Stefan Kärvlings blogg

”A-strängen på violoncellen sprang.
Bengt Erlandsson kände liksom rappet av en fin pisksnärt på ena kinden, och det klang i hans stora, tämligen ödsliga ungkarlsrum, när katastrofen inträffade.”

Så börjar en roman av den som tillsammans med kommunfullmäktiges tilltänkte ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) verkligen har satt Vänersborg på kartan genom åren – Birger Sjöberg.

Det var 90 år sedan romanen ”Kvartetten som sprängdes” gavs ut.  Den handlar om medlemmarna i en stråkkvartett och hur de ger sig på aktiespekulation. Idag skulle väl romanen istället kunna handla om hur fyra lokala ”partiledare” ger sig på spekulation om hur Vänersborg ska styras.

Spekulationen blev kort. Dagens moderna vänersborgskvartett sprängdes snabbare än någon kunde ana. Välfärdspartiet har nämligen dragit sig ur samarbetet. Välfärdspartiet lämnar kvartetten.

Kvartetten har blivit en trio. Eller kanske ett triumvirat…

Crassus, Pompejus, Julius Caesar…
Octavianus, Marcus Antonius, Lepidus…

Och nu:

Dahlin, Carlsson, Isetorp…

Den nya styrande kvartettens historia blev kort. Mycket kort. Den hann faktiskt inte ens att börja styra.

Nu får det nya triumviratet bestående av socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet arbeta vidare med att formulera ett politiskt program och fördela posterna i nämnder och styrelser. Det arbetet går säkert lättare när de bara är tre. Man skulle väl kunna spekulera i att Välfärdspartiet varken var nöjt med den tilltänkta politiken eller fördelningen. Fast det vet jag inte. Vi i Vänsterpartiet står ju, som alla vet, vid sidan om och tittar på. Ja, vi ser i och för sig inte särskilt mycket. Förhandlingarna i kvartetten har skett bakom skål och vägg – och det gör det fortsatta samarbetet också. Det enda som läcker ut kommer oftast från borgerligt håll… Av någon anledning. Fast de borgerliga representanterna tycks ha totalkoll på vad som händer…

Om man ser till den gångna mandatperioden har Vänsterpartiet haft ganska mycket gemensamt med välfärdspartiet, och miljöpartiet. Faktiskt. Det har ofta varit ”vi mot dom”, ”vi mot betongspartierna”. Det har gällt skolstrukturen, demokratifrågor, hamnflytten, Sanden, Kindblomsvägen – för att inte tala om de gamla trätoämnena arenan och Huvudnässkolan.

Men visst har vi haft olika åsikter också…

Enligt borgerliga källor är det, och har varit, ett väldigt rakande kring avlönade poster i förhandlingarna mellan de styrande partierna. Källorna säger t ex att miljöpartiet har stora krav i ”plånboksfrågorna”, som de uttrycker det, dvs att miljöpartiet vill ha poster som avlönas. Det betyder enligt dessa borgerliga tungor att miljöpartiet verkligen vill komma in bland betongpartierna – och till stor del få sin utkomst av politik…

Fast det är rykten, borgerliga rykten. Jag vet egentligen inte. Fast det kommer säkerligen att visa sig när förhandlingarna i triumviratet blir klara. Det blir dock troligen inte förrän i december…

Men är det verkligen på det här sättet, är det så det går till i förhandlingarna, så länder det väl välfärdspartiet till heder att de inte vill vara med längre…

Den politiska situationen kommer i och med att välfärdspartiet lämnar kvartetten att förändras. Det innebär dels att det blir färre poster i nämnder och styrelser att fördela för de kvarvarande styrande partierna och dels, vilket egentligen är viktigare, att ”styrkeförhållandena” i kommunfullmäktige förändras.

Det nya triumviratet får 22 mandat i fullmäktige, endast ett mandat mer än vad minialliansen hade under den förra mandatperioden. Minialliansen har nu 15 mandat. Eftersom sverigedemokraterna oftast, om vi ser till riksdagsomröstningarna (i Vänersborg röstar sällan sverigedemokraterna överhuvudtaget), röstar borgerligt, så skulle det innebära att den borgerliga sidan får 21 mandat. Säg att välfärdspartiet nu röstar borgerligt, i stället för på den fd kvartetten. Då blir det stryk för det nya triumviratet med siffrorna 23-22 – om inte Vänsterpartiet aktivt röstar med triumviratet…

Det kan ju till och med hända att miljöpartiets krav på socialdemokraterna och centerpartiet, att Mariedal Östra ska tas bort ur exploateringsplanen och som de har gått med på, nu inte går igenom i fullmäktige… Fast det gör enligt mina borgerliga källor inget för socialdemokraterna. Enligt dessa källor har Marie Dahlin (S) sagt att hon hoppas att så blir fallet…

Det var lite spekulation à la Birger Sjöbergs romanfigurer. Det finns andra sätt att vrida och vända på vad som kan hända i fullmäktige. Men en sak är klar, det styrande triumviratet blir betydligt svagare utan välfärdspartiet.

Och det kommer säkerligen att bli ännu roligare att blogga…