Arkiv

Archive for the ‘Allmänt Vänersborg’ Category

Mörka moln över Juta

25 oktober, 2022 6 kommentarer

Idag sammanträdde Vänersborgs byggnadsnämnd.

Nämnden behandlade flera viktiga och delikata ärenden, men naturligtvis riktades kommuninvånarnas blickar särskilt mot Davidssons nya ansökan om strandskyddsdispens.

Jag skrev i slutet på söndagens blogg om Bengt Davidsson och hans fru (se “Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)”):

“Ska politikerna i byggnadsnämnden följa tjänstepersonernas beslutsförslag eller ska de se objektivt och rättvist på ärendet?”

Nu vet vi svaret. Davidsson fick ingen ny strandskyddsdispens…

6 ledamöter i nämnden röstade på förvaltningens avslagsförslag på den nya ansökan om strandskyddsdispens. Det var Bo Dahlberg (S), Magnus Ekström (KD), Tommy Christensson (M), Christina Rosell (L), Murat Solmaz (S) och Anna-Maria Gustafsson (S).

Endast 3 av ledamöterna ville gå Davidsson till mötes och bevilja den nya ansökan om strandskyddsdispens. Det var Pontus Gläntegård (V), Torbjörn Moqvist (SD) och Bengt Fröjd (C).

Denna vecka kommer Davidsson att ta bort bron över bäckravinen…

Byggnadsnämnden har antagligen inte bara fattat ett obegripligt och sannolikt också olagligt beslut, den har också röstat bort en fin och välbesökt vandringsled mellan Önafors och Restad.

Det ligger låga mörka moln över Juta just nu, jag är inte säker på att de ska skingras någonsin.

Anm. Det kommer fler bloggar om detta skandalösa beslut. Läs också ”Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag”.

====

Se också:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Byggnadsnämnden, Juta, Skandal, strandskydd

Magnus Larsson och Sikhalls magasin

13 oktober, 2022 1 kommentar

Den 17 oktober 2005 blev Magnus Larsson ägare till fastigheterna Sikhall 1:4, Sikhall 1:6 och Sikhall 1:23 samt Sörbo 1:4.

På Sikhall 1:4 låg Sikhalls magasin. Det innebar att Magnus Larsson blev ägare till all mark runt omkring magasinsbyggnaden – och Sikhalls Magasin. Det innebar också att Larsson “övertog” det nyttjanderättsavtal som hade upprättats (se nedan).

För att göra en lång historia kort. Den 21 november 2007 beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att förköpa delar av Larssons fastigheter. Denna del på 7.500 kvm övertogs (exproprierades) av kommunen – se karta.

Det innebar att Vänersborgs kommun också tog över Sikhalls magasin. Det var viktigt enligt kommunen – för att byggnaden:

“bör bevaras därför att den är värdefull från kulturhistorisk eller miljömässig synpunkt”

Jag har beskrivit ovanstående “processer” i ett stort antal bloggar. (Se “Historien om Magnus Larsson” och “Sikhalls magasin”.)

Det nyttjanderättsavtal som Stiftelsen Sikhalls Magasin hade med Magnus Larsson övertogs också av Vänersborgs kommun.

Nyttjanderättsavtalet hade upprättats den 23 april 1986 mellan ”jordägarna” och Stiftelsen Sikhalls Magasin. Avtalstiden uppgick till 50 år, dvs avtalet gäller fram till och med 1 augusti år 2035.

Om nyttjanderättsavtalet innebär att äganderätten av byggnaden och marken som byggnaden står på, och faktiskt hela udden, övergick till Stiftelsen tittar sannolikt juristerna på kommunen fortfarande på. Det står nämligen i avtalet:

“Äganderätten till byggnaden skall genom denna nyttjanderättsupplåtelse anses ha övergått till nyttjanderättshavaren.”

Jag tror att denna formulering i avtalet har gett upphov till missuppfattningar. Ett nyttjanderättsavtal är sannolikt precis vad det låter, en rätt att utnyttja någon annans egendom.

Vem som formellt äger magasinsbyggnaden och marken har ingen större betydelse, just nu. Det kommer att vara viktigt 2035 när avtalet upphör att gälla. Det beror på att det finns en mycket viktig paragraf i nyttjanderättsavtalet, 5 §:

“Nyttjanderättshavaren får utan jordägarnas skriftliga medgivande överlåta nyttjanderätten eller upplåta nyttjanderätt till nyttjanderättsobjektet eller delar av detta.”

Paragrafen är tydlig, Stiftelsen Sikhalls Magasin får ”överlåta nyttjanderätten” till vem den vill.

Det finns en diskussion kring några detaljer i nyttjanderättsavtalet. Sådant där som jurister älskar att vrida och vända på, men som i slutändan kan vara nog så betydelsefulla. Det påstås att magasinet övergår i ägandeskap om avtalet är skrivet på 50 år. Är det däremot skrivet på 49 år så är det ”bara” ett nyttjanderättsavtal. Vi får se var diskussionen slutar, fram till omkring(!) 2035 spelar det i varje fall ingen praktisk roll.

Stiftelsen Sikhalls Magasin har inte haft de ekonomiska muskler som krävs för att sköta och underhålla magasinet. Ideella krafter har gjort så gott de har kunnat och verksamhet har också pågått så länge som det var möjligt. Det hölls bröllop fram till 2017-2018, men det läckte in vatten och gästerna fick varnas för än det ena och än det andra. Det blev ohållbart att använda magasinet. Nu är det inte ens tillåtet att gå in i byggnaden längre. Taket håller på att rasa och hela Sikhalls Magasin förfaller.

Vänersborgs kommun tycks inte heller ha lyft ett finger för att rädda och bevara den gamla anrika byggnaden för framtiden. Det betydde i praktiken inte någonting att magasinet var “värdefullt från kulturhistorisk eller miljömässigt synpunkt”. Det var bara något kommunen skrev för att rättfärdiga att den exproprierade marken från Larsson…

Den 5 juli 2022 hade styrelsen för Stiftelsen Sikhalls Magasin styrelsemöte. (Se “Sikhalls magasin 4: Framtiden”.) Styrelsen ville överlåta nyttjanderättsavtalet till den tidigare fastighetsägaren Magnus Larsson. Det skulle emellertid diskuteras lite mer i de föreningar som var stiftare.

Det är nu färdigdiskuterat sedan en tid tillbaka. Styrelsen hade sitt sammanträde den 26 september 2022.

Styrelsemötet beslutade enhälligt (4 §):

“att överlåta nyttjanderätten till Sikhalls Magasin till Magnus Larsson.”

Protokollet är justerat och påskrivet. Det innebär att Magnus Larsson numera är nyttjanderättshavare.

Och oavsett om Vänersborgs kommun är ägare av magasinsbyggnaden eller inte så har Stiftelsen rätten att överlåta nyttjanderättsavtalet till Larsson.

Magnus Larssons har alltid närt en dröm och vision om att utveckla Sikhall. I den visionen ingår och har alltid ingått Sikhalls Magasin.

Larsson har inte spillt någon tid. Han har börjat tämligen omgående att röja upp på marken utanför magasinsbyggnaden.

Och det gör skillnad direkt.

Häromdagen kunde förbipasserande se att det lyste i magasinet. Kanske var det en syn som sikhallsborna kunde se redan 1874 när magasinet var nybyggt. Men då var det förmodligen fotogenlampor som lyste upp rummen.

Jag har en känsla av att flera hjärtan slår några extra slag på de som passerar magasinet på kvällar eller nätter…

Det börjar även hända lite med inredningen till magasinet. Larsson håller t ex på att egenhändigt tillverka en ”köksö”/bar som så småningom ska hitta till magasinet när den är klar.

Magnus Larsson har stora planer för Sikhalls magasin. Tyvärr är han beroende av Vänersborgs kommun för att kunna genomföra och förverkliga dem. Således måste t ex VA-ledningarna gå genom kommunens mark för att nå till magasinsbyggnaden.

Ska vi hoppas att kommunen visar en annan sida än brukligt gentemot Magnus Larsson när han vill renovera magasinet och göra det till den mötespunkt det en gång var i Sikhall…

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Magnus Larsson, Sikhall, Sikhalls Magasin

Kommunen och anonyma brev (3/3)

4 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Kommunen och anonyma brev (2/3)”.

Det är dyrt för enskilda att anlita jurister, och det kan vara både jobbigt och tidskrävande att driva rättsprocesser. Och utgången kan man ju heller aldrig vara säker på… Jag sonderade därför terrängen lite grann innan jag eventuellt bestämmer mig för att gå vidare på något sätt. Jag skrev till en jurist på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). SKR brukar vara behjälplig om man sitter i kommunfullmäktige i en kommun…

Och jag fick ett svar. Även det återges i sin helhet:

“Huruvida det var nödvändigt att diarieföra brevet kan jag inte uttala mig om utan att ha läst det. Däremot var det inte i strid med offentlighets och sekretesslagen (OSL) och diarieföringsreglerna där, att diarieföra detsamma. Det var ställt till kommunen och riktat till byggnadsnämnden och fullmäktige. OSL stadgar ju i 5 kap 1 § fjärde stycket att om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad. Alltså inget förbud. Det kan ju vara så att den var av ringa betydelse, men det är nu överspelat eftersom den har blivit diarieförd.   

Att handlingen distribuerades till byggnadsnämndens ledamöter och ersättare är däremot en helt annan fråga som inte har med diarieföringen i sig att göra. Om det bör göras eller inte ska också bedömas utifrån vad brevet innehåller, om det finns något i brevet som berör nämndens verksamhet och särskilt om det gäller ett ärende som nämnden /förvaltningen har. Men om brevet inte innehåller något som berör nämndens verksamhet så bör det normalt inte distribueras ut till ledamöterna bara därför att brevskrivaren önskar detta. Ordföranden ansvarar såklart för vilka ärendehandlingar som ska skickas till ledamöterna.”

Hur ska jag tolka svaret? Ja, det finns ju i varje fall tydligen fler paragrafer och skrivningar i den lag som kommunen hänvisade till, paragrafer som stadgar att kommunen inte måste diarieföra brevet:

  • “om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad”

Juristen på kommunen verkade inte ha riktig koll på Offentlighets- och sekretesslagen 5 kap 1 §. Eller menar jurister och tjänstepersoner på kommunen att det anonyma brevet fullt av förtal hade en viktig betydelse för politikerna i byggnadsnämnden och kommunfullmäktige?

Kommunens jurist skrev:

“Det ankommer inte på kommunen att bedöma om handlingen utgör förtal.”

Juristen på SKR skrev att det visst ankommer på kommunen att göra en bedömning:

  • “…ska också bedömas utifrån vad brevet innehåller…”

Kommunen måste inte heller sprida brevet:

  • “om brevet inte innehåller något som berör nämndens verksamhet så bör det normalt inte distribueras ut till ledamöterna bara därför att brevskrivaren önskar detta.”

Och de här sakerna gjorde eller nämnde inte kommunens tjänstepersoner och jurist…

Huruvida det var byggnadsnämndens ordförande som ansvarade för utskicket till nämndens ledamöter kan jag inte uttala mig om. Det stod inget om det i utskicket, och det var undertecknat av en tjänsteperson. Men jag har personligen lite svårt att tro att det var ordförande Bo Dahlberg (S) som fattade beslutet.

  • “Ordföranden ansvarar såklart för vilka ärendehandlingar som ska skickas till ledamöterna.”

På byggnadsnämndens sammanträde den 20 september så ställde Lars Nordquist, fd SD, frågan om varför förvaltningen hade skickat ut brevet till nämndens ledamöter och ersättare. Svaret han fick kan i bästa fall beskrivas som “oklart”… Det mumlades tydligen lite om att brevet innehöll “information”, men ingen förklarade vad jag förstår varför informationen inte var av:

”…ringa betydelse för myndighetens verksamhet…”

Det var synd att inte ordförande Dahlberg (S) tog tillfället i akt och förklarade varför det var så viktigt att byggnadsnämndens ledamöter och ersättare fick ta del av lögnerna i brevet…

Vad gör jag nu? Anmäler kommunen, och i så fall till vem? Åklagare? Förvaltningsrätten? JO? JK? Tingsrätten? Jag vet faktiskt inte.

Hur som helst kommer det anonyma brevet sannolikt att bli “populärare” efter denna blogg och några personer lär vända sig till kommunen för att begära ut det. Och om Vänersborgs kommun fortsätter på den inslagna vägen och sprider det vidare, så lär mitt val i varje fall inte bli svårare…

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, blogg, Diarier, Juridik

Kommunen och anonyma brev (2/3)

2 oktober, 2022 2 kommentarer

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning av bloggen “Kommunen och anonyma brev (1/3)”.

Naturligtvis har jag frågat höga ansvariga tjänstepersoner och jurister i Vänersborgs kommun hur de kan diarieföra och sprida ett anonymt brev som innehåller lögner och misstänkt förtal om saker som inte hör till kommunens politiska angelägenheter.

Jag fick detta svar från en jurist på kommunen, svaret återges i sin helhet:

“En allmän handling ska enligt huvudregeln registreras (diarieföras) så snart den har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats (har störst betydelse för myndigheter där verksamheten fortfarande innehåller många pappershandlingar).

Vänersborgs kommun följer huvudregeln när det gäller allmänna handlingar som kommer in till eller upprättats hos en myndighet ( dvs diarieför handlingen). Omfattas den allmänna handlingen av sekretess är kommunen skyldig att diarieföra handlingen.

Den inkomna allmänna handlingen har diarieförts. Handlingen har inte fått någon sekretessmarkering eftersom kommunen bedömer att det inte föreligger någon uppgift i handlingen som gör att den inte skulle få lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess.“

Det är ett mycket allmänt hållet svar, som naturligtvis är giltigt i, åtminstone, de allra flesta fall. Det ovan beskrivna är liksom rutinen. Kommunen har alltså oftast inget val, handlingar ska diarieföras. Men, måste ett sådant här brev diarieföras? I det här fallet handlade det inkommande anonyma brevet ju inte om några kommunala angelägenheter. Det var dessutom fyllt av lögner och misstänkt förtal mot Magnus Larsson i Sikhall och undertecknad bloggare. Det verkade tydligen inte juristen på kommunen reflektera över. Juristen uppehöll sig i sitt svar istället väldigt mycket kring sekretessen och det är inte det som jag uppfattar att saken i första hand handlade om i det här fallet…

Juristen gjorde alltså följande bedömning av brevets innehåll:

“…inte föreligger någon uppgift i handlingen som gör att den inte skulle få lämnas ut…”

Det måste väl betyda att juristen och möjligtvis några andra i kommunen ansåg att det som skrevs i brevet var sant? Eller att det är helt ok att diarieföra och vidarebefordra brev som innehåller lögner och förtal?

Jag var naturligtvis tvungen att ställa en kompletterande fråga:

“Jag undrar om kommunen har gjort en bedömning av brevet/handlingen ur förtalssynpunkt. Vad kom kommunen fram till?”

Det är enligt brottsbalken inte tillåtet med förtal och ärekränkning, som det kallas i brottsbalken, och jag tror även att det i vissa fall inte heller är tillåtet att sprida andras förtal vidare.

I brottsbalken 5 kap 1 § står det:

“Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”

I 3 § står det:

“Den som, … , riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan döms, om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet, för förolämpning till böter.”

Det ska noteras att det oftast inte spelar någon roll om det som skrivs och sägs är sant eller inte. Är syftet att utsätta en person för missaktning kan även det räcka för att räknas som förtal.

Det är dock som alltid när det gäller lagar och juridik inte helt enkelt att tolka vad som är brottsligt och inte.

Det torde emellertid vara en offentlig myndighets skyldighet att bedöma innehållet i en inkommande handling utifrån brottsbalken, innan handlingen/brevet diarieförs, görs offentligt och sprids vidare. Det är tämligen anmärkningsvärt av kommunen att blunda och behandla handlingen precis som en vanlig handling.

Men. Kommunens svar på min följdfråga var: 

“Det ankommer inte på kommunen att bedöma om handlingen utgör förtal. Den allmänna handlingen har bedömts utifrån offentlighets- och sekretesslagen. Kommunen får i övrigt hänvisa till tidigare skrivelse.”

Ooops! Några i kommunen blundar och behandlar ett anonymt brev som handlar om något helt annat än kommunala politiska angelägenheter och misstänkt förtal som en handling som vilken handling som helst… Brevet/handlingen har bara bedömts utifrån offentlighets- och sekretesslagen, inte brottsbalken…

“Det ankommer inte på kommunen…”

Skulle Vänersborgs kommun diarieföra och sprida hotbrev om bomber och mord också? Med samma motivering? Det tror jag knappast. Men “mindre” brott, som förtal mot Magnus Larsson och Stefan Kärvling går tydligen bra…

Det tror jag att juristen har missuppfattat.

Fortsättning följer i bloggen ”Kommunen och anonyma brev (3/3)”.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, blogg, Diarier, Juridik

Kommunen och anonyma brev (1/3)

1 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Vänersborgs kommun får varje vecka mängder av brev och mail. Det är ofta frågor och synpunkter till någon av kommunens alla förvaltningar.

För några veckor sedan fick Vänersborgs kommun ett sådant brev. Avsändaren ville att brevet snarast skulle distribueras till:

“samtliga partier sittande i kommunfullmäktige och byggnadsförvaltningen”

Både byggnadsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen diarieförde brevet. Byggnadsförvaltningen spred dessutom omedelbart brevet vidare till byggnadsnämndens ledamöter och ersättare. KS-förvaltningen spred det dock inte vidare till “samtliga partier i kommunfullmäktige”. I de båda förvaltningarnas diarier är det emellertid möjligt att få tillgång till brevet. Det är offentligt. Så klart.

Den här gången handlar det dock inte om ett “vanligt” brev som inkom till Vänersborgs kommun. Det var nämligen tre saker som skilde detta brev från “vanliga” brev och det innebar vissa speciella överväganden – och komplikationer… Eller borde kanske ha gjort.

För det första. Brevet var anonymt, det var inte undertecknat med varken namn, adress eller telefonnummer – bara med det anonyma:

“Sommargäst i Sikhall”

För det andra hade innehållet i brevet knappast något med politiken i Vänersborgs kommun eller med politikerna i kommunfullmäktige eller  byggnadsnämnden att göra. Det var ju till dessa brevet adresserades. Det handlade om ett blogginlägg som jag hade skrivit på min privata blogg, dvs denna blogg. Brevet började nämligen, ordagrant, med:

“Ang. Stefan Kärvling blogg gällande Sikhall…”

Brevet tycktes vara ställt till mig fast jag hade fått ta del av det via omvägar. “Sommargästen i Sikhall” nämnde nämligen inte mig som adressat. Men “Sommargästen” skriver “du” 12 gånger i brevet. Och “du”, det är alltså undertecknad bloggare. Vid tre tillfällen vände sig dock “sommargästen” till andra, förmodligen då till politikerna i kommunfullmäktige och byggnadsnämnden. Hen skriver då “Stefan Kärvling” i tredje person. En gång, i slutet av brevet, vände “sommargästen” sig också specifikt till Vänsterpartiet. Brevskrivaren tycks uppenbarligen vara ganska förvirrad.

Brevet tog inte upp något ärende som är aktuellt för politikerna i kommunen just nu. Det handlade t ex inte om något som ska diskuteras eller beslutas, åtminstone inte inom överskådlig tid.

För det tredje, och det är i sammanhanget egentligen det mest anmärkningsvärda – brevet innehöll lögner och, som i varje fall jag ser det, förtal. Och inte bara av mig, utan också av en utomstående person – en person som inte har något med de politiska församlingarna att göra. Det är Magnus Larsson i Sikhall. Magnus Larsson är varken politiker eller anställd av Vänersborgs kommun. Larsson är “bara” föremål för “sommargästens” missnöje.

“Sommargäst i Sikhall” skriver bland annat om mig:

  • “Kan det månne var frågan om ett litet partistöd som gör det så attraktivt att hålla på så.”
  • “företräder stormaktens och kapitalismens vansinne”

Jag utpekades alltså i det anonyma brevet som klandervärd och syftet är naturligtvis att utsätta mig för andras missaktning. (Återkommer i nästa blogg till vad lagen säger.)

Även Magnus Larsson förtalas i brevet. “Sommargästen” ägnar sig åt att sprida illasinnande rykten. Hen påstår att Magnus Larsson har utfört åtgärder i strid mot lagar och regler. Inget av det som påstås är sant. Hade Larsson gjort något av det han anklagas för i brevet, så hade naturligtvis kommunen reagerat omedelbart. Vänersborgs kommun har nämligen visat vid otaliga tillfällen att den inte har något till övers för Magnus Larsson… Och aldrig haft.

Jag vill i nu-läget inte återge lögnerna, och vederlägga dem, trots att det är möjligt att ryktena som återges i brevet cirkulerar i vissa kretsar. Jag skulle då riskera att, likt kommunen, sprida förtalet. Det skulle också krävas ett visst arbete med att vederlägga lögnerna. Men det är saker som jag tänkte återkomma till i en planerad bloggserie om Magnus Larssons öden efter kommunens förköp/expropriation av hans fastigheter 2007.

Dock med ett undantag. Brevskrivaren verkade veta att Magnus Larsson år 2015 hade blivit anmäld för brott mot strandskyddslagen, och att ärendet fortfarande inte var avgjort… Det visste inte ens Magnus Larsson själv. Det gällde en utfyllnad av ett strandområde på Larssons fastighet Sikhall 1:6. Inför byggnadsnämndens möte tisdagen den 21 september (2022!) redovisades delegeringsbesluten för den gångna perioden. Det visade sig att det fanns ett delegeringsbeslut om Sikhall:

“Beslut om att tillsynsärende inom strandskydd avslutas utan åtgärd.”

Det var precis det här ärendet som den anonyme brevskrivaren hade i åtanke. Men, tillsynsärendet avskrevs helt enkelt. Magnus Larsson hade strandskyddsdispens och andra tillstånd som erfordrades, redan innan utfyllnaden gjordes. Så klart!

Byggnadsförvaltningen skrev:

“Då åtgärden har strandskyddsdispens har ärendet avslutats.”

Det tog så lång tid att avsluta ärendet, skriver byggnadsförvaltningen till mig, därför att någon i kommunen hade missat att skriva ett officiellt beslut på att ärendet hade avslutats. Och det hade någon annan i kommunen nyligen, alltså många år efteråt, uppmärksammat och åtgärdat.

Den som anmälde Magnus Larsson år 2015 hade alltså fel. Och självklart också “Sommargäst i Sikhall”. Faktum är att till och med kommunen själv har tippat fyllnadsmassor på detta ställe – på Larssons fastighet.

Är anmälaren från år 2015 samme person som har skrivit det anonyma brevet?

Sammanfattningsvis – kommunen diarieför ett anonymt brev och sprider därigenom lögner och förtal mot personer i frågor som egentligen inte hör till kommunens politiska verksamhet. För jag tror knappast att okynnesanmälningen ovan kan räknas som en politisk angelägenhet. Och den låg ju också 7 år tillbaka i tiden.

Vänersborgs kommun fungerar med sin hantering av “sommargästens” brev som ett slags socialt media. Alla kan nu skriva anonyma brev till kommunen om valfria personer i Vänersborg – och skriva vilka lögner som helst. Kommunen diarieför breven och gör dem därigenom offentliga. Byggnadsförvaltningen skickar dem dessutom vidare till önskade politiker.

Agerar kommunen lagligt?

Fortsättning följer i bloggen ”Kommunen och anonyma brev (2/3)”.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, blogg, Diarier, Juridik

Valda till KF 2023-2026 (4)

29 september, 2022 Lämna en kommentar

Nu har valmyndigheten kommit lite längre när det gäller det slutliga valresultatet i Västra Götaland. Det är dock fortfarande inte helt färdigt, till skillnad från nästan alla andra regioner i landet. Men det är i varje fall bestämt vilka som sitter i Vänersborgs kommunfullmäktige kommande mandatperiod 2023-2026. Fast faktum är att det nya fullmäktige tillträder redan nästa sammanträde, den 26 oktober.

Så här många mandat fick varje parti nästa mandatperiod, dvs platser i kommunfullmäktige.

Socialdemokraterna fick flest platser i kommunfullmäktige av alla partier, 15 mandat. Förutom de ordinarie ledamöterna så är också ett antal ersättare utsedda för mandatperioden. Det är de namn på valsedlarna som står efter de som är valda. Följande personer återfinns från Socialdemokraterna i kommunens högsta beslutande församling redan på nästa sammanträde.

Sverigedemokraterna blev Vänersborgs nästa största parti med 10 mandat. I SD kan noteras att partiets förstanamn Ola Wesley fick så många kryss på valsedlarna att han blev personvald till fullmäktige. (Se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”.)

Moderaterna som under en längre tid har varit kommunens största parti efter S har nu halkat ner till tredje största parti i Vänersborg.

Vänsterpartiet förlorade ett mandat och har kommande år bara 4 platser i fullmäktige. V har emellertid fler röster än Centerpartiet som har lika många (eller få) mandat. Hela 3 personer i Vänsterpartiet blev personvalda.

Centerpartiet som tillsammans med S+MP har styrt Vänersborg sedan 2014 fick liksom V 4 mandat.

Kristdemokraterna behöll sina 3 mandat i kommunfullmäktige. Följande personer ska representera partiet de kommande 4 åren:

Det lokala Medborgarpartiet gjorde ett bra val i Vänersborg och ökade med ett mandat. Göran Svensson blev personvald.

I Liberalerna ställde personrösterna till det. Valsedelns två första namn blev “nerputtade” till 3:e respektive 4:e plats. Kommande mandatperiod ska L därför representeras av Cecilia Prins och Peter Göthblad som med sina personröster tar plats bland de 51 i fullmäktige.

Det minsta partiet i fullmäktige blir de närmaste åren Miljöpartiet. Partiet kommer att representeras av den relativt nye Jonas Sjöblom.

De här 51 personerna, och ett antal ersättare, utgör alltså de personer som ska besluta om alla viktiga frågor i Vänersborg fram till nästa val. Det brukar dock bli så att flera, både ordinarie ledamöter och ersättare, “hoppar av” uppdraget i förtid. Det skulle inte förvåna om vissa redan inför det nya fullmäktiges första sammanträde har ångrat sig av olika orsaker eller fått någon typ av förhinder.

Övervikten för män är fortsatt stor i Vänersborgs kommunfullmäktige. Av 51 ledamöter är 35 män och bara 16 kvinnor… Det är för dåligt.

Valmyndigheten har också konstaterat vilka ledamöter som har blivit personvalda i Vänersborg. Och det kan med viss lättnad konstateras att mina beräkningar stämde till hundra procent. (Se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”.)

För att bli personvald till fullmäktige krävs det minst 5% av de röster som partiet fick i valet. Så här redovisar Valmyndigheten personvalet:

Jag kan inte låta bli att le lite när jag ser procenttalet till höger om mitt namn, 10,42%. Det betyder att något mer än var 10:e person som röstade på Vänsterpartiet satte ett kryss framför mej. Det är störst andel av alla personvalda.

Det finns fortfarande kvar en del uppgifter kring valen i Vänersborgs kommun som Valmyndigheten inte har redovisat, men alla viktiga resultat är i varje fall presenterade.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Kommunfullmäktige 2023, Val 2022

Redovisning val 2022 – Vänersborg (3)

26 september, 2022 Lämna en kommentar

I mina tidigare bloggar, där jag redovisade valresultatet i Vänersborg, har jag tagit upp valet till kommunfullmäktige (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) och hur väljarnas personröster fördelade sig (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)”. I denna blogg ska jag jämföra hur rösterna från väljarna i Vänersborgs kommun skiljer sig från hur de röstade till riksdagen. Det är intressant.

Naturligtvis har en stor del av väljarna, antagligen majoriteten, röstat på samma parti i valen till både kommunfullmäktige och till riksdagen. Men det finns många intressanta undantag.

Nedanstående tabell visar skillnaden mellan partiernas valresultat (i %-enheter) i kommunvalet och riksdagsvalet i valen 2022 och 2018. Skillnaderna mellan resultaten anges också i %-enheter. Kolumn 3 respektive 6 visar skillnaden mellan de två valen – är det minus har partiet backat i respektive val, är det plus (=inget minustecken) har partiet ökat. I kolumnerna 7 och 8 visar jag skillnaderna mellan vänersborgarnas sätt att rösta i de två valen. Ett minustecken visar att partiet har lägre röstandel i kommunvalet jämfört med riksdagsvalet. Ett plus (=inget minustecken) visar motsatsen, dvs att partiet har fått en större andel röster i kommunvalet än till riksdagen.

Det ska noteras att siffrorna till riksdagsvalet 2022 är preliminära siffror hämtade från SVT. Valmyndigheten har inte publicerat dem än. De kan förändras något, men det brukar vara marginellt.

Siffrorna visar tydligt att många väljare i Vänersborgs kommun trots allt röstade på olika partier i de olika valen.

De partier som fick fler röster i kommunvalet än i riksdagsvalet är Moderaterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det är anmärkningsvärt att Vänsterpartiet fick hela 3 %-enheter fler röster i kommunvalet än vad V fick i riksdagsvalet från vänersborgarna. Skillnaden var faktiskt 745 fler röster. Det tyder på att V har ett stort förtroende i Vänersborgs kommun och antagligen också att Vänsterpartiet har gjort ett bra politiskt arbete i kommunen. Det kan väl tilläggas att V har haft fler röster i kommunvalet än till riksdagen åtminstone ända sedan arena-epoken…

Moderaterna har de senaste valen också haft fler röster i kommunen än till riksdagen, men skillnaden krymper. Kanske beror det på att Henrik Harlitz inte är lika välkänd i Vänersborg som hans föregångare Gunnar Lidell var. 

Socialdemokraterna har betydligt färre röster i kommunen än till riksdagen, hela 3,5%-enheter. Det är många genom åren som har förlorat förtroendet för S på hemmaplan, ända sedan arena-skandalen. S har inte lyckats återta de väljare som försvann i valet 2010. Men det kan också bero på att Socialdemokraternas väljare inte är nöjda med Socialdemokraternas politik i Vänersborg. Det kanske är missnöje kring budgeten – för lite pengar till verksamheterna…

Sverigedemokraterna är lite av ett kapitel för sig. Nästan 6%-enheter sämre i kommunvalet än till riksdagen. Det är nog en stor besvikelse för gruppledaren Ola Wesley och hans kompisar. De hade som målsättning att få lika många röster i båda valen. Men Sverigedemokraternas väljare i Vänersborg är antagligen besvikna på SD:s oppositionspolitik, och det kan jag förstå… Det är inte mycket till opposition.

Ändå får jag säga att SD:s framgångar både lokalt och nationellt är lite av en gåta. Många arbetare har t ex lämnat Socialdemokraterna för SD. I flera undersökningar är SD nästan lika stort som S i LO-kollektivet, och betydligt större än Vänsterpartiet för övrigt… Och det trots att SD bedriver en extremt högerinriktad och arbetarfientlig politik, även om SD-retoriken ibland låter annorlunda.

Det kan också vara så att både S- och SD-väljare “taktikröstar” till riksdagen för att regeringsmakten i Sverige är så avgörande. Det är inte omöjligt. I varje fall bör skillnaderna i valresultat leda till många diskussioner och analyser inom respektive parti.

Slutligen ska jag också presentera resultaten från kommunens olika valdistrikt. Som tidigare visar minus-tecknen att väljarna i distriktet har lagt färre kommunröster till respektive parti än hur de röstade till riksdagen. En positiv siffra, utan minus-tecken alltså, innebär således att partiet har fått fler röster till kommunfullmäktige än till riksdagen. (Siffrorna grundar sig på det officiella resultatet, men det är jag som har räknat. En liten varning alltså.)

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna gör ett sämre val till kommunfullmäktige än till riksdagen – i alla valdistrikt. Och det är stora skillnader i flera av valdistrikten. Även Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet gör i regel sämre resultat i kommunen, men det finns flera undantag.

Vänsterpartiet och Centerpartiet har fler röster i samtliga valdistrikt än till riksdagen. Det är anmärkningsvärt tycker jag. Mats Andersson (C) och Annalena Levin (C) är tydligare populärare i Vänersborg än Annie Lööf… Även Moderaterna har oftast bättre resultat i valet till kommunen.

Det är emellertid stora skillnader mellan hur kommuninvånarna röstar till kommunfullmäktige och till riksdagen för Vänsterpartiet. Mest uppseendeväckande är resultatet i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Hela 7,27%-enheter fler röstade på V i kommunen. Så klart är VA-frågan svaret på de siffrorna.

Med dessa ord avslutar jag min bloggserie om resultatet av valet 2022. Om det har blivit något fel i mina beräkningar så lovar jag att rätta till dem. (Och den som mot all förmodan upptäcker något fel i siffrorna kan gärna höra av sig.)

Hur Vänersborgs kommun ska styras kommande 4 år är inte bestämt än. Inget partiblock har majoritet, men det pågår förhandlingar mellan olika partier. Och inom partier. Det är ingen hemlighet, men mellan vilka partier kontakter har tagits kan jag inte avslöja. Inte än.

Det finns anledning att återkomma.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, riksdag, Val 2022

Redovisning val 2022 – Vänersborg (2)

25 september, 2022 Lämna en kommentar

I gårdagens blogg (se “Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)”) redovisade jag resultatet av valet till kommunfullmäktige i Vänersborg. Länsstyrelsen har även räknat klart alla personröster till kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun.

Det har sagts i massmedia att det var färre väljare i landet som kryssade för någon kandidat i årets val än tidigare. Jag vet inte hur det är med det, men det är onekligen ganska många som kryssar här i Vänersborg. Och det gillar politikerna, i varje fall de som får ett flertal kryss. De som inte får lika många kryss blir sannolikt besvikna. I varje fall om det blev färre än de hoppades och förväntade sig. Flera politiker erkänner kanske inte det, få personkryss kan ju uppfattas som ett misslyckande. Jag tror att personrösterna är viktiga för de flesta.

De kandidater som har fått minst 5% av partiets röster blir direktinvalda till kommunfullmäktige. Det kommer att att leda till att det i vissa partier innebär att personer ”längre ner” på listan har gått förbi andra, som partiet självt har velat skulle komma först in i fullmäktige. Länsstyrelsen har dock inte räknat ut detta än. (I slutet av bloggen försöker jag mig på några beräkningar…)

Så här personkryssade kommuninvånarna i Vänersborgs kommun i årets val till kommunfullmäktige. (Jag tar bara med de 6 första i varje parti.)

Det är i regel valsedlarnas förstanamn som blir ikryssade. Jag vet inte varför det är så, men det har alltid varit det. Kanske sätter man ett kryss för att man vill respektera partiernas rangordning av sina kandidater eller så kanske man vill kryssa något namn fast man inte känner till någon – och då är det lätt att ta det första namnet.

Det är bara två namn som utgör undantag, dels mitt eget (Stefan Kärvling alltså) och dels Cecilia Prins från Liberalerna. Jag stod på plats 2 och Prins på plats 4. Vi har båda placerat oss på respektive partis första plats.

Det verkar som om Moderaterna är det parti som har “lojalast” väljare. En övervägande del av de moderata väljarna har nämligen kryssat förstanamnet Henrik Harlitz. Det är på liknande sätt i Medborgarpartiet. Majoriteten har valt Göran Svensson på valsedelns första plats. I Kristdemokraterna tycktes man vara mer obeslutsam om vem som ska leda partiet. De tre förstanamnen på valsedeln har nästan lika många röster. Och Liberalerna utmärker sig, inte bara för att Prins kryssades förbi förstanamnen, utan även att den rutinerade Peter Göthblad steg i listan till en andraplats.

I de två största partierna är det många som har fått många personkryss. Det är naturligt eftersom de har stöd bland många väljare. Fyra personer i Socialdemokraterna har fått över 100 kryss och Joakim Sjöling med sina 186 kryss har lyfts upp till plats nummer 2. Precis som i valet 2018 för övrigt. Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, hade som väntat flest kryss, 294 stycken. Det kan nämnas att 2018 års förstanamn, Marie Dahlin, fick 571 personröster.

I Sverigedemokraterna tycks en väldigt stor del av väljarna sätta kryss på någon person. Hela 5 personer hade över 100 kryss och en hade 99. Jag vet inte varför det är så i SD. Kan det vara så att partiet har olika falanger och väljarna vill visa vilken de stödde? Förstanamnet Ola Wesley behöll i varje fall sin position, trots några färre röster än 2018 (309 röster mot 292 nu), men bakom honom var det desto jämnare.

SD utmärker sig med att ha ett namn, som inte är något namn, högt upp på listan. Det är brålandabon Lars Nordquist som fick 173 personröster, trots att han blev utesluten ur partiet några dagar före valet, och blev borttagen från valsedeln. Det var vad jag har hört inte för att han hade uttalat något typ rasistiskt. Det är ju annars den vanligaste orsaken till uteslutning i SD. Det sägs att det istället handlade om hur han “pimpade” sin SD-bil. Vissa SD:are röstade sannolikt på honom för att markera sitt missnöje med partiets beslut om uteslutning. Det kanske hade varit en effektivare protest att rösta på något annat parti…

I Vänsterpartiet blev jag för 4:e gången i rad personvald. Det torde vara rekord bland de politiker som är aktiva just nu. Och det också trots att jag aldrig har funnits på plats 1. Sådant ska man vara ödmjuk inför, att väljarna vill se mig som Vänsterpartiets förstanamn. Det känns som ett stort förtroende från kommuninvånarna.

Jag antar att några av mina läsare jämför antalet röster som de olika politikerna har fått. Jag ska göra det enklare, här är listan på de 10 politiker som har fått flest personröster i kommunvalet:

Det är lite förvånande att inte kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) har fått flest röster, men det betyder nog ändå inte att en majoritet vill se Henrik Harlitz (M) som ny ordförande i KS… Inte denna gång i varje fall. Det kan noteras att det är kommunens fyra största partier som också belägger de fyra förstanamnen på personvalslistan.

Det är också en viktig iakttagelse att det bara finns två kvinnor bland de 10 första namnen, Lena Mjörnell (SD) och Madelaine Karlsson (S). Det är anmärkningsvärt. Borde det inte vara så att fler kvinnor bör rösta på andra kvinnor, om inte annat för att bryta den manliga dominansen i den vänersborgska politiken? För männen dominerar helt klart i Vänersborgs kommunfullmäktige. (Se “Vi går vidare”.)

Men flera kommuninvånare har röstat på kvinnor. Den slutsatsen kan man dra eftersom flera kvinnor längre ner på valsedlarna har fått personröster trots att de inte har varit med i kommunfullmäktige denna mandatperiod. Hur väljarna då kan veta vad de står för i politiken vet jag inte. Det gäller naturligtvis även några av männen, så klart.

Det kan diskuteras hur stor vikt partierna lägger vid personröster. En del partier gör det, andra vill inte riktigt låtsas om kommuninvånarnas preferenser. Jag vet inte varför. Det är ju viktigt, kan man tycka, vilka personer som är uppskattade och “populära” bland väljarna. Det torde innebära, om inte annat, ett större förtroende för partiet och kanske locka fler röster i kommande val…

Till sist har jag själv räknat ut vilka som är personvalda, dvs vilka som tack vare kommunvånarnas personkryss tar en “direktplats” i kommunfullmäktige nästa mandatperiod. Beräkningarna får dock tas med en “nypa salt” – jag kan ha räknat fel.

Om de här egenhändigt uträknade siffrorna stämmer så ser det ut som om kommunstyrelsens nuvarande ordförande Benny Augustsson (S) inte har blivit personvald. Det är lite uppseendeväckande, men det kan ju också vara så att S-väljarna tar hans ledarskap för givet och istället kryssar i någon annan som de vill ha högre upp.

Det verkar också lättare att bli personvald i mindre partier. Det kan noteras, enligt mina mycket preliminära siffror, att Vänsterpartiet får tre direktinvalda personer och att de två liberalerna på de två första platserna på valsedeln inte får någon plats som ordinarie i kommunfullmäktige. Det kommer antagligen att ställa till stora problem i Liberalernas planering.

I nästa blogg tänkte jag jämföra valresultatet i kommunvalet med hur vänersborgarna röstade till riksdagen. Det är en mycket intressant jämförelse. Väljarna i Vänersborg kommun har faktiskt i stor utsträckning röstat annorlunda i kommunvalet och i riksdagsvalet.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Val 2022

Redovisning val 2022 – Vänersborg (1)

24 september, 2022 Lämna en kommentar

Den slutgiltiga valresultatet för 2022 i Vänersborg är nu fastställt av Länsstyrelsen. Alla röster är kontrollräknade och klara. (Det var de inte när jag skrev bloggen ”En liten valanalys” dagen efter valet.)

Det var egentligen inga stora förändringar i valet till kommunfullmäktige i Vänersborg – inte som vi har läst om i andra kommunen, där partier har vunnit eller förlorat tiotals procentenheter. I Vänersborg var det någon enstaka procentenhet upp eller ner.

Tre partier förlorade vardera ett mandat (=plats i fullmäktige). Det var Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. De här tre mandaten gick till Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Medborgarpartiet.

Så här ser slutresultatet ut (även resultatet från valet 2018 är med som jämförelse):

Förlusten av Vänsterpartiets mandat skedde med liten marginal. V backade nämligen bara med 66 röster sedan 2018. Det kan jämföras med att Centerpartiet fick behålla sitt mandat trots att partiet förlorade 296 röster. Även Moderaterna verkar ha fått behålla sina 9 mandat ganska billigt. M förlorade 323 röster jämfört med kommunvalet 2018.

De styrande partierna Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet behåller som synes sina 20 mandat nästa mandatperiod (S+1 och MP -1). Och precis som innevarande mandatperiod kommer de styrande partierna att vara beroende av att Moderater eller Sverigedemokrater eller minst 2 av de övriga partierna röstar för deras budget- och andra förslag för att de ska få majoritet, dvs 26 mandat. Jag vet dock inte om kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) vill ha det så i ytterligare 4 år. Vi får se.

Det kan vara av intresse att se var i kommunerna de olika partierna hade sitt starkaste respektive svagaste stöd. Vänersborgs kommun har 24 distrikt, så jag får dela upp resultatet i två tabeller.

Det blir lite smått, jag erkänner. (Du kan zooma på skärmen.) Och här resten av valdistrikten.

Vänersborgs valdistrikt röstar oerhört olika.

I Dalslandsdelen är SD störst av alla partier (med ett undantag) med upp till 30% av rösterna. Det bästa distriktet är Frändefors V och Siviken/Väne Ryr med drygt 33%. I Blåsut och Brinketorp/Restad kommer däremot SD ”bara” upp till 10-11%.

Där SD är starka är Socialdemokraterna som regel svaga. I Frändefors V och Siviken/Väne Ryr fick S bara kring 16% av rösterna. S är starkast på Flanaden, 45%, och Torpa med 40%. Socialdemokraterna är starka i både Vänersborgs stad och Vargön. Där ligger S mellan 30-40% och är större än SD.

Vänsterpartiet följer i betydligt mindre skala Socialdemokraternas starka och svaga fästen. V:s bästa resultat hittar vi på Flanaden, 16%, Torpa och Hedmanstorget, 13% och Vänersborg C, 11%.Och inte minst 12,7% i distriktet Vänersnäs/Lilleskog/Vargön SÖ. Kan det vara ”VA-röster” månne?

Centerpartiets röstsiffror svänger en del, men som vanligt är C starkast i Dalslandsdelen. I Brålanda/Sundals Ryr kom toppnoteringen på drygt 14%. I Frändefors V och Frändefors C/Ö fick C ungefär 12%. I Vargön N/Nordkroken och Flanaden fick C bara ca 4,3% av rösterna. C ”kompletterade” på sätt och vis S.

Det gjorde inte Miljöpartiet. MP gjorde överlag ett dåligt valresultat i Vänersborgs kommun. Det var bara Öxnered/Vassända/Båberg, 5,8%, Blåsut, 4,4% och Mariedal/Fridhem, 3,8%, som var undantagen. I några valkretsar fick MP bara lite drygt 1%.

Moderaterna följer till viss del SD när det gäller starka och svaga distrikt. I Frändefors S/Vänerkusten var M störst av alla partier med nästan 24% av rösterna, medan M bara hade drygt 7% på Flanaden. Jag tror att valresultatet var lite av en besvikelse för M. Partimedlemmarna hade nog räknat med att ta över styret av Vänersborgs kommun.

Kristdemokraterna är ganska jämna i resultaten, oftast mellan 4-7%. KD:s bästa resultat återfinns i Vargön N/Nordkroken, 10%, och Brålanda/Sundals Ryr, 9,7%. Jag har inga teorier om varför. KD får sin lägsta andel på Flanaden med 3%.

Liberalerna var också ett parti som backade i det närmaste överallt i kommunen. L är sannolikt nöjt med resultaten från Blåsut, 7,6%, Brinketorp/Restad, 6,5% och Centrala Vänersborg N, 5,7%. Resultaten från Brålanda/Sundals Ryr, 1,3% och Torpa, Flanaden samt Frändefors C/Ö/Vänerkusten har mycket i övrigt att önska, där nådde partiet inte upp till 2%.

Medborgarpartiet gjorde ett bra kommunval. MBP hamnade mellan 4-6% i de flesta valdistrikten. Toppnoteringen var i Centrala Vänersborg med 8,6%.

Det finns mycket att analysera och diskutera kring resultaten i de olika valdistrikten. Det är dock inte det lättaste att dra slutsatser. Man kan dock se att de gamla ”vanliga” fortfarande gäller.

Socialdemokraterna är starka bland arbetare, fast Sverigedemokraterna gör inbrytningar. SD och fortfarande också Centerpartiet är starka på landsbygden, medan både S och Vänsterpartiet lockar väljare från de ”nyare” svenskarna. Och även i Vänersborg tycks inte miljöfrågorna vara så aktuella… I många kommuner har lokala partier gått framåt. Så är det även i Vänersborg, Medborgarpartiet är ett bevis på det.

Sedan är väl också frågan hur insatta gemene man och kvinna är i det lokala politiska arbetet. TTELA:s bevakning av politiken i Vänersborgs kommun skulle kunna vara bättre…

I nästa blogg tänkte jag att redovisa personrösterna, medan i den tredje och sista bloggen göra en jämförelse mellan kommunvalet och hur vänersborgarna röstade till riksdagen.

==

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Val 2022

Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (10)

4 september, 2022 3 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (9)”.

Nu har vi egentligen kommit fram till nutid. Det sista dokumentet som jag har fått från kommunen i denna historia kommer nämligen från den 8 januari 2018. Det är det sista året på den förra mandatperioden, 2015-2018.

Under denna tid diskuterades den kommande detaljplanen för Sikhall och de fastighetsrättsliga lösningar som var en förutsättning för planen. (Detaljplanen är fortfarande inte klar, 5 år senare… Den “diskuteras” fortfarande.) Och dokumentet från Segelsällskapet den 8 januari handlade just om detaljplanen. Därför tycker jag att det blir en logisk avslutning på denna bloggserie. De mer “dagsaktuella” diskussionerna och låsningarna tänkte jag beskriva i senare bloggar.

Rubriken på Segelsällskapets skrivelse till kommunen, mer specifikt till byggnadsnämnden, var “Samrådsyttrande detaljplan för Sikhallsviken”. VSS yttrade sig helt enkelt på det förslag på detaljplan som då förelåg. (Mer om detaljplanen kan du läsa i bloggserien “DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Vänersborgs Segelsällskap vill ha en utveckling av hamnområdet i Sikhall. Det har klubben gemensamt med i varje fall Magnus Larsson. Segelsällskapet upprepar att skyddande vågbrytare är en förutsättning för småbåtshamnen. Klubben skrev också att det var:

“i enlighet med motiven för kommunens förköp av hamnområdet viktigt att säkerställa allmän brygga för tillfällig tilläggning (turbåtar med mera) samt allmänt fritt nyttjande av den befintliga sjösättningsrampen innanför stenpiren.”

Bryggan och rampen bör därför bli “allmän plats” i planen menade Segelsällskapet. “Allmän plats” definieras på Boverkets hemsida (se “Användning av allmän plats”) på följande sätt:

“Med allmän plats menas ett område som är avsett för ett gemensamt behov. När kommunen är huvudman för en allmän plats ska användning alltid anges…”

Jag vet inte hur klubben tänker. Tror de att kommunen ska förbjuda användning av dessa anordningar, brygga och ramp? Eller att Magnus Larsson ska göra det om han mot förmodan får överta marken? Antagligen har inte kommunen något emot att det blir som VSS föreslår. Inte Magnus Larsson heller. Han har redan för 17 år sedan påtalat lösningar som skulle säkerställa allmänhetens tillträde, typ servitut och nyttjanderättsavtal utöver strandskyddet.

Sedan blir Segelsällskapets önskningar allt vidlyftigare. Visst, önska kan väl alla, men tror VSS verkligen att kommunen ska gå med på följande?

Segelsällskapet vill att byggrätten inom VSS fastighet, Sikhall 1:22, ska utökas till 500 kvadratmeter:

“för att möjliggöra framtida utveckling av föreningens verksamhet”

Men det stoppar inte där. Segelsällskapet önskar vidare:

“ett utökat vattenområde inom segelsällskapets fastighet (en linje från fastighetens norra hörn via dess nordöstra hörn ut till gräns mot öppet vatten) för att möjliggöra nödvändig underhållsmuddring norr om befintlig brygga inom den egna fastigheten och även en förlängning av den södra gränslinjen fram till gräns mot öppet vatten för att säkerställa anslutning till det öppna vattenområdet öster om hamnområdet med möjlighet till framtida förlängning av bryggan. Detta blir ett allt mer påtagligt behov vid återkommande lågt vattenstånd och allt större djupgående hos gästande båtar.”

Det blir lättare att förstå med en karta. VSS skickade med denna i skrivelsen (se karta vänster).

Segelsällskapet önskar alltså att klubbens vattenområde ska öka med de mörkblå områdena. Segelsällskapet är kanske trötta på att kommunen aldrig får ”tummen ur” och göra någonting vettigt i Sikhall. Det ska också noteras att de områden som VSS vill ha på kommunens fastighet, tidigare har tillhört Magnus Larsson (2005-2007).

Det är ett förslag till fastighetsrättslig lösning som heter duga. Jag har emellertid svårt att se detta som ett förslag för att ta tillvara allmänhetens och det rörliga friluftslivets intressen… Det skulle snarast gynna Segelsällskapets egen verksamhet. Förslaget lades för övrigt samtidigt som kommunen och Magnus Larsson förhandlade om fastighetsrättsliga lösningar, och där kommunen faktiskt inte visade någon större vilja, om någon, att komma överens. Men det är det inte säkert att VSS kände till.

En framtida förlängning av bryggan och vågbrytaren, som VSS också önskar, riskerar att påverka Magnus Larssons fastighet och vattnet längre in i viken mycket negativt. Nordiska Flytbryggor AB har t ex skrivit att livet i den inre hamnen skulle bli helt annorlunda och VSS självt har vid ett tillfälle påpekat att det skulle slammas igen. Och där, i den inre hamnen, ville, och vill, Larsson skapa fler båtplatser. (Se “Vänersborgs Segelsällskap och Sikhall (6)”.) Det tar inte VSS någon hänsyn till i sitt förslag…

För att det ska bli ännu tydligare så kan ovanstående karta jämföras med denna, som visar de gällande fastighetsgränserna. Det kan noteras att Segelsällskapets fastighet är i sammanhanget ganska liten.

Segelsällskapet hade fler synpunkter och önskningar för den kommande detaljplanen:

“Utökning av fastigheten och kvartersmarken mot parkeringen i enlighet med tidigare framställan för att inom fastigheten tillgodose det behov av parkering som idag är säkerställt genom befintligt servitut.”

Förslaget syns på kartan ovan och är markerad med en ljusblå färg. Det är också kommunens mark och tidigare Magnus Larssons. Återigen en fastighetsrättslig lösning som alltså skulle utöka Sikhall 1:22.

VSS talade om servitut. Lantmäteriet förklarar på sin hemsida:

“Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighets väg eller brunn med mera. … Ett servitut är knutet till en viss fastighet, inte till en viss person. Servitutet gäller alltså oavsett vem som äger fastigheten. Ett servitut gäller i regel tills vidare och har inget slutdatum.”

Det torde med andra ord vara helt meningslöst att utöka fastighetsgränsen enbart beroende på parkeringen. Varför skulle inte dessa kvadratmeter kunna bli ”allmän plats”?

Men det står också ”kvartersmarken”… Det var mycket lurigt av Segelsällskapet, även om jag inte riktigt förstår vilka klubben tänkte lura.

Kvartersmarken kan inte utökas eftersom det inte finns någon detaljplan i området och därför inte heller någon kvartersmark. Det är dags för ytterligare en definition. På Boverkets hemsida står det:

“Med kvartersmark avses all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri.”

Kvartersmarken kan alltså inte “utökas” eftersom det inte finns någon kvartersmark.

Hur som helst, Segelsällskapet vill att hela fastigheten i framtiden ska bli kvartersmark. Det skulle i så fall innebära att det också blir ok att stänga ute allmänheten. Eller rättare sagt, det hade blivit lagligt att privatisera hela Sikhall 1:22 och stänga ute allmänheten med staket, bommar mm – som VSS ändå hade gjort i alla år… (Se kommentaren från Johansson, en kommentar som även bekräftas av flera andra.)

Det kan väl nämnas att det finns flera servitut i området. Magnus Larssons fastighet har servitut på att använda kommunens brygga norr om Segelsällskapets fastighet och stenpiren söder om VSS fastighet. Stenpiren ligger också på kommunens fastighet.

Det sista önskemålet från Segelsällskapet är:

“Justering av föreslagen vägdragning så att den dels medger parkering mot naturområdet väster om vägen (dvs parkering möjlig på båda sidor av vägen), dels avgrenad fram till Segelsällskapets fastighet för att säkerställa fastighetens anslutning till allmän väg. Det senare skulle tillsammans med utökning av fastigheten enligt föregående punkt då kunna ersätta befintligt servitut som utformats utifrån att tillgodose både tillfart och utrymme för parkering på den angränsande fastigheten.”

Återigen ett förslag som skulle gynna Segelsällskapet… Skulle det gynna allmänheten?

Vad jag förstår så har kommunen inte svarat på Segelsällskapets idéer och önskemål, i varje fall har inte jag fått något sådant dokument. Antagligen ligger förslaget helt enkelt i “högen av frågor” som ska diskuteras och komma överens om. Och i de diskussionerna så tror jag inte att Segelsällskapets synpunkter väger särskilt tungt. Kommunens respektive Magnus Larssons åsikter är definitivt tyngre.

Segelsällskapet är onekligen en förening med stort självförtroende. VSS framför väldigt många avancerade och långtgående förslag som skulle ändra fastighetsgränser och ägoförhållanden. Det är svårt att se att Segelsällskapet talar i några andras intresse, t ex allmänhetens, än sina egna. Det handlar hela tiden om fördelar för klubben. Och det är klart, det är väl ordförandes och styrelsens uppgift – att ta tillvara sina medlemmars intressen. Men jag kan inte hjälpa att förslagen känns lite väl långtgående samtidigt som de sannolikt också inkräktar på kommunens, dvs alla kommuninvånares, och definitivt på Magnus Larssons, intressen. Å andra sidan är det kommunen som bestämmer gentemot VSS, och den kan ju säga nej. Vi får så småningom se hur kommunen tänker… Det ska bli intressant.

Med detta yttrande från Segelsällskapet tänkte jag avsluta denna bloggserie. Diskussioner kring detaljplanen har fortsatt och fortsätter fortfarande. Parterna har inte blivit överens. Därför har inte heller något hänt i Sikhall. Utvecklingen har helt stannat av. Den utveckling som har skett i Sikhall under 2010-talet har Magnus Larsson stått för, t ex har en del bostäder, parkeringar och grillplatser byggts samt parker anlagts, men de allra senaste åren har, som jag nämnt tidigare, Larsson inte längre fått några förhandsbesked på nya hus. Det betyder att Larsson har hindrats i sina planer.

Medlemmar i Segelsällskapet har inte varit glada för den här bloggserien, men även den bästa av föreningar kan kan ibland gå över gränser och använda ovidkommande argument i sin iver att gynna sin förening och sina medlemmar. Det har t ex gjort att Segelsällskapet har blivit anmälda till byggnadsförvaltningen för att ha brutit mot reglerna för strandskyddsdispensen och tomtplatsavgränsningen.

Kommunen har fortfarande, efter 1,5 år, inte börjat handlägga ärendet. Byggnadsförvaltningen har inte ens varit ute i Sikhall och gjort någon tillsyn. Och om sanningen ska fram, kommunen har sett hur Segelsällskapet har brutit mot strandskyddsreglerna i åtminstone 15 år. Byggnadsförvaltningen har uppmärksammats på staket och grindar runt Sikhall 1:22, men helt enkelt valt att blunda… 

Torbjörn Moqvist (SD) ställde en interpellation om detta på kommunfullmäktige den 22 juni 2022. (Se “Sikhall, VSS, Magnus och oljehamnen”.) Moqvists mening var sannolikt att skynda på ärendet, men inget har fortfarande skett. Byggnadsförvaltningen har fortfarande inte vaknat, eller är det kanske så att alla tjänstepersoner har fullt sjå att inspektera Bengt Davidssons fastighet på Juta…?

Det finns många positiva krafter som vill utveckla Sikhall. Men kommunen har under alla år lagt hinder i vägen, och gör fortfarande så. Jag hoppas emellertid att politiker i den styrande minoriteten ändrar uppfattning till Magnus Larsson och de andra fastighetsägarna i Sikhall – och istället för att stjälpa, hjälper till att utveckla Sikhallsområdet. Det torde finnas lösningar som blir bra för både Sikhallsborna, andra dalslänningar, turister, kommunen och Magnus Larsson – och även Segelsällskapet…

Detta var historien om Vänersborgs Segelsällskaps roll i historien om Sikhall. Jag återkommer, som tidigare nämnts, till den senaste tidens förvecklingar vid ett senare tillfälle.

===

Bloggar i denna serie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Magnus Larsson, Sikhall, Vänersborgs Segelsällskap