Sponsoravtal IFK 2024 (1/2)

28 december, 2024 3 kommentarer

För alla bandyfantaster i Vänersborg, och Trollhättan, och faktiskt på många andra håll i landet, är Annandag Jul lite av julens och kanske till och med årets höjdpunkt. Den 26 december, när Stefan har namnsdag, spelas av tradition derbymatcher.

I år hade IFK Vänersborg hemmamatch mot Gripen Trollhättan precis som Bollnäs hade mot Edsbyn och Vetlanda mot Åby/Tjureda. Och ej att förglömma, Nässjö mot Tranås – det gamla klassiska smålandsderbyt mellan de tidigare storlagen. Numera huserar de dock sedan flera år tillbaka i allsvenskan.

IFK Vänersborg vann som bekant över ärkerivalen från Trollhättan med siffrorna 5-3 – inför hela 4.523 åskådare. Tränarparet, bröderna Mayborn, har gjort underverk med laget. De har fått ihop ett hyfsat slagkraftigt lag av spillrorna av det gamla som åkte ur Elitserien förra säsongen. På Annandagen visade spelarna en vilja som verkade ha chockat de gulsvarta Gripenspelarna. IFK visade återigen vem som är herre i Tvåstad… Inte heller 2024 kunde Gripen alltså bryta (se TTELA “Gripens derbyspöke lever vidare”):

“annandagsförbannelsen mot antagonisten IFK Vänersborg (ett kryss, åtta förluster i elitseriesammanhang)”

TTELA håller på att dokumentera IFK Vänersborgs fall och uppgång. Det ska resultera i en dokumentärfilm som TTELAs chefredaktör Fredrik Hofflander redan nu jämför med dokumentärerna på Netflix… (Se TTELA “Även Gripenfans kommer att gilla TTELA:s dokumentär om IFK Vänersborg”.)

“genialiskt eller storhetsvansinne?”

Frågar sig Hofflander. Den som lever får se. I bandykretsar i Vänersborg blir filmen säkert en succé. I Trollhättan är det redan tummen ner för projektet.

IFK:s seger över Gripen passade för övrigt bra som en slags sportslig bekräftelse på den överenskommelse som slöts för bara drygt en vecka sedan, den 18 december, mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Det var “Avtal om sponsring – IFK Vänersborg säsong 2024/2025”.

Sponsoravtalet mellan kommunen och IFK har i stort sett likadant ut sedan åtminstone 2010, även om det från början kallades ”marknadsföringsavtal”. Avtalet för säsongen 2024/2025 har dock medfört en del förändringar, mestadels formella men även några nyheter i själva innehållet.

Syftet med det nyligen påskrivna avtalet är att:

“reglera villkoren för kommunens ekonomiska stöd till Föreningen för att främja föreningslivet och därigenom bidra till att stärka Vänersborgs kommuns varumärke. Föreningen åtar sig att medverka till exponering av kommunen samt att sprida kunskap om Vänersborgs kommun och dess verksamheter genom motprestationerna/åtagandena”

Det är en ny skrivning, och jag kan inte riktigt förstå den första meningen. Hur skulle sponsorpengar till IFK kunna främja föreningslivet – i någon annan förening än just IFK? Och hur kan ett “främjat föreningsliv” i IFK stärka kommunens varumärke? Såvida inte bandy är ett varumärke för Vänersborg…

En stor nyhet är att avtalet också gäller IFK Vänersborgs damlag. Tyvärr förlorade damlaget på Annandagen borta mot Sandviken med utklassningssiffrorna 24-0.

IFK:s åtaganden och motprestationer i avtalet är för det första “dräktreklam”. Det innebär att IFK Vänersborg, både herrar och damer, ska ha “kommunens märke” på matchdräkterna. Kommunen får vidare två reklamplatser i arenan. Det sistnämnda är lite intressant kan jag tycka när kommunen äger arenan… IFK ska också presentera:

“Kommunen som platinapartner på Föreningens hemsida med logotyp och länk”

Det gäller även presentationer på IFK Vänersborgs Linkedin, Instagram och Facebook.

En nyhet i avtalet för i år är också isreklamen: 

“Vänersborgs kommunvapen med en placering som är synlig i TV-sändningar”

Vänersborgs kommun ska vidare presenteras som stor matchvärd vid två elitseriematcher för IFK herr. Då ska kommunen också ha möjlighet, vilket är en nyhet, att presentera sin verksamhet i arenans foajé och också att boka konferenslokal eller annan plats i arenan samt:

“Representant för Kommunen intervjuas i halvlek och ges möjlighet att framföra relevant budskap om kommunen och dess verksamheter.”

Detta kan kanske bli ett uppdrag för kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C). Centerpartiet i Vänersborg sponsrar nämligen också IFK Vänersborg. Partiet är en så kallad “bronspartner”. Det blir man för 10.000 kr per säsong. Och då ingår också reklamplats i arenan. Sponsringen sker antagligen med pengar som C bland annat har fått från kommunens skattebetalare i form av partistöd.

I IFK:s motprestationer/åtaganden gentemot Vänersborgs kommun ingår också:

“Representanter från Kommunen har rätt att aktivt delta vid Familjefesten och erhålla 20 matchbiljetter på ståplats samt Bandyfesten och erhålla 15 matchbiljetter till ståplats som del i matchvärdskapet.”

Precis som tidigare år kommer kommunen att bjudas in till IFK:s nätverksträffar. 2-3 representanter från kommunen kan delta under säsongens ca 10 träffar. Dessa nätverksträffar verkar för övrigt vara populära och dra en hel del människor.

Kommunen får ytterligare tjänster av IFK:

“10 säsongs/entrébiljetter/loge till sittplats på läktaren/kommunens egna loge ingår som del i Avtalet. Dessa gäller såväl herr- som damlagets matcher och under hela säsongen inklusive ev. slutspel.”

Det är oklart, för mig, vilka som får tillgång till biljetterna, kanske personalklubben? (Det är dock inget som IFK är inblandat i.) Hittills har ingen under säsongen (det var före annandagens derby) använt kommunens loge.

I nästa inlägg ska jag bland annat beskriva kommunens åtaganden, och ett för mig tidigare okänt sponsringsavtal med en annan förening i kommunen.

Fortsättning följer i blogginlägget ”Sponsoravtal IFK 2024 (2/2)”.

===

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Arena Vänersborg, Centerpartiet, IFK, marknadsföring, sponsring

Julens budskap

26 december, 2024 Lämna en kommentar

Så lackar julen 2024 mot sitt slut. Den har varit som en jul ska vara. Släkten samlas och barnbarnen öppnar sina klappar. Skinka, julkorv, hemmagjord senap, rödkål, köttbullar och andra läckerheter står på bordet. Och till kaffet vältrar sig den annars så ståndaktiga LCHF:aren i sig mängder av socker. Det är undantag tre dagar om året – under jul! Då går nougaten, kolan och marsipansgrisarna åt som smöret, och majonnäsen, gör de andra dagarna på året…

Det kanske är läge att påminna om varför vi har firat jul under dessa tre dagar. I varje fall enligt den religion som dominerar det andliga livet i landet. Tänker den gamle, numera pensionerade religionsläraren…

Sedan tusen år tillbaka firar vi i Sverige Jesus födelse under jul. (Även om årets julvärd Mark Levengood tycktes glömma bort det…) Det är tänkt att vara en kärlekens högtid. De kristna menar att Gud blev människa i Jesus av kärlek till världen och människan. Det är samme Jesus, som föddes i ett smutsigt och ogästvänligt stall, långt från rikedom, glitter och glamour. Jesus som ville frälsa hela mänskligheten, både fattig och rik, vit som svart, kvinna som man. Och det visade han ju faktiskt inte bara i ord, utan i praktisk handling. Han stod på de fattigas och förtrycktas sida. Han värnade särskilt om de människor som hade det svårast och de som föraktades av andra. Och det var inte för att visa andra hur god han var och få uppskattning av andra, utan för att hans medmänsklighet och kärlek kom inifrån. Jesus vände sig mot de som gjorde goda handlingar för att visa på sin egen förträfflighet. Han hade inte mycket till övers för hycklare.

Idag vet jag ibland inte vart kärleksbudskapet, eller solidariteten, medkänslan och empatin, har tagit vägen hos många. 20,54% av Sveriges medborgare röstar på ett parti som gör skillnad på människor. Som anser att bara vissa är värda respekt och solidaritet, medan andra inte är det. Och nu samarbetar tre av de etablerade partierna på ett organiserat sätt med detta parti, varav ett kallar sig kristet… Regeringspartierna tycks dessutom ha övertagit samma syn på medmänniskorna som de fördömde för bara några år sedan.

Om Maria och Josef skulle återuppstå och vara tvungna att gå från Nasaret till Betlehem idag, skulle de behöva passera 11 israeliska checkpoints, ett säkerhetspassage och en 8 meter hög mur…

Det finns säkert stjärnor på himmelen som blänka, men de döljs av många mörka moln. Och rök av bombexplosioner…

=

PS. Det här blogginlägget har varit publicerat tidigare.

 

Kategorier:högtid, helgläsning, Jul

GOD JUL!

23 december, 2024 Lämna en kommentar

Julen firas sedan tusen år tillbaka i Sverige till minne av Jesu födelse, men det är högst osannolikt att han föddes vid denna tid. De hedniska romarna, liksom våra förfäder här uppe i norr, firade ju sina fruktbarhetsfester vid vintersolståndet. Det var firanden som liksom festligheterna vid sommarsolståndet hade långa anor tillbaka i tiden och som var en viktig och omistlig del av religionen och kulturen.

Fornkyrkan tog avstånd från de hedniska fruktbarhetsriterna. Den hade en helt annan syn på livets och människornas glädjeämnen. Men fördömandet hjälpte inte. Människorna ville inte bli av med några festligheter. Då fick någon klok och smart biskop eller präst en idé. Vore det inte bättre för kyrkan att förlägga Jesu födelse till tiden för vintersolståndet? Kanske skulle hedningarna då börja fira Jesus istället. Och så blev det. Kyrkan behövde inte avskaffa de uråldriga hedniska riterna. Det visade sig att det viktigaste för hedningarna var att de fick fira, vad de firade var mindre viktigt. Den kristna kyrkan tänkte rätt. Få kommer idag ihåg de gamla hedniska gudarna. Trots att de lever kvar i bland annat lussekatterna, Luciafirandet, julbocken och julskinkan…

Det här med kultur är en intressant fråga. Är det kristna julfirandet svensk kultur? Eller är det de hedniska fruktbarhetsriterna som är det? Finns det en svensk kultur? Och är den i så fall bättre än andra kulturer?

Det finns många frågor och säkerligen ännu fler svar. Med tanke på den “svenska” kultur, som vinner terräng bland invånare i Sverige, så skulle jag i år igen vilja återge en gammal klassisk berättelse som jag fick på Lärarhögskolan 1979. Berättelsen har rubriken ”Ett underligt folk”:

”Det var en gång en ung person från ett land i Afrika, som under ett år besökte ett land på norra halvklotet.

Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började hen sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar. De åt ägg av olika konsistens och de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte skrämma bort.

Senare på året, när solen som alla också dyrkade stod högst på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud.

När kvällarna blev mörkare, flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade, var små dyra skaldjur som de åt tillsammans med de starka drycker som detta folk älskar.

Det hemskaste hände mig när nätterna var allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter.

I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud. Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt och när de på aftonen hade ätit då kom deras gud.

Ja, de sa ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamla medicinman, med mask framför ansiktet och med underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sa, att han brukar komma till dem en gång om året.

Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.”

Och imorgon tisdag är det julafton och då kommer tomten med julklappar till alla barn och även, förhoppningsvis, till alla förväntansfulla politiker och tjänstepersoner i Vänersborgs kommun.

Och med den berättelsen och nedanstående sång tillönskas alla mina trogna, och mindre trogna, läsare:

EN RIKTIGT GOD JUL!

Kategorier:högtid, helgläsning, Jul

Höjda barnomsorgsavgifter 1 jan

22 december, 2024 Lämna en kommentar

Den 19 juni i år antog kommunfullmäktige ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”. De reviderade reglerna innebär bland annat att avgiftsreduceringen minskar och att kostnadstäckningen för verksamheten ökar.

Det betyder i klartext att vårdnadshavarna får betala högre avgifter för barnomsorgen än tidigare och att kommunen får in mer pengar. Hur stor avgiftsökningen blir är beroende av:

“hushållets sammanlagda inkomst samt hur många av hushållets barn som har en plats i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg.”

 Vänsterpartiet var emot avgiftshöjningen. Ingen annan, inte en enda person, sa något under ärendets behandling i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget och begärde votering. Samtliga andra partier röstade ja till en avgiftshöjning, endast de fyra ledamöterna i Vänsterpartiet röstade emot.

Det var många ärenden på kommunfullmäktige i juni, bland annat budgeten för 2025. Det kanske var “stressen” över alla andra ärenden som gjorde att Vänsterpartiet inte lämnade in någon skriftlig reservation. Det var en miss.

I måndags, den 16 december, behandlades ärendet i barn- och utbildningsnämnden, igen. De exakta avgifterna skulle fastställas eftersom Skolverket hade tagit fram sina beräkningar. Denna gång passade jag på att skriva en protokollsanteckning som förklarade Vänsterpartiets syn. Den är viktig. Den visar på skillnaden mellan Vänsterpartiet och samtliga andra partier i Vänersborgs kommun. De andra partierna pratar och lovar i valrörelsen, efter valet glöms alltihop. Alla deras löften om satsningar på barn och ungdomar var ett sätt att locka röster. Vänsterpartiet i Vänersborg står för vad det lovar.

Här nedan följer protokollsanteckningen. Jag avstod från att rösta och förklarade varför. Det gick inte att rösta nej – kommunfullmäktige hade ju redan beslutat att avgifterna skulle höjas. Du kan ladda ner protokollsanteckningen som pdf här. Och här kan du hämta dokumentet “Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds”.

==

Protokollsanteckning

4 Avgifter år 2025 inom förskola, fritidshem pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds

Den 19 juni 2024 beslutade kommunfullmäktige att anta ”Regler för avgift inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg samt omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds” att gälla från 2025-01-01.

Vänsterpartiets fyra ledamöter röstade mot förslaget. Det är anledningen till att jag idag avstår från att rösta.

Vänsterpartiet är av åsikten att avgiftshöjningar inte är något bra sätt att öka barn- och utbildningsnämndens intäkter. Vänsterpartiet hade i sitt budgetförslag för år 2025 istället föreslagit att BUN skulle tillföras 10 milj kr utöver de styrande partiernas förslag för bland annat kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm.

Vänsterpartiet är emot avgiftshöjningarna. Det borde egentligen inte kosta något överhuvudtaget att ha sina barn i förskolan eller på fritidshem eftersom de är en del av utbildningsväsendet. Förskolan har en egen läroplan och har i praktiken blivit en förutsättning för barnens vidare utveckling och utbildning i grundskolan. Det är därför som staten liksom barn- och utbildningsnämnden vill att fler barn ska gå i den kommunala förskolan. Man kan nästan säga att förskolan har blivit obligatorisk när det gäller barnens utbildning. Men – grundskolan är gratis för hushållen men förskolan är avgiftsbelagd…

Avgiftshöjningen drabbar de hushåll, t ex ensamstående kvinnor, med lägst inkomst hårdast. Konsekvensen av en avgiftshöjning kan bli att hushållen väljer enskild pedagogisk omsorg istället för, eller inte byter till, den kommunala förskolan eftersom det blir för dyrt.

Vänsterpartiet anser också att kommunfullmäktige borde besluta i denna fråga även fortsättningsvis. Förskolan är ju en del av utbildningsväsendet och avgiftshöjningar är en strategisk fråga. Det borde vara fullmäktige som beslutar eftersom fullmäktige dessutom kan besluta om ekonomiska tillskott istället för avgiftshöjning.

Vänsterpartiet avstår från att rösta i ärendet.

Kategorier:BUN 2024, protokollsanteckning, taxor och avgifter, Vänsterpartiet

Vintersolståndet

21 december, 2024 1 kommentar

Idag måste jag bryta min politiska rapportering. Det är ju nämligen denna dag som en av årets viktigaste och märkligaste händelser inträffar. Det är vintersolståndet, midvinter, på engelska winter solstice.

Årets kortaste dag infaller idag, den 21 december. Dagen följer på årets längsta natt, midvinternatten, även om kölden inte har varit särskild hård. Och dessutom ligger molnen så tunga, så att vi inte kan se stjärnorna gnistra eller glimma. (Lyssna gärna på Viktor Rydberg.)

Vintersolståndet är en astronomisk händelse som en gång i tiden var präglad av mystiska berättelser, riter och offer. Tänk om inte solen skulle komma tillbaka, tänk om åkrarna aldrig mer skulle ge några skördar, tänk om Ragnarök var nära… Midvinter var en tid av åkallan av och blot (offer) till gudarna.

Midvinterblot, oljemålning av Carl Larsson.

Midvinterblotet var med all sannolikhet en av de viktigaste högtiderna i asatron. Kor, hästar och framför allt grisar offrades till gudarna för att befrämja fruktbarhet. Naturligtvis dracks det även offeröl – man drack ”jól”.

Självklart var det fruktbarhetsgudarna Frej och Freja som stod i centrum under vintersolståndet. I asaläran var de bror och syster och inte, som i flera andra indoeuropeiska religioner, gifta med varandra. Som Shiva och Kali borta i Indien.

Frejs heliga djur har sin naturliga och främsta plats på julbordet, grisen. Freja och hennes heliga djur katten har vi firat för drygt en vecka sedan, på Lucia. Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var ju Lusse. (Se ”Varför Lucia?”). Det var då asadyrkarnas flera dagar långa fruktbarhetskult runt midvinter började. På ”julen” har även Tor med sin bock ett finger med i spelet. Och det sägs faktiskt, även om det är lite osäkert, att Oden under ett av sina namn, Jólnir, var julens högste gud.

Offerplats utanför Kungälv.

I Vänersborgs kommun är gator och vägar nästan lika mörka som på hednatiden. Gatubelysningen, även om den är energisnål, skingrar knappast de mörka slöjorna i centrum eller kommunens ytterområden… Det känns som om det skulle behövas ett ordentligt blot. Det kanske är något att tänka på för kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin eller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson till nästa år.

Men nu väntar astronomiskt och religiöst ljusare tider. Vi får se om gatu- och vägbelysningarna fixas så att mörkret så småningom skingras även i Vänersborgs kommun…

Vintersolståndet har firats i Sverige i tusentals år. Det har utgjort en påminnelse om livets cykler, ljusets seger över mörkret och människans eviga strävan efter hopp och gemenskap. Denna tidlösa betydelse gör att vintersolståndet fortsatt finns djupt inom oss, även i vår moderna tid.

Kategorier:högtid, helgläsning

KS: Information och beslut

19 december, 2024 Lämna en kommentar

Det var som väntat mycket information på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS). Och det låter kanske tråkigt, men så är det inte. Tvärtom, man önskar att fler kunde få ta del av all information och kunskap som meddelas politikerna i KS. Det är omöjligt att delge allt i ett blogginlägg, men min förhoppning är att återkomma till t ex medborgar- respektive medarbetarundersökningarna.

Det var idel kunniga och skickliga tjänstepersoner på plats på gårdagens sammanträde, men jag vill ändå framhålla en “debutant” i KS-sammanhang. Enhetschef Adam Gistedt från kultur- och fritidsförvaltningen gjorde en gedigen föredragning om kommunens idrottsanläggningar.

Som svar på några frågor jag fått på sistone kan jag säga att det under informationspasset framkom att det “jobbas för fullt med Hallevibadet” och att “utredning pågår om Norra skolan”. Vad detta innebär mer konkret vågar jag inte uttala mig om.

Det blev ingen landgång för politikerna i kommunstyrelsen, ordförande Benny Augustsson (S) håller hårt i pengarna. Under lunchrasten var Göran Svensson (MBP) tvungen att avvika och Vänsterpartiets Gunilla Cederbom fick inträda i hans ställe. Det var ett tag sedan vi var två från Vänsterpartiet som hade rösträtt i kommunstyrelsens beslutsomgång.

Jag beskrev innehållet i flera av ärendena i inlägget “KS: Porr i skolan och andra frågor” och tänker inte upprepa detta. I inlägget finns också dagordningen. De flesta ärendena klubbades igenom utan större diskussion och motsättningar, men på några ärenden blev det både frågor, debatt och voteringar. 

På sittande möte lämnade Moderaterna förslag på fyra riktade uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen. Det var under ärendet kommunstyrelsens verksamhetsplan. Liberalerna och Sverigedemokraterna yrkade bifall, men inget annat parti. Voteringarna, det blev tre stycken, slutade med siffrorna 9-6. För min del tycker jag att sådana förslag måste lämnas i ett tidigare skede. Det måste finnas tid till både eftertanke och diskussion med partikamrater innan man kan ta ställning i KS.

Det blev ingen debatt i ärendena kring kommunens anslutning till strategin “Jämställt Västra Götaland 2024-2027” och till “CEMR-deklarationen”. Båda ärendena handlade om jämställdhet. Även Sverigedemokraterna biföll förslagen utan ifrågasättanden. Har SD i Vänersborg blivit ett feministiskt parti…?

Vänsterpartiet framförde tanken att kommunen skulle prioritera även “våld i ungdomars partnerrelationer” i strategin “Jämställt Västra Götaland”. Men efter att ordförande i “Rådet för hälsa och social hållbarhet”, kommunalrådet Mats Andersson (C), förklarade att denna prioritering tydligt innefattades i den “överordnade” prioriteringen “Våld och förtryck i nära relation ska upphöra i Vänersborgs kommun” lade Vänsterpartiet aldrig yrkandet.

Jag passade däremot på att flika in att de här förslagen i arbetet för jämställdhet hade Vänsterpartiet framfört redan för två år sedan i en motion… (Se “KS: Porr i skolan och andra frågor”.)

Ärendet “Svar på medborgarförslag om att införa digitala barnskydd mot pornografi” fick en oväntad utgång.

Underlaget var lite tunt. Vänsterpartiet tog kontakt med barn- och utbildningsförvaltningen och några i skolpersonalen, men också med kultur- och fritidsförvaltningen och fritidsledare. Ingenstans rapporterades att det var några som helst problem med porrsurfning. Det konstaterades att sådana sidor filtrerades bort.

Men så sa en i Moderaterna att hen kunde komma in på porr på sin kommundator och strax hojtade en sverigedemokrat att det gick även på kommunens iPads. Det ska dock betonas att det var politikernas IT-utrustning och att det finns vad jag förstår olika grad av säkerhet och filtrering. Men dessa upptäckter spred naturligtvis förvirring i KS. Var det så med personalens IT-utrustning på t ex skolor och bibliotek också?

Gunilla Cederbom (V) föreslog en återremiss. KS måste få mer information och fakta i frågan. Samtliga ledamöter, även SD, biföll förslaget.

Det sista ärendet som det blev oenighet kring var behandlingen av Tor Wendels (M) motion om att “låta kommunstyrelsen betala hyra för tomma lokaler”. Det var även en särskild informationspunkt i ärendet där både verksamhetschefen för Fastighet och Service samt kommunens ekonomichef deltog.

Det var en hel del frågor. KS fick veta att utredningar och processer pågår. Det finns ett uppdrag att samnyttja lokaler, att utreda internhyressystem etc.

“Vi vet inte ens vad tomställda lokaler är.”

Sa ordförande Benny Augustsson (S) som en gång i tiden var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Det har också Bo Carlsson (C) varit. Carlsson sa:

“Motionens problembeskrivning stämmer, men jag håller inte med om slutsatsen.”

Alla inlägg fick mig att börja omvärdera min uppfattning. Samtidigt tycker vi lite olika i V. Cederbom röstade på avslag av motionen, medan jag avstod från att delta i beslutet. V får diskutera “ett varv till” innan ärendet avgörs i kommunfullmäktige nästa år. Det blev alltså en votering i ärendet. M+L+SD röstade ja till motionen, det är 6 röster, medan S+C+KD+MP+V röstade för avslag, dvs 8 röster. Kärvling (V) avstod från att rösta.

Motionen handlade egentligen om kommunens underhåll av sina fastigheter. Underhållet är mycket eftersatt och, ärligt talat, stundtals helt bedrövligt dåligt. Kommunen måste snarast komma tillrätta med underhållsproblemet. Jag tror de flesta är tämligen överens om det.

Sammanträdet avslutades med att ordförande Benny Augustsson tackade kommundirektör Lena Tegenfeldt och sekreterare Johanna Gustafsson för ett fantastiskt arbete. De fick var sin blomma. Augustsson tackade också alla ledamöter och ersättare i KS. Vi fick emellertid inget. Jo, en saffransbulle till förmiddagskaffet. Lena Eckerbom Wendel (M) tackade slutligen Augustsson.

Och sedan började det politiska jullovet.

Och till sist får jag passa på att tacka alla tjänstepersoner som förser oss med all information och fakta. Och särskilt tack till kommundirektören och Johanna, om ni nu läser bloggar… Självklart önskar jag även alla politiker en God Jul. Utan er hade inte denna blogg varit möjlig…

Kategorier:fastigheter, jämställdhet, KS 2024

KS: Porr i skolan och andra frågor

17 december, 2024 1 kommentar

Medan de flesta går och väntar på tomten och julklappar får flera av Vänersborgs politiker bege sig till kommunhuset. Imorgon den 18 december sammanträder nämligen kommunstyrelsen för sista gången under 2024.

Och på tal om julklappar förresten. Kommunens resultat uppgår för november månad till +79 miljoner kronor…

Dagordningen har följande utseende:

Jag saknar ett ärende, nämligen Hallevibadet. Den 24 oktober 2024 beslutade samhällsbyggnadsnämnden att föreslå (se “Hallevibadets öde på väg att avgöras”):

”kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

Sedan dess har inget hänt med ärendet. Man kan undra om det är ett medvetet fördröjande av ett beslut som de styrande partierna inte gillar… (Se “Politiker och tjänstemän 6: Motargument?”.)

Information 

Det blir mycket information på morgondagens sammanträde. Kommunstyrelsens (KS) ledamöter och ersättare kommer att få lära sig mer om vad Vänersborgs kommuninvånare tycker om sin kommun. Statistiska Centralbyrån (SCB) har återigen genomfört en medborgarundersökning. Det finns anledning att återkomma till denna i särskilda blogginlägg.

KS får lyssna till en tämligen omfattande omvärldsanalys som är en första avstamp skulle man kunna säga till det budgetarbete som ska inledas i början av nästa år. Styrelsen ska delges kunskaper om bland annat nulägesanalys, ekonomiska planeringsförutsättningar och en befolkningsprognos. Det ska informeras om kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2025, en plan som det ska fattas beslut om senare under sammanträdet. Även i år har det genomförts en undersökning bland kommunens medarbetare. Resultatet av denna ska föredras. Medarbetarundersökningen lär också bli ett ämne för nya blogginlägg.

Det blir information om ytterligare några ärenden som ska beslutas senare under dagen. Det handlar om en motion om att kommunstyrelsen ska betala hyra för tomma lokaler istället för samhällsbyggnadsnämnden, ett remissvar om den kommande mottagandelagen och information om kultur-, fritids- och idrottsanläggningar.

Självklart ska även kommunalråden och kommundirektören berätta vad de har gjort sedan sist och förhoppningsvis delge församlingen några matnyttiga upplysningar. Som de brukar göra.

Kommunstyrelsens verksamhetsplan

Det första ärende som det ska fattas beslut om är verksamhetsplanen.

“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2025– 2027. Utifrån inriktningsmålen har förväntade resultat formulerats med tillhörande ambitionsnivåer och startår för genomförandeuppdrag under planperioden.”

Det är tänkt att det mesta i kommunen ska bli bättre nästa år, ambitionerna höjs. Som vanligt. Om det är realistiska mål som uppställs tycks ibland vara mindre viktigt. De förväntade förbättringarna åtföljs nämligen inte av några ekonomiska satsningar – och då kan man ju undra hur de ska förverkligas.

En positiv nyhet med verksamhetsplanen är att den innehåller ett avsnitt om invånardialoger.

“Rätt roll gör rätt uppgift”

Socialnämnden ska få 620.000 kr extra nästa år av KS till projektet “Rätt roll gör rätt uppgift”. En ny tjänst ska inrättas, en arbetsledare för gruppen serviceassistenter. Det är ett projekt och:

“förväntade effekter är att befintlig personal avlastas och tillåts fokusera på kärnuppdraget, samtidigt som personer som idag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden ges tillträde till den kommunala verksamheten.”

Jämställt Västra Götaland

Vänersborgs kommun föreslås ansluta sig till strategin “Jämställt Västra Götaland 2024– 2027”, ärende 8 på dagordningen. Det handlar om jämställdhet. När jag läste strategin slog tanken mig stundtals att det var ett dokument från Vänsterpartiet som jag hade i min hand.

Det finns flera mål i strategin och förslaget är att Vänersborgs kommun ska fokusera på och prioritera följande:

  1. “Pojkar i Vänersborgs kommun ska uppnå goda skolresultat oavsett socioekonomisk bakgrund eller migrationsbakgrund.”
  2. “Den psykiska ohälsan hos flickor och pojkar, unga kvinnor och män samt unga hbtqi+ personer i Vänersborgs kommun ska minska.”
  3. “Våld och förtryck i nära relation ska upphöra i Vänersborgs kommun.”

Vänsterpartiet ska föreslå att ytterligare ett mål tas med:

“Våld i ungas partnerrelationer ska upphöra i Vänersborgs kommun”

Det gäller återigen att det satsas resurser för arbetet med att förverkliga de mål som kommunen ställer upp för verksamheten. Vi får se, kommunen ska besluta om fler åtaganden, redan i nästa ärende (ärende 9).

CEMR-deklarationen

“För att ytterligare säkerställa och förstärka kommunens systematiska arbete med jämställdhetsintegrering föreslår Rådet för hälsa och social hållbarhet att Vänersborgs kommun ansluter sig till CEMR-deklarationen.”

Så står det i beslutsförslaget som på många sätt liknar det tidigare ärendet.

 CEMR står för The Council of European Municipalities and Regions. Deklarationen är ett verktyg för kommuner och regioner att:

“integrera jämställdhetsperspektivet i all verksamhet.”

Jämställdheten blir naturligtvis inte bättre bara för att kommunen skriver på diverse dokument. Det är som sagt viktigt att åtagandena också leder till handling. Men eftersom de styrande partierna, och andra partier, “binder upp sig” för jämställdhetsarbetet så verkar ambitionen vara att sätta ytterligare tryck på arbetet. Och på den resan följer Vänsterpartiet självklart med. Och frågan är om det inte är Vänsterpartiet som på sätt och vis har “inspirerat” kommunen i dessa två ärenden…

Jag ska därför passa på att slå ett slag för Vänsterpartiet. I oktober 2022 lämnade Vänsterpartiet in en motion, påskriven av partiets 4 ledamöter i fullmäktige, med titeln “Utöka demokratiberedningen till en demokrati- och jämställdhetsberedning”. I motionen yrkade vi vänsterpartister:

“Beredningens uppdrag kring jämställdhet ska utgå från aktuell kunskap och forskning, centrala och lokala jämställdhetspolitiska mål, Agenda 2030, CEMR deklarationen, SKR och jämställdhetsmyndigheten.”

Yrkandet är utvecklat i texten. (Motionen kan laddas ner här.) Motionen blev så småningom avslagen utom på en av punkterna – Demokratiberedningens namn ändrades till ”Demokrati- och jämställdhetsberedningen”. Förslagen kom kanske från fel parti, nu kommer de från “Rådet för hälsa och social hållbarhet” – och då blir det en annan sak…

Digitala barnskydd mot pornografi

Det har lämnats in ett medborgarförslag som föreslår att:

  • “Installera digitala barnskydd i verksamheter där kommunen är huvudman”
  • “Införa porrfri policy om att det inte är tillåtet att spela upp nätpornografi varken via kommunens nätverk, kommunens digitala enheter eller privat teknisk utrusning som t ex privat smartphone på de verksamheter som kommunen är huvudman för där barn vistas.”

Förvaltningen föreslår att den första punkten ska anses vara besvarad eftersom kommunen, och i synnerhet skolorna, har flera funktioner på olika nivåer för att filtrera bort pornografiskt och olämpligt innehåll.

Då ställer jag frågan till mina läsare:

Är porrsurfning ett problem i Vänersborgs grundskolor?

Svara mig gärna på karvling@hotmail.com eller på Messenger om du inte vill vara offentlig.

På den andra punkten är det föreslagna svaret:

“…delvis bifalla medborgarförslaget på så sätt att kommunstyrelsen uppdras att tillse att en anvisning rörande användningen av kommunens IT-utrustning utarbetas som tillgodoser intentionerna i medborgarförslaget.”

Grundskolans styrdokument räcker nog när det gäller förhållandena i förskola- och grundskola. Däremot kanske en anvisning kan vara bra av flera andra skäl.

Vem ska betala hyran för tomma lokaler?

Tor Wendel (M) har motionerat om att kommunstyrelsen ska betala hyran för tomma lokaler. Wendel menar att när lokaler blir tomställda gör kommunstyrelsen en konsekvensbedömning angående avyttring. Eftersom kommunstyrelsen inte vill avyttra alla tomma lokaler får samhällsbyggnadsnämnden i praktiken stå för alla kostnader för de tomma lokalerna. Wendel skriver i motionen:

“Tomställda lokaler ger ingen intäkt för samhällsbyggnadsnämnden men har fortfarande kostnader i form av kapitalkostnader samt vissa driftkostnader.”

Samhällsbyggnadsnämnden får oftast beskedet från KS att kostnaderna för de tomma lokalerna ska nämnden själv stå för. Wendel:

“Konsekvensen av detta blir att dessa kostnader får täckas av befintlig budget vilket innebär att mindre underhåll kan utföras.”

Samhällsbyggnadsnämnden avslog motionen från Tor Wendel (M) med ordförandes utslagsröst. I KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) bifölls motionen.

Det blir en spännande votering i KS imorgon. Vänsterpartiet har antagligen utslagsrösten…

Avslutning

Det finns några fler ärenden, men dessa ärenden ovan är nog de som drar till sig mest uppmärksamhet.

Kategorier:fastigheter, jämställdhet, KS 2024, Skola och utbildning

Politiker och tjänstemän 8: Följs riktlinjerna?

15 december, 2024 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Politiker och tjänstemän 7: Etiska riktlinjer”.

Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun har enhälligt antagit etiska riktlinjer för förtroendevalda. Frågan är om alla förtroendevalda politiker följer dem…

Det är naturligtvis en känslig fråga. I de allra flesta fall i kommunfullmäktige och nämnderna följs de. Överlag skulle jag vilja säga att själva beteendet, uppförandet, politiker emellan, och politiker-tjänstepersoner, följer riktlinjerna. Det är snarare nästan för “snällt”. Men visst förekommer det övertramp. Om någon politiker anklagar en annan för t ex lögn är det kanske att gå över gränsen. Särskilt om det inte är sant. Och det har ju hänt (se “KF-beslutet om budget 2025”):

“Ja, nu är det andra året som jag får säga till YY att jag tycker det är tragiskt att komma med en ren lögn inför våra anställda inom kommunen…”

Visst kan någon ljuga även i kommunfullmäktige, men i det här fallet var det alltså inte så. YY replikerade och visade att hen hade rätt. Då borde hen åtminstone fått en ursäkt kan man tycka. Eller kanske i efterhand när personen ifråga hade haft tid för eftertanke…

Härskartekniker som de är definierade i kommunens etiska riktlinjer (se “Politiker och tjänstemän 7: Etiska riktlinjer”) används även de i de politiska diskussionerna i Vänersborg. “Undanhållande av information” är till exempel inte helt ovanligt. (Se “Politiker och tjänstemän 6: Motargument”.)

Här skulle man kanske kunna påpeka hur den svenska vittneseden lyder:

”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”.

Det innebär att om ett vittne inte säger “hela sanningen”, om hen är tyst om och undanhåller något som har med målet att göra, dvs förtiger, då säger man inte sanningen. Och då, ja, då ljuger man…

“Osynliggörande” förekommer ibland och “förlöjligande” kan ske ganska så obemärkt och försåtligt att nästan bara den drabbade noterar det.

Den som ska upprätthålla de etiska riktlinjerna och mötesordningen i praktiken är ordförande. Naturligtvis bör mötesdeltagarna vara införstådda med reglerna, respektera och följa dem, men det är ordförande som har det yttersta ansvaret för att mötesdeltagarna håller sig till reglerna, de etiska riktlinjerna och lagarna. Och det är inte alltid en enkel uppgift, även om min uppfattning är att det generellt fungerar bra i Vänersborgs kommun.

Det kan däremot finnas en annat problem. Det händer ibland att ordförande i flera sammanhang missförstår sin ordföranderoll.

Jag frågade Chat GPT hur en ordförande bör uppträda i sin roll som ordförande:

“Ordföranden för ett möte har viss rätt att ta ordet när som helst, men det bör ske med hänsyn till mötesordningen och de regler som gäller för att upprätthålla en rättvis och effektiv diskussion.

Vanligtvis har ordföranden ansvar för att:

  • Hålla mötet strukturerat och effektivt – Ordföranden kan ingripa för att påminna om dagordningen, stoppa ovidkommande diskussioner eller föra samtalet tillbaka till det aktuella ämnet.
  • Klara upp oklarheter – Om en fråga är otydlig eller om mötesdeltagarna behöver hjälp med att hålla sig till ämnet, kan ordföranden ta ordet för att ge vägledning.
  • Förklara regler eller beslutsprocesser – Vid behov kan ordföranden ta ordet för att förklara procedurfrågor, exempelvis hur en omröstning går till.

Dock förväntas ordföranden inte använda sin position för att dominera diskussionen. Det är i regel viktigt att ge övriga deltagare en chans att uttrycka sina åsikter och att endast använda sin rätt att tala när det behövs för att leda mötet framåt.”

Ordförandena missförstår ibland sina roller, även i kommunala nämnder och styrelser. De använder “sin position för att dominera diskussionen”. Ordförande tar t ex ordet helt när hen vill utan att respektera talarordningen. Det är som jag ser det att missbruka sin roll. Ofta sker det, särskilt i vissa nämnder, till och med när någon annan ledamot har ordet. Ledamöter avbryts helt enkelt, och till och med ifrågasätts innan de får tala till punkt.

Det är helt enkelt så att de etiska riktlinjer som har antagits i kommunen (se “Politiker och tjänstemän 7: Etiska riktlinjer”) också gäller alla ordförande i nämnder och styrelser:

  • “inte avbryter utan väntar på din tur i talarordningen”
  • ”avstår från att kommentera när du inte har ordet”

Min erfarenhet är att detta är ett ganska vanligt beteende av ordförande i möten i väldigt många sammanhang, även i t ex ideella föreningar. Men det är inte desto mindre viktigt att påpeka att detta är ett felaktigt sätt att använda sin roll som ordförande.

Det finns även ordförande som ibland behandlar sina politiska motståndare annorlunda än partivännerna. Det händer till och med att vissa ordförande låtsas om att de inte ser att en politisk motståndare begär ordet. Det kan också förekomma att en ordförande har längre inledningar i ett ärende för att påverka ledamöterna att rösta på ett visst sätt. Då kan även ovidkommande och osaklig information delges nämnden i samma syfte. Det ska dock sägas att det här är väldigt sällsynt i Vänersborgs kommun.

Med detta påpekande tänker jag avsluta denna långa bloggserie. Jag har skrivit den på grund av min besvikelse över hur de styrande partierna, särskilt socialdemokrater och (vissa) centerpartister, beter sig i kommunala politiska sammanhang.

Förhoppningsvis kan en förbättring ske. Vägen dit tror jag går genom att de styrande partierna diskuterar förhållandena mellan politiker och politiker, men även relationen politiker och tjänstepersoner. 

Anm. Kanske skulle blogginlägget ”Medborgarundersökningen 2024 (3/3)” tillhöra denna bloggserie. Inlägget redovisar vad invånarna i Vänersborgs kommun ansåg om sina politiker och tjänstepersoner.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Demokrati, politiker

BUN: Nya placeringsregler och höjda avgifter

14 december, 2024 Lämna en kommentar

Förra veckan hade kommunfullmäktige sitt sista sammanträde för året. På måndag har turen kommit till barn- och utbildningsnämnden (BUN) att knyta ihop säcken för året. (Och på onsdag gör kommunstyrelsen detsamma.)

Årets sista dagordning för BUN ser ut så här:

Denna gång är det representanter för grundskolan år 7-9 som tar hand om ärendet “Systematiskt kvalitetsarbete och verksamhetsuppföljning”. Det är rektorer, lärare och elever från Vänerparkens skola och Torpaskolan som ska hålla i en presentation.

Månadsuppföljningen för november visar ett överskott på +6,7 milj kr. Prognosen för helåret 2024 är en budget i balans. I uppföljningen ingår också uppgifter om antalet barn och elever i nämndens olika verksamheter.

Jag roade mig med att jämföra det antal barn och elever som förvaltningen beräknade förra året, och som låg till grund för budgeten, med det verkliga genomsnittliga utfallet fram till och med november:

  • Barnomsorgsplatser: Budget: 2.144. Utfall: 2.028. Skillnad: -116
  • Skolbarnomsorgsplatser: Budget: 1.735. Utfall: 1.733. Skillnad: -2
  • Grundskola F-9: Budget: 4.831. Utfall: 4.704. Skillnad: -127
  • Anpassad grundskola: Budget: 76. Utfall: 86. Skillnad: +10

Det kan konstateras att antalet barn och elever sjunker i alla verksamheter utom i den anpassade grundskolan.

Tidplanen, ärende 3, slår bland annat fast att BUN ska fatta beslut om sitt budgetförslag för år 2026 den 11 april nästa år och att kommunfullmäktige fattar sitt slutliga budgetbeslut för hela kommunen, inklusive BUN, den 18 juni.

Nästa ärende handlar om avgifter i BUN:s verksamhet. Beslutsförlaget lyder:

“Barn- och utbildningsnämnden fastställer i enlighet med Skolverkets beräkningar, avgifter år 2025 inom förskola, fritidshem pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds, enligt tjänsteskrivelse daterad 2024-12-06, gällande från 2025-01-01.”

Skolverket beräknar årligen inkomsttaket och vad den högsta avgiften är för första, andra och tredje barnet i förskola respektive fritidshem. Inkomsttaket per månad för år 2025 har Skolverket fastställt till 59.440 kronor.

Den här frågan diskuterades en hel del i våras innan kommunfullmäktige i juni beslutade om nya regler för avgifter inom förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg och omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds. De nya reglerna innebar en höjning av avgifterna. (Se “BUN (15/4): Är det sant?”)

Vänsterpartiet var emot avgiftshöjningen och jag argumenterade emot den i kommunfullmäktige. Det borde egentligen inte kosta något överhuvudtaget, menade jag, att ha sina barn i förskolan eller på fritidshem eftersom de är en del av utbildningsväsendet. Det kostar ju inte vårdnadshavarna något att barnen går i skolan… Avgiftshöjningen drabbar dessutom de hushåll t ex ensamstående kvinnor med lägst inkomst relativt sett hårdast. Det redogjorde jag för och gav exempel från talarstolen. Det var också viktigt att inse att konsekvensen av en avgiftshöjning kunde bli att hushållen valde enskild pedagogisk omsorg istället.

Vänsterpartiet ansåg också att kommunfullmäktige borde besluta i denna fråga även fortsättningsvis. Förskolan är ju en del av utbildningsväsendet och avgiftshöjningar är en strategisk fråga. Det borde vara fullmäktige som beslutar eftersom fullmäktige dessutom kan besluta om ekonomiska tillskott istället för avgiftshöjning.

Ingen annan, inte en enda person, sa något under ärendets behandling i kommunfullmäktige den 19 juni 2024. Jag begärde votering eftersom Vänsterpartiet yrkade avslag på förslaget. Inga annan röstade på Vänsterpartiets avslagsyrkande, samtliga andra partier röstade ja till en avgiftshöjning (44-4) – och att BUN i fortsättningen skulle få höja avgifterna på egen hand:

“i enlighet med de uppgifter som statens skolverk senast den 1 december inför kommande bidragsår lämnar…”

Det kan också nämnas att Vänsterpartiet i sitt budgetförslag för 2025 föreslog att BUN skulle tillföras 10 milj kr utöver de styrande partiernas förslag för bland annat kompensation för att undvika avgiftshöjningen inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg mm. Inte heller det höll något annat parti med om…

På måndag avstår jag från att rösta. Jag kan inte rösta nej – kommunfullmäktige har ju faktiskt beslutat att det ska vara så här.

Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram förslag på en ny modell för att erbjuda plats i förskola. Förvaltningen skriver:

“Den nya modellen har tagits fram för att skapa tydlighet samt minska antalet omplaceringar mellan förskolor som ligger nära varandra. När omplaceringar sker under året försvåras möjlighet att skapa kontinuitet för barnet i deras utbildning i förskolan.”

Jag tror knappast att det blir några ifrågasättanden av den nya modellen. Möjligtvis en del frågor eftersom det kan vara lite svårt att få grepp om helheten.

I den nya modellen är utgångspunkten att de förskolor som ligger inom ett avstånd på 1 km gång- och cykelväg räknas som närliggande förskolor. För att ta två exempel. Belfragegatans, Korsgatans och Gasverksgatans förskolor i centrala stan är närliggande precis som Björkvägens, Lindvägens, Hallebergs och Näckrosvägens förskolor i Vargön är det.

Naturligtvis är vårdnadshavarna intresserade av principerna för hur platser erbjuds. Vid placering i en förskola:

“beaktas föräldrarnas önskemål i första hand. I andra hand erbjuds plats på en närliggande förskola och i tredje hand så nära barnets folkbokföringsadress som möjligt. När barnet erbjudits plats på den önskade förskolan eller på en närliggande förskola betraktas det som ett skäligt erbjudande om barnet stryks ur kön. Om barnet varken erbjudits plats på den önskade enheten eller på en närliggande förskola står barnet kvar i kö.”

Och vid fördelningen av en plats föreslås att följande prioriteringsordning gäller:

  1. “Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola (8 kap. 14 § skollagen). Det innebär dock ingen förtur till en specifik förskola.”
  2. “Barn som behöver omplaceras av organisatoriska skäl, till exempel om en enhet läggs ner. Förturen gäller till en ledig förskoleplats, inte till en specifik förskola.”
  3. “Syskonförtur, ett barn som har ett syskon vid en viss förskola prioriteras före andra barn vid placering till denna enhet.”

Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår dessutom att det intyg vårdnadshavare ska lämna för att styrka behovet av plats i förskola och fritidshem tas bort. Däremot ska kommunen ha möjlighet att begära intyg från t ex arbetsgivare för att kontrollera vårdnadshavarnas rätt till plats och i vilken omfattning. Det är emellertid viktigt att notera att intyg från vårdnadshavarna fortfarande kommer att krävas vid ansökan till Lanternan, kommunens “nattis”.

Och några saker till. Om vårdnadshavare vill att barnet ska byta till annan förskola får en ny ansökan göras. Och:

“Vårdnadshavare som har semester eller annan ledighet har inte rätt att ha sina barn på förskola, fritidshem eller i omsorg under tid då förskola och fritidshem inte erbjuds. Vårdnadshavare som har ett arbete som innebär långa perioder av ledighet kan få ha barnet viss tid på förskola och fritidshem om barnet har behov.”

Vad som gäller när vårdnadshavare är hemma för vård av barn, syskon, måste jag fråga om. (Jämför med Trollhättan: TTELA “Oro hos föräldrar när rektor skickade felaktigt vabb-mejl”.)

De nya riktlinjerna föreslås börja gälla från och med den 1 januari 2025 utan övergångsregler.

Uppföljningen av “Enkät om förhållningssätt mellan förtroendevalda och tjänstepersoner”, ärende 8, kommer att bli intressant.

Alla ledamöter och ersättare i nämnden plus de tjänstepersoner i förvaltningen som typ kommer i kontakt med politikerna fick svara på en enkät. Det var en följd av den utbildning som startades i slutet av förra året (se “Politiker och tjänstemän 1: Allt OK”) och vars resultat efter en enkät i kommunstyrelsen visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner (se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”). Nu har alltså samtliga nämnder genomfört enkäten. Resultatet för barn och utbildning meddelas av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg.

Sedan blir det som vanligt en del information av förvaltningschef och ordförande innan nämnden ämnar inmundiga någon typ av julmat. Ordförande Carlsson är mån om sina nämndledamöter.

Handlingarna till barn- och utbildningsnämndens sammanträde kan laddas ned här. Har du synpunkter på något ärende så kontakta gärna den politiker i barn- och utbildningsnämnden som representerar det parti som du röstade på… Politikerna i nämnden kan du hitta här – “Barn- och utbildningsnämnd”.

Kategorier:BUN 2024, förskolan, tjänsteperson

Varför Lucia?

13 december, 2024 Lämna en kommentar

I natt kom Lucia ner till Miðgarðr (Midgård) – från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna. Hon kom i sin vita klädnad för att gästa och hjälpa oss dödliga.

Lucianatten är nämligen en farlig natt, övernaturliga makter är i rörelse bland skuggorna. Därför är det bäst att hålla sig inomhus, och hålla koll på troll, tomtar och onda andar. Du gjorde väl det, du var väl uppe i natt och vakade…? 

Det är årets mörkaste tid, tiden då nätterna är som längst och dagarna som kortast. Det är tiden då kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja, och även hennes bror Frej, stod i centrum för den hedniska kulten. Det gällde att besvärja ljusets makter för att få solen och ljuset, och fruktbarheten, att återvända.

Den kristna kyrkan kunde naturligtvis inte acceptera att göter och svear firade en högtid till en hednisk gudinna. Och en kärleks- och fruktbarhetsgudinna dessutom! Nä, det skulle vara den oskuldsfulla, och kyska, jungfru Maria som skulle vara förebilden för alla kvinnor.

Hur skulle kyrkan lösa detta intrikata problem? Naturligtvis kunde den inte avskaffa en högtid – en fest. Det skulle folket aldrig acceptera. Men kanske kunde människorna få fortsätta fira, men av någon annan orsak…? Typ en kristen orsak…

Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var Lusse. Det var en framkomlig väg. Kyrkan hittade ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.

Kyrkan har lyckats tämligen bra med att forma om hednakulten. Men inte till 100 procent – när alla äter sin lussekatt så säger ingen ”luciakatt” eller ”luciabulle”… Det säger en del om att Lusse/Freja ändå finns kvar någonstans i våra medvetanden. Katten var ju Frejas heliga djur…

Och glöm inte. Lucias dag är kort, snart är mörkret över oss igen. Och med mörkret kan de övernaturliga makterna komma tillbaka. Det är bäst att hålla sig inomhus…

==

PS. Inlägget har varit publicerat tidigare.

Kategorier:högtid, helgläsning