Arkiv
KF (16/4): Var 2024 ett bra år?
Kommunfullmäktige sammanträdde den 16 april. Sammanträdets stora bomb inträffade alldeles i början när Gunnar Lidell (M) aviserade sin avgång som förtroendevald revisor. (Se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”.) Resten av kvällen kom inte upp i samma nivå…
En stor del av sammanträdet ägnades åt att “utvärdera” år 2024. Det började med nämndernas verksamhetsberättelser.
Bo Carlsson (C) var först ut och kommenterade verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden. Hans anförande citerade jag ordagrant i blogginlägget “BUN (11/4): Budget 2026”. Carlsson talade mycket tydligt om vilka effekter fullmäktiges budgettilldelning hade fått för personalen i förskolor och skolor.
“Vi pressar vår personal hårdare och hårdare … det är personalen som får ta smällen”
Sa Carlsson bland annat. Jag äntrade talarstolen en stund senare och det fanns ingen som helst anledning att argumentera mot Carlssons anförande. Han hade helt rätt och det var bara att hålla med. Däremot gav jag några siffror kring BUN:s verksamhet, budget, antal anställda, barn och elever etc.
Jag fortsatte med en beskrivning av nämndens måluppfyllelse. Behörigheten till yrkesprogram till gymnasiet ökade med 1,5%-enhet jämfört med 2023. Det var positivt och det var också något som hade lyfts åtskilliga gånger av framför allt de styrande partierna. Jag menade att de förbättrade resultaten kanske kunde förklaras med att nämnden tilldelades en miljon extra just för att höja resultaten. Det visade sig alltså att en ganska liten summa i sammanhanget gav bra resultat. Det kunde kommunfullmäktige möjligtvis lära sig av i kommande budgetar…
Man skulle också kunna problematisera förbättringen av gymnasiebehörigheten. BUN fick ju samtidigt kritik av revisorerna när det gällde arbetet med det särskilda stödet. Frågan blir då, prioriterade nämnden rätt när den fördelade resurserna på detta sätt mellan olika grupper av elever?
Man ska också komma ihåg, fortsatte Kärvling, att 15% av de elever som lämnade åk 9 inte var behöriga till gymnasiet och att det var 3 av 10 elever som inte fick godkänt betyg i alla ämnen. Det fanns alltså en del “utmaningar” kvar. En annan stor utmaning är att endast 4 av 10 (42,0%) pojkar med svenska som andraspråk uppnådde kriterierna för godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1.
Jag läste också upp förvaltningens sammanfattning i den långa verksamhetsberättelsen för 2024:
“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet.”
Jag hörde senare att några personer undrade om Bo Carlsson (C) och Kärvling (V) var med i samma parti… Det är vi inte. Frågan är om centerpartisterna är med i samma parti…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) redogjorde tämligen noggrant för kommunstyrelsens verksamhet under 2024. Han berättade ingående om måluppfyllelsen och orsakerna till de olikfärgade plopparna, dvs vilka av målen som uppnåddes helt, delvis eller inte alls. Augustsson pratade vidare om organisationen och de förändringar som hade gjorts under förra året. Naturligtvis tog Augustsson också upp budget och ekonomi. Det var ett “objektivt” anförande, de politiska aspekterna av budget och verksamhet lyste med sin frånvaro liksom polemik gentemot andra partier.
Och sedan var det dags för nästa utvärdering – “Kommunens bokslut och årsredovisning 2024”. Det var alltså nämndernas verksamhet som utvärderades i det förra ärendet, nu var det kommunens verksamhet i sin helhet.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde. Det är brukligt. Det är ju så att säga han som har lett kommunen utifrån en budget som han själv står bakom. Och kommunen “gick bättre” än förväntat. Det budgeterade resultatet var 1 milj kr men året slutade med ett överskott på hela 69 milj.
”Och det ska vi vara väldigt väldigt glada över”
Sa Augustsson, och menade att det innebar att det då fanns pengar till kommunens investeringar. Augustsson pratade som vanligt en del om investeringar, kostnader och lån. Han tittade också framåt mot kommande investeringar. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna är mycket fokuserade på just investeringar.
Madelaine Karlsson (S) är ordförande för överförmyndarnämnden och vice ordförande i Kunskapsförbundet. Hon redogjorde mycket detaljerat för 2024 års verksamheter i dessa organ.
Och som siste talare i ärendet, visade det sig, tog jag upp Augustssons tråd om 2024 års stora budgetöverskott. Mitt perspektiv var dock som vanligt annorlunda. Det visade sig, sa jag från talarstolen, ganska tidigt på hösten 2024 att det skulle bli ett större överskott vid årets slut.
“Det fanns faktiskt då ganska många miljoner som man skulle kunna använda till verksamheten, för det är väl ingen här inne som tycker att verksamheten inte skulle behöva ännu mer resurser för att göra ett ännu bättre jobb.”
De styrande partiernas devis och ledstjärna är att man ska hålla tillbaka verksamheternas kostnader nu för att slippa göra det i framtiden. Det är inte riktigt Vänsterpartiets inställning.
Jag undrade också vad Vänersborgs kommun skulle ha gjort om inte staten formligen hade öst pengar över kommunerna under de 3 åren med pandemi. I Vänersborg gjordes ett överskott på över en halv miljard kronor, som gick just till 
investeringar, dvs lån betalades tillbaka och kommunen slapp ta nya lån. Var de budgetar som lades då, när vi inte visste att de statliga pengarna skulle komma, oansvariga? Hade kommunen gått i konkurs om kommunen inte hade fått statsbidragen? Kärvling fortsatte:
“Hade vi lagt t ex 20 miljoner i verksamheterna [2024] så hade ju inte det lett till att Vänersborgs kommun skulle gå i konkurs…”
Vänsterpartiet vill satsa på verksamheterna, på välfärden – de andra partierna med Socialdemokraterna i spetsen tittar mest på siffrorna i balansräkningen…
Den uppmärksamme läsaren noterar säkerligen att det bara var två socialdemokrater, en vänsterpartist och en centerpartist som yttrade sig i dessa två ärenden. Moderater, liberaler, kristdemokrater, miljöpartisten (det finns bara en från MP), sverigedemokrater och medborgarpartister var helt tysta. Det hördes inte ett ljud från dem när det gångna året 2024 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Har de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? Hade kommunen fungerat bättre om det egna partiets budgetförslag hade fått majoritet? Var 2024 ett bra år? Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen och SD anser att de styrande partierna gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen…
Det är val nästa år…
Nästa ärende hörde också till utvärderingen – “Revisionsberättelse och verksamhetsgranskning för 2024”. Det var vice ordförande i revisionen Magnus Cassel (S) som föredrog. Han stannade självklart upp vid barn- och utbildningsnämnden och den kritik som framfördes mot grundskolans högstadier kring hanteringen av det särskilda stödet. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”.)
BUN:s ordförande Bo Carlsson (C) gick upp och kommenterade rapporten, och så avslutade Carlsson:
“Nämnden beslutade att vi ska hantera frågan utifrån revisionens önskemål.”
Jag hade förberett ett anförande. Men först var jag tvungen att säga att det inte var en enig barn- och utbildningsnämnd som fattade det beslut som Carlsson pratade om. Det var en majoritet i nämnden. De styrande partierna hade en annan åsikt, men blev nedröstade av partierna i opposition. (Se “Votering i dagens BUN!”.)
Jag gjorde också en personlig reflektion av orsakerna till att revisorerna hittade fel i skolornas hantering av det särskilda stödet. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag avslutade mitt anförande med att säga att jag trodde att revisorernas kritik riktade sig till fel organ och personer:
“Man kritiserar barn- och utbildningsnämnden, man kritiserar personalen på skolorna. Har man inte resurser så har man inte. Man vet inte riktigt hur man ska tackla det. Så kritiken är ju egentligen att vi har för lite resurser för att ha det stöd som behövs. Och dom som då är ansvariga för vilken budget man har, det är ju vi som sitter här i fullmäktige.”
Kritiken borde ha riktats till kommunfullmäktige…
Det kan konstateras att det var ingen ledamot från något annat parti som behagade kommentera revisionsberättelsen heller… (Jag undrar om de som röstar på t ex Sverigedemokraterna, Miljöpartiet osv egentligen känner till att dessa ledamöter nästan aldrig säger ett ord i kommunfullmäktige…)
Det finns mer att rapportera om från fullmäktige. Det får bli i ett kommande blogginlägg. Under tiden så går det att lyssna till hela sammanträdet på kommunens webb-TV.
KF på onsdag: Utvärdering av 2024 mm
Så närmar det sig återigen ett sammanträde med kommunfullmäktige. Det förra slog ett slags rekord, det varade bara i 19 minuter. (Se “Kort KF imorgon”.) Det sägs dock att det var ett ännu kortare sammanträde under “stadsfader” Hadar Karlssons tid, någon gång under 1960- eller 1970-talet… Det kommer emellertid inte att slås något rekord nästa onsdag.
Dagordningen består av 29 ärenden och underlaget av 734 sidor. Så här ser dagordningen ut:
Som uppmärksamma, och trogna, bloggläsare märker så har de allra flesta ärendena varit i kommunstyrelsen, där de har, som det heter, beretts. 
Jag har beskrivit flera av dem i några tidigare blogginlägg, och hänvisar dit för de som vill få ännu mer “kött på benen”. (Se “Mycket tungt KS imorgon” och “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Sammanträdet börjar med två informationspunkter. Det blir en information från revisionen om ”Granskning av IT – och informationssäkerhet i 
praktiken”. Det skrev jag om när revisionsrapporten blev offentlig i december. (Se “IT: Dyrbar phishing gav napp”.) Det diskuterades inte mycket i KS om revisorernas kritik, trots att ett yttrande antogs som liksom “viftade bort” en stor del av kritiken istället för att ta den till sig. (Se “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”.)
Den andra informationen inleder kan man säga utvärderingen av år 2024. Informationen handlar om den personalekonomiska redovisningen, populärt kallad ”PEK:en”. Det är en redovisning av fakta och information om kommunens anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. PEK:en fastställs sedan av fullmäktige.
De andra två ärendena om 2024 är “Nämndernas verksamhetsberättelser” och “Kommunens bokslut och årsredovisning”. Det är två punkter som till stor del överlappar varandra, och det ger ibland upphov till viss förvirring. Nämndernas verksamhet och budget brukar diskuteras på båda ärendena.
Det brukar vara så på dessa två ärenden att representanter från de styrande partierna, ofta nämndsordförandena från S+C, berättar om hur bra allt blev, hur utmärkt verksamheterna fungerade och att allt i kommunen var “frid och fröjd”. Oppositionspartierna, eller kanske mest Vänsterpartiet, har en tendens att lyfta den andra sidan, dvs vad som var mindre bra och hur resurserna kunde ha fördelats annorlunda för en bättre verksamhet. Fast verksamheten tycks ibland vara mindre viktig för de styrande partierna – det är därför det mesta mer eller mindre skönmålas från talarstolen. De styrande partierna med kommunstyrelsens
ordförande Benny Augustsson (S) i spetsen prioriterar siffrorna i bokföringen och årsredovisningarna. Formeln är enkel, ju bättre resultat desto framgångsrikare kommun är Vänersborg.
Och kommunen gjorde ett förvånansvärt bra resultat 2024. Så lyder budskapet. Det budgeterades med 1 milj kr i överskott. Det visade sig bli ett överskott på 69 milj kr. (Det var bland annat mer statsbidrag och större skatteinkomster än beräknat.) På onsdag kommer därför S+C+KD+MP att slå sig för bröstet och hävda att de har fört en fantastisk politik… Moderater och Liberaler har egentligen samma syn på siffror i de olika “budgetdokumenten”. De kommer nog att kontra med att resultatet är för litet. Sverigedemokraterna har inga kommentarer och kommer att sitta tysta i sina stolar. Vänsterpartiet kommer sannolikt att säga typ “vad var det vi sa”. Det fanns ett antal fler miljoner som kommunen skulle ha kunnat använda i verksamheterna. Till skola, vård och omsorg.
Vänsterpartiets budgetförslag för 2024 skilde sig nämligen från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.
Det betyder att socialnämnden eller barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra”. Och kommunen skulle ändå ha gjort ett resultat på nästan +50 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023… Men så tänker bara en vänsterpartist…
På ärende 7 kommer samtliga nämnder och ledamöter att beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Och det även om politikers fördelning av pengar har lett till tuffa arbetsvillkor i vården av våra äldre eller att bristande stöd har resulterat i att ett antal ungdomar inte har kommit in på gymnasiet. Eller att tilliten till politiker fortsätter att minska i kommunen.
Ärendena 10 till 15 behandlar motioner från de olika partierna. Jag har skrivit om samtliga motioner i inlägget “KS (2/4): Ingen bra dag för V eller MBP”. 
Dock inte om motionen om gradängen vid Huvudnäsaulan som lämnades in redan i februari 2024.
Innan kommunstyrelsen hade tydligen de styrande partierna och M kommit överens om hur ett beslutsförslag skulle se ut. Och det var ett bra förslag, så nu kommer det till fullmäktige.
”Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att i samband med arbetet att utveckla vår stadskärna samverka med berörda nämnder, fastighetsägare, näringsliv och andra berörda var i Vänersborgs centrum en gradäng eller annan typ av flerfunktionell sittplats skulle kunna placeras, principer för dess utformning samt vad det skulle kosta att anlägga och förvalta den.”
SD:s motion om gång- och cykelväg över hamnkanalen till Blåsut blir besvarad eftersom Vänersborg ska få en GC-bro från Trollhättan. (Se TTELA “Olidebron i Trollhättan flyttas till Vänersborg”.)
De andra motionerna blev avslagna i kommunstyrelsen. Det kommer de säkerligen att bli i kommunfullmäktige, men inte utan diskussion. Det handlar om Liberalernas motion om “barn och ungas inflytande i Vänersborg och kommunalpolitiken”, Medborgarpartiets motion om att “kommunen kan vara behjälplig med hämtning av invasivt växtmaterial” och Vänsterpartiets två motioner om att “erkänna och uppmärksamma den internationella dagen för att bekämpa islamofobi” och att “införa fri ledsagning och ledsagarservice”.
Moderaterna har lämnat in två nya motioner. Robin Danielsson (M) vill:
“inrätta en särskild tjänst inom socialtjänsten med fokus på att identifiera, utreda och stoppa bidragsfusk genom noggranna kontroller och uppföljningar.”
Och Ann-Helen Selander (M), Sofia Jacobsson Blixt (M) och Henrik Harlitz (M) motionerar om ökad trygghet genom kamerabevakning.
Till sist har 5 medborgarförslag lämnats in. Dessa förslag ska nu in i kommunens kvarnar för att utredas. De handlar om att “göra om Norra skolan till ett museum”, “alla ska kunna hyra trafiköar”, “renovera Sjövallens grillplats”, “om hundrastgård i Onsjö” och “fler papperskorgar”.
Sedan är det påsk…
Anm. Du kan läsa i blogginlägget ”KF (16/4): Var 2024 ett bra år?” hur debatterna utvecklade sig i fullmäktige.
BUN på fredag!
För ovanlighetens skull är barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde förlagt på en fredag. Det brukar alltid vara på en måndag. Det beror på, tror jag, att det är sportlov kommande vecka. Och då är det inte omöjligt att en och annan politiker, och tjänsteperson, ska ta med sina barn till fjällen. För pensionärer med barnbarn boende i andra delar av landet, som har sportlov denna vecka (läs Småland), har flytten av dag bara ställt till besvär… Fast ett överkomligt sådant… ;)
BUN:s dagordning har följande utseende:
Verksamhetsuppföljningen denna gång handlar om förskolan. Temat är “Resultat och progressionsförutsättningar för en hållbar kunskapsutveckling nu och framåt”. Frågeställningen som nämnden ska få svar på är:
“Vad ser vi för mönster i våra resultat och hur tänker vi om dem?”
Verksamhetsuppföljningarna på nämnden är alltid intressanta och givande.
Ärende 2, “Dialog med anledning av revisionsrapporten Uppföljande granskning av skolans måluppfyllelse och fördjupad granskning av särskilt stöd”, är en diskussionspunkt. Dialog innebär nämligen diskussion i mindre grupper. 8 rektorer är inbjudna att tillsammans med grundskolans verksamhetschefer diskutera revisionsföretaget EY:s granskning med nämndens politiker. (Jag har gått igenom revisionsrapporten i hela tre blogginlägg – “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)
BUN fick en föredragning förra sammanträdet om revisionsrapporten och nu ska den diskuteras “på djupet”. Till nästa sammanträde, i mars, ska förvaltningen utifrån bland annat fredagens dialog författa ett svar till revisorerna som BUN ska ta ställning till. Det är en bra gång i processen: föredragning och information – dialog – svar, diskussion och beslut. De svar som revisorerna så småningom får på sina frågor kommer att vara ordentligt genomarbetade.
I januari behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt år för BUN”), i februari behandlas den långa. Den korta finns med i den långa verksamhetsberättelsen men den långa innehåller några fler punkter och avsnitt.
Målavstämningen av de förväntade resultaten är desamma. I den långa har bara en uppgift ändrats. I den korta berättelsen stod det att i genomsnitt var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan. Det var mätningen i november som gav den siffran. När året var till ända hade andelen ökat till 90,0%. Ploppen var dock fortfarande gul eftersom genomsnittet inte hade ökat jämfört med 2023, utan det låg kvar på samma nivå. Vänersborgs kommun ligger för övrigt bland de 25% kommunerna i landet med högst inskrivningsgrad.
Båda berättelserna tar upp ekonomin, men den långa verksamhetsberättelsen är mer utförlig. Det kan vara på sin plats att upprepa att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2024 på 2,0 milj kr.
I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
I kommunen finns 26 kommunala förskolor, öppna förskolan Sirius och omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds (Lanternan). Nämnden betalade för i genomsnitt 2.119 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en minskning med 69 barn jämfört med 2023. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.
Det finns 17 kommunala grundskolor, varav 2 även har anpassad grundskola. Vid alla F-6 skolor finns det fritidshem. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.701 elever i grundskola F-9 förra året. Det var en minskning med 78 elever jämfört med 2023. 12,8 % av eleverna går i en av friskolorna. Antal elevplaceringar med annan huvudman än Vänersborgs kommun var i genomsnitt 613.
Antal placeringar i fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år var i genomsnitt 1.738 elever. Det var en minskning med 11 elever. I anpassad grundskola har däremot antalet elever ökat från 73 elever år 2023 till 87 elever år 2024.
Statsbidragen från Skolverket uppgick till 66 milj kr för 2024. Det var en minskning med 2 milj kr jämfört med 2023. De två största statsbidragen gällde stärkt kunskapsutveckling i grundskolan (29 milj kr) och Kvalitetshöjande åtgärder i förskolan (11 milj kr). Resterande statsbidrag från Skolverket (26 milj kr) var bland annat maxtaxa, lärarlönelyftet, karriärtjänster, läxhjälp och lärarassistenter.
Vänersborgs kommun fick också bidrag från Migrationsverket. Det var för asylsökande och nyanlända. Bidraget uppgick till 9 milj kr 2024 jämfört med 11 milj 2023. Det var färre asylsökande barn och elever 2023.
Förvaltningen skriver följande om statsbidragen:
“Den nationella styrningen med många och omfattande riktade bidrag leder till ryckighet i planering och ger bristande långsiktighet i kvalitetsarbetet. De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider. Särskilt problematiska är de bidrag som riktas mot ökad bemanning och löner. De skapar oro i verksamheterna och kortsiktighet i insatserna eftersom man inte vet hur länge man kan räkna med bidragen eller om man får behålla dem utifrån eventuella förändringar i kommunens tilldelning. Statsbidragen räknas heller inte upp med vare sig löneökningar eller inflation. Den uteblivna uppräkningen resulterar i att statsbidragens värde successivt minskar. Statsbidragshanteringen ökar administrationen, och trots att intäkterna är värdefulla och omfattande så skapar det problem med planering, styrning och prioritering lokalt.”
Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 719 milj kr. Bidrag till fristående förskolor, enskild pedagogisk omsorg och fristående grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 105 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 165 milj, måltider 69 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 32 milj och skolskjutsar 23 milj kr.
BUN:s kostnader uppgick år 2024 till totalt 1.030,8 miljoner kr. Det är över en miljard…
Jag noterar att BUN har finansierat tomhyran för Norra skolan (Oxeln 7) under hösten. I januari 2024 beslutade BUN bland annat att föreslå kommunstyrelsen att:
“Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Jag vet inte hur denna begäran har hanterats, om den nu har gjort det. Men det kanske inte behövs någon hantering eftersom Mål- och resursplanen (budgeten) övertrumfar allt.
Det var totalt 1.244 månadsanställningar förra året (1 nov). Antalet anställda kvinnor var 1.041 och män 203. Det har blivit 9 fler anställda inom BUN 2024 jämfört med 2023. Det är 8 fler tillsvidareanställda och en visstidsanställd. Det var emellertid 6 färre månadsanställda på grundskola F-9 och fritidshem. Medellönen för tillsvidareanställda var 37.510 kr/mån. Den externa och interna rörligheten bland personalen var 9,5 %. Det var färre än året innan men jag tycker ändå att det är en överraskande hög siffra.
Den totala sjukfrånvaron minskade och låg förra året på 7,9%. Det är en tydlig sänkning jämfört med 2023 (9,2%). Både korttids- och långtidssjukfrånvaron minskade. Korttidssjukfrånvaron är till största del kopplad till infektioner och långtidssjukskrivningar handlar primärt om fysiska sjukdomar eller psykisk ohälsa. När det gäller psykisk ohälsa är utmattning och stressrelaterade besvär tydligt överrepresenterade.
Angående legitimerad personal, som det har diskuterats en del om i bland annat revisionsrapporter, skriver förvaltningen:
“Barn- och utbildningsförvaltningen har 1 september 2024 en högre andel legitimerade lärare och förskollärare inom samtliga tre verksamheter. Detta då det totala antalet lärar- och förskollärartjänster har blivit färre medan antalet legitimerade lärare och förskollärare blivit fler. Brist på behöriga sökande till lärartjänster finns fortsatt men inte i samma utsträckning som tidigare. Enstaka behörigheter är fortsatt utmanande men över lag har barn- och utbildningsförvaltningen kunnat rekrytera behörig personal i högre utsträckning än tidigare.”
Det finns dock en fortsatt brist på utbildade specialpedagoger och speciallärare.
Det här var ett axplock av innehållet i den långa verksamhetsberättelsen. Det står mycket mer. När jag började läsa avsnitten om arbetsmiljöincidenter och rektorers uppgifter så insåg jag att det finns väldigt mycket att diskutera i nämnden…
Om arbetsmiljöincidenter står det bland annat:
“Liksom 2023 är det tre skadeorsaker som i KIA-rapporteringarna är tydligt överrepresenterade inom barn- och utbildningsförvaltningen och det är hot och våld, ohälsosam arbetsbelastning samt skadad av person.”
Och på sidan efter:
“Händelser kopplade till hot och våld anmäls i störst utsträckning inom anpassad grundskola och grundskola F-6. Liksom övergripande är det även här framför allt i undervisning som dessa situationer uppstår.”
Rektorerna har en komplicerad uppgift. De ska följa flera lagar t ex skollagen, kommunallagen och arbetsmiljölagen och inte sällan “krockar” lagarna. De har många medarbetare som de ansvarar för och de har skyldigheter och ansvar även mot barn, elever och vårdnadshavare. Det är ofta en omöjlig uppgift att få balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser. Och jag tror inte heller att de lyckas lösa problemet med att att få pedagogernas arbetsuppgifter att rymmas inom arbetstiden…
BUN ska behandla fastighetsinvesteringarna för de kommande åren 2026-2028. De investeringar som står först i tur för BUN är utbyggnation av Öxnered förskola och idrottshall på Mariedalskolan. År 2028 ska investeringar ske på Frändefors förskola, Brålanda skola F-6 och Brålanda förskola. Det är dock osäkra siffror på befolkningsutvecklingen i Brålanda, men investeringarna ligger ju några år fram i tiden.
Det har inkommit ett medborgarförslag om en samlingsplats för barn och unga i Frändefors. BUN föreslås att konstatera att medborgarförslaget inte ligger inom nämndens ansvarsområde, och har därav inget att erinra i ärendet.
Nämnden ska få information kring “AI, artificiell intelligens, och digitalisering i förskolan och grundskola” och om “Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsan 2024”. Det finns en hel del underlag för nämndens ledamöter att läsa och sätta sig in i när det gäller båda dessa ärenden . Naturligtvis ska ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informera om vad som har hänt sedan sist.
Om sammanträdet fortsätter efter lunch, vilket inte är omöjligt, hoppar ersättare Peter Lénberg in på min plats. Jag måste iväg till ett sammanträde med budgetberedningen.
Nytt år för BUN
Imorgon måndag den 20 januari 2025 kl 08.30 börjar det nya året för kommunens barn- och utbildningsnämnd (BUN).
Det kommer dock att bli en dyster inledning på det politiska året. Det första ärendet på dagordningen är nämligen revisorsrapporten från EY. Den är skoningslös i sin kritik av nämnden… Det har jag skildrat i tre blogginlägg. (Se “BUN får skarp kritik från revisorerna (1)”, “Revisorerna fördjupar kritiken av BUN (2)” och “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.)
BUN:s dagordning ser ut så här:
Efter det förmodade stålbadet med revisorerna, både de förtroendevalda och de från EY, så ska nämnden ha en workshop om:
“Intern kontroll 2025, risk och väsentlighetsanalys”
Politikerna i nämnden ska komma fram till vad som behöver granskas och kontrolleras “lite extra” under året. BUN ska nämligen enligt reglementet anta en plan för intern kontroll. (Nämndernas ansvar för uppföljning och kontroll framgår av 6 kap. 6 § kommunallagen.) Då är det viktigt med en risk- och väsentlighetsanalys så att det blir bra prioriteringar på uppdragen i planen. Jag antar att det nog blir väldigt svårt att gå förbi ämnet i den nyss behandlade revisorsrapporten… 
Å andra sidan har förvaltningen redan under 2024 haft uppgiften att kontrollera hur det särskilda stödet fungerar. (Se ”BUN: Mörka moln på himlen”.)
Som vanligt i januari ska nämnden fatta beslut om den korta verksamhetsberättelsen. Den kommer så småningom att ingå i kommunens externa bokslut och årsredovisning för år 2024.
BUN har fem förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås. I verksamhetsberättelsen konstateras att fyra av dem uppnås (grön plopp) och ett uppnås delvis. Det sistnämnda är det förväntade resultatet “andelen barn inskrivna i förskolan ökar”. I mitten av november var 89,9% av barnen i kommunen inskrivna i förskolan och förra året var det i genomsnitt 90,0%. Förvaltningen räknar dock med att det förväntade resultatet kommer att bli något bättre när hela året räknas.
Det förväntade resultatet “andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnås. För denna behörighet krävs det godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt ytterligare 5 ämnen, vilka som helst.
Andelen elever med behörighet till yrkesprogram var 82,0% läsåret 2023/2024 jämfört med 80,6% läsåret 2022/2023. Dessutom ökade behörigheten efter lovskolan och hamnade på 85,3%. Den här förbättringen har uppnåtts tack vare en särskild satsning på undervisningen i matematik. Denna prioritering bör diskuteras i ljuset av revisorernas kritik av det särskilda stödet kan jag tycka. 
Det kanske är så att BUN helt enkelt prioriterar behörigheten till yrkesprogram på gymnasiet framför särskilt stöd i ämnen där eleverna inte behöver godkända betyg för att bli behöriga…
BUN uppnår också de förväntade resultaten “andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”, “hållbart medarbetarengagemang ökar” och “sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”. Det är mycket glädjande att dessa resultat förbättras trots det ekonomiskt kärva läget med de neddragningar det har fört med sig. (Se “BUN: Revisorerna hittar stora brister (3)”.) Jag tycker att det är värt att citera ett avsnitt från förvaltningens skrivning om det hållbara medarbetarengagemanget:
“Möjlighet till återhämtning i sitt arbete och upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter är områden med lägst värden. Det är fortsatt hög arbetsbelastning för personalen inom de olika verksamheterna och balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid.”
BUN hade även tre egna kompletterande förväntade resultat under året. “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” uppnåddes inte. Andelen elever som uppnådde godtagbara kunskaper i läsförståelse minskade från 89,0% läsåret 2022/2023 till 80,0% läsåret 2023/2024. Det var tyvärr en ordentlig minskning.
Förvaltningen beskriver svårigheterna att möta elevernas behov:
“I elevgrupperna möter pedagogerna till exempel elever med generella språksvårigheter, elever med utländsk bakgrund och annat modersmål, elever med bristande kontinuitet i skolgång, elever med stort behov av variation och aktivitet under skoldagen samt elever i behov av framförhållning, struktur och tydlighet. Även hög skolfrånvaro hos elever eller lärare påverkar lärandet och effekterna av undervisning och insatser.”
Det är redan i åk 1 en stor skillnad mellan pojkar och flickor. 88,0% av flickorna uppnådde kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse medan motsvarande andel för pojkarna var 72,0%. Det var även skillnad mellan elever som läser svenska och elever som läser svenska som andraspråk. 88,0% av eleverna som läser svenska uppnådde kriterierna medan andelen för eleverna som läser svenska som andraspråk var 63,0%. Andelen för pojkar med svenska som andraspråk är särskilt bekymmersam, endast 42,0% uppnådde kriterierna.
Det är glädjande att det förväntade resultatet “andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar” uppnåddes. Det ska dock noteras att det trots allt bara var 70,0% av eleverna i årskurs 9 som fick minst betyget E i alla ämnen.
Det förväntade resultatet “andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” uppnåddes. Det är viktigt för det fortsatta lärandet att barnen går i förskolan.
Verksamhetsberättelsen innehåller naturligtvis även en ekonomisk redogörelse. Årets resultat för BUN uppgår till +2,0 milj kr. Det är en mycket bra budgetföljsamhet med tanke på att nettobudgeten är på drygt 1 miljard kronor (1.032.800.000 kr).
Det kan noteras att vissa skolenheter uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat:
“Det beror främst på att kostnaderna varit högre än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala, språkliga behov och ökade omvårdnadsbehov.”
Personalkostnaderna har ökat jämfört med 2023. Det beror framförallt på:
“tillförd löneavtalskompensation för 2024, en stor ökning av personalomkostnadspålägget mellan åren samt ökad semesterlöneskuld.”
I verksamheterna under 2024 fanns det 2.119 barn inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg (1-5 år), 1.738 i fritidshem och pedagogisk omsorg (6-13 år), 4.701 elever i grundskola F-9 och 87 elever i anpassad grundskola åk 1-9.
Nämnden ska sedan få information om en omvärldsanalys för 2026-2028 utarbetad av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp under ledning av kommunstyrelseförvaltningen. Det är ett underlag inför budgetprocessen som sätter igång vecka 5. I nästa ärende, “Mål- och resursplan 2026-2028; Presentation inför dialogdagar 30-31 januari”, presenterar förvaltningschef Sofia Bråberg vad BUN ska informera budgetberedningen om i denna budgetprocess.
BUN ska besluta om att, tillsammans med socialnämnden, översända ett förslag till yttrande till kommunstyrelsen. I yttrandet tycker Bo Carlsson (C) och Dan Nyberg (S) att kommunen ska ställa sig bakom slutförslaget “Samverkansavtal ungdomsmottagningen i Västra Götaland”.
Innan ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerar om vad som har hänt sedan sist, så ska BUN få en sammanställning över alla beslut som nämnden fattade 2024 och om besluten har verkställts.
Tipset är att årets första sammanträde inte kommer att ta alltför lång tid. Men vem vet, det kan bli mycket diskussioner. Det borde bli mycket diskussioner…
Om gårdagens KF
Igår onsdag den 17 april sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. Mötet började i vanlig ordning kl 18.00 i Bojorten på Kommunhuset. Det slutade kl 20.51. Samtliga närvarande ledamöter och ersättare kommer om några veckor att erhålla 1.355 kr före skatt för denna prestation, oavsett insatser i talarstolen eller annan aktivitet. Arvodet är för övrigt 46 kr högre än förra året.
Politikernas och partiernas aktivitet var olika under gårdagen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet var mest aktiva i avseendet muntliga inlägg, och det är väl det som räknas på ett sammanträde… Bo Carlsson från Centerpartiet var också aktiv, även om de andra i C var tysta. Ja, även 
kommunalrådet Mats Andersson var tyst. Medborgarpartiet, eller rättare sagt Göran Svensson, var ovanligt aktivt, men de andra i partiet yttrade sig som vanligt inte. Moderater och Liberaler var helt tysta under de stora, mest tidskrävande ärendena. Det hördes inte ett ljud från någon av dessa ledamöter när det gångna året 2023 analyserades och diskuterades. Det förvånade storligen. Som oppositionsparti anser jag att det är väsentligt att man ger sin syn på det gångna året. Hade de styrande partierna skött sig? 
Hade den borgerliga oppositionen gjort det bättre? osv. Kommuninvånarna får fortsätta att sväva i okunnighet, men tystnaden får antagligen några att dra slutsatsen att den borgerliga oppositionen anser att S+C+KD+MP gör ett gott jobb med att leda och styra kommunen.
Det var ingen som märkte KD och MP igår. Och hur ska någon kunna göra det när de tycks gömma sig och låtsas som om de inte finns. Ingen av partiernas ledamöter sa något igår – inte igår heller skulle man kunna konstatera… Det gäller också ett annat parti, ett betydligt större parti. Jag tänker självklart på Sverigedemokraterna.
SD har ju av någon underlig anledning varit många kommuninvånares hopp inför framtiden. Alla ledamöter satt som vanligt knäpp tysta på sina platser. De sitter för övrigt glesare och glesare, det blir allt färre ledamöter. När nu Roger Carlssons plats stod tom så är SD bara sju i fullmäktige, tre av deras platser står tomma. 
Hoppet lär vara det sista som överger människan, men frågan är om inte drömmen om Sverigedemokraterna som Vänersborgs räddande änglar har gått i kras hos partiets väljare vid det här laget…
En liten intressant spaning. Det var nästan lika många före detta SD:are som satt på läktaren som nuvarande SD:are i fullmäktigesalen. Vi får se om det blir några fler SD-ledamöter som denna mandatperiod flyttar från salen upp till läktaren…
Tre medborgarförslag lämnades in igår, dvs förslagen ska nu behandlas av någon förvaltning i kommunhuset. Ett medborgarförslag handlade om att “bygga vår egna Smögenbrygga eller Mariestads sjöbodstorg”, ett annat om “justering av stängningsdagar i skola och förskola” och det sista förslaget om “en säker passage över Djupedalsvägen till Frendo”.
Liberalernas Cecilia Prins firade sin födelsedag genom att presentera en motion om “lokala insatser mot telefonbedrägerier”. Göran Svensson (MBP) gjorde detsamma med sin och partiets motion om “inköp av portala metalldetektorer” till kommunhuset, trots att han inte fyllde år.
2021 lämnade Vänsterpartiet in motionen “Beslut om tillköp av Västtrafiks Seniorkort 65+”. V hade lämnat en liknande motion några år tidigare. Igår skulle motionen avslås tyckte kommunstyrelsen, och Vänsterpartiet hade inga andra förhoppningar heller. Kommunfullmäktige beslutade ju på sitt sammanträde i februari att “införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år”. Men vi anser fortfarande att det borde vara från 65 år.
Lutz Rininsland (V) argumenterade utförligt och noggrant för motionen. Vänsterpartiet anser nämligen att frågan om åldersgräns från 65 år kommer att finnas kvar. Det är 19 kommuner i Västra Götaland, av 49, som har beslutat om gränsen 65+. Och fördelen med avgiftsfria kollektivtrafikresor från 65 år är att det är miljövänligare ju fler som ställer bilen hemma och åker kollektivt. Det är också en kvinnofråga eftersom det ofta är männen som använder familjens bil. Rininsland fortsatte, och påpekade att alla över 65 år inte kommer att tacka ja till seniorkortet. De som är över 65 och som förvärvsarbetar kommer att fortsätta att köra sin bil eftersom tidsvinsten är stor med egen bil. Rininsland lyfte också att rörligheten skulle stimuleras när man kan ta sig fram till olika platser utan att det kostar många ”pensionsslantar”.
Det kan vara intressant och lärorikt att återigen läsa vad förvaltningen skrev i underlaget inför beslutet i kommunfullmäktige den 7 februari:
“Ett erbjudande med en lägre åldersgräns gör att man mer effektivt kan etablera en vana att resa kollektivt, en ökad rörlighet och förbättrad psykisk hälsa kan även senarelägga färdtjänstdebuten. Studier har även visat att ett ökat kollektivtrafiknyttjande leder till en ökad mängd vardagsmotion hos äldre genom att man oftare promenerar dagligen och vistas mer utomhus än man skulle gjort annars.”
Medborgarpartiet yrkade bifall till Vänsterpartiets motion. Det gjorde ingen annan och motionen blev avslagen.
Motionen följdes av att kommunfullmäktige sedan behandlade 8 medborgarförslag om seniorkort. Vänsterpartiet, och Medborgarpartiet, tog ingen mer diskussion om förslagen, men vi var ju tvungna att få våra synpunkter med i protokollet. Därför blev det 5 ärenden där V och MBP yrkade bifall till medborgarförslagens yrkande att sänka gränsen till 65+. Däremot avstod båda parterna i de fall där medborgarförslagen bara skrev “sänkt åldersgräns”. Kommunfullmäktige har ju faktiskt (efter att medborgarförslagen skrevs och lämnades in) sänkt åldersgränsen, om än bara till 70 år.
Ärendena kring seniorkorten följdes av två ärenden som till viss del gick i varandra. Det var “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023” och “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att inte bara nämndernas ordförande redogör för verksamheten under året 2023, utan också oppositionen. Fast vi i V kanske var ensamma om att tycka det… Dan Nyberg (S) raljerade av någon anledning, som jag tvivlar på att någon annan förstod utom han själv, om att Vänsterpartiet yttrade sig. Det mest beklämmande tycker jag var att alla andra oppositionspartier (M+L+MBP+SD) inte sa ett enda ord under de två ärendena.
I det första av ärendena, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, blev det några ord om varje nämnd. Samtliga nämndsordförande berättade nämligen om sin nämnd. Lutz Rininsland (V) sa några ord om Kunskapsförbundet Väst och Gunilla Cederbom (V) några väl valda om kultur- och fritidsnämnden. Själv hade jag ett längre anförande om verksamheten 2023 i barn- och utbildningsnämnden. Jag tog faktiskt tillfället i akt att även säga något om kommunstyrelsen och dess “bortglömda” förvaltning. Jag vet inte om någon har gjort det tidigare, i varje fall har det varit tyst om denna viktiga förvaltning de senaste åren. Det blev några “axplock” ur kommunstyrelseförvaltningens verksamhetsberättelse. Det roliga var de uppskattande ord jag fick i pausen efter att ha gjort det.
När det sedan gällde ärendet kring “bokslut och årsredovisning 2023” blev det betydligt färre talare. Jag vet inte om det är känsligt för de olika nämndsordförandena att prata ekonomi. Det kanske är svårt att öppet och ärligt berätta att det delas ut för lite pengar. I och för sig nämnde några ordförande ekonomi lite försiktigt i det tidigare ärendet, medan Dan Nyberg (S) var undantaget. Nyberg var tämligen tydlig om socialnämndens ekonomiska situation. De styrande partierna överlät till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) att sköta budget och ekonomi.
Augustssons perspektiv utgår från kassaböckernas siffor och mål kring god ekonomisk hushållning. Verksamheten måste alltid stå tillbaka för att året ska sluta med svarta siffror i alla balanser och bokslut, helst även med så stora tal som 
möjligt. Jag pratade om både kommunen som helhet och barn- och utbildningsnämnden. Mitt syfte var att anlägga ett annat perspektiv, lite enkelt sammanfattat med – verksamheterna måste prioriteras före alla ekonomiska och finansiella tabeller och diagram. Verksamheterna handlar om människor – om hemtjänstpersonal och gamla, om sjuksköterskor och sjuka, om lärare och elever, om speciallärare och elever i behov av stöd, av förskollärare som tröstar små barn osv. Verksamheten är viktigast och själva syftet med den offentliga sektorn, kommunen.
Lutz Rininsland (V) sa återigen några ord om Kunskapsförbundet Väst och Bo Carlsson (C) sa några ord om Restad Gård och sjukfrånvaron efter mitt anförande om BUN.
(När det gäller mina inlägg om barn- och utbildningsnämnden finns mycket av det jag sa i blogginläggen “Årets första BUN!”, “Budget 2025 (1/2)” och “Budget 2025 (2/2)”.)
Det var flera avsägelser och fyllnadsval, bland annat avsade sig Madelaine Johansson (V) sin plats som ersättare i kultur- och fritidsnämnden. Johansson flyttar till en annan kommun. I hennes ställe valdes Annica Haglund (V) in som ersättare.
Dan Åberg (M) hade tagit en extra koll på redovisningar av medborgarförslag och meddelandelistor. Åberg hade på flera ställen sett texten:
“Har inte bekräftats att uppdraget genomförs.”
Dan Åberg påminde om sin gamla doktrin (se t ex “Det går inte så bra för samhällsbyggnads…”):
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
Åberg hade i sin djupdykning i dokumenten upptäckt att doktrinen tycks gälla även av kommunfullmäktige bifallna medborgarförslag… Det finns nog anledning att återkomma till detta.
Till sist behandlade kommunfullmäktige en interpellation från Göran Svensson (MBP) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Vad händer med ambulansfrågan?”
I interpellationen skrev Svensson:
“Efter uppsägning av ambulansavtalet har Vänersborg varit utan en fast stationerad akutambulans i snart fyra månader vilket har som följd att våra medborgare är utsatta för en fördröjning vid olycksfall och svår sjukdom. Vidare innebär avsaknaden av ambulans en högre belastning på vår räddningstjänst vid larm IVPA (l Väntan På Ambulans).”
Benny Augustsson hade skrivit ett mycket sakligt svar. Augustsson avslutade svaret:
“NU-sjukvården kommer inte att ompröva den tillfälliga placeringen av en ambulans från Vänersborg till ambulansstationen på NÄL.”
Det blev en längre diskussion, och flera talare. Även Henrik Harlitz (M) äntrade talarstolen… Men vi hörde också Bosse Carlsson (C), Dan Nyberg (S) och Ann-Marie Jonasson (S). Hela debatten kan sammanfattas på ett enkelt sätt – alla var överens. Samtliga arbetar för att Vänersborg ska få en fast stationerad ambulans.
Hela sammanträdet med kommunfullmäktige kan ses i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
KS 27/3: Bolagsdag, seniorkort mm
Det blir ett långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon onsdag. Det är inte alla ärenden kring medborgarförslag, och motionen, om att införa seniorkort från och med 65 år som kommer att ta tid. Nej, det är, som vanligt, all information som ledamöter och ersättare ska få ta del av.
Så här ser dagordningen ut:
Underlaget till sammanträdet är på 770 sidor. (Hela underlaget kan laddas ner här.) Under punkt 1, “Information vid kommunstyrelsens sammanträden”, döljer sig denna gång något som kallas bolagsdag. De helägda kommunala aktiebolagen ska presentera årsboksluten för 2023. Det innebär att bolagens verksamheter beskrivs och att räkenskaperna redovisas. 
Det gör bolagen på olika sätt, några “enklare”, andra mer utförligt. Vänersborgsbostäder har t ex en mycket omfattande, och oerhört intressant, redogörelse som tar upp alla aspekter av bolagets verksamhet.
De helägda kommunala aktiebolagen är Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB och Halle och Hunneberg AB, Fastighets AB Vänersborg, AB Vänersborgsbostäder (ABVB) och Vattenpalatset Vänerparken 
AB. Det finns också två andra aktiebolag som Vänersborgs kommun är involverad i, Nätaktiebolaget Biogas i Brålanda AB (kommunägt till 73 %) och Fyrstads Flygplats AB (Vänersborgs andel 34 %). De sistnämnda presenteras emellertid inte imorgon.
Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ska upphöra som bolag, alla politiska beslut är fattade. Det är dock inte helt enkelt att avveckla bolaget utan processen fortgår under 2024. Bolaget ska tillsammans med Stiftelsen Bergagården ingå i det nya kommunägda aktiebolaget Halle och Hunneberg AB. Det finns inga handlingar utskickade från bolaget till morgondagens sammanträde, men Kungajaktsmuseet erhöll totalt 3,2 milj kr i uppdragsersättningar av kommunen förra året.
Det kostade kommunen 9.057.091 kr att driva Vattenpalatset Vänerparken AB förra året. Det är mycket pengar. Bolagets intäkter ökade på grund av att simskolan flyttade till Vänerparken efter att Hallevibadet lagts ner. Vattenpalatset gjorde därför ett överskott på 1 milj kr. Möjligtvis fortsätter intäkterna att öka under innevarande år, även simklubbens verksamheter har flyttat till Vattenpalatset.
Vänersborgsbostäders resultat (efter skatt) uppgick 2023 till 10,7 milj kr, medan Fastighets AB Vänersborg gjorde ett resultat på 585.660 kr. Fastighets AB:s verksamhet sköts från och med den 1 september 2023 av personal från AB Vänersborgsbostäder. Gunnar Johansson är VD i båda bolagen.
Vänersborgs kommun är också med i kommunalförbunden Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) och Kunskapsförbundet Väst (KFV). NÄRF och KFV ska också presentera sina årsbokslut.
NÄRF:s årsbokslut finns med i underlaget. Förbundet beskriver utförligt sin verksamhet och det finns mycket intressant att ta del av. 
Det är som bekant planerat att NÄRF ska slås ihop med “Räddningstjänsten Mitt Bohuslän” den 1 januari 2025. Alla förutsätter i varje fall det, men det har ännu inte fattats något beslut. Kunskapsförbundet ansvarar för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Vänersborg och Trollhättan.
Kunskapsförbundet Väst gjorde ett överskott förra året på +4.253.000 kr, trots att året hade börjat med ett underskott. Förbundet fick oväntade tillskott under året från bland annat Migrationsverket (för åren 2021-2022), ränta från bankkonto, minskad semester- och ferielöneskuld och flera vakanta tjänster. Jag noterar dock att gymnasiet och vuxenundervisningen gick med underskott.
För första gången någonsin har kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare bjudits in till kommunstyrelsens sammanträde. De får delta på bolagsdagen, inget annat, och endast digitalt – och utan ersättning. Det ska bli intressant att se hur många som kopplar upp sig.
Vill du veta mer om de kommunala bolagen och kommunalförbunden kan du gå till kommunens hemsida, klicka här. Här finns det länkar till de olika bolagen och förbunden.
Det är dock inte slut på information för kommunstyrelsens del. Efter bolagsdagen följer information från alla chefer i kommunstyrelseförvaltningen. Det är Lena, Jörgen, Anna, Thomas, Jenny, Jill, Pernilla och Maria som ska föredra ärendet 
“Kommunstyrelsens budgetunderlag till MRP”. Det handlar om år 2025, och ärendet ska beslutas senare under dagen. Kommundirektör Lena Tegenfeldt fortsätter sedan att informera på nästa punkt, denna gång tillsammans med redovisningschef Kerstin, om “Vänersborgs kommuns bokslut och årsredovisning 2023”.
Det blir också information om “Förslag till regler för företagskort” och “Konsekvensbedömningar gällande försäljning av fastigheter”, innan kommundirektör Tegenfeldt säger några väl valda ord från bland annat sin omvärldsbevakning.
Slutligen är det kommunalrådens tur att svara på eventuella frågor utifrån den “dagbok” de har sammanställt sedan förra sammanträdet. Dagboken består helt enkelt av datum för möten, besök, utbildningar etc som de har deltagit i.
Efter all information är det sedan dags för politikerna i kommunstyrelsen att fatta beslut.
Kommunstyrelsen ska börja med att besluta om att föreslå kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2023. Krångligt? Det är så det fungerar i politiken. Kommunfullmäktige fattar alla de viktiga besluten, men det ska alltid ligga ett beslutsförslag på fullmäktiges bord. Det förslaget kommer nästan alltid från kommunstyrelsen.
Det står oerhört mycket lärorikt och intressant i kommunens årsredovisning. Den innehåller inte bara siffror utan också omvärldsbevakning och ekonomiska analyser av kommunsektorn samt utvecklingen i Sverige. Redovisningen behandlar även innevarande och kommande år.
Det kan vara bra att veta att Vänersborgs kommun gjorde ett resultat 2023 på +87 milj kr. Kommunen investerade för 448 milj kr (bolagen ej inräknade) vilket är en mycket hög siffra. Av de fyra finansiella målen uppnåddes bara två förra året, men av kommunens fem inriktningsmål bedöms fyra vara uppnådda och ett delvis uppnått.
Om 2024 står det i årsbokslutet:
“Inför 2024 är ekonomin pressad med hög inflation, kraftiga prisökningar, ökade pensionskostnader, stigande räntor samt minskade statsbidrag. Budgeterat resultat uppgår till endast 1 mnkr vilket innebär att balanskravet uppfylls men resultatet inte är i närheten av det finansiella målet på två procent.”
Ärende 5, “Nämndernas verksamhetsberättelser 2023”, ska också till kommunfullmäktige. Det är en hel del att läsa i verksamhetsberättelserna, och vill man sätta sig in kommunens olika verksamheter finns det oerhört mycket att ta del av. Berättelserna kan fungera som uppslagsböcker om Vänersborgs kommun. Dessa verksamhetsberättelser är utförligare än de som ingår i årsbokslutet. (Du kan ladda ner respektive nämnds verksamhetsberättelse på Vänsterpartiets hemsida.)
Inte mindre än 8 medborgarförslag om seniorkort ska behandlas, och en motion från Vänsterpartiet. Gemensamt för alla förslag (utom ett) och motionen är att åldersgränsen för inköp av seniorkorten föreslogs gälla från och med 65 år. I februari beslutade kommunfullmäktige att:
“införa avgiftsfria kollektivtrafikresor dygnet runt i zon C för invånare från 70 år.”
Det innebär att alla medborgarförslag föreslås bli endera avslagna eller anses besvarade. Jag antar att Vänsterpartiet kommer att reservera sig mot dessa beslut eftersom vi anser att åldersgränsen bör vara 65. (Läs mer om medborgarförslagen på Vänsterpartiets hemsida – “Seniorbiljett 65+? Nej, nej, nej, åter nej”.)
Kommunstyrelsen ska själv fatta beslut om att godkänna några konsekvensbedömningar gällande fastighetsförsäljningar. Sådana här bedömningar måste göras innan kommunen säljer sina egna fastigheter. Det gäller fastigheterna Morkullan 29 på Marierovägen 19, Vedbonden 4 på Forbondegatan 33 och byggnaden Kyrkogatan 22/Teatergränd 9, som är en del av Näckrosen 18. När kommunstyrelsen har godkänt bedömningarna, vilket den kommer att göra, så kommer samhällsbyggnadsnämnden att kunna sälja fastigheterna.
Kultur- och fritidsnämnden ska beviljas 365.000 för projektet “lovaktiviteter 2024”. Pengarna tas från anslaget för socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Projektet ska bidra till att stärka befintliga mötesplatser och att öka tryggheten på Torpaområdet. Kultur- och fritidsnämnden ska använda medlen till bland annat ungdomsledare, aktiviteter med föreningar och till inköp av professionella kultur- och fritidsaktörer.
Det är ytterligare några ärenden, se dagordningen ovan, men dessa kommer som jag ser det att klubbas igenom utan diskussion eller frågor.
Som sagt, det blir ett långt sammanträde. Men jag tror inte att det blir särskilt mycket oenigheter eller diskussioner. Det är emellertid oerhört mycket att läsa och sätta sig in i… Det är tur att man är pensionär.
Årets första BUN!
Nu på måndag den 22 januari startar det politiska året 2024 på allvar. Det är barn- och utbildningsnämnden (BUN) som sammanträder.
Dagordningen för mötet ser ut så här:
Det är som synes ganska okontroversiella ärenden som ska avhandlas. Kanske är det ärende 5, om Norra skolan, där meningarna kan gå ordentligt isär. Naturligtvis blir det säkerligen diskussion kring flera av de andra punkterna, men där finns det antagligen inte några direkt partipolitiskt skiljande åsikter.
Den korta verksamhetsberättelsen ska i vanlig ordning behandlas i januari. Den kommer så småningom att ingå i kommunens årsredovisning för 2023.
I verksamhetsberättelsen redovisas nämndens förväntade resultat. Resultaten ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att två av de förväntade resultaten har uppnåtts, de har markerats med gröna ploppar. Andelen barn inskrivna i förskola under 2023 var i genomsnitt 90,0% jämfört med 87,1% året innan. Resultatet uppnåddes på grund av att förvaltningen
arbetade uppsökande gentemot vårdnadshavarna, särskilt framhålls verksamheten på familjecentralen Sirius. Det kan också noteras att det har skett en lagändring under året som innebär ett särskilt erbjudande om plats i förskolan. Även det förväntade resultatet om minskad sjukfrånvaro har uppnåtts. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 8,74% i januari-november 2023 jämfört med 9,92% samma period föregående år.
Det finns två gula ploppar. Det förväntade resultatet “Hållbart medarbetarengagemang ökar” har delvis uppnåtts. Det uppgick 2023 till värdet 79 vilket är detsamma som 2022. Det får politikerna vara mycket nöjda med, särskilt när man tänker på de personalneddragningar som gjordes under hösten. Nämnas kan att BUN låg på en lägre nivå jämfört med kommunen som helhet:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
Det förväntade resultatet “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” har delvis uppnåtts. Tryggheten har ökat inom förskolan och årskurs 7-9 men minskat för årskurs F-6. Orsaken till det sistnämnda resultatet ska analyseras vidare.
Och till sist en röd plopp. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökade inte. Det minskade till 83,2% förra läsåret från 85,3% läsåret innan. 
(Det kan noteras att av de elever som saknade gymnasiebehörighet var det matematik som var det vanligaste ämnet som eleverna inte nådde målen i.) Nedgången beror bland annat på sämre resultat hos elever med annat modersmål och att andelen elever med stor frånvaro är fortsatt högre än innan pandemin. Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Däremot har 67,2% av eleverna i årskurs 9 nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen jämfört med 65,4% förra läsåret. Och faktiskt förbättrade eleverna i åk 9 sina betygsresultat jämfört med när de gick i åk 6.
Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2023 uppgick till ett överskott på 1,8 milj kr. Det innebär en avvikelse mot budget med 0,2 %. Barnomsorgsintäkterna ökade 2023 eftersom det blev fler placeringar och fler heltidsplatser än 2022. Samtidigt minskade statsbidragen till BUN. Omkostnaderna, dvs alla kostnader utom personal, ökade på grund av inflationen. Det blev t ex dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. 
De totala personalkostnaderna under hösten var på ungefär samma kostnadsnivå som under våren, trots löneökningar. Det beror på att antalet anställda blev färre… Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022.
Det ska tilläggas att kostnaderna ökar för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat.
Arbetet med budgeten för 2025 ska börja. För BUN:s del börjar det på måndag med information om en omvärldsanalys. 
Den är egentligen värd ett helt eget blogginlägg, precis som informationen kring detaljplanen för sportcentrum och Torpagärdet. (Det går att få betydligt mer information om detaljplanen på kommunens hemsida.)
Det kommer att bli en del diskussioner, antar jag, kring “Intern kontroll 2024, risk och väsentlighetsanalys” och “Återkoppling av utbildningen ‘Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation’”. Hur upplägget ser ut och mer exakt vad nämnden ska diskutera framgår inte riktigt av underlaget.
Norra skolan…
I november förra året var ärendet om förhyrning av Norra skolan på dagordningen. Då fanns det två alternativ till beslutsförslag. Det var antingen att säga upp hyresavtalet eller begära av samhällsbyggnadsnämnden att bli hyresbefriade från och med 1 september. Åtminstone delar av oppositionen stod bakom ett tredje förslag, ett förslag som Tor Wendel (M) hade formulerat:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det finns politiker som anser att det inte är kommunfullmäktiges uppgift att lägga ner en skola utan att barn- och utbildningsnämnden kan fatta ett sådant beslut. Det är inte helt solklart i lagen vem som ska besluta. Två ärenden kring skolnedläggningar har varit uppe i två olika förvaltningsrätter. I den ena domen var det kommunfullmäktiges uppgift, i den andra “skolnämndens”. Det speciella i Vänersborg är att kommunfullmäktige i Vänersborg den 20 juni 2012 fattade följande beslut:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Barn- och utbildningsnämnden kan inte upphäva ett beslut av kommunfullmäktige. Det kan bara kommunfullmäktige självt…
Det var en liten utvikning…
BUN beslutade efter en längre diskussion (i november alltså) att återremittera ärendet och också uppdra åt ordförande med presidium att föra dialog med kommunstyrelsens presidium om Norra skolans framtida användning. På decembermötet meddelades att BUN:s presidium inte hade fått till stånd något möte med KS presidium och då hände inget mer.
Nu har presidiemötet gått av stapeln så nu kommer ärendet upp i BUN igen. Vad som sades på mötet mellan BUN och KS framgår emellertid inte av handlingarna, det ska nämnden få information om på måndag. Konstigt nog är hela punkten ett informationsärende. Beslutsförslaget från november läggs alltså inte fram… Kanske beror det på att BUN:s presidium fick något speciellt besked av Benny Augustsson och gänget på mötet eller också… Ja, jag vet inte. Det är möjligt att Tor Wendels yrkande från i november läggs som beslutsförslag denna gång istället. Vi får se.
Sammanträdet avslutas i vanlig ordning med information av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. De har nog en hel del att berätta. Det diskuteras ju om förskola och skola i både TTELA, t ex Öxnereds förskola, och på Facebook, om bland annat informationen om inställda skolskjutsar i snöovädret.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på BUN:s sammanträde i blogginlägget ”BUN, BUN… Och lite KS”.
BUN 17 feb? Japp!
Efter ett långt och intensivt sammanträde med kommunfullmäktige, som jag återkommer till, är det dags att ladda upp inför morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).
Nämndens sammanträden hålls alltid på måndagar, men morgondagens möte är ett undantag. Det beror på att det är sportlov nästa vecka. Tyvärr “drabbar” det farfar Kärvling och barnbarnet Olle som just nu är på besök. Småland har nämligen sitt lov denna vecka…
Morgondagens dagordning med BUN har följande utseende:
Sammanträdet börjar som vanligt med att en av nämndens verksamhetsområden presenteras lite noggrannare för nämnden. Denna gång är det förskolans tur. Det kommer att informeras om bland annat pedagogiska anpassningar och hur 
förskolan arbetar för att säkerställa att alla barn når sin potential. Det är “folk på fältet”, rektorer, specialpedagoger och pedagoger, som håller i föredragningen.
Nästa ärende är en information om “Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska delar”. Det är Patientsäkerhetslagen som ålägger alla vårdgivare att skriva en patientsäkerhetsberättelse varje år. Och det tänker man kanske inte alltid på, men barn-och utbildningsnämnden är vårdgivare, också.
Från Patientsäkerhet- och kvalitetsberättelsen kan man notera att:
“Inga allvarliga vårdskador har inträffat under året och risken för att allvarliga vårdskador ska inträffa i framtiden bedöms som låg.”
Det låter tryggt, och det är ju så som det ska vara. Däremot kan man notera att det inte alltid är så lätt att följa upp t ex vaccinationer, tester av olika slag etc på alla barn och elever som är nya i kommunen. I underlaget noteras även en del brister i de lokaler som finns, men en del byggnader är gamla och utrymmena är inte sällan begränsade. Jag ser också att det har varit en del svårigheter med samverkan skola och BUP under förra året.
På januarisammanträdet behandlades den korta verksamhetsberättelsen (se “Nytt BUN imorgon”), på detta möte är det dags för den långa verksamhetsberättelsen. 
(Du kan ladda ner den långa verksamhetsberättelsen här.) Den långa berättelsen är naturligtvis längre än den korta. Den är helt enkelt utförligare och tar upp fler saker:
“årets verksamhet, särskilda händelser under året, målavstämning, resultat med övergripande analys, redovisning per anslagsbindningsnivå, nyckeltal, investeringar samt personalredovisning.”
Det kan återigen konstateras att barn- och utbildningsnämnden redovisade ett överskott år 2022 på 2,2 milj kr. Det är en avvikelse mot budget med endast 0,2 %.
I det följande tänkte jag återge en del fakta från (den långa) verksamhetsberättelsen. Jag ska försöka undvika att upprepa det jag skrev om den korta.
I kommunen finns 28 kommunala förskolor och 2 dagbarnvårdare. Nämnden bekostade i genomsnitt 2.131 placeringar inom förskola och pedagogisk omsorg. Det var en ökning med 18 barn jämfört med 2021. Antalet placeringar i den 
kommunala förskolan ökade dock med 47 barn. Det finns flera fristående förskolor och aktörer i Vänersborg som driver enskild pedagogisk omsorg.
I kommunen finns det 17 kommunala grundskolor och det finns fritidshem på alla F-6-skolor. Kommunen har två fristående aktörer, Fridaskolan och Vänersnäs skola. I genomsnitt gick 4.912 elever i grundskola/grundsärskola förra året. Det var en ökning med 7 elever jämfört med 2021. 12 % av eleverna går i en av friskolorna. Dessutom går 82 av Vänersborgs elever i någon skola i annan kommun.
BUN fick statsbidrag på sammanlagt 98 milj kr förra året. Förvaltningen skriver:
“De riktade statsbidragen är självklart värdefulla finansiella tillskott, men de riskerar samtidigt att motverka en önskvärd utveckling genom oförutsägbarheten och korta ledtider.”
Statsbidragens utformning skapar alltså problem med t ex planering, styrning och prioritering.
Nämndens kostnader består inte helt överraskande till största delen av personalkostnader, hela 637 milj kr. Bidrag till fristående förskolor och grundskolor samt barn- och elevplaceringar i andra kommuner uppgick förra året till 120 milj. I dessa pengar var en stor del också kostnader för personal. När det gäller andra kostnader så kan nämnas lokalkostnader 133 milj, måltider 60 milj, IT-kostnader (inkl digitala läromedel) 31 milj och skolskjutsar 26 milj kr.
BUN:s kostnader uppgick år 2022 till totalt 1.027,1 miljoner kr. Det är över en miljard…
Det har blivit 13 färre anställda inom BUN 2022 jämfört med 2021. Det är visstidsanställningarna som har blivit färre, -18 stycken, medan tillsvidareanställningarna ökade med 5 personer. Den största minskningen av antalet anställda skedde inom förskoleklass, -8. Det beror på en mindre årskull än 2021. Mätt i antal årsarbeten utifrån arbetad tid, inklusive mertid och övertid, ökade antalet med 12 årsarbeten.
Det var en större rörlighet bland personalen 2022 än året innan, 10,6%. Det tycker jag är en överraskande hög siffra. De flesta av dessa började arbeta i en annan kommun.
Den totala sjukfrånvaron ökade och låg förra året på 10,1%. Det var korttidsfrånvaron som ökade mycket, främst på grund av Omikron-varianten i början av året. Psykisk ohälsa är också en viktig orsak till sjukskrivning. Det har lett till att de flesta av enheterna inom både förskola och grundskola under 
innevarande läsår har valt att arbeta med balans mellan förväntningar/krav och förutsättningar/resurser samt att få arbetsuppgifterna att rymmas inom arbetstiden. Det handlar om att skapa rimliga förutsättningar för att utföra arbetet – om kraven överstiger de resurser som finns under en längre tid, så ökar risken för ohälsa. (Se “Sunt arbetsliv” – “Alla behöver balans för att må bra”.)
Det råder fortsatt brist på legitimerad personal inom BUN:s verksamheter. Förvaltningen skriver:
“Inom grundskola och grundsärskola årskurs 7-9 är det fortsatt brist på framförallt behöriga lärare i matematik, NO och teknik men även spanska, slöjd, musik och behörighet inom grundsärskolan saknas. I grundskola och grundsärskola årskurs F-6 finns största bristen på behöriga lärare inom slöjd, hem- och konsumentkunskap, SvA och musik. Här finns dessutom behov av legitimerad personal i fritidshem, utökad behörighet för förskollärare inom förskoleklass samt speciallärare med specialisering inom utvecklingsstörning. Inom förskolan har det uppmärksammats att legitimerade förskollärare är mer svårrekryterade än tidigare … Övergripande för samtliga verksamheter är bristen på utbildade specialpedagoger vilket gör att obehörig personal i form av legitimerade lärare i vissa fall får axla detta uppdrag.”
Kompetensförsörjningen blir ett allt större problem, inte bara för Vänersborg utan för hela landet. Det är en utmaning för kommunen att locka hit utbildad och kompetent personal och behålla den som finns.
Det var en hel massa fakta som kan vara bra att ha koll på…
I nästa ärende ska förvaltningen redogöra för arbetet kring budgeten för år 2024. Det är ingen större hemlighet att de ekonomiska prognoserna är mycket dystra och att nästa år blir mycket “kärvt”. Det gäller inte bara BUN och Vänersborgs kommun. Staten borde gå in med resurser för att hjälpa kommunerna med att upprätthålla välfärden istället för att sänka skatterna för de med de högsta inkomsterna…
BUN ska, förhoppningsvis, godkänna det upprättade förslaget till investeringsbudget för fastigheter de kommande tre åren. På grund av kommunens tuffa ekonomiska läge och stora investeringsbehov är
kommunledningens mål att dra ner eller skjuta fram investeringar. Varje nämnd ska därför göra noggranna överväganden och prioriteringar.
En investering som BUN vill prioritera högre än tidigare är byggandet av en ny idrottshall på Mariedalskolan. Den prioriteras upp i förslaget som ligger på ledamöternas bord imorgon. Idrottshallen ska så att säga byta plats i prioriteringen med Brålanda förskola och Granås förskola, som då alltså skjuts fram i tiden. Idrottshallen på Mariedal ska enligt planerna byggas 2026.
Nämnden ska godkänna ett yttrande om “Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning”.
Innan förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson (C) informerar om vad som har hänt sedan sist, ska Christin Slättmyr (S) utses att representera BUN i kommunala rådet för funktionshinderfrågor.
Och precis som i januari ska sammanträdet följas av en halvdags utbildning. Sedan är det helg och dags att ägna sig åt Olle. Handlingarna inför nästa veckas sammanträde med kommunstyrelsen får vänta några dagar…
Nytt BUN imorgon
Det är inte bara den nya byggnadsnämnden som sammanträder den kommande veckan. Imorgon måndag ska en ny barn- och utbildningsnämnd (BUN) mötas för första gången. Det finns flera nya namn på “listan”, och det är alltid spännande. (Du kan se nämndens ledamöter och ersättare här – “Personerna i nämnderna 2023-2026”.)
Till skillnad från byggnadsnämnden har BUN dock kvar sin tidigare ordförande. Bo Carlsson (C) kommer att leda nämnden i ytterligare 4 år. Och det blir bra. Carlsson har fungerat utmärkt som ordförande. De tidigare vice ordförande är också kvar sedan förra mandatperioden, fast de har bytt titlar. Christin Slättmyr (S) är numera 1:e vice ordförande och Gunnar Henriksson (L) 2:e vice. Det blir nog också bra.
Det blir inledningsvis en del prat om utbildning(!) för ledamöterna – dock inte bara för kommunens barn och ungdomar, utan också för ledamöterna själva. Det har nämligen gjorts upp ett schema för att de nya ledamöterna ska komma in i nämndens, och kommunens, arbete, och “tänk”. Varje nämndsammanträde under våren kommer t ex att avslutas med utbildning. Jag antar att även vi mer eller mindre “gamla rävar” också ska delta. Vi behöver nog en uppfräschning av våra kunskaper…
Sedan börjar allvaret.
Det första ärendet BUN ska ta tag i är delegeringen. Nämnden ska besluta om att anta en reviderad delegeringsordning. Det är ingen enkel uppgift, egentligen. Inte ens för de som har suttit med i nämnden länge.
Det finns en del förändringar i delegeringsordningen som har att göra med ändringar i lagar och förordningar, och ändringar som har att göra med ändrade rutiner i kommunen. Jag noterar t ex att i fortsättningen ska:
“Vid polisanmälan av underårig ska samråd ske med kommunjurist”
Tidigare beslutade rektorn själv om detta. Sedan ser jag att nämnden inte längre ska besluta om “utdelning av stipendier”… Det är nog ingen av oss “gamlingar” i nämnden som kommer att sakna det. Förvaltningschefen övertar uppgiften.
Jag antar att de flesta ledamöterna litar på förvaltningens kunnande och goda omdöme, och beslutar enligt förslaget.
Ärendet “Kort verksamhetsberättelse till årsredovisning 2022” är ett viktigt ärende. Verksamhetsberättelsen kommer så småningom att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning.
Som vanligt innehåller (den korta) verksamhetsberättelsen en resultatavstämning. Det gäller nämndens:
“förväntade resultat som ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.”
Det handlar alltså om de olikfärgade plopparna… Det är nog bra att de nya ledamöterna får stifta bekantskap med dom på direkten. Det blir många ploppar de kommande 4 åren…
Sex förväntade resultat har uppnåtts, gröna ploppar, och två har det inte, röda ploppar. De som inte har uppnåtts är “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” och “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”.
Det arbetas mycket med trygghet ute på förskolor och skolor. Utifrån den enkät som genomfördes i grundskolan i höstas har andelen elever som upplever trygghet i lärmiljön minskat jämfört med 2021.
I F-6 var det år 2021 92% av eleverna som svarade att de kände sig trygga jämfört med 88% år 2022. För 7-9 var motsvarande siffror 84% för år 2021 och 82% för år 2022. Det är tråkigt, och egentligen oacceptabelt, att det finns elever som inte är trygga i skolan. 
Förvaltningen förklarar nedgången med att sjukfrånvaron bland personalen har varit hög, svårigheten att få tag på vikarier vid frånvaro och möjligheten att möta elever i mindre sammanhang försvårats.
Det låter som helt rimliga förklaringar. Det ska också noteras att, trots minskningen, är andelen elever som upplever trygghet på en relativt hög nivå jämfört med andra huvudmän. Förvaltningen och skolorna arbetar vidare med att öka tryggheten.
Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Andelen minskade från 83,7% år 2021 till 83,5% år 2022. Det var en liten minskning, men ändå en minskning. Förvaltningen förklarar inte minskningen, utan ser istället en positiv utveckling:
“Elevgruppen har dock stått för den bästa utvecklingen någonsin, gymnasiebehörigheten har ökat med sex procentenheter under högstadietiden.”
Det kommer förvaltningen fram till genom att jämföra betygen i åk 6 med betygen i åk 9. Och då har betygen faktiskt blivit bättre. Det är alltså en glädjande utveckling från åk 7 till åk 9 menar förvaltningen. Själv kan jag kanske tycka att jämförelsen inte är helt korrekt och att den haltar något. För övrigt anser jag att det kanske inte heller ska jublas över denna ”framgång” med tanke på att det, i varje fall enligt min mening, har funnits alldeles för många “osäkra faktorer” i skolan under pandemiåren.
Det finns som vanligt en del intressanta fakta och påståenden i de förväntade resultaten, även i de som uppnås. Jag stannar vid två.
Redan i årskurs 1 är andelen som når kunskapskravet högre för flickor än för pojkar. Skillnaden mellan killar och tjejer diskuterades ganska livligt i nämnden i höstas. Det var en mycket intressant diskussion. Det är också en högre andel av eleverna som läser svenska som når kunskapskravet jämfört med elever som läser svenska som andraspråk. Det är inte särskilt överraskande, men det visar vikten av att alla får lära sig svenska så fort som möjligt.
Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% närvaro har ökat i jämförelse med 2021. Det är ett mycket viktigt arbete att få alla “till skolan”. Det är fortfarande alldeles för stor frånvaro, men förvaltningen arbetar mycket bra och intensivt med detta. I sammanhanget skriver förvaltningen:
“En insats som gett positivt utfall under året är den undervisning i mindre sammanhang som genomförts.”
Det har pratats mycket i Vänersborg de senaste åren om “inkludering”. Alla anställda, även politiker, har t ex fått litteratur kring fördelarna med inkludering. Alla barn och ungdomar ska gå i samma klass… Det tycks som om den tidigare uppfattningen nu är på väg att ändras. Det välkomnar en gammal pensionerad lärare i så fall.
Ordförande Bo Carlsson (C) ska informera om Norra skolans framtid.
Det ska bli intressant att höra Carlssons syn. Jag tror nämligen att han är något ambivalent i frågan. Carlsson kan ju inte gärna vara en tämligen militant förespåkare av att behålla de små skolorna på landsbygden, i t ex Rösebo, Skerrud 
och Mulltorp, samtidigt som han vill lägga ner en betydligt större skola i centrala Vänersborg… Vad förvaltningen har för åsikt råder det däremot ingen tvekan om:
“förvaltningen [ser] inget behov av att förhyra Norra skolan i dess nuvarande skick.”
Eller? Hur viktig är garderingen i formuleringen “i dess nuvarande skick”?
Arbetet kring Mål- och resursplanen (MRP), dvs budgeten för 2024, ska strax komma igång. Ja, egentligen har väl tjänstepersoner lite överallt i kommunhuset redan arbetat ett tag med siffror, statistik och annat underlag. Imorgon ska förvaltningen redovisa “läget” för politikerna i nämnden. Det är detta “läge” som presidiet och förvaltningsledningen senare ska redovisa för den så kallade budgetberedningen. I den sitter de “mäktiga” kommunalråden, och även några betydligt mindre mäktiga representanter för andra partier…
Det finns inget underlag utskickat i detta ärende, liksom inte heller på nästa ärende – “Lokalinformation”. Den är en stående punkt på dagordningen (varannan månad) att nämnden blir uppdaterad i aktuella lokalfrågor.
Innan själva sammanträdet avslutas med information från ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg så förväntas BUN välja ordförande Carlsson till nämndens representant i kommunens lokala styrgrupp i skolmatsakademin. Det känns tryggt att få en “köttätare” på plats.
När sammanträdet är slut börjar den första av vårens utbildningar för nämndens ledamöter och ersättare. Rubriken för det första utbildningstillfället är “Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde”. Och det är ju logiskt.
Vi får se vad klockan hinner bli innan nämndens politiker får ge sig av hemåt.
BUN (17/1): Stora behov trots överskott
Imorgon måndag sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN) för första gången år 2022. Det är en kort dagordning. Förutom revisorsrapporten från KPMG om grundskolans måluppfyllelse, som jag har behandlat i tre(!) bloggar (se “Revisorerna granskar grundskolan”), så är det egentligen bara den korta verksamhetsberättelsen som kan bli föremål för en viss diskussion.
Den korta verksamhetsberättelsen är viktig eftersom den kommer att ingå i kommunens bokslut och årsredovisning för år 2021. Jag vet dock inte vilken påverkan eller inflytande vi politiker egentligen har över berättelsen. Det är nog bara alternativen godkänna eller förkasta den som gäller. Verksamhetsberättelsen är ju skriven av tjänstepersonerna i förvaltningen och då är det de som “äger” dokumentet. Det innebär att politikerna i nämnden inte får ändra i den. På sin höjd kan vi väl få en protokollsanteckning medskickad till beslutet. Och att nämnden inte skulle godkänna en verksamhetsberättelse har jag aldrig varit med om.
Så här fungerar det i kommunen, och kanske i alla andra kommuner också. Det är dock lite speciellt kan man tycka att politikerna inte riktigt har makt över innehållet i besluten. Inte för att jag anser att den korta verksamhetsberättelsen inte skulle godkännas, för det vill jag inte alls, men som princip.
Jag har som sagt skrivit tre bloggar om revisorernas granskning av grundskolans måluppfyllelse. Revisorerna avslutade rapporten med att dra slutsatsen:
“Mot bakgrund av granskningen bedömer vi att barn- och utbildningsnämndens styrning, för att eleverna i grundskolan ska nå målen för utbildningen, inte är helt tillfredsställande.”
När man tittar på resultatavstämningen av de förväntade resultat, som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås, får man en helt annan bild. Barn- och utbildningsnämnden redovisar att 8 av 9 förväntade resultat uppnås. Det betyder att resultaten har fått en grön plupp. Det 9:e, “Andelen barn och elever som upplever delaktighet i undervisningen och tar ansvar i miljö- och hållbarhetsfrågor ökar”, har fått en gul, dvs det uppnås bara delvis.
De förväntade resultaten som uppnås, som alltså har fått en grön plupp, är:
- “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
- “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärandemiljön ökar”
- “Andelen barn i förskolan som tar del av en undervisning av hög kvalitet ökar”
- “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
- “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
- “Andelen elever i årskurs 7–9 med mer än 25 % frånvaro minskar”
- “Vårdnadshavare upplever att kommunikationsplattformen skapar förutsättningar för vårdnadshavare att vara delaktiga i sitt barns utbildning”
- “Fler medarbetare upplever hållbart, kommunikativt och modigt ledarskap”
Den övergripande förklaringen till det positiva resultatet, dvs alla gröna pluppar, är:
“Coronapandemin har under perioder medfört hög frånvaro hos både barn/elever och personal. Detta har ställt barn- och utbildningsförvaltningen inför fortsatta utmaningar. Personalen har trots hög arbetsbelastning fortsatt att leverera en kvalitativ undervisning till barn och elever.”
Att personalen har haft ett tufft år och arbetat hårt råder det inte det minsta tvivel om, men det sista påståendet om ”kvalitativ undervisning” motsägs delvis av revisorsrapporten. Den beskriver en hög andel lärare utan legitimation och ämnesbehörighet, särskilt på högstadierna och skolor där föräldrarna har en lägre utbildningsnivå. Revisorerna skriver också:
“Vi bedömer att elever i behov av särskilt stöd i en del fall inte får det stöd de har behov av.”
Och även om revisorerna anser att BUN fördelar resurser efter elevers olika förutsättningar och behov, så är det mycket i revisorsrapporten som också talar för att de betraktar de totala resurserna till grundskolan som otillräckliga.
År 2021 präglades av pandemin. Frånvaron var därför hög, både bland elever och personal, och det har periodvis varit distansundervisning. Men ändå har alltså 8 av 9 förväntade resultat uppfyllts. Hur var det möjligt?
Mål- och resultatstyrning, och NPM (New Public Management), kanske fungerar i industrin, men i offentlig verksamhet så är jag övertygad om att det inte gör det. Kommunen sysslar med vård och omsorg, utbildning etc och kvaliteterna på dessa verksamheter går inte att mäta med siffror och statistik. Eller presenteras med pluppar… Och för vem är siffrorna och plupparna till – egentligen? Och vilken vägledning ger de för fortsatt arbete? Förutom all tid som krävs för att samla in, sammanställa, bearbeta, analysera och presentera uppgifterna, så är det stor risk för att plupparna istället blir “kontraproduktiva”. Som Henrik Josten (M), som inte heller är någon anhängare av “pluppsystemet”, sa på nämndens decembermöte:
“titta på hur vi utvärderar och vilka signaler vi skickar uppåt.”
Signalerna till kommunledningen av nämndens resultatavstämning är snarast att BUN klarar sig utmärkt med de tilldelade resurserna – och kanske till och med skulle gå i land med mindre resurser…
Förvaltningen har utvärderat de förväntade resultaten enligt konstens alla regler, och gjort det helt riktigt. Och det är egentligen inte heller något fel på själva de förväntade resultaten, men det ger ändå en felaktig bild av verksamheten. Det är fel på hela styrsystemet… Mål och resultat, i alla dess former, speglar inte verkligheten.
Men kanske är något på väg att hända. Kommundirektören har initierat en diskussion kring ett annat styrsystem, som ofta går under beteckningen ”tillitsbaserad styrning och ledning”. Vi får se vad det leder till. (Se “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.)
Årets resultat för BUN uppgår till +6,5 milj kr. Det är pengar som borde ha kunnat användas i verksamheten kan man tycka. Överskottet förklaras av att förvaltningen, enligt verksamhetsberättelsen, har arbetat aktivt och målmedvetet med verksamhets- och ekonomistyrning. Resultatet motsvarar:
“överskottet för färre barn och elever mot lagd budget. Tillfälliga statsbidrag har gett högre intäkter än budgeterat. Flera kommunala enheterna har haft underskott. Semesterlöneskulden ökade mer än budgeterat.”
Nämnden har under 2021 också fått tilläggsanslag:
- “3,0 mnkr avseende insatser för barn i behov av särskilt stöd”
- “2,6 mnkr för ökade måltidskostnader”
- “3,6 mnkr för skolmiljarden”
Om BUN hade vetat om att dessa pengar skulle komma nämnden tillhanda i ett mycket tidigare skede så hade verksamheterna på ett helt annat sätt kunnat planera och använda pengarna – och det på ett effektivt sätt. Även att skolans läsår inte synkar med kommunens budgetår är ytterligare en faktor som leder till svårigheter för planering och verksamhet.
Det är med en viss förvåning som jag ser att antalet anställda (oavsett sysselsättningsgrad) i BUN:s verksamheter ökade under 2021 jämfört med 2020 med 52 personer. Det är i och för sig glädjande att det har anställts fler, men hur förklaras det att ena året (2020) minskar antalet anställda med 63 och andra ökar det igen? Är det samma personer som återanställs som fick sluta? Vilka yrkeskategorier anställdes? Och blir det någon kontinuitet för eleverna om folk så att säga “kommer och går”?
Den korta verksamhetsberättelsen avslutas med en ekonomisk analys. Det framgår att statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan och kvalitetssäkrande åtgärder avslutas från och med 2022. Det ersätts med ett nytt bidrag, men bidragsramen för Vänersborg blir betydligt lägre än tidigare – från 18 milj kr för 2021 till 7 milj kr för 2022. Antalet elever i grundsärskolan ökar. Många av de elever som mottagits i grundsärskolan har multifunktionsvariationer med stora behov av resurser både av personal och hjälpmedel. Det har under hösten skett en ökad inflyttning av barn och elever på Migrationsverkets boende på Restad gård. Dessa elever har behov av språkligt stöd i form av både studiehandledning och modersmålsundervisning. Flera skolenheter uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat. 
Det beror främst på att kostnaderna varit högre än budgeterat för elever i behov av särskilt stöd och då framförallt avseende psykosociala och språkliga behov. Elevernas behov av särskilt stöd under resten av läsåret finns kvar. Även kostnaderna för tilläggsbelopp till externa huvudmän, t ex Fridaskolan, ökade under 2021. Det visar att andelen elever med stora behov ökar även i dessa verksamheter.
År 2022 kommer att bli ett tufft år för kommunens barn och elever… Som personalorganisationerna befarade på MBL-förhandlingarna den 30 mars 2021 när de förklarade sig oeniga med arbetsgivaren:
“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2022 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö yrkar Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå inriktningsmålen.”
Redan vecka 4 ska budgetberedningen ha sitt första sammanträde. Då handlar det emellertid om arbetet med budgeten för 2023. I ett ganska tidigt skede ska BUN:s presidium, förvaltningschef och övriga tjänstepersoner ha en överläggning med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Vi får se om de lyckas klargöra för kommunens styrande politiker nämndens behov av resurser…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer