Arkiv
VA Gardesanna: Kohagen vann!
I somras skrev jag fyra bloggar om Kohagens kamp mot Vänersborgs kommun. (Se “VA: Kohagen vs kommunen”.)
Kohagens Samfällighetsförening på Gardesanna, Vänersnäs, har hand om VA-frågor för de 54 fastighetsägare som är medlemmar i föreningen. Det gäller dricksvatten och BDT-vatten, dvs bad-, disk- och tvättvatten, men inte avloppsvatten. Det har de enskilda fastighetsägarna löst på olika sätt själva. Samfällighetsföreningens gemensamhetsanläggning kallas “Bruna huset”. I huset finns det duschar, pentry, tank för ”Porta Potti”-tömning osv. (BDT-vattnet går till en infiltrationsbädd.)
Det har hänt saker på Gardesanna den senaste tiden. Kommunen har byggt ut det kommunala VA-nätet. Det innebär att alla fastighetsägare i samfällighetsföreningen har blivit inkopplade, eller blir det inom en snar framtid, på kommunens VA-nät. Det i sin tur betyder att Kohagens servicebyggnad, själva gemensamhetsanläggningen, inte behövs längre. Samfällighetsföreningen har därför tänkt sig att ta bort alla kranar och rör i servicebyggnaden, koppla ur vatten, riva ledningar, ta upp tanken och sätta igen alla brunnar permanent. 
Själva byggnaden är nämligen i gott skick och ska istället användas till förråd och möteslokal.
Det har bara funnits ett problem, ett stort problem – Vänersborgs kommun. Kommunen har krävt att “Bruna huset” ska betala en anslutningsavgift till kommunen på 257.067 kr. Och det alltså trots att husets vattentjänster inte behövs längre. Kohagens samfällighetsförening har därför bestämt sig. De ingående fastighetsägarna vill inte betala för något som inte behövs.
Samfällighetsföreningen bestred anslutningsavgiften den 12 januari 2023. Kommunen gav i och för sig anstånd med betalningen men klargjorde tydligt sin uppfattning att 
Kohagens Samfällighetsförening skall betala anslutningsavgiften. Kohagen upprepade bestridandet den 21 juni 2023 och uppmanade Vänersborgs kommun att stämma föreningen. Kohagen var helt övertygad om att den hade rätt. Den hade inte bara logiken på sin sida utan även Vattentjänstlagen och prejudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen. Samfällighetsföreningen tänkte inte under dessa 
omständigheter betala för något som inte behövdes. Kommunen hävdade dock så sent som den 3 juli att “Bruna huset” skulle anslutas och samfällighetsföreningen betala VA-avgiften. Jag har beskrivit dessa turer utförligt i mina fyra bloggar. (Se “VA: Kohagen vs kommunen”.)
Det har varit tyst ett tag, men under tiden verkar det som om kommunens kvarnar faktiskt har hunnit med en del malande. I måndags, den 11 september, fick Kohagens Samfällighetsförening ett mail från kommunens VA-chef:
“Juristerna har tittat på ärendet, utifrån det som Plan- och bygglovschefen och jag beskrivet situationen, och de anser att man (dvs VA), på grund av att förutsättningarna förändrats på ett betydande sätt, ska ta tillbaka fakturan/kravet och att bygglovsprocessen får ha sin gång.”
Wow! Vilken överraskning!
Det är ett fantastiskt glädjande besked. Alla kommunens fakturakrav på Kohagen dras tillbaka. Kohagens Samfällighetsförening har vunnit striden mot kommunen!
Sedan fattades det formella beslutet den 12 september. Det var något annorlunda formulerat:
“Kommunens jurister har tittat på frågan och kommit fram till en gemensam bedömning. Utifrån det som beskrivits om situationen, från Plan- och bygglovschef, VA-chef och handlingar i SBN 2023/31, så bedöms förutsättningarna gällande servicebyggnaden (=”Bruna huset; min anm.) förändrats på ett ganska betydande sätt – både före och efter att kommunen fakturerade samfälligheten för anslutningsavgiften. Varje byggnad och ställplats har fått betala för en egen anslutning och dessutom ansökt om bygglov för att ändra användningen av servicebyggnaden.
Servicehuset har därmed inget behov av kommunalt VA.
Kommunen anser att man, på grund av att förutsättningarna förändrats på ett betydande sätt, ska ta tillbaka fakturan/kravet och att bygglovsprocessen får ha sin gång.
Faktura 1253xxx är annullerad och kreditnota bilagd.”
Kommunen erkänner genom sitt beslut att Kohagen hade rätt hela tiden, även om kommunen inte skriver det i klartext. De förändringar som kommunen beskriver har skett var nämligen väntade – och påtalade från början av samfällighetsföreningen. Det märkliga, och tänkvärda, är att det tydligen krävdes att “kommunens jurister” gjorde en bedömning i frågan och kom till denna slutsats. Man kan väl tycka att Kretslopp och vatten själv borde ha gjort denna bedömning, från början – alla fakta fanns ju hela tiden på bordet.
Sedan kan man väl hoppas att kommunen har lärt sig en läxa av processen med Kohagen. Det är t ex viktigt att lyssna på “motparten” och, inte minst, att inse att “motparten” är de kommuninvånare som man är satt att tjäna, hjälpa och ge service.
Tyvärr kan jag som utomstående få för mig att det bara är de kommuninvånare som hävdar sina rättigheter med emfas och visar att de tar striden ända till slutet som kan få rätt mot kommunen. Men… Hur behandlar kommunen de kommuninvånare som inte har kunskaper, tid eller resurser att ta striden mot en alltför ofta “fyrkantig” kommun…?
Men det är naturligtvis ovidkommande funderingar, kommunen ändrade sig ju faktiskt – och Kohagen vann striden.
Det är en glädjens dag på Gardesanna.
Brev från en förskollärare
Förskola och skola debatteras flitigt i dagens Sverige.
Skolan är i kris – elevernas kunskaper sjunker jämfört med andra länder och lärare lämnar sitt yrke. Arbetsmiljön är dålig och lärarna är stressade på grund av hög arbetsbelastning. Samtidigt har utbildning marknadsanpassats och friskolekoncerner tjänar stora pengar. Det gör de på kommunernas elevpeng, pengar som ska gå till precis det som namnet säger, till eleverna. Nu hamnar de i fickorna hos ägarna, som i många fall är utländska bolag. (Läs gärna mer på Tankesmedjan Balans.)
Vinsterna kan göras när man anställer obehöriga lärare med sämre lön, struntar i att anställa tillräckligt många speciallärare, SYV-konsulenter, kuratorer och skolsköterskor och framför allt, med olika metoder lockar till sig de mest studiemotiverade eleverna från hem där vårdnadshavarna har hög utbildningsnivå. De eleverna behöver inte hjälp och stöd i samma omfattning som elever från socialgrupp 3 eller barn och ungdomar till föräldrar födda utomlands. Den marknadsanpassade skolan leder dessutom till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.
Johanna Jaara Åstrand, tidigare förbundsordförande för Sveriges Lärare, skrev på Facebook i lördags:
“I veckan har jag också mött lärare som med tårar i ögonen vittnar om scheman där varken elever eller lärare har en ärlig chans att lyckas med det som förväntas och som förtvivlat beskriver känslan som infinner sig när inflytandet över arbetssituationen minskar, lärarkollegor blir sjukskrivna och viktiga beslut fattas över huvudet på dem.”
Förskolan är viktig för barnen. De barn som har gått i förskola har bättre förutsättningar i grundskolan. Förskolan ger långsiktiga positiva effekter på det fortsatta lärandet. Förskolan har en stor kompensatorisk betydelse och är oerhört viktig för barnens språkutveckling.
Det är viktigt för förskolans kvalitet och barnens utveckling att barngruppernas storlek begränsas. En större personaltäthet uppmuntrar barnens kreativitet och nyfikenhet.
Johanna Jaara Åstrand skrev vidare på Facebook:
”Jag har blivit kontaktad av förskollärare som uppgivet berättar om sin arbetssituation där förskollärarkollegor helt saknas och varken barngrupper eller lokaler är anpassade efter läroplanens uppdrag.”
I lördags fick också barn- och utbildningsnämndens presidium, och jag, ett mail från en förskolelärare i Vänersborg.
Förskolläraren skriver:
“Jag skulle med detta mail vilja göra dig uppmärksam på problemet med stora barngrupper på förskolorna i Vänersborg kommun.
Jag arbetar på en förskola i kommunen och på min avdelning är det 24 st barn mellan 3-5 år och då är vi fyra pedagoger. På avdelningen bredvid är det 10 st barn mellan 1-2 år och de är två st pedagoger. Det är nog dessa siffror ni i utbildningsnämnden ser och ni tycker nog att det är en bra bemanning med personal. Problemet är bara att det är bara mellan kl 9:30-12:30 som vi har en sådan personaltäthet.
På morgonen och på e.m är vi bara två pedagoger på alla våra barn och vi har ofta nästan alla våra barn hela dagarna ca 7:30-16. (Förskolan har öppet 6-17:30). Verkligheten är alltså att två st pedagoger är ensamma och ska ta ha hand om ca 20 barn stor del av dagen.
Vid våra måltider (frukosten och mellanmålet) har vi ca 8 barn vid varje bord (om vi har haft tur och kunnat lämna några till grannavdelningen, annars är vi ca 10 vid varje bord).
Jag tror nog att du kan föreställa dig hur en sådan måltid blir. Det är verkligen inte den lugna stund med samtal, reflektioner och lärande som vi vill ge våra barn.
Vi pedagoger kämpar till vårt yttersta för att ge alla våra barn det de har rätt till under sina dagar hos oss och det är ett gott pedagogiskt lärande och en god omsorg med pedagoger som har tid att se dem och ge dem det de behöver av trygghet och glädje.
Vi har också en läroplan att arbeta mot och gör där vårt yttersta för att uppnå de målen som finns där. Vi har också krav på oss att göra en god dokumentation som ska finnas tillgänglig för föräldrar och våra chefer. Tiden till detta är knapp.
OCH det är verkligen inte lätt. Det tror jag du förstår, många gånger åker vi hem gråtandes för att dagarna på förskola varit så tuffa både för oss och barnen.
Du som folkvald politiker i kommunen är ansvarig för att alla invånare mår bra och orkar med sina dagar och då måste det få kosta. Du kan inte spara in mer på det viktigaste vi har, VÅRA BARN utan du måste göra något nu för att minska barnantalet på förskolorna i Vänersborgs kommun. Attraktiv och hållbar får inte bara vara ord på ett papper, utan måste omsättas i praktiken.
Vi pedagoger kommer inte att orka länge till och våra barn förtjänar en lugnare förskoletid med ”fröknar” som går till sitt arbete med glädje, istället för med en klump i magen.”
Barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har i Vänersborg. Kommunen måste satsa på förskola och skola. Det är både min och Vänsterpartiets uppfattning. Varje år i juni, när kommunfullmäktige beslutar om budgeten, argumenterar vi för mer pengar till både förskola och skola. Det är ingen som säger emot, men satsningarna uteblir. Det händer till och med att de andra partierna håller med, men det stannar vid ord. I praktiken och i handling så prioriteras annat högre i kommunen.
Vänsterpartiet fortsätter oförtrutet att tala och arbeta för mer resurser till förskola och skola.
Anm. Här kan du läsa svaret på brevet från BUN:s presidium: ”BUN: Svar till förskollärare”.
Artscape 2023
I fredags invigdes “ARTSCAPE 2023 VÄNERSBORG”. Ett hundratal vänersborgare hade samlats på Gågatekrysset. Grundarna av Artscape Daniel Wakeham och Tor Hedendahl och några av konstnärerna samt textförfattarna fanns på plats.
Fastighetsägare och Forum Vänersborg var också där. Det var Forum Vänersborg som från början kom på idén med muralmålningar i Vänersborg. Mikael Bartholmes, som representerade fastighetsägarna, och Martin Vesterlund, vice ordförande i Forum, beskrev hur processen hade gått till. De visioner som man hade för ca 1,5 år sedan, då det första mötet hölls, hade vida överträffats när de nu studerar resultatet. Det var båda helt överens om.
Och det är nog en uppfattning som vänersborgarna delar. Det är fantastiska konstverk som nu möter vänersborgarna från alla husväggar.
Det är många invånare och utomstående som har sett muralmålningarna växa fram på husväggarna i Vänersborg de senaste veckorna. Jag är en av dem som regelbundet gått runt i centrum och sett hur konstnärerna har arbetat. Vid ett tillfälle följde jag också med på en guidad visning ledd av Wakeham och Hedendahl. Intresset för visningen var stort. Vi var många som promenerade runt mellan målningarna. Deltagarna fick under rundvandringen en fördjupning av arbetet bakom projektet och också en hel del information om konstnärerna.
Det redogjorde Wakeham och Hedendahl också för på invigningen i fredags. Det har nämligen varit ett speciellt koncept bakom Artscape i Vänersborg, en fantastisk och kreativ idé – en “konstnärlig visklek”.
Daniel Wakeham och Tor Hedendahl hade valt ut nio klassiska och välkända konstverk. Lika många regionala “ordkonstnärer” (från Västra Götaland) hade sedan skapat en text utifrån konstverken. Med texterna som utgångspunkt och “inspirationskälla” skapade sedan muralkonstnärerna sina konstverk. Konstnärerna hade inte fått veta vilka ursprungliga klassiska konstverk som var förlaga till texterna. Det avslöjades först vid invigningen i fredags.
Det var en mycket intressant ingång till hela projektet. Det går att se alla led i “viskleken” för samtliga muralmålningar på Artscapes egen hemsida. Man ser det klassiska konstverket, man ser texten som “ordkonstnärer” skrev och man ser muralmålningarna. (Se “ARTSCAPE 2023 VÄNERSBORG”.) Man kan också se alla leden i en utställning på Köpmansgatan, se nedan.
Jag hade glädjen att få träffa en av textförfattarna, en ung lovande kvinnlig författare, Nora Hansson. Hon hade skrivit texten till “Bridge over the Lily Pond” – en mycket berömd och vacker tavla av Claude Monet. (En av de få tavlor jag blev riktigt imponerad av under min gymnasietids undervisning i Konst- och Musikhistoria…) Nora Hansson tyckte att det var fantastiskt, och viktigt för hennes framtid som författare, att hon hade blivit tillfrågad om att vara med i projektet. 
Hon hade inte tvekat en sekund för att delta i Artscape. Det går att läsa hennes text på Artscapes hemsida. Muralmålningen utifrån hennes text gjordes av Doa Oa.
Det var givande att vara en av deltagarna på invigningen, särskilt intressant var att höra alla kommentarer och diskussioner om vilken muralmålning som var “bäst” och varför. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson hade sin favorit, Mats Andersson (1:e vice ordförande i kommunstyrelsen) sin och fullmäktiges ordförande Annalena Levin hade en tredje. Själv hade jag flera favoriter, även om det är orättvist att skriva så – alla konstverk var fantastiska! Men jag kan inte låta bli att framhålla 3D-målningen av Charlie Granberg på Köpmansgatan.
Konstverket interagerar med omgivningen på ett imponerande sätt. Samtidigt tycker jag att tatueraren Gores konstverk på Petersbergsvägen imponerar grymt med sina utsökta detaljer.
Det ursprungliga konstverket, ett träsnitt, kallas “The Great Wave” eller “Under vågen utanför Kanagawa” på svenska. Det gjorde japanen Hokusai i mitten av 1800-talet. (Det är Fuji i bakgrunden.) Då visste han sannolikt inte om att konstverket skulle användas som illustration till Fibonaccis beräkningar – “Fibonaccis våg”. (Det visste för övrigt inte matematikern Fibonacci heller.)
Flera har konstverket med vattenkokaren som favorit. Verket är skapat av Mohamed L’Ghacham.
Eller den här målningen av Tamara Alves, som i “viskleken” kommer från ett konstverk av Frida Kahlo…
De här konstverken är också fantastiska..
Konstverket ovan skapat av Etnik och nedan av Noodls.
Och muralmålningen av Kathrina Rupit på Storegårdsvägen i Vargön…
Det sista konstverket av Elina Metso var lite annorlunda.
Det inspirerades, via en text naturligtvis, av en grottmålning. Det var målningarna på klippvägen i Cuevas de las Manos i Argentina som var inspirationskällan. Målningarna är 7.000 till 10.000 år gamla och består bland annat av en mängd handavtryck.
Barn från “Barnens Kastanj” och seniorer från äldreboendet på Niklasbergsvägen 9 bidrog till konstverket med sina handavtryck. En av de äldre på boendet hade sagt att det var det roligaste hon hade gjort i hela sitt liv.
Intresset bland vänersborgarna har varit enormt de här veckorna. Det har diskuterats på stan, det har kommenterats på Facebook och man har hela tiden sett människor vandra mellan konstverken eller stå och beundra dem. Det har sannolikt aldrig fotograferats så mycket tidigare i Vänersborgs centrum. Och det är förståeligt. Vänersborg är sig inte likt, stan har fått ett fantastiskt lyft.
På Köpmansgatan kan man nu också se fotografier på de klassiska konstverken, texterna och muralmålningarna. Det är värt ett besök. Det är som en utställning.
Hela centrum har fått ett ordentligt uppsving och helt plötsligt har man fått lust att promenera runt i stan. Vid varje promenad ser man också allt fler husväggar som borde täckas av muralmålningar…
I början av Artscapeprojektet hördes en del kritiska röster. Det var t ex om alla krumelurer på husväggarna. Det fanns de som trodde att krumelurerna var de färdiga konstverken. TTELA förklarade dock i en artikel hur det förhöll sig. (Se “Artscape i Vänersborg: ”Får superrespons från vänersborgarna””.)
TTELA har för övrigt haft flera bra artiklar om Artscapeprojektet i Vänersborg bland annat om fredagens invigning. (Se TTELA “Vänersborg innan och efter Artscape – se förvandlingen”. TTELA har bilder på alla nio muralmålningarna. Drar man i reglaget i mitten av varje bild kan man växla mellan hur det såg ut före och efter.)
Sedan hade en del personer synpunkter på kostnaderna. Ska skattebetalarnas pengar gå till sådant här?
Vänersborgs kommun har bidragit till projektet med 40.000 kr och den arbetstid som har lagts i Artscape motsvarar 20.000 kr. Det blir totalt 60.000. Det är inga pengar. Vänersborgs invånare och skattebetalare har fått ett nytt centrum i stort sett gratis…
Vänersborgsbostäder (ABVB) har gått in med 750.000 kr i projektet. ABVB är i och för sig ett kommunalt aktiebolag, men skattebetalarna lägger inga pengar i företaget. (Det är snarare hyresgästerna.) Flera fastighetsägare, företag och organisationer har hjälpt till ekonomiskt och på andra sätt med att genomföra Artscape, se bild till höger.
Min uppfattning är att hela Artscapeprojektet har varit fantastiskt och inneburit ett otroligt lyft för Vänersborg. Fastighetsägare och näringsidkare har redan sett en förändring. De berättar om glada och stolta hyresgäster och om fler besökare i affärer och restauranger mm. Det sägs att det till och med redan arrangeras bussutflykter till Vänersborg för att beskåda konstverken. Och det är bara början tror jag. Muralmålningarna som pryder husväggarna i Vänersborgs kommun kommer att leda till, som Forum Vänersborg skriver på sin hemsida (se “Gatukonst i Vänersborg: Artscape”):
“ökad attraktivitet och förnyelse av det offentliga rummet … till platsskapande och kan påverka och öka rörelsen i stadsrummet vilket gäller både invånare och besökande … stärka Vänersborgs kommuns kulturidentitet runt en gemensam kulturupplevelse och skapa en långvarig och unik besöksanledning.”
Och Forum Vänersborg som tog initiativ till hela Artscapeprojektet avslutar:
“Projektet kommer att göra Vänersborg mer attraktivt för både besökare och boende, året runt.”
Det håller sannolikt alla med om. De pengar som har bekostat Artscape kommer att ge flerfaldigt tillbaka. Det är jag helt övertygad om. Artscape är det bästa som har hänt Vänersborg på länge.
Vill du veta mer om Artscape 2023 Vänersborg kan du ladda ner broschyren “Artscape 2023 Vänersborg” här. Och du kan alltså läsa om de färdiga kedjorna i “viskleken” på Artscapes hemsida.
Jag hoppas att Artscape kommer tillbaka och gör fler muralmålningar…
Attraktivt arbetsgivarindex
I två bloggar har jag redovisat den senaste Personalekonomiska redovisningen (PEK:en). (Se “Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?” och “Hållbart medarbetarengagemang”.) I denna tredje och sista blogg ska jag redovisa resultaten för det som kallas “Attraktivt arbetsgivarindex” (AVI).
Vänersborgs kommun vill självklart, som alla andra arbetsgivare, upplevas som attraktiv. Det gick emellertid inte så bra… År 2021 fick kommunen 93 poäng i indexet, år 2022 minskade poängen till 86…
Det är Nyckeltalsinstitutet (se här) som har utarbetat det som kallas Attraktivt Arbetsgivarindex (AVI). Institutet samlar in information om nio nyckeltal som är av betydelse för en attraktiv arbetsgivare. För varje nyckeltal utdelas en poäng mellan 1-20 och eftersom det finns 9 nyckeltal så blir maxpoängen 180 poäng. Det antas att dessa nyckeltal visar vilka styrkor organisationen har och vad som bör utvecklas.
Det är inte bara Vänersborg som använder sig av Attraktivt arbetsgivarindex (AVI), det gör även andra kommuner. Vänersborgs kommun kan därför jämföra sig med andra.
De nio nyckeltalen i AVI är:
- Andel tillsvidareanställda
- Medianlön (månadsavlönade)
- Lika chefskarriär (andelen kvinnor/män bland chefer motsvarar andelen kvinnor/män bland alla anställda)
- Tid för kompetensutveckling (timmar för kompetenshöjande aktiviteter)
- Korttidssjukfrånvaro (sjuktimmar i förhållande till arbetad tid, sjukdag 1-14)
- Långtidssjukfrånvaro (sjuktimmar i förhållande till arbetad tid, sjukdag 15 och längre)
- Personalansvar (antal anställda per chef)
- Avgångar (andel av de tillsvidareanställda som slutat)
- Personalrörlighet nyanställda (andel som är kvar av de som anställdes året innan)
Det behövs några kommentarer till nyckeltalen. Beräkningen av sjukfrånvaron skiljer sig från den beräkning som kommunen har som standard, och som redovisas i den nationella databasen Kolada. Vänersborgs kommun har inte levererat underlag till nyckeltalet ”tid för kompetensutveckling”. Det är ett problem för många organisationer skriver kommunen i PEK:en. Vänersborg har därför tilldelats det poäng som branschmedianen har. Kommunen menar att detta får en stor negativ påverkan på tilldelade poäng.
PEK:en kommenterar:
“Det finns dock en utbredd uppfattning om att det pågår en hög grad av kompetenshöjande aktiviteter inom organisationerna som inte är synliggjorda.”
Så här ser det attraktiva arbetsgivarindexet ut för dels Vänersborg de senaste 3 åren och dels för medianen för alla de kommuner som använder AVI. (Median är det mittersta värdet när man sorterar i storleksordning.)
På varje nyckeltal kan kommunen alltså få 20 poäng, det är det bästa resultatet. PEK:en kommenterar resultatet:
“Stor påverkan på poängsättningen kommer också från den ökade andelen avgångar men här har Vänersborgs kommun fortsatt en lägre andel avgångar än medel för kommunbranschen. För sjukfrånvaron noteras en försämring för både Vänersborg och kommunbranschen. När det gäller långtidssjukfrånvaro så förbättrades nivån för branschen samtidigt som den högre nivån för Vänersborg blev oförändrad. 
Kvotvärdet för lika chefskarriär ligger fortsatt på en hög nivå, även om den backat marginellt. Andel medarbetare per chef i genomsnitt blev något högre för Vänersborg, vilket gjorde att skillnaden jämfört med kommunbranschen blev något större eftersom det genomsnittliga värdet minskade något där.”
PEK:ens analys är naturligtvis helt riktig. Andelen avgångar har ökat, även om det inte når upp till “riksmedianen”, dvs kommunbranschen. Den minskade poängen för “Avgångar” ger ett sämre resultat totalt sett än de två tidigare åren.
De riktigt låga poängen hittas i sjukfrånvaron, både korttids- och långtidssjukfrånvaron. Det är alla på kommunen, även politiker, medvetna om. Frånvaron är en stor utmaning/problem, som kostar Vänersborgs kommun stora pengar. Västra Götalandsregionen i stort har en sjukfrånvaro över genomsnittet i Sverige och Trestadskommunerna ligger över snittet i Västra Götaland. Ingen vet varför, men det pågår analyser och funderingar… Det är en prioriterad uppgift i kommunen att minska sjukfrånvaron.
Som gammal mångårig anställd i kommunen reagerar jag naturligtvis på den låga poängen på medianlönen. Jämfört med 2020 har poängen dessutom nästan halverats. Kommunen skriver att den stora minskningen beror på:
“en förändring i Nyckeltalsinstitutets poängsättningsmatris och ska därför inte ses som en kraftig försämring.”
Kommunen har också bra resultat på en del nyckeltal, det ska inte förglömmas. Poängen är bra när det gäller t ex andel tillsvidareanställda, lika chefskarriär och personalrörligheten.
PEK:en avslutar redovisningen av det attraktiva arbetsgivarindexet med att ställa upp de bakomliggandena värdena förvaltningsvis.
(Bou=barn- o utbildnings-, Ks=kommunstyrelse-, Kof=kultur- och fritids-, Mob=miljö o byggnads-, Sb=samhällsbyggnads- och Soc=socialförvaltningen.)
Notera att nyckeltalet övertid, markerat med rött, är med i förvaltningsjämförelsen trots att det inte längre ingår i AVI.
Andelen tillsvidareanställda har minskat på flera förvaltningar, men ökat med 1,4 procentenheter på barn- och utbildningsförvaltningen trots att det krävs behörighet i legitimationsyrken för tillsvidareanställning. Skillnaden mellan högsta och lägsta medianlön var 11.760 kronor, jämfört med en skillnad på 10.120 kronor år 2021.
I social- respektive barn- och utbildningsförvaltningen ökade sjukfrånvaron marginellt mellan 2021 och 2022, men sjukfrånvaron var fortsatt hög. Det har visat sig att antalet anställda per chef har betydelse för nivån på sjukfrånvaron. Och ser man på Vänersborg så stämmer det. 
Social- och barn- och utbildningsförvaltningen hade betydligt fler medarbetare per chef i genomsnitt än de andra förvaltningarna. I socialförvaltningen ansvarade en chef i genomsnitt för 26,2 anställda medan antalet anställda per chef i kommunstyrelseförvaltningen var 6,1. Det är knappast någon slump att de flesta kvinnodominerande yrkena finns inom social- och barn- och utbildningsförvaltningarna…
Nyckeltalet om “rörlighet nyanställda” är nytt. Det visar hur stor andel av de som anställdes året innan som var kvar i anställning sista dagen för redovisningsåret. Det försämrades något för kommunen som helhet. Det kan dock noteras att siffrorna för barn- och utbildningsförvaltningen förbättrades betydligt jämfört med året innan.
Nyckeltalsinstitutet har visat kommunens styrkor och utmaningar i nedanstående bild. De nyckeltal som behöver förbättras finns i den röda rutan. Nyckeltal i de gula rutorna har “förbättringspotential” och där ska man vara särskilt noggrann med den rutan som visar en rörelse åt fel håll. Nyckeltalen i den gröna rutan ligger på en bra nivå.
Nyckeltalsinstitutet sammanfattar och drar följande slutsatser om Vänersborgs kommun:
“Vänersborgs kommun ligger bra till när det gäller lika chefskarriär, att det finns en jämställd chefsorganisation sett till att könsfördelningen bland cheferna återspeglar könsfördelningen bland alla anställda. Andelen tillsvidareanställda ses inte som låg men att en större andel bidrar mer till attraktivitet som arbetsgivare. Andelen avgångar noteras gå åt fel håll (den var placerad i grön ruta föregående år) men att kommunen följer trenden i stort inom kommunbranschen, som en effekt av ett par års mycket låga nivåer under pandemin. En liknande trend med ökad personalrörlighet återfinns också bland nyanställda. Liksom föregående år placeras sjukfrånvaro och personalansvar (antal medarbetare per chef) i den röda rutan. Nyckeltalsinstitutet upprepar att insamlad data över åren visar att antal anställda per chef har betydelse för nivån på sjukfrånvaron framför allt i de verksamheter där snittet överstiger 20 anställda per chef.”
Och till slut mina egna slutsatser…
Det är ett fantastiskt arbete som har lagts ner för att sammanställa och analysera all statistik kring personalen i Vänersborgs kommun. Och med allt det material som finns är det nu upp till framför allt kommunens personalspecialister att ihop med chefer och personal analysera alla siffror och komma fram till vad som behöver göras för att utveckla kommunen i ännu positivare riktning. Jag antar att detta arbete redan har startat.
Det är viktigt att komma ihåg att ska förhållandena för personalen förbättras så behövs det framför allt bli “fler händer och fötter på golven”. De anställda måste få tid och möjlighet att utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt, ett sätt som ger personalen både arbetsglädje och en mindre 
stressfylld tillvaro. Personalen måste få känna yrkesstolthet. Det här skulle även ge nöjda “brukare” som t ex äldre, sjuka, barn och elever. Jag tror att detta till och med kan vara viktigare än lönenivåerna, även om löner kan vara ett sätt att klara sig bättre i konkurrensen om ny och kompetent personal. Det är för övrigt avgörande viktigt för framtiden att kunna attrahera och rekrytera, och också behålla, personal med rätt kompetens.
Personalfrågorna är oerhört väsentliga. Det är de anställda som till stor del utgör och definierar den kommun som ska ge service och tjäna kommunens invånare och skattebetalare. Därför måste de verkliga problemen på ett ärligt och öppet sätt lyftas upp till politikerna. Och politikerna i sin tur måste leverera det som krävs i form av resurser för att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö för de anställda.
===
Den Personalekonomiska redovisningen (PEK:en) är redovisad i följande tre bloggar:
- “Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?” – 17 augusti 2023
- “Hållbart medarbetarengagemang” – 20 augusti 2023
- “Attraktivt arbetsgivarindex” – 21 augusti 2023
Hållbart medarbetarengagemang
Den Personalekonomiska redovisningen (PEK:en) börjar på följande sätt:
“I kommunens styrmodell ingår att följa nyckeltal inom medarbetarområdet. Det handlar om sjukfrånvaro och Hållbart medarbetarengagemang (HME). För dessa mått finns förväntade resultat om att minska sjukfrånvaron och öka resultatet för HME. … Kommunen följer även upp andelen medarbetare som kategoriseras som ambassadörer för sin arbetsplats via en enkätfråga (eNPS, employer Net Promotor Score) i kommunens medarbetarundersökning. Därutöver följs även nyckeltal som rapporteras in till Nyckeltalsinstitutet, på en kommunövergripande nivå. Nyckeltalen bildar tillsammans Attraktivt arbetsgivarindex (AVI). I den personalekonomiska redovisningen beskrivs ovan nämnda mått och nyckeltal mer ingående under egna kapitel.”
I den förra bloggen skrev jag om sjukfrånvaron och om andelen anställda som betecknades som ambassadörer (eNPS). (Se ”Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?”.) I denna blogg ska jag redovisa “Hållbart medarbetarengagemang” (HME). I en tredje blogg hade jag tänkt att skriva om “Attraktivt arbetsgivarindex”.
Vänersborgs kommun vill upplevas som en attraktiv arbetsgivare. För att få reda på vad medarbetarna tycker frågar man dem helt enkelt. Ett formulär användes med nio frågor uppdelade på områdena motivation, ledarskap och styrning. (Jag återger frågorna nedan.) Ungefär 100 kommuner använder samma frågor. Svarsfrekvensen i Vänersborg låg på 72 procent.
Personalen får kryssa på en 5-gradig skala och svaren räknas sedan om till ett indexvärde mellan 0-100. Indexvärdet kallas för “hållbart medarbetarengagemang” (HME). Resultatet jämförs dels med samtliga kommuner, dvs de ca 100 kommuner som använder HME, och dels med våra grannkommuner Trollhättan och Uddevalla.
PEK:en (den personalekonomiska redovisningen) börjar redovisningen av HME-avsnittet:
“För 2022 var förväntningarna att måttet för HME skulle öka. I redovisningens inledande avsnitt om övergripande nyckeltal visades att resultatet för HME minskade något 2022 från 78,4 till 78,3.”
Det kan vi se i tabellen till höger.
Vänersborg har alltså minskat något. Samtliga kommuner i Trestad har lägre värde än genomsnittet i riket. Trollhättan har dock ökat sedan 2021 och närmar sig riket, medan Uddevalla har minskat.
I följande tabell redovisas resultaten från de tre delområdena.
Motivationen bland de anställda har ökat i Vänersborg sedan 2021, men har ändå lägst värde i Trestad. 
Alla tre kommuner har även här lägre värde än riket. Trollhättan förbättrade sina siffror för ledarskap, medan Vänersborgs siffror minskade med 1%-enhet. När det gäller styrning har Trollhättan bäst resultat i Trestad. Vänersborg sjönk något, men ligger ganska nära genomsnittet i riket.
Noterbart är att siffrorna för Trestad hela tiden är lägre än för riket. Trollhättan har förbättrat sig på alla de tre delområdena och är till och med bättre än riket på styrning, medan Uddevallas siffror sjunker på samtliga delområden. Och Vänersborg borde kunna bättre…
Men det kanske är viktigare att studera de egna resultaten än att jämföra med andra. PEK:en tittar historiskt på resultatet för HME och konstaterar att det har varierat i kommunen över åren. (Notera att det fattas resultat för åren 2018 och 2019. Det beror på att ingen medarbetarundersökning genomfördes då.)
I diagrammet framgår att HME totalt är tämligen stabilt över åren. De olika delområdena har däremot ändrat sig. Resultatet för ledarskap ökade fram till 2021 men försämrades förra året. Resultatet för motivation minskade fram till 2021 men förbättrades 2022. Resultatet för styrning ökade både 2021 och 2022.
Följande diagram är intressant. Det visar “betygen” på varje enskild fråga i de tre delområdena. Frågorna var:
Motivation
M1=Mitt arbete känns meningsfullt
M2=Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete
M3=Jag ser fram emot att gå till arbetet
Ledarskap
L1=Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser
L2=Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare
L3=Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete
Styrning
S1=Jag är insatt i min arbetsplats mål
S2=Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt
S3=Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete
Och så här svarade personalen i Vänersborgs kommun:
Resultaten har kanske inte ändrats så mycket från 2021 till 2022, men vi ser ändå en ökning av motivation i svaren på frågorna M1 och M2. 
“Betygen” på ledarskap minskade däremot 2022. Den största förändringen i negativ riktning var svaren på frågan ”Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser” (L1). Samtidigt är det ett ganska högt värde i svaren på fråga L2, “Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare”. Man kan kanske tycka att dessa två frågor borde “höra ihop” och ha samma eller liknande resultat. Den största förändringen i positiv riktning var för övrigt på frågan ”Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete”.
Jag kan tycka att det är positivt att förhållandevis många svarade att de tyckte att arbetet kändes meningsfullt (M1), men samtidigt reagerar jag på det låga resultatet på frågan “Jag ser fram emot att gå till arbetet” (M3). Det borde få kommunen som arbetsgivare att tänka till några gånger extra…
Det är naturligtvis viktigt att studera siffrorna utifrån ett genusperspektiv.
Männen ger lägre poäng på samtliga kategorier utom ledarskap, där båda könen ger samma “betyg”. Det framgår av följande diagram:
Det framgick tidigare att Vänersborgs kommun hade bättre resultat på “motivation” än förra året. Det kan konstateras att det är kvinnorna som står bakom denna förbättring. Det framgår också av staplarna att männens svar minskade resultatet för delområdet ledarskap.
Följande diagram visar hur kvinnor och män i kommunens olika förvaltningar svarade under 2021 och 2022:
2022 hade kvinnorna högre HME än männen i alla förvaltningar. Så var det inte 2021, men kvinnornas HME har på ett år ökat, eller legat stilla på en hög nivå, överallt. 
HME för männen har också ökat mellan åren, legat still på Bou (barn och utbildning) men minskat på socialförvaltningen (Soc) och ganska mycket i samhällsbyggnadsförvaltningen (Sb).
Det är svårt att säga vad dessa resultat kan bero på. Det kan nämnas att miljö- och byggnadsförvaltningen (Mob) och samhällsbyggnadsförvaltningen (Sb) har manliga förvaltningschefer, de andra har kvinnliga chefer.
I följande diagram visas resultatet för HME per förvaltning.
De två största förvaltningarna, Soc och Bou, har relativt oförändrat resultat mellan åren, kolumnen “Totalt”. Bou har dock minskat med en poäng. I de andra förvaltningarna är förändringarna större. Kommunstyrelseförvaltningen, 
kultur- och fritidsförvaltningen samt miljö- och byggnadsförvaltningen har förbättrat sina resultat, medan samhällsbyggnadsförvaltningen har minskat. Det kan noteras att kultur- och fritid har förbättrat sitt resultat flera poäng. Samhällsbyggnadsförvaltningen minskade i alla delområden och störst var minskningen i “ledarskap”.
Det är en gedigen undersökning som kommunen gör av sina anställda. När det gäller just hållbart medarbetarengagemang (HME) finns det skäl att anta att ett arbete med hållbart medarbetarengagemang är en viktig väg för att minska sjukfrånvaron. Därför är det viktigt att chefer och medarbetare tillsammans analyserar och diskuterar resultaten för sin arbetsplats/förvaltning. Även om de individuella lönerna, som sätts av just chefen, kan vara i vägen för öppna och ärliga samtal…
Medarbetarna, de anställda, är kommunens viktigaste tillgång. Det är viktigt att de trivs och får uppskattning. Då kan de också göra ett ännu bättre jobb.
Till sist. “Hållbart medarbetarengagemang” (HME) ingår som en del i den “Personalekonomiska redovisningen”, ”PEK:en”. Om jag har ork och kraft ska jag vid tillfälle också redogöra för den tredje delen i PEK:en – “Attraktivt arbetsgivarindex”.
===
Den Personalekonomiska redovisningen (PEK:en) är redovisad i följande tre bloggar:
- “Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?” – 17 augusti 2023
- “Hållbart medarbetarengagemang” – 20 augusti 2023
- “Attraktivt arbetsgivarindex” – 21 augusti 2023
Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?
Kommunen brukar varje år redovisa fakta och information om sina anställda; om åldersstruktur, löneläge, sjukfrånvaro och mycket mer. Det sker i en omfattande och genomarbetad rapport med titeln “den personalekonomiska redovisningen”, populärt kallad ”PEK:en”.
I redovisningens inledning konstateras:
“Den personalekonomiska redovisningen lyfter fram medarbetarperspektivet. Med det menas att medarbetarna är värdeskapare. Medarbetarna är förutsättningen för att kommunen som organisation ska kunna leverera de värden som kommuninvånarna förväntar sig. En viktig del i personalpolitiken är därför frågan om en hållbar arbetsmiljö för att vårda och vidareutveckla den resurs som förverkligar värdeskapandet det vill säga medarbetarna.”
Det har väl knappast undgått någon att det har varit en stor pandemi under några år. Nu är pandemin över, men det kan vara lätt att glömma att år 2022 inleddes med en smittspridning och frånvaro som var exceptionellt hög i kommunen. Men trots:
“den långvariga påfrestningen visade medarbetarundersökningen att frågor om arbetsmiljön fick ett högre resultat jämfört med året innan.”
Det skriver Kenneth Borgmalm (S), ordförande i PFU (=personal- och förhandlingsutskottet), och personalchef Anna Johannesson i förordet.
Den personalekonomiska redovisningen innehåller mycket fakta. När den dessutom avslutas med en genomgång av kommunens olika förvaltningar var för sig så känns det lite som att man drunknar i alla siffror. Därför måste det bli ett urval. Jag tänkte redovisa en del “väl valda” nyckeltal i denna blogg.
Personalkostnaden för de anställda i Vänersborgs kommun uppgick 2022 till 1.953,1 milj kr, nästan 2 miljarder kr alltså. Det var en ökning jämfört med året innan (2021) på 75 milj. Antalet årsarbetare sett till anställningens sysselsättningsgrad i genomsnitt var 3.670. Det var en ökning med 139 personer. Om årsarbetare i stället beräknas på den utförda arbetstiden så ökade antalet årsarbetare till 2.976, en ökning med 79.
Det fanns 3.381 tillsvidareanställda i Vänersborgs kommun (2022). Det var en ökning sedan året före med 72 personer. 2.692 av de tillsvidareanställda var kvinnor (79,6%) och 689 män (20,3%). Det fanns också 393 visstidsanställda, 255 kvinnor och 138 män. De visstidsanställda ökade med 71 sedan föregående år. 
Ökningen var nästan lika för båda anställningsformerna vilket fick andelen tillsvidareanställda att minska med 1%-enhet. Det var framför allt socialförvaltningen som bidrog till minskningen. Däremot ökade andelen tillsvidareanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen, trots att det krävs behörighet i legitimationsyrken för tillsvidareanställning. Det kan noteras att andelen tillsvidareanställningar i kommunen bland män (83,3%) var lägre än bland kvinnor (91,3%).
Andelen heltidsanställningar fortsatte att öka. Mellan 2021 och 2022 ökade andelen heltid med 1,5 procentenheter, från 90,8% till 92,3%. Största ökningarna av andelen heltid noterades för kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Vänersborg låg på en högre nivå än medelvärdet för kommuner i Sverige med att erbjuda heltidsanställningar.
Löner är naturligtvis alltid intressant. I PEK:en är medianlönen ett nyckeltal, dvs den mittersta lönen i en grupp löner som sorteras i storleksordning från den lägsta till den högsta. Medianlönen för anställda med månadslön har ökat successivt och låg 2022 på 30.130 kr i månaden. Det var 50 kr mer än Trollhättan och 170 kr mindre än Uddevalla.
Medianlönen i Vänersborgs kommun låg högre för kvinnor (30.585) än för män (28.700). Skillnaden ökade dessutom mellan 2021 och 2022, från 1.470 till 1.885 kr. Medianlönen var högst, 40.050 kr, i kommunstyrelseförvaltningen och lägst, 28.180 i socialförvaltningen.
Naturligtvis är också medellönerna intressanta. I nedanstående tabell redovisas månadslönerna uppdelade på de olika förvaltningarna.
Det är noterbart att kvinnornas medellön är högre än männens i kommunen som helhet. Jag förutsätter att detta inte har något med könsdiskriminering att göra utan beror på att kvinnorna helt enkelt har större kompetens för jobben än männen… 
Medelåldern bland de tillsvidareanställda ligger på 44,6 år. Männen är i genomsnitt några år yngre, 42,1 år, än kvinnorna, 45,3 år. Bland de visstidsanställda är medelåldern 36,8 år, det skiljer bara någon månad mellan kvinnor och män.
Sjukfrånvaron är ett viktigt mått på arbetsförhållanden och personalens trivsel. Den är tyvärr fortsatt hög i Vänersborg även i jämförelse med andra kommuner. Sjukfrånvaron är en utmaning som kommunen har arbetat med på bred front under flera år och fortsatte göra under 2022. Kommunfullmäktige fattade beslut om att ett av inriktningsmålen för året var:
“Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska “
Så här ser siffrorna kring sjukfrånvaron ut de senaste två åren:
Sjukfrånvaron kommenteras i redovisningen på följande sätt:
“Förväntningarna på 2022 var att sjukfrånvaron skulle minska. I stället ökade sjukfrånvaron till 10,5 procent från 10,0. Anledningen till ökningen jämfört med föregående år var den mycket höga frånvaron under januari månad, orsakad av ännu en smittspridning tillsammans med myndigheternas restriktioner (vilka strax därefter ändrades). Det var den högsta nivån på sjukfrånvaro som uppmätts sedan coronapandemin var ett faktum. Resterande månader vad dock sjukfrånvaron i nivå med och strax under jämfört med motsvarande månader föregående år.”
Det var framför allt kontaktyrkena som påverkades när pandemin bröt ut. De yrkena återfanns framför allt i de två största förvaltningarna, barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen. Sjukfrånvaron har efter pandemin legat kvar på den högre nivån. I barn- och utbildningsförvaltningen ligger 
sjukfrånvaron på 10,1% och i socialförvaltningen på 12,1%. Under 2022 ökade sjukfrånvaron även i de andra förvaltningarna.
De yrkeskategorier som hade störst sjukfrånvaro var förra året undersköterska 17,3%, måltidsbiträde 14,2%, kock 13,6%, leg förskollärare 13,2%, resurspedagog 13,1%, förskollärare obeh. 12,6% och stödpedagog 12,6%.
Det är ett intressant faktum att sjukfrånvaron ligger på en högre nivå inom hela Trestad jämfört med medelvärdet för Sveriges kommuner (se tabellen nedan till vänster).
Det framgår tydligt av siffrorna i tabellen “Sjukfrånvaro 2022” ovan att sjukfrånvaron kostar kommunen mycket pengar. Med en friskare personal skulle kommunen kunna spara många miljoner… Därför är det självklart viktigt att fortsätta analysera orsakerna till sjukfrånvaron – för att kunna hitta rätt åtgärder för att minska den. Det gäller naturligtvis särskilt det faktum att frånvaron är betydligt högre bland kvinnor än män.
Jag är säker på att kommunens personalspecialister, chefer och andra gör detta, och gör ett bra jobb och så gott de kan. Men jag kan inte låta bli att tänka på att de arbetar i motvind. De ekonomiska resurserna är knappa och riskerar att dras ner ytterligare, personaltätheten på olika arbetsplatser minskar, styrsystemet kräver att medarbetarna dokumenterar, fyller i enkäter, utvärderar, producerar statistik osv i stället för att syssla med det de är intresserade av och utbildade för, lönerna är individuella och det finns missnöje med chefernas lönesättning som uppmuntrar konkurrens mellan medarbetare och ”blind lojalitet” till cheferna – och försvårar kollegialt samarbete och solidaritet. Jag tror alltså att det kan finnas en hel del “inbyggda” orsaker till sjukfrånvaron.
Vänersborgs kommun vill naturligtvis att de anställda ska trivas på sina arbetsplatser. Ett sätt att ta reda på detta är via nyckeltalet eNPS. Jag ska avsluta denna blogg med några ord om detta.
eNPS står för “Employee Net Promoter Score”. Mätningen består av frågan:
”Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera din arbetsplats till en kollega eller vän?”
De anställda ska svara på en skala från noll (=inte alls sannolikt) till 10 (=mycket sannolikt). Svaren grupperas sedan så att de som svarar 0-6 räknas som “negativt”, 7-8 som “passivt” och 9-10, ja då räknas man som “ambassadör”. Sedan räknar man ut ett värde utifrån förhållandet mellan andelen “ambassadörer” och andelen “negativa”.
49% av de som svarade var “ambassadörer”. Det var samma andel som 2021. Siffran får nog räknas som ett tämligen utmärkt resultat. Vid en jämförelse med “offentlig sektor” (vilka organisationer det är vet jag inte, möjligtvis de som använder detta mått) var skillnaden stor. “De andra” i offentlig sektor hade 33%. Andelen som var “negativa” (svarade 0-6) var 17%. Det var en ökning med 1 procentenhet sedan året före. Andelen negativa i “offentlig sektor” låg på hela 35%. Andelen ambassadörer är högre bland kvinnor jämfört med män och har varit så de senaste tre åren. Däremot är andelen negativa nästan densamma oavsett kön. I gruppen som har arbetat i kommunen längre än 10 år är andelen ambassadörer minst, 47%, och de negativa störst, 19%.
När det gäller eNPS-resultaten redovisas de även förvaltningsvis. Så här ser de resultaten ut:
Resultaten varierar en del mellan de olika förvaltningarna och det har också varit en del förändringar jämfört med 2021. Så har det också varit med de som har svarat negativt:
Det står faktiskt “2” för miljö- och byggnadsförvaltningen i PEK:en. Jag gissar att det har blivit ett “tryckfel” och att det ska stå “20”, men jag vet inte.
Det finns ännu fler nyckeltal i PEK:en. Det finns också två andra områden som är värda att redovisa särskilt, “Hållbart medarbetarengagemang” (redovisades 20 augusti) och “Attraktivt arbetsgivarindex”. Om jag har ork och kraft ska jag göra det vid ett senare tillfälle.
Den personalekonomiska redovisningen presenterades i juni för kommunfullmäktige och antogs sedan. Tyvärr har den inte lagts ut på kommunens hemsida. Där finns än så länge bara de föregående årens redovisningar. (Se kommunens hemsida “Personalekonomisk redovisning”.) Däremot kan du läsa den i kallelsen till kommunfullmäktiges sammanträde i juni. Kallelsen kan du ladda ner här, PEK:en hittar du på sidan 211.
===
Den Personalekonomiska redovisningen (PEK:en) är redovisad i följande tre bloggar:
- “Hur var läget bland de kommunalt anställda 2022?” – 17 augusti 2023
- “Hållbart medarbetarengagemang” – 20 augusti 2023
- “Attraktivt arbetsgivarindex” – 21 augusti 2023
Medborgarundersökningen 2022 (2/2)
I min förra blogg (se “Medborgarundersökningen 2022 (1/2)”) redovisade jag alla frågeområden SCB:s medborgarundersökning för 2022 utom två. Det är två områden som för oss politiker är mycket intressanta – och alarmerande.
Det första frågeområdet kallas ”Bemötande, information och inflytande”. Andelen vänersborgare som svarade “mycket bra” eller “ganska bra” visas i tabellen:
De svarande upplever att bemötandet från tjänstepersoner har utvecklats till det bättre jämfört med 2021. Även politikerna har en hög andel svarande som är positiva. (Frågan om politiker fanns inte med 2021.) Det är svårt att få grepp 
om orsaken till att “få svar på frågor” har en betydligt lägre andel och att andelen har minskat från året innan. De som har kryssat ett alternativ på frågan “bra bemötande vid kontakt med tjänsteperson” har uppenbarligen haft kontakt med en tjänsteperson (eller?) för att kunna sätta ”betyg”. Det hade varit intressant att veta vilken förvaltning invånarna hade ställt frågor till – och inte fått svar. Handlar det om förskola, skola, bygglov, VA, hemtjänst…? Det är också svårt att analysera frågorna om påverkan. Det beror ju bland annat på vad invånarna vill påverka – om de nu överhuvudtaget har velat påverka något… Det är för övrigt ingen större skillnad mellan vad kvinnor och män tycker.
Som politiker tycker jag att det är tråkigt att bara 27,9% uppger att de har möjlighet att påverka politiska beslut. I en demokrati som Vänersborg bör invånarna kunna vara med och påverka och bestämma även mellan valen. Jag tror att kommunen måste komma till skott när det gäller t ex invånardialoger och öppna nämndsammanträden. Det är också viktigt att politikerna, och kanske också tjänstepersoner, visar lyhördhet för människors åsikter och kanske en större öppenhet för att ifrågasätta sina egna. Jag kan också tycka att många politiker är alltför lojala med sina partier, de borde lyssna mer på kommuninvånarna. Det kanske är det som några siffror i nästa tabell visar. Det andra frågeområdet handlar om ett närliggande område – invånarnas förtroende…
Svaren på frågorna om invånarnas förtroende är nedslående. Inställningen har i och för sig förbättrats sedan 2021 men siffrorna är alldeles för låga…
Det är endast 38,4% av de som har svarat på enkäten (kvinnor 36,9% och män 39,8%) som anser att politikerna i Vänersborg arbetar för kommunens bästa. Det är en stor brandgul varningsflagg på detta. Det är alltså nästan 2/3 av invånarna som har uppfattningen att politikerna i kommunen arbetar för någon annans bästa, kanske sitt eget eller sitt partis. Och det är klart, kommunfullmäktige är öppen för att skära ner på pengarna till vartenda område, utom för partistöden – och arenan. Men invånarna tror möjligtvis att alla politiker går på bandy…
De dåliga siffrorna för politikerna återkommer i frågorna om politikerna är lyhörda för idéer, om besluten är genomtänkta och genomarbetade samt om besluten är transparenta. Kvinnor och män har ungefär samma siffror, kvinnor är dock mer negativa på frågorna om genomtänkta beslut (kvinnor 21,0% och män 26,3%) och transparensen i besluten (kvinnor 19,5% och män 28,4%). Mot bakgrund av de låga siffrorna är det överraskande att 42,5% ändå har förtroende för kommunens politiker…
Det tycks som om vänersborgarna inte bara är “kritiska” till sina företrädare, de verkar snarare till och med missnöjda… Vänersborgs politiker har definitivt problem med att åtnjuta kommuninvånarnas förtroende. Vi politiker måste därför analysera och dra slutsatser om varför kommuninvånarna tycker som de gör och, inte minst, att visa i praktiken att vi vill minska förtroendeklyftan.
Det innebär att kommunens politiker har ett stort arbete framför sig. Politikerna måste visa att de fattar beslut som ligger i invånarnas intresse – och också att få 
med invånarna i beslutsprocesserna. Och sedan fatta bra och genomtänkta beslut, naturligtvis…
Det är märkligt att trots missnöjet (både 2021 och 2022, och även tidigare år) röstar ändå vänersborgarna på ungefär samma sätt som de alltid har gjort. Ja, det ledande partiet i kommunen, Socialdemokraterna, gick till och med framåt i valet förra hösten. Kanske är Sverigedemokraternas frammarsch bland väljarna de senaste valen ett tecken på missnöjda invånare. Det är möjligt att en röst på SD ska uppfattas som en proteströst mot etablissemanget, men SD i Vänersborg driver knappast en politik som skulle kunna återställa förtroendet mellan invånare och politiker. SD driver knappast någon politik alls i kommunen…
Vänersborg kommun har gett kommuninvånarna ytterligare några frågor som inte ingår i de deltagande kommunernas gemensamma medborgarundersökning:
Det är intressant, och kanske lite överraskande, att vänersborgarna trots missnöjet med politikerna och en hel del annat i kommunen ändå är nöjda med det liv de lever i Vänersborg.
I tabellen ser vi också att en stor majoritet inte anser att kommunen har någon öppen dialog med företag och föreningar. Men man måste väl nästan vara företagare eller sitta i en föreningsstyrelse för att kunna svara på sådana frågor? 
Man kan undra om de som har svarat på frågorna gör det. Mitt intryck är att kommunen satsar ganska hårt på dialogen med i varje fall företagarna. Jag vet t ex att kommunalråden gör regelbundna platsbesök på olika företag och att t ex Frukostforum arrangeras varje månad. Det är mycket välbesökta möten där företagare, föreningar och politiker möts. (Jag brukar själv närvara på dessa möten.) När det gäller föreningar så tar jag för givet att det pågår en dialog, men det känner jag egentligen inte till.
Men visst, det kanske kan bli bättre.
Allt kan bli bättre.
Det är intressant och viktigt med en sådan här medborgarundersökning, även om upplägget och frågorna på den antagligen kan utvecklas. Det är bara att hoppas att svarsfrekvensen blir högre kommande år.
Medborgarundersökningen 2022 (1/2)
Varje år gör Statistiska Centralbyrån (SCB) en medborgarundersökning. I denna får kommunens invånare tycka till om sin kommun och dess verksamheter.
Medborgarundersökningen är en attitydundersökning som genomförs på uppdrag av kommuner. Syftet är att kommunerna ska få reda på hur kommuninvånarna bedömer att kommunen sköter sina verksamheter och vilket inflytande de anser sig ha på kommunala beslut. Vänersborgs kommun är en av de 137 kommuner som deltog i medborgarundersökningen förra året.
Under hösten fick ett slumpmässigt urval på 1.200 personer över 18 år möjligheten att svara på enkäten. På kommunens Facebooksida vädjade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) till de som fått enkäten att svara på den. (Se kommunens FB-sida.)
“Det är väldigt väldigt viktigt för oss att få reda på hur du upplever hur det är att leva och bo i Vänersborgs kommun.”
Sa Augustsson. Trots det var det bara 433 personer (36 procent) som svarade. Och det är lite tråkigt att inte fler tar chansen att ge uttryck för sina åsikter. Bortfallet innebär naturligtvis att undersökningen blir mindre tillförlitlig och att resultaten i tidigare undersökningar inte blir helt jämförbara. Det är väl frågan om hur representativ undersökningen är med detta bortfall… Det är sannolikt vissa grupper som har en bättre 
svarsfrekvens än andra. Sedan är det naturligtvis ett problem att människor svarar på frågor i ämnen som de har mindre kunskap och/eller kännedom om.
Medborgarundersökningen har tidigare fått stor uppmärksamhet. Det har t ex gått att läsa om resultaten i TTELA, men i år har jag inte sett någon artikel. På kommunens hemsida finns en kort sammanfattning av undersökningen – se “Medborgarundersökning 2022”. Vill man kan man emellertid studera resultaten av hela SCB:s medborgarundersökning för Vänersborg här.
Det första frågeområdet i undersökningen heter “Vänersborg som helhet”. 95,1% av de vänersborgare som har svarat anser att kommunen är en mycket eller ganska bra plats att bo i. Det är en ökning sedan 2021 med 4%-enheter. (Jag förkortar procentenheter med “pu” i fortsättningen.) 
Det är männen som är betydligt mer positiva än tidigare – en ökning med nästan 7 pu (procentenheter alltså). Nästa fråga undrar om kommunen sköter sina olika verksamheter bra. Det tycker 80,2%, också det en ökning (4 pu) jämfört med året innan. Männen är inte riktigt så positiva som kvinnorna, 76,5% mot 83,9%. Det som är intressant här är att männen är betydligt mer positiva än 2021, en ökning med hela 9 pu.
När det gäller “invånarnas möjlighet till insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter är bra” är svaren mycket oroande. Endast 18,4% höll med “helt och hållet” eller “till stor del”. Drygt 80% av vänersborgarna höll alltså inte med om att de hade bra insyn eller inflytande. Det är något att tänka på för politiker och tjänstepersoner… Det var för övrigt ungefär samma siffror som 2021, men kvinnorna hade blivit mer negativa (15,2%) och männen mer positiva (21,0%).
Helhetsbetyget på Vänersborgs kommun sammanfattas på sätt och vis i frågan om man “kan rekommendera andra att flytta till kommunen”. Det kunde 61,1% av de svarande, en liten ökning från föregående år med 1,6 pu. Kvinnornas hade blivit mer negativa och männen mer positiva till kommunen. Även svaren på denna fråga borde få politikerna att tänka till – nästan 40% skulle inte rekommendera människor att flytta till Vänersborgs kommun…
Nästa frågeområde handlar om skola och omsorg. Vänersborgarna svarade så här:
Det är slående att siffrorna för 2022, med ett undantag, sjunker jämfört med 2021. Det finns onekligen också en “förbättringspotential” på flera områden… Men gör man en genomsnittlig bedömning var Vänersborgs siffror faktiskt trots allt högre än för riket, 71,8% positiva jämfört med rikets 69,5%.
Resultaten på frågeområdet “Boende och boendemiljö” var överlag ganska positiva. Kommuninvånarna trivs uppenbarligen med sitt boende. Det handlar om närhet till platser för barn att leka på, närhet till natur, livsmedelsaffär, skola och barnomsorg. Den genomsnittliga bedömningen var något bättre än riket. Däremot bedömdes “Lokala arbets- och utbildningsmöjligheter” vara något sämre än riksgenomsnittet.
Samhällsservicen fick något sämre resultat än för riket, men siffrorna var höga. Det handlade bland annat om tillgång till hälso- och sjukvård på rimligt avstånd samt ett bra utbud av livsmedelsaffärer.
Även på området “resor och kommunikationer” var Vänersborgs resultat positiva. Möjligheten att transportera sig med bil upplevdes “mycket bra” eller “ganska bra” av hela 97,6%. Men också utbudet av och säkerheten på GC-vägar fick bra “betyg”. Noterbart var att endast 16,8% tyckte att kommunens utbud av laddningsstationer av elfordon var bra. Det sägs dock att det pågår arbete i kommunen för att utveckla detta område. Jag kan väl också tycka att förutsättningarna för att “enkelt använda kollektivtrafiken för vardagliga resor” och ”till fritidsaktiviteter” borde förbättras. Bara 68,1% respektive 55,2% tyckte att dessa var bra.
Frågeområdet “Bibliotek, kulturliv och mötesplatser” hade växlande resultat. Sämst var frågorna som handlade om bibliotek, men det hade antagligen, tror jag, att göra med den ombyggnation av huvudbiblioteket som pågick förra året.
Vänersborgarna var överlag hyfsat positiva till möjligheterna för “idrott, motion och friluftsliv”. 89,1% tyckte t ex att det fanns bra utbud av friluftsområden och 81,2% att öppettiderna på kommunens idrotts- och motionsanläggningar var bra. Däremot var de mindre nöjda med utbudet av belysta motionsspår, bara 60,8% var nöjda.
Det ställdes många frågor i enkäten om “underhåll av den offentliga miljön”. Resultatet är inte helt lätt att sammanfatta så det blir några nedslag. Ungefär 2/3 av de svarande, mellan 61,3% – 72,2%, ansåg att kommunen skötte gator och vägar, GC-vägar, idrotts- och motionsanläggningar och kommunala byggnader bra. Även snöröjningen låg på samma siffror. Det som stack ut var att vänersborgarna var mer positiva till skötseln av allmänna platser (87,3%), av naturområden (82,7%) och av badplatser (77,5%).
Det var ännu fler frågor om “trygghet i samhället”. Det blir även här några nedslag. 96,2% är trygga där de bor när det är ljust ute, men andelen sjunker till 76,5% när det är mörkt. Båda siffrorna är “bättre” än året innan, men kvinnor är mindre trygga när det är mörkt (30%) än män (17%). 88,6% känner ingen större oro för att utsättas för sexuella trakasserier och 76,3% känner inte heller oro för att utsättas för våld eller hot om våld. 
Å andra sidan blir naturligtvis perspektivet lite annorlunda om man istället “vänder på siffrorna”. Resultatet innebär att var 10:e person känner oro för sexuella trakasserier och nästan 1/4 för våld. Här är det också skillnad mellan kvinnor och män. 20% av kvinnorna känner oro för sexuella trakasserier mot knappt 5% för män. Det är för höga siffror och visar på att otryggheten är tämligen stor.
Om jag fortsätter att “vända på siffrorna” så upplever ungefär 40% av de svarande problem med personer eller gäng som bråkar eller stör, 60% med narkotikahandel, 45% med inbrott och stölder och 40% med nedskräpning. 20% anser att det är problem med utomhusbelysningen och ungefär 55% att polisens närvaro inte är bra i kommunen. Däremot svarar 94% att räddningstjänsten fungerar bra. På dessa frågor svarar kvinnor och män relativt samstämmigt.
Det tycks som om invånarna tycker att kommunens miljöarbete fungerar ok. Hämtningen av hushållsavfall fungerar bra tycker 97,9%, likaså är utbudet av återvinningscentraler bra (82,3%). Däremot svarar nästan 60% att möjligheten att återvinna avfall utan bil inte är bra i Vänersborg.
En stor majoritet, 87,4%, anser att man har möjlighet “vara den man är och leva det liv man vill leva” i kommunen. Lite drygt var 10:e person tycker dock inte det. Nästan 70% anser att kommunens arbete för att förbättra integration och delaktighet i samhället skulle kunna vara bättre, liksom arbetet för att minska diskrimineringen.
Till sist två tabeller som jag har fått på något sammanträde i kommunen, antagligen kommunstyrelsen, men jag är inte riktigt säker. Den första jämför resultaten i Vänersborg mellan 2021 och 2022. Notera att inte riktigt alla frågeområden i undersökningen är med.
Det sista diagrammet jämför Vänersborg med genomsnittet för alla de andra kommunerna som deltog i medborgarundersökningen.
Vänersborgs kommun ligger ganska nära de genomsnittliga resultaten. Den största skillnaden i pu (procentenheter) är på området ”idrott, motion och friluftsliv. Här ligger Vänersborg hela 5 pu under genomsnittet för de kommuner som deltog i undersökningen.
Om Vänersborgs kommun ska vara nöjd med andelen positiva invånare eller inte i medborgarundersökningen som helhet är upp till var och en att bedöma. För egen del tycker jag att det finns en tämligen stor ”förbättringspotential” på flera områden…
Det återstår två frågeområden att redovisa. De handlar specifikt om kommunhusets tjänstepersoner och politiker. De siffrorna tänkte jag redovisa i nästa blogg – ”Medborgarundersökningen 2022 (2/2)”.
VA och utsläppen 2022 (2/2)
Anm. Denna blogg är en fortsättning på “VA och utsläppen 2022 (1/2)”.
År 2021 var ett ganska bra år på bräddningsfronten för Holmängens reningsverk. Det bräddades “bara” 451 kubikmeter, dvs 451.000 liter, under året. Det var, enligt Miljörapporten:
“delvis mekaniskt och kemiskt renat avloppsvatten.”
Det återstår att se hur det blir med förorenade massor och bräddningar under den ombyggnation med diverse omkopplingar som pågår på Holmängen.
Det bräddades enligt rapporten endast ca 200 kubikmeter förra året på ledningsnätet och i pumpstationerna. De pumpstationer som bräddade mest var pumpstationen vid Kvarnbäcken (3 tillfällen, 10 timmar, 54 kubikmeter), Lundgrens väg (3 tillfällen, 7.38 timmar, 50 kubikmeter), Ängsvägen (8 tillfällen, 7.93 timmar, 43 kubikmeter) och Grunnebo (4 tillfällen, 12 timmar, 36 kubikmeter). Totalt sett var det betydligt bättre siffror än 2021.
I Brålanda var det sämre. Det bräddades 964 kubikmeter från reningsverket. Det står inte om avloppsvattnet var delvis renat eller inte alls. Det kanske kan få en att undra om det var renat överhuvudtaget.
I Dalslandsdelen finns det också pumpstationer längs ledningsnätet som bräddar. De bräddade förra året sammanlagt 8.533 kubikmeter (8.533.000 liter). Det var en pumpstation som stod för i stort sett alltihop, 8.488 kubikmeter. Det var pumpstation 5, Gamla reningsverket i Frändefors (se karta). Den bräddade enligt Miljörapporten 39 gånger under totalt 40 dygn på grund av “överbelastning”, dvs mycket regn. Det var mer än året innan. De andra två pumpstationerna som bräddade, sammanlagt 45 kubikmeter, var Ödsmåla (nr 6) och Tveten (nr 7).
Det bräddas ofta när det regnar mycket. Det bräddade avloppsvattnet är vid dessa tillfällen utspätt och består till stor del av regnvatten. (Det är önskvärt att sådana här kombinerade ledningar för dagvatten och avloppsvatten byggs bort. Då minskar belastningen på ledningsnät vid kraftiga regn och därmed också behovet av bräddning. Det är inget som man är omedveten om i Vänersborg.)
Det är inte bara vid bräddningar som det släpps ut “oönskade ämnen”. Det sker även vid vanlig, normal drift av det kommunala VA-systemet. Utsläppen består dels av “ämnen” som borde återanvändas och återvinnas och dels av “ämnen” som är till skada och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2022. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).
Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammoniumkväve
Tydligen var det en incident i Brålanda under året. Det handlade om utsläpp av ammoniumkväve. I Miljörapporten står det:
“Miljö & Byggnadsförvaltningen meddelades den 22/9 om att avloppsverket har förhöjda värden av ammonium ut. Detta beror på att en industri inte har haft kontroll på sina utsläpp till Brålanda avloppsreningsverk. När detta upptäcktes stoppades industrin från att släppa sitt utsläpp till Brålanda avloppsreningsverk.”
Och som sagt, kväve och fosfor borde återvinnas, både på Holmängen och i Brålanda… Och inte hamna i vattnet. Eller på Heljestorps avfallsanläggning (nu för tiden kallad kretsloppsanläggning).
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
Jag uppfattar redovisningen i Miljörapporten som att alla utsläpp ligger inom de tillåtna gränsvärdena, utom då ammoniumkvävet i Brålanda som låg för högt under en period.
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året (se “VA och utsläppen 2021”) noterar man att värdena på utsläppen har förbättrats ganska markant på Holmängens reningsverk. Reningsverket släpper ut betydligt mindre bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn) och krom (Cr) än 2021, även om det fortfarande handlar om ganska många kilo. 
I Brålanda var det inga större förändringar, utsläppen av några ämnen ökade marginellt som nickel (Ni) och arsenik (As), och några minskade, som koppar (Cu) och bly (Pb). Den enda större förändringen var att utsläppet av zink ökade ganska mycket.
Jag har inte en aning om hur stor påverkan dessa utsläpp har på miljö och djur- och växtliv, men de kan knappast vara positiva… Det verkar emellertid som om utsläppen från reningsverken i Vänersborg i stort minskar och det är ju positivt.
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 
kubikmeter (precis samma mängd som året innan). Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk har det uppförts en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning. En del av gasen används även för att producera elström. Under 2022 producerades 374.917 kWh (år 2021 producerades 444.893 kWh). Det producerades 2.755 ton rötat och avvattnat slam på Holmängen. Det transporterades till Heljestorps kretsloppsanläggning. Där blev slammet till jord för sluttäckning av deponin. Inget slam mellanlagras längre på Holmängens reningsverk.
I Brålandas avloppsreningsverk avvattnas slammet i centrifuger. Även Brålanda reningsverk får slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar, närmare bestämt 2.000 kubikmeter. Slammet transporteras sedan till Heljestorp. Det handlar om 1.438 ton. Slammet mellanlagras på Heljestorp för att sedan spridas på åkermark. 
Orsaken till detta är att kväve och fosfor ska återvinnas och tillföras jordbruket. Det är en kunskap som alla jordbrukare har, ända sedan de en gång i tiden började gödsla åkermarkerna… (Se “Fosfor och kväve”.)
Det finns emellertid problem med slammet. Det innehåller nämligen en hel del “oönskade ämnen”, inte minst läkemedel och kemikalier. (Här en viktig artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.) Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella för gödsling med slam, men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så. (Jag vet inte varför slammet från Holmängen inte sprids på åkermark, kan det vara alltför förorenat?)
Eftersom det tydligen har varit en del problem på Brålandas avloppsreningsverk har det byggts om:
“avloppsverket [har] byggts om för slampress istället för centrifug. Slampressen har gett lite torrare slam, TS-halt har höjts från 14,0 % till 14,9 %. Ny externslammottagningen har byggts under 2021 och var klar våren 2022. Under 2022 har slamnivåerna och slamåldern sänkts i alla bassänger för att undvika slamflykt. Ingen slamflykt har skett under 2022.”
Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken, och pumpstationer, direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer det också med i slammet till Heljestorps kretsloppsanläggning.
Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning.
Jag avhåller mig för övrigt denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar, men jag kan inte låta bli att påpeka att mycket regn har en tendens att leda till bräddningar i vårt kommunala VA-nät. Och det ska regna än mer i framtiden… Vänersborgs kommun har dock varit förskonat från, vad jag vet, det som hände i Stockholm för en vecka sedan…
I min förra blogg (se ”VA och utsläppen 2022 (1/2)”) berättade jag om att Henriksdals reningsverk i Stockholm hade bräddat mycket avloppsvatten i sommar. Bräddningen har fortsatt på grund av regnen. Mellan den 1 och 2 augusti bräddade Henriksdal (den hydrauliska kapaciteten överskreds i verket) 12.500 kubikmeter delrenat och 1.560 kubikmeter orenat avloppsvatten. Den 5 augusti uppger ögonvittnen på Stora Höggarn i Lidingö att det flöt kondomer, tops, avföring och bindor iland på stränderna… (Se ”Bad i bajs: 100 000 ton avlopp släppt i Mälaren.”) (Även i England är det problem med reningsverkens bräddningar – se Aftonbladet ”Flera sjuka – simmade i avloppsvatten”.)
Anm. Jag har bloggat tidigare om VA och utsläppen: “VA och utsläppen 2018”, “VA och utsläppen 2019”, “VA och utsläppen 2020” och “VA och utsläppen 2021”. Det gör det möjligt att jämföra åren med varandra.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.
VA och utsläppen 2022 (1/2)
Finns det något som är mer aktuellt i Vänersborgs kommun just nu än avlopp? Jag tänker på de omdiskuterade verksamhetsområdena på Vänersnäs men också på den aldrig avslutade diskussionen om familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Självklart tänker jag också på Kohagens kamp mot kommunen i Gardesanna, som pågår i detta nu, och de aktuella motsättningarna mellan politiker och tjänstepersoner i samhällsbyggnadsnämnden. Det finns med all sannolikhet också andra kända och mindre kända vänersborgare med enskilda avlopp som sliter sina hår i kampen mot kommunens tolkning av lagar och regelverk.
Vänersborgs kommun vill ansluta så många fastighetsägare och invånare som möjligt till det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det. Det blir fler invånare som delar på kostnaderna och VA-taxorna blir mindre höga. För VA-taxorna är höga… I juni beslutade kommunfullmäktige om en höjning nästa år av VA-taxan med 20%, exklusive moms, vad avser brukningsavgiften och 5%, exklusive moms, för anläggningsavgiften. Det är fortsatta höjningar att vänta de kommande åren för alla de kommuninvånare som är anslutna till det kommunala VA-nätet.
Det är emellertid inte bara ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är även att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och människors hälsa än enskilda VA-lösningar. Ja, Dan Nyberg (S) gick så långt i en fullmäktigedebatt att han påstod att de enskilda avloppen på Vänersnäs höll på att förorena hela Vänern. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.)
Det är en sanning med stor modifikation att kommunalt VA är att föredra framför enskilda VA-lösningar…
Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2022. Jag har läst igenom rapporterna.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt och det finns 60 pumpstationer, möjligtvis 64, längs nätet. Och det är väl tur, det gör så att bajset försvinner när man spolar på toaletterna.
Under 2022 har nya spillvattenledningar lagts på Skaven/ Öxnered, Parallellgatan och Trestad center. I Brålanda har 450 m spillvattenledningar sanerats och i Frändefors har ca 3 km spillvattenledning relinats. Ett nytt verksamhetsområde på Vänersnäs togs i drift i december 2022 men är inte med i 2022 års rapport.
Holmängens upptagningsområde.
Holmängens reningsverk behandlade totalt 5.181.560 kubikmeter avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr. Det var faktiskt mindre än år 2021.
Brålandas upptagningsområde.
Reningsverket i Brålanda behandlade 547.368 kubikmeter från Brålanda och Frändefors. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet och därmed till reningsverket i Brålanda.
Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk var totalt 29.220 förra året (en ökning med 70 personer jämfört med 2021) och till Brålandas avloppsreningsverk 4.390 (en ökning med 10 personer jämfört med 2021).
Avloppsreningsverken behandlar och renar alltså avloppsvatten innan det släpps ut i naturen eller återanvänds på något sätt. Dess främsta mål är att minska miljöpåverkan och förhindra förorening av vattendrag, sjöar och hav.
Avloppsreningsverkens olika steg består av mekanisk rening, biologisk rening, kväverening samt kemisk rening. De beskrivs på kommunens hemsida. (Se “Avloppsverket”.)
Avloppsreningen på Holmängens reningsverk består av följande delar:
“Behandlingsdelarna består av roterande silar, luftat sandfång, förluftningsbassäng, försedimenteringsbassänger, biologisk bädd, utökad biovolym, denitrifikationssteg, reoxidationsbassäng, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassänger.”
Så här ser flödesschemat ut (bilden från Miljörapporten):
I Brålanda reningsverk består behandlingsdelarna av:
“roterande sil, sandfång, luftningsbassänger, mellansedimenteringsbassänger, 
flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassäng.”
Det kan nämnas att avloppsverket har byggts om för slampress istället för centrifug under året. (Mer om detta senare.) Samtidigt har mottagningen för externslammottagning byggts under 2021 och var klar våren 2022.
Flödesschemat för reningsverket i Brålanda ser ut så här:
Det verkar som om Topp har ett eget inlopp och en egen utjämningsbassäng.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar och förordningar som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps ut i Vänern eller i Frändeforsån.
Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det. Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Vänerns utlopp i Göta älv och från Brålanda i Frändeforsån, som sedan via Dalbergså mynnar ut i Vänern.
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, långt därifrån. Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier och mediciner. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med smittämnen och en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skada och vållar olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §. I Vänersborgs kommun ska det utredas vilka åtgärder som är:
“tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att minska förekomsten av oönskade mikroorganismer i det behandlade avloppsvattnet och risken för smittspridning via dricksvattnet i nedströms liggande kommuner.”
Det kanske är risken för smittspridning via “oönskade mikroorganismer” som är orsaken till att Trollhättan ska ta sitt dricksvatten direkt från Vänern istället för, som nu, Göta älv… (Se t ex “Slagghögarna på Vargön Alloys”.) Det finns för övrigt inte reglerat i lagstiftning eller rekommenderat i vägledning vilka värden som bör gälla för smittämnen, dvs bakterier, virus och parasiter, i utgående avloppsvatten. (Se HAV-myndigheten.)
Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man 2021 höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)
“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”
Det sa Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsatte:
“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte [det].”
Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. (Du kan läsa mer om avlopp och läkemedel här ”Från toaletten till dricksvattnet”.) Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, och det går framåt, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)
Det händer ibland oväntade saker som kan ställa till det för VA-systemet. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) När jag skrev detta så fick jag reda på att Henriksdals reningsverk i Stockholm den 30 juli släppte ut 4.100 kubikmeter orenat avloppsvatten samt 15.400 kubikmeter ”delrenat” avloppsvatten i Saltsjön (söder om Djurgården). Det var emellertid inget mot utsläppet den 2 juli. Då släppte Henriksdals reningsverk ut hela 46.000 kubikmeter (=46 miljoner liter) orenat avloppsvatten och 133.900 kubikmeter “delrenat” ut i Saltsjön. Och så finns det de som anser att enskilda avlopp är de största miljöproblemen…
Det är så att man undrar, och fruktar, vad fredagens åskväder ställde till med för kommunens reningsverk och pumpstationer…
Frändeforsån aug 2019
Inte sällan så kan det hända andra oväntade saker än regn, t ex driftstopp eller avstängning vid planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter… Vad som hände i Väne Ryr 2014 vet jag inte. Då bräddades det nämligen 1.297 kubikmeter (1.297.000 liter) i lilla Ryrsjön…
Fortsättning följer i bloggen ”VA och utsläppen 2022 (2/2)”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer