Arkiv
Wargön Innovations vara eller inte vara
Det är svårt. Mycket svårt. Det är nog bland de svåraste beslut som jag har varit med om att fatta under min tid som ledamot i kommunfullmäktige. Ska Vänersborgs kommun bygga eller inte bygga ute i Vargön?
Beslutsförslaget som fullmäktige ska ta ställning till lyder så här:
”Kommunfullmäktige ställer sig positiv till fortsatt utveckling av projektet Wargön Innovation. Kommunfullmäktige godkänner att i Fastighets AB Vänersborgs regi uppförs en byggnad för projektet Wargön Innovation, i huvudsak enligt redovisade skissförslag och investeringsförslag inklusive tomtkostnad. Totalkostnaden beräknas till 24,8 mkr. Finansiering sker genom ökad upplåning och egna likvida medel.”
Jag har skrivit om ärendet i två tidigare bloggar. (Se ”Vargön! Vargön!” och ”KS: Ja till Wargön Innovation”.) I den ena bloggen tyckte jag si om hur jag skulle rösta och i den andra så…
De fakta som finns är tämligen tydliga.
Den testanläggning som är tänkt att byggas i Vargön beräknas kosta 24,8 miljoner kronor. Men då ingår inte kostnader för bergschakt, pålning, produktionsutrustning, lös inredning och tomt. (Dessutom ingår inte kapitalkostnader och indexökningar.) Det ingår inte heller några kostnader för sanering av föroreningar om det nu skulle bli aktuellt. Det kan alltså bli ett antal miljoner kr dyrare.
Det finns inga hyresgäster till byggnaden. När Innovatum upphör att vara huvudman för projektet Wargön Innovation den 1 juli 2019 så ska inte projektet vara hyresgäst längre. Och fram till denna tidpunkt så är det ändå kommunen som ska stå för hyran:
”Kommunen åtar sig att ansvara för hyreskostnader under etableringsfasen.”
”Motorn” i utvecklingen av projektet var från början Re:newcell med företagets teknik att återvinna kläder. Men så hoppade Re:newcell av planerna och etablerade sig i Kristinehamn istället.
Wargön Innovation fortsatte emellertid projektet med målet att Vargön ska bli ett centrum för hållbara materialinnovationer, så att entreprenörer kan växa och nya industrier utvecklas. Som det står på Wargön Innovations hemsida:
”Wargön Innovation möjliggör produktion av framtidens material. … Wargön Innovation erbjuder kunskap och infrastruktur inom tillämpad process- och produktionsteknik för att ta materialinnovationer från forskningslabb till kommersiella pilotvolymer. Wargön erbjuder en attraktiv plats för fullskaliga produktionsanläggningar.”
Det låter ju onekligen bra och jag vet att ett antal ansvarsfulla personer arbetar hårt med projektet. Det behövs också nya industrier och arbetstillfällen i Vargön och Vänersborgs kommun. Och att återvinna kläder är en bra idé i dagens värld.
De här sistnämnda argumenten återfinns onekligen på plussidan. Men alla positiva framtidsutsikter tycks i nu-läget ändå mest vara förhoppningar och önsketänkanden.
Projekt Wargön Innovation är ett lotteri med chanser till vinst, men det finns ganska många nitlotter. Och drar man en nitlott så skulle kommunen stå där med en tom byggnad, men ändå en byggnad, för kanske upp till 30 miljoner kr.
Hade det bara varit dessa fakta, och förhoppningar, i vågskålen så hade valet kanske blivit något enklare, men det finns ytterligare aspekter.
Vänersborg har en påse med pengar och den ska räcka till förskolor, skolor, idrottshallar, äldreboenden, integrationsarbete, boende, gator och vägar, konserthus osv. Det borde väl vara till sådana här verksamheter som kommunens pengar borde gå till i första hand. Kan man tycka. Man kan ju undra vilka viktiga investeringar i kommunens kärnverksamhet som får skrin- eller senareläggas om en sådan här riskfylld investering görs. Och är det verkligen lämpligt att i kommunens nuvarande läge satsa tiotals miljoner kronor på chans? Och så den viktiga frågan, ska inte kommunen satsa på kärnverksamheterna och överlåta näringsliv och industriverksamhet till privata företag…?
Det är inte heller helt självklart att den här typen av åtaganden och projekt ligger inom kommunens ansvars- och kompetensområde (även om det är det kommunala aktiebolaget Fastighets AB Vänersborg, som står som byggherre). Kommunallagen 2 Kap:
”1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar.”
Och då hamnar vi i den juridiska problematiken, en problematik som jag inte tidigare har tagit upp i mina bloggar.
Redan i början på 2 Kap i Kommunallagen står det:
- ”7 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.”
- ”8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.”
I underlaget inför fullmäktiges beslut så finns det en juridisk diskussion och analys. Det slås fast, precis som det står i Kommunallagen, att:
”en kommun får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen och att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.”
Det betyder bland annat att kommuner har möjlighet att tillhandahålla lokaler till enskilda företag, om det finns synnerliga skäl. Men, och jag citerar återigen från underlaget, att avsikten:
”inte är att det ska vara fråga om specialanpassade lokaler.”
Specialanpassade lokaler strider dessutom mot EU-rättens statsstödsregler. Det står nämligen också i underlaget:
”Det kan av bestämmelserna utläsas att uppförandet av byggnaden som Wargön Innovation efterfrågar kan ligga inom den kommunala kompetensramen och vara förenlig med KL (Kommunallagen; min anm) och BfL (Lag om vissa kommunala befogenheter; min anm).”
Notera ”kan ligga”… Och så tar underlaget upp en del villkor som måste uppfyllas för att hamna på rätt sida lagen. Men det tycks onekligen som om Vänersborgs kommun balanserar på en knivsegg. Det finns också en del domar i ärenden som liknar detta ärende där domstolarna har fällt kommunen, bland annat fällde Kammarrätten i Göteborg Ulricehamns kommun för en i många drag liknande affär (se här). Men jag tror ändå att detta ärende, ”Fråga om uppförande av en byggnad i anslutning till projekt Wargön Innovation”, är lite annorlunda. En skillnad är att t ex att Tillväxtverket (EU:s regionalfonder) är med och finansierar projektet Wargön Innovation, dock inte industrilokalen. Och det finns lite speciella regler när EU är med på ett hörn.
I underlaget till fullmäktige skriver juristen:
”För rätten till bidrag från EG:s strukturfonder uppställs dock krav på nationell medfinansiering av projektet. Förevarande bestämmelse gör det möjligt för kommuner och landsting att utan hinder av lokaliseringsprincipen … medfinansiera projekt inom ramen för EG:s strukturfonder och program.”
Det här innebär alltså att EU:s regler innebär en slags utvidgning av den kommunala kompetensen. Men vad som gäller i den juridiska världen ger sig naturligtvis om någon överklagar ett eventuellt ja-beslut…
Jag har efter alla avväganden för och emot, funderingar kring fakta och förhoppningar, bestämt mig för att rösta…
”ja”
Med viss vånda…
KS: Ja till Wargön Innovation
I måndags skrev jag om Wargön Innovation och det förslag som skulle behandlas i kommunstyrelsen. (Se ”Vargön! Vargön!”.) Igår onsdag så behandlades ärendet i kommunstyrelsen.
Kommunstyrelsen röstade ja till förslaget med röstsiffrorna 10-5. Det var två ledamöter från vardera moderaterna och sverigedemokraterna samt liberalernas ledamot som röstade nej. Bakom ja-rösterna stod de styrande partierna (S+C+MP), men också två ledamöter från Vänsterpartiet och en ledamot från kristdemokraterna.
Nu är kommunstyrelsens beslut ”bara” ett steg på vägen. Det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige den 22 februari.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige lyder:
”Kommunfullmäktige ställer sig positiv till fortsatt utveckling av projektet Wargön Innovation. Kommunfullmäktige godkänner att i Fastighets AB Vänersborgs regi uppförs en byggnad för projektet Wargön Innovation, i huvudsak enligt redovisade skissförslag och investeringsförslag inklusive tomtkostnad. Totalkostnaden beräknas till 24,8 mkr. Finansiering sker genom ökad upplåning och egna likvida medel.”
I nätupplagan av TTELA idag så finns en artikel i ämnet. (Se ”Kommunstyrelsen för bygge på Wargön”.) I artikeln uttalar sig Bo Carlsson (C), som satt ordförande under gårdagens kommunstyrelsesammanträde, och Gunnar Lidell (M).
Gunnar Lidell har blivit intervjuad tidigare i TTELA om sitt ställningstagande (se här). I dagens intervju lyfter han upp fyra skäl till stöd för sin åsikt. I artikeln får Bo Carlsson tillfälle att omedelbart besvara Lidells invändningar.
Lidell säger till TTELA att han inte är emot projektet Wargön Innovation i sig, men:
”tycker inte att det är någon bra idé att kommunen ska bygga en testanläggning. Han förespråkar att projektet kan hyra in sig i andra lokaler.”
På det svarar Bo Carlsson:
”Det finns inga andra lokaler.”
Jag vågar inte uttala mig om det finns några andra lokaler eller inte. Jag tror emellertid inte att någon ansvarig för projektet har undersökt detta. Det vore väl dock inte helt osannolikt att något privat företag skulle kunna uppföra en anläggning – om de visste säkert att de fick hyresgäster under ett antal år.
Kommunen borde inte heller bygga om den inte vet säkert att det kommer hyresgäster till byggnaden under ett antal år. Det menar i varje fall Gunnar Lidell:
”… när Innovatum upphör att vara huvudman för projektet Wargön Innovation hösten 2019 finns ingen garanterad hyresgäst, vilket skulle kunna göra att Fastighets AB blir sittande med tomma lokaler.”
Carlsson håller med om att den säkrade hyrestiden är kort, men säger:
”Skulle det värsta inträffa ser vi inga problem med att hyra ut lokalerna till någon annan.”
Carlsson utesluter alltså inte att projektet kan gå snett och att lokalerna då blir tomma, men han anser att det ändå kommer att gå att hyra ut lokalerna. Fast notera, han tror det, Carlsson vet inte. Han hoppas på det… Vänersborgs kommun kan tydligen, till skillnad från privata företag, chansa på ett helt annat sätt.
För det tredje menar Lidell att:
”den totala investeringskostnaden är osäker vad gäller bland annat tomten, lagfart och själva bygget”
Här dräper Bo Carlsson till med ett argument mot Lidell i samma anda och stil som Marie Dahlin (S), när hon menade att de som var emot projektet har ”kört i diket”. Carlsson 
förfinar argumentationen ytterligare när han säger till TTELA:
”Det är fullständigt skitsnack.”
Det verkar som om Bo Carlsson (C) tröttnade och typ tappade tålamodet under intervjun…
Sanningen är att Lidell har rätt. I den beräknade totalkostnaden på 24,8 miljoner kronor för testanläggningen ingår inte kostnader för bergschakt, pålning, produktionsutrustning, lös inredning och tomt. (Dessutom ingår inte kapitalkostnader och indexökningar.) Det står tydligt i handlingarna. För egen del undrar jag också om det inte finns risker för att föroreningar kan upptäckas när byggnaden uppförs. Och hur många miljoner en sanering då skulle kosta kan man bara spekulera om…
Totalkostnaden 24,8 miljoner är med andra ord ingen totalkostnad. Det tillkommer fler miljoner, det vet vi – hur många vet vi däremot inte…
Lidells fjärde och sista argument handlar om juridiken. TTELA skriver:
”bygget skulle kunna innebära ett brott mot EU:s statsstödsregler och kommunallagen när det gäller riktat stöd till näringsidkare.”
Bo Carlsson (C) svarar tvärsäkert som om han vore en juridisk expert på området:
”Det argumentet köper jag inte. Innovatum är inget privat företag, det är offentligt finansierat för utvecklingsarbete.”
Bo Carlsson, med skandalerna kring Topp och fornminnen i bagaget, förenklar de juridiska aspekterna av frågan. Men det är givetvis ändå inte Carlsson som avgör vad som är rätt eller fel. Lidell har varit i kontakt med en jurist som stödjer moderaternas åsikt. Dessutom kändes yttrandet från kommunens jurist inte heller lika solklart som Carlsson ger sken av. Jag kan dock inte avgöra frågan, men tippar att ärendet till slut hamnar i Bryssel…
Gunnar Lidell (M) mfl reserverade sig mot kommunstyrelsens beslut. Sverigedemokraterna röstade liksom moderaterna mot, men skälen till deras ställningstagande känner jag inte till. (Jag sitter inte med i kommunstyrelsen.) Jag antar att de höll med Lidell.
Och så var det de två vänsterpartisternas ställningstagande – de röstade precis som Bo Carlsson ja till att kommunen ska uppföra en byggnad för projektet.
De två vänsterpartisterna menade, vad jag förstår, att hela projekt Wargön Innovation förvisso är ett riskprojekt, men att det faktiskt finns stora chanser att allt ”går vägen”. Och då kommer det att kunna bli en relativt hög utdelning både för Vargön och för hela kommunen. De menade också att investeringen på 24,8 milj kr egentligen inte är så stor, även om den kanske till slut hamnar kring 30-35 miljoner när alla kostnader har räknats in. I varje fall inte så stor om man tänker på att kommunen investerade för 175 miljoner förra året. Och sedan kanske det är dags att kommunens näst största tätort, Vargön alltså, hamnar mer i fokus…
Projekt Wargön Innovation är alltså ett lotteri med relativt höga chanser till vinst – och skulle kommunen trots allt dra en nitlott, så kan kommunen leva med den ekonomiska förlusten. Och fortfarande ha en byggnad som kommunen ändå kanske kan hyra ut.
Jag tror att vänsterpartistiska ledamöter i kommunfullmäktige kommer att utveckla grunderna för sina ställningstaganden på nästa sammanträde…
Vargön! Vargön!
Då är det måndag igen och en ny politisk vecka har börjat.
Veckan började med att man i TTELA i morse kunde läsa att hamnen i Vargön är till salu. (Se ”Kommunen erbjuder Alloys att köpa hamn”.) Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) säger till TTELA:
”Vi pratar med Alloys om att sälja hela hamnområdet till dem. Vi har inte diskuterat något pris än men vi har öppnat upp för en affär.”
Och det var ju intressant och till stor del en överraskning. Marie Dahlin har tydligen återigen tagit ett initiativ lite vid sidan om de formella politiska vägarna. Frågan om en försäljning har nämligen inte varit uppe i varken samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Och det står också i TTELA:
”En eventuell försäljning är inte politiskt behandlad ännu.”
Å andra sidan beslutade kommunfullmäktige den 22 juni 2016 med 23 röster mot 22 att:
”Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att avyttra eller upplåta del av Vargöns industriområde till lämplig intressent för att investera i och bedriva hamnverksamhet.”
De 23 rösterna tillhörde oppositionen… Och detta hände när oppositionen (M+L+KD+V+VFP) i juni körde över den styrande minoriteten (S+C+MP) och röstade igenom budgeten för 2017 inklusive investeringsplanen… (Citatet är taget från budgetbeslutet.)
Så även om Marie Dahlin kanske går lite vid sidan av den formella politiska processen så är det naturligtvis inget som hindrar att kommunstyrelsens ordförande för sådana här samtal. Det finns ju ändå en politisk förankring i frågan. Även om Dahlin själv inte röstade för förslaget. I det här fallet skulle det enligt min mening vara oerhört positivt om bröderna Yildirim och Vargön Alloys köpte hamnen i Vargön och utvecklade den. Det skulle säkerligen vara till gagn både för Alloys och Vargön, och om inte annat spara mycket pengar åt kommunen…
Fast inget lär väl hända före våren 2018. Det är först då som riksdag och regering ska fatta beslut om slussarnas framtid i Göta älv. (Se ”Kommunens födelsedag och lite annat”.)
Den politiska veckans början har fortsatt ikväll. Klockan 18.30 publicerades en artikel i TTELA om Wargön Innovation. (Se ”Oenigt om testanläggning på Wargön”.)
Artikeln är en intervju med kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M). Lidell vill inte att kommunen (genom Fastighets AB Vänersborg) ska investera i en testanläggning för Wargön Innovation på industriområdet vid hamnen i Vargön. Denna fråga ska kommunstyrelsen ta ställning till nu på onsdag.
Gunnar Lidell till TTELA:
”Att utveckla nya idéer är jättebra. Men att bygga för 25, 30 miljoner och bara ha hyresgäst klar i ett och ett halvt år, det är för dåligt underlag för en så stor investering. Då riskerar vi att få ett hus som står tomt.”
Projektet Wargön Innovation har pågått ett antal år vid det här laget, nu med Innovatum som huvudman. Till en början kretsade projektet kring företaget Re:newcell och företagets teknik att återvinna kläder. Det ställdes stora förhoppningar på företaget, det var nästan så att man misstänkte att det var enbart för Re:newcells skull som de styrande i kommunen ville utveckla Wargön. Man pratade om att företaget skulle skapas hundratals nya arbetstillfällen i Vargön.
Men så hoppade Re:newcell av planerna och etablerade sig i Kristinehamn istället. Det tycktes dock inte bekomma de drivande bakom projektet. Det fortsatte som om inget hade hänt och personerna bakom projektet var fortsatt mycket optimistiska. Marie Dahlin (S) är en av dem. Hon säger på Wargön Innovations hemsida (se här):
”Nu tar Vänersborg täten och blir ett centrum för hållbara materialinnovationer så att entreprenörer kan växa och nya industrier utvecklas. … Tillsammans med företag och akademi i Fyrbodal ska vi påskynda processen som leder till en hållbar framtid och nya jobb.”
Jag kan inte dela denna oförbehållsamma optimism. I mina öron låter det som förhoppningar och önskedrömmar. Men det kanske finns fakta som jag inte känner till…
I handlingarna inför kommunstyrelsens sammanträde står det att den totala investeringskostnaden beräknas uppgå till 24,8 miljoner kronor för testanläggningen. Men då är en hel massa kostnader inte inräknade, som kostnader för bergschakt, pålning, produktionsutrustning, lös inredning, tomt, kapital och indexökningar… Hur många miljoner till kommer bygget att gå på? Det vågar jag knappt tänka på… Istället får jag en flashback och ser arenan för mitt inre…
En sak som jag finner underlig i handlingarna är följande avsnitt:
”Kommunen åtar sig inom ramen för kommunfullmäktiges beslut om projekt Wargön Innovation att delfinansiera etableringsfasen för projektet med totalt 6.638.034 kronor varav 2.200.000 särskilt avsatts för hyreskostnader i godkänd projektplan. Kommunen åtar sig genom Fastighets AB Vänersborg att ta rollen som byggherre och fastighetsägare för byggnaden för projektets behov i enlighet med överenskommen byggnadslayout samt att snarast inleda byggprocessen.”
Och framför allt denna fortsättning:
”Kommunen åtar sig att ansvara för hyreskostnader under etableringsfasen i enlighet med och inom ramen för kommunfullmäktiges beslut enligt ovan.”
Hur jag än läser detta så kan jag inte komma fram till något annat än att kommunen bygger – och sedan hyr av sig själv…
Men kanske finns det en logisk förklaring…? För så kan det väl ändå inte vara…
Det finns enligt handlingarna inte någon annan hyresgäst. På papperet kanske, för det verkar som om det är själva projektet Wargön Innovation som ska hyra lokalerna. Men det är ändå en klen tröst, eftersom projektets ”finansiär” är – Vänersborgs kommun. Och efter den 1 juli 2019 så ska inte ens projektet vara hyresgäst…
Jag får det inte riktigt att gå ihop. Hur jag än vrider och vänder på det, så tycks en kommunal investering vara tämligen osäker.
…för att uttrycka det milt.
I handlingarna till kommunstyrelsens sammanträde förs också ett juridiskt resonemang kring lagligheten i hela investeringen. Det finns tveksamheter, men de får jag redogöra för vid något annat tillfälle (Det finns paralleller till diskussionen om Nunntorp.)
Det känns alltså, utifrån de fakta jag känner till i nu-läget, som ett ytterst riskabelt vågspel. Kommunen ska investera i en testanläggning för stora pengar – och sedan hyra den av sig själv. Och sedan hoppas alla optimister att företag ska stå i kö för att hyra lokalerna…
Och vem vet, det kanske kan bli så. Men kommuninvånarna har inga bra erfarenheter av stora investeringar som görs med förhoppningar och önsketänkanden… Och i slutändan, om det misslyckas, så kan det, precis som Gunnar Lidell (M) säger till TTELA, drabba kommunal kärnverksamhet.
Jag hoppas att Marie Dahlin (S) och de andra ”optimisterna” kan presentera argument och fakta som visar att jag har fel.
Fastighets AB Vänersborg (1/2)
Fastighets AB Vänersborg? FABV? Vad är det?
Fastighets AB Vänersborg (=FABV) är ett sådan där företag, som förhållandevis få känner till. Tror jag. Senast jag själv läste om Fastighets AB i media, så var det i TTELA den 30 mars (se här). Fast egentligen handlade den artikeln om något helt annat, nämligen kommunchefernas löner. Vänersborgs kommundirektör Ove Thörnkvist hade en månadslön på 69.000 kr. Vilket för övrigt var förhållandevis lågt jämfört med andra kommunchefer i området. Men som kommunalrådet Marie Dahlin (S) sa till TTELA:
”Även om grundlönen är låg i förhållande till de andra kommunchefernas löner får Ove Thörnkvist även ett arvode på 10.000 kronor för sitt uppdrag som vd i Fastighets AB.”
”Fastighets AB.”
Och när jag hade skrivit dessa rader (och faktiskt en hel blogg) igår kväll, och öppnade TTELA efter en god natts sömn – så får jag se rubriken:
”Fastighetsbolaget kan köpa Nuntorp”
Ibland kan faktiskt slumpens skördar spela ett spratt… (Och jag fick skriva om min blogg…)
Fastighets AB Vänersborg är ett kommunalt aktiebolag. Ledamöterna utses av kommunfullmäktige, och just nu sitter Marie Dahlin (S), ordförande, Tor Wendel (M) vice ordförande, och Bo Carlsson (C) i bolagets styrelse. Nu får dessa tre personer, som utgör hela styrelsen (förutom ersättare), inte fatta vilka beslut som helst. Kommunfullmäktige ska nämligen:
”få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
Men annars sitter alltså representanter från tre betongpartier och diskuterar mellan skål och vägg, utan att andra har någon större insyn. Ja, man kan väl också fråga sig varför i alla sina dagar Bo Carlsson, som representerar ett parti med endast 4 platser i fullmäktige, ska sitta med i var och varannan styrelse…
I bolagsordningen kan vi läsa om bolagets syfte:
§ ”§ 3 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att med beaktande av lokaliseringsprincipen och andra gällande kommunalrättsliga principer köpa och sälja fastigheter, att uppföra byggnader samt att förvalta och hyra ut fast och lös egendom. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare.”
§ ”§ 4 Bolagets ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Varför skriver jag då om Fastighets AB Vänersborg? (Jag hade faktiskt tänkt göra, och hade gjort det, även innan dagens TTELA-artikel.) Jo, det kommunala aktiebolaget ska nämligen snart ha årsstämma. Och då tänkte jag att det var på sin plats att, förutom att fördjupa min kunskap något, bläddra lite i protokoll och årsstämmohandlingar.
Och jag fann en hel del intressant. Som att styrelsen hade diskuterat en del kring Toppfrys, Nuntorp och en demoanläggning i Wargöns hamn- och industriområde…
I protokollet från den 1 oktober 2015 står det till exempel:
”Eventuellt skall Fastighets AB bygga en demoanläggning i Vargön. … Hyresgästen och tankar på demoanläggning ingår i projekt Wargön Innovation. Projektet fortsätter dialogen med den tilltänkta hyresgästen och avrapporterar på framtida styrelsemöten.”
Demoanläggning? Är inte det en fråga av ”principiell betydelse eller …. av större vikt”? Som det stod i bolagsordningen.
I paragrafen strax efter i samma protokoll stod det:
”Vd rapporterar om olika intressenter som är intresserade av både ta över anläggning och bygga ny anläggning för uthyrning. Styrelsen avvisade detta.”
Jag mailade till VD Ove Thörnkvist och frågade, han har ju ändå 10.000 kr i månaden för att vara VD, om den här paragrafen också handlade om demoanläggningen i Wargön. Thörnkvist svarade:
”Ska undersöka detta.”
Jag inbillade mig kanske att VD:n hade sådana saker i ”huvudet”…
Eftersom det dröjde med svaret, så hann jag skicka ett mail till, där jag frågade vad demoanläggningen skulle kosta.
VD Thörnkvist svarade på min sista fråga:
”Ingenting, men jag ska inte spekulera i ev framtida politiska beslut. Däremot kan det vara en fråga för Fastighets AB Vänersborg och då får du vända dig till ordförande.”
”… en fråga för Fastighets AB…” Det verkade som om kommundirektör Thörnkvist för ett ögonblick glömde att han faktiskt är VD i Fastighets AB… Eller berodde kanske det svävande svaret på att det är ”politiken som härskar”…? (Och så bör det kanske i och för sig också vara…)
På den första frågan svarade Thörnkvist: 
”På din första fråga handlade det om framtagande av förfrågningsunderlag för ev byggande av demoanläggning i Vargön men styrelsen avvaktar till entreprenören/entreprenörerna utrycker sin vilja.”
Det svaret blev jag inte särskilt mycket klokare av, det måste jag erkänna, så jag skrev igen:
””Ta över”, ”bygga ny anläggning” verkar ju inte handla om att ta fram ett förfrågningsunderlag. Du skulle inte vilja förtydliga?”
Och då visade det sig att VD Thörnkvist hade misstagit sig:
”Snurrar till det märker jag! Har nu gått tillbaka i mina handlingar. Det handlar om en helt annan affärstransaktion som bolaget blev erbjuden men inte var inte intresserad av. Fel av mig; alltså inget med ”gamla Holmen”-området i Vargön att göra.”
Visst kan man missta sig, även en VD och kommundirektör kan det. Men – ska protokollen vara så bristfälliga att det inte direkt framgår vad eller vilka företag som har diskuterats på ett styrelsemöte? Och så ”luddigt” skrivet är det faktiskt också på andra ställen i protokollen.
När det gällde hur mycket anläggningen skulle kosta så vände jag mig, som VD:n rekommenderade, till ordförande Marie Dahlin (S).
Marie Dahlin svarade:
”Vi har ingen beräknad kostnad för en demoanläggning i dagsläget, men kostnaden kommer att ev belasta fastighets AB, så ingenting är svaret.”
Så styrelsen för bolaget sitter och spånar, diskuterar och förbereder beslut om en stor anläggning, utan att ha, åtminstone, en uppskattad beräkning av kostnaderna… Hur är det möjligt? Eller vill Dahlin inte avslöja det för en fullmäktigeledamot från ett ”icke-betongparti”?
I protokollet från styrelsemötet den 27 januari 2016 står det inget om Wargön. Och om styrelsen pratade om Wargön på sammanträdet den 16 mars vet jag inte – det protokollet är enligt uppgift varken färdigskrivet eller justerat…
Den 11 maj 2016 ska Fastighets AB Vänersborg ha årsstämma. I kallelsen medföljer bolagets bokslut för 2015. Och i bokslutet står det faktiskt, lite oväntat (jag hade nästan glömt bort skandalen..), om Toppfrys och affären med Hammar Nordic Plugg.
Det var genom Fastighets AB Vänersborg som kommunen ”skötte” den skandalomspunna affären…
Året var 2009. Fastighets AB Vänersborg köpte Toppfrys (av ett företag som hette Chips AB) för 17 miljoner kronor och sålde det efter ett kort tag till Hammar Nordic Plugg för 8 miljoner… Och sedan styckade Hammar av en bit och sålde resten av Topp för 40 miljoner kronor! (Se gärna Sofia Djiobaridis omtalade beskrivning av affären i Västnytt: Toppskandalen del 1 av 3, del 2 av 3 och del 3 av 3.)
Skattebetalarna i Vänersborg hade alltså fått betala 9 miljoner kr till ett privat företag, till Hammar Nordic Plugg. Det var en gigantisk skandal som anmäldes till EU-kommissionen. (Och här hade Vänsterpartiet i Vänersborg både en och två fingrar med i spelet.) Det var nämligen inte bara fråga om en urusel affär för kommunens del, det var dessutom ett olagligt statligt stöd till ett privat företag och oförenligt med EU:s inre marknad. Och EU-kommissionen konstaterade också så småningom att så verkligen var fallet, det var olagligt av kommunen att köpa dyrt och sälja billigt till Hammar Nordic Plugg. EU-kommissionen ansåg att Hammar hade fått fabriken 14,5 miljoner (exkl ränta) för billigt. Pengarna skulle betalas tillbaka.
Och det är dessa pengar det handlar om i Fastighets AB:s bokslut:
”Fastighets AB Vänersborg har en osäker fordran sedan bokslutet 2012 på c:a 16 mkr avseende tvisten.”
Jag vet inte varför denna fordran är osäker. Pengarna ska ju betalas tillbaka av Hammar Nordic Plugg! Det står dock inte i handlingarna hur det är tänkt att Fastighets AB sedan ska hantera dessa pengar. Åtminstone 9 av alla miljonerna borde rimligtvis betalas tillbaka till ägarna av bolaget, dvs skattebetalarna i Vänersborgs kommun. 9 milj var nämligen det tillskott som Fastighets AB fick av kommunen för att genomföra affären.
Så här formulerades kommunfullmäktiges beslut den 19 mars 2008:
”att tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott på 9.000.000 kronor till Fastighets AB Vänersborg.”
I handlingarna till årsstämman står det också en kort notis om Wargön:
”Under året har ett förfrågningsunderlag gått ut för upphandling av en demoanläggning inom ramen för Wargön Innovation.”
Inget mer, inget om eventuella kostnader…
Det ska bli intressant att följa händelseutvecklingen i ett av kommunens mer okända bolag – Fastighets AB Vänersborg… Och hur det ska gå med demoanläggningen i Wargön och pengarna från Toppaffären, …
Och så var det då Nuntorp, ämnet för dagens TTELA-artikel. Men det tänker jag skriva om i en egen blogg.
WI och NÄRF i fullmäktige
På onsdag, den 3 februari kl 18.00, är det dags för årets första sammanträde med kommunfullmäktige.
Det är en diger ärendelista, men många ärenden är mer eller mindre av rutinkaraktär. Jag tror inte att det kommer att bli särskilt många debatter. Kanske dock om ärende 8:
”Angående medfinansiering av projektet ‘Wargön Innovation – etableringsskedet'”
Det handlar om att kommunen ska gå in som medfinansiär med 6,65 miljoner kr på fyra år (2016-2019) i projektet ”Wargön Innovation (WI) – etableringsskedet”. De styrande partierna (S+C+MP) vill typ ”tuta och köra”, medan samtliga oppositionspartier vill ha några ”kontrollpunkter” medan projektet pågår. I kommunstyrelsen stödde därför en samlad opposition, inklusive Vänsterpartiet, Gunnar Lidells (M) förslag att kommunstyrelsen ska:
”återrapportera kvartalsvis varje delaktivitet till Kommunfullmäktige, så att följsamhet till tidsplanen framgår.”
I Lidells förslag, som alltså blev kommunstyrelsens beslut, ingick också att:
”senast i december 2016 utvärdera kvartalsrapporterna och om det då visar sig att etablering av planerat utvecklingscentrum inte är genomförbart under 2017, avslutas kommunens del i projektet 31 december 2016.”
Lidells förslag är bra tycker jag, trots att det är ett moderat förslag. Hela projektet känns nämligen lite som ett lotteri. Det är viktigt att vara försiktig med skattebetalarnas pengar.
Och vem vet, på onsdag kanske det också blir en diskussion kring NÄRF (=Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund).
Sammanträdets allra första ärende handlar om att NÄRF vill höja taxorna för myndighetsutövning och myndighetstillsyn. I handlingarna ser det ut som att det är frågan om en ren rutinåtgärd, avgifterna ska helt enkelt hänga med NÄRF:s ökade kostnader för personal.
I handlingarna står det:
”Taxan i den del som är personalrelaterad, har anpassats till budgeterade löneökningar.”
Jämför man med protokollet från NÄRF-direktionens sammanträde den 20 november, där denna fråga diskuterades, så har löneökningarna tydligen uppgått till 2,7%. Det är i varje fall så mycket som taxorna ska räknas upp. Enligt samma protokoll så är detta:
”samma uppräkning som förbundet har tillämpat vid budgeten 2016.”
Samtidigt vet vi att ett 5:e skift har införts på NÄRF och att detta inneburit ökade lönekostnader. Ekonomichefen Alicja Zawadzka-Przychodzen sa på direktionsmötet den 28 september, när delårsrapporten diskuterades, att NÄRF:s beräknade underskott på 3 milj kr bland annat berodde på 13 nyanställningar. Och 13 nyanställningar tar man inte inom ram… Inte ens på NÄRF…
Man kan fråga sig om det är dessa nyanställningar som ska betalas med taxehöjningen. För 
det är väl ändå inte så att de ökade intäkterna från taxehöjningen ska gå till den före detta förbundschefens pensionsinbetalningar?
Någon får nog ställa några frågor om detta på onsdag…
NÄRF kommer tillbaka redan på ärende 5. Då är det tänkt att NÄRF:s delårsrapport från augusti samt revisionsutlåtande och revisionsrapport ska noteras och läggas till handlingarna. Och så kommer det ju att bli, även om jag antar att den diskussion om den konkreta beslutssatsen, som fördes i kommunstyrelsen, återkommer i fullmäktige. Även i denna fråga gjorde oppositionspartierna gemensam sak. Igen. Denna gång stödde oppositionen ett förslag från Vänsterpartiet.
Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige lyder:
”Kommunfullmäktige noterar informationen och har tagit del av revisorernas slutsats och PWC:s mycket kritiska anmärkningar.”
Ordförande Marie Dahlin (S) och de styrande partierna föreslog att fullmäktige bara skulle notera informationen.
Inget mer. Det förslaget förlorade alltså voteringen.
Anledningen till att den samlade oppositionen ville ha med den andra delen i beslutsatsen är ju just för att uppmärksamma att NÄRF faktiskt har revisorer och att dessa revisorer faktiskt har varit väldigt tuffa.
Revisorerna skriver i sitt utlåtande under rubriken ”Avstämning av finansiella mål”:
”Dessutom finns en övervärderad intäkt budgeterad på direktionen som kan härledas till ett fd avtal med SAAB.”
SAAB?
Man blir onekligen lite överraskad. Det var ju några år sedan som SAAB lade ner sin verksamhet. Det går tydligen lite trögt med uppdateringen av NÄRF:s verklighetsuppfattning.
Men inte nog med det. Revisorerna skriver vidare (i direkt anslutning till ovanstående citat):
”Denna felbudgetering var känd redan föregående år och borde inte funnits med i 
budgeten.”
Ooops! För en lekman på revisorsfronten så låter detta som att NÄRF avsiktligt har felbudgeterat. Och när någon avsiktligt gör fel i budgetsammanhang så brukar det ibland kallas för mindre smickrande saker…
Revisorerna har mer att säga i sitt utlåtande över delårsrapporten:
”Delårsrapporten innehåller en redovisning av förbundets mål utifrån verksamhetsplanen och handlingsprogrammet. Graden av måluppfyllelsen varierar och flera mål följs inte upp. Det saknas både mätning, bedömning och rapportering av flera mål.”
Och drar slutsatsen:
”Med hänsyn till bristande rapportering av måluppfyllelsen anser vi att delårsrapporten inte fullt ut uppfyller syftet att ge direktionen och medlemmarna möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av verksamheten.”
För mig låter den här kritiken närmast förödande. Det låter som om revisorerna till stor del underkänner direktionens sätt och förmåga att leda organisationen.
När NÄRF:s direktion tog upp delårsrapporten i september så tycks det inte ha förts några som helst diskussioner kring dessa skrivningar från revisorerna. I varje fall inte som har gett några avtryck i protokollet. Det verkar faktiskt inte som att politikerna i direktionen har diskuterat revisorernas kritik överhuvudtaget. Vilket kan tyckas förvånande…
När det gäller delårsrapportens ekonomiska del, så har jag utförligt redovisat den i min blogg ”NÄRF: Budget och Bo Carlsson”.
I delårsrapporten nämns att NÄRF uppvisade ett underskott mellan perioden januari-augusti på 2,447 milj kr och att förlusten för helåret beräknades bli 3 milj kr. Det kan nämnas att förutom att detta står i delårsrapporten så informerades också de politiska ledamöterna i direktionen om detta på direktionsmötet den 28 september.
Så när NÄRF:s ordförande Bo Carlsson (C) säger till TTELA och P4 Väst att han inte visste om dessa siffror så är det inte sant. Bo Carlsson var väl medveten om NÄRF:s underskott.
Revisorerna säger följande om underskottet:
”Vi understryker att det är direktionens ansvar att fatta beslut och vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till de resurser som tilldelats och därmed uppnå en ekonomi i balans.”
De åtgärder som har vidtagits har inte varit tillräckligt kraftfulla och de har satts in alldeles för sent. Enligt den fd förbundschefen Per Anderson så kunde politikerna faktiskt ha gjort något åt situationen. I sitt brev till ägarkommunerna skriver Anderson:
”Kostnadsökningarna är kopplade till personalkostnader för en utökad bemanning, och kan inom 6 mån återställas till en budget i balans om politiken så önskar och detta utan att säkerheten för tredje man påverkas negativt.”
Så det är nog sant det som den fd förbundschefen också sa till TTELA:
”Vi har jobbat utifrån en underfinansiering med politikernas godkännande.”
Och det är klart, 13 nyanställningar tar man inte inom ram… Inte ens i NÄRF…
Men det är ju inte bokslut och ansvarsfrihet som kommunfullmäktige ska ta ställning till på onsdag. Det är ju ”bara” delårsrapporten.
Så det blir till att ställa sig bakom den formulering som kommunstyrelsen föreslår. Den innehåller i varje fall en viss skärpa. Även om jag kan tycka att formuleringen skulle behövt vara ännu skarpare och tydligare – än att konstatera att fullmäktige noterar informationen och:
”har tagit del av revisorernas slutsats och PWC:s mycket kritiska anmärkningar.”
Det politiska året har börjat…
Nu har äntligen politikerna i Vänersborg börjat röra på sig igen. Sakta,
men säkert. Om de rör på sig framåt eller bakåt är dock en annan fråga…
Redan förra måndagen hade kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) sitt första möte för året och i torsdags kom kallelsen till barn- och utbildningsnämndens. Däremellan har andra styrelser och nämnder möten. Även TTELA har börjat serverat några nyheter om politiker. Eller politiska nyheter.
Som i torsdags, när vi fick läsa om köerna till förskolorna. Det finns för närvarande helt enkelt inte tillräckligt med platser för alla som efterfrågar det. TTELA 
skriver (se TTELA):
”Till den sista januari står det 100 barn i kö.”
Av dessa är det 50 barn som står helt utan plats. (De andra har plats men vill byta förskola.) För ett 30-tal har garantitiden på fyra månader löpt ut eller kommer strax att göra det. Det betyder att barn- och utbildningsnämnden/Vänersborgs kommun bryter mot Skollagen, där det står:
”När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.”
Jag vill faktiskt hävda att denna situation inte har uppstått på grund av försumligheter från barn- och utbildningsnämndens sida. Det är, vill jag hävda, de ledande i det styrande triumviratet av socialdemokrater, center- och miljöpartister som är ansvarigt.
Barn- och utbildningsnämnden har nämligen vid (minst) två tillfällen beslutat att bygga en ny förskola i kvarteret Hönan. Den var i och för sig tänkt att ersätta tre andra förskolor men några nya platser skulle ändå skapas. Och kanske skulle det ha varit möjligt att bygga den ännu större med 
ytterligare en avdelning. Jag skulle kunna tänka mig att de ”extra platserna” skulle bli förhållandevis billiga.
Hur som helst hade en ny förskola ökat förutsättningarna betydligt för att lösa den nuvarande situationen. Och nu finns dessutom arbetsmiljö- och de andra problemen kvar på de förskolor som Hönan var tänkt att ersätta.
På det kommande BUN-mötet lyfter förvaltningen återigen frågan om en ny förskola på Hönan. Denna gång med en bantad och därmed billigare version. (Nattugglan ska ju inte längre till Hönan, utan till Vänerparken…) Kanske ska nämnden besluta om en ny förskola i kvarteret Hönan en tredje gång… Det kommer emellertid inte att spela någon roll hur många gånger BUN fattar ett sådant beslut. De ledande i triumviratet, Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP), vägrar ändå att ta i frågan och föra BUN:s beslut vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
I beslutsförslaget ingår punkten:
”att inbjuda KSAU till samråd med Barn- och utbildningsnämndens presidium.”
Förvaltningen är desperat, tror jag, därav denna beslutssats. Men samtidigt blir det aningen smålöjligt. BUN:s ordförande Mats Andersson träffar ju regelbundet sin partibroder Bo Carlsson, precis som 2:e vice ordförande i BUN Joakim Sjöling (S) träffar Marie Dahlin… Och Christer Bogren (MP) Marika Isetorp. Utan att något händer. Eller rättare sagt, Dahlin, Carlsson och Isetorp struntar fullständigt i barnens och föräldrarnas behov. Och vad Andersson, Sjöling och Bogren säger. Om de nu säger något…
Det visade sig också på det senaste mötet med KSAU. Då behandlades BUN:s begäran om en miljon kronor extra för i år för att kunna utöka öppettiderna i förskola och fritidshem till kl 06.00-17.30, dvs öppethållande i 11 timmar och 30 minuter.
Den här förändringen skulle vara oerhört välkommen för många föräldrar, som har lite annorlunda tider eller som har längre restider än andra.
Men vad säger betongpolitikerna i KSAU? Jo, de föreslår enhälligt, dvs inklusive Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L), att kommunstyrelsen ska besluta att:
”avslå Barn- och utbildningsnämndens begäran om 1 Mkr.”
Jag blir matt…
Jag tror att det styrande triumviratet har missat förskolans, och grundskolans, betydelse för att både behålla vänersborgarna kvar i kommunen och för att locka nya människor att bosätta sig här. Och en miljon är småpengar för kommunen – och den här miljonen skulle betyda oerhört mycket för en mängd föräldrar och barn. Och för hela kommunens framtid…
Istället umgås det styrande triumviratet med högtflygande planer på ett helt annat område.
Nya monument planeras nämligen på tomten där den gamla Huvudnässkolan stod. Det planeras för, inte bara en ombyggnad av aulan för 70 milj kr, utan också för ett nytt bibliotek, en ny konsthall och inglasade förbindelsegångar. Allt som allt skulle hela kalaset (inkl aulan) kosta upp mot 205 miljoner kronor. Preliminärt… Och då finns det faktiskt de som också vill ha ett nytt stort konserthus med plats för typ 140 symfoniker…
Jag blir matt…
Jag är mycket tveksam till att ett sådant här ”kulturcentrum” skulle utgöra ett särskilt tungt incitament för att få vänersborgarna att bo kvar i kommunen eller att få nya människor att flytta hit. Nästan tvärtom tror jag. Med tanke på de kostnader som ett kulturcentrum skulle innebära så skulle det med automatik föra med sig nedskärningar på en rad andra håll, som typ förskola och grundskola.
På samma sammanträde, förra måndagen, beslutade KSAU också att föreslå kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att Vänersborgs kommun ska gå in som medfinansiär i projektet ”Wargön Innovation – etableringsskedet”. Då pratar vi 6,65 miljoner, förvisso fördelade på fyra år (2016-2019).
”Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning av Kommunfullmäktiges beslut, gå in som medfinansiär i projektet ”Wargön Innovation – etableringsskedet”. Kommundirektören ges i uppdrag att teckna ett medfinansieringsintyg på 6.651.141 kr för åren 2016-2019.”
Arbetstillfällen är viktiga, inte tu tal om annat. Oerhört viktiga. Men hela projektet ute vid gamla Holmen verkar ytterst osäkert. Jag tycker inte att innehållet i de handlingar som finns tillgängliga ger anledning till några större förhoppningar. Det blir som ett lotteri. Chansen att förlora pengarna är större än chansen att vinna.
Och förutsättningarna för ett positivt utfall på lotteriet, med betongpolitiker som Marie Dahlin (S) i allmänhet och Bo Carlsson (C) i synnerhet vid rodret, verkar minimala… Men visst, det finns ju alltid en chans att vinna.
Det är alltså som vanligt i det betongstyrda Vänersborg – till vissa verksamheter har kommunens ledning ytterst lätt för att öppna plånboken. Och för andra saker så tittar man åt ett helt annat håll och låtsas som att behoven inte ens finns… Det märkligaste är nog att det är socialdemokrater som gör prioriteringarna…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer