Arkiv
Personalenkäten 2017
I höstas genomfördes en mycket omfattande personalenkät i kommunen. Jag har fått ta del av sammanställningen av svaren från barn- och utbildningsförvaltningen (BoU). Dessa svar jämförs i redovisningen med svaren från samtliga av kommunens anställda, dvs de som har svarat på enkäten. På det sättet ges också en bild av vad de anställda i övriga förvaltningar har svarat. Jag tar emellertid inte upp alla enkätsvar.
Enkäten besvarades av 856 anställda i BoU. Det var 83% av alla medarbetare.
Först redovisas medelvärdena för de fem så kallade indexområdena – motivation, ledarskap, styrning, psykosocial arbetsmiljö och delaktighet & samverkan:
Det är fler positiva BoU-medarbetare nu än för några år sedan då den förra personalenkäten genomfördes (år 2015). Detta är för övrigt genomgående på alla svar i hela undersökningen. Skillnaderna mellan BoU-medarbetarna och övriga anställda i kommunen är förhållandevis liten, i vissa fall är personalen i BoU något mer positiva, i andra något mer negativa. Om siffrorna är tillfredsställande är dock en annan fråga. Man kan väl tycka att det åtminstone finns en del att göra för kommunen som arbetsgivare när det gäller den psykosociala arbetsmiljön…
Svaren från de olika indexområdena redovisas naturligtvis också.
Det ”sticker ut” dels att det är många, alltför många, som anser att de inte utvecklas i arbetet och dels att 25% av de anställda i BoU, och 26% av samtliga anställda, inte ”ser fram emot att gå till arbetet”. Åtminstone det sistnämnda är en tämligen alarmerande siffra. Vad det beror på vet jag inte, kanske kan svaren på de övriga frågorna ge en ledtråd…
Kan det bero på ledarskapet?
Siffrorna är om inte katastrofala, så åtminstone nedslående. De borde vara betydligt högre. För BoU:s del så har nog t ex rektorerna alldeles för många medarbetare att ta ansvar för. Dessutom, och framför allt, har rektorerna så mycket annat som de ansvarar för, så tiden kanske helt enkelt inte räcker till.
Den stora boven i dramat, för personalens låga siffror när det gäller att gå till arbetet, torde hänga ihop med den psykosociala arbetsmiljön.
De här siffrorna borde få arbetsgivaren att reagera, trots att de är bättre (mindre dåliga?) än år 2015. Det är något fel någonstans… Bara 56% av medarbetarna i BoU, och 62% i hela kommunen, upplever att de har en rimlig arbetsbelastning. Och hälften, 46% i hela kommunen, uppger att de inte har ork och energi kvar efter arbetet…
Med tanke på de låga siffrorna är det ändå förvånande att ”hela” 75% av medarbetarna i BoU ser fram emot att gå till arbetet…
12% av medarbetarna i BoU, och 14% i hela kommunen (jag gissar att siffran är hög inom socialförvaltningen), uppger att de, i samband med arbetet, blivit utsatta för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna… Våldet eller hotet om våld svarar de kommer från eleverna (89%), men också (9%) från annan person
som har samband med arbetet (ej chef eller medarbetare). Skulle man kunna gissa att det är föräldrar som åsyftas…? Det är hur som helst på tok för höga siffror. Egentligen ska ingen överhuvudtaget uppleva detta på sin arbetsplats.
Både arbetsbelastningen, och till viss del säkerheten tror jag, skulle kunna åtgärdas med t ex tvålärarsystem i klassrummen. Sedan måste de anställda i förskola och grundskola få en helt annan respekt i samhället än vad de har idag. Hur det ska gå till vet jag inte, men det skulle väl kanske inte skada om skolverk och skolinspektion lade mer ansvar för barnens och ungdomarnas beteende på eleverna själva och deras föräldrar – och mindre på lärarna och skolan…
När det gäller den fysiska arbetsmiljön svarar 26% i BoU, 22% av samtliga i kommunen, att de inte har en bra arbetsmiljö. Och detta trots att min känsla säger att pedagoger brukar ha ganska modesta krav på den fysiska arbetsmiljön… Det är i varje fall en för hög siffra. Det som personalen i BoU har mest klagomål på är ”ljud” och ”trånga arbetsytor, svåra/obekväma arbetsställningar”. Anmärkningsvärt är att många inte är nöjda med ”utrustning/det material som jag anser mig behöva i mitt arbete”.
Det sista indexområdet är delaktighet och samverkan.
Vad ska man säga? Siffrorna är kanske inte helt dåliga, men nog borde de vara högre? Visst skulle väl alla medarbetare uppleva att deras kompetens och idéer tillvaratogs på ett bra sätt. Fast det är klart, ibland kanske man kan tycka att man har bra idéer fast de inte är det…
9% av medarbetarna i BoU (10% i hela kommunen) upplever inte att det är ett ”bra bemötande gentemot varandra på vår arbetsplats och att den är fri från kränkande särbehandling och trakasserier”. Det är dock ”bara” 2%, både i BoU och hela kommunen, som anser att de har ”diskriminerats/missgynnats på arbetsplatsen eller ställts utanför arbetsplatsens gemenskap”. Av dessa 2% i BoU uppger personerna att de har blivit diskriminerade på grund av mobbing/kränkande särbehandling/trakasserier (41%), religion (18%) och kön respektive ålder (12%). Det är naturligtvis inte bra att personer upplever att det är så här. Här måste krafttag tas.
Undersökningen slutar med personalens totalupplevelse.
Helhetsupplevelsen är viktig. Och här ser vi att 31% av de anställda i BoU (30% hela kommunen) tycker att arbetet under de senaste två åren har förändrats till det sämre. Här är siffrorna faktiskt sämre än de var år 2015. Det manar onekligen till eftertanke för kommunen som arbetsgivare.
Och min sista bild: ”Vad vill du främst skall förbättras på din arbetsplats?”.
I BoU ser vi att det som personalen främst vill förbättra inte helt oväntat är den psykosociala arbetsmiljön.
Ett litet påpekande är på sin plats. BoU består av en massa enheter, förskolor och skolor. Naturligtvis råder det på många sätt olika förutsättningar och förhållanden på dessa enheter. På vissa ställen är den fysiska arbetsmiljön bättre än på andra. På vissa förskolor och skolor är personalen mycket nöjd med ledarskapet, på andra inte så nöjd. Det är ”olika” barn och elever på enheterna och det påverkar naturligtvis också svaren på personalenkäten. Resultatet av enkäten är alltså ett medelvärde och säger inget om en specifik förskola eller skola.
Personalenkäten är en bra värdemätare på tillståndet bland BoU:s och kommunens personal. Det är bara att hoppas att kommunledningen studerar och analyserar siffrorna noggrant och faktiskt vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Det är inte bara för att kunna behålla alla medarbetare, utan även för att kommunen ska kunna locka till sig och
rekrytera nya kompetenta medarbetare i en tid där många kommuner konkurrerar om arbetskraften. Som på pedagogsidan…
Resultaten i personalenkäten är överlag bättre än år 2015, men Vänersborg kan bättre än så här.
Politiska möten v 7
Vid några tillfällen, typ vid veckoslut, har jag informerat om vilka kommunala nämndssammanträden etc som är på gång under veckan som kommer. Den här gången är det osedvanligt lätt att redogöra för detta. Det är bara Miljö- och Hälsoskyddsnämnden som har sammanträde, och det redan imorgon.
Fast säker kan jag inte vara. För ungefär en månad sedan skrev jag nämligen också att miljö och hälsa skulle ha sammanträde – och så blev sammanträdet inställt… Men mitt tips är nog att det blir ett möte denna gång…
Miljö och hälsa publicerar föredragningslistan på kommunens hemsida (se här). Tyvärr finns inga underlag med, så som utomstående har man ingen aning om vad ärendena innehåller eller vilka beslut som nämnden förväntas fatta.
På föredragningslistan syns det att information ska ges om Dahlbergs Slakteri. Det är väl inte svårt att gissa att det är lukten från slakteriet som ska avhandlas. Men sedan…?
Lukten är ett stort problem för de boende runt Dahlbergs i Brålanda. Det är många som väntar på att något ska hända. De kan helt enkelt inte ha det som de har det… Kanske kommer protokollet från sammanträdet så småningom att ge någon ledtråd på vad som avhandlades under mötet.
Och på tal om inställda sammanträden.
På onsdag den 21 februari var det tänkt att kommunfullmäktige skulle ha sammanträde. I slutet på den gångna veckan meddelade emellertid ordförande Lars-Göran Ljunggren (S) att mötet var inställt. Jag antar att det beror på att det var för få ärenden anmälda.
För övrigt har Vänsterpartiet möte både imorgon kväll och på torsdag. På torsdag ska den kommunala vallistan fastställas…
Vänersborgs födelsedag firad
Idag har Vänersborg firat sin 374:e födelsedag – med pompa och ståt. Fast… Vilket Vänersborg var det nu som firade födelsedag…? Staden eller kommunen…?
Signaturen ”Tårtätare” hade i en insändare i dagens TTELA synpunkter på födelsedagen (se här). Och visst, hen hade rätt i att Vänersborgs stad fick sina stadsprivilegier den 1 februari 1644, medan Vänersborgs kommun bildades 1974. (Se ”Vänersborgs födelsedag”.) Men ”Tårtätare” komplicerade frågan ganska dramatiskt. Hen tyckte att Vänersborgs stads historia börjar ännu tidigare – med Brätte. Och Brätte fick stadsprivilegier redan kring 1580…
Så hur blir det nästa år…? Ska Vänersborg fira 375 eller 439 år? Eller 45 år…?
Det blir en nöt att knäcka för kommunens jurister. För jag förmodar att de får i uppdrag att lösa tvisteämnet. (Även om det antagligen mynnar ut i ett typiskt juristsvar som – ”det beror på”…) Såvida det inte blir en valfråga förstås… Då blir det politikernas sak… (Jag tror att jag i så fall röstar på 439 år – gammal är ju äldst…)
Nu är födelsedagsfirandet hur som helst en kompromiss, hela kommunen firar stadens tillkomst… Vänersborgs alltså.
I år hölls firandet i Arena Vänersborg. Kommunhuset håller ju på att renoveras, så där kunde man inte vara. I arenans stora foajéytor samlades nu kommunens alla förvaltningar och Kunskapsförbundet Väst, Vänersborgsbostäder, Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, NÄRF och Polisen mfl. Det hände allt medan en mängd barn spelade bandy på den stora ispisten i bandyhallen bredvid, ovetande om att Vänersborg bjöd på gratis tårta på andra sidan dörrarna…
Alla kommunens förvaltningar och organisationer visade upp delar av sina verksamheter. Överallt i foajén fanns det små utställningar och tjänstemännen som var på plats berättade, informerade och svarade på frågor efter bästa förmåga.
Själv diskuterade jag t ex ett av de stora miljöproblemen i Vänersborgs stad med tjänstemän från Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen. Jag tänker självklart på den stora fiskmåsplågan i Nordstan. Fiskmåsarna är ju faktiskt snart här igen… Vi diskuterade också ett av Vänersborgs kommuns stora miljöproblem – den illaluktande odören från Dahlbergs Slakteri i Brålanda. Förvaltningschefen var väl medveten om klagomålen från upprörda brålandabor. Det kommer flera mail varje vecka om lukten…
Barn- och Utbildningsförvaltningen visade upp hur den kommande digitaliseringen i förskolan och skolan kan komma att se ut. Elever och lärare från bland annat Dalboskolan, liksom pedagoger från olika förskolor, visade och berättade om den stora statliga IT-satsningen – med kommunala pengar… (Se ”Skolans digitalisering kostar”.)
Det fanns för andra året i rad en ”politikersoffa”, fast i år var det snarare ett ”politikerbord”. Samtliga partier i fullmäktige fick 20 min på sig att svara på intresserade invånares frågor. Och få lite ”skäll”… Fast Vänsterpartiet fick inget skäll. Tvärtom. De som kom fram till ”politikerbordet” var mestadels pensionärer och de öste beröm och uttryckte sitt gillande över att Vänsterpartiet i onsdags försökte få kommunfullmäktige att inte fortsätta avvecklingen av serviceboendena. (Se
”Serviceboendena avvecklas”.) Det blev en del klappar på axeln till Marianne Ramm och undertecknad, som försvarade Vänsterpartiets färger vid politikerbordet. Det tror jag inte att de partier fick som röstade ja till fortsatt avveckling av serviceboendena.
Det kan väl nämnas, typ lite i förbigående sådär, att fullmäktiges beslut att fortsätta avvecklingen av serviceboendena har vållat en kraftfull storm av kritik på Facebook. Framför allt noterar jag att flera socialdemokrater uttrycker sin stora besvikelse över ”sitt partis” agerande i frågan… Det känns i detta läge bra att vara vänsterpartist. Vilket det för övrigt alltid gör…
Det gick åt en hel del tårta under de tre timmar som firandet av födelsedagen pågick. Dock är tårtor inget för LCHF:are… Och kanske egentligen inget för andra heller… Men tårtorna uppskattades och kanske var personen bakom signaturen ”Tårtätare” på plats för att inmundiga läckerheten, trots att hen i så fall inte åt av samma anledning som alla andra. Men hen kanske istället firade att kommunen gick med ett överskott på 76 milj kr förra året…?
Det finns ännu inga officiella siffror publicerade på hur många besökare kommunens födelsedagsfirande hade, men det såg ut att vara rekord. Det var tämligen fullt i foajéns stora ytor under hela tiden och uppe på andra våningen, vid tårtorna, var det fullsatt.
Nästa år är firandet emellertid tillbaka i kommunhuset. Förhoppningsvis. Annars vet ingen var födelsedagsfirandet ska hålla till. I arenan kommer det nämligen inte att gå att vara. Det är bandy-VM då. Sverige ska försöka vinna guld i denna ädla sport med det lackröda nystanet – i kamp mot storheter som Ryssland, Tyskland och Ungern. Och då kan ju naturligtvis inte kommunen samtidigt fira sin födelsedag där. Bandy-VM pågår för övrigt just nu – i Chabarovsk i Ryssland. (Visste du det?) Sverige vann idag med uddamålet mot Kazakstan och spelar final imorgon mot Ryssland.
Det var en trevlig och givande dag i arenan. Många intresserade och intressanta människor, utställningar och många diskussioner och samtal. Det är bara att hoppas att alla hittar tillbaka igen nästa år, fast till kommunhuset, och då också förhoppningsvis fler ungdomar. Kanske skulle kommunen (eller var det staden?) locka denna grupp med hamburgare och pizza istället för tårta?
Till sist ett tack till alla de tjänstemän som ordnar denna trevliga tillställning.
Vänersborgs födelsedag
På lördag, den 3 februari kl 10.00, slår kommunen upp sina portar för firandet av Vänersborgs födelsedag. Vänersborgs kommun fyller nämligen 374 år. Fast egentligen är det nog mer Vänersborgs stad som fyller år. Vänersborg fick nämligen sina stadsprivilegier den 1 februari 1644 av drottning Kristinas förmyndarregering under den berömde Axel Oxenstierna. Vänersborgs kommun är av betydligt senare datum. Det var inte förrän år 1974 som Vänersborg, Västra Tunhem, Frändefors och Brålanda slogs ihop till en kommun, Vänersborgs kommun.
Men visst är det Vänersborgs kommun som har födelsedag. Alla invånare i kommunen ska känna denna högtidsdag i sina hjärtan.
Eller i sina gommar och magar… Kommunen kommer nämligen, som brukligt är, att bjuda på kaffe och tårta.
I år är firandet förlagt till den inte helt obekanta bandyhallen Arena Vänersborg. Det beror på att kommunhuset renoveras och att det helt enkelt inte går att vara i de vanliga utrymmena. Dessutom har ju sessionssalen helt ”bommats igen”.
Besökarna kan efter tårtan studera ett flertal utställningar, bland annat så presenterar de flesta nämnderna sin verksamhet. Även Kunskapsförbundet Väst, Vänersborgsbostäder, Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, NÄRF och Polisen finns på plats. Det finns naturligtvis också personer vid montrarna som man kan fråga, prata och diskutera med.
En nyhet förra året var att det anordnades en ”politikersoffa”. Och det blir en sådan soffa i år också. Alla partier har fått en tid i soffan och då kan intresserade vänersborgare ta tillfället i akt att ställa ”kluriga” frågor till partiernas representanter, eller att framföra synpunkter på tillståndet i kommunen.
Politikersoffan startar kl 10.00 med att Vänsterpartiet tar plats. Du kan träffa Marianne Ramm och undertecknad där, och säkert kommer det att finnas fler vänsterpartister i ”närheten”. Sedan har de övriga partierna var sina 20 minuter i soffan.
Det brukar komma många besökare till kommunens födelsedag. Och så tror alla att det blir även i år, även om det finns en viss osäkerhet om arenans dragningskraft… Det man kan hoppas på är att det kommer fler ungdomar till firandet.
Arrangemanget är ett unikt tillfälle att ställa politiker och tjänstemän till svars för vad som händer och inte händer i Vänersborgs kommun.
Födelsedagsfirandet håller på till kl 13.00 – nu på lördag alltså.
Välkomna!
Sammanträden v 5: Biblioteket mm
Sett till antalet politiska möten i Vänersborg, så tycks den kommande veckan, årets femte, bli tämligen lugn. Men då glömmer man att kommunens högsta beslutande
församling, kommunfullmäktige, tillhör de som ska sammanträda.
Fast å andra sidan, detta sammanträde lär med all säkerhet också bli tämligen lugnt…
Men osvuret kanske är bäst. Vill vänersborgarna själva spekulera om utgången kan de ta en koll på vad som ska avhandlas på onsdagens fullmäktigesammanträde genom att ladda ner handlingarna via kommunens anslagstavla (klicka här eller läs mer om fullmäktige här, ”Årets första fullmäktige”.)
Kommunens nya digitala anslagstavla fungerar bra. När den fungerar. Typ. Tyvärr verkar inte alla nämnder riktigt inse hur viktig anslagstavlan är ur demokratisk synpunkt. Det tycks till och med som om några nämnder faktiskt har blivit sämre på att publicera handlingar efter att anslagstavlan infördes på kommunens hemsida. Samhällsbyggnadsnämnden är ett sådant exempel. Nämnden har alltid lagt ut både kallelser och alla handlingar på hemsidan, denna gång nöjer sig nämnden med bara kallelsen. Det betyder att kommuninvånare, inklusive andra politiker, bara kan se rubrikerna på de ärenden som ska avhandlas.
Samhällsbyggnadsnämnden ska bland annat ska yttra sig över några motioner, t ex ”om halkskydd till personer över 65 år”, ”om att göra Vänersborgs gator säkrare” och ”om att bygga parkeringshus i centrum”, samt två medborgarförslag. Medborgarförslag är förslag som har skickats in till kommunfullmäktige av ”vanliga” kommuninvånare. Samhällsbyggnadsnämnden ska behandla förslag om ”utsmyckning av Rondellen vid Tappen i Vargön” och ett annat om samma rondell, som jag dock inte vet vad det handlar om. Själv är jag för övrigt väldigt intresserad av vad förvaltningen har skrivits i ärendet ”Återremiss – Vänerkusten etapp 8 Norra Timmervik”. Det var ju faktiskt mitt agerande i fullmäktige som ledde fram till denna återremiss. (Se ”Återremiss på tvångsanslutningen”.)
Men vad tjänstemännen skriver om medborgarförslagen, motionerna och de olika ärendena har bara nämndens ledamöter koll på. Vi som står utanför har inte en aning om vilka beslutsförslag som tjänstemännen tänker lägga fram för politikerna.
Kultur- och fritidsnämnden har på ett föredömligt sätt publicerat alla handlingar inför sitt sammanträde på måndag. Det gör vi tummen upp för. (Kan laddas ner här.)
Det är ett ärende på kultur och fritids dagordning som ser särskilt intressant och viktigt ut, ”Framtidens bibliotek”.
Det handlar om var biblioteket i Vänersborg ska ligga.
Det har tillträtt en ny hyresvärd för fastigheten där biblioteket är inrymt idag. Det diskuterades hyreshöjningar även med den gamla fastighetsägaren, men nu lär de bli av. Och det innebär naturligtvis ökade kostnader, vilket givetvis ändrar förutsättningarna för bibliotekets placering. Precis som också Systembolagets flytt kommer att göra.
Tidigare har ägaren av Timjanhuset, som ligger vid gågatan, diskuterat med kommunen om hyra ut till kommunen, så att biblioteket kunde flytta till Timjan. Nu har han dock ändrat sig, han erbjuder istället kommunen att köpa hela fastigheten. Och det tycker kultur- och fritidsnämndens presidium liksom förvaltningschefen är en bra idé.
Förslaget är alltså att kultur- och fritidsnämnden vill att kommunen ska köpa Timjanhuset och efter ombyggnader och renoveringar flytta biblioteket dit.
Jag är inte så säker på att det är ett bra förslag… (Undrar vad vänersborgarna tycker…)
Till sist.
På måndag träffas kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Vad dessa kommunens absoluta toppolitiker ska diskutera har vi vanliga dödliga ingen aning om… Det finns inga handlingar på den kommunala anslagstavlan…
Veckans politiska möten
I veckan som kommer har inte bara barn- och utbildningsnämnden sammanträde (se ”BUN 22 jan (1/2)” och ”BUN 22 jan (2/2)”), byggnadsnämnden träffas på tisdag och socialnämnden på torsdag.
Byggnadsnämndens sammanträden är alltid intressanta. Tyvärr är bara ärendelistan (dagordningen) publicerad på hemsidan, så det är omöjligt att veta vad som ska beslutas och utifrån vilka underlag. Mer än själva ämnet då. Det är en del förhandsbesked och bygglov som ska upp i nämnden, däribland ”Bygglov för anläggning av campingplats, Område 3 B” på Ursand. Och det låter ju spännande. Ser också att ett ärende heter ”Detaljplan för Öxnereds skola”, och det är ju som ledamot i barn- och utbildningsnämnden särskilt intressant.
Jag skrev till byggnadsnämnden och begärde ut underlagen till sammanträdet. Jag fick svaret:
”I sammanträdeshandlingarna finns en rad handlingar som ännu inte är allmänna och därmed inte kan lämnas ut – eller innehåller personuppgifter som inte kan publiceras.”
Det är möjligt att det ska vara på ”detta viset”, men i så fall skulle man önska att t ex personuppgifterna hade ”avmaskats”. Vänersborgarna borde ha tillgång till alla handlingar som ska upp för diskussion och beslut i kommunens nämnder och styrelser. Det bör också politikerna ha. Det finns nämligen ett behov i partierna, i varje fall i Vänsterpartiet, av att diskutera och samråda innan beslut fattas.
Veckans politik: Hemsida, Brålanda, KS, Forum mm
Vänersborgs kommuns hemsida har genomgått några förändringar efter årsskiftet.
Den nya Kommunallagen som trädde i kraft den 1 januari säger nämligen att det ska finnas en webbaserad anslagstavla på hemsidan och den ska kunna nås direkt från startsidan. Och den kan man nu också hitta på kommunens startsida. Det är bara att scrolla ner något på sidan (klicka här) så hittar man länken ”Vänersborgs kommuns anslagstavla”. Och klickar man här så kommer man direkt in i politiken. Och det är spännande…
Läsaren möts av alla politiska organs sammanträdestider och det är en bra information. Längre ned ska man enkelt kunna hitta samtliga kallelser och protokoll. En bra service till alla invånare, och naturligtvis också till oss politiker. Tyvärr är inte hemsidan riktigt klar ännu, för länkarna till gamla kallelser eller protokoll (före 2018) fungerar inte. De nya finns dock och kommer att läggas in efterhand. De gamla kallelserna och protokollen kan man dock hitta i vänsterspalten. Klickar man på ”Politik och Demokrati”, ”Möten och protokoll” och ”Protokoll och kallelser” så hittar man de olika nämnderna och styrelserna. Och här finns allt man söker från tidigare år.
Vi kan se att de politiska institutionerna i Vänersborg inte riktigt har kommit igång efter jul- och nyårshelgerna. Det var bara KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) som hade möte i förra veckan. Och KSAU:s protokoll ligger ute, det är bara att klicka, ladda ner och läsa. De ärenden som tas upp i KSAU kommer för det mesta upp i det kommande sammanträdet med kommunstyrelsen och här ligger handlingarna utlagda under ”Kallelse och handlingar”. Här kan vi också hitta kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde på onsdag.
Min motion om ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö” (se här) ska behandlas av kommunstyrelsen på onsdag.
I motionen yrkade jag på att det skulle göras:
”en utredning om hur skolpersonalens arbetsbelastning kan minska och arbetsmiljön förbättras.”
Nu ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Och det är ju bra att en utredning ska genomföras. Dock föreslår kommunstyrelsen att det är kommunstyrelsen som ska utreda frågan. Det tycker jag inte riktigt om. Det vore väl självklart att barn- och utbildningsförvaltningen får vara med och utreda. Det är ju den förvaltningen som motionen angår.
Det ser också ut som om kommunstyrelsen vill ”vattna ur” motionen. Uppdraget ska nämligen vara:
”att utreda frågan och redovisa som anteckning på meddelandelistan till kommunfullmäktige senast hösten 2018.”
”Redovisa som anteckning på meddelandelistan”?
Förstår inte kommunstyrelsen att det är en avgörande fråga för hela grundskolan i Vänersborg? Och att det är bråttom att få grundskolan på rätt köl igen?
I motionen skrev jag:
”Utredningen bör mynna ut i konkreta förslag som visar vilka sätt att minska arbetsbelastningen och förbättra arbetsmiljön som är lämpligast och vilka mål som ska nås. Förslagen bör också kostnadsberäknas.”
Detta bör naturligtvis finnas med som uppdrag till utredarna.
Kommunstyrelsen ska också fatta ett eget beslut, dvs ärendet ska inte vidare till kommunfullmäktige. Ärendet heter ”Samverkansavtal med Forum Vänersborg m.fl.” och handlar om att utveckla Vänersborgs stadskärna. Ett samverkansavtal mellan Vänersborg kommun, Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening, Fastighetsägarna GFR AB och Aktiebolaget Vänersborgsbostäder ska godkännas.
Samverkansavtalet innebär för kommunens del att:
”under avtalstiden (cirka tre år …) årligen utge 650.000 kr till Forum Vänersborgs Stad Ekonomisk förening.”
För de pengarna ska Forum Vänersborg:
”verka för utvecklingen av Vänersborgs stadskärna genom att bl.a. särskilt främja etablering av nya näringsidkare samt verka för ett gott utbud av handel, service m.m.”
Forum ska också:
”verka för evenemang som bidrar till en levande och attraktiv stadskärna”
Samt:
”fungera som en arena för samordning och samråd beträffande stadsutveckling, stadsplanering och investeringar i stadsmiljön.”
Det kan väl tyckas som att avtalet är lite luddigt (”verka för”, ”verka för”) men något måste göras åt stadskärnan anser jag, kanske något ännu mer drastiskt än att Forum Vänersborg bara ska ”verka för”… Det är viktigt att Vänersborg får ett levande centrum.
Samtidigt finns det en del frågetecken.
Det är ju det här med kommunala bidrag… Jonatan Axelsson (M) och jag (V) skrev en motion i september 2016 om ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring” (se ”V och M skriver gemensam motion”). Vi yrkade att kommunen skulle:
- ”ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen, ”
- ”ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip, ”
- ”ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
- ”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
Det vore naturligtvis önskvärt om sådana här riktlinjer och policies togs fram innan den här typen av avtal undertecknades… Det finns ju många organisationer och föreningar i Vänersborgs kommun som verkar lite på samma sätt som Forum Vänersborg, t ex byalag (exempelvis i Väne-Ryr och Sundals-Ryr), för att inte tala om Brålanda företagarförening… 
Jag hör redan rösterna från Brålanda: ”halva styrelsen i Forum Vänersborg består av tjänstemän från kommunen”, ”många kommunala tjänstemän arbetar åt Forum”, ”samhällsbyggnadsnämnden kommer att lägga ner ännu mer pengar på Vänersborgs centrum, som fontäner, konstinstallationer, pussbänkar osv”, ”Vänersborgs centrumkärna får en gräddfil när det gäller planering och investeringar” osv. (Jag hoppas att kommunstyrelsen har bra svar på dessa frågor…)
Det finns onekligen en del frågetecken. Men visst borde stadskärnan utvecklas. Liksom Brålanda. Och Frändefors och Vargön…
Och på tal om Brålanda.
Kommunstyrelsen ska ställa sig bakom ett yttrande till Västra Götalandsregionen om Västtågutredningen. Det handlar om att öppna nya tågstationer.
I yttrandet kan vi läsa att:
”Vänersborgs kommun har sedan 2006 förberett sig och arbetat för fler tågstopp i Dalsland: i första hand Brålanda och Frändefors.”
Jag får väl ta tillfället i akt att påminna om min motion från den 27 september 2016 om ”Tågstopp i Brålanda”…
Kommunen är i sitt svar till regionen positiv till tågstopp i både Brålanda och Frändefors och skriver att:
”kommunen rustar för att utveckla de två stationssamhällen Brålanda och Frändefors med infrastruktur anpassad för tågstopp, pendelparkering, cykelanslutning m.m.”.
Jag vet faktiskt inte i vilken omfattning som ”kommunen rustar”, men i budget för 2018 finns medel avsatta för att påbörja arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Brålanda och i Frändefors är en ny detaljplan beslutad (om en ”småhusbebyggelse på större tomter än vad som är brukligt”). Jag hoppas att kommunen ”rustar” för tågstopp i dessa planer.
Den billigaste lösningen för tågstopp kostar enligt regionen ca 50 milj kr. Det är tänkt att kommunen ska bekosta stationen, Västra Götalandsregionen bekostar den utökade tågtrafiken och Trafikverket infrastrukturen. Det kan nog tänka sig att kommunen också kan få hjälp med finansiering av sin del. Hur som helst skriver kommunen att:
”Vänersborgs kommun är positiv till att medfinansiera stationerna/spårområdet för att möjliggöra tågstopp enligt förslaget.”
Det är bara att hoppas att tågen snart stannar i Frändefors och Brålanda. Och det vill vi nog också tro.
Kommunstyrelsen har naturligtvis fler ärenden på sin dagordning, men dessa kanske är de viktigaste.
För övrigt har Miljö- och Hälsoskyddsnämnden som enda nämnd sammanträde denna vecka, och det redan idag.
Här finns dock ingen kallelse publicerad på hemsidan. Så ingen som inte har direkt tillgång till handlingarna, t ex nämndsledamöterna själva, vet vad som ska tas upp på sammanträdet. Det är tråkigt. Själva grejen är ju att vänersborgarna ska veta… Någon brålandabo undrar kanske om lukten från Dahlbergs Slakteri ska avhandlas idag, så att man ska kunna ringa och framföra synpunkter direkt till en nämndsledamot. För att ta ett exempel.
Den nya förändringen av kommunens hemsida, med anslagstavlan, är mycket bra. Vi får bara hoppas att nämnderna, även miljö- och hälsoskyddsnämnden, lägger ut alla kallelser, handlingar och protokoll, så att de finns tillgängliga för den stora allmänheten. Det är viktigt ur demokratiskt perspektiv att kommunens webbaserade anslagstavla fungerar som det är tänkt.
Måste Nabbensberg bort?
Den 13 juli förra året skrev jag om koloniområdet vid Nabbensberg. (Se ”Koloniområdet vid Nabbensberg”.)
Det gjorde jag efter ett besök i området. Och besöket var i sin tur föranlett av att koloniägarna hade fått beskedet att området med alla stugor skulle bort när arrendeavtalet löpte ut år 2020. Det hade kommunen bestämt. Och kommunens skäl var att det saknades bygglov och strandskyddsdispens för området. Det var alltså inte för att kommunen hade några andra planer för koloniområdet vid Nabbensberg, för det finns det inga. Det ska inte byggas något annat på området. Området ska liksom bara bort. Av princip.
Vänersborgs koloniträdgårdars centralförening är en ideell förening, som alla som har en kolonilott på Nabbensberg (och på Katrinedal och Vargön) är medlemmar i. Det är koloniföreningen som rent formellt arrenderar koloniområdet. Det har den gjort sedan 1982, då kommunen beslutade att utarrendera området.
Koloniområdet vid Nabbensberg ligger mycket vackert längst Karls Grav – centralt men ändå avskilt. Det är inget stort område, men det är lugnt och mysigt. Koloniområdet har legat på samma plats sedan 1982. Allmänhetens tillgång till området är också stort. På stigen vid kanalkanten klipper koloniarrendatorerna gräset och de har placerat ut bänkar. Och tack vare att det är röjt och klippt vid kanalen så kan metartävlingar hållas.
Lutz Rininsland (V) frågade faktiskt om området redan i maj 2015. Då fick Rininsland följande svar från kommunen:
”det skulle ju vara fruktansvärt ifall ett koloniområde inte skulle få finnas kvar.”
Frågan har också varit uppe i kommunfullmäktige, i juni i år. Då ställde samme Rininsland 
en interpellation om områdets framtid till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).
Augustsson gav inga löften, men lovade att föra en dialog med styrelsen eller troligtvis till och med ha ett allmänt möte med ”koloniägarna”. (Se ”Lite övrigt från onsdagens KF”.) Det blev också ett möte.
På byggnadsnämndens sammanträde i december så diskuterades kolonilotterna vid Nabbensberg. Då påstod förvaltningen att det var Sjöfartsverket som var negativ till kolonilotternas placering. En del av kolonilotterna ligger nämligen på mark ägd av Sjöfartsverket… Så det var ett tungt argument. Det var liksom Sjöfartsverket som krävde att koloniområdet skulle bort.
Det fanns emellertid ingen skriftlig dokumentation på Sjöfartsverkets negativa inställning till att koloniområdet ligger där det ligger, dvs på mark som ägs av Sjöfartsverket och kommunen – alldeles vid kanalen. Det är viktigt med skriftlig dokumentation i de ärenden som byggnadsförvaltningen hanterar…
Det finns däremot ett mail från Sjöfartsverket till byggnadsförvaltningen (från 7 december 2016, alltså över ett år gammalt), där det ifrågasätts att det var ok att en koloniägare byggde en ny stuga där den gamla hade brunnit ner:
”De håller på med grunden som är rätt grundlig. Jag förmodar att ni inte har gett något tillstånd för det här.”
Det kan väl tilläggas att när koloniinnehavaren fick reda på vad som gällde så avbröt hen bygget och nu finns det ingen stuga överhuvudtaget på den här kolonilotten, mer än ett redskapsskjul. (Efter denna incident har det för övrigt, enligt uppgift, inte byggts något överhuvudtaget i koloniområdet.)
Men detta mail med kritik av ett enskilt byggande är något helt annat än att Sjöfartsverket är negativ till hela området vid Nabbensberg. Koloniägare hade dessutom informerat mig om att Sjöfartsverket inte alls var negativ till koloniområdet.
Så jag tog kontakt med ansvarig person på Sjöfartsverket. Det visade sig att byggnadsförvaltningen inte hade helt rätt…
Sjöfartsverket hade egentligen inga synpunkter på att området användes till koloniområde. Det var helt ok. Men den ansvarige personen tyckte att området hade blivit mer av ett sommarstugeområde än ett koloniområde. Det hade byggts stugor på tomterna som inte var tillåtna enligt strandskyddet. Dessutom, menade den ansvarige, att det på en del tomter inte ens fanns odlingar.
Och det kan jag kanske hålla med om – ett koloniområde bör vara ett odlingsområde och inte ett stugområde.
Sjöfartsverket hade påpekat det här för Vänersborgs byggnadsförvaltning i många år men förvaltningen hade inte gjort något åt det.
För övrigt rättar sig Sjöfartsverket efter vad kommunen och Länsstyrelsen beslutar. Verket tvivlade också på att Länsstyrelsen skulle upphäva strandskyddet i området.
Och vad säger man då? Informationen till byggnadsnämnden var definitivt inte korrekt. Sjöfartsverket har inget emot att det ligger ett koloniområde vid Karls Grav. Och varför har inte kommunen tagit tag i att det har uppförts byggnader i området? Det var väl egentligen inte konstigt att ”vanliga människor” hade fått uppfattningen att det var ok att bygga en kolonistuga i ett koloniområde. Hade alla andra gjort det, så varför inte jag? På andra koloniområden i Vänersborg, t ex på Holmängen, så finns det ju byggnader som är betydligt större än de på Nabbensberg. Och samma regler gällde väl på alla kommunens koloniområden?
Det har tydligen varit så att detta har varit en allmän uppfattning att det får uppföras kolonistugor på kolonilotterna. (Uppfattningen fick revideras efter branden, se ovan.) Även om det nu visar sig att det kanske har varit fel. Men visst borde det finnas ett ansvar hos de utbildade tjänstemännen i kommunen, särskilt när det handlar om kommunal mark?
Fast jag vet inte riktigt vad som gäller. Jag har nämligen hittat ett gammalt arrendekontrakt från 1990. Där står det i § 2:
”Sker sådan uppsägning skall kommunen, om föreningen yrkar det, lösa på återtagen mark befintliga byggnader och andra anläggningar. Lösenbeloppet skall om överenskommelse icke kan träffas fastställas av arrendenämnden.”
Det här kontraktet gällde till den 13 mars 2006. Om det står något annat i andra nyare kontrakt vet jag inte, jag har inte hittat några andra. Däremot har jag ett tilläggsavtal till detta gamla avtal från 1990. Tilläggsavtalet är faktiskt daterat så sent som den 28 oktober 2015. Det betyder väl så vitt jag kan förstå att det gamla kontraktet fortfarande gäller…
Kontraktet visar ganska tydligt att det var ok att uppföra byggnader på koloniområdet… Huruvida kommunen ska lösa in befintliga byggnader nu när området ska utrymmas, det får väl koloniägarna fundera på…
Hur som helst visar mitt samtal med Sjöfartsverket att bollen ligger hos kommunen. Det är kommunen som får och kan bestämma.
Kommunen hade ett möte med ”koloniägarna”. Den 28 november träffade en mark- och exploateringsingenjör, en bygglovshandläggare och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Benny Augustsson (S) de berörda.
Kommunens representanter informerade på mötet att Sjöfartsverket äger halva marken närmast kanalen, och Vänersborgs kommun andra halvan mittemot. De meddelade också att det saknades detaljplan för området och att det då är strandskydd som gäller.
Kommunen stod för övrigt fast vid sitt beslut att de berörda måste lämna området senast sista mars 2021. Det fanns inga förmildrande omständigheter…
Det här drabbar framför allt de som har kolonilotter med stugor. Det finns ju t ex en del pengar nedlagda i stugorna och allt arbete med både stugor och odlingslotter kommer att gå om intet. Ett stort fritidsintresse kommer att omöjliggöras, många bor i lägenheter och kolonilotten har varit ett sätt att både få lite egna grönsaker och välbehövlig avkoppling från vardagen. Sedan blir det naturligtvis den praktiska hanteringen av flytt och ev försäljning av lösöre. Erfarenheterna av sådan här flytt av koloniområden är att de som har haft kolonilotter inte orkar börja om på nytt…
En annan aspekt är att det, som nämnts tidigare, finns fler koloniområden i Vänersborg. Och de har vad jag förstår tydligen andra regler för byggnation. Jag tror att många på Nabbensberg helt enkelt har trott att kommunen har haft samma regler för alla koloniområden…
Jag skulle vilja påstå att de som har haft kolonilotter på området hela tiden har handlat i god tro. Vid incidenten med den nedbrunna stugan så gick det också upp för alla vad som gällde i området och koloniarrendatorerna rättade sig efter det. Man ska också komma ihåg att det finns personer som på senare år har arrenderat kolonilotter och som då har köpt de gamla stugorna – i förvissningen om att allt var lagligt och ok.
Koloniinnehavarna har litat på kommunen och de har inte heller haft någon anledning att tro att området skulle försvinna…
Det blir också sämre för allmänheten om koloniområdet försvinner. Marken kommer att växa igen, kommunen kommer inte att sköta den, vilket byggnadsförvaltningen tillstod på mötet.
Frågan om ersättningsmark var också uppe på mötet mellan kommunen och koloniägarna. Signalen från kommunen var nog att kommunen inte tar något initiativ till ersättningsmark, utan i så fall måste koloniägarna själva lämna in en ansökan. Det är ju annars så att kommunen har som mål att möjliggöra odlingsområden. Däremot är det ovisst om det handlar om enbart odlingslotter eller om också stugor ska tillåtas.
Det är också osäkert om vem som skulle betala för VA på ett nytt område. Det skulle kunna bli en tung post för koloniarrendatorerna. Saken är ju den att ersättningsmarken är i kommunal ägo – och var går då gränsen mellan kommunens ansvar och arrendatorernas?
Så var det detta med strandskydd – det som är det avgörande argumentet för kommunen att lägga ner koloniområdet. Och kommunen har meddelat koloniarrendatorerna att det är små möjligheter att få ett positivt beslut.
Det är byggnadsnämnden i Vänersborg, inte byggnadsförvaltningen, som avgör om någon kan få strandskyddsdispens. Det kan avgöras i detaljplan eller som enskilt ärende. (Sedan ska också Länsstyrelsen säga sitt. Och kanske också Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen om ärendet överklagas.) Och vem som helst kan ansöka om dispens, det behöver inte vara fastighetsägaren. Det betyder att även koloniarrendatorerna kan ansöka. Och koloniområdet är ju faktiskt en ”pågående markanvändning” sedan 1982 och det ger fördelar vid en prövning eftersom området är etablerat (ur allemansrättsligt och växt- och djurlivsperspektiv).
Strandskyddsdelegationen skriver att ett särskilt skäl för dispens är:
”[Om området] redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”
Det var inte länge sedan (ca 1 år sedan) som området bredvid koloniområdet fick en detaljplan. Det ska bli bostadsområde. Här gav kommunen strandskyddsdispens, även om byggnadsförvaltningen inte riktigt vill medge detta. Men tittar man på bilden nedan så är det ingen större tvekan att delar av det detaljplanerade området ligger inom strandskyddat område. (Strandskyddet är 100 meter från vattnet.)
Och tittar vi på den andra sidan av kanalen så ligger det ganska många byggnader på strandskyddat område…
Dessutom ska Vänersborgs nya återvinningsstation ligga alldeles vid kanalen…
Sedan är det ju faktiskt så att det finns andra koloniområden i Vänersborg som har stugor som ligger på strandskyddat område… Utan att riskera ”vräkning” och flytt… Kanske borde kommunen behandla alla koloniområden lika?
Jag tycker nog att koloniägarna på Nabbensberg (liksom på vissa andra koloniområden) skulle ansöka om strandskyddsdispens. Vad jag förstår så kostar det 9.000 kr. Och det är ju inga pengar att tala om, om man är typ ett 30-tal arrendatorer.
Eller också skulle samhällsbyggnadsnämnden kunna begära dispens. Eller betala en 
detaljplan…
Jag vet inte om koloniföreningen har blivit informerade om sina rättigheter eller om det är så att de inte själva riktigt förstått att de faktiskt kan försöka att bli kvar i området.
Kommunens utgångspunkt är fortfarande att koloniområdet ska bort. Jag kan inte se att det måste det. Marken ska ju ändå inte användas till något annat. Istället sköter koloniarrendatorerna marken och gångvägen vid kanalen så att de blir tillgängliga för alla vänersborgare och till det ”rörliga friluftslivet”.
Kommunen kan behålla koloniområdet, om kommunen vill. Vänersborgarna borde vara viktigare än principerna. Och principer kan ändras – kommunen kan vara flexibel. Och kommunen har självt ”bollen i sina händer”.
Svar från Wargön Innovation
I fredags skrev jag en blogg om Wargön Innovation (se ”Tankar kring Wargön Innovation”). Jag har fått ett svar från Wargön Innovation som menar att det fanns ett antal sakfel i bloggen, närmare bestämt fyra stycken…
Wargön Innovation kan väl hålla med om att insamlingen i Vargön ska skapa en slags ”bykänsla” för projektet, men vill lyfta fram att insamlingen är en del av:
”processen att undersöka vilka material som kommer in när vi ber om alla textilier, även de som normalt sett skulle hamna i soptunnan och gå till förbränning.”
Wargön Innovation vill också framhålla att projektet samverkar i insamling och sortering med bland andra Emmaus och Röda Korset, som tar hand om de textilier som går att återbruka.
Det var kanske inte ett direkt sakfel från min sida, utan mer av en komplettering från Wargön Innovation.
Wargön Innovation menar vidare att det inte är ett privat företag, utan ett utvecklingsprojekt. Och det är helt riktigt. Projektet drivs med medel från Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen och Vänersborgs kommun.
Wargön Innovation skriver vidare:
”Att kommuner engagerar sig i utvecklingsprojekt är inte ovanligt och ofta en förutsättning för att åstadkomma positiv förändring.”
Och så kan det kanske vara. Jag har själv röstat för 24,8 milj kr till projektet…
Men det är intressant vad som menas med att ”kommunen engagerar sig”. Jag kan väl själv tycka att 24,8 milj för uppförandet av en byggnad i Wargön är tillräckligt. Särskilt när man betänker att kommunen dessutom investerat 22 miljoner i gator, VA etc i området, förutom att kommunen också köpte Vargöns gamla hamn- och industriområde för 16 milj år 2010…
Kommunen engagerade sig i klädinsamlingen. Kommunens Utvecklingskontor har nämligen meddelat att det står för kostnaden av insamlingen. Det var:
”inom ramen för det åtagande Vänersborgs kommun gjort i projekt Wargön Innovation.”
I det beslut som fullmäktige fattade den 22 februari 2017 så handlade det ”bara” om att tillhandahålla en byggnad. Men det finns ett projektavtal mellan Wargön Innovation och Vänersborgs kommun, det finns det. Avtalet löper till den 4 april i år och där står det:
”Projektpartner medverkar i Projektet med in-kind motsvarande en summa om 100.000 kronor i enlighet med ansökan.”
Det är väl inte helt solklart vad som menas med denna skrivning. Men ”in-kind” betyder typ ”i natura” och ”projektpartner” är Vänersborgs kommun. Det finns väl därför skäl att förutsätta att det är de här 100.000 kronorna som har betalat klädinsamlingen. Och så kan nog avtalet tolkas… Däremot meddelar Utvecklingskontoret att Wargön Innovation själva har skickat ut ”klädpåsarna”.
Och det var ju bra att få klarhet i de här sakerna.
Sedan har Wargön Innovation synpunkter på det här med sorteringstekniken, och skriver:
”Att nå målet om hållbar textil är en komplex fråga. Att det nu pågår flera projekt kring textilsortering är bra, det handlar om komplexa problem där flera olika tekniska, ekonomiska och logistiska lösningar behöver prövas ut. Vi samverkar med många olika parter på området och en framtida anläggning för textilsortering kommer att innehålla en mängd olika tekniker. Vi har självklart kontakt med övriga initiativ i Sverige.”
Och egentligen skrev jag nog inget annat. Jag skrev faktiskt:
”Det är egentligen bara att önska Wargön Innovation lycka till i den kapplöpning som tydligen pågår inom området för textilåtervinning.”
Så det var väl egentligen inte heller något direkt sakfel… Men jag noterar att jag ser det mer som om teknikprojekten konkurrerar med varandra, medan Wargön Innovation betonar ”vi-tillsammans”.
Och så var det den fjärde och sista ”rättelsen”.
”Wargön Innovation har aldrig utlovat 400 jobb i Vargön. Offentligt finansierad verksamhet likt vår kan inte göra sådana utfästelser. Däremot samverkar vi med och stödjer innovatörer och entreprenörer vars verksamheter kommer att skapa nya arbetstillfällen med framtidens hållbara material.”
Vem som har sagt vad, och var information och ”rykten” kommer ifrån kan vara svårt att få reda på. I det här fallet är det nog så att uppgiften kom från Re:newcell (ni vet företaget som skulle bygga en anläggning i Vargön, men som sedan flyttade till Kristinehamn istället) och återgavs på kommunens hemsida. Rätt ska vara rätt, uppgiften kom alltså inte från Wargön Innovation.
Jag tycker väl inte att bloggen innehöll fyra sakfel som Wargön Innovation hävdar, men, som sagt, rätt ska vara rätt. Med dagens kompletteringar från Wargön Innovation så hoppas jag i varje fall att mer fakta har kommit fram och att ytterligare ljus spridits över projektet. Som jag trots allt hoppas ska bli lyckat och att det verkligen händer något i Vargön som kommer att skapa fler arbetstillfällen. Annars har jag genom min röst varit med om att ”spela bort” 24,8 miljoner…
GOTT NYTT 2018!
Bloggåret 2017 har varit ett mycket gott år. Jag har skrivit fler bloggar än något tidigare år och jag har haft fler läsare än någonsin.
Till stor del kan jag tacka kommunalråden Marie Dahlin (S) och, kanske särskilt, Bo Carlsson (C) för det. Inte bara för att socialdemokrater och centerpartister stundtals för en ganska ogenomtänkt politik, som det finns mycket att skriva om. Bo Carlsson bidrog också på sitt alldeles speciella vis till ett ökat intresse för bloggen genom utplånandet av fornminnet på sina marker. Och genom sin vägran att avgå som ordförande för NÄRF trots att han inte hade beviljats ansvarsfrihet.
Den tredje i det styrande gänget, Marika Isetorp (MP), har dock inte bidragit särskilt mycket i år heller till den ökade tillströmningen av bloggläsare. Varken Isetorp eller miljöpartiet har ju hörts i den politiska debatten under denna mandatperiod. Men det kanske beror på att Isetorp känner att hon bor i en annan kommun än Vänersborg… I fullmäktige den 25 oktober sa Isetorp nämligen:
”Jag känner jag bor på ett vis bor i en annan kommun än vad Stefan gör.”
Tillsammans lär de tre styrande personerna klamra sig fast vid makten även kommande år, och det bådar gott. För bloggandet tänker jag.
Jag skänker också en tacksamhetens tanke till Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Och särskilt till nämndens två ordförande Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M). Utan dem hade inte bloggen alls varit lika välbesökt. Och då tänker jag särskilt på den horribla behandlingen av ”Arne” på Nordkroken, men också på ordförandenas brev till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S). De ville ju som bekant att Ljunggren skulle ”ta tag” i en viss bloggare… Vilket Ljunggren för övrigt inte har gjort. Då skulle det säkert ha varit ännu fler bloggläsare… Fast Ljunggren kanske inte har fått Dahlbergs och Wendels brev. Han har i varje fall inte visat det på något sätt. Kanske skickades brevet med Postnord…
Det har under året förekommit många debatter och beslut i nämnder, styrelser och kommunfullmäktige. Jag har försökt rapportera så mycket jag kan om detta. Och glädjande nog har dessa bloggar börjat läsas av allt fler. Det är ju faktiskt i dessa fora som de politiska partierna i praktiken visar vad de står för. Årets mest minnesvärda debattinlägg var dock inte från en vänsterpartist. Det var utan tvekan Tove af Geijerstam (L) som från fullmäktiges talarstol stod för det i budgetdebatten. Geijerstam gav en ordentlig känga till Ola Wesley och sverigedemokraterna för deras rent rasistiska argumentation och förslag. (Se ”Sverigedemokraterna i budgetdebatten”.)
Det har varit många timmar framför tangentbordet år 2017. Timmarna har gett upphov till sammanlagt 212 blogginlägg, 18 fler än förra året, och 626 A4-sidor. Jag har i flera år funderat på att ge ut bloggarna i bokform. Det kanske vore ett projekt när jag blir pensionär om något år. Fast det blir ganska många band… Sammanlagt under åren har det nämligen blivit 4.260 sidor.
Den första bloggen daterar jag till den 17 oktober 2010. Det var vid denna tidpunkt som jag bestämde mig för att börja skriva på regelbunden basis. Det sammanföll för övrigt med att jag lade om min kost och började äta mer fett och minimalt med kolhydrater. Det är LCHF-ätandet som gett energin, helt klart! (Jag är fortfarande lågkolhydratare.)
Det har varit många träffar på min blogg. 2017 är ett rekordår. Under året räknar jag till 129.520 träffar. (Tidigare rekord var förra året med 120.920 träffar.) Det betyder 10.793 träffar i snitt varje månad, 355 träffar på bloggen per dag…
Det är svårt att veta hur många olika personer som har läst några av mina blogginlägg under året. Jag är nämligen inte riktigt säker på om jag kan lita på den statistik som levereras. Enligt dessa siffror är det 59.958 olika personer (eller IP-adresser). Det låter mycket…
Bloggen har också, som vanligt, väckt ett visst internationellt intresse… Och det är ju trevligt. För det är ju i länder som Kina och Indien som tillväxtpotentialen är som störst… År 2013 hade jag till exempel 3 visningar i Indien, i år var det 22! I Kina har ökningen också varit stor. Förra året fick jag 29 besök och i år har det ökat till 39! Det är en ökning med över 30%. Och det är faktiskt exklusive 33 träffar från Hongkong.
Jag noterar också att jag har fått vardera ett besök från Saudiarabien, Bangladesh, Oman, Elfenbenskusten, Uruguay, Ghana och Vietnam… Det är spännande. Undrar om dessa har lärt sig något nytt om Bo Carlssons bravader…?
Annars är det en del träffar från länder som jag antar att vänersborgare har besökt under året. Bloggen har fått nästan 4.000 träffar från USA, 450 från Spanien och 84 från Thailand.
Det är alltid intressant att se vad som läses mest. Fast här finns det en stor felkälla, eftersom flera av mina läsare alltid går in på ”index-sidan”. Och denna sida är följaktligen den i särklass mest besökta. Förutom denna är de mest klickade bloggarna följande:
- Total kris i Vänersborgs skolor
- Man slutar aldrig att förvånas
- Fallet Nordkroken (1/3)
- Fallet Nordkroken (2/3)
- Solvarm och kommunen fortfarande inte överens
De mest lästa bloggarna någonsin är för övrigt ”Nya Ursand” från förra året och ”Vänersborgs kommun polisanmäld av Magnus Larsson i Sikhall!” från 2014.
Den ”bästa” bloggen för året då? Det är svårt att avgöra, det kanske läsarna skulle avgöra… Men jag är nog mest nöjd med bloggarna om ”Arne” och hans kamp mot byggnadsförvaltningen för att få bygglov för sitt fritidshus i Nordkroken. (Se länk ovan.) Bloggarna försiggicks av en massa förberedelser, inläsning av fakta, diskussioner och mailväxling med sakkunniga etc. Och så fick ju ”Arne” rätt till slut – av Länsstyrelsen.
Det är för övrigt inte alltför sällan som ”utomstående experter” har fått kontrollera faktauppgifter och även en del annat innan publicering. Jag vill ju att det som står ska vara rätt och riktigt. Jag vill ta tillfället i akt att tacka dessa personer för den tid de har lagt ner och all den hjälp de har bidragit med. (Ni vet vilka ni är.) TACK!
Gensvaret från läsarna har under året varit gott. Det måste jag nog säga. Mycket av feedbacken sker dock på Facebook och privat och inte på bloggen. Och det kan jag tycka är lite synd. Många har synpunkter som är värda att läsas av andra.
Jag får många tips från mina läsare, både de innanför och utanför kommunhusets portar. Tyvärr så hinner jag dock inte med att följa upp allt eller att gräva i alla misstänkta skandaler. Det är tråkigt, men jag hoppas på överseende. Vänersborg skulle behöva inneha minst två heltidstjänster som bloggare…
Frågan som jag ställer mig varje år är hur jag ska nå ut till fler vänersborgare. Det bor ju nästan 40.000 personer i Vänersborg och de flesta har aldrig hört talas om att det finns en vänsterpartist som kommenterar en del av det som händer i politikens Vänersborg. Och det kan jag tycka är synd. Inte för att de ska bli vänsterpartister utan för att det faktisk finns information om politikens Vänersborg som kan göra dem både kunnigare och mer engagerade. Fast det är klart, hade de blivit vänsterpartister så hade ju inte det varit helt fel det heller…
Nu är det strax ett nytt år. Vi får se om det blir något att blogga om det kommande året…
Haha, det var ett skämt. Naturligtvis kommer det styrande triumviratet att se till att det inte kommer att råda någon brist på bloggämnen. Gunnar Lidell (M) lär också dra sitt strå till stacken. Lidell har ju börjat göra kommunalpolitik av ämnen som enligt lag inte är kommunalpolitik. Det kan öppna helt nya perspektiv för bloggandet. För att inte tala om sverigedemokraterna. Deras agerande lär med all sannolikhet fortsätta att inspirera till skrivande.
År 2018 är ett valår. Det ska bli intressant att se om minialliansens partier (M+L+KD) fortsätter på den ”vänstersväng” som de helt överraskande har tagit i Vänersborg. Det ska också bli intressant att följa de styrande partiernas taktik under valåret. Tänker de göra upp om budgeten med Vänsterpartiet nästa år också, som de gjorde i år? Och kommer Marie Dahlin att lyssna på vänersborgarna? Och kommer Bo Carlsson att följa lagarna? Och kommer Marika Isetorp att inse att hon bor i Vänersborg?
Frågorna är många inför det kommande året…
Vänsterpartiet har aldrig haft så stort inflytande som nu. Till viss del förklaras det av minialliansens (M+L+KD) och Gunnar Lidells aggressiva och provocerande hållning gentemot de styrande. Det tycks omöjliggöra samarbete mellan betongpartierna. Men en förklaring är också, vill jag hoppas, Vänsterpartiets enträgna arbete med motioner, yrkanden och reservationer, förutom alla anföranden i fullmäktige. Jag inbillar mig att de andra partierna börjar förstå att det finns en stor kunskap i Vänsterpartiet och en vilja i partiet att forma Vänersborg till det bästa.
Det kommer som vanligt kommer att bli ett spännande politiskt år i Vänersborg, det nya 2018.
Och med dessa ord önskar jag alla mina läsare ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer