas. Det står följaktligen kommunen fritt att avslå utmaningen. Det är beroende av ett politiskt beslut i varje enskilt fall.

Det handlar därför inte om, som jag ser det, att privatisera kommunens verksamheter. För min del är jag som ”god vänsterpartist” absolut motståndare till att privatisera välfärden. Det ska inte vara så att t ex förskola, skola eller äldrevård ska konkurrensutsättas för att skapa vinster till olika riskkapitalister. Det handlar istället om, i varje fall som jag tolkar (och vill ha) det, att företag kan få utföra begränsade och väl definierade projekt med tydliga direktiv, framför allt av ”teknisk-praktisk” karaktär, t ex grävarbeten. För övrigt arbeten som i många fall redan nu utförs av externa utförare, i varje fall när de är i ”större skala” som t ex VA-dragningen längs Vänerkusten.

Jag kan inte på rak arm säga hur denna utmanarrätt ska utformas på ett rätt och riktigt sätt. Det blir naturligtvis också en del arbete med kravspecifikationer och anbud, det inser jag. Vilket i sin tur kan medföra risker för en viss byråkrati. Men vad jag förstår så är det i varje fall helt möjligt att undanta t ex välfärdstjänster. Det är viktigt.

Men det förefaller hur som helst som om kommunen och dess invånare och företag skulle kunna hitta en ”win-win”-situation. Därför borde kommunen åtminstone utreda frågan om att införa utmaningsrätt. Kommunen måste hitta sätt att spara pengar, så att mer kan satsas på barn och unga, gamla och sjuka.

För övrigt slutade utbildningsdagen för barn- och utbildningsnämndens ledamöter med att all (nästan) personal på barn- och utbildningsförvaltningen presenterade sig och redogjorde för vad de arbetade med. De uttalade också förväntningar på nämnden och dess ledamöter…

Presentationen var ett nytt grepp och det var väldigt trevligt att få ansikten på de namn man ser i utredningar, yttranden, mail etc.

Det var en bra och lärorik förmiddag – som gav upphov till en del oväntade tankar…

Kategorier:Allmänt Vänersborg, BUN 2019, Upphandling