Arkiv

Författararkiv

Beslut om Vattentjänstplan 1

27 november, 2025 Lämna en kommentar

Den 3 december avslutar kommunstyrelsen det politiska året 2025 med sitt sista sammanträde. Sedan ska ett flertal nämnder och kommunfullmäktige göra detsamma innan jul- och nyårshelgernas politiska lugn inträder.

Kommunstyrelsen har som vanligt en diger dagordning med många ärenden. Ett av ärendena har varit en riktig långkörare och håller nu på att gå i mål. I varje fall, för att ta en liknelse från dataspelens värld, på en nivå. Nu ska kommunen äntligen gå vidare och hamna på en högre nivå. Och där kommer det att finnas nya utmaningar att ta sig an; troligtvis med både diskussioner, överklaganden osv som följd.

Det handlar om vatten och avlopp (VA).

Kommunstyrelsen (KS) ska föreslå att:

“Kommunfullmäktige antar vattentjänstplan 2025-2036.”

VA-frågan har genom åren nötts och blötts i Vänersborgs kommun. Den har debatterats både bland allmänheten, fastighetsägare och i de politiska organen. Kommuninvånare har tvingats in i verksamhetsområden på oklara och ofta lagstridiga grunder, tvånganslutits till det kommunala VA-nätet, tvingats betala hundratusentals kronor i anslutningsavgifter och ibland tvingats sälja sina sommarstugor eller bostadshus eftersom de inte klarade dessa summor.

Vänersborgs kommun har använt den så kallade Blåplanen som riktmärke för utbyggnaden av VA-systemet och inrättandet av verksamhetsområden. Det är en plan som fortfarande gäller och som har felaktiga utgångspunkter, eftersom den tolkar Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) på ett oriktigt och inkorrekt sätt. Blåplanens och kommunens tolkning av Vattentjänstlagen bortsåg även från prejudicerande domar i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Nu ska, äntligen, den tidigare Blåplanens del 2 om vatten och avlopp upphöra att gälla. Den 17 december ska kommunfullmäktige fatta det avgörande beslutet.

Det beslut som Sveriges riksdag fattade den 21 juni 2022 om en ny, eller snarare en uppdaterad, vattentjänstlag (LAV) ska äntligen verkställas fullt ut i Vänersborgs kommun. Kommunen har ju inte tidigare anpassat sin praxis till rättsläget. En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Lagen innehåller nu en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till:

“förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar som på de kommunala avloppsreningsverken. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

En annan nyhet i Vattentjänstlagen är att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Planen skulle ha varit klar och börjat gälla i varje kommun från den 1 januari 2024. Det var emellertid få kommuner som hann få den färdig tills dess.

En vattentjänstplanen ska innehålla (LAV 6b §):

“kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.”

Planen ska också bedöma vilka åtgärder som behövs för att hantera ökad belastning på VA-anläggningar vid skyfall.

Vattentjänstplanen ska alltså innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden för kommunala vattentjänster 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde. Kommunen ska även, minst vart fjärde år, pröva om vattentjänstplanen är aktuell.

Det har varit en lång process med kommunens vattentjänstplan. Den har varit på både samråd och granskning, där kommuninvånare och fastighetsägare har fått tycka till. Kommunens nämnder och styrelser har också fått lämna synpunkter.

Men nu är kommunens förslag till vattentjänstplan klart och den är mycket intressant ur kommunal historisk synvinkel… Det visade sig redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) att stora förändringar hade skett i kommunens, dvs samhällsbyggnadsförvaltningens, syn på Vattentjänstlagen (LAV). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet på Vänersnäs skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. Och förslaget till vattentjänstplan fick justeras igen. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

Det är framför allt kommunens definition av “större sammanhang” (samlad bebyggelse) som har förändrats. Det är ett mycket viktigt begrepp i lagen, LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse…”

I det liggande förslaget till vattentjänstplan står det:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning. I den tidigare VA-planen identifierades bebyggelsegrupper med ned till fyra närliggande bostadshus med hjälp av GIS-analys. (GIS=Programvara som hanterar geografisk information; min anm.) Bebyggelse med åtta bostadshus eller fler bedömdes som ett större sammanhang, sammanlagt 38 områden. Den praxis som nu vuxit fram utifrån Lag om allmänna vattentjänster utgår i stället från att det bör vara minst 20 närliggande bostadshus för att det ska ses som ett större sammanhang.”

Kommunen har dock svårt att erkänna sina historiska misstag som föranledde så många sorger och bedrövelser hos enskilda kommuninvånare. Kommunen skriver “den praxis som nu vuxit fram” och i beslutsförslaget förklaras den ändrade definitionen:

“Främsta anledningen är ändrad lagstiftning”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i ett yttrande:

“Förslaget att ändra tidigare utbyggnadsområden på Vänersnäs till tänkbara utvecklingsområden är en logisk följd av länsstyrelsens tillsynsbeslut 23 januari 2025.”

De som bestämmer i kommunen vill gärna bortse från att vattentjänstplanens “nya” definition på “större sammanhang” är gammal. Den har funnits i stort sett i hela landet sedan många år tillbaka. Ja, utom i Vänersborg då… Men redan i maj 2021 diskuterades begreppet “större sammanhang” i kommunfullmäktige. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.) Och i den tuffa debatten i fullmäktige ett år senare, den 16 mars 2022, sa James Bucci (V) (se “VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”):

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”

Det var bland annat den felaktiga vänersborgska definitionen, som fick sådana ödesdigra konsekvenser för enskilda fastighetsägare, som Vänsterpartiets James Bucci och Stefan Kärvling vände sig och argumenterade mot. Och som ingen i de styrande partierna, framför allt Benny Augustsson (S) och Dan Nyberg (S), kunde förstå. Det blir ju gärna så när man blint följer tjänstepersonernas underlag.

Till begreppet “större sammanhang” hör självklart också hur tätt husen, som har “behov av VA-tjänster”, ligger. Även här hade Blåplanen felaktiga utgångspunkter, som Vänsterpartiet naturligtvis också påpekade. I det nya förslaget till vattentjänstplan har kommunen rättat till felaktigheten:

“ett ”större sammanhang” om minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

I Blåplanen bedömdes sammanlagt 38 områden som ett större sammanhang. Bara på Vänersnäs fanns 6 föreslagna verksamhetsområden, i det nu aktuella förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs…

Fortsättning följer ”Beslut om Vattentjänstplan 2”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

Internationella Funktionsrättsdagen

25 november, 2025 Lämna en kommentar

Nästa vecka, den 3 december, infaller den Internationella Funktionsrättsdagen!

Vänsterpartiet uppmärksammar som vanligt denna viktiga dag, i år tillsammans med Funktionsrätt Vänersborg och DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet).

På onsdag den 3 december kl 18-21 på Stora biografen, Residensgatan 5 i Vänersborg, kommer en film att visas på temat funktionsrätt. Filmen blir en spännande överraskning på temat. Det blir sedan fika och eftersnack med kommunpolitiker.

Deltagarna kommer också att få lyssna till biografens historia med dess kopplingar till arbetarrörelsen. Det är ägarna till byggnaden som berättar. De är även med och sponsrar eventet.

Arrangemanget är gratis och det bjuds på tilltugg inför filmvisningen.

Biografen är tillgänglighetsgranskad tillsammans med DHR och godkänd vad gäller fysisk tillgänglighet. Ramp finns vid ingång och nödutgång. Bioraderna kan anpassas så att rullstolar får gott om plats. Tillgänglighetsanpassad toalett finns (av äldre modell men relativt rymlig). Det går att parkera längs gatan i närheten av biografen för färdtjänst.

För övriga tillgänglighetsfrågor var vänlig kontakta Tommy Lagher (DHR) eller Carina Håkansson (funktionsrätt).

Arrangörer är Funktionsrätt Vänersborg, DHR, ABF, Vänsterpartiet, Moderaterna och Stora Biografen. 

VÄLKOMNA!

Kategorier:funktionsrätt, M, Vänsterpartiet

VA-haveriet i Grästorp drabbar Vänersborg

23 november, 2025 1 kommentar

Grästorp är Vänersborgs grannkommun i öster. Åker man från kommunhuset, och väljer vägen mellan bergen, tar det knappt 30 min att avverka de 26 kilometrarna till Grästorp.

Ibland har jag hört från folk i gränstrakterna mellan kommunerna att näset en gång i tiden tillhörde Grästorps kommun. Jag kan dock inte hitta några belägg för detta, men enligt VGN Släktforskare hörde Vänersnäs till Grästorps socken fram till år 1816. Däremot har Grästorps Energi ägt telefonstolpar och -ledningar på Vänersnäs fram till våra dagar, och gör det troligtvis fortfarande. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.)

Kommunerna tycks annars inte ha så mycket gemensamt med undantag av att Vänersborg och Grästorp har haft en del samarbete kring Halle- och Hunneberg under åren. En del av Hunneberg ligger faktiskt i Grästorps kommun. För omkring 5 år sedan behandlade kommunstyrelsen däremot ett helt annat samarbete med Grästorps kommun. Det var den 3 juni 2020 och det gällde vatten och avlopp, VA. I ett blogginlägg (se “KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) skrev jag att Grästorps kommun ville samarbeta med Vänersborg kring VA:

“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”

Tjänstepersoner från Grästorps kommun hade i december 2019 tagit kontakt med Vänersborg för att sondera möjligheterna till samverkan. I underlaget kunde ledamöterna också läsa att kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverket i Grästorps kommun var starkt begränsad och medgav inte den önskade anslutningen. Det konstaterades att kommunerna kunde:

“försörja varandra med dricksvatten av samma kvantitet, men att ett samarbete kring spillvattnet (avlopp) är endast till nytta för Grästorp.”

Vänersborgs kommun var vid denna tid i färd med att bygga ut VA-nätet till Gardesanna på Vänersnäs. Ledningarna skulle grävas ner tämligen nära kommungränsen till Grästorp. Det kunde bli ett konstruktivt samarbete – en “win-win-situation”. Sammankopplingen av ledningsnätet skulle öka säkerheten för verksamheten i Vänersborg.

Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni 2020 att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg. Avsiktsförklaringen var ett steg på vägen att:

“visa att kommunerna är positiva till samverkan och till att skapa ett slutligt VA-försörjningsavtal”

Avsiktsförklaringen undertecknades av Vänersborgs kommunstyrelseordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelseordförande Kent Larsson (M) i Grästorp. Den var dock inte juridiskt bindande. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) sa senare att den kunde betraktas som ett slags handslag.

Den 22 februari 2021 beslutade kommunfullmäktige i Grästorp att investera 27 milj kr år 2021-2022 för ny VA-ledning från Grästorps tätort till Vänersborgs kommun, i enlighet med tecknad avsiktsförklaring.

Avtalet tycktes vara mer av en formalitet som kommunerna skulle komma överens om och skriva på lite senare. Kommunerna litade på varandra. Vänersborgs kommun började bygga VA-ledningar och bygga om pumpstationer. Och Grästorp började dra ledningar mot Vänersborg. Förbindelsepunkten skulle ligga vid Munkesten, i området vid avfarten till Vänersnäs.

Arbetena för Vänersborgs del, för att möjliggöra en anslutning mellan kommunerna, kom att kosta 7,8 miljoner kronor extra, dvs det var kostnader för anslutningen till Grästorp och inget som Vänersborg egentligen direkt hade nytta av. Grästorp byggde ledningar för 28 milj kr.

Tiden gick och det blev aldrig av att de två grannkommunerna skrev under något avtal. Och så kom överraskningen, eller chocken. Grästorps kommun skrev till Vänersborg att de ville ha ett möte. Det genomfördes den 7 april 2025. Grästorp meddelade att de önskade avbryta samarbetet…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) skrev den 22 april i ett brev till Grästorps kommun:

”Grästorp betonar att de tar det fulla ansvaret för beslutet och att de hoppas bibehålla det goda samarbetsklimatet som finns med Vänersborgs kommun…”

Den 28 april 2025 beslutade kommunfullmäktige i Grästorp:

  • “att inte fullfölja pågående projekt med reservvattenledning,
  • “att för närvarande inte fullfölja pågående projekt med ledning för avlastning av kommunens reningsverk.”

Nya Lidköpingstidningen skrev den 8 maj 2025 (låst artikel):

“Projektet avbröts när budgeten på 28 miljoner kronor förbrukades, och arbetet med vattenledningarna är nu avslutat på obestämd tid, medan avloppsledningen är pausad.”

Pengarna tog slut och Grästorp beslutade att avbryta projektet trots att arbetet bara hade kommit ungefär halvvägs… Grästorps kommun hade med andra ord grävt ner 28 miljoner i marken i “Flo-slätta”. Helt i onödan. Och vilka följder det spruckna samarbetet skulle få för avlastningen av avloppsreningsverket i Grästorp förtäljer inte historien. Det var ju det som var själva orsaken till Grästorps intresse av att koppla ihop ledningarna.

De bortkastade, eller nedgrävda, miljonerna rörde upp känslor i Grästorp. Nya Lidköpingstidningen skrev artiklar, publicerade insändare osv. Det debatterades i sociala medier och i kommunfullmäktige med ett 50-tal åhörare. Många undrade, och undrar fortfarande, hur det kan ha gått så fel. Och det är lätt att förstå.

Det havererade VA-projekt har inte bara drabbat invånarna i Grästorp, det har även drabbat Vänersborgs skattebetalare. Det har TTELA skrivit om. (Se TTELA “Vänersborg kräver Grästorp på nästan åtta miljoner”.)

Vänersborgs kommun hade alltså lagt ner 7,8 miljoner kronor extra för att Grästorps kommun skulle kunna ansluta sig till Vänersborgs VA-nät och avloppsreningsverk. Allt enligt den avsiktsförklaring som hade undertecknats.

I brevet till Grästorp från den 22 april skrev Ann-Marie Jonasson (S) att Vänersborg hade lagt ut 7.783.483 kr:

“som avser särkostnader för Grästorps kommun.”

Och Jonasson konstaterade att Vänersborgs kommun:

“emotser betalning till Kretslopp & Vatten, Samhällsbyggnadsnämnden”

Svaret från kommunstyrelsens ordförande i Grästorp, Robert Fransson (M), kom efter en vecka, den 29 april 2025:

“Grästorps kommun har tagit emot fordran från Vänersborgs kommun. Fordran bestrids preliminärt i sin helhet då det saknas avtal som grund för aktuell fordran.”

 Den 28 maj beslutade kommunstyrelsen i Grästorp formellt att bestrida fordran. En månad senare(!) skickade Grästorp ett brev om det officiella och formella beslutet till Vänersborgs kommun. 

Grästorp hänvisade till att det inte finns någon avtal:

“En avsiktsförklaring binder dock inte parterna på det sätt som krävs för att man ska kunna hävda att ett betalningsansvar inträder med mindre än att det specifikt framgår.”

Och fortsatte:

“Vid en genomgång av de beslut som ligger till grund för projektet finns varken beslut från kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige om att ingå avtal med Vänersborg.”

Det var rätt så till vida att ett avtal inte hade ingåtts, men kommunstyrelsen i Vänersborg fattade beslut den 3 juni 2020 om att godkänna avsiktsförklaringen. Och avsiktsförklaringen undertecknades sedermera av de båda ordförande i respektive kommunstyrelse.

Slutsatsen och det karga beskedet från Grästorp blev följaktligen:

“Den framställda fordran bestrids därför i sin helhet.”

Jag undrar vad invånarna i Grästorp säger om en kommunledning som investerar 27 milj kr i VA-ledningar till Vänersborg innan de juridiska förutsättningarna föreligger för att slutföra projektet…?

För nästan två veckor sedan ställde jag en fråga till Vänersborgs kommun om Vänersborg tänker efterskänka pengarna eller om kommunen står fast vid kravet. Det har inte fattats något beslut om det än, blev svaret.

Det verkar dock som om Vänersborgs kommun har tagit hela kostnaden utan att ha bokfört någon fordran på Grästorp. Det kan tyda på att Vänersborg inte tror att fordran är legitim. Det kan även bero på att de styrande i kommunen avstår från att visa handlingskraft, och vinna politiska poäng (lagom till ett valår), för att de riskerar en dom där Vänersborg förlorar prestige, och kronor (t ex juridiska kostnader). De ansvariga följde ju aldrig upp avsiktsförklaringen med ett avtal.

Samtidigt skulle man kunna tycka att tvisten borde prövas eftersom chansen trots allt finns att få tillbaka nästan 8 miljoner till skattebetalarna. Invånarna i Vänersborgs kommun anser knappast att det är ok att “utan strid” efterskänka 8 miljoner till en kommun som fattar ogenomtänkta och felaktiga beslut. Vänersborgs kommun har ju fattat tillräckligt många felaktiga beslut på egen hand som skattebetalarna måste stå för.

Det sägs att inte heller Grästorp har bokfört skulden, inte ens bokat en reserv för en senare rättstvist. “Elaka tungor” säger att kommunledningen desperat försöker visa acceptabla siffror i bokslutet eftersom det blir det sista innan valet nästa höst.

Det kan spekuleras vilken av kommunerna som skulle få rätt i en rättstvist. I en insändare i Nya Lidköpingstidningen skrev en juridiskt bevandrad person så här: 

“Om VK (=Vänersborgs kommun; min anm) väljer att pröva kravet rättsligt saknar det betydelse i den prövningen vilken rubrik avtalet har. Det som ligger till grund för prövningen är hur parterna har agerat. Det är uppenbart att båda parter utfört åtgärder som går extremt långt utöver innebörden av en avsiktsförklaring. Dessutom har GK (Grästorps kommun; min anm) lovat att ta fullt ansvar för det avbrutna VA-samarbetet. I denna del ligger GK illa till och kommer sannolikt inte att få någon framgång utan möjligen endast ökade kostnader.”

Insändarskribenten menar sammanfattningsvis att rubriken på ett ”avtal” saknar betydelse vid en juridisk prövning av avtalets innehåll. Det som är av betydelse är texten, innehållet, i avtalet (vad har de kommit överens om) och parternas handlande efter att avtalet ingåtts. I detta fall kan man konstatera att ”avsiktsförklaringen” medförde att Grästorps kommun investerade 28 miljoner kronor och Vänersborg nästan 8 miljoner kronor. Dessutom kan man ju tillägga att Grästorps kommun har betonat att den tar det fulla ansvaret för beslutet att avbryta samarbetet…

Grästorps kommun har låtit en konsult gå igenom olika beslut som fattats i Grästorps kommun vad avser VA-ledningarna till Vänersborg. Här framgår med tydlighet att avsiktsförklaringen omedelbart satte i gång ett antal aktiviteter i kommunen, bland annat avsattes en budget och arbetet med att få ledningarna på plats påbörjades. Denna rapport skulle Vänersborgs kommun kunna ha nytta av om Vänersborg väljer att stämma Grästorps kommun. Rapporten visar att Grästorp inte för en sekund hade uppfattat avsiktsförklaringen på annat sätt än att det var ett genomförandeavtal som kommunerna tecknade med varandra. (Rapporten kan laddas ner här.)

Hur en rättsprocess slutar är det svårt att sia om. Det är enklare att fälla ett moraliskt omdöme. Det var Grästorp som tog initiativet och som drev processen. Vänersborg ställde snällt upp och hjälpte till med kostnadskrävande investeringar.

Som jag ser det bör Grästorp ta sitt ansvar och ersätta Vänersborgs kommun. Det är inte Vänersborgs fel att Grästorps ledningsdragning har havererat och att 28 milj kr har grävts ner i åkermarken kring Flo.

===

PS. Idag publicerade James Bucci (V) del 18 i sin bloggserie ”Bron”. Den är ett måste för alla som intresserar sig för Dalbobron:
”A game of Dalbobridge anyone?”

Kategorier:Grästorp, Samhällsbyggnadsnämnden, VA

De Två Heliga Bloggarna

22 november, 2025 1 kommentar

Idag fick James Bucci och Stefan Kärvling sig tillsända en humoristisk ”dikt” av Peter Karlsson. Dikten var inte bara unik, jag har aldrig fått mig tillsänt något liknande, den var också (tycker jag) så underhållande och rolig att jag vill att fler ska få ta del av den.

==

✨ Vespern om De Två Heliga Bloggarna “Bönen för de som vakar över Dalbobron och Demokratin”

(Högstämda toner, lätt skruvade inslag, helig Dalslands-anda.)

🕯️ Inledning

O du Vänersborgs himmel,
du som vakar över pistolmynningen till Dalbobron
och över den eviga kaffekokaren i kommunhuset,
hör vår bön.

Ty två män har du sänt oss,
två ljus i mörkret,
två bloggar som aldrig ger upp,
fast kommunen ber dem snällt att hålla käften.

📜 Vers 1 – Om Helige Stefan Kärvling, Arkivens Väktare

Vi prisar dig, Helige Stefan,
du som läser nämndprotokoll så torra
att de spontant självantänder om man stavar fel.

Du som med röd penna
skriar genom byråkratins öken:

“Det väcker frågor.”

Du som dyker ner i 68 sidor KSAU-handlingar
som andra dyker ner i pooler på Kanarieöarna.

Du som varje gång kommunen säger “inga konstigheter här”
mäter upp 23 konstigheter med linjal.

Må dina fotnoter vara eviga.
Må din WordPress aldrig krascha.
Må dina läsare aldrig slumra till förrän sanningen är funnen.

📘 Vers 2 – Om Sankte James Bucci, Dalbobrons Poet & Brottsplatsanalytiker

O Sankte Bucci,
du som skriver som en Netflix-serie
om en betongbro ingen längre tror på.

Du som sjunger med Sting,
you’ll be watching them,
varje mötesprotokoll, varje tjänsteskrivelse,
varje aktbilaga ingen bett om.

Du som står vid Dalbobrons pelare,
nickar som en kriminaltekniker
och viskar:

“Det här är fan ett cold case.”

Du som kan göra WSP-rapporter underhållande
och får Vänersborg att låta som
“Bron – Säsong 5: The Collapse Edition”.

Bevara honom, o Herre.
Ge honom batteri i datorn
och bra belysning över alla pdf:er.

🔥 Vers 3 – De Två Heliga Tillsammans

Och när de båda bloggarna möts,
Stefan med sina dokument,
James med sina popreferenser –

Då darrar kommunhusets glasväggar.
Då svettas tjänstemännen.
Då börjar någon i korridoren viska:

“Nej men herregud… skriver båda två om det här nu?”

O Heliga Dalsland, vaka över dem,
så att deras gemensamma vrede mot slarv,
tystnad, betongförsummelse
och hemliga dagordningar
aldrig falnar.

🛐 Avslutande bön

Så låt oss bedja:

Bevara De Två Heliga Bloggarna,
för utan dem hade vi bara haft
kommunens pressmeddelanden
och då hade ingen vetat ett skit.

Låt dem fortsätta vandra bland handlingar,
bilagor, broar och byråkrati,
så att vi andra
kan fortsätta följa dramatiken
från våra soffor.

Och låt Dalbobron,
den gamla skruttiga reliken,
veta att två profeter vakar över dess själ,
även när den knakar i fogarna.

✨ Amen, eller som man säger i Vänersborg:

“Det där väcker frågor.”

==

PS. James Buccis blogg hittar man genom att klicka här.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, blogg, dikt

Byggnadsvårds- och arkitekturpriset 2025

20 november, 2025 Lämna en kommentar

För snart 11 år sedan, den 29 januari 2014, lämnade Niklas Claesson (M) in en motion i Vänersborgs kommunfullmäktige. Motionens yrkande var att kommunen skulle inrätta ett:

“årligt byggnadsvårdspris för den bästa insatsen för att bevara eller återställa bebyggelsehistoriska värden i byggnad eller bebyggelsemiljö inom Vänersborgs kommun.”

Motionen bifölls men sedan hände inget. Åren gick, och först förra året inrättades ett pris. Då hade priset omvandlats till ett byggnadsvårds- och arkitekturpris.

Den som fick motta det första byggnadsvårds- och arkitekturpriset var Anders Solvarm i Sikhall. Det var för hans hus Atri. (Se “Kommunen delar ut pris till Solvarm”.) Byggnadsnämnden motiverade priset med bland annat följande ord:

“Med tilldelningen av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset utmärker byggnadsnämnden ett spännande exempel på god arkitektur vid nybyggnation. Atri visar på nytänkande och en medveten och hållbar gestaltningsprocess med smarta tekniska lösningar och ett helhetsperspektiv på rumsligheter och funktion.”

Anders Solvarm var definitivt värd priset – inte bara för själva naturhuset med sin speciella arkitektur. Solvarm fick äntligen ett erkännande av Vänersborgs kommun – en kommun som hade bråkat och satt käppar i hjulet i många år. Det var endast efter ett domstolsutslag i Mark- och miljödomstolen som Solvarm fick rätt mot kommunen och kunde genomföra sina idéer. (Se “Solvarm fick rätt mot kommunen!!”.)

Nu är det snart dags att dela ut Byggnadsvårds- och arkitekturpriset för andra gången. (Se “Nomineringarna är klara!”.) Det har kommit in 15 förslag till kommunen. Av dem har nomineringsgruppen utsett 5 finalister:

1. Villa Hallby

2. Artscape

3. Gamla Flickskolan

4. Sikhalls magasin

5. Holmängenskolan

Anders Solvarm fick Byggnadsvårds- och arkitekturpriset med betoning på arkitektur. I år tycker jag att priset borde ligga på byggnadsvård, precis det som föranledde Niklas Claesson att skriva sin motion.

Och då riktas blickarna återigen mot Sikhall…

Det finns en person som helt på eget initiativ med stöd och uppmuntran från Länsstyrelsen återställt och därmed bevarat en byggnad med betydande bebyggelsehistoriska värden. Det handlar om Sikhalls magasin – och det handlar om Magnus Larsson.

Det är ingen större hemlighet att jag anser att Magnus Larsson ska få årets Byggnadsvårds- och arkitekturpris. Han har lagt ner ett enormt arbete på magasinet och dessutom till största delen använt egna pengar. Eftersom magasinet är K-märkt har Länsstyrelsen lämnat bidrag till den fördyrande delen av det material som valts. Det har t ex handlat om att använda rött enkupigt lertegel istället för billigare material typ plåt eller betongpannor. Det här har skett i samråd med länsantikvarie. Larsson har även använt egen skog till nytillverkade fönsterbågar.

Kommunen motiverar att Sikhalls magasin tillhör finalisterna:

“Ett byggnadsminne som renoverades med varsam hand vittnar nu stolt igen om Dalslands jordbrukshistoria.

Spannmålsmagasinet byggdes 1874 i två våningar och ligger vackert intill Vänerns strand vid Sikhallsviken. Byggnaden var i stort behov av underhåll när nuvarande ägare tog över den 2022. Åtgärderna som genomförts sedan dess, omläggning av tak, fönsterrenovering och putslagningar har skett i samråd med byggnadsantikvarie och med hjälp av lokala hantverkare. Enbart nödvändiga åtgärder har vidtagits vilket gör att byggnaden speglar sin ålder på ett värdigt sätt.

Fönsterrenoveringen har genomförts varsamt med  traditionella material och metoder och nya fönster har konstruerats med de gamla som förlaga. De fönster som inte ansetts möjliga att renovera har sparats på vinden tillsammans med takpannor och tegel som kan vara möjliga att återanvända vid senare tillfälle. Takrenoveringen har skett med kärnvirke från egen skog.

I huset ställer ägaren ut en samling av gamla föremål från lantbruk och sjöfart som berättar om platsens historia. Vissa anpassningar har gjorts för att byggnaden ska kunna användas som samlingslokal för bröllop och fest vilket är positivt för byggnadens fortlevnad.

Projektet är ett mycket fint exempel på byggnadsvård med ett långsiktigt bevarande som mål.”

Magnus Larsson har liksom sin granne Anders Solvarm haft många duster med Vänersborgs kommun. Båda har lyckats trots kommunen, inte tack vare. Kommunen och Magnus Larsson har dock inte grävt ner stridsyxorna än… Det gör väl Sikhalls magasin till en mindre trolig vinnare i årets tävling.

Vinnaren av Byggnadsvårds- och arkitekturpriset kommer att utses av byggnadsnämnden i Vänersborg på sammanträdet i december. Priset bestod förra året av en plakett och ett diplom och jag antar att priset är detsamma även denna gång. Priset delas ut till vinnaren i samband med Vänersborgs födelsedagsfirande den 31 januari 2026.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Artscape 2024, Byggnadsnämnden, Holmängen, Sikhalls Magasin

Blir Hallevibadet uthyrt? (5)

18 november, 2025 Lämna en kommentar

Det har diskuterats mycket om bad- och simanläggningar i Vänersborgs kommun under de senaste åren. Det handlar både om en ny anläggning och, inte minst, Hallevibadets vara eller inte vara.

Vänersborgs kommun äger endast utomhusbadet i Brålanda. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti, och drivs i privat regi. Entreprenören erhåller årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr inkl moms (2025). I år ska kommunen satsa (har satsat?) 500.000 kr i underhållsåtgärder på utomhusbassängen och nästa år är det avsatt 1 milj kr för underhållsbehov av hus, omklädningsrum och säkerhet.

Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag som Brålandabadet utslaget på hela året, 12 månader, skulle det betyda 835.975 kr (inkl moms). Det skulle också kunna jämföras med den kostnad, t ex el och värme, som kommunen har för att ha Hallevibadet tomställt. Denna kostnad ligger för 2025 på 950.000 kr.

Den andra badanläggningen i kommunen är äventyrsbadet Vattenpalatset på Vänerparken. Anläggningen ägs av Intea Fastigheter AB och hyrs av kommunen. Kommunen lämnade en uppdragsersättning för 2025 på 11.046.000 kr till Vattenpalatset Vänerparken AB.

I kommunens planer har det under flera år ingått att kommunen ska bygga en ny sim- och badanläggning. Därför gjordes det en omfattande badutredning “redan” 2022 som sedan uppdaterades den 22 juni 2023.

Utredningen undersökte flera olika alternativ både när det gällde olika dimensioneringar i storlek och utformning av en framtida sim- och badanläggning och även möjliga lokaliseringar. De beräknade investeringskostnaderna (2023) för en ny anläggning uppgick till 227-332 milj kr beroende på vilket alternativ som valdes. Den årliga kostnaden för att sedan driva badet uppskattades till netto 14-16 milj kr.

Det var många “preliminära” siffror i utredningen, som dessutom är några år gamla vid det här laget. Det innebär ganska stora osäkerheter i kalkylerna. Vänersborgs kommun har ju även erfarenhet av stora investeringar i egen regi och dessa avskräcker minst sagt. En sådan här investering skulle också ställa frågan om kommunen ska säga upp avtalet med Intea, som alltså äger Vattenpalatset. Det vore sannolikt troligt eftersom hyreskostnader för 25-30 milj skulle urholka kommunens kassa alltför mycket. (I diskussionen för några år sedan i kommunstyrelsen fanns det emellertid politiker som ville se att båda dessa badanläggningar fanns sida vid sida.)

Det fanns även ett annat alternativ i badutredningen – en utbyggnad av Vattenpalatset. Detta alternativ utreddes sedan noggrant av Intea.

I ett PM från den 30 april i år skriver kommunstyrelseförvaltningen utifrån en skrivelse från Intea:

“I skrivelsen beskrivs kopplat till Vänersborgs badutredning en option om tillbyggnad om ca 2.700 kvadratmeter med 25-metersbassäng med åtta banor för godkänd tävlingsverksamhet. Optionen kan avropas under hela hyresperioden. Bedömd kostnadsuppskattning för tillbyggnaden uppgår till ca 150 mnkr exkl byggherrekostnad (värdetidpunkt februari 2025). Kostnader kopplade till myndighetskrav och markundersökningar kan tillkomma. Indikativ (=beräknad; min anm) årshyra bedöms till 12,8 mnkr och vid eventuellt avrop av optionen görs med ingående kalkyl innan avtalstecknande.”

Det beräknas ge Vattenpalatset AB:

“en driftskostnadsökning (netto) om ca 3,6 mnkr/år”

Även dessa kostnadsberäkningar är mycket “preliminära”. Robert Andersson, ansvarig på Intea, sa till TTELA (se “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”):

“Det är en oerhört grov uppskattning av kostnaden, som enbart är baserad på vad branschen uppskattar att det kostar att bygga en sådan här anläggning. Troligtvis krävs det även pålning och det har vi inte heller räknat på.”

Kommunen har inte fattat något beslut om någon ny sim- och badanläggning ännu, men en gissning är att en tillbyggnad av Vattenpalatset är ett mer lockande alternativ för kommunen än att kommunen själv bygger en helt ny badanläggning. Det tycks inte heller vara så många politiska röster för att bygga en eventuell ny kommunal badanläggning i Vargön.

Frågan om en ny badanläggning verkar just nu vara vilande. Eller, ja… I ovanstående PM från kommunstyrelseförvaltningen fanns det med ett förslag på den fortsatta “strategiska inriktningen” för kommunen:

“Mot bakgrund av ovan så föreslås den strategiska inriktningen för kommunens bad- och simanläggningar för kommande 20-årsperioden vara att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid två utbudspunkter, Vattenpalatsets anläggning vid Vänerparken samt Brålandabadet.”

PM:et har skickats ut till kommunens olika nämnder för yttrande.

Det lär dröja innan beslut fattas. Kommunen står inför stora investeringar de närmaste åren, t ex Dalbobron, tågstopp Brålanda, idrottshuset, arenataket, en ny “brandstation” osv. En ny sim- och badanläggning kommer knappast att prioriteras. Och om det blir ett beslut lär det dröja ganska många år innan en ny anläggning finns på plats. Den stora badutredningen antog att det skulle ta 3 år från beslut till färdig anläggning.

Man ska också komma ihåg att kommunens nuvarande avtal med Intea för att hyra Vattenpalatset löper ut först den 30 juni 2030.

Det lär med andra ord endast finnas en badanläggning i kommunen, och naturligtvis badet i Brålanda som är öppet 3 sommarmånader om året, åtskilliga år framåt i tiden. Som jag ser det är det ett mycket starkt argument för att hyra ut Hallevibadet i åtminstone 5 år till en privat entreprenör. Det skulle dock krävas en mer samarbetsvillig kommun rent generellt och också ett driftsbidrag på åtminstone en miljon kronor om året. Jämfört med kommunens kostnader för de andra två baden är det en liten summa…

Det finns inget beslut av fullmäktige som hindrar att kommunen ger driftsbidrag vid uthyrning av Hallevibadet. De partier som stod bakom beslutet om att hyra ut Hallevibadet menade att det skulle bli en förhandlingsfråga med intresserade privata entreprenörer.

Det verkar dock som om förvaltningen, eventuellt med de styrande partiernas stöd (undantaget KD), struntar i fullmäktiges intentioner med beslutet. Förvaltningen tycks inte under några omständigheter vilja hyra ut Hallevibadet. Med sina påhittade, onödiga och försvårande villkor för att ingå ett hyresavtal gör de det i praktiken omöjligt för en privat entreprenör att driva badet. Förvaltningen vill t ex att den som hyr Hallevibadet ska betala 465.000 kronor per år i hyra till kommunen. Det ska jämföras med Brålandabadet, där den privata entreprenören i stället får ett kommunalt driftsbidrag på 208.993 kr för tre sommarmånader. Är det någon som förstår logiken i detta?

Och betala hyra för ett Hallevibad som när det var igång i kommunal regi gick med ett underskott på, enligt den reviderade badutredningen från juni 2023, netto 3,6 milj kr per år…

Det är flera invånare som misstänker att uthyrningen med omöjliga villkor är ett sätt för de styrande i förvaltning, och politik, att kringgå kommunfullmäktiges beslut – och få en rivning till stånd…

Jag kan inte se annat än att Vänersborgs kommun behöver ett bad i Vargön. Ett öppet Hallevibad skulle ge möjlighet för simskola året runt, föreningsliv, rehabilitering, äldres träning och ökad simkunnighet. Det är verksamheter som skulle minska vårdkostnaderna, öka tryggheten och göra kommunen attraktiv för barnfamiljer i och kring Vargön. Det skulle också kunna bli en naturlig mötesplats i området – med t ex minigolf, uteservering och vinteraktiviteter.

För några dagar sedan, den 14 november, gick tiden ut för att lämna anbud. Vi får se om kommunen har fått några anbud.

Jag tvivlar på det.

PS. Glöm inte James Buccis blogginlägg om Dalbobron – se ”Bron”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:bad, Brålanda, Hallevi, Samhällsbyggnadsnämnden, Vargön, Vattenpalatset

I morgon sammanträder BUN

16 november, 2025 Lämna en kommentar

Efter att tillsammans med dottern bevistat en fantastisk konsert i Scandinavium med det australiensiska metalcorebandet Parkway Drive så är det dags att förbereda sig inför årets nästa sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Imorgon måndag kl 08.30 kommer nämndens eminente ordförande Bo Carlsson (C) att slå klubban distinkt i pulpeten och proklamera mötet öppnat.

Dagordningen denna novemberdag är relativt kort:

Det kommer som vanligt att presenteras en mängd viktig information för nämnden, men det finns inga ärenden som, som jag kan se, kommer att leda till oenigheter eller voteringar. Det blir på sin höjd frågor och diskussioner. Som det brukar bli.

Barn- och utbildningsförvaltningen fick förra året ett uppdrag av nämnden att göra en utredning om den anpassade grundskolan. Bakgrunden var de senaste årens ökning av elever i den anpassade grundskolan. Denna ökning får nämligen både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. Imorgon ska utredningen redovisas.

Den anpassade grundskolan är till för elever mellan 7 och 16 år (årskurs 1 till årskurs 9) som har en intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever bedöms:

“inte ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i grundskolan.”

I den anpassade grundskolan är utbildningen anpassad för att möta varje elevs förutsättningar och behov.

I Vänersborgs kommun är den anpassade grundskolan för årskurs 1-6 lokaliserad vid Mariedalskolan och årskurs 7-9 vid Torpaskolan. Under vårterminen 2025 så hade Mariedalskolan mellan 53 och 56 elever inskrivna och Torpaskolan hade 33 elever inskrivna. Det är också möjligt för elever att läsa integrerat. Det innebär att eleven kan gå i grundskolan och ändå läsa enligt de kursplaner som gäller för den anpassade grundskolan.

Ökningen av elever i den anpassade grundskolan kan ses i hela landet, men den är större i Vänersborg. Det har också inneburit att kostnaderna för anpassad grundskola har ökat kraftigt – från 32,5 milj kr år 2022 till 54,4 miljoner kronor år 2025. En elev i den anpassade grundskolan kostar omkring fyra gånger så mycket som en elev i grundskolan. Elevökningen kommer att fortsätta. Nästa år beräknas 113 elever gå i den anpassade grundskolan jämfört med 101 i år (inkl integrerade elever och elever som går i annan kommun).

På Mariedalskolan används externt hyrda lokaler till 85%. Det finns möjlighet att ta emot fler elever, men utemiljön har vissa brister. Kommunen hyr av Hemsö. Lokalerna på Torpaskolan är kommunens, men de är i behov av verksamhetsanpassningar. Verksamheten upplever också att lokalerna är trånga, särskilt för de elever som läser ämnesområden. Inför läsåret 2025/2026 blir ämnesområdeseleverna fler, vilket ytterligare kommer att göra lokalerna trångbodda

En tanke i utredningen är möjligheten att minska långa skolresor för elever i Dalslandsdelen. Det bedöms att det skulle gå att starta upp en anpassad grundskola i Frändefors sett till den överkapacitet i yta som finns på Frändeskolan och Dalboskolan. En anpassning beräknas kosta cirka 6 milj kr. För att gå vidare krävs dock en fördjupad utredning.

Under ärendet “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation” får nämnden uppdaterad information om nuläget i uppdraget. Det finns inga handlingar utskickade i ärendet.

BUN ska sedan godkänna en upprättad rapport angående internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undvika att det begås allvarliga fel. Det är mycket som granskas, och det är viktigt. Men det kanske inte är det mest intressanta för nämndens politiker… Vi politiker får i hög grad lita på förvaltningen i ett sådant här ärende – och sedan får revisorerna avgöra om vi gjorde rätt eller inte. 

Kontrollområdet “Elevers rätt till särskilt stöd” är emellertid intressant. EY (Ernst & Young) gjorde förra hösten en fördjupad granskning av det särskilda stödet och kom fram till att BUN (se “BUN får skarp kritik från revisorerna”):

“inte har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan.”

Under vårterminen 2025 genomfördes en omfattande kartläggning av hela processen kring särskilt stöd. Samtliga skolenheter deltog. Utifrån kartläggningen arbetar nu enheterna med analys av processen för särskilt stöd på den egna skolenheten. I april 2026 kommer BUN att få en redovisning av kartläggningen och:

“det uppföljande arbetet som sker på samtliga enheter årskurs 1–9 för att säkerställa alla elevers rätt till särskilt stöd.”

Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbetet kring det särskilda stödet.

Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Denna gång har uppföljningen rubriken “Hälsa i fokus”. Det är ett mycket viktigt område. Det finns inget underlag utskickat i förväg.

BUN ska få besök av stadsarkitekten som ska prata om, och förhoppningsvis få synpunkter på, den Arkitekturpolicy som kommunen ska ta fram.

Som vanligt presenteras en månadsuppföljning. Den visar att det ekonomiska resultatet uppgår till +2,4 milj kr för oktober. Prognosen för 2025 är en budget i balans. Man kan också konstatera att barn- och elevminskningen fortsätter.

Måndagens “tunga” ärende är ärende 7: “Budget 2026, Mål- och resursplan 2026-2028; Verksamhetsplan 2026-2028”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.

Förvaltningen beskriver nämndens verksamhetsplan så här:

“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2026- 2028. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”

Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns emellertid ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 86,0% nästa år och 86,4% år 2028. Det är en ambitionshöjning.

Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel…

Barn- och utbildningsnämnden har satt upp tre förväntade resultat som är kopplade till detta inriktningsmål. Ett av resultaten är, återigen, behörighet till yrkesprogram. BUN har lägre ambitionsnivåer än fullmäktige, men det kan bero på att fullmäktige ser till kommunen som helhet – nämnden ser bara till de kommunala skolorna. Och BUN är mer realistisk, utifrån t ex tilldelade ekonomiska medel. Det är intressant att kommunfullmäktige har större tilltro till Fridaskolans utveckling än till de kommunala skolornas.

Nämndens två andra förväntade resultat är “Elever i åk 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt” och “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, kommunala skolor”. Förväntningarna är höga på att båda resultaten ska bli bättre. Det känns inte riktigt som nämnden har tänkt rätt. De tre förväntade resultaten är lite motsägelsefulla.

Ett annat förväntat resultat är att “Barn 1-5 år inskrivna i förskola, hemkommun, andel (%)” ska fortsätta öka. Det kommer säkerligen att uppnås med tanke på att kommunfullmäktige gav klartecken till BUN att fatta beslut om att utöka den avgiftsfria vistelsetiden i allmän förskola för barn 3-5 år från 15 till 25 timmar. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)

Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en uppföljning genomföras av kvaliteten i undervisningen i fritidshemmet.

Enligt beslut om Mål- och resursplan 2026–2028 fastställde kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 till 1.027,1 milj kr, alltså drygt 1 miljard. Efter detta beslut har nämndens ram justerats upp med 28,3 milj kr för lönerevision vilket ger en total budgetram för 2026 om 1.055,4 milj kr.

De ekonomiska medlen fördelas på följande vis:

Det kan nämnas att nämnden tillämpar en resursfördelningsmodell där 95% av verksamhetsbidraget i förskola, förskoleklass, grundskola samt fritidshem fördelas ut till de olika enheterna per barn och elev medan återstående 5% fördelas enligt social struktur utifrån vårdnadshavares utbildningsbakgrund.

I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:

“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut.” 

Tyvärr klingar denna vädjan oftast ohörd. Det skulle kunna behövas modiga beslut med tanke på att barn- och utbildningsförvaltningen framåt ser:

“ett fortsatt behov av ett intensivt arbete för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd vilket innefattar både språkliga och psykosociala behov. Över tid har även behoven av extraordinärt stöd ökat … Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.”

Och till sist ytterligare några utmaningar för barn- och utbildningsnämnden:

“Kopplat till barn- och utbildningsnämndens förväntade resultat finns fortsatt utmaningar kopplat till sjukfrånvaro, bemanning samt krav och resurser.”

Och med de orden hoppas jag att jag är tillräckligt förberedd inför morgondagens sammanträde.

==

James Bucci (V) publicerade idag del 15 i bloggserien om Dalbobron – ”Time to bring in The Police”.

Kategorier:anpassad grundskola, BUN 2025, verksamhetsplan

Författarsamtal: Syrizas uppgång och fall

15 november, 2025 Lämna en kommentar

Öppet möte

alla socialister, sympatisörer och nyfikna till vänster
är välkomna på författarsamtal!

 

Den 18 november kl 17.30-20.00 på Kronogatan 2 i Vänersborg.

Jonas Karlsson samtalar om sin bok ”Syrizas uppgång och fall”:

”en bok för dig som vill förstå både vänsterns möjligheter – och de största fallgroparna när ett vänsterparti närmar sig makten.”

Det blir en kväll med intressanta samtal om organisering och rörelsebyggande, både lokalt men också med internationell utblick. Det kommer även att finnas möjlighet att köpa boken.

Det blir också arbetarsånger av Alban Faust, riksspelman från Dalsland, och det bjuds på höstfika av kvinnoföreningen Shabelle.

VÄLKOMNA!

Kategorier:Vänsterpartiet

Socialnämnden: Sörbygården återigen i fokus (2/2)

13 november, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Socialnämnden: Sörbygården återigen i fokus (1/2)”.

De partier som styr Vänersborgs kommun och de som är i opposition tycks inte ha varit överens om någonting på socialnämndens senaste sammanträde den 30 oktober.

Behovsinventering gällande boenden och lokaler

Ärende 6 behandlade “Behovsinventering gällande boenden och lokaler 2027-2036”. Jag ska inte redogöra för inventeringen utan konstatera att SD avstod från att delta i beslutet och lämnade en protokollsanteckning. Det gjorde också den övriga oppositionen. Sofia Jakobsson Blixt (M), Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M), Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) lämnade gemensamt följande protokollsanteckning:

“Vi avstår att delta i beslut på grund av att handlingarna är inkompletta avseende samtliga geografiska områden i Vänersborgs kommun.”

Det var behoven i Brålandaområdet som inte var färdigställda. Och de har självklart en stor betydelse för Sörbygården.

Nästa ärende handlade enbart om Sörbygården.

Brandskyddsföreläggande Sörbygården

Inför behandlingen av ärende 7, “Brandskyddsföreläggande avseende fastighet där Sörbygårdens särskilda boende bedrivs”, var Räddningstjänsten Fyrbodal på plats och informerade. Det förmedlades kanske inte direkt några nyheter, i varje fall inte för oppositionen, men det var naturligtvis bra att få alla fakta på bordet.

Beslutsförslaget på ärendet hade följande lydelse:

“Socialnämnden beslutar att tomställa Sörbygården som särskilt boende som brandskyddsåtgärd, och erbjuda verkställighet av enskildas särskilda boendebeslut inom förvaltningens övriga boendebestånd.”

Ja, ni läste rätt. Det var ytterligare ett desperat försök från de styrande partierna och förvaltningen att få partierna i opposition att göra en 180-graderssväng från beslutet en månad tidigare att omedelbart avbryta tvångsflytten. (Se ”Sörbygården: Beslut idag!!”.)

Det är nästan patetiskt. Kan inte de styrande partierna acceptera att det finns andra åsikter och att de ibland faktiskt kan hamna i minoritet? Varför måste de i sådana lägen ideligen försöka hitta en massa omvägar för att sabotera beslut som de inte håller med om? Det tycks inte helt sällan vara si och så med att respektera och acceptera de demokratiska spelreglerna, dvs att det är majoriteten som bestämmer.

Under interpellationsdebatten i kommunfullmäktige den 17 september höll socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) ett “brandtal” om Sörbygården. Nyberg sa bland annat (se “KF Sörbygården (3): Kan man lita på Nyberg?”):

“Brandskyddet kommer att stänga anläggningen i december 2025.”

Det var inte korrekt. Räddningstjänsten Fyrbodal har i och för sig efter brandtillsyn på Sörbygårdens äldreboende i januari 2024, alltså för snart två år sedan, konstaterat brister i brandskyddet och utfärdat ett föreläggande till fastighetsägaren Hemsö. Räddningstjänsten ställde krav på antingen brandcellsindelning av boenderum eller installation av sprinklersystem. Det senare beräknas kosta socialnämnden 3-4 milj kr att åtgärda.

“Medel för detta finns inte inom nuvarande budgetram.”

Skrev socialförvaltningen.

Ordförande Dan Nyberg (S) yrkade på sammanträdet:

“Socialnämnden beslutar att tomställa Sörbygården som särskilt boende som brandskyddsåtgärd, och erbjuda verkställighet av enskildas särskilda boendebeslut inom förvaltningens övriga boendebestånd.”

Jag noterar att Nyberg använde ordet “tomställa” i stället för “vakanshålla”. Samtliga oppositionspartier, V+MBP+SD stödde emellertid Moderaternas yrkande och beslutade att:

“Socialnämnden beslutar att socialförvaltningen ska komma överens med fastighetsägaren Hemsö om att ta ansvar för brandskyddsåtgärder enligt föreläggandet som varit känt hos förvaltningen sedan länge, för att kunna fortsätta bedriva pågående verksamhet i lokalerna. Hur kostnader kopplat till dessa åtgärder påverkar budgetanpassningar, alternativa besparingsåtgärder och eventuella äskanden utöver de 24,5 miljoner som redan är äskade, får nämnden återkomma till vid antagande av detaljbudgeten vid december sammanträdet.”

Det blev som vanligt votering. Socialnämndens partier i opposition fick majoritet mot de styrande med 7 röster mot 6. Moderaternas förslag blev därmed nämndens beslut.

Nytt särskilt boende

Oenigheten på detta sammanträde mellan de styrande partierna och “resten” var total. Ärende 8 handlade om “Nytt särskilt boende (SÄBO) – godkännande av genomförande av byggnation”.

Beslutsförslaget hade följande lydelse:

“Socialnämnden ställer sig bakom kostnader för byggnation av nytt särskilt boende på fastighet Kalkonen i AB Vänersborgsbostäders regi till en beräknad kostnad av 165 Mnkr, vilket innebär 206 Mnkr inkl. moms och genom det också kommande hyreskostnader beskrivna i bilagt avtalsförslag.”

Det är intressant att studera kostnaderna. Det finns inte enligt de styrande partierna och förvaltningen 3-4 milj kr för brandskyddsåtgärder på Sörbygården som egentligen har 32 platser, men just nu 24. Däremot är det helt i sin ordning att bygga ett nytt boende med 48 platser för en byggkostnad på 206 milj kr, utöver kostnader för mark. Det innebär en beräknad årlig hyra på 13,5 miljoner kronor. (Boendet ska stå klart kvartal 2 år 2028.)

Beslutsförslaget blev också nämndens beslut. De två ledamöterna från SD, Lena Mjörnell och Kalle Lundgren, avstod från att rösta. De lämnade en protokollsanteckning:

“Vi avstår röst i ärende 8 och väljer att invänta utredningen för Sörbygården så vi konkret kan se vilket behov som faktiskt finns om antalet platser.”

Ida Hildingsson (V), Henrik Josten (M), Gunnel Ymefors (M), Sofia Jakobsson Blixt (M) och Göran Svensson (MBP) reserverade sig mot beslutet:

“Förvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en fullständig utredning avseende Sörbygården och Brålanda, med hänsyn till behov, demografisk utveckling, ekonomi samt övriga relevanta faktorer. Eftersom denna utredning ännu inte är färdigställd anser vi att det, i rådande osäkra läge, inte är möjligt att ta ställning till beslutet om att uppföra ett nytt särskilt boende för socialnämnden.

Med beaktande av nämndens ekonomiska situation bedömer vi att det inte är ansvarsfullt att i nuläget ställa sig bakom ett projekt med en byggkostnad på 206 miljoner kronor, utöver kostnader för mark, samt en beräknad årlig hyra på 13,5 miljoner kronor.

Utifrån den ekonomiska situationen kan det också vara nödvändigt att överväga att skjuta på investeringen till dess att den fullständiga utredningen är klar och nämnden har en tydligare bild av det långsiktiga boendebehovet i alla kommundelar och det ekonomiska läget. Ett beslut av denna omfattning bör fattas först när samtliga konsekvenser är noggrant analyserade och finansieringen är hållbart planerad.

Vidare saknas tillräcklig utredning hur helheten påverkas om Sörbygården istället renoveras eller avvecklas. Det sistnämnda skulle leda till en minskning av 32 platser vilket innebär att de 48 platser på det nya föreslagna boendet inte heller räcker och sänder dubbla signaler att avvecklas samtidigt som vi investerar i nytt.

Det bör därför noga övervägas att som alternativ utreda vidare vilka möjligheter som finns att utöka antalet platser inom redan befintliga boenden genom underhåll och utveckling av den befintliga verksamheten.”

Det här ärendet ska nu:

“överlämnas till Kommunfullmäktige då beräknad hyreskostnad efter projektering skiljer sig åt från den först framtagna kostnaden efter genomförd lokalplanering.”

Det här beslutet fattades alltså enbart av de styrande partierna och själva texten var alltså förvaltningens.

Det blir kommunfullmäktige som får ta ställning till det nya särskilda boendet på fastigheten Kalkonen, fd Östra skolan, i Vänersborg.

Övrigt

Det fanns fler ärenden på socialnämndens dagordning denna torsdag den 30 oktober 2025.

Ärendet “Remissvar- utredning trygghetsboende i Vänersborgs kommun” behandlades. Göran Svensson (MBP) yrkade:

“Återremiss av ärendet då det saknas delar i utredningen så som biståndsbedömt trygghetsboende.”

Svensson reserverade sig eftersom hans yrkande klingade ohört i nämnden.

Även i beslutet kring en “ändring av kostavgiften” fanns det flera viljor. Beslutet blev:

“Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att revidera kostavgiften inom socialnämndens verksamhetsområde med en höjning om 14,8 procent utöver den årliga uppräkningen enligt omsorgsprisindex, med ikraftträdande från och med den 1 januari 2026.”

SD reserverade sig till förmån för sitt eget yrkande som bland annat innehöll formuleringen:

“Att göra en så hög höjning som över 14% för en grupp som är så utsatt är enligt oss förkastligt.”

Ida Hildingsson (V) och Göran Svensson (MBP) avstod från att delta i beslutet. Hildingsson lämnade följande protokollsanteckning:

“Avser att återkomma i kommunfullmäktige vilken nivå på kostavgift som Vänsterpartiet anser rimlig.”

Socialnämnden skulle, liksom alla kommunens nämnder, lämna ett yttrande om  “Utredning av möjligheterna att  införa E-förslag som verktyg för medborgardialog istället för dagens medborgarförslag”. I förslaget till yttrande var nämnden positiv:

“Socialnämnden ställer sig positiva till utredningens förslag om att införa e-förslag i Vänersborgs kommun.”

Det blev också nämndens beslut, men Ida Hildingsson (V) reserverade sig skriftligt mot beslutet.

Avslutning

Sammanträdet avslutades kl 17.00 (började kl 08.30). Jag förmodar att det, trots allt adrenalinpåslag under dagen, var trötta politiker och tjänstepersoner som vandrade hemåt i skymningen.

PS. Ni har väl inte missat James Buccis brobloggar? Klicka här.

===

Inlägg om Sörbygården:

Insändardebatten i TTELA:

Kategorier:Äldrevård, Brålanda, särskilt boende, Sörbygården, socialnämnden

Socialnämnden: Sörbygården återigen i fokus (1/2)

11 november, 2025 Lämna en kommentar

Den 30 oktober hade socialnämnden sammanträde. Det kom i mångt och mycket att handla om Sörbygården. Det är väl ingen underdrift att säga att det var en del “känslor” inblandade, liksom en stor oenighet. Som vanligt. Det har väl egentligen varit det under en stor del av året men det har accelererat efter interpellationsdebatten i kommunfullmäktige (se “KF Sörbygården (1): Nybergs argument”) och insändardebatten i TTELA (se länkar nedan).

Det är de styrande partierna (S+C+KD+MP), tillsammans med tjänstepersonerna i socialförvaltningen, som ser nedläggningen och tvångsflytten av äldre och dementa, benämnd “vakanshållning”, som ett rimligt sätt att spara pengar. Och trots nämndens beslut i september om att omedelbart avbryta tvångsflytten så ger sig inte ordförande Dan Nyberg (S) och hans styrande partners.

Avvikelserapportering

Under ärende 3 informerades socialnämnden om avvikelser. Avvikelse är inte bara när något har hänt utan även när en risk är identifierad kring en avvikelse eller att något skulle kunna hända, som t ex ökad oro och stress hos en boende med demens inför en aviserad flytt… Och om det inte finns dokumentation ska detta rapporteras in som en dokumentationsavvikelse…

På sammanträdet deltog både den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) och den socialt ansvarige samordnaren (SAS). Det fanns 16 avvikelser på Sörbygården från 1 juni, men inga som kunde härledas till perioden efter att beslutet om “vakanshållning” tagits. (Det finns egentligen inget korrekt och formellt beslut om tvångsflytt/”vakanshållning” på Sörbygården – se “KF Sörbygården (2): Finns beslut?”.) Det fanns inte heller några rapporter kring Lex Sarah eller Lex Maria. Eventuella påtalade avvikelser från anhöriga hade inte tagits med i redovisningen. Därför kunde de inte svara på om det fanns sådana. Men de ska finnas med som avvikelser… Förvaltningen skulle återkomma med information på nästa sammanträde om det fanns avvikelser som kom från de anhörigas synpunkter. 

Frågan ställdes vid sammanträdet kring hur riskbedömning görs utifrån patientsäkerhet vid flytt och även om individuella bedömningar och dokumentation. Det var svävande svar. Detta uppgavs ha gjorts muntligt och troligen borde det också finnas skriftlig dokumentation. Det verkade lite osäkert, men lagen är tydlig – det ska finnas skriftlig dokumentation. Förvaltningen lovade återkomma på nästa sammanträde med ett tydligt svar om enskild dokumentation finns eller inte.

Frågan ställdes också om arbetsmiljö inkluderats i de avvikelser som sammanställts för nämnden – svaret var nej. Förvaltningen skulle återkomma även angående denna del – om det fanns synpunkter från personalen kring arbetsmiljön.

Det går att spekulera i varför inga avvikelser har rapporterats. Vad jag förstår så har t ex flera anhöriga hört av sig och uttryckt sin oro. Det har även personal på Sörbygården gjort. Eller är det så att Vänersborgs kommun betonar “lojalitetsansvaret” med arbetsgivaren så hårt att de anställda inte vågar berätta? Eller ges inte tillräckliga utbildningsinsatser kring detta?

Oavsett så ska avvikelserapportering ses som en viktig del i förbättringsarbetet och därför är det viktigt att den fungerar. Att det inte kommit några eller väldigt få avvikelser borde vara en signal för att ta tag i arbetet.

 Åtgärder för budget i balans

Ärende 5 hade rubriken “Åtgärder för budget i balans”. Det är svårt när man som utomstående läser handlingarna att förstå om det handlar om 2025 eller 2026. I kallelsen är det år 2026 som ska behandlas och fastställas åtgärdsplan för, men samtidigt ska det sparas in för 2025. Fast det torde vara svårt att på två månader, november-december, få en budget i balans 2025… Sedan kanske man kan undra om inte beslutet för 2026 borde tas i december, samtidigt som beslut om detaljbudget och verksamhetsplan ska fattas.

I underlaget skrev förvaltningen:

“Förvaltningen har i skrivelsen beskrivit redan beslutade åtgärder av socialnämnden som pågår i verkställighet, samt föreslår åter åtgärd riktad mot genomförande på Sörbygårdens särskilda boende, samt beskriver alternativa åtgärdsförslag till Sörbygården motsvarande 14 mnkr.”

“föreslår åter”… Det blir nästan pinsamt, kan jag tycka som “utomstående”. Det är ju allmänt känt att socialnämnden på sitt förra sammanträde, den 25 september, beslutade:

”Att pausa vakanshållningen tills ovan nämnda punkter genomförts och att tvångsflytten av de boende omedelbart avbryts.”

Och nu har Dan Nyberg (S), som ordförande i socialnämnden, släppt fram ett beslutsförslag från förvaltningen som nämnden redan har sagt nej till. Tänker han att partierna i opposition ska ändra sig och förklara att beslutet en månad tidigare var ogenomtänkt och felaktigt? Efter all debatt och alla insändare…?

Som alternativ till en nedläggning av Sörbygården presenterade förvaltningen ytterligare tre alternativa sparförslag:

  • “Avveckla korttidsverksamheten för äldre inom VSU.”
  • “Daglig verksamhet LSS inom verksamhetsområde arbete sysselsättning och integration får i uppdrag att anpassa verksamheten genom att minska personalkostnaderna.”
  • “Avbryta arbetet gällande implementering Bostad först.”

Läser man förvaltningens konsekvensbeskrivningar för dessa åtgärder och de fackliga representanternas utlåtande inser man snabbt att det är omöjliga och orealistiska besparingar. Det är nästan så att man kan tro att dessa otänkbara förslag är ett sätt att tvinga partierna i opposition att ändra sig och acceptera en stängning av Sörbygården. En slags “utpressning” om man så vill. Och även om Sörbygården skulle stängas före årsskiftet hade en “budget i balans” ändå inte uppnåtts under 2025.

Men oppositionen ändrade sig inte utan beslutade att återremittera hela ärendet, enligt Ida Hildingssons (V) förslag med följande motivering:

  • “att förvaltningen tar fram ett mer komplett underlag gällande Sörbygården i Brålanda, i enlighet med det beslut som togs utifrån initiativärendet vid socialnämndens sammanträde den 25 september 2025, § 94. Utredningen ska inkludera realistiska alternativa lösningar på föreslagna åtgärder,
  • “att detaljbudget och verksamhetsplan beslutas mot bakgrund av en helhetsöverblick, där samtliga förslag på åtgärder redovisas med tillhörande konsekvensbeskrivning för nämnden att ta ställning till och prioritera utifrån, förhoppningsvis har även nämnden då erhållit besked om det tilläggsäskande på 24,5 miljoner kronor som nämnden begärt, en ytterligare förutsättning för att kunna överblicka det ekonomiska läget.”

Beslutet om Sörbygården står fast, men nämndens majoritet (=oppositionspartierna) ville innan ett nytt beslut ha mer information, realistiska lösningar och alternativa förslag på åtgärder, där beslutet från sammanträdet i september kring Sörbygården respekterades. På nästa sammanträde i december har dessutom nämnden fått besked om den får ett positivt besked om tilläggsanslaget, eller inte.

Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att socialnämndens prognostiserade underskott minskade från -43,9 milj kr i april till -24,5 milj kr i augusti. Det tyder på att nämnden och förvaltningen kanske inte har riktig koll på sina finanser. Socialnämnden har begärt ett tilläggsanslag på 24,5 milj kr av kommunfullmäktige. (Det finns en möjlighet att nämnden kan få pengarna, kommunens resultat i september uppgick till +91 milj kr och kommunens prognos för 2025 visar ett överskott på +49 milj kr. Det är betydligt bättre siffror än beräknat.)

De styrande partiernas ledamöter, Dan Nyberg (S), Magnus Ekström (KD), Anette Taimory (KD), Reidar Eriksson (S), Jörgen Zander (S), Daniel Tesfay (C), reserverade sig mot beslutet:

“Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska som svar på uppmaningen från kommunfullmäktige om att ta fram en åtgärdsplan för att nå en budget i balans 2025 att 13 åtgärdsförslag ska genomföras varav vakanssättning av 24 platser på Sörbygården är ett. Nämnden beslutade enhälligt i maj att en vakanssättning av ett särskilt boende skulle såväl genomföras som att det innebar en besparing på 14 Mkr. Förslaget är därmed en direkt fortsättning från ett tidigare enhälligt beslut i nämnden. I det beslut som nu tagits i nämnden innebär det att det krävs nya utredningar som kommer att ta många månader att genomföra och kräver en kompetens som förvaltningen sannolikt inte har. Förutsättningarna för nämnden att uppfylla kommunfullmäktiges förväntningar om att leverera ett åtgärdsförslag har därmed totalt omkullkastats av vänster/högeralliansen bestående av Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Medborgarpartiet och Liberalerna.

Vi reserveras oss därför mot detta beslut och anser att det inte bara skadar nämndens anseende utan också våra förutsättningar att leva upp till fullmäktiges budgetbeslut för 2025 och att det inte kan anses som god ekonomisk hushållning.”

Det var ord och inga visor – “en kompetens som förvaltningen sannolikt inte har”, “totalt omkullkastats”. De styrande tycks sakna både förtroende och tillit till den egna förvaltningen.

Det måste också påpekas att det var en enig socialnämnd (även de styrande partierna alltså) som den 25 september begärde tilläggsanslag på 24,5 milj kr av kommunfullmäktige.

Det märks också att reservationen är starkt påverkad av Dan Nybergs sätt att uttrycka sig. Uttrycket “vänster/högeralliansen” är troligtvis från hans penna. Det kan vara värt att påpeka att Sörbygårdens vara eller inte vara är en mycket konkret sakfråga. Partierna som inte är med i kommunens styre har samma syn på Sörbygården, det handlar inte om någon allians. Socialdemokraternas organiserade samarbete med högerpartiet KD under hela mandatperioden, 4 år, kan däremot kallas en allians.

Men nu har Nyberg fått mig att sätta mig i samma sandlåda som han sitter i. Jag hoppar ur…

Reservationen visar med all önskvärd tydlighet att den styrande alliansen, kallad “Fyrklövern” av Bo Carlsson (C), sätter ekonomi och besparingar, och nämndens “anseende”, före mänskliga hänsynstaganden mot de boende, deras anhöriga eller personalen.

Oenigheterna i nämnden fortsatte under resten av sammanträdet.

Fortsättning följer…

===

Inlägg om Sörbygården:

Insändardebatten i TTELA:

Kategorier:Brålanda, särskilt boende, Sörbygården, socialnämnden