Arkiv
BUN 17 sept (1): "Det är ingen nämndsfråga!"
Det var ett långt sammanträde med Barn- och Ungdomsnämnden igår. Mötet startade kl 13.15 och slutade strax före halv 8.
Tidigt på mötet presenterade Håkan Alfredsson och musikskolechef Gunilla Wretemark musikskolan och dess verksamhet. Musikskolan har många och fantastiska aktiviteter av alla de slag, ledda av duktiga och skickliga yrkeskvinnor och –män. Det är inte tu tal om annat. Det är bara det att verksamheten kostar pengar… Förskola och grundskola kostar också pengar. Samma pengar, så att säga. De konkurrerar om den begränsade mängd pengar som finns i den kommunala pengapåsen. Skillnaden är att förskola och grundskola är lagstadgad, det är inte musikskolan.
Nämnden pratade vidare om delårsrapport och budget. Det får jag återkomma till senare. Så också till varför en majoritet av BUN (”storoppositionen” mot mini-alliansen) beslutade att återremittera frågan om Väne Ryrs framtid, för att ta reda på hur många föräldrar i området som kan tänka sig att placera sin barn i Väne Ryr. Nämnden diskuterade också utredningen om ”förutsättningar för att minska klimatpåverkan från kommunalt finansierad kostverksamhet”. Även den tänkte jag återkomma till i en senare blogg.
Vad ska då den här bloggen handla om? Jo, om de frågor som Marianne Karlsson (C) och jag (V) ställde angående de förändringar som har skett på skolenheterna i södra Dalsland.
Själva frågorna redogjorde jag för i en tidigare blogg. (Se här.) Själva svaren är väl egentligen ännu enklare att redogöra för. Jag citerar nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M):
”Det är ingen nämndsfråga!”
Påståendet blev som ett mantra, som ordförande upprepade hela tiden. På Marianne Karlssons påstående att en rektor på Frändeskolan hade ”fått sparken” svarade Eckerbom Wendel:
”Personalfrågor rör inte nämnden. Nämnden får inte och ska inte ta upp sånt.”
Jag begärde ordet och läste några meningar från kommunens hemsida:
”Varje förvaltning har en politisk nämnd över sig i hierarkin”.
”Det åvilar nämnden att lämna allmänheten information om nämndens verksamhet.”
Eckerbom Wendel var förberedd. Hon läste ur något reglemente, jag uppfattade inte riktigt vilket, och sa:
”Förvaltningschefen kan bara diskutera personalärenden med den det berör. Oavsett vad människorna tycker om saken.”
Marika Isetorp (MP) begärde ordet och berättade att hon hade talat med Inger Carlsson. Carlsson hade sagt att hon inte själv vet varför hon inte fick vara rektor och att hon (Carlsson) inte hade något val.
Isetorp hann knappt prata till punkt förrän Eckerbom Wendel bröt:
”Det här är ingen nämndsfråga!”
Eckerbom Wendel tog i på skarpen.
Min partivän Magnus Bäckström (som också har skrivit om sammanträdet, klicka här) undvek personfrågan och frågade istället varför rektorstjänsten på Frändeskolan har tagits bort. Bäckström menade att detta var en organisationsfråga.
Det spelade ingen roll. Eckerbom Wendel:
”Det är inte vår fråga!”
Marianne Karlsson (C) ifrågasatte att agerandet från förvaltningens agerande var ”god ekonomisk hushållning”. Jag kompletterade med (som jag har skrivit tidigare) att Inger Carlsson har fått avtalspension med 80% av lönen, samtidigt som en ny biträdande rektor har tillsatts.
Eckerbom Wendel:
”Den goda ekonomiska hushållningen är inte heller vår fråga.”
Jag ställde en fråga om hur förvaltningen resonerar när den förra året beslutade att det skulle finnas en rektor på Frände (F-6) och en på Dalbo (7-9) och nu, året efter, en för båda enheterna.
Förvaltningen gav inga skäl till förändringarna utan konstaterade bara att:
”Organisationen förändras löpande.”
Eckerbom Wendel:
”Det är fortfarande inte en nämndsfråga”
Jag hade också ställt en fråga varför förvaltningen på fyra år hade ändrat organisationen i södra Dalsland varje år.
- 2009-2010 – Frändeskolan har en rektor och Dalboskolan har en rektor.
- 2010-2011 – Frändeskolan och Dalboskolan har en gemensam rektor.
- 2011-2012 – Frändeskolan har en rektor och Dalboskolan har en rektor.
- 2012-2013 – Frändeskolan och Dalboskolan har en gemensam rektor.
Eckerbom Wendel tyckte först och främst att min fråga innehöll:
”för mycket värderingar.”
Och sedan… Ja, kan ni gissa?
”Det är ingen nämndsfråga.”
Jag hade ytterligare en fråga. Jag undrade varför ingen samverkan med facken hade gjorts vid de senaste organisatoriska förändringarna.
Eckerbom Wendel:
”Frågan hör inte hit.”
Jag tillade att när samverkan har skett tidigare år, så har facken i stort sett hela tiden haft motsatt uppfattning mot arbetsgivaren, dvs Barn- och Ungdomsförvaltningen. Förvaltningen har inte någon gång lyssnat till personalen.
Eckerbom Wendels partikollega Henrik Dhejne (M) tyckte inte detta var något att bry sig om:
”Facken säger alltid så här.”
Sådana här åsikter sitter i ryggmärgen hos många moderater. Konstigt nog. Många i lärarkåren röstar ju faktiskt (tyvärr) borgerligt. Det kanske kan bli ändring på det nu.
Samverkan och de avtal kring samverkan, som har ingåtts mellan Vänersborgs kommun och personalorganisationerna, är dock inga skämt. Det är inget som parterna har ingått för skoj skull. Avtalen är viktiga och ska följas.
Tja, i varje fall som princip…. Hur det går till i Barn- och Ungdom är ju något helt annat.
Som följdfråga undrade jag varför inte en konsekvens- och riskanalys hade gjorts. Någon som också lärarfacken har efterfrågat. Här pratar vi om mer än ett lokalt samverkansavtal…
Enligt Arbetsmiljöverkets måste en skriftlig riskbedömning ske:
“i samband med planeringen av ändringar i verksamheten.”
Och i detta arbete ska
“arbetstagarna, skyddsombuden och elev-skyddsombuden [ges] möjlighet att medverka.”
I ”Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete” står det:
”8 § … När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”
”Risker för ohälsa” handlar inte bara om risk för fysiska skador. I föreskrifterna så står det också:
”3 § Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön.”
Enligt förvaltning har sådana här analyser påbörjats. Läser man citaten ovan, så står det väl ganska klart att de ska göras innan förändringarna…
Lena Eckerbom Wendel (M) höll med om att frågan är viktig, men det är
”inte en fråga för nämnden.”
Det är en sådan här inställning som får ledamoten Bäckström (V) att skriva i sin blogg:
”…man funderar på varför man överhuvudtaget skall ha någon nämnd.. Och varför man överhuvudtaget skall engagera sig…”
Det måste tilläggas att jag ville att lärarfacken skulle få ordförande Eckerbom Wendels tillåtelse att yttra sig i frågorna. Både LR (=Lärarnas Riksförbund) och LF (=Lärarförbundet) hade representanter på sammanträdet.
Det fick de inte av Eckerbom Wendel (M). Personalorganisationernas två representanter fick INTE yttra sig på sammanträde! Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Synnerligen anmärkningsvärt. Eckerbom Wendel sitter i kommunens Demokratiberedning, och detta är hennes syn på demokrati.
Kanske kan man travestera Bäckström:
”varför ska man överhuvudtaget ha någon demokratiberedning… ”
Vid ett tillfälle, alldeles i början, när Marianne Karlssons påstående om att rektor ”fått sparken” togs upp, så gav ordförande prov på en outsäglig snällhet (nä, nu gick jag nog för långt!). Nämnden fick en liten förklaring av förvaltningen till frågan om rektor Inger Carlsson.
”Ingen har fått sparken. Inger Carlsson har sökt och fått avtalspension.”
Inger Carlsson själv har berättat för sin personal på Frändeskolan, om hur hon har tvingats bort från sin rektorstjänst. Inger Carlsson har också skrivit ett brev till alla föräldrar med barn på Frände, där hon förklarar. Inger Carlsson har dessutom sagt det i samtal med Marika Isetorp (MP), som också sitter i PFU (=Personalutskottet).
Och för att säga det så neutralt som det bara går:
Inger Carlssons version stämmer inte överens med förvaltningens version…
Men det är väl inte en fråga för nämnden…
Eller?
Det finns en delegationsordning för Barn- och Ungdomsnämnden. Den fastställdes 2011-09-19 (du kan hitta den här). Delegationsordningen börjar så här:
- ”Kommunallagen reglerar möjligheten att delegera beslutsfattandet inom kommunens verksamhet. Delegaten redovisar sedan tillbaka till nämnden. På vilket sätt anmälan till nämnden sker beslutar nämnden.”
Och lite senare i delegationsordningen:
- ”Förvaltningschefen har rätt att besluta om vidaredelegation, under förutsättning att barn- och ungdomsnämnden medgivit detta. Den som då beslutar i förvaltningschefens ställe ska redovisa tillbaka till förvaltningschefen som i sin tur anmäler besluten till nämnden.”
- ”Delegationsbeslut ska anmälas till Barn- och ungdomsnämnden. … Vidare syftar anmälan till att nämnden ska ha möjlighet att avgöra huruvida delegaten fullgör sitt uppdrag såsom önskat.”
”Det är ingen nämndsfråga!” säger Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M).
Är det inte det?
PS. Med den förra bloggen satte jag två slags rekord. Jag fick över 90.000 träffar på bloggen och jag kom upp i sammanlagt över 1.000 A4-sidor på hela min blogg…
Inför BUN (3): Delårsrapport och medborgardialog
Det här blir det tredje inlägget om Barn- och Ungdomsnämndens kommande sammanträde på måndag. (Den första handlade om Väne Ryr och den andra om diverse frågor som kommer att ställas.)
Nämnden ska besluta om delårsrapporten. Den fick ledamöterna sig tillskickade under veckan. En delårsrapport innehåller en beskrivning av verksamheten under året som har gått (fram till och med augusti denna gång) och blickar dessutom framåt med lite prognoser och sånt. Det har blivit några delårsrapporter genom åren… Det är ingen särskilt upphetsande läsning. Oftast är de kopierade från gång till gång med enbart smärre ändringar i texten och, naturligtvis, med uppdaterade och aktuella siffror.
Dessa uppdaterade siffror kring budgeten är det intressantaste med rapporten. TTELA:s 
”papperstidning” redogjorde idag på ett bra sätt för dessa.
Enligt prognosen går Barn- och Ungdomsnämnden minus med 9,2 milj kr år 2012. Av dessa 9,2 milj kr återfinns 80% (7,4 milj kr) under Arena och Fritid. Det är naturligtvis Arena Vänersborg som är det stora hålet, som pengar rinner ut ur…
Grundskolan går minus 3,7 milj kr, men i de pengarna ingår (av någon anledning)skadestånds- och rättegångskostnader för Arbetsmarknadsdomstolens dom för fritidspedagoger med 2,7 milj kr. Ännu konstigare är väl följande minuspost:
”kostnader för övertalighet inom förskolan med 1,4 Mkr.”
Den här posten kommer att diskuteras på måndag.
Inom den här anslagsbindningsnivån, Grundskolan alltså, så finns det också en del andra poster som går med minus, och en del andra som går med plus. Några skolenheter beräknas göra ett underskott på omkring 1 milj, Frände/Rösebo respektive Brålanda/Skerrud. Mariedals underskott blir omkring 650.000 kr. Ytterligare 6 enheter ligger på ett minus på omkring 100.000 kr.
De här underskotten kan man naturligtvis ha synpunkter på, men jag tror att rektorerna har en svår situation när de ska försöka få mycket begränsade resurser att räcka till verksamheten. Finns det dessutom flera skolor, varav några är förhållandevis små, på skolenheten är det i det närmaste omöjligt att få budgeten att gå ihop. Resursfördelningssystemet är inte utformat för detta.
Den enskilda pedagogiska omsorgen ökar kraftigt.
”I början av året var 170 barn (1-12 år) inskrivna i denna verksamhet. I september är det ca 240 barn inskrivna.”
Det här är dyrt.
”Kostnader för enskild pedagogisk omsorg ökar under hösten med ca -1,5 Mkr mer än vad som beräknades i april.”
Pengar rinner ut till privata företag som driver verksamheten i vinstsyfte… Jag gillar inte det, men det är inget att göra åt, i varje fall inte i Vänersborg. Lagen är som den är.
I delårsrapporten hittar jag också följande:
”Förvaltningen väntar på domslut för flera överklaganden och eventuella kostnader för detta är inte beaktat i prognosen.”
Det här kan jag för tillfället inte påminna mig att jag har hört talas om. Det blir till att fråga på mötet vad det är för överklaganden. Vad det kan bli för kostnader vet jag inte heller.
Förvaltningen ska försöka minska underskottet. När det gäller förskolan:
”Efterfrågan på platser för 1-5-åringar är lägre på hösten än på våren. Inför hösten finns ca 8-10 avdelningar med färre barn. Dessa förskolor har minskat sin bemanning till hösten. Inom kommunal pedagogisk omsorg minskar efterfrågan, vilket leder till färre anställda.”
Det här gillar jag inte.
När det gäller Arena och Fritid:
”Åtgärder för att minska driftskostnaderna är att senarelägga och korta säsongerna för både is på isbanor och uppvärmning av fotbollsplaner.”
Jag reagerar faktiskt på att fotbollen ska vara med och betala för bandyns stora underskott. (Grattis VIF till seriesegern!!)
Arena och Fritid sparar också på Ungdomshuset genom att öppettiderna blir sämre (mindre öppet) och att det var stängt under juli och augusti.
Det var det viktigaste om budgeten. Det finns en del annat i delårsrapporten också. Jag nöjer mig denna gång med att redovisa några axplock.
- ”Preliminära beräkningar visar att medelmeritvärdet sjunkit med 0,3 poäng till 201,2.”
Det gäller betygen i åk 9. De sjunker. Inte så konstigt med tanke på hur grundskolan har behandlats ekonomiskt de senaste åren.
Resultaten från vårens nationella prov i åk 3 och åk 6 redovisas också. (Dock inte från åk 9.) Andelen godkända elever har sjunkit under de tre senaste åren i både matematik och svenska i åk 3. För åk 6 går det inte att jämföra, eftersom de nationella proven tidigare har genomförts i åk 5. Andelen godkända elever ligger kring 90%, något högre siffror i svenska och något lägre i matte.
- ”Kommunikationen med medborgare, företagare och organisationer ska förbättras … och skapa fler nöjda brukare. … Resultatet förväntas att uppnås.”
Tidigare har väl BUN knappt lyssnat till medborgarna överhuvudtaget. Med vårens medborgardialog har det självklart tagits ett steg framåt.
- ”Den digitala Lärplattformen, som införts på alla grundskolor för att förbättra kommunikationsmöjligheterna mellan pedagog, vårdnadshavare och elev, utnyttjas allt mer och bidrar till tätare kontakter mellan verksamheten och hemmen.”
Det här upplever man knappast ”på golvet”, i varje fall gör inte jag det. Det går ytterst trögt att implementera denna plattform och många föräldrar är fortfarande inte ens med. Gränssnittet är klumpigt och det är svårt att navigera i systemet. Dessutom konkurrerar det i praktiken med sociala medier som Facebook. Kanske skulle skolorna använda Google+ eller Facebook istället? I varje fall så länge det inte finns någon app till mobiltelefonerna… Det är nog så att vill föräldrarna veta något om sina barn och ungdomar, så ringer de, SMS:ar eller tar kontakt med pedagogerna via email, eller Facebook.
När det gäller investeringar så kan man notera att:
Taket på Arena Vänersborg har förstärkts, renovering av Ursands camping, som återinvigdes i juni, har genomförts och byggnation av nya omklädningsrum vid Botered har inletts.
Det är inte en dag för sent att det har inletts arbeten med nya omklädningsrum på Botered. De gamla har stått där sedan min tid i det gamla anrika Columbia…
Ärende 8 på dagordningen handlar om medborgardialogen. Förslaget till beslut är att BUN ska avsluta projektet.
Det förstår jag inte. 278 medborgare ville vara med och utvärdera medborgardialogen. Den här utvärderingen har ännu inte genomförts. Och då undrar jag, inte kan väl BUN avsluta projektet innan denna utvärdering är klar?
Det BUN har framför sig inför sammanträdet, det är en slutrapport som redogör för vad de som har arbetat med projektet, politiker (dock inte nämndens politiker med undantag av presidiet!) och tjänstemän, anser. Och slutrapporten är ganska underlig, bristfällig kanske är ett mera rättvisande omdöme. Slutrapporten består nämligen av mängder med citat som någon har skrivit upp på diverse möten.
Här följer ett antal citat ur rapporten, som jag har fastnat för. De utgör inte på något sätt någon sammanfattning eller beskrivning av helheten.
- ”Nämnden har fått för lite insyn i arbetet.”
- ”Tidplanen var alldeles för kort för att genomföra en medborgardialog.”
- ”Tydlighet i direktiven och i svarsalternativen är mycket viktiga om man menar allvar med att man är intresserad av vad medborgarna verkligen tycker!”
- ”vi har inte fått ut budskapet ‘att det syftar till att få mer resurser till undervisning’.”
- ”Vi har inte nått ut till alla grupper.”
- ”Jag tycker på det hela att den varit bra, men allmänheten har ju uttryckt skepsis ang vissa beräkningar mmm men jag tror inte man kunde gjort mer.”
- ”inrätta ett debattforum”
- ”Skapa en särskild facebookgrupp för att förebygga alla ‘mot-grupper’ som startats.”
- ”Vi borde läst och kritiskt granskat för att hitta fällorna som kunde användas mot syftet.”
- ”Korrekturläsa, var noggrannare med ordval.”
- ”Informationen måste vara mycket tydlig och så objektiv som möjligt.”
- ”Att få 8 % av befolkningen att besvara enkäten är en god bedrift!”
- ”Alternativen man skulle ta ställning till var ställda så att de allra flesta inte kunde eller vägrade välja.”
- ”Frågan är egentligen för komplicerad för att man skall kunna besvara frågeställningarna i den här formen.”
- ”Genomför en parallell opinionsundersökning riktad till ett bestämt antal personer så att man kan får fram ett statistiskt säkerställt ställningstagande i förhållande till populationen i kommunen.”
- ”Påskynda uppgradering av kommunens ålderdomliga officepaket från 2003.”
- ”brister i underlaget”
- ”Brister i kommunens statistikprograms analysfunktioner, direkta felaktiga funktioner”
- ”Bra med väktare på plats när det behövdes.”
- ”Vi saknade stora grupper i samhället som av någon anledning inte kom på mötena.”
- ”Vi hade inte tillräckligt noga kontrollerat materialet varför vi fick onödig kritik kring pilen och något av diagrammen. Detta användes sedan för att skapa misstro.”
- ”Vi lyckades inte visa att det var ett gemensamt budskap från förvaltning och politiker.”
- ”Oklarhet i rollerna politik och förvaltning gentemot medborgarna.”
- ”Politiker har hävdat att ”detta ansvarar tjänstemän för” och tjänstemän har hävdat att ”detta är en rent politisk fråga”, dvs istället för samarbete har vi två grupperingar som skjuter över ansvarsfrågan då det blir obekvämt.”
Alldeles i slutet av rapporten står det:
”Vid redovisning för nämnden angavs möten mellan två av ledningsgruppens personer som projektgruppsmöten för att det skulle framstå som om gruppen fullgjort uppdraget.”
Det här undrar jag över. Har Barn- och Ungdomsnämnden blivit duperad?
För övrigt har Barn- och Ungdomsnämnden några informationsärenden och annat smått och gott. En större fråga, som jag inte har berört, är ärende 6. Den handlar om att BUN ska yttra sig över utredningen ”Minska klimatpåverkan från kommunalt finansierad kostverksamhet”. Det handlar bland annat om att kommunen ska införa en vegetarisk matdag i veckan.
Om jag hinner och orkar kanske det blir några rader om detta imorgon…
Inför BUN (2): Frågor om rektorer, arenan mm
Det har hänt en del sedan Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde i juni. Det tycks dock som om alla händelser inte ska tas upp. Ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) anser nog att de är typ ”tjänstemannafrågor”, dvs frågor som inte angår oss politiker. I moderaternas Vänersborg finns det många sådana… Men allt bör komma upp på bordet. Tycker jag. Alltså måste jag som ledamot ställa några frågor.
Det är inte bara jag som har tänkt så här. Marianne Karlsson (C) har också gjort det. I diariet idag hittar jag nämligen ett mail från Marianne Karlsson (C). Marianne Karlsson ställer några frågor, som hon vill ha svar på till måndag. Hon skriver:
”En rektor, Frändeskolan, har fått sparken. Jag vill ha siffror på den ”goda ekonomiska hushållning” som detta är! Papper på bordet på måndag.
Från förvaltningen får vi uppgifter att vi inte har tillräckligt med behörig personal. Att då betala en behörig person ‘avtalspension’ ett par år tycker jag rimmar dåligt. Har vi egentligen råd med det? Hur menar Ni att dessa pengar/resurser kommer barn och elever tillgodo?”
Det är ord och inga visor. Det är bra frågor. Dessutom undrar jag, och det gör nog Marianne Karlsson också, varför rektor Inger Carlsson överhuvudtaget tvingades bort från sin tjänst. (Läs om rektor Carlsson här.)
Barn- och Ungdomsförvaltningen, –nämnden, har under flera år tillämpat en policy där duglig och kompetent personal betalas för att sluta sina tjänster. Detta samtidigt med att det blir allt fler barn och ungdomar per vuxen i både förskola och grundskola.
I början av juli läste vi i TTELA (eller på min blogg, klicka här) att sex barnskötare fick dela på en miljon kronor för att sluta sina tjänster. Du läste rätt, ”sluta sina tjänster”. I stället för att använda miljonen för att öka personaltätheten!
Dagen efter(!) den här artikeln skriver TTELA om personalen på Hallebergs förskola.
”Personalen konstaterar att det med de förutsättningar som finns idag är svårt att uppfylla Skolverkets krav.”
Rätt tänkt? Feltänkt? Tänkt?
Att betala kompetent personal för att sluta sina tjänster har varit feltänkt förut. Och det är feltänkt nu.
Konsekvensen av förvaltningens agerande mot Inger Carlsson är också att skolorganisationen i södra Dalsland förändras. Dalboskolans rektor ska nu också vara rektor över Frändeskolan och Rösebo skola.
Den här förändringen strider mot de principer för organisationen som förvaltningen själv har lagt fast. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vision protesterar och skriver med anledning av det här:
“Vi har tidigare tagit beslut i FSG om rektorsorganisationen, där det framgår att det ska vara en rektorstjänst på 100% på Frändeskolan/Rösebo skola samt en rektor på 100% på Dalboskolan. Det har från arbetsgivarhåll sedan tidigare fastslagits att en rektor inte kan vara chef över både F-6 och 7-9.”
Det hade förvaltningen tydligen glömt… Dessutom har förvaltningen också glömt att förhandla förändringarna…
Det har dock varit turbulent i södra Dalsland flera gånger de senaste åren. Följ med…
Inför läsåret 2010-2011 skulle Dalboskolan få en ny rektor. Förvaltningen föreslog då att Inger Carlsson, som var rektor på Frände/Rösebo (F-6), också skulle bli rektor på Dalbo (7-9). Lärarfacken protesterade. Inte mot Inger Carlsson, utan mot att Dalbo inte skulle få en egen rektor. Lärarfacken ansåg att det inte var någon bra organisationsmodell, att slå ihop två LM-skolor med en högstadieskola. Förvaltningen gick mot lärarfacken. Rektor Inger Carlsson var så oerhört kompetent att detta inte skulle bli några som helst problem…
Inför läsåret 2011-2012 hände saker. Helt plötsligt ansåg förvaltningen att organisationen med en rektor på Frände/Rösebo och Dalbo inte var bra…
Förvaltningen beslutade att Frände/Rösebo skulle ha en egen rektor. Igen. Även Dalboskolan (7-9) skulle ha en egen rektor. Det här var ju precis det lärarfacken hade velat hela tiden. Va’ bra!
I detta läge ville Inger Carlsson pröva sina vingar på Dalboskolan. Och lärarfacken var 
positiva till Inger Carlsson.
Det var inte förvaltningen.
Inger Carlsson dög inte för Dalbo. Helt plötsligt. Istället utannonserades rektorstjänsten på Dalbo – tillsammans med ett flertal rektorstjänster i kommunen. Många sökte tjänsterna och ett flertal intervjuer skulle hållas. Dock inte med Inger Carlsson.
LR (=Lärarnas Riksförbund, ett av lärarfacken) ställde frågan till förvaltningen, vilka som var tilltänkta till Dalbo. LR fick svaret: ”Ingen. Och alla. Alla sökande söker alla rektorstjänster.” LR på Dalboskolan hade därför ingen möjlighet att skicka någon representant till intervjuerna. (Det fanns ingen möjlighet att lämna arbetet för att sitta med på över 10 intervjuer.)
Det visade sig senare att en person, och endast en, var ”headhuntad” till Dalbo. Ingen annan av de sökande var överhuvudtaget aktuell till Dalboskolan…
Och nu…
Nu har läsåret 2012-2013 börjat. Och vad händer? Återigen slås Frände/Rösebo och Dalbo ihop… Återigen ska Frände/Rösebo och Dalbo ha en rektor. (Dock inte Inger Carlsson.) Mot lärarfackens vilja.
Fattar någon vad som händer? Ingen på Frände/Rösebo och Dalbo gör det… Kan förvaltningen förklara?
Det ska bli intressant att höra förvaltningens förklaringar. Inte bara på alla förändringar fram och tillbaka, utan också varför allt sker mot lärarfackens vilja. Ibland även utan någon som helst samverkan.
Det blir fler frågor på måndag.
Marianne Karlsson (C) ställer ytterligare två frågor. En fråga handlar om vad som händer i Väne Ryr om inte skolan öppnas. Karlssons sista fråga tar upp resursfördelningsmodellen.
”Hur bör en resursfördelningsmodell se ut som ger större personaltäthet, exempelvis när kommunfullmäktige så beslutat?”
Min bestämda åsikt är att modellen måste ändras. Jag tyckte inte att den var bra när den antogs, och jag tycker inte att den är bra nu heller.
I en tidigare blogg skrev jag om att det tydligen investeras i arenan och att jag som ledamot i BUN blir något överraskad när jag får läsa det i TTELA. Det är väggar på 3 m, det är golv, det är förtält (ja, du läste rätt – se här) och det har också talats om kompletteringar av läktarna.
Det måste bli en fråga om vad det har kostat och var besluten har fattats.
På tal om arenan, så har nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) tagit till orda i moderaternas (mycket sporadiska) blogg. Hon skriver under rubriken: ”Sanningar om arenan”. (Här.) Eckerbom Wendel har citationstecken runt ordet ”sanningar”, vilket torde betyda att hon anser att sanningarna inte har kommit fram. Blir ännu mer nyfiken när hon sedan inleder sitt inlägg:
”Det finns många ’sanningar’ om vår Arena i bloggar, kommentarer och ’på stan’.”
Återigen citationstecken… Blir också förväntansfull när det står bloggar… Eckerbom Wendel läser ju inga sådana…
Eckerbom Wendel konstaterar att arenan inte är färdigbyggd, att den kostar 27 milj kr per år, att taket läcker, att det pågår rättsprocesser och att information om arenan:
”kommer fortsätta att hållas ’hemlig’”
Varför Lena har citat på ordet hemlig vet jag inte. Eckerbom Wendel gillar tydligen citationstecken. Kanske är det ett sätt att gardera sig? Typ ”har jag skrivit det? Nä, jag hade ju citationstecken runt ordet…”
Och tänk, när jag läser Eckerbom Wendels inlägg, så kan jag inte se att åtminstone en blogg har skrivit något som motsäger hennes ”tillrättalägganden”. Inte på en enda punkt.
Så visst, Eckerbom Wendel skriver en del sanningar, typ sådana som vi kände till sedan innan, men frågan är väl – är det alla sanningar…?
Hur står det till med arenans väggar, golv osv? Det finns ju åtskilliga anmärkningar i besiktningsprotokollen… Kanske ska jag fråga om det också?
Det blir nog ett spännande möte. Och fler ärenden finns på dagordningen. Jag återkommer med fler inlägg inför sammanträdet på måndag.
Inför BUN (1): Skolbeslutet och Väne Ryr
![clip_image001[6]](https://karvling.com/wp-content/uploads/2012/09/clip_image0016.jpg "clip_image001[6]")
Nu minsann börjar det hetta till i politikens Vänersborg. Om knappt en vecka, den 17 sept, ska Barn- och Ungdomsnämnden ha sitt första sammanträde efter sommaren!
Jag läste handlingarna i helgen. Som vanligt kommer dock fler handlingar, som t ex delårsrapporten, senare i veckan. Det är en hel del frågor som ska behandlas, och beslutas, av nämnden. I vanlig ordning. En hel del frågor saknas också på dagordningen. Även det i vanlig ordning. Det får nog bli några frågor…
I handlingarna inför Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde ligger det en utredning om möjligheten att öppna Väne Ryrs skola – precis i enlighet med beslutet i kommunfullmäktige i juni. Man skulle utreda möjligheterna:
- ”att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass hösten 2012 samt
- Grundskola F-3 och fritidshem för årskurserna 4-6 på sikt.”
Barn- och Ungdomsnämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) gav den 1 augusti förvaltningen i uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut enligt ovan. Eckerbom Wendel väntade således ganska länge med att ge uppdraget. Eckerbom Wendel kunde ha gett uppdraget betydligt tidigare. Hon kunde faktiskt ha lämnat uppdraget typ i mitten eller slutet av juni (innan KF-beslutet, men efter behandlingen i kommunstyrelsen) med brasklappen att det inte gäller om fullmäktige beslutade något annat.
Hur som helst. Nu ligger utredningen ”på bordet”.
Utredningen är bra. Så vitt jag kan bedöma är den en av de bättre jag har sett i BUN. Faktiskt. Även om jag tycker att beslutsförslaget som den mynnar ut i är ”något tveksamt”:
”Barn och ungdomsnämnden beslutar
att till Kommunfullmäktige yttra sig över möjligheten att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass hösten 2012 samt grundskola F-3 och fritidshem för åk 4-6 på sikt, enligt tjänsteutlåtande daterat 120827.”
”enligt tjänsteutlåtande”? Det här bör naturligtvis preciseras. Det får inte finnas några tveksamheter om vad som beslutas.
Utredningen är på 13 sidor. Den beskriver bakgrunden, lokaler, antal barn, ledning och styrning, stödfunktioner, ekonomi mm. Utredningen tar upp både vad som talar för ett öppnande av verksamhet i Väne Ryr och vad som talar mot.
De slutsatser utredningen kommer fram till är (jag tar med alla för fullständighetens skull):
- att det är möjligt att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass och uppfylla formella krav utifrån styrdokumenten.
- Att elevunderlag och småskalighet medför att det krävs särskilda insatser för att upprätthålla hög kvalitet på verksamheten.
- Att inom en ekonomisk tilldelning utifrån nuvarande resursfördelningsprinciper är det inte möjligt att tillgodose formella eller kvalitetsmässiga krav.
- Att öppna Väne Ryrs skola för förskola, fritidshem och förskoleklass inte kan anses överensstämma med god ekonomisk hushållning.
- Att på sikt öppna en grundskola F-3 kräver ändrade förutsättningar för bl, a resurstilldelning samt
- Att på sikt öppna fritidshem för elever i åk 4-6 tillhörande andra skolenheter medför sannolikt att det blir svårt att tillgodose formella krav utifrån styrdokumenten.
(Det är väl antagligen dessa slutsatser som är ”enligt tjänsteutlåtande”.)
Utredningens ”sammanfattande slutsats” är enkel, Väne Ryr ska INTE öppnas igen.
Studerar man utredningens slutsatser (se ovan), så ser man snabbt att de, i vanlig ordning, främst handlar om pengar. Förvaltningen har förvisso sin budget att utgå ifrån, men budgeten beslutas ju som bekant av oss politiker. Och vill vi politiker tilldela skolorna mer pengar, så gör vi det. Fullmäktige har ju också ökat BUN:s budget för 2013 med 16 milj kr. Det nämns inte utredningen.
Den viktigaste frågan i sammanhanget, när det gäller ett eventuellt öppnande av Väne Ryrs skola, är naturligtvis – finns det ett underlag i för detta? Finns det tillräckligt med barn?
Utredningen skriver:
- ”Underlaget för en förskola i Väne Ryr uppgår till ca 30 barn om samtliga barn skulle utnyttja kommunal barnomsorg och placeras inom just den omsorgsformen.”
- ”Inför hösten 2012 finns åtta barn som skall börja förskoleklass. … Inför 2013 finns samma antal barn, dvs totalt åtta sexåringar. … Något barn kan också tillkomma om barn från Trollhättan placeras i Väne Ryr.”
- ”I april 2012 hade 28 barn boende i Väne Ryr fritidshemsplacering. … För hösten 2013 är barnantalet lika stort. Med en grundskola för år 1-3 skulle det teoretiska antalet barn öka till maximalt ca 25 barn med samma förutsättningar i övrigt.”
- ”En grundskola för åldersgrupperna 7-9 år skulle med nuvarande förutsättningar sannolikt variera mellan 10-18 elever.”
Det sistnämnda tycker jag verkar lite osäkert. Här önskar jag nog lite noggrannare siffror.
Visst visar utredningen på att det finns ett underlag. Ett öppnande av Väne Ryr är med andra ord ingen omöjlighet. Jag tycker inte heller att man får glömma att en förskola och skola i Väne Ryr kan locka till sig nya barnfamiljer. (Kommunen försöker just nu att sälja tomter i Väne Ryr.) Kanske kan till och med barn boende i Trollhättans och Uddevallas kommuner välja Väne Ryr.
Utredningen visar alltså att det kommer att kosta en del extra pengar att öppna Väne Ryr. För att ta ett exempel, skollokalerna behöver renoveras och byggas om. Vi pratar t ex hiss, värmesystem, ventilationssystem. Hyran för lokaler skulle öka för BUN med drygt 100.000 kr per år. Till det här kan tillkomma lika mycket, antagligen mer, i form av ökade personalkostnader. För att upprätthålla den kvalitet som krävs.
Mycket pengar? I sammanhanget tycker jag definitivt inte det. Jag tycker inte att det är särskilt mycket pengar. Man kan, och bör, dessutom se det från ett landsbygdsperspektiv. (Vilket utredningen inte gör.) 300.000 kr mer per år, kanske 400.000 kr, för att en del av Vänersborgs kommun, en tätort ”ute på landet”, ska ha en chans att leva vidare. Och vem vet, kanske växa – är det mycket pengar?
Kanske är det tvärtom, kanske är det väl investerade pengar? Kanske är det en ”god ekonomisk hushållning”? (Begreppet ”god ekonomisk hushållning” används i utredningen och återfinns också i slutsatserna. Begreppet förklaras inte någonstans, vilket det borde gjorts.)
Man kan också se det som så, att föräldrarna i Väne Ryr får tillbaka en del av de pengar de betalar in till kommunen i skatt… För vad får de nu?
De problem som utredningen redovisar angående den nuvarande resursfördelningsmodellen är till för att lösas. Det ser jag inte som något större problem. Enligt min mening behöver modellen ändras ändå…
Hur ska Barn- och Ungdomsnämnden besluta på måndag – öppna eller inte öppna Väne Ryr?
Jag tror inte att nämnden kan fatta detta beslut på måndag. Jag anser att BUN måste föra frågan vidare till föräldrarna i Väne Ryr. Ordna möten, fråga föräldrarna om de vill placera sina barn på Väne Ryr. Eller som det heter med ett modernare språkbruk, ordna någon form av medborgardialog.
Vill flertalet av föräldrarna placera sina barn i Väne Ryr, så öppnar vi skolan för förskola, förskoleklass, fritids och grundskola upp till åk 3.
Väljer föräldrarna andra skolor… Då blir det inget med Väne Ryr…
"Is, is. Vi ska ha is till varje pris!"
För två veckor sedan skrev jag en blogg om Arena Vänersborg, där jag spekulerade lite om vad som kunde göras för att få den mer attraktiv för evenemang. (Se här.) Som det ser ut nu, så är det förutom bandyn bara ”Framtidsforum”, som ska vara i arenan den kommande säsongen.
”Framtidsforum” var i arenan för två år sedan. Då blev besökarna nästan djupfrysta. Det berättar TTELA i artikeln ”Iskall arena ska bli varm” i torsdags. (Se här.) Nu tänker arrangörerna från Vänersborgs kommun ta revansch. De har avancerade planer på att göra arenan varm. Så att det går att vara där.
Ett tag trodde jag nästan att TTELA:s artikel var på skoj. För att få upp värmen så ska man nämligen bygga upp ett förtält (citerat ur TTELA):
”För att dessutom komma till rätta med den bistra vind som blåste in genom ytterdörrarna, kommer man i år att bygga upp ett förtält i anslutning till entrén.”
Ett förtält?
Här bygger kommunen en arena som hittills har kostat 300 miljoner kr. 300 miljoner kronor! Och för att kunna vara där inne vid evenemang, så ska man bygga upp ett förtält!!
Det är sanslöst.
När det dessutom, några rader längre ner i TTELA:s artikel, står att Ann Nordqvist, näringslivshandläggare på Vänersborgs kommun, säger angående arrangemanget ”Framtidsforum”:
”…blir nog en frisk fläkt…”
… så undrar jag, är det ett skämt? Men det är inget skämt. Det är allvar.
Ett förtält ska hjälpa till att rädda evenemangen i arenan. Ett tält!
Ett tält är dock inte speciellt dyrt. Men för att få upp värmen behövs det andra åtgärder också. Arrangörerna, dvs kommunen, ska låna en isolerande matta från Lidköping. Låna? Hyra? Inte är den väl gratis? Dessutom ska man täcka isen, dvs evenemangsytan, med ett golv. Det har man gjort förut, men i år utökar man golvet. Hur mycket kostar det?
Vidare har värmefläktarna justerats. Kostnad? Till sist har isolerande väggar, som är tre meter höga, köpts in! Va? Och väggarna kostar?
Hur mycket pengar har lagts ner i arenan nu i sommar? Och var har de pengarna tagits ifrån? Och vem har tagit besluten? Här sitter man i Barn- och Ungdomsnämnden och i kommunfullmäktige och har inte en aning om dessa investeringar!
Och allt detta har gjorts, och ska göras, för att arrangemanget ”Framtidsforum” ska kunna hålla till i arenan. Det låter onekligen som om arrangemanget blir en förlustaffär för arenan och kommunen. Igen. Visst kan man fråga sig, varför man lägger ner alla dessa pengar på ett arrangemang? Varför inte flytta ”Framtidsforum” till Idrottshuset?
En gång i tiden, i samband med att isstadion skulle byggas, hörde jag min far Arne utbrista i radion:
”Is, is. Vi ska ha is till varje pris!”
Det verkar som betongpartierna fortfarande ropar detta. Då på 60-talet, så kunde jag hålla med. Nu 50 år senare kan jag inte det.
För hur smart är det att lägga ner en massa pengar på arenan för att till varje pris fortsätta att ha den till en bandyhall? Varför inte titta på Vänsterpartiets fundering på att helt enkelt lägga in konstgräs i arenan?
Till sist ett annat förslag.
Eftersom det fortfarande regnar in i arenan så kanske man kan slå två flugor i en smäll. Varför inte köpa in ett större tält, som inte bara är ett förtält, utan som täcker hela arenan? Varför inte köpa in ett cirkustält? Det kan skydda mot både regn och vind.
För att inte tala om symboliken…
Budget 2013: Nya skatteprognoser – ny budget?
Den politiska hösten har börjat. Lite försiktigt. Men ändå inte.
Kommunstyrelsen hade sammanträde i onsdags. Ekonomichefen Tomas Sannemalm informerade ledamöterna om den senaste (augusti) prognosen över skatteutfallet för år 2013. Skatteintäkterna beräknas bli mindre än beräknat. Ungefär 10 miljoner mindre. Inget kul.
Då finns det två alternativ. Eller finns det tre…?
Men först en liten bakgrund.
Det hände ju saker i kommunfullmäktige den 20 juni i år. ”Storoppositionens”, dvs S, V, MP, C och VFP, förslag i skolfrågan vann. Alla skolor skulle finnas kvar. Som en följd av skolbeslutet kom storoppositionen (dock inte MP) också överens om ett gemensamt budgetförslag. Det innebar att den styrande mini-alliansen också förlorade ”slaget” om budgeten för 2013.
Storoppositionens förslag innebar 16 miljoner kr mer till barnen och ungdomarna i Vänersborg. (Miljöpartiet lade ner sina röster i omröstningen.) Ett historiskt beslut. För första gången på många år såg vi en stor ekonomisk satsning på grundskolan.
Det gemensamma budgetförslaget innebar att partierna i oppositionen fick kompromissa. De fick ge och ta. Vänsterpartiet hade t ex ett förslag på att en skattehöjning skulle finansiera satsningen på skolan. De andra partierna gick inte med på detta. Kompromissen blev att pengarna skulle tas från resultatet. Som då skulle bli plus/minus noll.
Kommunens resultat för 2013 beräknades alltså bli plus/minus noll i den budget som fullmäktige antog. En ovanlig ”lösning”. Men om den ekonomiska utvecklingen gick “framåt” och skatteintäkterna ökade, så skulle det ändå ordna sig.
Nu ser det ut som om det inte ordnar sig. De farhågor som t ex Vänsterpartiet hade verkar besannas. Prognosen för Vänersborg är just nu ett underskott på 10 milj kr.
Det är klart att en sådan här dyster prognos manar till besinning och eftertanke. Det finns två alternativ. Eller finns det tre…?
Gunnar Lidell (M) reagerade borgerligt instinktivt i torsdagens (6 sept) TTELA:
”Jag har redan i dag bett ekonomichefen titta på förslag till åtgärder så att vi kan anpassa budgeten.”
Kommunstyrelsens ordförande Lidell säger vidare:
”Att spara tio miljoner är ett absolut minimum, vi måste ta höjd för vad som kan komma. Det är bättre att bromsa än att panikbromsa.”
Det är det första alternativet. Spara. Dra ner på kostnaderna.
Marie Dahlin (S) är också inne på denna linje. Dahlin är dock lite försiktigare än sin kommunalrådskollega Lidell. Dahlin säger i TTELA:
”Men vi behöver nog börja bromsa lite.”
”Bromsa” betyder att man ska dra ner på utgifterna. På vilka utgifter kan man undra. Marie Dahlin slår fast att socialdemokraterna inte kommer att acceptera några besparingar på skolan.
Det är ett viktigt besked!
Gunnar Lidell gör inga sådana utfästelser. Gunnar Lidell och mini-alliansen ville ju inte satsa på skolan överhuvudtaget i våras. Mini-alliansen ville ju bara lägga ner ett stort antal skolor. Kanske hoppas Lidell och mini-alliansen nu på att fullmäktige ska tvingas återkalla oppositionens skolsatsning? På det sättet skulle ju mini-alliansen historiska förlust kunna vändas till seger…
Det andra alternativet, när en budget går med underskott, är att öka inkomsterna. Kommunens inkomster kan ökas genom att höja skatten.
Moderater, folkpartister och kristdemokrater vill inte höja skatter. Det sitter i ryggmärgen. Att tala om skattehöjning kan få vilken borgerlig politiker som helst att få mardrömmar. Gunnar Lidell fick emellertid frågan om det befarade budgetunderskottet i onsdagens kommunstyrelse. Och det av sin gamle (och nuvarande?) partirival Anders Forsström! Gunnar Lidell svarade, hör och häpna, att en skattehöjning var en av flera möjliga åtgärder!
När det gäller skattehöjning uttalar sig Marie Dahlin (S) något svävande och motsägelsefullt i TTELA:
”Så långt är jag inte beredd att sträcka mig i dagsläget, men det finns på några av våra medlemmars läppar.”
Hmm. Onekligen en liten politisk gardering. Tänker inte sossarna ta ställning förrän de känner hur vinden blåser…? Vilket för övrigt verkar vara den nya socialdemokratiska taktiken…
Jag tror, och har egentligen trott hela tiden, att en skattehöjning tyvärr är nödvändig. (Eller?) Kommunen måste få fram pengar till både förskola och skola. Dessutom skenar försörjningsstödet iväg, bland annat som en följd av nedläggningen av SAAB.
Och så länge arenan är kvar kommunens ägo… 25-30 miljoner kr varje år i 30 år framåt… Så finns det nog inte något val…
Huuh!
För att täcka ett underskott på 10 milj kr 2013, så krävs en höjning av skatten med 15 öre (per intjänad och beskattningsbar hundralapp).
Några sifferexempel.
En skattehöjning på 10 öre skulle ge ett plus i kommunens kassa på 6,6 miljoner kr, 20 öre skulle ge 13,2 miljoner kr, 25 öre ger 16,5 miljoner kr, 30 öre ger 19,8 miljoner kr, 35 öre ger 23,1 miljoner kr, 40 öre ger 26,4 miljoner kr, 45 öre ger 29,7 miljoner kr och 50 öre ger 33 miljoner.
En skattehöjning på 25 öre innebär att den som tjänar 20.000 kr i månaden betalar 50 kr mer i skatt varje månad. En månadsinkomst på 30.000 kr innebär en höjd skatt på 75 kr i månaden.
Och tar vi i lite och höjer skatten med 50 öre, så betalar den med 20.000 kr 100 kr mer i månaden och den med 30.000 kr betalar 150 kr mer i månaden.
Inte så där jättemycket pengar. I varje fall inte om pengarna går till våra barn och ungdomar. Eller?
I diskussionerna inför vårens budgetbeslut talade oppositionen om att det kunde bli aktuellt med en skattehöjning. Jag tror att de diskussionerna måste starta snarast möjligt. Eller?
Alternativ ett är alltså att dra ner på kommunens kostnader och alternativ två att höja skatten. Onekligen två ganska onda ting. Lite av pest eller kolera. Finns det ingen annan möjlighet? Nä, inte om man ska tro Gunnar Lidell och TTELA.
Journalisten i TTELA skriver:
”Kommunen får inte anta budgetar som går back.”
Gunnar Lidell (M) håller med. Han säger:
”Men om vi inte tar beslut om en budget i balans, eller helst bättre än så, då gör vi ju fel.”
Är det så?
Det är faktiskt inte helt sant. Kanske inte alls sant. Kanske helt fel.
Det finns kanske ett tredje alternativ, när en budget går med underskott. Ett alternativ som innebär att kommunen varken behöver skära i utgifterna eller att höja skatten.
Enligt de lagar som gäller (kommunallagen och lagen om kommunal redovisning), så måste ett underskott täckas av överskott de följande åren.
Med andra ord, det är ingen ”ko på isen”. Det är ok att göra ett underskott 2013, om kommunen gör ett överskott 2014 och 2015!
Men inte nog med det. Det är en ändring av lagarna på gång. Ändringar som beräknas beslutas av riksdagen i höst och faktiskt börja gälla redan från 1 jan 2013.
De nya ändringarna innebär att det ska bli möjligt att skapa resultatutjämningsreserver, dvs en del av överskottet i goda tider ska kunna reserveras och sedan användas för att täcka underskott under dåliga tider. (Enligt nuvarande lagar får kommuner inte ta med sig ett överskott in i nästa år.)
Och den här lagen ska gälla retroaktivt från 2010. Det låter lite konstigt, men kan väl bara betyda att överskott från 2010, 2011 och 2012 får användas 2013.
2010 gjorde Vänersborg ett överskott på 49 milj kr och 2011 på 35 milj kr. Årets överskott beräknades uppgå till 17 milj kr. Nu talar prognoserna faktiskt om ett överskott på 22 milj kr.
Budgeten för 2013 beräknas alltså gå med ett underskott på 10 milj kr. Möjligtvis gör inte detta någonting. Kommunen kan ta med sig överskottet från i varje fall 2012 till nästa år. Med den nya lagstiftningen är det kanske till och med möjligt att ta med sig ännu mer pengar från tidigare år in i 2013. Jag förstår mig dock inte på lagändringarna riktigt till hundra procent. Skulle jag ha fel, så måste oppositionen snarast börja diskutera en skattehöjning. Att dra ner på utgifterna för förskola eller grundskola är enligt min mening totalt uteslutet.
Jag tror för övrigt att jag har med mig hela Vänsterpartiet i denna syn.
"IFK har ont om pengar"
”IFK har ont om pengar”
Rubriken är tagen från dagens TTELA.
Det kom väl inte som någon större överraskning, att kommunens bandystolthet IFK Vänersborg har det knapert i kassan. I TTELA berättar klubbens ordförande Stig Bertilsson, tillika moderat ersättare i kommunstyrelsen i Bengtsfors, att IFK Vänersborg har skrivit till leverantörerna om betalningssvårigheterna. Det vill säga, till de som märker att fakturorna till IFK inte har blivit betalda.
De ekonomiska problemen har tagit fart på senare år. Ordförande Bertilsson säger (citerat från TTELA):
”Klart är dock att det accentuerats sedan flytten till Arena Vänersborg”
Inkomsterna från arenan har helt enkelt inte blivit vad IFK och Bertilsson hade tänkt sig.
Hur mycket som IFK är skyldigt sina leverantörer vill inte Stig Bertilsson avslöja. Däremot vet vi att IFK Vänersborg har skulder till Vänersborgs kommun på 416.000 kr. I december (2011) uppgick skulderna till 318.000 kr. Skulden till Vänersborgs kommun har alltså ökat med 100.000 kr under året. Den avser i första hand hyror.
Bandyn har precis som många andra idrotter hamnat i en tvärt uppåtgående spiral av allt högre löner till spelarna. Klubbchefen i Sirius, Magnus Berglund, skrev tidigare i år, att de skenande spelarersättningarna var ett hot mot bandyns framtid. IFK Vänersborg har naturligtvis ryckts med. Spelare går ju till de klubbar där pengarna finns.
Föreningarna har helt enkelt inte råd med dessa löner. (Det sägs att IFK har en dyr spelartrupp, där årsinkomsten för en ”genomsnittlig” spelare ligger på omkring 200.000 kr om året. En ung spelare kan ha hälften av detta, en ”stjärna” kanske 350.000 kr…) Publikintäkterna är t ex inte alls i paritet med kostnaderna. (När jag ser bilder från IFK:s senaste bandymatcher, så ser det också ganska tomt ut på läktarna.) Och allt det ideella arbete som läggs ner av ledare och supportrar kan inte heller kompensera.
Kan IFK fortsätta sin elitsatsning, fast inkomsterna inte räcker till?
Det tycks i förstone vara en fråga som bara IFK självt äger. Men nu är det så att många kommunala skattekronor går till IFK Vänersborg.
IFK får faktiskt inkomster, som rätteligen är kommunens. IFK får hyra loger, restaurangen och konferensrum till underpris för att sedan hyra ut dem dyrare till andra. IFK får till och med hyra istider, som klubben sedan får hyra ut, dyrare, till andra. De verkliga hyreskostnaderna för arenan är helt enkelt större än de IFK får betala. Till saken hör också att kommunen sponsrar IFK med reklam på matchdräkterna. Dessutom betalade kommunen 621.252 kr till IFK(!) som skadestånd för takraset häromåret…
Och ändå har IFK Vänersborg skulder till Vänersborgs kommun på 416.000 kr…
Kan IFK fortsätta med en elitsatsning fast klubben är skyldig både företag och skattebetalare pengar? Får en klubb göra så? Kan kommunen acceptera detta?
Tydligen gör kommunledningen det. När IFK Vänersborg ska arrangera bandy-VM nästa år uttalar sig kommunstyrelsen positivt. Och avsätter ytterligare pengar till IFK Vänersborg. 300.000 kr får IFK i bidrag för arrangemanget. Plus att IFK ska slippa att betala hyran för arenan under VM…
Det verkar inte som om bandyn kan leva vidare i Vänersborg av egen kraft. Det blir med all säkerhet kommunen som på ett eller annat sätt tvingas ställa upp ekonomiskt – i ännu högre grad än nu. Är det värt det? Är det värt alla pengar – till IFK Vänersborg, till arenan?
Det är inte bara IFK som blundar för problemen. Politikerna i Vänersborg, med mini-alliansen i spetsen, ivrigt påhejade av socialdemokrater och centerpartister, gör det också. De skjuter problemen framför sig. På det sättet undviker de att ställa de jobbiga frågorna. Tror de. Verkligheten hinner snart ikapp. Jag vill påstå att den redan har gjort det.
Jag anser inte att bandyn är värd alla kommunala pengar. Tyvärr. Tyvärr därför att bandy har varit en del av Vänersborgs idrottshistoria. Tyvärr därför att bandyn också har varit en del av min historia. (Jag är nog den ende i kommunfullmäktige som faktiskt har spelat bandy. Fast det var ett tag sen…) Men tider förändras… Den dag man var tvungen att bygga hallar för att spela bandy, den dagen var början till slutet för bandyn. Det är nog bara att acceptera det.
Kommunens pengar måste användas till andra, viktigare saker.
Till slut. Att taket på arenan läcker, att det rinner in vatten i väggarna och att det faktiskt finns en hel del andra fel på arenan framgår av besiktningsprotokoll. Men många för fram andra rykten, t ex att det är sprickbildning i väggarna och att golvet i arenan sjunker. Det senare på grund av dålig eller otillräcklig pålning. Antagligen är detta bara rykten och inget annat. Men det är nog dags att kommunen öppet och ärligt (är det möjligt i Vänersborg?) redovisar hur det står till med arenan.
Förresten, kanske finns det en lösning som löser både kommunens, IFK:s och bandyns problem i Vänersborg:
Spola upp Isstadion igen och lägg konstgräs i arenan.
.
PS. Det blir nog all anledning att återkomma till IFK och kommunen. Det kan bli tvist om både det elektroniska biljettsystemet och hyreskontrakten.
Det mullrar i Frändefors
Det mullrar bland föräldrar och skolpersonal i Frändefors. I diariet hittar jag en skrivelse från en uppretad och upprörd förälder på Frändeskolan. Hon skriver:
”Jag vill å det bestämdaste klaga på avsättningen av Frändeskolans rektor Inger Carlsson. En rektor som vi har haft i många år. Hon har fungerat utmärkt och varit en fantastisk rektor för barn, lärare och föräldrar.”
På Facebook skriver en annan förälder:
”Frände hade ju en fantastisk rektor med stor kompetens och erfarenhet. ‘Tyvärr’ för oss och henne så är hon inget mähä utan jobbar för en bra undervisning och en bra arbetsmiljö även om det inte alltid är bekvämt.”
Några andra skriver:
”Synd att bra rektorer inte får vara kvar.”
”Inger är den bästa rektorn jag har träffat …. Hon är värd att få upprättelse och ett bevis på att vi vanliga uppskattar henne å det hon gjort å står för!”
Det som har hänt vid Frändeskolan i Frändefors och Rösebo skola är att rektor Inger Carlsson under vårterminens sista skälvande dagar informerades om att hon inte fick fortsätta som rektor. Rektor Inger Carlsson var inte längre önskvärd som rektor för Frändeskolan och Rösebo. Rektor Inger Carlsson skulle bort. Rektor Inger Carlsson dög inte längre.
Rektor Inger Carlsson har arbetat som rektor i många, många år i kommunen. Hon ville fortsätta att arbeta som rektor på Frändeskolan och Rösebo, de 2 år hon hade kvar till sin ”riktiga” pension. Det vet jag. Men det fick hon inte.
Det sätt som Inger Carlsson tvingas bort på är djupt orättfärdigt anser jag.
Vad beslutet att tvinga bort Inger Carlsson grundar sig på är höljt i dunkel. Personalen på Frändeskolan vet inte, föräldrarna vet inte.
Alla berörda ställdes inför fullbordat faktum.
Inte heller lärarfacken vet något. Lärarfacken protesterade. De skrev:
”Vidare måste en risk- och konsekvensanalys göras på de inblandade skolorna eftersom förslaget innebär en omorganisation och förändringar för både personal och ledning. Vi vill att man undersöker hur mycket mertid tidigare rektorer på berörda skolor haft.”
Barn- och Ungdomsförvaltningen har, som vanligt, inte följt de lagar och regler som finns i sådana här situationer. Förvaltningen följer inte heller det samverkansavtal som kommunen som arbetsgivare har slutit med facken.
För Barn- och Ungdomsförvaltningen är det inte fråga om att föra dialog eller att diskutera – här handlar det om att bestämma. Någon på Barn- och Ungdomsförvaltningen har helt enkelt bestämt att rektor Carlsson ska bort, till varje pris. Utan diskussion. Punkt.
Det har hänt förr.
En representant från Lärarförbundet hörde av sig till mig och frågade:
”Vad gör vi? Vad kan vi göra?”
Jag har ingen aning. Kommunens förhandlingschef Kent Johansson sa till mig i ett samtal, att det är självklart att alla chefer i kommunen ska följa ingångna avtal. Förhandlingschefen uttalade sig dock inte om detta konkreta fall, utan rent allmänt. Kent Johansson sa att om en anställd anser att någon chef bryter mot samverkansavtal, så ska den anställde vända sig till sitt fack eller till chefens chef.
Det låter förnuftigt. Men i Vänersborg blir det ett moment 22.
Ingen lyssnar ju på facket i den här frågan och tänk om det är chefens chef som har fattat beslutet…?
Politikerna då?
Marika Isetorp (MP) har talat med Inger Carlsson. Isetorp blev upprörd. Och eftersom Isetorp sitter i PFU, så lyfte hon frågan där. PFU står för Personal- och förhandlingsutskottet. PFU ansvarar för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. PFU handhar t ex löne-, pensions- och övriga anställningsvillkor för kommunens anställda.
Marika Isetorp fick beskedet att detta inte var en fråga för PFU…
Är det en fråga för Barn- och Ungdomsnämnden då? Det är det inte heller. Politik är en sak, förvaltning en annan. Politikerna ger tjänstemännen uppdrag, men hur uppdragen genomförs är ingen politisk fråga. I teorin. Det finns onekligen en gråzon. Den 1 juli förra året kom t ex ett brev till Barn och Ungdom från Arbetsmiljöverket. Det handlade om rektorernas arbetssituation(!). I brevet skrev Arbetsmiljöverket:
”De förändringar som hittills har gjorts har hanterats av förvaltningen och har inte varit föremål för några politiska beslut. Arbetsmiljöverket anser att det är viktigt att nämnden i egenskap av arbetsgivarföreträdare fattar beslut om vad som ska göras för att rektorerna ska få en arbetssituation som inte riskerar att leda till ohälsa.”
Arbetsmiljöverket anser uppenbarligen inte att det finns några vattentäta skott mellan politiker och förvaltning…
Inger Carlsson tvingas alltså bort från rektorstjänsten på Frändeskolan och Rösebo skola. Hon fick i och för sig ett val, ett val som inte var något val. Hon fick ett oacceptabelt och förnedrande alternativ och ”möjligheten” att ansöka om avtalspension att välja mellan.
Rektor Inger Carlsson blir nu avtalspensionär, med 75-80% av lönen, i 2 år. Sedan blir hon en ”riktig” pensionär. Inger Carlsson ska alltså vara hemma och inte göra någonting. Det tycker Barn- och Ungdomsförvaltningen. Hennes omvittnade kompetens är inte värd någonting för kommunen. Istället ska någon oerfaren ny person anställas i stället för Inger Carlsson.
Barn- och Ungdomsnämnden förlorar inte bara kompetens, BUN förlorar också pengar på 
hanteringen av Inger Carlsson. Skattebetalarnas pengar används för att hålla kompetent personal hemma.
Det är sjukt.
Skälet till att Inger Carlsson sparkas från sin rektorstjänst, det vet jag inte. Föräldrar och personal spekulerar. Inger Carlsson är känd för att vara en stridbar rektor som står för sina åsikter, åsikter som många gånger är kritiska mot förvaltningsledningen. Får hon betala priset för detta nu? Jag vet inte, jag vet bara – av egen erfarenhet – att varken ledande politiker eller chefer i den här kommunen är främmande för skamgrepp av olika slag på kritiska anställda.
Jag kan inte låta bli att ta upp några andra aspekter på frågan också.
För drygt ett år sedan (6 aug 2011) skrev jag om den nya rektorsorganisationen som sjösattes i Vänersborg. Förvaltningschef Kent Javette intervjuades i TTELA och sa:
”Det kommer att bli en förbättring för rektorerna att kunna klara uppdraget. … Vi vill ha en tydligare organisation helt enkelt. Jag tror att det blir bättre med ett ansvarsområde, det blir lättare att hålla ihop.”
I och med att Inger Carlsson avpolletterats återgår förvaltningen till en gammal organisation. Rektorn för Dalboskolan ska också bli rektor för Frändeskolan och Rösebo. Dalbo är en högstadieskola, Rösebo en F-3-skola och Frände en F-6-skola. På Rösebo och Frände finns också fritids.
Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vision protesterar. De skriver:
”Vi har tidigare tagit beslut i FSG om rektorsorganisationen, där det framgår att det ska vara en rektorstjänst på 100% på Frändeskolan/Rösebo skola samt en rektor på 100% på Dalboskolan. Det har från arbetsgivarhåll sedan tidigare fastslagits att en rektor inte kan vara chef över både F-6 och 7-9. En jämförelse med Norra skolan, där kommunen anställde en rektor på 100%, är lätt att göra. Vi ser ingen skillnad mellan organisationernas behov.”
Det är raka besked! Men vem lyssnar…?
En biträdande rektor ska anställas till det nya rektorsområdet. Denna tjänst annonseras endast ut internt, något som lärarfacken också protesterar mot.
”Vi utgår från att kommunen annonserar externt efter en rektor med tillsvidaretjänst på 100% till Frändeskolan/Rösebo skola samt att man fortlöpande samverkar med ledning, personal och personalorganisationer.”
Vem lyssnar? Tjänsten har endast annonserats ut internt. Två lärare har sökt tjänsten. Ingen har erfarenhet av skolledarjobb.
Det är oerhört viktigt, jag skulle vilja säga avgörande, att det finns dugliga och skickliga rektorer för att en skola ska lyckas med sitt nationella uppdrag. En forskare från Högskolan i Borås sa:
”Den viktigaste faktorn … att man ser till att en rektor … får mandat ifrån ledningen, legitimitet i organisationen för att arbeta med pedagogiska frågor som huvudfråga. Det är det som är det väsentliga. Man kan inte belasta rektorer med allt ifrån budget, fastighetsskötsel och personalfrågor samtidigt som man ska bedriva ett pedagogiskt ledarskap.”
Det här tycks förvaltningen glömma. Istället tycks förvaltningen ha andra kriterier på en bra rektor…
Till sist undrar jag.
Varför alla dessa fina samverkansdokument när ändå ingen lyssnar på de anställda?
En spännande politisk höst
Att inte föra en politik är också att föra en politik.
Det nya styret efter valet 2010 med moderaterna i spetsen började, som bekant, med att lägga all sin kraft på att lägga beslag på de flesta välbetalda politiska poster i kommunen. I samarbete med socialdemokraterna, som fick sin beskärda del, lyckades det nya styret med det. Vänsterpartiet, som med sina 8 mandat blev kommunens 3:e största parti, hölls utanför både poster, insyn och inflytande. (Se ”Det är som förut”.)
Den största delen av handlingskraften försvann också i och med att de avlönade politiska posterna besattes. Det moderatledda styret har inte ens – efter snart 2 år – berättat för vänersborgarna vad de vill med Vänersborg under mandatperioden. Eller också är det kanske så, att målet helt enkelt var att få sitta vid maktens grytor…
Att inte föra någon politik har inneburit att politiken i Vänersborg på många sätt bara har ”rullat på”. Undantaget var väl skolfrågan i våras. I denna fråga formulerade mini-alliansen en tydlig politisk linje. Mini-alliansen ville lägga ner ett stort antal skolor. Det var dock något som den samlade oppositionen, efter en enorm föräldraopinion, satte stopp för.
Så kan det gå.
I höst ska ett flertal politiska frågor upp på agendan. Kanske får vi se en ny mini-allians? Kanske kryper det ut en ny politisk fjäril ur det gamla ”larvskalet”? Någon politik måste väl ändå formuleras? Det börjar ju närma sig ett nytt val, och något måste väl mini-alliansens partier göra för att behålla sina väljare.
Det kanske är dags redan imorgon? Imorgon onsdag samlas nämligen kommunens politiker till en så kallad visionskväll. Kommunstyrelsens ordförande Gunnar Lidell har bjudit in till denna. Det ligger nära till hands att tro att Lidell vill ha hjälp från Vänsterpartiet och de andra partierna med att formulera och föra en bra politik…
Det är kanske inte helt omöjligt att det är så. Det var ju nästan ett år sedan Lidell gav kommundirektör Ove Thörnkvist uppdraget att:
”Vision Vänersborg ses över och revideras.”
I december nästa år ska kommunfullmäktige anta en ny vision för kommunen. Den nuvarande ska, med all rätta, ersättas. Det är planerat att vänersborgarna ska kunna ge sina bidrag till denna nya vision. En form av medborgardialog alltså. Imorgon startar således detta arbete och under hösten ska det gå vidare. (Och nästa år.)
Vi får se hur stort engagemanget blir – och hur mycket betongpartierna kommer att lyssna på sina medborgare… (Det är ju inget som kommunen är känd för…)
Under hösten ska Barn- och Ungdomsnämnden verkställa fullmäktiges skolbeslut. Under sommaren har det, vad jag vet, inte hänt någonting. BUN har inte haft något sammanträde. Ordförande Eckerbom Wendel ville inte ha det helt enkelt. Förvaltningen har därför inte heller fått något formellt uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Kanske har någon tjänsteman ändå börjat med arbetet, vad vet jag. Det var ju faktiskt känt någon månad innan fullmäktige formellt fattade beslutet i juni, hur beslutet skulle se ut. Det är främst frågan om förskolan och skolan i Väne Ryr som är akut.
En annan skollokalsfråga, som politikerna måste ta tag i, i höst är Huvudnässkolan och dess aula. Förberedelserna för att riva A-huset har redan satt igång. Men hur det ska bli med aulan vet vi inte. Enligt uppgift står den just nu och förfaller. Kanske som ett symboliskt monument över mini-alliansens brist på politisk handlingskraft?
Frågan om Ursand lär väl också fortsätta att diskuteras i höst. Här vet vi att vänersborgarna har lite olika åsikter om Bert Karlsson och hans projekt. Det har vi sett på TTELA:s insändarsidor. Vad mini-alliansen vill, det har inte riktigt framgått helt tydligt i massmedia. Men vad jag förstår vill Lidell och hans kollegor i Folkpartiet och Kristdemokraterna tillmötesgå Bert på alla punkter. Spelet i Byggnadsnämnden och till viss del i Miljö- och Hälsoskyddsnämnden har visat detta. Ordförandena i dessa nämnder har fattat beslut som kanske inte helt stämmer med Kommunallagens krav på hur den demokratiska processen ska gå till…
Det som kanske inte alla inser är att det inte är campingen på Ursand som Bert ”vill åt”. Det finns nämligen inga pengar i en camping. Bert vill bygga bostadsrätter på Ursand. 100 stycken. Det är affärsidén! Det är här pengarna finns. I varje fall för Bert. Antagligen inte för kommunen. Antagligen tvärtom… Jag tror att Bert tänker sig att sälja dessa bostadsrätter till typ tyska turister, inte året-runt-boende (blivande) vänersborgare.
Det blev emellertid ett bakslag för Berts, och mini-alliansens, planer i kommunstyrelsen strax innan semestrarna. Då beslutades att det inte skulle utredas om några bostäder på Ursand. Här röstade Miljöpartiet med mini-alliansen (om att utreda bostäder), men eftersom Isetorp (MP) var frånvarande och hennes ersättare Morgan Larsson från Välfärdspartiet(!) röstade med oppositionen, så vann oppositionen med 8-7.
Bert Karlsson kommenterade detta på en rundvandring på Ursand i slutet av sommaren. Enligt uppgift så sa Bert ungefär så här:
”Alla är positiva utom 2 personer. Den ene heter Lutz och den andre heter nåt på Bucc… … Kommunstyrelsens beslut var ett felbeslut. För att en person råkade vara borta.”
Lutz råkar vara vänsterpartist och har bloggat om Ursand (se bland annat här: ”Telefonen ringde”), liksom Bucc… Bucc… har också bloggat om Ursand (se ”Att stoppa huvudet i Ursanden”).
En annan av höstens frågor, där kommunen dessutom kan förlora, eller tänker satsa, några miljoner, närmare bestämt 15 milj, är Resecentrum. Det här projektet är, som jag ser det, ett statligt projekt (eller borde vara) och jag inser inte riktigt varför kommunen ska 
behöva satsa så mycket pengar. (Min partivän Rininsland har bloggat om detta, se här.) Hur som helst, det nya Resecentrum ska invigas i december. Och än har ingen spade satts ner i marken vid Resecentrum…
Det är väl inte ett alltför vågat tips, att ombyggnaden inte blir klar till invigningen… (Precis som det var med arenan…)
Även Sanden kommer väl upp i höst. Den här frågan har jag dock redan bloggat om. (Se ”Sticka huvudet i Sanden”.)
Striden om byggnation vid skogsområdet vid Kindblomsvägen ”uppe i Blåsut” lär sluta med att mini-alliansen tillsammans med socialdemokraterna helt enkelt kör över de boende. Respekten för kommunens invånare är väl inte något som Vänersborg direkt kan skylta med…
Som sagt.
Kommer arenan upp som politisk fråga i höst? Hehe. Självklart. Läckaget, kommunens sponsring av bandy-VM, tvisterna med Länsförsäkringar och WSP etc etc lär bli föremål för många intensiva diskussioner…
Det blir en spännande politisk höst. Det ska bli spännande att se om mini-alliansen lyckas formulera någon politik för Vänersborg. Ett litet tips till Gunnar Lidell och mini-alliansen. Tänk på vad det moderata kommunalrådet Mikael Berglund i Ale sa i GP för ungefär ett år sedan apropå att kommunen inte gav pengar till bandyhallen i Surte:
”Vi har inte pengar så att det räcker till skola och omsorg. Att då gå på nöjeskontot och satsa på is blir ju helt bisarrt. Det är inte seriöst. … om jag måste prioritera mellan ett antal lärare och att spola is, så är ändå svaret enkelt.”
Så klokt.
Arena Vänersborg och försäkringarna
I början på december uppträder den fantastiska musikgruppen Muse på Malmö Arena. Då ska jag dit! (Här kan du höra lite på Muse.) Det sägs att också Malmö Arena är fantastisk. Men så kostade den bortåt 1 miljard att bygga. (Hittar lite olika uppgifter på nätet.) Tre gånger så mycket som vår egen arena… (Bara 3? Malmös befolkning är ju nästan 10 gånger så stor som Vänersborg!)
Fast till Malmö Arena kommer inte bara Muse, där ska också Eurovision Song Contest hållas. I ”vår” arena har det inte hållits ett enda evenemang det senaste året när isen har varit uppspolad. Förutom bandymatcher då. Kommande säsong går dock bandy-VM av stapeln i Vänersborg! Dessutom ska FramtidsForum arrangeras i arenan i slutet av november.
Årets tema för FramtidsForum är förresten ”Nystart!”. Med ”Nystart!” menas (enligt hemsidan):
”Att börja om, hitta på något nytt, bryta mönstret, att se saker på ett nytt sätt, slå sig fri från givna ramar, växa med nya utmaningar, att våga ta steget mot det okända.”
Det känns som om FramtidsForum hålls på rätt ställe… Vi får väl hoppas att politikerna från betongpartierna i Vänersborg betalar sina 1.200 kr per person och går dit och lyssnar. Kanske kan de få några idéer om hur arenan ska bli mer lik Malmö Arena, dvs locka till sig evenemang av olika slag. Och om de inte får några idéer på forumet, kan de läsa Vänsterpartiets yrkanden. Gratis. Där finns en hel del tankar kring arenans framtid…
En skillnad mellan arenan i Malmö och arenan i Vänersborg är att arenan i Malmö är färdigbyggd. Det är inte Arena Vänersborg. Det hoppas väl Stig Bertilsson och IFK att arenan blir innan bandy-VM. För som det är nu vet jag ärligt talat inte om arenan ens är riktigt säker. Länsförsäkringar har ju sått vissa tvivel om den saken i en inlaga till tingsrätten för inte så länge sedan.
Då har ändå taket förstärkts i början av sommaren. Under 3 veckor i slutet av maj/början av juni så förstärktes resten av arenataket, dvs det område som inte hade rasat. Trots den här förstärkningen fortsätter det att regna in. Men det är klart, att förstärka taket och göra det tätt är väl inte riktigt samma sak.
Om nu inte arenan är riktigt säker eller att vattnet fortsätter att regna in med kanske mögel och sånt i väggar och tak som följd eller, hemska tanke, taket fortfarande inte håller för snö, så kan man också undra om kommunens försäkring hos Länsförsäkringar täcker sånt.
Arenan är fullvärdesförsäkrad. Men att ha en försäkring och att ”få ut något på försäkringen”, om det händer något, är dock två helt olika saker. För att få ut något på försäkringen, så måste arenabygget följa lagar, Plan- och Bygglagen/Boverket, byggregler och myndigheters beslut. Och eftersom fortfarande ingen slutbesiktning har upprättats, vilket i sin tur beror på att vissa saker inte överensstämmer med ursprungligt bygglov, så 
blir man lite fundersam. (Betyder detta att arenan är ett svartbygge?)
Med andra ord, skulle skada ske och skadan beror på ”brott” mot ovanstående, kan ersättning från försäkringen reduceras med upp till 100%. Vi vet ju att Länsförsäkringar har tagit emot premien tidigare, men när taket rasade gällde inte försäkringen enligt Länsförsäkringar. (Den tvist som har uppstått mellan kommunen och Länsförsäkringar ska upp i domstol senare i år. Oddset för att kommunen ska gå segrande ur denna tvist är hög.)
Så fungerar det alltså och det är därför som Länsförsäkringar försäkrar arenan trots att slutbesiktning inte har upprättats.
Låter det betryggande? Jag tycker inte att det låter betryggande varken ur ekonomiska aspekter eller säkerhetsaspekter.
Under tiden betalar kommunen alltså en fullvärdesförsäkring. Jag vet inte hur stor premien är varje år, men jag antar att summan inte är helt låg. Och hur kommunen kan fortsätta att betala dessa premier utan att försäkra sig om (blev lite vitsigt) att försäkringen gäller om det händer något, t ex takras, mögel, personskada, skada på utställares materiel eller ett avbrott, kanske under VM i bandy, är för mig lite av en gåta.
Å andra sidan är väl den styrande mini-alliansens förda politik en gåta…
Senaste kommentarer