Arkiv
KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet
Det har varit en tung vecka.
Flera har faktiskt efterlyst information från onsdagens kommunstyrelsesammanträde. Men det har varit budgetberedning tisdag, torsdag och idag fredag. En kort förklaring, budgetberedningen består av ledamöterna från KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott). 
De partier som inte har representation i KSAU har insynsplatser. Jag deltar i beredningen som gruppledare för Vänsterpartiet. Budgetberedningen har börjat arbetet med budgeten för 2027.
De tider som har varit “schemafria” från möten under veckan har ägnats åt partimöten, inläsning, mejlande med partikamrater, skrivande av yrkanden och 
protokollsanteckningar etc. Veckan har med andra ord varit som ett heltidsjobb med övertid för den gamle pensionären.
Det blev en lång sittning i onsdags. Sammanträdet med kommunstyrelsen (KS) slutade inte förrän kl 15.52. Det var många intressanta ärenden som avhandlades och det går inte att redogöra för alla i ett inlägg. (Det kommer alltså åtminstone ett till.)
Södra Sanden
Kommunstyrelsen (KS) skulle yttra sig om detaljplanen för Södra Sanden. Det har visat sig att privata fastighetsägare har backat ur och därmed har stadsdelsomvandlingen på Sanden Södra hamnat i malpåse. Det nuvarande förslaget till detaljplan är därför mycket begränsad:
“Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av järnvägsanläggningen, ny gång- och cykelbro över Trafikkanalen, att ta bort del av utfartsförbudet mot kvarteret Galeasen, ombyggnad av Vassbottenleden samt de följdprojekt som erfordras för detta för att förbereda framtida omvandling till en ny stadsdel.”
Det kan väl också nämnas att Kustbevakningen, som har sin verksamhet på den södra delen av hamnområdet, ska omlokaliseras till den norra delen.
Diskussionen i KS kom dock att handla mest om Dalbobron, eller rättare sagt – var ska en ny bro anläggas? Alla har ju, på ett ganska bryskt sätt får man väl säga, blivit medvetna om att den tiden kommer, förr eller senare, när det måste byggas en ny bro. Och en ny bro kan inte byggas där den finns idag. Men den måste byggas någonstans mellan Blåsut och Sanden…
Det visade sig att en ny bro inte hade inarbetats i detaljplanen. Det ingick inte i uppdraget. Därför ställde sig KS enhälligt bakom ett tillägg till yttrandet från Henrik Harlitz (M). Tillägget handlade om att man i det fortsatta arbetet med utvecklingen av Sanden Södra måste beakta en framtida ersättning för nuvarande Dalbobron.
Riktlinjer för upphandling
Det var i stort sett ett bra förslag till nya reviderade riktlinjer som förvaltningen hade tagit fram. Vänsterpartiet ansåg dock att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare. Vänsterpartiet föreslog därför en återremiss med följande motivering:
“Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen med uppdrag att arbeta in förstärkande formuleringar i riktlinjerna för upphandling i syfte att förebygga och motverka välfärdsbrott, ekonomisk brottslighet och organiserad kriminalitet. Det bör även arbetas in en förstärkning kring etisk upphandling som säkerställer att kravställning och uppföljning motverkar att varor och tjänster produceras eller tillhandahålls på ett sätt som strider mot folkrättsliga principer eller innebär allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.”
Vi trodde nog att åtminstone Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle ställa sig bakom återremissen, men icke. Vänsterpartiets yrkande avslogs.
Pengar till Fyrstads Flygplats?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Medborgarpartiet deltog inte i beslutet att bevilja 1.962 tkr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2026. Det är i sammanhanget av intresse att det i budgeten för Fyrstads Flygplats bland annat står:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Det är, i eftertankens kranka blekhet, kanske viktigt att få flygresenärer att förstå att Göteborg-Stallbacka flygplats ligger i Trollhättan-Vänersborg… Det tyckte i varje fall de övriga partierna, S+C+KD+M+L+SD, och beviljade Fyrstads Flygplats pengarna.
Kommunens bad- och simanläggningar
Kommunfullmäktige ska ta ett inriktningsbeslut om “strategisk inriktning för kommunens bad- och simanläggningar”. Ärendet väcktes den 19 december 2015(!) när en motion från Moderaterna bifölls i fullmäktige. Uppdraget i motionen var att ta fram en långsiktig strategi för kommunens simhallar.
Beslutsförslaget var nu att KS skulle föreslå kommunfullmäktige att:
“den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperiod är att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”
Det blev spretigt. De styrande partierna ville bifalla förslaget. Moderaterna däremot yrkade på återremiss. De menade att det här inte alls var en strategi. Och det var det ju egentligen inte. Sverigedemokraterna yrkade att Hallevibadet skulle bli en 3:e utbudspunkt. Det tyckte Medborgarpartiet var bra. Vänsterpartiet höll inte med. Anledningen till det var att vi inte trodde att Hallevibadet skulle kunna fungera långsiktigt, i 20 år, utan stora och dyrbara kommunala investeringar. 
Och ska Vattenpalatset byggas ut med en 25-metersbassäng med åtta banor så har kommunen helt enkelt inte råd med ett “nytt” Hallevibad. Vänsterpartiet var därför beredda att stödja det liggande förslaget, men vi lämnade en protokollsanteckning med följande lydelse:
“Vänsterpartiet anser att Hallevibadet ska hålla tillfälligt öppet under 5-6 år med ett driftsbidrag på 1-2 mnkr beroende på öppettider mm.
Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, skolornas simundervisning, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området.”
Hallevibadets öde ska snart, tror jag, upp i samhällsbyggnadsnämnden för behandling. Kommunfullmäktige har ju bestämt att hyra ut Hallevibadet. Det har emellertid omöjliggjorts av ett orimligt avtalsförslag. (Se ”Kommunen vill lägga ner Hallevibadet (4)”.) Det finns inga intressenter att driva Hallevibadet under de förutsättningar som avtalsförslaget anger.
Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Och, betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år… (Se ”Blir Hallevibadet uthyrt? (5)”.)
Vi får se vilka beslut samhällsbyggnadsnämnden tar i frågan. Anser en majoritet i nämnden att avtalsförslaget ska omarbetas och att driftsbidrag ska kunna utgå kommer Hallevibadet tillbaka till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som ett eget ärende.
“Bad- och sim-ärendet” avbröts av en kaffepaus. När alla kom tillbaka till sina platser visade det sig att de styrande partierna hade ändrat åsikt. Det var nog ingen som riktigt förstod varför. De yrkade bifall till återremissförslaget. Det blev med andra ord inget beslut utan hela ärendet skickades tillbaka till förvaltningen för ytterligare utredning. Det följde inte med någon skriftlig motivering till återremissen, så jag vet inte riktigt vad som ska utredas.
Det var några av ärendena i onsdagens kommunstyrelse. Jag återkommer med fler ärenden.
Och till sist, glöm inte Vänersborgs födelsedagsfirande imorgon lördag! Kom gärna till kommunhuset och prata med politiker och kommunens tjänstepersoner. 
Eller se när Magnus Larsson i Sikhall tar emot sitt välförtjänta “Byggnadsvårds- och arkitekturpris” av stadsarkitekt Martin Staude kl 11.30 för renoveringen av Sikhalls Magasin. (Se “Vad händer i stan?”.)
Det bjuds förresten på tårta också… (Se kommunens webbplats, ”Välkommen att fira Vänersborgs födelsedag!”.)
KS (28/1): Ärenden som beslutas i KS
På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). Ledamöterna måste jobba intensivt om de ska vara ordentligt förberedda. De ska hinna med att läsa in och fundera över 1550 sidor uppdelade på 38 ärenden… Och det är många tunga och komplicerade ärenden. Flera av dem ska vidare till slutligt avgörande i kommunfullmäktige, men i detta blogginlägg ska jag enbart ta upp de ärenden som avgörs slutligt av kommunstyrelsen själv.
Sammanträdet börjar med information. Föredragningarna har rubrikerna “Medarbetarundersökning kommunstyrelseförvaltningen 2025”, “Uppföljning av samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete 2025, budget 2026, långsiktig plan 2026–2028 avseende lokalt folkhälsoarbete och ANDTS- förebyggande arbete”, “Granskning av detaljplan för Södra Sanden” och “Beslut om nytt boende inom socialpsykiatrin på Holmängen”. Sedan följer kommundirektörens information följt av de tre kommunalrådens – som ges skriftligt och så får ledamöterna ställa frågor.
Kommunstyrelsen (KS) börjar lite lugnt och formellt med att fatta beslut om “Nämndernas utförda internkontroll 2025”, “Internkontrollplan 2026”, “Anvisningar för delårsuppföljning med prognos 2026” och “Svar på granskning av kommunens delårsrapport”. Det är sällan det blir diskussion kring sådana här ärenden, såvida inget speciellt har hänt som t ex kritik från revisorerna. Jag ser inte att det finns något att ta upp. Det finns flera sådana ärenden på dagens dagordning.
Upphandling
Det finns ett förslag till reviderade riktlinjer för upphandling. Upphandling är viktigt i en kommun – inte bara för att kunna handla till så fördelaktiga priser som möjligt, utan också för att motverka t ex ekonomisk brottslighet och för att säkra miljö- och klimatfokus genom att göra miljökrav obligatoriska och styra mot cirkulära och resurseffektiva lösningar. Det är i stort sett bra riktlinjer. Det är dock möjligt att kommunen borde tydliggöra riktlinjerna ytterligare.
Fastighets AB vill bilda dotterbolag
Det helägda kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg vill bilda ett dotterbolag. Det är tänkt att fastigheten Krickan 3. som är en avstyckad del av fastigheten Krickan, ska ingå i bolaget för att sedan säljas till Eventsport i Vänersborg AB. Men inte nog med det. Fastighets AB Vänersborg vill vidare:
“ha möjlighet att förvärva bolaget Öbergs fastigheter som kommer bli ett dotterföretag till Fastighets AB Vänersborg och där fastigheten Vale 3 kommer ingå.”
Fastigheten ligger på Tenggrenstorp och bedöms av Fastighets AB Vänersborg som mycket lämplig för småindustri/ verkstad/ affärsverksamhet etc
Det är inte helt lätt att hänga med i de affärsmässiga turerna. Man får intrycket av att det ligger ett ganska “avancerat tänk” bakom planerna…
(Tillägg 26/1: Jag gjorde en liten miss när jag skrev detta. Ärendet ska vidare till kommunfullmäktige för att beslutas där.)
Fyrstad Flygplats
Strax innan sommaruppehållet beslutade kommunfullmäktige att utöka Fyrstad Flygplats borgensram med 23,8 milj kr. Dessutom skulle ett aktieägartillskott (av Vänersborgs kommun) beviljas på 5,1 milj under 2025. På onsdag ska KS besluta att bevilja 1,96 milj kr för täckning av förluster under år 2026. Det är bara att konstatera, det verkar inte finnas någon större efterfrågan på flygresor i Fyrstad. Flygplatsbolaget klarar sig inte utan kommunala bidrag…
Tillägg 26/1: Det kan tilläggas att i budgeten för Fyrstads Flygplats AB (FFAB) år 2026 står det:
“Flygplatsen ser ett fortsatt behov av att arbeta med marknadsföring kopplat till namnbytet på regional nivå för att öka kännedomen och utöka upptagningsområdet.”
Lokalförsörjningsunderlag
Det har utarbetats ett lokalförsörjningsunderlag. Underlaget omfattar de kommande tio åren och sammanfattar framtida behov av lokaler, boenden och anläggningar. Lokalförsörjningsunderlaget ska utgöra:
“ett verktyg för planering av framtida lokalbehov samt ge möjlighet att med god framförhållning kunna bedöma dels framtida investeringsbehov, dels kommunens samlade lokalkostnader.”
Det kan vara av intresse att citera en del av sammanfattningen i lokalförsörjningsunderlaget. Det ger en ganska bra bild över fastighetssituationen i kommunen:
“För perioden 2027–2036 föreslås investeringar och anpassningar av fastighetsbeståndet på totalt ca. 800 miljoner kronor, där både nya och pågående projekt samt underhåll ingår. Förslaget bedöms vara i linje med kommunens finansiella mål. Tonvikten ligger på reinvesteringar och underhåll samt pågående projekt även om även en del nya verksamhetsanpassningar och nyinvesteringar även föreslås i nämndernas behovsinventeringar. Flertalet potentiellt stora investeringar så som en ny brandstation och nya förskolor är också under utredning och kan därmed tillkomma längre fram i planen.”
Redigerat 26/1. Det är i stort sett alltid AB Vänersborgsbostäder (ABVB) som bygger åt socialnämnden, men vad jag förstår (jag är inte säker) så är kostnaderna för kommunens äldre- och andra boenden som t ex det nya boendet på Kalkonen medtagna i lokalförsörjningsunderlaget. Däremot finns inte ett eventuellt nytt badhus med.
Socialpsykiatriskt boende på Holmängen
Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ska utreda nybyggnation av ett socialpsykiatriskt boende på Holmängen. Vem som ska ansvara för projektering och 
genomförande beslutas senare – ABVB eller samhällsbyggnads… Planen är att boendet ska omfatta 8 lägenheter och uppföras på fastigheten Högaffeln 2 på Holmängen.
“Målgruppen är vuxna personer över 18 år med betydande kroppsliga och psykiska funktionsnedsättningar vars behov inte kan tillgodoses i det egna hemmet.”
Det finns totalt 25 milj kr avsatta för projektet under 2026–2028. I ett annat ärende, som ska till KF, står det i underlaget att det inte finns något:
“utrymme för att tillföra nämnden ytterligare budgetmedel under 2026”
Ny brandstation i Brålanda
Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att genomföra en förstudie om att bygga om lokaler på Dyrehög 1:50 i Brålanda för att flytta dit räddningstjänstens verksamhet. Nu ska kommunen gå vidare med planerna. Kostnaden för att bygga om Dyrehög 1:50 beräknas till cirka 8 milj kr. Projektering och byggnation kan genomföras 2027.
Ny kommunapp
Det har kommit in ett medborgarförslag om en “kommunapp”. Förslaget är att en utredning ska:
“titta på möjligheterna att slå samman funktioner till en sammanhållen kommunapp … med målet att skapa en bättre service och information till våra invånare.”
Äntligen skulle man kunna utropa…
Avslutning
Det var de flesta och de viktigaste av de ärenden som “stannar hos” kommunstyrelsen, dvs de ärenden som KS beslutar själv. Om tid ges innan onsdag ska jag titta på de ärenden som ska upp i KS, men gå vidare till fullmäktige för att beslutas där.
PS. Här kan du läsa om vad som hände på kommunstyrelsens sammanträde – ”KS 28/1: Sanden, upphandling, flygplatsen och Hallevibadet”.
Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen
I slutet på sommaren genomförde Vänersborgs kommun en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. 
Jag begärde ut anbuden inklusive prisuppgifterna. Då återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet… (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.) Och den 28 augusti kom beslutet från kommunjuristen (se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”):
“Begäran om att få ta del av handlingarna i omaskerad form avslås.”
Jag överklagade beslutet till Kammarrätten (se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”) och förlorade (se “Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?”).
Men skam den som ger sig. Anser man att man har rätt så är det bara att kämpa på, även om det snart är jul. Och domen var oerhört kortfattad och “bekväm”. Kammarrätten gjorde ingen egen, självständig prövning. Kammarrätten beskrev bara uppgifternas innehåll, hänvisade till lagrummet, och accepterade helt kommunens uppgifter.
Dessutom har Vänersborgs kommun börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De tycks som om kommunen har ändrat policy de senaste åren i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, politiker och revisorer att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför nödvändiga beslut inte fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) Det är en utveckling som minskar insyn och kontroll och därmed undergräver demokratin.
Idag måndag skickade jag iväg min överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen.
==
ÖVERKLAGANDE
Till: Högsta förvaltningsdomstolen
Saken: Begäran om utlämnande av allmän handling – tillämpning av 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen.
Yrkande
Jag yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd och, efter prövning, upphäver kammarrättens dom samt förordnar att de begärda handlingarna ska lämnas ut.
Skäl för prövningstillstånd
Målet aktualiserar grundläggande frågor om hur sekretess enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen ska prövas, särskilt:
- vilken grad av konkretisering som krävs för att skaderekvisitet ska anses uppfyllt, och
- om en domstol kan grunda sekretess på allmänt hållna och hypotetiska påståenden om framtida ekonomiska effekter.
Kammarrättens dom ger uttryck för ett synsätt där uppgifter i praktiken blir sekretessbelagda enbart därför att de förekommer i en upphandling, vilket riskerar att urholka offentlighetsprincipen. Frågorna är därför av principiell betydelse.
Grunder för ändring
1. Kammarrätten gör sekretess beroende av att uppgifter ”förekommer i en upphandling”
Kammarrätten konstaterar att de begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat, årsmodell och priser, samt att dessa uppgifter ”förekommer i en upphandling”. På denna grund anges att 19 kap. 3 § första stycket OSL är tillämplig.
Resonemanget är ofullständigt.
Att uppgifter förekommer i en upphandling är inte i sig tillräckligt för sekretess. Bestämmelsen kräver därutöver att det kan antas att utlämnande medför skada. Någon sådan självständig prövning av uppgifternas skaderisk redovisas inte.
2. Skadebedömningen bygger uteslutande på kommunens påstående
Kammarrätten grundar sin bedömning på:
”vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt”
Domstolen analyserar inte:
- på vilket sätt en negativ påverkan skulle uppstå,
- vilka konkreta omständigheter som talar för detta, eller
- hur just de aktuella uppgifterna skulle kunna orsaka skada.
Ett påstående om att något kan påverkas negativt är hypotetiskt. När domstolen accepterar ett sådant påstående utan egen analys överlåts i praktiken sekretessbedömningen till den utlämnande myndigheten.
3. Skadebedömningen riktas mot fel skyddsintresse
Kammarrätten anger uttryckligen att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om uppgifterna lämnas ut.
Sekretess enligt 19 kap. 3 § OSL är emellertid avsedd att skydda enskilda näringsidkares affärs- och driftförhållanden, inte myndigheters egna ekonomiska intressen eller deras bedömningar av framtida upphandlingsutfall.
Domskälen innehåller ingen prövning av om någon enskild leverantör riskerar skada, eller på vilket sätt. Redan detta innebär att bestämmelsen har tillämpats utanför sitt avsedda tillämpningsområde.
4. Uppgifternas faktiska innehåll och känslighet prövas inte
Domstolen konstaterar att handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat, årsmodell och priser men analyserar inte:
- om uppgifterna är standardiserade eller allmänt kända,
- om de är marknadsmässiga eller unika,
- eller om de avslöjar några särskilda affärsstrategier.
Sekretessprövningen måste vara uppgiftsbunden och konkret. En generell hänvisning till uppgifternas art utan analys av deras faktiska känslighet uppfyller inte detta krav.
5. Upphandlingens stadium beaktas inte
Kammarrätten anger endast att uppgifterna ”förekommer i en upphandling” men redovisar inte om upphandlingen är pågående eller avslutad, om avtal har tecknats eller om konkurrenssituationen alltjämt påverkas.
Upphandlingens stadium är en central omständighet vid bedömningen av skaderisk. Avsaknaden av en sådan prövning leder till en schablonmässig tillämpning av sekretessbestämmelsen.
6. Domskälen saknar redovisning av en självständig domstolsprövning
Domskälen består i huvudsak av:
- en beskrivning av uppgifternas innehåll,
- en hänvisning till lagrummet, och
- ett accepterande av kommunens uppgifter.
Det framgår inte hur domstolen själv har bedömt sannolikheten för skada eller sambandet mellan utlämnande och skaderisk. Detta begränsar insynen i rättstillämpningen och försvårar effektiv överprövning.
Sammanfattning
Kammarrätten har tillämpat 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen utan att:
- pröva skaderekvisitet konkret,
- identifiera rätt skyddsobjekt,
- analysera uppgifternas faktiska känslighet, eller
- beakta upphandlingens stadium.
Presumtionen för offentlighet har därmed satts åt sidan. Mot denna bakgrund bör prövningstillstånd meddelas och domen upphävas.
Vänersborg 21 dec 2025
==
Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann” – 7 september 2025
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen” – 9 september 2025
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten” – 10 september 2025
- ”Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?” – 12 december 2025
- ”Nästa: Högsta förvaltningsdomstolen” – 22 december 2025
Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?
Idag kom domen från Kammarrätten i Göteborg.
“Kammarrätten avslår överklagandet.”
Vänersborgs kommun har börjat sekretessbelägga allt fler handlingar. De senaste åren tycks kommunen ha ändrat policy i syfte att göra det allt svårare för kommuninvånare, och revisorer, att ta del av vad som händer i kommunhuset. Det verkar som om det finns en vilja bland tjänstepersoner i kommunens förvaltningar och politiker i de styrande partierna att hemlighålla fattade beslut, och ibland också dölja varför inte nödvändiga beslut fattas… (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) 
Handlingar sekretessbeläggs ofta i sin helhet, men ibland “maskas” handlingarna, dvs de lämnas ut med strykningar över mer eller mindre stora delar av dokumentens innehåll. James Bucci (V) visar med sina blogginlägg om Dalbobron många aktuella och tydliga exempel på detta.
Strax efter sommaren i år upphandlade kommunen ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”. Självklart var de andra anbudsgivarna intresserade av anledningen till att de inte “vann”. Vilket pris hade det “vinnande” företaget begärt för att hyra ut “entreprenadmaskiner med förare”? Det visade sig att kommunen sekretessbelade prisuppgifterna i det vinnande anbudet.
Jag har redogjort för upphandlingen, kommunens motivering till sekretessen och argumenten för att jag överklagade sekretessen till Kammarrätten. Jag upprepar inte “historien” igen utan hänvisar till blogginläggen “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)” och “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.
Min slutsats av sekretessen för politikens del var att det handlade om demokrati. Invånarna och skattebetalarna måste kunna kontrollera hur skattepengarna används. Det handlade också om rättssäkerhet. Sekretessbeläggande skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption.
Jag formulerade en överklagan utifrån det svar jag fick av kommunen när beslutet om sekretess motiverades. Min överklagan finns att läsa i blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)”.
Idag, den 12 december 2025, kom alltså domen. Kammarrätten motiverade i vanlig ordning, men ovanligt kort, sin dom att avslå min överklagan:
“När ett tilldelningsbeslut i en upphandling har fattats upphör den absoluta sekretess som anges i 19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Allmänna handlingar i upphandlingsförfarandet kan dock fortfarande omfattas av sekretess enligt andra bestämmelser (prop. 2001/02:142 s. 63 f. och RÅ 2004 not. 149).
De begärda handlingarna innehåller uppgifter om fabrikat och årsmodell på vissa maskiner, samt priser för utnyttjande av dessa maskiner och förekommer i en upphandling. Bestämmelsen i 19 kap. 3 § första stycket OSL är därför tillämplig. Mot bakgrund av vad kommunen har anfört om att kommande upphandlingar kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut, anser kammarrätten att det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut. Överklagandet ska därför avslås.”
Offentlighets- och sekretesslagens (OSL) 9 kap. 3 § första stycke lyder:
“Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.”
Kommunen motiverade sitt beslut om sekretess just med att hänvisa till 19 kap. 3 § första stycket OSL. I mitt överklagande argumenterade jag mot att denna paragraf tillämpades av kommunen på det här sättet i det här fallet. Men Kammarrätten bryr sig inte, domstolen bortser helt från mina argument. De är tydligen så ointressanta att Kammarrätten låtsas att de inte finns överhuvudtaget. Mitt överklagande finns nämligen inte med i domslutet – bara kommunens beslut med kommunens argument…
Kammarrätten upprepar bara, utan någon som helst analys, kommunens motivering:
“det finns skäl att anta att kommunen skulle lida ekonomisk skada om de lämnas ut.”
Det är alltså en mycket låg nivå på bevisningen. Kammarrätten prövar inte skadan självständigt utan hänvisar bara till kommunen. Och Vänersborgs kommun redovisade inte någon konkret utredning som visade att utlämnande av timpriser faktiskt skulle orsaka skada. Det hänvisades enbart till generella antaganden och anbudsgivarnas egna påståenden. Enligt praxis (t.ex. HFD 2016 ref. 17) ska alltid en noggrann skadebedömning göras och en avvägning ske mot intresset av insyn. Detta har alltså inte skett. Och jag måste säga att jag har mycket svårt att se hur ett offentliggörande av prisuppgifterna skulle kunna skada Vänersborgs kommuns ekonomiska intressen… Men tydligen har Kammarrätten sett detta, även om domstolen anser att det inte behöver förklaras eller motiveras.
Dessutom måste väl formuleringen ”kan påverkas negativt” vara alltför hypotetiskt, spekulativt och allmänt för att vara ett viktigt argument i ett domslut vid ett överklagande?
Det är klart att jag blir besviken, inte i första hand för domen faktiskt, utan för Kammarrättens kortfattade och närmast arroganta motivering till den. Men ändå blir jag inte förvånad. Varför vet jag inte, kanske bara en känsla av att makthavare alltid, och instinktivt, håller varandra om ryggen…
==
Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann”
7 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen”
9 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025 - ”Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?” – 12 december 2025
Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?
Det tycks som om allt fler handlingar och beslut i kommunen beläggs med sekretess. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) verkar leda förändringen från offentlighet till hemlighållande i kommunen.
En av upphandlingarna i SBN har handlat om “Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”. (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.) Jag begärde ut alla handlingar i ärendet inklusive prisuppgifter på förmiddagen den 19 augusti 2025. Åtta timmar senare samma dag återkallades tilldelningsbeslutet i upphandlingsärendet, som hade fattats redan den 11 augusti, av SBN:s ordförande Ann-Marie Jonasson (S). 
Det framgick av att ordförande Jonasson undertecknade sitt beslut digitalt, med Bank-ID. Och då visades inte bara datumet (19 augusti) utan också klockslaget “in i minsta detalj” – kl 18:33.40… (Beslutet kan laddas ner här.) Det var formellt sett ett korrekt beslut (med datum, själva beslutet, underskrift osv) trots att jag inte kunde låta bli att tänka på agent Leroy Gibbs, i TV-serien NCIS, och hans regel 39:
“There is no such thing as a coincidence.”
Alla handlingar lämnades inte ut – anbudsgivarnas prisuppgifter sekretessbelades av kommunen. Jag överklagade därför sekretessbeslutet till Kammarrätten den 3 september. Det har fortfarande inte förkunnats någon dom. (Se “Är offentliga upphandlingar offentliga (3/3?”.)
Alldeles i dagarna så påträffades nya handlingar, av en slump, i ärendet. Det visade sig att nästan en och en halv månad senare, den 30 september, fattade ordförande Jonasson (S) ett nytt beslut i samma ärende:
“Upphandlingen av Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare avbryts.”
Det första beslutet handlade om att återkalla ett tidigare tilldelningsbeslut och det senare alltså att avbryta upphandlingen. I det senare beslutet, som alltså fattades mer än en månad efter tilldelningsbeslutet, fanns en förklaring till varför upphandlingen avbröts – fast det i praktiken redan hade avbrutits när tilldelningsbeslutet återkallades den 19 augusti.
I förklaringen stod det bland annat:
”Maskinklasserna som upptas i upphandlingsdokumenten speglar inte verksamhetens behov till fullo. Flera av maskinklasserna är felaktiga då verksamheten i första hand är i behov av maskiner med reducerad svängradie.”
Beslutet kan laddas ner här.
Det är många märkliga turer i SBN… Och än märkligare blir det när ärendet var uppe i samhällsbyggnadsutskottet den 9 oktober:
“Samhällsbyggnadsutskottet beslutar att avbryta upphandling avseende ”Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare” enligt bilaga.”
Jag väntar fortfarande på en bekräftelse av att beslutet verkligen fattades. Protokollet är nämligen inte justerat än. Ovanstående var beslutsförslaget.
Under samma möte med samhällsbyggnadsutskottet fattades också ett beslut om att uthyrningen av Hallevibadet äntligen skulle gå ut på anbud. Nyfiken som jag är begärde jag ut:
“alla handlingar som finns kring uthyrningen – beslut, hyresavtal etc.”
Fastighetschefen beklagade att han hade missat:
“ditt intresse som leverantör av bad i Vargön”
Hmm… Och så fick jag en kopia på det mail som de två intressenterna, Jonas Mossberg och Patrick Lejon, hade fått:
“Upphandlingen är nu annonserad och det råder absolut sekretess.
Alla frågor som rör upphandlingen ska gå via Frågor-och-svar-funktionen i Tendsign.
Angående frågor kring upphandlingen så hanteras de av Charlotta Fröier.”
Jaha… Inga länkar, ingen förklaring. Det var nog tur att jag inte var intresserad av att hyra Hallevibadet. Jag hade inte haft en aning om hur jag skulle komma vidare. Charlotta Fröier är för övrigt anställd i ett privat konsultföretag, SOCAB.
Fastighetschefens svar var i varje fall en bekräftelse på att upphandlingen var påbörjad. Trots att protokollet då beslutet fattades fortfarande inte är justerat…
Men det var ett överraskande svar och inte riktigt något svar på min begäran. Och så frågade jag:
“…varför kommunen “begär absolut sekretess”. Är det inte anbudsgivarna som brukar begära det? Vad är motiveringen till sekretessen?”
Det kom sedermera en förklaring till sekretessen – från det privata konsultbolaget!
“Under pågående upphandling gäller absolut sekretess enligt 19 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär ett fullständigt utlämnandeförbud av samtliga uppgifter som hänför sig till anbud eller anbudsansökningar, oavsett mottagare eller syfte, och utan möjlighet till skadeprövning. Sekretessen beslutas inte av kommunen utan följer direkt av lag och gäller obligatoriskt från annonseringstidpunkten till dess att tilldelningsbeslut meddelats samtliga anbudsgivare.”
Det här tvivlade jag på och “kopplade in” kommunjuristen… Jag känner, sedan min överklagan på ärendet ”Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”, till att det i OSL 19 kap 3 § bland annat står:
“om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.”
Det finns emellertid en möjlighet att konsultbolaget/förvaltningen och jag pratar förbi varandra. Det är möjligt att de missuppfattar vilka handlingar jag vill ta del av. Det är inte anbudsgivarnas handlingar jag är intresserad av, det är handlingarna i kommunen.
Men just nu väntar jag på svar från de juridiskt kunniga, vilket inte hindrade att mejldiskussionen fortgick… Jag hoppas att senare få upplysningar om förfrågningsunderlaget kan vara sekretessbelagt, vem som har fattat beslut om sekretess, om ett privat konsultbolag kan fatta beslut om att sekretessbelägga kommunala handlingar, vad lagen säger osv. Och framför allt, få ett överklagningsbart beslut.
Det finns fler exempel på sekretess. De som har begärt ut dokument från samhällsbyggnadsförvaltningen om Dalbobron har stött på att uppgifter maskas i dokumenten, dvs viktiga delar av dokumenten censureras/sekretessbeläggs, eller att dokumenten i sin helhet sekretessbeläggs. Idag skrev TTELA på sin webbplats (se ”Beslutet om förbud för cyklar och fotgängare förbryllar invånare och expert”):
”Kommunen har lagt sekretess på nästan alla handlingar som rör Dalbobron…”
Och när jag sitter vid min dator och skriver om samhällsbyggnads så kommer ett svar på min begäran till socialnämnden om att få ut:
“socialförvaltningens/-nämndens hyresavtal på Sörbygården Brålanda, både med Hemsö och ev samhällsbyggnadsförvaltningen.”
Och svaret var:
“Vi kommer nu att göra en sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen för att bedöma om hela eller delar av handlingen kan lämnas ut.”
Vart är Vänersborgs kommun på väg? Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas i Vänersborg?
Anm. Avsnittet om Dalbobron uppdaterades kl 22.40.
==
Se också:
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann”
7 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen”
9 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025
Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.
Del 3 Överklagan till Kammarrätten
Vänersborgs kommun har nyligen genomfört en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilka företag som “vann upphandlingen”. Några företagare som var med i upphandlingen tog kontakt med kommunens upphandlingsenhet efter att tilldelningsbeslutet hade fattats. De ville ta del av underlaget för beslutet. De fick svaret att prisuppgifterna i anbuden var sekretesstämplade.
Några företagare nöjde sig inte med svaret utan tog kontakt med mig. Den 19 augusti 2025 begärde jag (skriftligt) om att få ta del av handlingarna kring upphandlingen. Det fick jag, men inte det viktigaste – prisuppgifterna. Det visade sig senare att samma dag, den 19 augusti, återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet. 
Återkallandet användes sedan av kommunen som ett av skälen till att den 28 augusti besluta att belägga prisuppgifterna i anbuden med sekretess. Detta beslut överklagades av undertecknad bloggare den 3 september till Kammarrätten.
Det handlar, som jag ser det, inte bara om en upphandling av “Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Det handlar om demokrati – invånarnas och skattebetalarnas insyn i hur skattepengarna används. Det handlar om rättssäkerhet – överklagande och överprövning blir i praktiken omöjlig om prisuppgifter hemlighålls. Om kommunen skulle få rätt och beslutet bli “prejudicerande” så kommer det att kunna få stora konsekvenser. Det skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption. Det vill i varje fall inte jag vara med om i Vänersborg.
I författandet av överklagandet förenades “naturlig” och artificiell intelligens. Nu i efterhand, efter ytterligare juridiska studier, inser jag att det finns ytterligare argument som kunde ha varit med i överklagandet. Det är som så ofta, efteråt kommer man på saker som man borde ha sagt eller skrivit. Argumenten finns dock med i de föregående blogginläggen och kanske kan jag få användning av dem vid något senare tillfälle. (Kanske vid ett överklagade…)
Överklagandet återges i sin helhet nedan. Det kan också laddas ner som pdf.
===
ÖVERKLAGANDE
Ärende
Överklagande av beslut den 28 augusti 2025 om avslag på utlämnande av allmän handling (prisuppgifter i anbud vid upphandling av ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”).
Yrkande
Jag yrkar att Kammarrätten ändrar kommunens beslut och förordnar att de begärda prisuppgifterna i anbuden ska lämnas ut i omaskerad form.
Grunder för överklagandet
1. Offentlighetsprincipen och handlingarnas status
Handlingarna är allmänna enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Absolut sekretess enligt 31 kap. 16 § OSL gäller endast fram till dess att tilldelningsbeslut fattats. Ett sådant beslut fattades den 11 augusti 2025. Att kommunen därefter återkallat beslutet ändrar inte att sekretessen upphörde när tilldelning först skedde (jfr. RÅ 2004 not. 149). Återkallelsen skedde dessutom efter att handlingarna begärdes ut.
2. Otillräckliga skäl för fortsatt sekretess
Kommunen har åberopat 19 kap. 3 § OSL och 31 kap. 16 § OSL. För sekretess krävs att det finns ”särskild anledning” att anta att skada uppkommer. Kommunen har inte redovisat någon konkret utredning som visar att utlämnande av timpriser faktiskt skulle orsaka skada, utan hänvisar till generella antaganden och anbudsgivarnas egna påståenden. Enligt praxis (t.ex. HFD 2016 ref. 17) ska alltid en noggrann skadebedömning göras och en avvägning ske mot intresset av insyn. Detta har inte skett.
3. Offentlighetsintresset väger tungt
Syftet med offentlighetsprincipen är att möjliggöra insyn i myndigheternas verksamhet, inte minst i upphandlingar där stora belopp av offentliga medel används. Möjligheten att granska att tilldelningsbeslut har fattats på sakliga och korrekta grunder förutsätter att även prisuppgifter kan kontrolleras. Det är därför av stor vikt för allmänhetens insyn och förtroendet för kommunen att dessa uppgifter lämnas ut.
4. Proportionalitetsprincipen
Kommunens resonemang om framtida upphandlingar är spekulativt. En eventuell risk för att anbudsgivare anpassar priser i framtiden kan inte väga tyngre än allmänhetens rätt till insyn i redan genomförda upphandlingar.
Sammanfattning
Kommunen har inte visat att de konkreta prisuppgifterna omfattas av sekretess enligt OSL efter att tilldelningsbeslut fattats. Offentlighetsintresset är starkt och överväger. Jag begär därför att Kammarrätten upphäver beslutet och förordnar att prisuppgifterna lämnas ut i sin helhet.
Vänersborg 2025-09-03
Stefan Kärvling
==
Anm. Se även ”Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?” – 14 oktober 2025.
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann”
7 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen”
9 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025 - ”Dom avkunnad: Varför blir jag inte förvånad…?” – 12 december 2025
Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)”.
Del 2 Sekretessen som utmanar insynen
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) fattade beslut om att återkalla tilldelningsbeslutet i upphandlingen “Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare”. Det gjorde Jonasson senare samma dag som jag begärde ut handlingarna kring upphandlingen. Jag är dock inte säker på att Jonasson var medveten om min begäran.
Skulle prisuppgifterna i anbuden offentliggöras? Bollen låg hos kommunjuristen. Hon skulle avgöra om prisuppgifterna i anbuden skulle beläggas med sekretess eller inte.
Jag var ganska säker på att sekretessen (“maskeringen”) skulle hävas. Det var så uppenbart tyckte jag att prisuppgifterna skulle vara offentliga. Hur skulle allmänheten och de företag som lämnat anbud annars veta att upphandlingen och tilldelningen hade 
skötts sakligt och korrekt? Och, som Upphandlingsmyndigheten skrev på sin webbplats:
“på affärsmässiga grunder och inte personliga.”
Medan jag väntade på kommunjuristens svar började jag “studera”… På Upphandlingsmyndighetens webbplats stod det:
“Vid offentlig upphandling råder som huvudregel absolut sekretess för uppgift som rör anbud fram till dess att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör eller till att anbuden offentliggjorts.”
Det var inget nytt, men viktigt att slå fast. Det finns dock möjligheter att sekretessbelägga uppgifter även efter att tilldelningsbeslutet hade fattats. Upphandlingsmyndigheten fortsatte:
“Efter att den absoluta sekretessen upphört genom tilldelningsbeslutet gäller istället bestämmelsen om sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden. Sekretessprövningen ska göras av den upphandlande myndigheten ifråga, och ska alltid ske vid begäran om allmän handling.”
De här förhållandena regleras i OSL, “Offentlighets- och sekretesslagen”. Det blev till att hitta relevanta paragrafer i OSL.
Det var tydligt att en anbudsgivare inte kunde sekretessbelägga information i ett anbud. Det är kommunen som bestämmer om sekretess. Men det fanns möjligheter, och då började jag ana oråd…
Den 28 augusti kom beslutet från kommunjuristen. Det var som vanligt genomarbetat med många hänvisningar. (Beslutet kan laddas ner här.) Själva beslutet var överraskande, men inte helt oväntat…
“Begäran om att få ta del av handlingarna i omaskerad form avslås.”
Prisuppgifterna i anbuden ska alltså inte lämnas ut. De är belagda med sekretess.
Det visade sig i motiveringarna till kommunens beslut att ordförande Jonassons (S) återkallande av tilldelningsbeslutet spelade en avgörande roll:
“Ett tilldelningsbeslut är preliminärt och kan komma att ändras, till exempel vid en överprövning. Kommunen har i detta fall fattat ett beslutat om en tilldelning men en tid därefter återkallat beslutet. Ett nytt tilldelningsbeslut kan komma att fattas men det kan inte uteslutas att upphandlingen istället behöver göras om. 
Mot bakgrund av att ett tilldelningsbeslut har fattats i ärendet – där bland annat anbudsgivarna tillkännagivits – gör kommunen bedömningen att absolut sekretess inte längre råder i ärendet – oaktat att tilldelningsbeslutet sedermera har återkallats (jfr. RÅ 2004 not. 149).”
Det kanske är förståeligt ur kommunens perspektiv att inte nämna att återkallandet skedde samma dag som jag begärde ut handlingarna… Och påståendet att tilldelningsbeslutet kan överprövas är i och för sig riktigt, men helt beroende av att det överklagas. Och då hamnar alla de anbudsgivare som förlorade upphandlingen i ett dilemma, i ett moment 22 – hur ska de kunna överklaga ett beslut när de inte känner till det vinnande anbudets prisuppgifter? Det finns ju inga sakliga grunder för överklagan.
Det råder inte absolut sekretess längre i ärendet, skrev kommunjuristen. Det är självklart, men det fanns ju en annan sekretess. Juristen skrev:
“Tilldelningsbeslutet är återkallat och det kan i nuläget inte uteslutas att upphandlingen behöver göras om. Det finns även omständigheter som talar för att den genomförda upphandlingen annars kan behöva kompletteras på grund av ytterligare identifierade behov inom kommunen. Sannolikheten är stor för att samma anbudsgivare återkommer för att lämna nya anbud vid kommande upphandlingar. Ett offentliggörande av prisuppgifterna skulle leda till att anbudsgivarna kan få kunskaper som gör det möjligt för dem att anpassa sin prissättning på ett sätt som blir till nackdel för kommunen.”
Juristen drar fram ett trumfkort ur rockärmen, ett offentliggörande av prisuppgifterna kan bli negativt för kommunen… Även om det är svårt att förstå hur det kan vara negativt för kommunen om anbudsgivarna “anpassar sin prissättning” – och sänker sina priser…
Och så till pudelns kärna, OSL 31 kap. 16 §:
“Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2-4 och 12 §§ har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.”
Jag kan inte se att kommunen och någon anbudsgivare “har trätt i affärsförbindelse” med varandra i detta läge. Och jag noterar även att paragrafen handlar om att den enskilde, dvs anbudsgivaren, eventuellt lider skada – inte kommunen…
Kommunen har jobbat hårt med motiveringen till beslutet om att sekretessbelägga prisuppgifterna i anbuden. Lagparagraferna som det hänvisas till är inte helt solklara och det tycks finnas ett mått av tolkningsutrymme. Kommunen hänvisar också till några rättsfall från 1993 till 2008. Och det finns faktiskt flera domar som slår fast att det under vissa omständigheter är ok att prisuppgifter är fortsatt sekretessbelagda. Men då kräver domstolarna i regel en tydlig bevisning av faktisk skada för att godkänna sekretess.
Och det är viktigt (se Inköpsrådet “Sekretess på priserna i ett anbud?”) att återigen understryka att det alltid är den upphandlande myndigheten, i det här fallet kommunen, som måste:
“göra en självständig prövning av om skäl för sekretess föreligger.”
Det är inte företagen, anbudsgivarna, som bestämmer om sekretess – och därför:
“Som anbudsgivare i en offentlig upphandling måste man därför vara medveten om att samtliga uppgifter som lämnats i anbudet kan komma att offentliggöras.”
Det finns ytterligare en omständighet som kan tala emot kommunens resonemang och argumentation. Visst är det så att ingen får reda på priserna om de är sekretessbelagda. Men den dagen som de vinnande anbudsgivarna börjar utföra arbeten för kommunen, vilket kan ske ganska snabbt efter avslutad upphandling och tilldelningsbeslut, skickar företagen ifråga fakturor till kommunen på utfört arbete. 
Och de fakturorna är också offentliga handlingar… Det finns emellertid även i detta fall möjligheter till överklaganden och fortsatta ”juridiska stridigheter”. I sådana fall är det också OSL 31 kap. 16 § som gäller och som ska tolkas. Enligt mycket säker källa känner ingen på ekonomiavdelningen i Vänersborgs kommun till att sekretess någonsin har begärts specifikt för prisuppgifter i enskilda fakturor. I praktiken betyder det sannolikt att sekretessbeläggandet av prisuppgifter i ett tilldelningsbeslut egentligen bara fyller en funktion, sekretessen gör det omöjligt att överklaga beslutet. Men som sagt, nu återkallades tilldelningsbeslutet…
Jag har överklagat kommunens beslut om sekretess till Kammarrätten. Det är oerhört viktigt att få veta vad som gäller. Det handlar inte bara om en upphandling i Vänersborgs kommun, det handlar om demokrati – invånarnas och skattebetalarnas insyn i hur skattepengarna används. Det handlar också om rättssäkerhet – överklagande och överprövning blir i praktiken omöjlig om prisuppgifter hemlighålls.
Om kommunen skulle få rätt och beslutet bli ”prejudicerande” så kommer det, som jag ser det, att kunna få stora konsekvenser. Det skulle kunna öppna dörrarna för godtycke och därmed öka risken för korruption. Upphandlingsmyndigheten ord (se “Om offentlig upphandling”) skulle riskera att sättas helt ur spel:
“Offentlig upphandling ska säkerställa att organisationer inom offentlig sektor öppnar upp sina inköp för konkurrens. Detta så att skattemedel används så effektivt som möjligt och företag inom EU kan göra affärer med offentlig sektor på lika villkor.”
Nästa, och sista, blogginlägg ska handla om min överklagan till Kammarrätten.
Fortsättning följer – se ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”.
==
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann”
7 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen”
9 september 2025 - ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025
Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3)
Del 1: Prisuppgifterna som försvann
“Offentlig upphandling är den process som offentliga organisationer använder för att göra inköp.”
Så börjar den statliga “Upphandlingsmyndigheten” sin information om offentlig upphandling. (Se “Om offentlig upphandling”.) Myndigheten fortsätter:
“Offentlig upphandling ska säkerställa att organisationer inom offentlig sektor öppnar upp sina inköp för konkurrens. Detta så att skattemedel används så effektivt som möjligt och företag inom EU kan göra affärer med offentlig sektor på lika villkor.”
Ytterligare en viktig aspekt i offentlig upphandling är att allmänheten får insyn i vad som sker och hur skattemedlen används. Det blir med andra ord, skriver Upphandlingsmyndigheten:
“lättare att kontrollera att inköpen sker på affärsmässiga grunder och inte personliga.”
Med andra ord, offentlighet i offentliga upphandlingar. Det här är en mycket viktig aspekt och princip – både för skattebetalare och de företag som lämnar anbud i en upphandling. Det ska finnas möjlighet att kontrollera varför ett visst företag “vann” upphandlingen. Allmänheten och företagen ska kunna granska att tilldelningsbeslut har fattats på sakliga och korrekta grunder. Det förutsätter naturligtvis även att prisuppgifterna kan kontrolleras och granskas.
Är det någon läsare som inte håller med så här långt…?
I Vänersborgs kommun, liksom i de flesta andra kommuner, antar jag, brukar det gå rykten kring otillbörliga upphandlingar och tilldelningsbeslut. I Vänersborg var ryktena särskilt intensiva under arenabygget. Och lika förödande som rena felaktigheter kan vara för en kommun, lika förödande kan rykten om felaktigheter vara. Därför är det av oerhörd betydelse att tilldelningsbeslut kan kontrolleras i efterhand. Och då är anbudens prisuppgifter antagligen det allra mest väsentliga, även om det kan finnas andra kriterier.
Vänersborgs kommun har nyligen genomfört en upphandling, ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”. Det kom in anbud från 10 olika företag. I prövningen och utvärderingen av anbud tillämpas, skrev kommunen:
“omvänd utvärdering, vilket innebär att den upphandlande myndigheten först kommer att utvärdera inkomna anbud mot angiven tilldelningsgrund samt kontrollera att kraven i kravspecifikationen är uppfyllda och att avtalsvillkoren är accepterade. De leverantör som den upphandlande myndigheten avser tilldela kontrakt kontrolleras därefter mot kvalificeringskraven i kvalificering av leverantör.”
Det får väl förmodas att de flesta företagen (anbudsgivarna) uppfyllde kraven i utvärderingen. Det som avgjorde vilken anbudsgivare som skulle “vinna” var:
“Kontrakt tilldelas den anbudsgivare som erbjuder det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med avseende på lägsta pris.”
Den 11 augusti 2025 fattade kommunen beslut om tilldelning, dvs vilket företag som “vann upphandlingen”.
Beslutet innebar att kommunen rangordnade de olika anbuden för varje maskintyp. Det innebar att ett företag kunde bli nr 1 på en maskintyp, nr 2 på en annan osv. På varje maskintyp fanns det tre olika maskiner från 1-3 anbudsgivare. (En anbudsgivare kunde ha flera maskiner av en viss typ.)
Det blev en ganska omfattande tabell.
Självklart var de andra anbudsgivarna intresserade av anledningen till att de inte “vann”. Vilket pris hade det “vinnande” företaget begärt för att hyra ut “entreprenadmaskiner med förare”?
Anbudsgivare hörde av sig till kommunen. Det visade sig emellertid att Vänersborgs kommun inte lämnade ut de vinnande företagens prisuppgifter. Och det förvånade flera företagare. Så brukade det inte gå till i andra kommuner och så hade det inte heller gått till i Vänersborg tidigare. Förvåningen övergick till misstänksamhet. Dolde Vänersborgs kommun något?
Det diskuterades mellan företagare och några undrade om det var politiker som låg bakom hemlighetsmakeriet. Två av företagarna kontaktade därför undertecknad vänsterpartistisk(!) bloggare.
Det här var ingen fråga för politiker tänkte jag. Men samtidigt tvivlade jag på att det fick gå till på det här sättet – utan att ha någon större kunskap i ämnet.
Den 19 augusti 2025 kl 10:27 begärde jag (skriftligt) hos kommunstyrelseförvaltningen om att få ta del av handlingarna kring upphandlingen av ”Hyra av entreprenadmaskiner med förare”.
Den 20 augusti 2025 fick jag svar av Upphandlingsenheten på kommunstyrelseförvaltningen:
“Bifogat finner du dokumentation rörande upphandlingen av hyra entreprenadmaskiner.”
Jag läste inte handlingarna utan skickade dem helt enkelt vidare till företagarna ifråga. Och tänkte att det här var ju inga problem – kommunen lämnade som vanligt ut de begärda handlingarna och nu fick företagarna den information som de efterlyste.
Trodde jag…
Några dagar senare blev jag kontaktad av en av företagarna. Prisuppgifterna saknades… Va??? Jag mailade direkt till Upphandlingsenheten. Det var den 25 augusti.
“Jag tackar för svaret, och handlingarna. Men jag saknar prisuppgifterna i anbuden från de olika entreprenörerna. De skulle jag gärna vilja ta del av.”
Svaret kom redan efter 20 minuter:
“Prisuppgifter är uppgifter som flertalet leverantörer i denna upphandling begärt affärssekretess på enligt OSL med hänvisning att de kan komma att lida skada om dessa uppgifter lämnas ut. Av denna anledning var dessa uppgifter inte med i tilldelningsbeslutet.”
De handlingar jag fick ut var alltså “maskerade”, dvs prisuppgifterna lämnades inte ut. Det var ett oväntat svar, en överraskning… Upphandlingsenheten hänvisade alltså till att flera leverantörer hade begärt sekretess med hänvisning till OSL, dvs “Offentlighets- och sekretesslagen”. Det var svårt att acceptera svaret, jag skrev tillbaka på direkten:
“Ok, men vad företagen vill är ju inget som kommunen kan ta hänsyn till. Offentlighetsprincipen gäller och den måste kommunen följa. Invånare ska ju kunna kontrollera på vilka grunder ett företag ”vinner en upphandling”.
Jag står fast vid att jag vill ta del av prisuppgifterna i anbuden.”
Jag vet inte om mina påståendena var helt korrekta, antagligen inte, men min omedelbara tanke var att kommunen måste utveckla och motivera svaret. Det var helt enkelt inte ok – och dessutom måste information om hur ett beslut ska överklagas skickas med.
Det tog 3-4 minuter och så fick jag återigen ett svar, denna gång från självaste upphandlingschefen:
“Jag förstår, en formel prövning görs av våra jurister. Så vi överlämnar din begäran till dem.”
Det blev helt plötsligt allvar av en enkel begäran. Det var en överraskning…
Det skulle komma fler…
Dagen efter, den 26 augusti, fick jag en bekräftelse från kommunjuristen att min begäran var mottagen. Det var juristen som skulle behandla ärendet och fatta beslutet om sekretess.
Jag berättade för mina företagskontakter om mina förehavanden med kommunen. Då fick jag ytterligare en överraskning. Eller snarare, en smärre chock…
De berättade att upphandlingen var avbruten. Va??? (Igen.)
Samma dag som jag först begärde ut handlingarna, dvs den 19 augusti 2025 kl 10:27 (se ovan), återkallade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tilldelningsbeslutet:
“Vänersborgs kommun har beslutat att återkalla tidigare tilldelningsbeslut i upphandling Hyra entreprenadmaskiner inklusive förare med diarienummer KSINK 2025/6 då det har framkommit brister i utvärderingen.
Med hänvisning till ovanstående beslutar undertecknad med stöd av delegation att återkalla tidigare tilldelningsbeslut”
“det har framkommit brister i utvärderingen”… Jo, jag tackar jag… Det var en oerhört intressant motivering. “brister i utvärderingen” Vilka var bristerna som gjorde att tilldelningsbeslutet drogs tillbaka? (Det kanske är en grund för en interpellation i fullmäktige…?)
Ordförande Jonasson (S) undertecknade sitt beslut digitalt, med Bank-ID. Det hände kl 18:33 – 8 timmar efter min begäran om att få ut handlingarna…
En slump? Antagligen, men jag kan ändå inte låta bli att tänka på agent Leroy Jethro Gibbs i TV-serien NCIS och hans regel 39:
“There is no such thing as a coincidence.”
Det var hur som helst inte slut på överraskningarna…
Anm. Fortsättning följer, se ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3)”.
==
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (1/3): Del 1: Prisuppgifterna som försvann” – 7 september 2025
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (2/3): Del 2 Sekretessen som utmanar insynen” – 9 september 2025
- ”Är offentliga upphandlingar offentliga? (3/3): Del 3 Överklagan till Kammarrätten”
10 september 2025
Kommunal upphandling
I tisdags var det utbildning för barn- och utbildningsnämndens ledamöter. Kanslichef och biträdande kommundirektör Katrin Siverby redogjorde engagerat, entusiastiskt och mycket kunnigt (naturligtvis!) för de regler och lagar som ligger till grund för kommunens verksamhet. Det handlade bland annat om kommunallagen och förvaltningslagen. Det var som vanligt en mycket givande föreläsning, där deltagarna från nämnden hade möjlighet att ställa frågor. Tyvärr var inte alla ledamöter och ersättare på plats. (Det kan ha berott på kollisioner i kalendrarna.)
Under kanslichefens genomgång ställde nämndens ordförande Mats Andersson (C) en mycket intressant fråga. Den handlade om upphandling. Och är det något som ofta skapar irritation bland kommunens anställda är det upphandlingar som resulterar i priser som ligger högre än hos andra leverantörer. Det kan handla om IT-utrustning som ofta kan köpas för bra mycket lägre priser på Överby eller Torp… Men det handlar också om interndebiteringar i kommunen när det gäller t ex städ och vaktmästeri. Vi, eller i varje fall undertecknad, känner många gånger att det ”rinner ut” onödigt mycket pengar från barn- och utbildningsnämnden till andra nämnder, i synnerhet till samhällsbyggnadsnämnden…
Men framför allt handlar det om en annan upphandling, och det var det som Andersson frågade om…
Det finns många lokala företag och entreprenörer som har funderingar kring kommunala jobb. Det kan handla om företagare som anser sig kunna utföra t ex grävarbeten betydligt snabbare och billigare än kommunen själv.
Mats Andersson nämnde kommuner som har lite annorlunda regler kring det här. Bengtsfors kommun är ett exempel. I Bengtsfors finns det något som kallas ”utmanarrätt”.
SKL (Sveriges kommuner och landsting) beskriver utmanarrätt, eller utmaningsrätt, på detta sätt (se ”Utmaningsrätt eller utmanarrätt”):
”en initiativrätt till en prövning av om en upphandling ska genomföras.”
Tanken är att pröva och förbättra den kommunala verksamheten både kostnads- och kvalitetsmässigt. Det betyder att en kommun kan ge lokala (eller andra) företagare möjlighet att lämna önskemål om att utföra arbeten som annars skulle ha gjorts i kommunal regi.
SKL skriver att utmaningsrätt innebär att:
”Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten.”
Kommunens syfte är självklart att använda kommuninvånarnas skattepengar så effektivt som möjligt.
Bengtsfors är en kommun som har infört utmanarrätt. Bengtsfors skriver så här på sin hemsida:
”Om du anser att du kan driva en verksamhet bättre eller billigare än kommunen har du möjlighet att utnyttja den så kallade utmanarrätten.”
Om något företag antar utmaningen så prövar och utreder kommunen om det finns möjlighet att tillämpa utmaningsrätten. Sedan beslutar kommunstyrelsen (i Bengtsfors) om verksamheten ska konkurrensutsättas.
Det betyder vad jag förstår att kommunen helt och hållet själv bestämmer vilka områden/vilka projekt som ska konkurrensutsättas. Det står följaktligen kommunen fritt att avslå utmaningen. Det är beroende av ett politiskt beslut i varje enskilt fall.
Det handlar därför inte om, som jag ser det, att privatisera kommunens verksamheter. För min del är jag som ”god vänsterpartist” absolut motståndare till att privatisera välfärden. Det ska inte vara så att t ex förskola, skola eller äldrevård ska konkurrensutsättas för att skapa vinster till olika riskkapitalister. Det handlar istället om, i varje fall som jag tolkar (och vill ha) det, att företag kan få utföra begränsade och väl definierade projekt med tydliga direktiv, framför allt av ”teknisk-praktisk” karaktär, t ex grävarbeten. För övrigt arbeten som i många fall redan nu utförs av externa utförare, i varje fall när de är i ”större skala” som t ex VA-dragningen längs Vänerkusten.
Jag kan inte på rak arm säga hur denna utmanarrätt ska utformas på ett rätt och riktigt sätt. Det blir naturligtvis också en del arbete med kravspecifikationer och anbud, det inser jag. Vilket i sin tur kan medföra risker för en viss byråkrati. Men vad jag förstår så är det i varje fall helt möjligt att undanta t ex välfärdstjänster. Det är viktigt.
Men det förefaller hur som helst som om kommunen och dess invånare och företag skulle kunna hitta en ”win-win”-situation. Därför borde kommunen åtminstone utreda frågan om att införa utmaningsrätt. Kommunen måste hitta sätt att spara pengar, så att mer kan satsas på barn och unga, gamla och sjuka.
För övrigt slutade utbildningsdagen för barn- och utbildningsnämndens ledamöter med att all (nästan) personal på barn- och utbildningsförvaltningen presenterade sig och redogjorde för vad de arbetade med. De uttalade också förväntningar på nämnden och dess ledamöter…
Presentationen var ett nytt grepp och det var väldigt trevligt att få ansikten på de namn man ser i utredningar, yttranden, mail etc.
Det var en bra och lärorik förmiddag – som gav upphov till en del oväntade tankar…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer