Arkiv
KF: V-motion fick majoritet!
Igår onsdag hade Vänersborgs kommunfullmäktige (KF) sitt första sammanträde för året. Det blev som väntat, och vanligt, ett lugnt sammanträde. (Det bjöds dock på en överraskning…) Sammanträdet var slut redan kl 20.23.
Ärendena som avhandlades har jag redogjort för i tidigare bloggar. Där har jag också framfört några synpunkter… (Se “Nu kommer KF igång” och “KF (2): Demokrati och alkohol”.)
Sammanträdet inleddes med några avsägelser och fyllnadsval. Det kan särskilt noteras att vänsterpartiets nyvalde ordförande Magnus Lilja nu tar en av de ordinarie platserna i barn- och utbildningsnämnden och hans ersättarplats övertas av Eva Lindgren (V). Som därmed gör comeback i nämnden. (Den andra ordinarie platsen sitter undertecknad på.)
Det var inga större protester i ärendet “Taxor och avgifter inom socialnämnden 2020”. Det förvånade mig. Några nya taxor skulle ju faktiskt införas och därutöver föreslogs att några taxor skulle höjas mer än den indexuppräkning som socialnämnden redan enats om. (Se “Nu kommer KF igång”.) Det vara “bara” Morgan Larsson (MBP) som protesterade. Han yrkade på att förslaget skulle avslås. Larsson fick mothugg av Dan Nyberg (S) som passade på att ge medborgarpartiet några “slag under bältet”… Medborgarpartiet hade ju inte sagt något när förslaget beslutades i socialnämnden förra månaden:
“Överraskande att åsikterna inte kan hålla i en månad.”
Sa Nyberg, och fortsatte:
“Man kan inte lita på medborgarpartiet.”
Däremot gick Morgan Larsson (VFP) inte upp i ärendet “Antagande av policy för kommunens representation och uppvaktningar”. Det var oväntat. Han hade ju haft synpunkter när ärendet var uppe i kommunstyrelsen.
Så det blev bara jag som framförde några synpunkter… (Se “KF (2): Demokrati och alkohol”.)
Jag yrkade inget, men var tvungen att framföra att alla tillställningar där kommunen på ett eller annat sätt är med som arrangör, även utanför arbetstid, bör vara alkoholfria. Men efter en hel del funderingar, och kanske vånda, hade jag kommit till slutsatsen att det knappast var möjligt att “förbjuda” folk att köpa alkohol på t ex personalfester för egna pengar “på stället”, dvs är det en fest utanför arbetstid, på en restaurang med fullständiga rättigheter, så går det inte att förbjuda deltagarna att köpa både vin och sprit om de ville. Om det nu är juridiskt möjligt att överhuvudtaget införa ett sådant förbud. Vilket det knappast är. Attityderna har dessutom, på senare år, blivit alltmer tillåtande kring alkohol, ett kommunalt förbud skulle ändå ignoreras eftersom det inte stämmer överens med den allmänna uppfattningen. Och hur skulle kommunen kunna så att säga “bestraffa” eventuella överträdelser?
Och så kvällens stora överraskning…
Det handlade om Lutz Rininslands motion om öppenhet på den digitala anslagstavlan. Kommunstyrelsen hade beslutat att yrka avslag på motionen.
Lutz Rininsland (V) startade debatten. Han nagelfor handlingarna på de punkter som motiverade beslutsförslaget. De andades “vill inte” tyckte Rininsland, och tryckte på att många kommuner, men inte de exempel som nämndes i underlaget, publicerade underlag inför sammanträden. Och det var viktigt för att allmänheten liksom politiker (som inte sitter i nämnderna ifråga) skulle kunna sätta sig in i alla kommunala ärenden. Han menade också att ett alternativ var att de punkter som gällde myndighetsutövning kunde tas bort vid publiceringen på kommunens digitala anslagstavla. Och de var de facto inte särskilt många på ett sammanträde.
Morgan Larsson tyckte att kommunens slogan lät som ett skämt i sammanhanget. Det kunde ju inte vara fel att serva invånarna med uppgifter. Larsson yrkade bifall till motionen.
Gunnar Lidell (M) äntrade talarstolen och talade för hela den borgerliga oppositionen:
“Invånarna förtjänar transparens av kommunala handlingar. Bifall till motionen.”
Lidell ville möjliggöra öppenhet och insyn för vänersborgarna.
Bo Dahlberg (S) hade ett olyckligt uttalande om att det inte går att publicera alla handlingar inför ett möte, eftersom TTELA kunde skriva om det… Dahlberg gav uttryck för en underlig syn på tryck- och yttrandefrihet…
Och så var det min tur. Jag sa ungefär det som jag bloggade om häromdagen. (Se “KF (2): Demokrati och alkohol”.) Och yrkade naturligtvis bifall till Rininslands motion.
Anders Strand (SD) förkunnade sedan från talarstolen att sverigedemokraterna var för öppenhet och demokrati. Därmed hade Rininslands motion majoritet…
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) kunde inte hålla tillbaka sin irritation. Motionen hade behandlats i både KSAU och kommunstyrelsen, och ingen hade sagt något om bifall till motionen:
“Vem ska man tro på?”
Sa Augustsson…
Det blev ingen votering. De styrande partierna insåg att en majoritet ville bifalla motionen – och så blev också beslutet.
Sedan följde en mängd medborgarförslag. (Se “Nu kommer KF igång”.) De hänvisades till diverse nämnder och styrelser. Förslag måste nämligen beredas innan några beslut kan fattas.
Lutz Rininsland (V) hade sin vana trogen ställt en interpellation, “Har kommunen lyckats undvika de värsta scenarierna”. Den var riktad till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) och handlade om vad som händer med de ensamkommande ungdomarnas svåra situation.
Nyberg redogjorde på ett utmärkt och fullödigt sätt på hur ärendet fortgick och vilka åtgärder som kommunen har vidtagit. Nyberg poängterade också de enorma insatser som frivilligorganisationer som Rädda Barnen och Röda Korset gör. Benny Augustsson (S) var också uppe i talarstolen. Både Nyberg och Augustsson gör och har gjort en förnämlig och beundransvärd insats för de ensamkommande. Tillsammans med kommunens tjänstemän – och många frivilliga.
Ärendet upptog ganska lång tid av sammanträdet, men kommunfullmäktige fick alltså en mycket bra information om de insatser som görs. Och Lutz Rininsland var mycket nöjd med de svar han fick och att hela fullmäktige nu var väl informerat.
Rininsland (V) ställde också en fråga till kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson (S) alltså, om hur det står till med planerna för en ny sessionssal – “vad görs för att hitta en lösning på ny sal för kommunfullmäktigemöten?”.
Augustsson menade att det “står still”. Vänersborg inväntar bland annat beslut från Västra Götalandsregionen om Regionens hus. Ska det byggas i Vänersborg och tänker regionen hålla sina sammanträden i en ny sessionssal? Det blir nog läge att återkomma till frågan…
Anders Strand (SD) presenterade slutligen två sverigedemokratiska motioner om kontantbetalning på kommunalt drivna verksamheter och om att upphöra med könssegregerade badtider. Här finns det också anledning att återkomma när det blir aktuellt.
Och med det var sammanträdet slut och ledamöterna traskade hemåt…
.
PS. Du kan diskutera bloggen på Facebookgruppen ”Vänersborgare”.
Intervjuad av P4 Väst
Det är inte varje dag man blir uppringd av P4 Väst och blir tillfrågad om man vill ställa upp för en intervju. Det har aldrig hänt mig – förrän förra veckan då Marcus Gorne från “Förmiddag i P4 Väst” ringde och frågade.
Gorne berättade lite, med betoning på lite, hur han hade tänkt. Jag vågade inte tacka ja direkt, utan bad om någon dags betänketid. Under denna tid lyssnade jag på tidigare intervjuer som han hade gjort med politiker. De var ganska “oskyldiga”, Marcus verkade ”snäll”. Så när han ringde någon dag senare så hade jag bestämt mig. Jag tackade ja.
Så idag var det dags.
Det var lite nervöst, det ska erkännas. Sömnen var lite orolig. Jag var tämligen osäker på vad han skulle fråga. Men jag tänkte att jag svarar inte på frågor om jag inte vill… Det kom dock inga sådana frågor.
Men varför vill man som fritidspolitiker bli intervjuad? Självklart var jag lite smickrad över att Marcus Gorne ringde just mig. Det finns ju ganska många andra mer eller mindre kända politiker i Vänersborg. Orsaken var vad jag förstod att han hade uppmärksammad min blogg. Och den är jag ju ganska stolt över. Det är ju bloggandet jag sysslar med på min fritid… Och så kanske det också kunde bli lite reklam för vänsterpartiet…
Det blev ganska många frågor kring bloggandet, och vem vet – kanske hittar ännu fler politiskt intresserade vänersborgare vägen till bloggen… Man kan ju hoppas.
Intervjun handlade förutom bloggandet också om mitt första möte med Jonas Sjöstedt, mina intressen för schack, musik, fotboll och bandy. Det blev även en del mer personliga frågor. Och så fick jag önska en låt. Skulle jag välja Pink Floyd, Rammstein, Genesis, Metallica eller… Det blev Nightwish och bandets cover på “Phantom of the Opera”. (Tyvärr dock inte live-versionen.)
Du kan höra intervjun på “Förmiddag i P4 Väst” (klicka på länken; 1.35,50 minuter in i programmet. Intervjun slutar 1.58,15 efter avbrott för en extrasändning och mitt musikval).
Det blev en ganska bra intervju. Tack Marcus Gorne!
KF (2): Demokrati och alkohol
På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Det var ingen överraskning, det har jag redan skrivit om. (Se ”Nu kommer KF igång”.) Och med den bloggen trodde jag också att jag var klar med förberedelserna inför sammanträdet…
Men så började jag fundera på två ärenden. Det var Lutz Rininslands motion om öppenhet på kommunens digitala anslagstavla och det var inställningen till alkohol i den nya policyn för kommunens representation och uppvaktningar. Jag har nämnt båda ärendena förut, men jag skulle vilja ”problematisera” dom båda lite mer.
Lutz Rininsland (V) yrkar i sin motion att:
“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”
Rininsland vill att lagar och föreskrifter följs. Självklart. Det behöver inte fullmäktige överhuvudtaget diskutera på onsdag.
Men så var det detta med ”nämndernas handlingar”.
Rininsland hänvisar i sin motion till kommunens inriktning för IT-verksamheten. Den finns i “Policy för IT-utveckling och digitalisering”. Denna policy utarbetades och antogs av kommunfullmäktige (mars 2019) drygt ett halvår efter Public Partners genomlysning av kommunens IT-organisation.
Public Partner riktade då stark kritik av IT-organisationen och bland annat konstaterade konsulterna att det inte fanns några aktuella och relevanta styrdokument. De som fanns var en strategi från 2009 och ett inriktningsbeslut från 2012. Public Partner gav förslag på vad en IT-policy skulle ta upp för rubriker. Som första delpunkt stod det:
“Service till och dialog med medborgarna”
Och det gjorde IT-policyn som fullmäktige antog. Den börjar med:
“Information och informationssystem är en viktig långsiktig resurs som bidrar till ökad öppenhet, effektivitet och utveckling. … Inför den nya förvaltningslagen bedömde regeringen att förvaltningsförfarandet bör präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service och vara så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.”
Alltså: “ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service”. Och det präglar den extremt korta IT-policyn, som endast är på en sida.
Rininsland citerar de fem punkterna om verksamheten som policyn innehåller. Jag återger endast de två som jag anser vara viktigast i detta sammanhang:
”Kommunens IT-verksamhet och IT-tjänster ska:
* underlätta service till och dialog med kommuninvånarna
* kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet”
Strax efter Rininslands fem citerade punkter så står det:
“Kommunstyrelsen har helhetsansvar för IT och dess nytta för invånare, organisationer, företag, kommunal verksamhet samt den demokratiska processen.”
Det är ingen som helst tvekan att det är medborgarperspektivet som ska prioriteras i Kommunens IT-verksamhet – öppenhet, service och dialog med de utanför kommunhuset.
Men det här perspektivet, som är så tydligt i kommunfullmäktiges beslut, underordnas annat i det underlag som låg till grund för kommunstyrelsens beslut att avslå Rininslands motion.
GDPR (Dataskyddsförordningen) tas som förevändning för att avslå motionen. GDPR gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men nu är det faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera nämndernas beslutsunderlag. Det står faktiskt i underlaget till beslutet. Nämndernas underlag är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Men tjänstemännen menar trots det att skyddet mot den enskilde:
“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”
Det här är ju egentligen en åsikt – och därmed en politisk fråga… Och då kan man också tycka olika.
Likadant med argumentet att det vore direkt olämpligt att publicera nämndernas alla handlingar utifrån ett GDPR-perspektiv:
“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”
Det är också en värdering. Och, som sagt, värderingar kan man ha olika åsikter om.
Jag anser att nämndernas underlag ska publiceras. Och det är helt i linje med fullmäktiges IT-policy. Samtidigt förstår jag naturligtvis farhågorna kring uppgifter om enskilda. Men beslut som rör enskilda är tämligen ofta både viktiga och intressanta ur allmän- och principiell synpunkt. Därför måste de publiceras och göras tillgängliga för kommuninvånare – och politiker. Däremot är det inte lika viktigt vem den enskilda personen är – och i de publicerade handlingarna skulle därför dessa uppgifter, som t ex namn och adresser, kunna tas bort, maskas, ur kallelser och protokoll.
Det vill dock inte kommunstyrelsen. I den fördjupade beskrivningen av argumenten i tjänsteskrivelsen beskrivs hur arbetskrävande detta är:
“en arbetsbörda som inte är försvarbar.”
Återigen inget faktapåstående, utan en värdering. Som går emot IT-policyn.
I underlaget till fullmäktige beskrivs arbetsprocessen med nämndernas underlag och protokoll. Och då undrar jag, vad det är för program kommunen använder. I enkla och ganska billiga pdf-program kan man maska ett dokument. Och med “spara som” så har man ett originaldokument och en maskad kopia…
Hur svårt kan det vara? undrar jag. Det får inte vara så att digitaliseringen kommer i vägen för öppenhet och demokrati…
Jag är överens med Rininsland om att motion bör bifallas. Även om han gör en annan bedömning av underlaget inför beslutet…
Och så var det policyn för kommunens representation och uppvaktningar…
I policyns och kommunens definition av “alkoholhaltiga drycker” innefattas inte lättöl och cider mm. I kommunstyrelsen fick jag förklaringen att drycker som gick att köpa “utanför Systemet” inte räknades som alkoholhaltiga drycker. Lättöl och cider kan därför serveras på kommunala tillställningar enligt policyn.
Det är oklart om en dryck med så liten alkoholhalt rent medicinskt kan trigga igång beroendet hos en fd missbrukare, och vad jag förstår så finns det missbrukare som kan tänka sig att dricka lättöl. De flesta som jag har talat med undviker dock både lättöl och cider mm.
Professor Sven Andreasson, som är beroendeexpert, menar att lättöl kan ge associationer till drickandet som kan trigga beroendet. Till sina patienter säger professor Andreasson:
“Jag avråder helt från att dricka lättöl på grund av de psykologiska aspekterna.”
Den föreslagna policyn tillåter att personer på kommunala tillställningar köper alkohol för egna pengar “på stället”, dvs är det en tillställning på en restaurang med fullständiga rättigheter så kan de kommunala deltagarna köpa både vin och sprit om de vill.
Det finns hundratusentals personer i detta land som “har problem med alkoholen”. Jag är övertygad om att majoriteten av er som läser detta känner någon som tillhör denna kategori och som inte vågar besöka fester och andra tillställningar där det serveras eller förekommer alkohol. Frestelsen kan bli alltför stor…
Att ha helt alkoholfria tillställningar är att visa solidaritet med de som inte kan ”handskas” med alkohol. Och framför allt är det av solidaritet och omtanke om deras makar och barn…
PS. Ett mycket viktigt förtydligande (10/2). Det är inte tillåtet att dricka alkoholhaltiga drycker under arbetstid. De kommunala tillställningar jag pratar om är personalfester, julbord etc på fritid. Jag ber om ursäkt för eventuella missförstånd.
Nu kommer KF igång
På onsdag är det dags för årets första sammanträde med kommunfullmäktige. Så här ser dagordningen ut:
När man sitter i kommunstyrelsen, i mitt fall som ersättare, så har man redan stött på alla ärenden och handlingar, och förhoppningsvis också läst dom. Det är ju enligt den kommunala demokratins principer, så som de regleras och beskrivs i Kommunallagen, att alla ärenden som behandlas i fullmäktige ska ha beretts i kommunstyrelsen. Därför har jag beskrivit de flesta ärenden tidigare. (Se “KS sammanträder!”.)
En liten kort lektion bara… Alla ärenden i kommunstyrelsen går emellertid inte vidare till kommunfullmäktige, eftersom kommunstyrelsen kan besluta om vissa saker på egen hand. Det finns även ärenden på onsdag som inte har varit uppe i kommunstyrelsen. Det är ett större antal medborgarförslag. Fullmäktige tar upp dessa förslag och beslutar vem som ska få i uppdrag att bereda. De flesta går till en nämnd som också beslutar slutgiltigt. Några enstaka bereds i en eller flera nämnder och avgörs senare i kommunstyrelsen. Ett fåtal återkommer till fullmäktige om fullmäktige redan nu bestämmer att vilja behålla beslutanderätten. (Slut på lektionen…)
Alla som är folkbokförda i Vänersborgs kommun kan lämna in medborgarförslag till kommunfullmäktige. (Läs mer om medborgarförslag och hur man kan lämna förslag på kommunens hemsida, “Medborgarförslag”. Här kan du också läsa vilka förslag som har lämnats in, “Inkomna medborgarförslag”.)
Det är sju (7!) medborgarförslag inlämnade sedan fullmäktiges förra sammanträde. De har skiftande karaktär och handlar om många olika saker.
Det första medborgarförslaget går ut på att kommunen ska bygga en multiarena med konstgräs på Katrinedals grusplan. Ett annat medborgarförslag tycker att omklädningsrummen på Idrottshuset ska underhållas bättre och menar att en renovering är nödvändig. Den beskrivning som görs av omklädningsrummens urusla skick är mycket levande och detaljerad. Jag trodde faktiskt att omklädningsrummen var åtgärdade, men tydligen inte. Är rummen som de beskrivs i förslaget är det oacceptabelt…
Från Brålanda kommer ett medborgarförslag om obebodda hus och tomma lokaler. Förslagsställaren föreslår:
“Att Vänersborgs kommun gör en kartläggning av obebodda hus och outnyttjade fastigheter och lokaler för verksamheter i Vänersborgs kommun.”- ”Att Vänersborgs kommun kontaktar ägarna till de obebodda husen och tomma fastigheterna på ett kostnadseffektivt sätt med information om vilka möjligheter som finns i kommunen genom uthyrning, försäljning eller finna alternativa användningsområden.”
Förslagsställaren hänvisar till att en hel massa kommuner har gjort något liknande. (Jag vill minnas att Västnytt har haft inslag om detta från Falkenbergs kommun.) Det har lett till att obebodda hus och tomma lokaler har hyrts ut eller sålts och därmed kommit till användning. Kommuner har växt utan nybyggnation…
Från Grunnebo kommer en önskan om att kommunen sätter upp belysning utefter den lokala gång- och cykelvägen runt samhället. Hmmm… Kommunen får inte glömma invånarna utanför själva Vänersborg…
Ytterligare ett medborgarförslag gäller säkerhet och parkeringar vid en gammal anrik fotbollsplan, Boteredsvallen. Här hade det lika anrika laget Columbia sin hemmaplan… Det är trångt och problem med parkeringsplatserna samtidigt som barn ska in och ut ur bilarna. Någon kan lätt bli påkörd i trängseln och röran. Förslagsställaren vill att kommunen åtgärdar problemen – och hänvisar även till Barnkonventionen.
Det önskas en utredning av en gång- och cykelväg från E45:an längs Rösebovägen till Brasmerudskorsningen. När det gäller frågor kring trafik och säkerhet, särskilt för barn och ungdomar, är det viktigt att kommunen tar varningssignalerna på allvar. Vilket jag i och för sig tror att den gör.
Det sista medborgarförslaget sätter fingret på jordens största utmaning just nu – klimatförändringarna. De fem undertecknarna skriver att det krävs två typer av förändringar – på alla nivåer:
* “dels en anpassning till den typ av klimat som kommer att dominera under de kommande årtionden, och”
* “dels en förändring som i möjligaste mån bidrar till att bromsa de pågående klimatförändringarna”
De fem menar att Vänersborg måste bli en nollutsläppskommun av CO2 (koldioxid) och föreslår att kommunen beslutar att:
* “CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall utredas innan beslut fattas”
* “CO2-effekter av kommunala åtgärder och beslut skall till fullo kompenseras genom s.k. kolsänkor, och att dessa kolsänkor är del av respektive beslut”
Det här tycker jag är ett utmärkt förslag.
Det är bra att kommuninvånare ”i alla delar” av kommunen är engagerade och lämnar förslag. Det är bra för demokratin. Men det fattas alltså inga beslut kring medborgarförslagen på onsdag. Fullmäktige skickar dom till någon nämnd och/eller till kommunstyrelsen, för vidare beredning.
Både i socialnämnden och i kommunstyrelsen var alla partier överens om att höja taxor inom socialnämnden. Jag är lite överraskad, faktiskt, att ingen har protesterat när kostnader ska höjas för de gamla som många gånger dessutom har det ganska dåligt ställt. Jag vet dock ganska lite om ärendet och har inte fått någon mer information än det som står i handlingarna. Och det är att avgifterna ska höjas 3,77%, på t ex kosten, från och med den 13 mars 2020. Även nya avgifter ska införas – installationsavgift vid nya larm, utkörningsavgift för matdistribution och obligatorisk avgift för slutstädning.
Vi får se om någon protesterar i fullmäktige på onsdag.
Fullmäktige föreslås anta policy och riktlinje för “kommunens representation och uppvaktningar”. Det har jag skrivit om tidigare. (Se “KS 29/1: Bokslut mm”.) Likaså har jag skrivit om Lutz Rininslands (V) motion om öppenhet på kommunens digitala anslagstavla (motionen kan hämtas här). Han yrkar att:
“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”
Men det vill inte de tjänstemän som har skrivit beslutsförslaget. Och inte heller kommunstyrelsens ledamöter. Men Rininsland vill. Det lär bli diskussion på onsdag.
Lutz Rininsland (V) kommer som vanligt att vara aktiv. Han ställer även en interpellation till socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S). Interpellationens rubrik är “Bostadslös eller gick det att lösa?” och Rininsland beskriver den själv på sin blogg.
Rininsland ställer också en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Det går en del rykten att Vänersborg ska bygga en ny sessionssal vid Kommunhuset helt i egen regi. Eftersom ingen information har lämnats om planerna i t ex kommunstyrelsen frågar Rininsland helt enkelt om vad som händer (se “En mycket enkel fråga”):
“Vad kan kommunstyrelsens ordförande berätta om det som görs för att hitta en lösning?”
Trots att det blev en lång blogg så tror jag att det blir ett tämligen kort fullmäktigesammanträde – på onsdag kl 18.00 i Folkets Hus.
Vi kanske ses…
Nya regler om sponsring, bidrag mm på gång
Den 21 september 2016 satte Jonathan Axelsson (M) och jag (V) våra namnteckningar under motionen “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Det var en historisk motion i Vänersborg, det var första gången en moderat och en vänsterpartist skrev en gemensam motion. (Du kan läsa motionen i sin helhet här, “V och M skriver gemensam motion” och du kan ladda ner den här.)
Efter nästan 2 år, den 28 mars 2018, biföll kommunfullmäktige motionen i sin helhet. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.) Det innebar att kommunfullmäktige uppdrog åt kommunstyrelsen att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden:
- “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
- “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
- “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
- “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
I kommunstyrelsen den 21 januari i år, efter ytterligare 2 år alltså, så presenterades resultaten av förvaltningarnas arbete. Resultatet bestod av tre dokument: “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. (Du kan ladda ner respektive “regelverk” genom att klicka på titlarna/länkarna. Det är inte många sidor.)
Kommunjuristen informerade kommunstyrelsen om de föreslagna “regelverken”. Under presentationen ställdes också några frågor från politikerna. Det blev emellertid inga diskussioner, vilket kanske inte heller var att vänta. Det handlar om mycket svåra och komplicerade frågor och förslagen till ”regelverk” var tämligen juridiska, komplexa och svårbegripliga.
Det var redan innan sammanträdet bestämt, av KSAU (=kommunstyrelsens arbetsutskott), att inga beslut skulle fattas på kommunstyrelsen utan hela ärendet skulle tillbaka till just KSAU. Under tiden, fram till nästa KSAU-sammanträde, var det ok att ledamöterna skickade synpunkter till förvaltningen – synpunkterna skulle tas i beaktande i det fortsatta arbetet med “regelverken”.
Det är viktigt att kommunen får så bra och tydliga regler som möjligt. Min åsikt är att “regelverken” borde analyseras och bearbetas i ett gemensamt forum. Det får inte bli partipolitik med diverse “taktiska överväganden” av ärendet anser jag. Reglerna och riktlinjerna borde bli föremål för arbete i t ex en arbetsgrupp med både politiker och tjänstemän, kanske även med representanter för några föreningar. Det är viktigt att enigheten blir så stor som möjligt. Och det är viktigare att det blir bra än att det går fort…
Det är nämligen så, anser jag, att de liggande förslagen, som presenterades i kommunstyrelsen, har stora brister. De utgör en bra början, en bra utgångspunkt för vidare diskussioner, men de är inte färdiga.
De liggande förslagen beskriver på ett bra sätt att all sponsring, alla donationer och alla evenemangs- och marknadsföringsbidrag ska ske utifrån gällande lagstiftning och principerna om objektivitet och likabehandling. Det är emellertid lika viktigt att kommunen skapar tydliga och transparenta riktlinjer och regler och att dessa blir kända av vänersborgarna. Regelverket ska naturligtvis också vara till för kommunens och invånarnas bästa och gynna en positiv utveckling. I förslagen är det mer juridik än politik…
Här följer några av mina tankar och synpunkter på de liggande förslagen. Det är inga svar eller lösningar på alla frågetecken och problem, men det är punkter som det måste jobbas vidare med.
1. Samtliga dokument med regler och riktlinjer bör gälla hela kommunen. Det är inte lämpligt att att en enskild nämnd 
fattar beslut i sponsring och donationsfrågor. Det får inte heller finnas några risker att enskilda tjänstemäns- och enskilda politikers intressen vägs in i bedömningar och beslut. Och det behövs detaljerade dokument, annars är det lätt att skapa egna tolkningar.
2. Det råder trots utförliga definitioner i dokumenten ändå en viss begreppsförvirring i dem.
3. Kommunens helägda aktiebolag saknas, de bör också omfattas av riktlinjerna.
4. Sponsring, marknadsföringsbidrag mm måste mätas och utvärderas. Det saknas i dokumenten.
5. Det sägs ingenting om hemsidan i förslagen… Hemsidan, sociala medier är viktiga i kommunikationen med föreningarna och invånarna. Det är en stor och viktig del i motionen och borde vara så i “regelverken”. Det ska vara lätt att på hemsidan följa vilka som får bidrag och med vilken motivering, hur man söker samt få ta del av utvärdering, vilka bidrag det finns att söka för alla typer av event osv. Det ska vara transparent.
6. Frågan om varför kommunen ska sponsra är inte korrekt besvarad i de nuvarande förslagen. Sponsring handlar inte bara om affärsmässiga grunder… Kommunen ska använda sponsringen för att styra. Det ska finnas ett syfte, det här vill vi. Sponsringen ska stärka Vänersborgs värdegrund! Den bör även vara kopplad till visionen, strategiska mål och värden. Kommunen ska sponsra sådant som i hög grad bidrar till att något stöds som kommunen “vill nå”, stödja och uppmuntra.
Det här var en kortare sammanfattning av mina synpunkter. Jag har fler (så klart!) och har dessutom utvecklat dem i ett dokument som jag har skickat till förvaltningen. (Är du intresserad av att ta del av mina tankar och synpunkter i sin helhet, så kan du ladda ner dokumentet som jag skickade till KS-förvaltningen här.)
Och som jag har skrivit tidigare, det är viktigt att föreningarna i kommunen, och även andra intresserade, sätter sig in i förslagen ordentligt. Har man andra synpunkter är det bara att ta kontakt med någon politiker eller något parti.
Gör det.
KFV: Sammanträde och Kvalitetsstämma
Igår var det en heldag med Kunskapsförbundet. Fram till förmiddagsfikat hade direktionen sammanträde och från kl 10.20 (till kl 16.45) var det Kvalitetsstämma. (Se “Heldag med Kunskapsförbundet”, bloggen skrevs inför dagen.)
Ryktet om årets resultat visade sig vara sanna. 2019 års underskott stannade på 5.011.475 kr. Det är förvisso ett underskott, men prognosen i början av 2019 låg på ett underskott på 33 milj kr… Och så sent som i november visade prognosen ett underskott på 12 miljoner…
Förbundsdirektör Olofson fick som väntat uppdraget att genomföra en förstudie med avseende på att starta ett naturbruksprogram i Kunskapsförbundets regi. Programmet skulle kunna starta, om “allt går vägen”, under ht 2021.
Bakgrunden till direktionens beslut om en förstudie är helt enkelt att få elever att stanna kvar inom förbundet. Kunskapsförbundet får ju betala dyrt för de fristående naturbruksutbildningar som eleverna väljer. En plats på Realgymnasiets naturbruksprogram kostar förbundet 200.000 kr per elev och år. Kunskapsförbundet räknar med att kunna anordna utbildningarna billigare. Utbildningen kommer inte att konkurrera med Nuntorp, eftersom förbundet inte tänker starta en utbildning inom de inriktningar som finns där. Och det glädjer ju en vänersborgare och tillika “dalslandsvän”.
Det kan i sammanhanget nämnas att 1.297 elever från Trollhättan och Vänersborg i år valde fristående gymnasieskolor till en kostnad av 122,7 milj kr för Kunskapsförbundet. Prognosen för 2020 är att 1.336 elever väljer andra skolor än förbundets och 1.390 elever 2021 – till en kostnad för förbundet på 139 milj respektive 144 miljoner.
Direktionen ställde sig också bakom förslaget att förbundskontoret (administrationen) flyttar till en mindre lokal inom Vänerparksområdet. Då kan mer av vuxenutbildningen få plats i Vänerparken och ett nytt hyresavtal kan förhandlas fram med hyresvärden.
Den här flytten innebär att i stort sett all vuxenutbildning i Trollhättan flyttar till Vänerparken. Det är något som är positivt inte bara för förbundets ekonomi (förbundet kan gå ur lokaler i Trollhättan) utan också för själva utbildningen, som då samlas på ett ställe.
Under en stor del av dagen arrangerade Kunskapsförbundet en kvalitetsstämma.
Kvalitetsstämman är årligt återkommande, men för mig var det första gången. Förbundets skolor presenterade sin verksamhet och det gjorde också vuxenutbildningen.
Vi politiker och andra åskådare, bland annat var förbundets revisor närvarande, fick information om framgångar och “utmaningar”, dvs problem. Det handlade om betygsstatistik, andel som tog examen, godkända kurser, närvaro och mycket annat. Och allt i förhållande till de gångna åren, och uppdelade på de olika skolenheterna och programmen.
För en (relativ) nybörjare i förbundet som jag så var det oerhört informativt och nyttig kunskap. Det var synd att inte fler politiker, och kanske kommunalråd…, i ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg var närvarande.
Kunskapsresultaten har förbättrats, men det ser väldigt olika ut på olika program. De högskoleförberedande programmen lyckas bättre än de yrkesförberedande. Och tjejerna visar oftast bättre resultat än killarna. Examensandelarna minskade jämfört med förra läsåret. Det förklaras framför allt av minskade examensandelar på yrkesprogrammen. Det var 80,9% av samtliga elever som tog examen.
I vuxenutbildningen var, vt 2019, 960 elever inskrivna i någon kurs på grundläggande nivå och 1.108 elever på en gymnasial kurs. 84,9% av alla kursbetyg var godkända och det var en större andel än förra läsåret.
Eleverna är positiva till Kunskapsförbundet och verksamheten. I den enkät som Kunskapsförbundet gör årligen får utbildningarna höga betyg. Betygen varierar mellan 2,53 och 3,72 – på en fyrgradig skala (1-4, där 4 är det högsta betyget). Eleverna på vuxenutbildningen är de mest positiva. På frågan “Jag känner mig trygg i skolan” fick gymnasieskolan betyget 3,41 och vuxenutbildningen 3,69. Det är också glädjande att resultaten från eleverna i Gymnasiesärskolan och Särskild utbildning för vuxna är totalt sett ännu mer positiva än för övriga elever i förbundet.
Kunskapsförbundet har i sina analyser kommit fram till att det finns tre områden för förbättringar och utvecklingsinsatser (citerat från Kvalitetsrapporten 2019):
* ”En ännu snabbare och mer kraftfull kompensatorisk styrning, ledning och undervisning, så att vissa utbildningar och grupper av elever kompenseras bättre och mer omedelbart för sina utmaningar.”
* ”Ett allt mer utvecklat vetenskapligt grundat och professionellt kollegialt lärande på förbundets alla ansvarsnivåer, som ytterst syftar till en förbättrad undervisning och ett bättre stöd.”
* ”Ett utvecklingsarbete ännu mer i samklang mellan systemnivåerna (medlemskommunerna – huvudman-rektor-lärare) med förståelse för och tillit till varandras ansvar, behov och beslut om valda förbättringsaktioner.”
Kunskap och information är en sak, men det största intrycket, i varje fall på mig, var den professionalism och “akademiska approach” som präglade presentationerna. Det verkar definitivt som det finns en kultur av vetenskaplighet och “beprövad erfarenhet”, med t ex gemensamma begrepp, bland pedagoger och skolledare.
Det berättades om framgångar och lyckade projekt osv, men man ryggade inte tillbaka för de utmaningar, som man stod inför. Det imponerade nog mest på mig.
Ett nedslag i verksamheten var t ex en redogörelse för hur man skulle komma till rätta med den stora frånvaron på ett av programmen i en av förbundets skolor. Föreläsarna berättade om den analys man hade gjort om orsakerna, de slutsatser som dragits, om de extra resurser som satts in och det arbete som utförts. Och så avslutade man med utvärderingen – frånvaron minskade inte alls, tvärtom den hade ökat… Hela projektet visade sig vara ett “misslyckande”. Föreläsarna försökte inte förklara bort det hela, inte skylla på något eller någon annan. De hade helt enkelt arbetat fel. Och nu skulle man ta nya tag. Och efterlyste tips och råd.
Det imponerade på mig att man inför den samlade publiken berättade om ett projekt som “gick fel”. Men redogörelsen visade som jag ser det på något helt annat. Det visade på en kultur i förbundet av tillit till varandra, en vilja av att lära av varandra, och varandras misstag, och att utveckla pedagogiken och elevernas lärande. Det visade också att alla, oavsett skolor, har ett gemensamt intresse av att tillsammans utveckla hela förbundet.
Och det är stort, det är imponerade. Jag tycker att det visar den goda stämning som råder bland medarbetarna i förbundet och den gemensamma viljan att utvecklas och bli bättre. Och denna inställning och attityd omfattades av samtliga deltagare. Det var helt naturligt. För mig var det något som jag sällan sett i en organisation.
Med denna attityd kan det, som jag ser det, inte gå annat än bra för förbundet i fortsättningen.
…bara Kunskapsförbundet får de resurser, dvs de lärare, elevvårdspersonal och övrig personal, som det behöver för att kunna angripa de utmaningar och problem som finns. Och göra en bra skola ännu bättre.
Det är min övertygelse att om det är något som inte fungerar riktigt som det ska alla gånger, beror det inte på chefer och personal – det beror på att politikerna i Trollhättan och Vänersborg inte ger Kunskapsförbundet och eleverna de resurser som behövs.
Jag önskar att barn- och utbildningsnämnden arrangerade en sådan här kvalitetsstämma.
PS. Lutz Rininsland bloggar också om Kvalitetsstämman. Bloggen kompletterar min text på ett bra sätt (eller tvärtom). Rininsland “fastnade” för andra saker på stämman än jag – och den rekommenderas å det varmaste – “Kunskapsförbundets elever”.
Ursand: Öppet brev från Bert
I förrförra veckan, den 21 januari, hade Bert, Bert Karlsson alltså, storfrämmande på Ursand. Det var kommunalråden i Vänersborg, Benny Augustsson (S) och Gunnar Lidell (M), och tydligen också några tjänstemän, antagligen då från byggnadsförvaltningen, som gästade Ursand.
Jag har ingen aning om vad som sades, eller hur. Men besöket har resulterat i ett öppet brev från Bert till alla ledamöter i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun. Och det fick mig till att själv åka till Ursand idag för att se med egna ögon…
Bert är förgrymmad, han är arg. Bert börjar sitt brev med att skriva om mötet med kommunen:
“En chock, en förnedring som jag aldrig tidigare upplevt i rollen som företagare. Vi blev mer eller mindre omyndigförklarade av de kommunala företrädarna; en känsla som jag för övrigt delade med de närvarande föreningarna.”
Jag vill återigen poängtera att jag inte har en aning om vad som hände på mötet, om Bert har rätt eller inte. Men det står så i brevet till mig och alla andra politiker i KS och KF. Berts brev är självklart hans egen syn och upplevelse.
Bert fortsätter:
“Det jag bar med mig efter mötet var också en känsla av sorg och besvikelse, eftersom det hade börjat så bra, eftersom det fanns så många tecken på att ‘det här löser vi tillsammans’.”
Bert vill bland annat utöka campingen med 200 platser. Han menar att det är så många som Ursand dagligen tvingas säga nej till under campingsäsongen.
Han vill bland annat ordna “vildmarkscamping” i skogen vid Grönvik. Och på det området står träden tämligen glest och här skulle tält kunna sättas upp utan att träden avverkas. Bert vill även bygga nya toaletter på platsen, eftersom kommunen tog bort dom som stod där tidigare (utan att sätta upp 
nya). Bert vill också ha ställplatser för husbilar mm i ett område vid parkeringen. Det ser egentligen inte ut att vara några större “konstigheter”, även om detaljplanen säger att marken där ska bli parkeringsplatser. P-platser eller camping, det verkar inte vara så mycket att träta om. I varje fall inte om alla bilar får plats på den nuvarande parkeringen.
Bert vill för övrigt även bygga en restaurang vid receptionen. Och det ställde jag mig först lite tvekande inför. Men vid besöket idag, så är ju platsen redan utbyggd så att gäster kan sitta där. Bert vill helt enkelt ha ett tak och genomskinliga väggar runt verandan.
Bert tycker att han hade bra kontakter med byggnadsförvaltningen i kommunen i somras och fått besked om att hans idéer skulle kunna förverkligas:
“Vid mötet den 21 januari fick jag också klart för mig att nu gällde inte allt det vi hade pratat om tidigare. … det som sagts tidigare gäller inte längre.”
Hur det är med dessa löften, och eventuella löftesbrott, vet jag naturligtvis inte. Men en sak är nog klar, pratar Bert, som den entreprenör han är, så måste kommunala företrädare akta sig för att säga saker som de inte kan stå för – om det nu är som Bert skriver. Såvida inte någon “chef” eller kanske politiker har krävt rättning i tjänstemannaleden…
Bert är mycket besviken på den attityd han mötte vid besöket, en attityd som var mycket negativ. Bert skriver:
“Det handlade om hur campinggästerna misskötte sig, om hur vänersborgare vintertid inte har kommit fram i området för att campinggästerna inte hade plockat ner sina verandor – det var det viktiga. Föreningarna fick också klart för sig att de är helt värdelösa på att sköta spåren i området.”
Det finns verandor kvar över vintern, och de ska vad jag förstår inte vara där. Å andra sidan har jag svårt att se att människor inte kan komma fram i området på grund av dem. Det går en tämligen bred gång- och cykelväg bredvid och jag har svårt att se att vänersborgare på besök skulle ha anledning att “sick-sacka” sig fram på själva campingområdet. Om nu “kommunen” sagt som Bert skriver, så ser jag inte att verandorna skulle vara något problem…
Bert saknar en positivitet, och kanske “framåtanda”, från kommunen – hur kan Ursand utvecklas på ett bra sätt. Han tycker inte heller att kommunen visar uppskattning (mitt uttryck) på det som skett på Ursand under hans tid:
“På tre, fyra år har vi förvandlat en förfallen tvåstjärnig campingplats till den snabbast växande svenska campingen, nu dessutom femstjärnig.”
Och som gammal vänersborgare och Ursandsbesökare kan jag konstatera att detta i varje fall är helt riktigt. Ursand var helt enkelt ett “råttebo” när Bert tog över. Det gick inte ens att hitta en toalett som gick att besöka…
Bert har fortsatt att utveckla Ursand under “vintern”. Inför sommaren ska t ex en ny äventyrsgolf alldeles bredvid receptionen stå klar, med tillstånd från kommunen, och vid den gamla äventyrsgolfen (vid den gamla kiosken) ska det bli ett nytt aktivitetsområde för barnen.
Och förresten, det där med avsaknaden av en positiv attityd från kommunens sida, till företag och byggplaner – det överlåter jag till mina läsare att avgöra… Men officiellt vill ju alla politiker i kommunen att Vänersborg ska få bättre resultat i den företagsranking som Svenskt Näringsliv gör varje år. Förra året hamnade Vänersborg på plats 260 av 290 kommuner… (Se “Näringslivsrankingen 2019”.)
Bert slutar sitt öppna brev med frågan:
“Nu måste ni som beslutsfattare ta ställning till vad som är viktigast; ska vi ha en fortsatt positiv utveckling av Ursands camping, eller ska vi låta den bromsas av kommunal byråkrati och gnälliga, anonyma insändare i lokaltidningen?”
Det är klart att en fortsatt utveckling av Ursand är att föredra. Det ger sysselsättning, det är bra för butiker och restauranger i Vänersborg etc. Och Ursand är en rolig och uppskattad plats av barn (och barnbarn!). Och allt kostar inte pengar… De tusentals turisterna och campinggästerna på Ursand är tveklöst positivt för Vänersborg. Det kan faktiskt vara över 3.000 gäster på Ursand en sommardag. Men det är också lika klart att det Ursand som vi gamla vänersborgare har växt upp med också ska vara kvar – stranden, vägen ner dit, Dalbostigen och Grönvik. Men som jag ser det så blir de kvar. Men visst finns det de som saknar Ursand “som det var förr”…
Jag förstår inte att det ska vara så svårt att komma överens om hur Ursand ska utvecklas. Det ska väl kunna gå att kompromissa på ett vettigt sätt, så att både kommunen och Bert vinner på det – “win-win”?
Det som “talar mot” Bert är att han ibland är för snabb i vändningarna. Han väntar inte alltid på att den demokratiska processen har sin gång. Även om den ofta, särskilt i byggnadsfrågor, blir onödigt lång och byråkratisk i Vänersborg. Bert bygger helt enkelt, ibland, först och frågar sen. Han har vad jag förstår t ex byggt ut restaurangen nere vid sjön utan bygglov. (Den nya restaurangen kan nu lätt göras om till dansgolv…)
Det är naturligtvis inte ok att Bert bygger först och frågar sen. Men, det måste ändå gå att komma överens – med god vilja och positiva bemötanden. För både Ursands och vänersborgarnas skull. Vänersborg måste ha något annat som drar människor hit – än en läckande arena…
PS. Vill du läsa Bert Karlssons brev och bilda dig ett eget omdöme, kan du ladda ner det här.
Heldag med Kunskapsförbundet
På tisdag är det en heldag med Kunskapsförbundet Väst (KFV).
De första 90 minuterna ägnas åt det “sedvanliga sammanträdet”. Det är endast sex ärenden som ska avhandlas. Det är dock bara tre som är “tyngre”.
Det första ärendet tar upp frågan om KFV ska starta en naturbruksutbildning. Västra Götalandsregionen lade ju häromåret ner tre (av sex) naturbruksutbildningar i regionen, bland annat Nuntorp, på grund av vikande elevunderlag. Nu verkar trenden ha vänt och allt fler ungdomar söker denna typ av utbildning.
Förbundsdirektören föreslår att en förstudie görs:
“för att undersöka om det finns tillräckligt med utbildningsplatser inom detta område för ungdomar i Vänersborg och Trollhättan.”
Tanken är att KFV ska starta en naturbruksutbildning, om förstudien visar att det finns ett underlag för det. Det tycker jag är bra.
KFV har dragit ner personalstyrkan förra året för att anpassa kostnaderna till den alltför snålt tilltagna budget som Trollhättan och Vänersborg har bestämt. Det skrev jag mycket om förra året. Nu är det omöjligt att spara mer på personal, förbundet har redan hamnat under smärtgränsen. Men likt förbaskat måste KFV spara ännu mer. Då har förvaltningen tittat på lokalerna och på hyreskontrakten.
Kunskapsförbundet är tämligen effektivt när det gäller lokaler. Förbundsdirektören har emellertid hittat ytterligare en åtgärd.
Det har tidigare beslutats att flytta vuxenutbildningen från Elefanten i Trollhättan till Vänerparken i Vänersborg. Då tänker sig förvaltningen att förbundskontoret (administrationen) skulle kunna flytta till en mindre lokal inom Vänerparksområdet. Då får vuxenutbildningen plats i Vänerparken och ett nytt hyresavtal kan förhandlas fram med hyresvärden.
Jag vet inte om det är bra och om alla tjänstemän och eleverna på vuxenutbildningen är nöjda med denna förändring. Men det är åtminstone ett sätt att spara pengar…
Den sista punkten på dagordningen är information om “Årsredovisning 2019”. Här har inga handlingar skickats ut, kanske kommer de imorgon. Ryktet förtäljer emellertid att underskottet förra året stannade vid “blygsamma” 5 miljoner kr. 5 miljoner är naturligtvis en hel del pengar, men då måste man komma ihåg de drastiska nedskärningar som förbundet tvingades göra förra året, mer än 10% av personalstyrkan bantades bort. Och så sent som i november var prognosen ett underskott på 12 miljoner… Utifrån förutsättningarna är alltså 5 milj kr i underskott ett bra resultat.
Mitt tips är att alla liggande förslag kommer att antas av direktionen..
Resten av dagen, fram till kl 16.45, ägnas åt “Kvalitetsstämma 2020”. Jag förbereder mig genom att läsa “Kvalitetsrapporten 2019”, men på stämman, som Lutz Rininsland (V) skriver i sin blogg (se “Gymnasieskolan i fokus”):
“framkommer än tydligare vad som utvecklas, vad som ändras och förbättras, var tyngdpunkten för pedagogernas arbete ligger. Tre gymnasieskolor för ungdomar med en mängd olika program och med elever med skiftande förutsättningar och ett gemensamt mål för alla: ”Framtidslust – viljan att vilja mer”. Vuxenutbildningen på så många olika nivåer, där studerande söker förbättra sina möjligheter att komma rätt i arbetslivet och i vardagen.”
Tisdagen blir ett sätt att lära sig mer om Kunskapsförbundets verksamhet och vad som är “på gång”. Det ska bli intressant.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer