Arkiv
Badplats Väne-Ryr! Och Gardis! Och Nordkroken!
Den 23 november ska kommunfullmäktige behandla Vänsterpartiets och min motion om badplatsen i Väne-Ryr. I kommunstyrelsen så var Vänsterpartiet det enda parti som ville bifalla den.
Jag har skrivit ganska mycket om badplatsen, men det finns ytterligare några aspekter som jag vill belysa. Och som, anser jag, ger nya och andra perspektiv på ärendet. Förhoppningsvis kan det få någon att ändra inställning… Jag tycker nämligen att behandlingen av invånarna i Väne-Ryr börjar kännas lite skandalartad.
Det avgörande skälet till att de andra partierna och tjänstemännen på Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen vill avslå motionen är att badplatsen ligger på privat mark. Det innebär, menar de, att kommunen inte kan och ska sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Samhällsbyggnadsnämnden skriver:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda kommunens resurser till att sköta områden på privat mark.”
Det här är faktiskt inget argument
. Och det är överhuvudtaget inget svar på min motion!
Kommunfullmäktige skulle ju kunna besluta om att ge detta uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden – och det är ju faktiskt det som motionen handlar om och syftar till! Därför blir yttrandet en typ av ”cirkelresonemang”/”cirkelargumentering” – det ingår inte i samhällsbyggnadsnämndens uppdrag (nu) och därför kan inte fullmäktige ge nämnden detta uppdrag (sedan). Men det står faktiskt kommunfullmäktige helt fritt att ge detta uppdrag – oavsett hur det är nu…
Kommunstyrelseförvaltningen skriver i sitt yttrande över motionen:
”Kommunstyrelseförvaltningen delar samhällsbyggnadens uppfattning om att det inte ligger i deras uppdrag att använda resurser på privata anläggningar/infrastruktur.”
Nu var det faktiskt inte det som samhällsbyggnadsnämnden skrev. Nämnden skrev inget om anläggningar/infrastruktur utan bara om mark. Jag vet inte varför kommunstyrelseförvaltningen har så att säga vidgat begreppen.
Det är inget som hindrar kommunen att sköta om privat mark! Det finns inga lagar och inget kommunalt regelverk som förhindrar detta. Det gäller bara att markägaren ger sitt tillstånd.
En jurist skriver till mig med anledning av detta:
”Kommunen har ingen rättslig möjlighet att på eget bevåg sköta om privat mark. För detta krävs att kommunen har rådighet över marken, genom att markägaren lämnat sitt medgivande.”
Och i det här fallet har markägaren lämnat sitt medgivande – i snart 50 år.
Denna ”historiska aspekt” är för övrigt mycket viktig.
Alla parter är överens om att kommunen har skött badplatsen så länge man kan minnas, kanske till och med ända från början på 1970-talet. Det betyder att kommunen har skött badplatsen i snart 50 år. Och det är tämligen säkert att kommunens skötsel av badplatsen har varit en överenskommelse mellan någon eller några politiker och/eller tjänstemän och Väne-Ryr-borna. Även om inga papper har undertecknats.
Samme jurist skriver till mig med anledning av detta:
”Det kan då sägas att kommunen och markägaren har haft ett muntligt tillsvidareavtal om badplatsens skötsel, som ska ha sagts upp med skälig uppsägningstid.”
Muntliga avtal är alltså att likställa med skriftliga. Då betyder detta att kommunen inte ensidigt kan bestämma att sluta sköta badplatsen. Som kommunen har gjort i det här fallet.
Kommunstyrelseförvaltningen skriver:
”Det visade sig då att badplatsen i Väne Ryr ligger på privat mark. Samhällsbyggnadsförvaltningen valde då att avsluta skötseln.”
Det gjorde kommunen utan ”uppsägningstid” och utan dialog eller diskussioner med den andra parten. Vad jag förstår så kan detta vara ett brott mot lagen.
Och på tal om lagar.
Den enda lag som skulle kunna förhindra att kommunen tog hand om skötseln i Väne-Ryr vore Kommunallagen. I 2 kap § 2 står det:
”Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”
Men det finns sakliga skäl i det här fallet. Och det är att kommunen faktiskt har skött badplatsen i snart 50 år med markägarens tillstånd och genom någon typ av muntligt avtal.
Och så sköter ju kommunen om privat mark på Nordkroken och Gardesanna… Och då måste väl badplatsen i Väne-Ryr också skötas… Att kommunen ska ”behandla sina medlemmar lika” talar snarare för att kommunen ska sköta badplatsen i Väne-Ryr än tvärtom…
För det ligger till så här.
Kommunen sköter om stränderna på Nordkroken och Gardesanna. På Nordkroken och Gardesanna är den största delen av stränderna i privat ägo. Och det betyder ju faktiskt att principen om att kommunen inte sköter privat mark inte gäller på Nordkroken och Gardesanna. Principen är alltså ingen princip, utan det är just badstranden i Väne-Ryr som kommunen inte vill ta hand om.
Hur förklarar samhällsbyggnadsnämnden och kommunen detta?
Jo:
”…vid dessa två ovannämnda badplatser (Nordkroken och Gardesanna; min anm) är kommunen delvis markägare, vilket gör att vi inte kan jämföra skötsel av dessa bad med varandra.”
Här säger ju kommunen faktiskt själv att principen den hänvisar till inte är någon princip, i varje fall inte om kommunen är ”delvis markägare”.
Jag begärde ut kartor över vad kommunen ägde för områden vid Nordkroken och Gardesanna. Och jämförde dem med Väne-Ryr.
Här ser vi vad kommunen äger på Gardesanna (röd streckmarkering) och vad som är stränder (gulmarkerat av mig, det är på ett ungefär):
Kommunen äger förvisso ganska stora marker på Gardesanna, men egentligen inte särskilt mycket av stranden. Det är mindre områden till ”vänster”.
Kan kommunen sägas vara ”delvis markägare” på Gardesanna? Jo visst. Det är dock svårt att säga hur mycket kommunen äger, 10%? (Äganderätten till vattenområdena utanför badplatsen är inte utredd.) Det betyder att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…
På Nordkroken ser kommunens ägande ut så här:
I Nordkroken äger kommunen mindre mark än i Gardesanna och kanske 40 meter strandremsa längst upp till vänster på kartan. Kommunen äger dock ingen del av ”huvudstranden”.
Men visst är kommunen ”delvis markägare” på Nordkroken, också. Även här är det väl fråga om att kommunen äger ungefär 10%. (I Nordkroken finns det en samfällighet som har över 150 delägande fastigheter, och kommunen några av dessa. Hur stor andel var och en av fastigheterna har är inte utredd.) Det betyder, även på Nordkroken, att upp mot 90% av stranden som kommunen sköter är privat…
Har ledamöterna i samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen, och tjänstemännen, tittat på kartorna?
Kommunen sköter alltså om stränderna på Nordkroken och Gardesanna – städar, tömmer papperskorgar, ställer upp och tömmer bajamajor, besiktigar och kompletterar vid behov utrustning för livräddning osv. Fast Nordkroken och Gardesanna till kanske 90 procent är privata stränder.
Och hur ser det då ut ute vid Ryrsjön? Vad äger kommunen där?
Nej, kommunen äger inte sandstranden. Inte ens till 10 procent. Kommunen äger dock mark i närheten.
Så döm själva.
Är ett kommunalt ägande av 10 procent av stränderna i Nordkroken och Gardesanna av den principiella betydelse att kommunen ska sköta även de 90 procent privat ägda delarna?
Det här är egentligen det enda argument som de politiska partierna (utom Vänsterpartiet) och kommunen framför. Är det så tungt och avgörande att det överspelar alla andra argument?
Jag tycker inte det.
Det kan också tilläggas att på den mark som kommunen äger i Väne-Ryr, så finns det en kommunal lekplats som kommunen sköter om – endast några hundra meter från badplatsen. (Se krysset på kartan över Väne-Ryr.) Hur svårt skulle det vara att samtidigt som personalen ändå är på lekplatsen också åka hundra meter till badplatsen?
Tänk att det ska vara så svårt för kommunen att ställa upp för vänersborgarna, så svårt att den hela tiden tycks söka med ljus och lykta för att hitta skäl att slippa tillgodose invånares önskemål. Jag har svårt att förstå att de styrande inte vill se utveckling och positiva händelser i kommunen, att de inte vill driva politiska frågor för vänersborgarna. Ibland, som i det här fallet, krävs det bara ett liten uns av kreativitet för att få till stånd förändringar till det bättre. Och typ 15-25.000 kr per år, en struntsumma. Det är nästan så att jag får känslan av att ”kommunen” är bitter och sur…
Gårdagens kommunstyrelse (9/11)
Igår onsdag behandlade kommunstyrelsen ett flertal motioner. (Se också ”Vintersammanträde med KS”.) Och det ville sig väl inte riktigt för den styrande minoriteten. Inte nu heller. De fick se sig nedröstade i flera ärenden.
Den styrande minoriteten var något decimerad på sammanträdet. Det var bara två av de tre styrande partierna som var närvarande. Centerpartiets ledamöter lyste nämligen med sin frånvaro. Det gjorde emellertid inte så mycket i omröstningarna, eftersom Bo Carlsson (C) ersattes av ”koalitionskollegan” Bo Dahlberg (S). De socialdemokratiska ledamöterna fanns alltså på plats liksom de båda miljöpartisterna Marika Isetorp och Per Sjödahl.
Sverigedemokraternas motion om Nuntorp (jag kan inte riktigt förlika mig med den ”nya” stavningen Nunntorp…) behandlades. Motionen lades redan i oktober förra året men togs alltså inte upp förrän nu. Oppositionen, inklusive sverigedemokraterna, ändrade beslutsförslaget. Kommunstyrelsen tog ju på det extra sammanträdet den 19 oktober (se ”Nunntorp i KS – just nu!”) inte ställning till ett köp, utan frågan blev återremitterad. Kommunstyrelsen ville att det först skulle klargöras om ett förvärv kunde leda till önskad verksamhet utan att kommunen belastades med en större ekonomisk förlust. Därför ändrade oppositionen beslutsförslaget.
Marie Dahlin (S) hade ett bra förslag om att de partier som inte var representerade i budgetberedningen skulle bli det, allt för att underlätta det framtida budgetbeslutet. Då råkade det dock bli så att kristdemokraterna hamnade utanför, men efter ett yrkande från moderaterna så fick också KD en insynsplats i beredningen. Det innebär att samtliga partier i fortsättningen ska bli representerade i den ack så viktiga budgetberedningen.
Vänsterpartiet hade ett annat yrkande gällande motionen om tågstoppet och utvecklingen i Brålanda. (Se ”Tågstopp i Brålanda – vad händer?”.) Det liggande förslaget ville avfärda motionen med att konstatera att:
”motionens intentioner tillgodoses”.
Vänsterpartiet ville istället bifalla motionen. Efter en votering blev yrkandet antaget med röstsiffrorna 8-7. Oppositionen enades alltså kring Vänsterpartiets yrkande:
”Kommunfullmäktige bifaller motionen och konstaterar att frågan om tågstopp är en del av det arbete som framöver behöver bedrivas på ett tydligare sätt för att visa att kommunen satsar på Brålanda. Därmed är motionen besvarad och avslutad för 
Kommunfullmäktiges del.”
Att kommunstyrelsen beslöt att bifalla Vänsterpartiets motion innebär, om nu kommunfullmäktige röstar på samma sätt, att vi (förhoppningsvis) kommer att få se en kommunal satsning på utveckling i Brålanda. Det gäller arbetet med statusen för E 45:an, problemet med genomfartstrafiken i Brålanda, som behöver komma bort från ortens centrum, uppdateringen av detaljplanerna och planering av ny mark för företag, handel och bostäder.
Det kan bli startskottet för en positiv utveckling av orten. Trots att den styrande minoriteten ville göra gällande att allt redan sker…
Kommunstyrelsen ville dock inte satsa på Väne-Ryr. Vänsterpartiets motion om badplatsen i Väne-Ryr (se ”Vad händer med badplatsen i Väne-Ryr?”) avslogs med röstsiffrorna 13-2. Det var bara de två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen som ansåg att kommunen borde ta ansvar för badplatsen fortsättningsvis också – eller åtminstone föra en dialog med byalaget om skötseln. Inte ens miljöpartiet eller sverigedemokraterna, som har ett starkt väljarstöd i Väne-Ryr, stödde invånarna. När frågan kommer upp i kommunfullmäktige tänker dock Vänsterpartiet göra ett sista försök att få de andra partierna att inse att Väne-Ryr också ligger i Vänersborgs kommun.
Samtliga beskrivna ärenden ska för övrigt komma upp till beslut på kommunfullmäktiges sammanträde den 23 november.
PS. För mer information om kommunstyrelsens sammanträde – se Vänsterpartiets hemsida.
Vad händer med badplatsen i Väne-Ryr?
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) behandlar just nu mina motioner på löpande band. I måndags var det inte bara motionen ”Tågstopp i Brålanda” som KSAU vill stoppa undan i någon byrålåda (se ”Tågstopp i Brålanda – vad händer?”), KSAU föreslog också att kommunfullmäktige ska avslå min motion om badplatsen i Väne-Ryr:
”Kommunfullmäktige avslår motionen som därmed är besvarad och avslutad för kommunfullmäktiges del.”
Det är andra gången som motionen behandlas. Den skrevs den 4 maj 2015 och fullmäktige fick den på sitt bord den 25 maj, alltså förra året. Motionen skickades bland annat till Samhällsbyggnadsnämnden som så småningom yrkade avslag på den, liksom KSAU och kommunstyrelsen. Men när den kom upp i kommunfullmäktige den 24 februari i år så skedde något ytterst oväntat. Socialdemokraten Kenneth Borgmalm (S) yrkade på återremiss:
”Kommunfullmäktige återremitterar motionen till Samhällsbyggnadsnämnden för ytterligare utredning med hänvisning till att beredningsunderlag ej varit fullödigt.”
De styrande partierna (S+C+MP) ansåg tydligen att det fanns brister i underlaget som borde utredas mer.
Och därför har nu min motion om badplatsen tagit ytterligare en sväng om samhällsbyggnadsnämnden och KSAU, för att snart komma till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i november…
Beredningsunderlaget kändes alltså inte fullödigt och därför skulle motionen utredas ytterligare. Har detta gjorts?
Det korta svaret är nej.
Samhällsbyggnadsförvaltningens och nämndens utredning från den 3 november 2015 och 23 augusti 2016 är till förväxling lika. Det enda som har tillkommit nu i år, och det som skulle göra beslutsunderlaget fullödigt(?), är följande två meningar:
”Två brev från byalaget i Väne-Ryr undertecknat NN (namnet står i handlingen; min anm) har inkommit daterat 2015-04-24 och 2016-02-15. Breven innehåller bland annat historik om badplatsen, samt en vädjan till politiker att ändra beslutet så att badplatsen i Väne-Ryr ska skötas av kommunen.”
No more, no less.
Är därmed beslutsunderlaget nu fullödigt?
Döm själva.
När det gäller orsaken till att samhällsbyggnadsnämnden inte vill sköta badplatsen i Väne-Ryr så är det för att den ligger på privat mark. Och det är riktigt, det har badplatsen alltid gjort. Ända sedan kommunen började sköta den från, enligt uppgift, början på 1970-talet.
Samhällsbyggnadsnämnden underbygger med två pedagogiska, typ, exempel:
”i framtiden [kan det], till exempel göras ett friluftsstråk i privat skog med grillplats och vindskydd med mera. Detta används av allmänheten och snart anser invånare i vår kommun att det är kommunens ansvar att sköta området.”
Om, om… Det finns två ”om” i avsnittet. Om det görs ett friluftsstråk, om invånare anser… Med andra ord, ett något hypotetiskt resonemang. Samhällsbyggnads bortser också helt från den historiska aspekten – att badplatsen i Väne-Ryr faktiskt har skötts av kommunen i långa tider.
Jag tycker inte att det går att bortse från det historiska perspektivet. Och det är säkert så att kommunens skötsel av badplatsen har varit en överenskommelse mellan någon eller några politiker och/eller tjänstemän och Väne-Ryr-borna. Även om inga papper undertecknades.
Jag kan inte heller låta bli att notera skillnaden som samhällsbyggnads gör mellan kommuninvånarna och kommunen. Det är precis som om inte Vänersborgs kommun arbetar på uppdrag av sina invånare. Det är precis som om det faktiskt inte är förvaltningarna och de förtroendevalda som är till för invånarna…
Det är självklart kommunens invånare som är kommunen! Samhällsbyggnads syn på invånarna i Väne-Ryr tycks ha en del i övrigt att önska.
Det andra pedagogiska, typ, exemplet som samhällsbyggnads använder lyder:
”Vad händer om markägaren säljer och den nya ägaren inte vill använda marken till allmän badplats? Hur ska kommunen agera i ett sådant läge?”
Detta argument tycker jag att samhällsbyggnads kunde ha strukit. Vad skulle hända – om…? Ja, naturligtvis så skulle det då vara slut med kommunens ansvar för badplatsen. Då hade samhällsbyggnads fått köra iväg baja-majjan och någon enstaka papperskorg – och så hade det inte varit mer med det…
Det hör till saken att kommunen sköter badplatserna på Nordkroken och Gardesanna. Och inte bara de kommunalt ägda delarna av badplatserna, utan även de privata områdena. Vilka är ganska betydande. Och det säkert för en avsevärt större kostnad än vad skötseln för badplatsen i Väne-Ryr skulle kosta. Som beräknas till max 25.000 kr om året.
Samhällsbyggnads skriver angående varför privat mark sköts av kommunen i Nordkroken och Gardesanna:
”…vid dessa två ovannämnda badplatser är kommunen delvis markägare.”
Vad betyder då detta – ”delvis markägare”? Vad jag kan förstå så betyder det att kommunen faktiskt kan agera på privat mark, om kommunen äger mark i anslutning till eller i närheten av det privat ägda området…
Och då faller väl samhällsbyggnads argument? Kommunen kan ju faktiskt agera på privat mark… Om det finns en politisk vilja och kommunen kommer överens med markägaren. Vilket inte skulle vara något problem i Väne-Ryr.
Enligt uppgift så skulle kommunen till och med kunna få arrendera marken vid badplatsen – för den symboliska summan av en krona. Kanske detta hade varit en lösning som skulle tillfredsställa alla? Det borde väl i varje fall ha varit något som ett fullödigt underlag borde ha tagit upp…
Som det är nu, så har samhällsbyggnads slutat att göra något på Väne-Ryrs badplats, trots att fullmäktige ännu inte har uttalat sin vilja. Det är byalaget i Väne-Ryr som sköter om badplatsen, det är byalaget som plockar ev skräp och sköter ev underhåll och det är också byalaget som har fått baja-majjan på plats och som ordnar tömning.
Det gör byalaget, inte för att det vill, som samhällsbyggnads skrev i sitt svar förra året:
”Väne Ryr’s byalag vill sköta om badplatsen.”
Det gör byalaget för att kommunen inte gör det. Det ska påpekas att det här skrivningen inte längre återfinns i årets svar, den var ju inte sann…
På Nordkroken och Gardesanna är det kommunal service för skattepengarna, i Väne-Ryr får invånarna själva sköta badplatsen. Trots skattepengarna.
Som vanligt i kommunala sammanhang har också kommunstyrelseförvaltningen lämnat ett yttrande över motionen. Det är kort och ger inga ytterligare argument, men förvaltningen avslutar sitt yttrande med följande formulering:
”Kommunstyrelseförvaltningen delar samhällsbyggnadens uppfattning om att det inte ligger i deras uppdrag att använda resurser på privata anläggningar/infrastruktur.”
”resurser på privata anläggningar/infrastruktur”? Det handlar om en baja-majja, någon papperskorg och lite underhåll på badplatsen… I samarbete med byalaget i Väne-Ryr.
Det finns faktiskt också en kommunal lekplats i nära anslutning till badplatsen i Väne-Ryr. Som kommunen ska sköta om. Det tycks som om samhällsbyggnads har slagit två flugor i en smäll och slutat sköta om denna i samband med att nämnden slutade sköta badplatsen. Jo, visst, kommunen klippte enligt uppgift gräset en gång… Men de andra gångerna har det varit Väne-Ryrborna själva som klippt.
Tänk att det ska vara så svårt för kommunen att ställa upp för vänersborgarna, så svårt att den hela tiden tycks söka med ljus och lykta för att hitta skäl att slippa tillgodose invånares önskemål. Jag har svårt att förstå att de styrande inte vill se utveckling och positiva händelser i kommunen, att de inte vill driva politiska frågor för vänersborgarna. Ibland, som i det här fallet, krävs det bara ett liten uns av kreativitet för att få till stånd förändringar till det bättre. Det är nästan så att jag får känslan av att ”kommunen” är bitter och sur…
Dessutom ingår det väl i demokratin att hörsamma alla invånare, även de i Väne-Ryr…
Så här skrev Lutz Rininsland och jag i en debattartikel till TTELA i februari i år. (Debattartikeln blev dock refuserad…)
”Byalaget i Väne-Ryr ber alltså inte om något annat än att fortsätta ett samarbete med kommunen som har fungerat i alla år, även om det inte har funnits något formellt skrivet underlag eller ett uppdrag.
Vänsterpartiet anser inte att det ankommer på politiken och förvaltningen att ensidigt klippa av ett fungerande samarbete. Och om det nu är uppdraget som saknas så borde kommunfullmäktige kunna rätta till det. Det är endast det invånarna i Väne Ryr ber om.
Kommunens vision bör gälla: ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Vänsterpartiet anser att samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att träffa en överenskommelse med Väne-Ryrs byalag om att gemensamt ta ansvar för att badplatsen vid Ryrsjön hålls i ordning.”
Den gordiska knuten i Väne-Ryr
Det är inte alltid så lätt att komma tillrätta med myndigheter. Det känns nog för väldigt många vanliga människor som att segla i motvind… Som att inte bli tagna på allvar… Som att försöka stoppa ett framrusande tåg… Eller kanske som Alexander den store när han besökte staden Gordions tempel där den berömda knuten fanns?
Den 9 oktober skrev jag om gnisslet och bullret i Väne-Ryr. (Se ”Gnissel och buller i Väne Ryr”.) Inlägget handlade om det gnissel och buller som tågen åstadkommer när de tämligen frekvent passerar genom det lilla samhället på väg till och från Uddevalla. Men jag tog också upp Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens åsikter kring oljudet och hur de resonerade.
Två dagar efter att jag hade skrivit min blogg (11 oktober) offentliggjorde regeringen en ny proposition, ”Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling” (Prop. 2016/17:21).
I denna proposition skriver infrastrukturminister Anna Johansson:
”Höga bullernivåer medför negativa effekter på hälsa och välbefinnande och trafikbuller kan i värsta fall bidra till bl.a. hjärtinfarkt och stroke. Hälsorisken ökar väsentligt vid samtidig exponering för buller och vibrationer.”
Det här med buller och vibrationer är alltså inte bara en fråga om en sanitär olägenhet, det är en fråga om hälsorisker. Och allvarliga sådana. Ministern skriver också, och det är
nästan så att man kan tro att någon har varit ute i Väne-Ryr…
”Det finns enligt Trafikverket en risk för att längre tåg upplevs som att buller och vibrationer ökar på vissa känsliga ställen utmed banan.”
Regeringen förslår emellertid inga nya gränsvärden för buller och vibrationer, utan skriver bara att det finns:
”… behov av fortsatt utredning…”
När en granne till järnvägen i Väne-Ryr vände sig till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen på Vänersborgs kommun om gnisslet och oljudet fick hen till svar:
”Enligt bullerberäkningskartor och Trafikverkets uppgifter om trafikfrekvens nattetid ligger bullervärdena för din fastighet under de riktvärden, som i Infrastrukturpropositionen (1996/97:53) anges som nivåer för att vidta åtgärder.”
Tjänstemannen hänvisade i och för sig till gamla värden från 1996, vilket var anmärkningsvärt i sig, men enligt den teoretiska beräkningsmodell som används, och uppgifter från Trafikverket om trafikfrekvens, kom ändå inte bullernivåerna vid järnvägen i Väne-Ryr över de nyare gränsvärdena.
Problemet var, menade den klagande, att dessa teoretiska bullerberäkningskartor inte stämde med de faktiska förhållanden som råder på platsen, med start och stopp av stora godståg på ett stickspår alldeles vid huset, nattliga servicetåg, inga naturliga ljudvallar i form av vegetation, järnvägens placering 2-3 meter över övrig marknivå, högt smällande vagnsljud och en växel som registrerar varje hjulpar med ett högt dunkande. Dessutom ser det också ut som att Trafikverket just nu bygger om ett överväxt spår, som enligt rykten ska fungera som en uppställningsplats för järnvägsvagnar. Och sist men inte minst, det finns också en viadukt i nära anslutning till husen, där tågen passerar, vilken naturligtvis ytterligare förstärker oljuden. (Du kan få en uppfattning om gnisslet och bullret genom att klicka här.)
Den klagande ville helt enkelt att Miljö och Hälsa skulle komma ut och mäta på plats, eftersom misstanken var stor att de teoretiska beräkningsmodellerna inte stämde.
Det var inte riktigt så som Miljö och Hälsa tänkte…
Den klagande fick följande svar:
”För att kunna utreda och bedöma denna typ av störningar (se uppräkningen ovan; min anm) behöver vi ha ett underlag som visar:
- datum och klockslag när störningarna inträffar
- typ av bullerstörning, d v s ljudet/ljudens karaktär
- varaktighet vid varje störningstillfälle
- frekvens av ljudstörningar (dagligen/veckovis eller mer sällan)
Det är lämpligt att underlaget omfattar minst 2 veckors tid.”
Budskapet till Väne-Ryrbon var alltså – mät själv!
Och det kan ju vara bra för alla andra vänersborgare att veta – störs ni av bil- eller tågtrafik, så var vakna dygnet runt i två veckors tid (minst!), ta fram bullermätningsutrustning, tidtagarur och penna och mät och anteckna alla värden. Och somna inte! Och duscha inte! Du kan missa ett tåg.
Enkelt som en plätt. Allt enligt Miljö och Hälsa.
Det känns onekligen som en gordisk knut…
Kan Trafikverket tillhandahålla en lösning på den gordiska knuten?
Och det börjar ju bra när man tittar på verkets hemsida:
Trafikverket ska bidra till ett samhälle med goda ljudmiljöer och utan störande vibrationer. Vi har ett åtgärdsprogram mot buller och vibrationer… Trafikverkets åtgärdsprogram mot buller och vibrationer innebär att vi prioriterar skyddsåtgärder för de boenden och skolor, längs befintliga statliga vägar och järnvägar som är mest utsatta för buller och vibrationer från trafiken.”
Men vad krävs då för att åtgärder ska vidtas? Jo, att ljud- och bullernivåerna överstiger gränsvärdena…
Och hur får man reda på det? Jo, ”ta-tam”, Trafikverket använder en teoretisk beräkningsmodell för trafikbuller (se här)…
Den gordiska knuten känns ännu hårdare knuten…
Det enda hoppet för de boende vid järnvägen i Väne-Ryr skulle väl kanske stå till, som Trafikverket skriver:
”Den beräknade ljudnivån påverkas av flera faktorer så som avstånd till vägen eller järnvägen, hastighet, trafikmängder, terrängens utformning med mera.”
”terrängens utformning med mera”. Finns det hopp?
Nä…
Hur ska Trafikverket kunna bedöma det, verket gör ju inga platsbesök…? (Inte de heller – även om det är fullt möjligt att kommunen själv gör mätningar…)
När det gäller trafikfrekvensen, dvs hur många tåg som passerar genom Väne-Ryr, är det inte heller helt enkelt. Efter en fråga till Trafikverket om hur tillförlitliga deras tabeller och grafer är, så gavs följande svar:
”Den tidtabell som finns heter hos Trafikverket dagliga grafer vilket är grafer med planerade tåg och då är det även persontåg med i de graferna. Finns även oplanerade godstågskörningar som inte ligger med där utan dem kör när det inte är några andra tåg inplanerade.”
Det ”finns även oplanerade godstågskörningar”… Jo, jo, så är det. Och i slutet av nästa år, skriver Trafikverket, ska det gå fem tåg förbi Väne-Ryr mellan 22.00 och 06.00. Men det
är fortfarande ok enligt reglerna.
Det är alltså helt på sin plats att bli väckt 5 gånger per natt om man bor nära en järnväg… Enligt Trafikverket. Och antagligen också Vänersborgs kommun, även om kommunen inte har uppmärksammat att antalet tåg ska öka…
Det finns helt klart uppenbara brister i det underlag som Miljö och Hälsa använder sig av, både när det gäller den teoretiska beräkningsmodell för buller som används och uppgifterna från Trafikverket om trafikfrekvensen.
Men som sagt, det är väl bara att själv mäta, räkna och sammanställa i två veckor (minst!), dag som natt…
Den gordiska knuten var mycket avancerad, den var omöjlig att lösa. Ända tills Alexander den store i vredesmod löste den på ett mycket enkelt, men drastiskt sätt. Han högg helt enkelt sönder knuten med sitt svärd.
Finns det en Alexander någonstans på Miljö och Hälsa? Någon som kan lösa knuten?
Det skulle kanske räcka med ett enkelt ”hugg” i det här fallet också. Som att t ex se till att det byggdes ett ljuddämpande plank…
Gnissel och buller i Väne Ryr
Det finns stora politiska frågor i kommunen och det finns små. Det finns frågor som berör många kommuninvånare och det finns frågor som berör endast några få.
För ett tag sedan skrev jag en blogg om min motion angående tågstopp i Brålanda (se här). Den berör ganska många personer. Motionen snabbehandlades dock inte, som Axelssons och min motion om kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring (se här). Den var kanske inte lika viktig…
I motionen om tågstoppet nämnde jag att Brålanda Företagarförening också skrev, i ett svar till kommunen, om andra tätorter i kommunen som Frändefors och Väne Ryr. Företagarföreningen skrev bland annat om att krav på åtgärder mot buller och vibrationer måste ingå i kommunens samhällsplanering. Det gällde både i befintliga lägen för vägar/järnvägar och nya sträckor.
Buller och vibrationer berör i regel ett förhållandevis litet antal personer. Vilket emellertid inte gör problemen mindre för dem.
I Väne Ryr går järnvägen rätt igenom det lilla samhället. Det är tågen mellan Öxnered och Uddevalla som passerar här. Och det är inte bara persontåg som passerar utan också ett antal godståg till t ex hamnen i Uddevalla. En del godståg transporterar dessutom tankar med farligt innehåll, t ex frätande vätskor och gas mm. Det passerar även en del servicetåg, företrädesvis på nätterna, precis som flera godståg för övrigt…
På sina håll ligger järnvägen högt i förhållande till bebyggelsen och det innebär att det saknas dämpning av ljudet från vegetationen. Det finns också ett förbipasserande spår ca 20-30 meter från en del av husen. Där stannar godstågen så att passagerartågen kan 
passera. Behöver man säga att det blir en hel del extra gnissel och oljud när ibland dubbla diesellok med 30-40 tungt lastade vagnar bromsar in och stannar för att sedan starta igen?
Järnvägen ligger också mindre än ett stenkast från skolan i Väne Ryr – där godståg och persontåg dundrar förbi i 100-120 km/h.
Om du vill se – och höra – detta godståg: KLICKA HÄR! (Jag lovar, det hörs ännu värre i verkligheten än på filmen!!)
Dessutom finns det planer för en större trafikmängd på denna sträcka med både mer trafik och högre hastigheter.
Naturligtvis upplever de boende vid järnvägen stora problem med bullret och skakningarna. De störs hela tiden och de vaknar upp en 3-4 gånger nästan varje natt. Någon eller några har vänt sig både till Trafikverket och kommunen.
De får ingen förståelse.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen på Vänersborgs kommun skriver i dagarna till en av de boende i Väne Ryr:
”Enligt bullerberäkningskartor och Trafikverkets uppgifter om trafikfrekvens nattetid ligger bullervärdena för din fastighet under de riktvärden, som i Infrastrukturpropositionen (1996/97:53) anges som nivåer för att vidta åtgärder.”
Här är det inte fråga från kommunens sida om att lyssna på de boende eller att komma dit och lyssna på plats. Istället hänvisar miljö och hälsa till teoretiska ”bullerberäkningskartor”, som t ex inte tar hänsyn till förbipasseringarna.
Miljö och hälsa skriver också:
”Enligt trafikverket uppgår de nattliga transporterna till tre transporter per dygn.”
Det är alltså, enligt de riktlinjer som miljö och hälsa följer, helt ok att de boende längs järnvägen vaknar tre gånger per natt… Jag undrar om Per Sjödahl, miljöpartistisk ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, skulle acceptera det för egen del… Eller de andra politikerna i nämnden. Eller tjänstemännen på förvaltningen.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen skriver vidare vad som gäller:
”Enligt riktvärdena för befintlig bebyggelse, som anges i Trafikverkets riktlinjer för buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg, bör åtgärder prioriteras för bostäder där bullernivån utomhus vid fasad överskrider 65 dBA ekvivalent ljudnivå (ekvivalent ljudnivå är ett mått på medelljudnivån under en tidsperiod; min anm). Inomhus bör ljudnivåerna inte överskrida 40 dBA ekvivalent nivå och nattetid (22-06) bör de inte överstiga 55 dBA maximal nivå fler än fem gånger per natt. Enligt kommunens bullerberäkningskartor är bullernivå utomhus, vid din fasad, 51 dBA ekvivalent nivå och 77 dBA maximal nivå. Bostadsfasaden antas ge bullerreducering med 30 dBA.”
Notera att det i motiveringen, återigen, handlar om kommunens bullerberäkningskartor, dvs teoretiska beräkningar, och att bostadsfasaden antas, miljö och hälsa antar alltså, man vet inte riktigt, att bostadsfasaden reducerar bullret med 30 dBA.
Miljö och hälsa drar följaktligen följande slutsats utifrån sina motiveringar:
”Vi bedömer att bullernivåerna vid din fastighet understiger de nivåer som enligt Trafikverket är föremål för åtgärder från statens sida.”
Visst finns det en tydlig osäkerhet också i användningen av ordet ”bedömer”…?
Jag blir lite osäker på siffrorna som miljö och hälsa anger. När jag söker på nätet så hittar jag nämligen en sammanfattning som Socialstyrelsen har gjort för bullernivåerna utifrån infrastrukturpropositionen.
Socialstyrelsen skriver (2008, se här):
”Riksdagen har i samband med infrastrukturpropositionen fastställt riktvärden för trafikbuller från väg, järnväg och flyg:
- 30 dBA ekvivalentnivå inomhus.
- 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid.
- 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). För flygbuller gäller 55 dBA FBN ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). För järnvägsbuller gäller 60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.
- 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.”
Socialstyrelsen skriver 30 dBA inomhus och inte 40 dBA som miljö och hälsa skriver, inte 55 dBA inomhus nattetid som miljö och hälsa skriver utan 45 dBA och inte 65 dBA 
utomhus vid fasad (miljö och hälsa) utan 55 dBA. Socialstyrelsens uppgifter bekräftas även på Trafikverkets hemsida (se här).
Den senare uppgiften hittar man också i en senare förordning, från 2015 (Förordning [2015:216]), om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Varför hänvisar inte miljö och hälsa till denna, utan till Infrastrukturpropositionen från 1996/97 – en betydligt äldre ”publikation”?
I förordningen för 2015 står det:
”Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad”
Det kanske finns någon naturligt förklaring till de olika uppgifterna. Det kan vara slarv, det kan vara skrivfel, det kan vara något annat… Jag kan naturligtvis också ha missat något.
Gränsen för buller utomhus vid fastighetens fasad ifråga beräknas av kommunen till 51 dBA, gränsen går vid 55 dBA. Så visst kan väl kommunen två sina händer. Om den verkligen hade varit där och mätt och inte gjort en teoretisk beräkning… Kan jag tycka. Precis som bullret inomhus.
Miljö och hälsa skriver:
”Bostadsfasaden antas ge bullerreducering med 30 dBA.”
51 dBA utomhus enligt kommunens teoretiska beräkningar och ett antagande att bostadsfasaden reducerar bullret med 30 dBA. Det ska alltså enligt kommunen vara 21 dBA inomhus, dag som natt. Kanske skulle någon tjänsteman eller politiker (varför inte ordförande Sjödahl?) åka dit och lyssna – och kanske till och med ta med sig mätutrustning…
Till sist. I torsdags, den 6 oktober, presenterade infrastrukturminister Anna Johansson (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) en ny infrastrukturproposition. (Se här.) Tyvärr är den ännu inte utlagd på nätet (den blir offentlig när den har överlämnats till riksdagen), så jag vet inte om den innehåller några förändringar av riktvärdena för buller. Jag skrev till en pressekreterare och frågade, men har inte fått något svar.
Kanske borde kommunen vänta in denna proposition innan de ger sitt negativa besked till Väne Ryr-bon…?
Fast jag måste nog säga att kommunen, i vilket fall som helst, åtminstone borde erkänna de problem som de boende upplever och försöka få till stånd en lösning. Eller i varje fall genomföra och bekosta en ljudmätning. Även om det rent formellt är ok att använda teoretiska beräkningar och att det fattas ett antal dBA till gränsvärdena. Det går att vidta relativt enkla och billiga åtgärder för att minska bullret och olägenheterna. Varför t ex inte bygga ett ljuddämpande plank?
Faran med farligt gods så nära bostäder kanske kan bli dyrare att åtgärda…
Kommunen finns faktiskt till för invånarna och inte tvärtom.
Avslöjande KF! (24/2)
Efter en längre inledande information angående ändrad planering för kommande fullmäktigesammanträden mm startade ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) förhandlingarna i ett rasande tempo.
Det första ärendet ”Antagande av Miljöprogram 2030” klubbade ordförande Ljunggren innan någon hann begära ordet. Min fullmäktigekollega i bänken bredvid, Per Sjödahl (MP), hade faktiskt armen halvvägs i luften när Ljunggrens klubba slog i bordet. Sjödahl såg mycket förvånad och besviken ut när han inte fick säga något. Och det kan jag förstå. Sjödahl är ju faktiskt ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden och ingår i Ljunggrens ”treklöver” (S-C-MP). Jag antar att Sjödahl fick sig en tankeställare…
Lika snabbt gick det på de följande två ärendena, antagande av reviderade ”Kriterier för bidrag till kulturföreningar och bygdegårdar” och ”Samhällsbyggnadsnämnden med begäran om tilläggsanslag för brounderhåll i budget 2016”.
Men när ärendet ”Svar på motion om att utöka den avgiftsfria kollektivtrafiken till alla invånare som fyllt 65 år” skulle behandlas reste sig vänsterpartiets Marianne Ramm, som hade skrivit motionen, direkt från bänken och begärde ordet – redan innan ordförande Ljunggren läst upp vilket ärende som skulle behandlas. Marianne Ramm ville uppenbarligen inte riskera att Ljunggren dunkade sin klubba i bordet alltför snabbt.
Och det var nog tur det.
Det var många som ville tala om hur viktigt det var för de över 65 år att kunna utnyttja kollektivtrafiken avgiftsfritt. Ett flertal talare var uppe i talarstolen från oppositionen. Till slut mer eller mindre tvingades betongpartierna upp i talarstolen för att försvara sitt ställningstagande om att avslå motionen. Dock inte kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S), som inte var närvarande under hela mötet.
En klar ideologisk gräns kom att tydliggöras under debatten. Jag tror att de representanter från pensionärsorganisationerna som var närvarande klart insåg vilka partier de definitivt inte ska rösta på nästa val…
Marianne Ramm (V) inledde som sagt debatten. Hon hade ett långt anförande där hon engagerat redogjorde för skälen till att införa avgiftsfri kollektivtrafik till alla invånare som fyllt 65 år.
Ramm inledde med att säga att hennes (och Vänsterpartiets) vision är att alla ska få åka avgiftsfritt, men just nu gällde det gruppen 65+. Förslaget skulle införas från 1 jan 2017 och kosta ungefär 1,7 miljoner kronor. För denna relativt lilla summa skulle färdtjänstresorna kunna minska (besparing på annat håll), pensionärerna stimuleras att röra sig mer och därigenom bli friskare, ekonomiska förhållanden skulle
utjämnas eftersom många pensionärer har det knapert mm.
Marianne redogjorde också för erfarenheterna från andra kommuner. Det finns nämligen många kommuner som redan har infört avgiftsfri kollektivtrafik för 65+. Bland annat Trollhättan. Det innebär för övrigt att lillasyster Stina som är 66 år och bor i Trollhättan kan åka gratis till storebror Sven, som är 74 år och bor i Vänersborg – men när Sven ska åka till Stina i Trollhättan så måste han betala…
Marianne var fullständig i sin argumentation och tog också upp miljöaspekter och att priset på kollektivtrafiken har ökat 4 gånger mer än konsumentprisindex sedan 1995.
Det var egentligen inte så mycket mer att tillägga efter Marianne Ramms anförande, särskilt som Lutz Rininsland (V) kompletterade med att redogöra för hur viktigt det var att det inte skulle finnas någon lågtrafikbegränsning. (Den lågtrafikbegränsning, som fanns för gruppen 75+ upphävdes av kommunstyrelsen den 16 december förra året, alltså bara för två månader sedan… Alla 75+ i Vänersborg åker således från och med den 1 januari 2016 avgiftsfritt utan begränsning. Det står fel i TTELA om detta.)
Rininsland talade också om hur standarden på både bussar och hållplatser hade förbättrats, om parkeringssituationen i Vänersborg och inte minst vädret som gjorde att flera 65+ tog bilen i stället för cykeln. Och avslutade med att det prognostiserade överskottet för år 2017 skulle bli 41 miljoner kronor…
Allt talade för att Vänersborg skulle införa reformen.
Och om inte Marianne Ramms och Lutz Rininslands argument räckte till så fyllde Åsa Olin (V) mycket engagerat på med jämställdhetsaspekten. Olin redogjorde för att hälften av kvinnorna blir ”fattigpensionärer”. De kommer ofta från LO-kollektivet och har en låg pension. Dessa har inte råd att ha bil och avgiftsfri kollektivtrafik skulle göra väsentlig skillnad.
Morgan Larsson (VFP), Kurt Karlsson (SD) och Ola Wesley (SD) kunde inte göra så mycket annat än att hålla med och yrka bifall till motionen från Vänsterpartiet. 
Men det gjorde inte betongpartierna från socialdemokraterna, centerpartiet, moderaterna, miljöpartiet, liberalerna och kristdemokraterna.
Deras argument tyckte en vänsterpartist som jag var rent ut sagt ynkliga.
Marika Isetorp (MP) talade egentligen om annat från talarstolen. Hon ville, sa hon, att det skulle vara billigt för alla och kanske framför allt för de yngre. Det fanns inte heller bussar överallt och det var bättre att cykla än att åka buss. Isetorp trodde inte heller att de som använder färdtjänst skulle använda kollektivtrafik istället.
Isetorp pratade mycket om andra målgrupper än de som motionen gällde. Och det luktade mycket ”Jante” om hela anförandet – får inte alla avgiftsfri kollektivtrafik, så ska inte heller gruppen 65+ få. Dessutom menade Isetorp att de 1,7 miljoner kronorna kunde användas bättre…
Isetorps Jante-argument följdes upp av Gunnar Lidell (M):
”Många pensionärer bor på landsbygden och de har inte sett en buss inom 4-5 km de senaste 20-30 åren.”
Det lät också på Lidell som att det var fel att de som betalade skatt inte kunde utnyttja den avgiftsfria kollektivtrafiken. Men… Hela det svenska välfärdsystemet går ju ut på att alla är med och betalar för de som har behov, som t ex sjukvård, äldreomsorg etc – att hela skattesystemet till stor del handlar om solidaritet.
Lena Eckerbom Wendel (M) höll med Lidell. Hon menade att det kunde låta jättesnällt att införa avgiftsfri kollektivtrafik för 65+, men:
”det kostar…”
Jo, 1,7 miljoner, på en budget på 2 miljarder kronor…
Eckerbom Wendel tyckte också att det var viktigare att biljettsystemet gjordes enklare och att bussarna kom i tid. Vad nu det hade att göra med motionen… Och att den största andelen miljonärer finns bland pensionärerna…
Tove af Geijerstam (L) menade att pengarna kunde användas bättre. Hon ville prioritera socialassistenter, undersköterskor, lärare, elevassistenter etc.
Och inte nog med det. Centerpartiets Mats Andersson tyckte att pengarna skulle användas till att finansiera våra investeringar på bland annat skolområdet.
Vi pratar fortfarande om 1,7 miljoner kronor…
Till slut såg sig också en socialdemokrat tvingad att gå upp i talarstolen… Kenneth Borgmalm (S) sa:
”Som socialdemokrater prioriterar vi.”
Och till de prioriterade hör alltså inte ”fattigpensionärer” som till stor del kommer från LO-kollektivet…
Vänersborgarna kan notera detta klara och tydliga besked från Vänersborgs socialdemokrater.
Som Åsa Olin (V) formulerade det:
”Det är ofattbart att inte socialdemokraterna står bakom motionen.”
För övrigt har budgetberedningens förslag till ramsättning inför det
fortsatta budgetarbetet för 2017 kommit. (Se här!) Det finns inga prioriteringar från socialdemokraterna överhuvudtaget i det, varken mer pengar till pensionärer eller elever… (Mer om det i en senare blogg.) Fast vem vet, efter gårdagens fullmäktigesammanträde kanske det kommer in en hel drös med motioner från betongpartierna med förslag på vad de 1,7 miljonerna ska användas till…
Ärendet ”Svar på motion om att utöka den avgiftsfria kollektivtrafiken till alla invånare som fyllt 65 år” avslutades med en votering. Bara 14 ledamöter röstade för motionen – Vänsterpartiet, välfärdspartiet och sverigedemokraterna.
Socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna röstade mot!
(TTELA har för övrigt ett ”så där” referat från debatten – se här.)
Efter denna debatt tyckte ordförande Ljunggren att det var dags att ta en kaffepaus. Och det var nog helt riktigt. De flesta i oppositionen var nog ganska tagna efter denna rent ut sagt bedrövliga behandling av våra pensionärer.
Efter pausen behandlades Vänsterpartiets, och min, motion om badplatsen i Väne Ryr. (Se ”Motion: Badplatsen i Väne Ryr”.)
Samtliga andra partier i kommunstyrelsen yrkade avslag på motionen. Nu skulle det bli intressant att höra till vad alla dessa 15.000 kr skulle användas som ett kommunalt ansvar för badplatsens skötsel skulle kosta…
Men… En överraskning…
Ordförande Ljunggren (S) frångick fullmäktiges rutiner och gav ordet, inte till undertecknad som motionär, utan till Kenneth Borgmalm (S). Ljunggren kan göra undantag ibland, i varje fall när det gäller sina egna partikamrater…
Kenneth Borgmalm (S) yrkade återremiss på hela ärendet:
”Beredningsunderlaget känns inte fullödigt.”
Det styrande triumviratet (S+C+MP) ansåg tydligen att det var brister i underlaget som borde utredas mer. Varför det nu skulle förhindra ett beslut denna kväll…
Undertecknad gick ändå upp i talarstolen och höll det förberedda anförandet. Och som vanligt går det att läsa på en tidigare blogg – se ”Badplatsen vid Ryrsjön”. Jag argumenterade självklart för att kommunen ska fortsätta sköta om badplatsen.
Lutz Rininsland argumenterade också för ett bifall till motionen, utifrån det förslag och den reservation som Vänsterpartiet lade fram i kommunstyrelsen (se här).
Kurt Karlsson (SD) tyckte att Väne Ryr-borna kunde sköta badplatsen själva. Rininsland undrade om Kurt Karlsson själv skulle vilja köra en ”bajamaja” i sin bil.
Kurt Karlsson svar är värt att återge:
”De har nog värre saker att transportera än en bajamaja.”
Jag undrar vad Kurt Karlsson tänkte på då…
Det blev återremiss. Så hela motionen kommer att behandlades ytterligare en gång i kommunfullmäktige, förhoppningsvis innan sommaren och badsäsongen…
För övrigt lär återremissen, med tanke på alla sammanträdesarvoden och den arbetstid som det går åt för ytterligare utredning, antagligen att kosta mer än de 15.000 kr ett ja till motionen skulle ha inneburit…
Moderaten Dan Åberg hade ställt en fråga till Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl:
”Anser du att kompromisslösa miljökrav underlättar för bostadsbyggandet i Vänersborgs kommun?”
Per Sjödahl kunde dock inte svara. Eller ville… Sjödahl hade nämligen lämnat 
sammanträdet efter kaffet…
Det fick Gunnar Lidell (M) att reagera:
”Per försvinner ofta.”
Och det gör Sjödahl. Det vet jag eftersom han sitter bredvid mig i salen.
Jag tror att miljöpartiet inte vill diskutera politik längre. Miljöpartisterna nöjer sig med att få sitta med vid maktens taburetter och njuta av diverse förmåner…
För övrigt är Vänsterpartiets förslag, vilket Rininsland återigen förde fram, att frågor och
interpellationer bör avhandlas i början av ett sammanträde. Hittills har inte Vänsterpartiet fått gehör för detta förslag.
Adam Frändelid (V) lade en motion om avgiftsfri frukost i skolan, som han dock valde att inte presentera. Kurt Karlsson (SD) presenterade dock sin, och Ola Wesleys (SD), motion med rubriken:
”Jämställdheten hotas i Vänersborgs kommun.”
Motionen luktar 30-tal…
Karlsson och Wesley skriver:
”Vänersborgs kommun har tagit emot ett oproportionellt stort antal ynglingar. … Denna demografiska snedvridning kommer innebära stora problem som påverkar samhällets sociala normer och mönster.”
I Vänersborg finns det 168 ensamkommande flyktingbarn. Av dom bor 93 st i kommunens egna boenden. (Jag har ingen siffra på antalet flickor, men gissningsvis ligger antalet kring 10-20, dock bor ingen av dem i kommunalt boende). Dessa ”ynglingar”, Kurt Karlssons nedsättande favorituttryck för ensamkommande flyktingpojkar, hotar alltså jämställdheten i Vänersborg. Jag undrar vad sverigedemokraterna i både Vänersborg och Sverige gör för jämställdheten?
Till sist hade ett medborgarförslag lämnats in. Det handlade om att förbjuda biltrafiken att använda Residensgatan, Sundsgatan och Hamngatan som genomfartsled från Torget till rondellen vid Resecentrum.
Klockan 20.40 packade fullmäktigeledamöterna ihop sina pinaler för att bege sig hemåt till Champions League-matchen…
Refuserad debattartikel om badet i Ryrsjön
Lutz Rininsland och undertecknad har skrivit en debattartikel om badplatsen i Väne-Ryr. Vi skickade in den i fredags till både TTELA och Vänersborgaren. Ingen av tidningarna har publicerat den.
Eftersom det är ikväll (onsdag) som fullmäktige ska behandla frågan om badplatsen kan vi inte göra någon annan tolkning än att media i Vänersborg har refuserat debattartikeln. Därför väljer vi att publicera artikeln här.
====
Badplatsen i Väne-Ryr
På det kommande sammanträdet med kommunfullmäktige i Vänersborg ska två motioner från Vänsterpartiet behandlas. Den ena handlar om att utöka den avgiftsfria kollektivtrafiken till alla invånare som fyllt 65 år. Den andra handlar om badplatsen i Väne Ryr.
Badplatsen vid Ryrsjön har funnits sedan 60-70-talet. Den är väldigt uppskattad och välbesökt. Här badar och umgås barn och vuxna, och på somrarna är det lite av en mötesplats för lokalbefolkningen.
Förra året slutade kommunen att ta ansvar för badplatsen. All service från kommunen upphörde, som skötsel av gräsmatta och renhållning, ingen ”baja-maja” ställdes upp etc.
Det var inte av kostnadsskäl som kommunen fattade sitt beslut, det handlade bara om 10.000-15.000 kr om året. Det var av principiella skäl.
Marken är nämligen privat. Korrekt, men markägaren är överens med Väne-Ryrs byalag om att badplatsen är för allmänheten.
Vem är kommunen? Är det de förtroendevalda och förvaltningarna som är kommunen? Eller är det kommunens invånare som är kommunen?
Förnuftet säger att i ett läge som det här, så är ett samarbete bäst. Byalaget i Väne-Ryr har ett öga på allmänheten så att fastighetsägarens mark inte missbrukas och att allemansrättens skyldigheter beaktas. Kommunen gör nödvändiga insatser någorlunda regelbundet under badsäsongen, som att forsla bort uppsamlat skräp och att tömma ”baja-majorna”.
Byalaget i Väne-Ryr ber alltså inte om något annat än att fortsätta ett samarbete med kommunen som har fungerat i alla år, även om det inte har funnits något formellt skrivet underlag eller ett uppdrag.
Vänsterpartiet anser inte att det ankommer på politiken och förvaltningen att ensidigt klippa av ett fungerande samarbete. Och om det nu är uppdraget som saknas så borde kommunfullmäktige kunna rätta till det. Det är endast det invånarna i Väne Ryr ber om.
Kommunens vision bör gälla: ”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
Vänsterpartiet anser att samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att träffa en överenskommelse med Väne-Ryrs byalag om att gemensamt ta ansvar för att badplatsen vid Ryrsjön hålls i ordning.
Lutz Rininsland och Stefan Kärvling
Vänsterpartiet Vänersborg
Badplatsen vid Ryrsjön
Vänersborgs ”Blåplan”, del 3 sidan 33:
”Ryrsjön är en liten näringsrik sjö belägen vid samhället Väne Ryr. Sjön ligger inom Bäveåns huvudavrinningsområde och avvattnas via Gundleboån och Bäveån till havet. … Miljöövervakningsprogram finns. Ryrsjön är en populär badsjö och badvattenprover tas årligen. Badvattenkvaliteten är från bakteriesynpunkt bra.”
På nästa sammanträde med kommunfullmäktige, den 24 
februari, ska badplatsen vid Väne-Ryrs alldeles egen badsjö, Ryrsjön, behandlas. Det är en följd av en motion som undertecknad vänsterpartist lade till fullmäktigemötet den 20 maj 2015. (se ”Motion: Badplatsen i Väne Ryr”.)
Bakgrunden till motionen var att samhällsbyggnadsförvaltningen hade beslutat att kommunen inte skulle ta något som helst ansvar för badplatsen. All service från kommunen skulle upphöra, som skötsel av gräsmattan och renhållning, ingen ”baja-maja” skulle heller ställas upp etc. Först var det också tänkt att bryggan inte skulle sättas tillbaka vid badplatsen, men efter en namninsamling i Väne Ryr skänkte kommunen bryggan till byalaget.
Min motion utmynnade i yrkandet att:
”kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.”
Jag tyckte att det kunde vara på sin plats därför att badplatsen hade skötts av kommunen i tiotals år, invånarna i Väne Ryr, precis som alla andra vänersborgare, är trogna skattebetalare – och så är ju badplatsen populär! Här badar och umgås barn och vuxna, och på somrarna är det lite av en mötesplats för lokalbefolkningen.
Men det hjälpte inte. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslog att motionen skulle avstyrkas, och samhällsbyggnadsnämnden följde uppmaningen och beslutade att föreslå fullmäktige att avslå motionen. När motionen behandlades i kommunstyrelsen den 10 februari i år, så tyckte också den att motionen skulle avslås.
Kommunen anger ett argument för att den ska avsluta skötseln av och ansvaret för badplatsen i Väne Ryr. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver:
”…då vi inte kan agera på privat mark.”
Eller:
”Det är inte i enlighet med vårt uppdrag att använda resurser på privat mark.”
Och vid en brevväxling med mig uttryckte gatuchefen det på följande sätt:
”…vi får alltså inte sköta den.”
Det här argumentet, för det är bara ett argument trots att det uttrycks i tre lite olika ordalag, är dock inte riktigt så klockrent som det kan låta. Ganska stora delar av badplatserna på Nordkroken och Gardesanna ligger nämligen också på privat mark…
Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver därför, och det upprepas av politikerna i samhällsbyggnadsnämnden:
”…vid dessa två ovannämnda badplatser (Nordkroken och Gardesanna; min anm) är kommunen delvis markägare.”
Vad betyder då detta – ”delvis markägare”? Vad jag kan förstå så betyder det att kommunen faktiskt kan agera på privat mark, om kommunen äger mark i anslutning till eller i närheten av det privat ägda området…
Och då faller väl samhällsbyggnadsförvaltningens och -nämndens argument? Kommunen kan ju faktiskt agera på privat mark…
Det finns ytterligare en möjlighet för kommunen att agera på privat mark, nämligen om kommunfullmäktige fattar beslut om det. (Och är överens med markägaren.) Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) tog nämligen ett delegationsbeslut den 18 juni 2015, som av en händelse ungefär en månad efter att jag hade lämnat min motion till fullmäktige… Augustsson skriver:
”…nämnden inte har kommunfullmäktiges uppdrag att sköta badplatsen.”
Se där, eftersom fullmäktiges ska behandla motionen vid nästa sammanträde så skulle ju fullmäktige lätt kunna fatta ett beslut om att ge samhällsbyggnadsnämnden uppdraget att sköta badplatsen i Väne Ryr, privat mark eller inte. Det finns uppenbarligen inga juridiska hinder! (I fallet Ryr-sjön vore det mycket lätt för kommunen att komma överens med markägaren.)
När jag hade skrivit klart denna blogg, så kom det ett utskick till samtliga fullmäktiges ledamöter från Väne Ryrs byalag. I utskicket skriver byalaget:
”Men badplatsen i Väne-Ryr är ju inte en privat utan en offentlig badplats som ligger på en privatägd mark som kommunen lånat gratis i alla år.”
Så kan man också se på det.
En parentes. Delegationsbeslutet av Benny Augustsson (S) tycks vara en historia för sig. Det framgår nämligen inte vad ordförande beslutar, Augustsson återger bara vad samhällsbyggnadsförvaltningen har beslutat. Menar ordförande med sitt delegationsbeslut att han stadfäster förvaltningens beslut? Och i så fall varför – hade inte förvaltningen befogenhet att fatta beslutet om att sluta sköta badplatsen?
Skötseln av badplatsen i Väne Ryr handlar alltså om vilja – en politisk vilja.
Och den verkar inte finnas i Vänersborgs kommun…
Det finns två saker till i de olika nämndernas och styrelsernas yttranden (kommunstyrelsen upprepar samhällsbyggnadsnämndens enda argument) samt i förvaltningarnas (kommunstyrelseförvaltningen upprepar också samhällsbyggnadsförvaltningens argument) som förtjänar några kommentarer.
Den ena är att samtliga aktörer gör en ganska stor sak av att jag skriver i motionen att badplatsen vid Ryrsjön ska ”läggas ner”. Kommunstyrelseförvaltningen skriver, precis som samhällsbyggnadsförvaltningen:
”Detta är inte i verkligheten överensstämmande då badplatsens vara eller icke vara, inte hänger på kommunens involverande.”
Jag tror att det är någon som vill få mig att framstå som dum.
Det är nog så att alla vet, att finns det en sjö i Sverige, så kan vem som helst bada i den. Även i Ryrsjön. Det är tämligen självklart. Det kallas allemansrätten och den är faktiskt bekant även för undertecknad vänsterpartist.
Jag roade mig att titta i Wikipedia:
”I Sverige sköts offentliga badplatser normalt av kommunen, begreppet badplats syftar alltså normalt på en kommunal sådan.”
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, eller bli arg, över tjänstemännens skrivning… Läser man motionen så framgår det med all önskvärd tydlighet, att när jag skriver att badplatsen ”läggs ner”, så menar jag naturligtvis att kommunen inte tänker sköta den något mer.
Den andra kommentaren jag skulle vilja göra, och som är betydligt viktigare, är när kommunstyrelseförvaltningen (liksom samhällsbyggnadsförvaltningen) skriver:
”Väne Ryr’s byalag vill sköta om badplatsen.”
Den kan tyckas som en tung anmärkning från de båda förvaltningarna. När jag mailade gatuchefen så frågade jag om detta (också). Gatuchefen skrev till mig:
”Den största delen av kommunikationen har skötts muntligen med fastighetsägaren eftersom det är han som bestämmer över marken och sjön inte byalaget.
Fastighetsägaren har i sin tur skött samtalen med byalaget med undantag för ett telefonsamtal som jag hade med en byalagsrepresentant.”
Jag vet inte om denna ”undersökning” kan försvara skrivningen ”byalaget vill”. Jag har i varje fall pratat med fler byalagsrepresentanter än gatuchefen. Och de säger att de inte vill sköta om badplatsen – de säger att de sköter badplatsen för att de är tvungna nu när inte kommunen gör det!
Och det bekräftas också av det brev som byalaget har skrivit och som nyligen skickades ut till alla fullmäktigeledamöter. Byalaget skriver:
”Detta är helt fel, byalaget vill absolut inte.”
Så var det med det underlaget…
Väne Ryr-borna är så måna om att få behålla sin badstrand att de själva klipper gräs, städar och ställer ut en ”baja-maja” på badplatsen (för egna pengar). Förra året bekostade de också en dykare som kontrollerade badplatsen.
Och det tycker jag visar på hur viktig badplatsen är och hur Väne Ryr-borna saknar att kommunen har lämnat den åt sitt öde. (Kommunen kanske ska strunta i att sköta badplatsen vid Norra skolan och se om invånarna i Nordstan ställer upp för sin badplats på samma sätt som i Väne Ryr…) Däremot är Ryr-borna naturligtvis glada att kommunen har skänkt bryggan.
Det finns inget i handlingarna om kostnaden. Det tycker jag är lite underligt. Jag undrar om det beror på att kostnaderna är så små att det framstår som mer eller mindre löjligt att säga nej. Och då är det bättre att inte säga något…
En siffra som har nämnts i sammanhanget är att det skulle kunna kosta 15.000 kr per år. Då ska allt vara inräknat. Det här är naturligtvis inga pengar för Vänersborgs kommun. (Om nu siffran är korrekt.) Och visst vore det väl nästan skamligt om skattebetalarna i Väne Ryr inte skulle få behålla sin badplats för ynka 15.000 kr? (Eller 30.000 kr. Eller till och med 50.000 kr.)
Om den politiska viljan hade funnits så kunde kanske kommunen åtminstone ha diskuterat fram en kompromiss med Väne Ryr-borna – typ byalaget sköter det ”enkla”, det ”dagliga”, det ”löpande”. Och kommunen med sina ”specialredskap” och ”specialbilar” det lite mer besvärliga och obekväma, som t ex bortforsling av insamlat skräp ur papperskorgarna mm samt tömning av ”baja-majan”.
Men den viljan verkar inte finnas i Vänersborgs kommun…
Vänsterpartiet yrkade bifall till motionen i kommunstyrelsen och yrkade samtidigt att fullmäktige skulle ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att söka träffa en överenskommelse med Väne-Ryrs byalag om att gemensamt ta ansvar för att badplatsen vid Ryrsjön hålls i ordning.
Vänsterpartiet skrev i sin reservation:
”Vem är kommunen? Är det nämnden som bestämmer och förvaltningen som utför enligt nämndens uppdrag? Eller är det kommunens invånare som är kommunen, och förtroendevalda och deras förvaltningar bara instrument som på ett rationellt sätt strukturerar, samordnar och utför det som finns på olika önskelistor?”
Den 24 februari ska alltså kommunfullmäktige rösta om min motion. Det blir väl avslag kan jag tänka. En inte alltför ovanlig utgång när vänsterpartister motionerar. Det hjälper nog inte att en moderat sa till mig att det var en väldigt bra motion…
Noteras kan också att sverigedemokraterna, som fick 15,9% av rösterna i Väne Ryr (mest i hela Vänersborg), röstade för avslag av motionen i kommunstyrelsen. Det gör de nog nu också. Och varför inte, 
sverigedemokraterna ville ju inte ha en skola i Väne Ryr heller …
Och till sist kan man väl också skänka en tanke på kommunens vision:
”Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet.”
PS. Jag måste bara återge slutet på brevet från Väne Ryrs byalag:
”Vädjan: Vi vill att ni politiker stödjer oss och visar att ni ser på Väne-Ryr som en del av Vänersborg och tar ett förnuftigt beslut som stödjer sig på fakta. Och inte bryr er om vem eller vilka som lagt motionen, för jag lovar er Stefan Kärvling(V) är ingen flitig besökare på badplatsen i Väne-Ryr. Så det är inte för hans skull vi vill att ni fortsätter med kommunal service i Väne-Ryr.”
PPS. Tidigare bloggar om badplatsen i Väne Ryr:
- ”Loppis och bryggor mm” 26 april, 2015
- ”Badplatsen i Väne Ryr” 27 april, 2015
- ”Motion: Badplatsen i Väne Ryr” 4 maj, 2015
På Vänsterpartiets hemsida har också badplatsen vid Ryr-sjön kommenterats:
- ”Hur lite fantasi får man lov att ha?” 6 februari 2016
Rapport från fullmäktige 20/5
Idag är det Vänersborgs dag – den 21 maj. 0521…
Och igår onsdag hade kommunfullmäktige sammanträde. Det blev ett relativt kort och som väntat lugnt möte.
Personalekonom Martina Krus inledde sammanträdet med att redogöra för det väsentligaste i den ”Personalekonomiska redovisningen, hälsobokslut 2014”. (Se ”Personalekonomisk redovisning”.) Krus berättade att kommunen har fått en utmärkelse: 
”Nyckeltalet 2015”. Den fick Vänersborgs kommun för sitt arbete med personalfrågor. Och det är bara att buga och gratulera. Det är roligt varje gång Vänersborg utmärker sig på ett positivt sätt. Senare i höst får vi emellertid se om kommunens personal håller med. Då ska en personalenkät genomföras. Den saknades, tycker jag, i den rapport som hade arbetats fram.
Redogörelsen följdes av en del frågor och kommentarer.
Marie Dahlin (S) undrade om kommunen kunde påverka situationen för de långtidssjukskrivna. Och Benny Augustsson (S) hade funderingar kring timvikarierna. Augustsson undrade om dessa:
”anser att kommunen är en attraktiv arbetsgivare.”
Det var nog en retorisk fråga tror jag. Augustsson menade att 7,5% av allt arbete i kommunen utförs av vikarier (217 årsarbeten) och att kommunen inte tar en tillräcklig social hänsyn vid anställningen av vikarier.
Kurt Karlsson var den ende talaren från sverigedemokraterna denna kväll – som tur var. Karlsson undrade om de minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män berodde på att kvinnornas lön hade ökat eller att männens minskat? Martina Krus svarade artigt. Annars framgick det både av rapporten och föredraget att både kvinnors och mäns lön hade ökat, men kvinnors hade ökat mer.
Sedan skulle Blåplanen beslutas.
Och det var ju ett visst strul med Blåplanen. (Se ”Blåplan, bandyplan och övrigt”.) Efter att Blåplanen hade behandlats i kommunstyrelsen hade nämligen Miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlat ärendet – och beslutat:
”Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker Blåplanen del 1 och del 3 under förutsättning att: Del 1 och 3 revideras enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter under bedömning med avseende på mängden text, faktauppgifter och disposition. Detta bör göras före tryckning.”
Det ledande triumviratet ville ändå att kommunfullmäktige skulle anta Blåplanen. Även Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Per Sjödahl (MP) ville det. Som sann miljöpartist hade han inget emot att vända kappan efter vinden. Ena dagen, på nämndens sammanträde, tyckte han att en återremiss var att föredra, andra dagen, i kommunfullmäktige, ville han anta planen…
Benny Augustsson (S) uttryckte de styrandes åsikt:
”Bättre med ett dåligt slipat verktyg än inget alls.”
Lutz Rininsland (V) och Henrik Harlitz (M) tyckte inte det. De yrkade båda på återremiss. Rininsland och Harlitz tyckte att det var viktigt att Blåplanen blev rätt och riktig från början.
Det blev votering och en klar majoritet, 29 av 51 ledamöter, röstade för återremiss.
Ett enigt kommunfullmäktige beslutade vidare att täcka Vänersborgs andel av Kunskapsförbundet Västs negativa bokslutsresultat 2014. Fullmäktige tillförde KFV 11 milj kr.
I slutet på sammanträdet var det dags för frågor och motioner.
Lutz Rininsland (V) hade några frågor till kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin. Den första löd:
”Vart går gränsen mellan politik och förvaltning?”
Det handlade om tillsättandet av en ny förvaltningschef för Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Det är kommundirektör Ove Thörnkvist som har befogenheten att tillsätta förvaltningschefer, och han har föreslagit att Sophia Vikström ska bli det. ”Problemet” är att Vikström redan är förvaltningschef på både byggnads- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Och då blir det plötsligt en politisk fråga. I varje fall enligt Miljö- och Hälsoskyddsnämnden själv:
”…frågan bör prövas av Kommunstyrelsen då ärendet är av principiell art och anses beröra mer än en förvaltning.”
Och Lutz Rininsland höll med Miljö- och Hälsoskyddsnämnden. Det är en politisk fråga. Men Marie Dahlin (S) höll inte med. Hon tyckte att kommundirektör Ove Thörnkvist själv kunde bestämma.
Marie Dahlin sa ungefär så här:
”Vi har tagit en organisation i kommunfullmäktige. Det här är ingen stor förändring. Det är fortfarande tre nämnder och den organisationen är kvar. Ove har rätt.
”Ove” är alltså kommundirektör Ove Thörnkvist.
Lutz Rininsland tolkade ”stadgarna” annorlunda. Han ansåg fortfarande att det var en politisk fråga som ska ligga på kommunstyrelsen.
Lutz Rininsland (V) frågade också Marie Dahlin (S) om Arena Vänersborg:
”Hur stor var kapitalkostnaden 2014 och vad blev driftsförlusten? Vilka siffror förväntas gälla 2015 och vilka belopp behöver vi tänka på när Mål- och resursplanen 2016 växer fram och vi vill veta hur mycket pengar kommunfullmäktige kan dela ut?”
Marie Dahlin kunde bara svara på den sista frågan:
”Det är upp till kommunfullmäktige.”
Inte mycket till svar… Men Dahlin lovade Rininsland att ta fram siffrorna till budgetdebatten nästa månad.
Visst kan man väl tycka att kommunstyrelsens ordförande borde känna till dessa uppgifter? Det tycker i varje fall jag. För det kan väl inte vara så att Marie Dahlin tänker betala, fram till 2040, det arenan kostar – oavsett hur mycket det är…? Eller?
Marianne Ramm (V) lade en motion om att Vänersborg borde anställa en asylsamordnare.
Mini-alliansen med moderaterna i spetsen lämnade också in en motion, om bostäder i Öxnered. Men den kan de gott skriva om själva på sina hemsidor…
Och jag presenterade min motion om badplatsen i Väne Ryr… (Se ”Badplatsen i Väne Ryr”.)
Efter min presentation kom en ledamot fram och tackade för en väldigt bra motion. En moderat…
Wow.
Slutligen kan konstateras att Lars-Göran Ljunggren fortfarande inte riktigt har kommit in i rollen som kommunfullmäktiges ordförande. Han missar en del information och en del formalia mm. Jag ska dock villigt erkänna att jag inte skulle ha kunnat gjort det bättre. Men Ljunggren har långt kvar till t ex Dan Nybergs sätt att leda sammanträdena. Som tur är har Ljunggren dock bra hjälp av sina ”bisittare”.
Motion: Badplatsen i Väne Ryr
Jag har i några bloggar skrivit om badplatsen i Väne Ryr (se ”Badplatsen i Väne Ryr” och ”Loppis och bryggor mm”). I helgen gick jag från ord till handling (eller vad man nu ska kalla det) och skrev en motion i frågan. Motionen lämnade jag in på kommunhuset i eftermiddags. Den kommer att behandlas på nästa fullmäktigesammanträde den 20 maj.
Här följer motionen i sin helhet:
====
Motion
Till kommunfullmäktige i Vänersborg
Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar:
Badplatsen i Väne Ryr
Bakgrund
I Väne Ryr finns det en badplats vid Ryrsjön. Den har skötts av kommunen i tiotals år, enligt vissa uppgifter ända från kommunsammanslagningen i början på 1970-talet. Vid det tillfället har väl någon person, antagligen en politiker eller chefstjänsteman, fattat beslut om detta.
Från och med 2014 så har samhällsbyggnadsförvaltningen tagit över ansvaret från arena-fritid, som tidigare skötte badplatsen, och samhällsbyggnadsförvaltningen har nu beslutat att kommunen i fortsättningen inte ska ta något som helst ansvar för badplatsen. Det blir ingen skötsel av gräsmattan, ingen renhållning, bryggan ska inte sättas tillbaka och ingen ”baja-maja” ska ställas upp. Samhällsbyggnadsförvaltningen har helt enkelt fattat beslutet att lägga ner badplatsen vid Ryrsjön.
Invånarna i Väne Ryr, som precis som alla andra vänersborgare är trogna skattebetalare, ska alltså inte få behålla sin badplats.
Badplatsen är populär och här badar och umgås barn och vuxna. På somrarna är det lite av en mötesplats för lokalbefolkningen. Det händer även att förbipasserande stannar till vid Väne-Ryr för att ta en paus med dopp vid sjön.
Kommunens tjänstemän gör alltid så gott de kan med de knappa resurser som politikerna ofta tilldelar dem. Och de försöker fatta rätt beslut. Men det är naturligtvis inte alltid så lätt för tjänstemännen att göra detta. Jag förstår det.
I det här fallet är det emellertid något som har blivit fel. Badplatsen är väldigt viktig för de som bor i Väne Ryr. Det kanske till och med är den som sätter lite extra glans på livet under somrarna. Det är självklart så att badplatsen måste finnas kvar.
Beslutet att stänga badplatsen i Väne Ryr måste omprövas.
Jag anser att kommunfullmäktige ska ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr så som kommunen har gjort sedan 1970-talet och som den gör med Nordkroken och Gardesanna som också (till största delen) ligger på privat mark. Enligt uppgift kan kommunen få arrendera marken vid Ryrsjön för den symboliska summan av 1 kr per år. Den exakta kostnaden för skötseln av badplatsen får samhällsbyggnadsförvaltningen räkna ut, men det har nämnts att kostnaden inte lär uppgå till mer än 25.000 kr per år.
Det är viktigt att hela visionen ligger till grund för kommunens arbete, även delen ”i alla delar”.
Yrkande
Att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att sköta badplatsen i Väne-Ryr.
Vänersborg 2015-05-04
Stefan Kärvling
Vänsterpartiet
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer