Stefan Kärvlings blogg

Så var det dags igen.

Häromdagen fick jag återigen ett brev från Förvaltningsrätten i Göteborg. Jag fick en chans att yttra mig över barn- och utbildningsnämndens senaste yttrande till Förvaltningsrätten. Ja, även denna gång var det ordförande Mats Andersson (C) som yttrade sig i nämndens namn. Och återigen med enträget bistånd från kommunens jurist.

Bakgrunden är, som många kanske kommer ihåg, att jag överklagade ett beslut i Barn- och Utbildningsnämnden (BUN). (Se ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden”.) Det gällde nämndens beslut den 9 november att vägra mig rätten att väcka ett ärende.

Beslutet i BUN fattades med röstsiffrorna 10-1. De ledamöter som ansåg sig ha den juridiska kunskap och kompetens som krävdes för att neka mig att väcka ärendet var förutom ordförande Mats Andersson (C), Henrik Josten (M), Joakim Sjöling (S), Nils Dahlgren (S), Birgitta Persson (S), Christer Bogren (MP), Anton Lidell (M), Gunnar Bäckman (KD), Henrik Dhejne (M) och Carina Jällbrink (SD). Det kan också noteras att de var så säkra på sin sak att beslutet fattades utan att det föregicks av vare sig information från kommunjurist, frågor eller diskussion…

Överklagandet innebar att jag ville att Förvaltningsrätten i Göteborg gjorde en laglighetsprövning av beslutet utifrån Kommunallagens paragraf 17 i kapitel 4:

”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”

Ordförande Andersson yttrade sig i december över mitt överklagande, i nämndens namn (se ”Ordf Andersson (C) svarar”). Sedan fick jag tillfälle att yttra mig över ordförande Anderssons yttrande (se ”Yttrande till Förvaltningsrätten”), varpå ordförande Andersson återigen fick yttra sig, denna gång över mitt yttrande. (Se ”Sånt här kan bara hända i BUN”.)

Min ursprungliga överklagan har således vandrat fram och tillbaka några gånger, utan att Förvaltningsrätten har avkunnat någon dom i ärendet. Rätten samlar fortfarande in fakta kan man säga. Jag antar emellertid att detta är sista gången någon av parterna, dvs BUN eller jag, ska yttra oss i frågan. Nu kan vi nog förvänta oss att nästa steg är en dom…

Jag skickade in mitt sista (senaste?) yttrande tidigare idag. Yttrandet återges i sin helhet nedan. Jag tror att det kan bli en lite ”småkul” läsning…

=====

Yttrande över Mats Anderssons yttrande

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Vänersborg, Mats Anderson (C), har återigen ensam yttrat sig över mitt senaste yttrande till Förvaltningsrätten.

Ordförande Andersson har inte heller denna gång något nytt att tillföra i sak. Han går inte i svaromål eller bemöter mina argument. Istället förklarar Andersson varför han fattade beslut om det förra yttrandet på delegation.

Ordförande Andersson skriver att det fanns ett grovutkast på ett yttrande fredagen den 4 december 2015 och att ordförande inte hade en chans att färdigställa yttrandet till på måndagen den 7 december då barn- och utbildningsnämnden hade sitt sammanträde. Och visst, betraktar man helgen som helt arbetsfri eller har planerat andra viktigare saker så förstår jag resonemanget att utkastet inte hinner färdigställas.

Däremot förstår jag inte, och det försöker inte heller Andersson förklara, varför han inte ens informerade barn- och utbildningsnämnden om att nämnden skulle yttra sig eller att han hade tänkt lämna ett yttrande på delegation eller varför han inte läste upp utkastet och frågade efter synpunkter. Istället informerade ordförande Andersson barn- och utbildningsnämnden 7 veckor senare, på sammanträdet den 25 januari 2016.

Jag är inte helt tillfreds med ordförande Anderssons hantering av yttrandet. Och det är jag inte säker på att Andersson är själv heller egentligen. Andersson avslutar nämligen det senaste yttrandet med en för Förvaltningsrätten, gissar jag, ganska oförståelig kommentar:

”Vidare bör det noteras att det är möjligt för varje nämndsledamot att lägga yrkanden i samband med ”förvaltningschefens informationspunkt”. Yrkan­den tas då med i protokollet och behandlas i vanlig ordning.”

Det här har inget att göra med hanteringen av yttrandet i december, utan ordförande Anderssons kommentar ska ses i ljuset av att historien upprepade sig på nämndens sammanträde den 25 januari 2016. Även denna gång hade nämnden nämligen fått ett föreläggande av Förvaltningsrätten om att yttra sig (en andra gång).

Ordförande Andersson hade inte heller vid detta tillfälle färdigställt något yttrande och kunde därför inte förelägga det inför barn- och utbildningsnämnden. Det var ett dilemma, särskilt som nämnden nu, till skillnad från på decembersammanträdet, fick reda på att ett yttrande skulle lämnas. Det beskedet lämnade ordförande Andersson under punkten ”Information från ordförande”…

Hur skulle ordförande Andersson kunna motivera att han yttrade sig på delegation, när nämnden nu satt i sammanträde? Delegationsbeslut kan ju bara ordförande fatta om nämnden inte hinner samlas för att fatta beslut… Och här satt hela nämnden…

Därav ordförandes kommentar i yttrandet (se citat ovan).

Det var nämligen så att problematiken ”löstes” genom att ordförande Anderssons (C) ”regeringspartner” Joakim Sjöling (S) (centerpartiet styr Vänersborgs kommun tillsammans med socialdemokraterna och miljöpartiet), 2:e vice ordförande i nämnden, lade förslaget att nämnden skulle ge ordförande Andersson i uppdrag att svara Förvaltningsrätten. Det blev också nämndens beslut.

Det här var en ytterst märklig hantering av ärendet och ger upphov till ytterligare funderingar. Det blev också en hel del diskussion i nämnden angående själva hanteringen, något som inte framgår av protokollet.

Det är för det första en nyhet för nämnden att beslut kan fattas under informationspunkten ”Information från ordförande”. Det har mig veterligen aldrig hänt tidigare och det syns ju på själva ärenderubriken att det enbart handlar om information…

Det fanns inte heller någon information, än mindre något beslutsförslag, i de utskickade handlingarna. Ordförande informerade inte heller nämnden på sammanträdets inledning att ett beslut skulle fattas på informationspunkten ”Information från ordförande”. Ledamöterna kunde alltså inte förbereda sig på något sätt, något som också strider mot de principer som nämnden arbetar efter.

Och om nu beslut skulle fattas, var då inte ordförande Andersson jävig…? Skulle Andersson själv få rösta om att nämnden skulle ge honom fria händer att yttra sig till Förvaltningsrätten? Ordförande Andersson var ju definitivt part i målet. Nämnden fattade dock beslut i frågan utan att nämnden fick ett tillfredsställande svar på ordförandes eventuella jäv. (Undertecknad avstod från att delta i beslutet.)

Och för det fjärde, och det mest intressanta.

Om nu nämnden fattade ett beslut på punkten ”Information från ordförande” innebar inte det att ett nytt ärende väcktes? Kan det överhuvudtaget fattas ett beslut om något som inte är ett ärende?

Och det var ju det mitt ursprungliga överklagande handlade om – att jag fråntogs rätten att väcka ett ärende… Skulle nu 2:e vice ordförande Joakim Sjöling (S) helt plötsligt få lägga ett yrkande och därmed väcka ett ärende? När jag ville väcka ärendet i oktober, och som nämnden nekade, hade jag dels meddelat ordförande min avsikt och vilja i ett mail innan sammanträdet och dels upprepat min avsikt vid sammanträdets inledning. Joakim Sjöling väckte sitt ärende mitt under sammanträdet när nämnden dessutom var i färd med att avhandla en informationspunkt.

Det känns inte som att ordförande Andersson är konsekvent, och varför inte ovanstående citat kunde gälla 9 november 2015 när jag ville väcka ett ärende förstår jag inte.

Hur som helst, den 29 januari 2016 skickade ordförande Andersson sitt andra yttrande till Förvaltningsrätten, tillsammans med ett utdrag från barn- och utbildningsnämndens protokoll som visar att nämnden gett ordförande denna rätt att yttra sig i nämndens namn.

Nu är väl egentligen inte alla förvecklingar och delegationsbeslut i barn- och utbildningsnämnden, vilket var det enda som ordförande Anderssons yttrande handlade om, särskilt intressant för Förvaltningsrätten. Det är det inte för undertecknad heller…

Den principiella frågan är avgörande – vad innebär 4 Kap 17 § i Kommunallagen:

”Ledamöterna i nämnder får väcka ärenden i nämnderna.”

Vad betyder denna paragraf i praktiken? Får en ledamot alltid väcka ärenden och under vilka omständigheter? Kan en nämnd frånta en ledamot rätten att väcka ärenden genom ett majoritetsbeslut? Och hur definieras förresten ett ärende?

Vänersborg 2016-02-13
Stefan Kärvling

=====

PS. Här kan du följa ”ärendets” väg i Förvaltningsrätten via mina blogginlägg.

• ”Laglighetsprövning: Väcka ärenden” (min ursprungliga överklagan), 4 december 2015.
• ”Ordf Andersson (C) svarar” (yttrandet över överklagan), 26 december 2015.
• ”Yttrande till Förvaltningsrätten” (mitt yttrande över ordförandes yttrande), 28 december 2015.
• ”Sånt här kan bara hända i BUN” (händelserna kring ordförandes yttrande över mitt andra yttrande), januari 2016.