Arkiv
KFN om Brättelänken
I torsdags, den 26 september, var jag på föreläsningen “Vänersborg 380 år”. Det var museichef Peter Johansson som på ett engagerande, faktaspäckat och humoristiskt sätt berättade om stadens fascinerande historia. Johansson är en fantastisk berättare som har en osedvanlig förmåga att fängsla och trollbinda sin publik. Han gör historien levande med anekdoter och intressanta detaljer. Jag förstår ärligt talat inte hur han kan hålla reda på alla årtal och personer. Tänk om det fanns sådana talare i kommunens fullmäktigeförsamling…
Peter Johansson började Vänersborgs historia med Brätte. Brätte som låg vid Vassbottens södra ände och vars lämningar finns kvar än idag. Det är fortfarande endast en mindre del av 1500-talsstaden som är uppgrävd. Johansson framhöll att Brätte är unikt i Sverige. Det framförde han också i ett brev till kommunen med anledning av planerna för Brättelänken (mer om dessa planer strax). Museichefen skrev följande om Brätte (se “Museichefen ryter till om Brättelänken”):
“Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara.”
Det finns troligtvis ingen motsvarande lämning av en medeltida stad i Sverige. Det finns därför de som kallar Brätte för Sveriges Pompeji.
Museichef Peter Johansson har sökt och fått anslag från Dreijers stiftelse och Klingspors fond för att finansiera en markradarundersökning av Brätte. En sådan undersökning ska genomföras för att få en bättre bild av staden Brättes utbredning och struktur. Planerna är att undersökningen ska utföras i höst. Resultatet kommer kanske att presenteras i samband med den utställning som Vänersborgs museum just nu arbetar med och som ska vara klar i vår.
Vänersborgs kommun har som bekant planer på att anlägga en väg söder om Vassbotten för att förbinda Öxnered/Skaven med Onsjö, den så kallade Brättelänken. (Se “Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)”.) Det finns två alternativ för vägsträckningen, det norra och det södra. Samhällsbyggnadsnämnden, med undantag av James Bucci (V) och Tor Wendel (M), har föreslagit det norra alternativet (1 på bilden till höger), dvs att vägen ska dras mellan den uppgrävda delen av den gamla staden och Vassbotten – mitt över Brättes outforskade handels- och hamnområde. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Det var, och är, enligt min mening ett häpnadsväckande beslut. Det är helt otroligt att samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning inte tycks vara medvetna om Brättes historiska och kulturella värde. Och som vanligt, nödgas jag att säga, var förvaltningens underlag ofullständigt och därigenom felaktigt. Beslutet med underlagen skickades till kommunstyrelsen som remitterade förslaget bland annat till några nämnder. (Se “Brättelänken i KS” och “KS: Både enigt och oenigt”.)
Jag har tidigare redovisat remissvaren från byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. De båda nämnderna var raka och mycket kritiska mot förslaget och underlaget. De talade klarspråk och avfärdade helt enkelt förslaget genom att “dra ett streck över det”. (Se “MH dissar SBN:s Brätteutredning” och “Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen”.)
I tisdags, den 24 september, var det dags för kultur- och fritidsnämnden att avge sitt yttrande på remissen.
Remissvaret skilde sig från de andra två nämnderna. Svaret är i och för sig sakligt, men mycket återhållsamt och försiktigt. Det verkar som om nämnden inte ville kritisera sina kollegor i samhällsbyggnadsnämnden eller tjänstepersonerna i förvaltningen. Jag förvånas också över att en så stor del av remissvaret handlar om natur och biologisk mångfald. Det kan jag tycka hör mer till miljö- och hälsoskyddsnämndens område.
Kultur- och fritidsnämnden anser att det finns utredningar i underlaget (en naturvärdesinventering och en rapport om mindre hackspett) som egentligen inte har med de två alternativa vägsträckningarna att göra. Den konstaterar också att en tredje utredning, en arkeologisk utredning, inte är relevant. Och det är den inte. Undersökningen har titeln “Utredning väster Brätte” och har inte alls med den gamla medeltidsstaden att göra. (Se “Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.)
Kultur- och fritidsnämnden nämner däremot inte “motsatsen” – att det finns relevanta utredningar som inte tas upp i samhällsbyggnadsnämndens underlag. Jag tänker på den arkeologiska undersökning som utfördes 2018 av Bohusläns museum. Kanske borde museichef Peter Johanssons brev till kommunen också ha refererats.
Nämnden konstaterar att de båda vägalternativen berör ett område med riksintresse och ett område med kända fornlämningar. Kommunens Översiktsplan citeras (för mer fakta om vad som står i ÖP om Brätte, se “Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)”):
”Den fysiska miljön som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Det finns särskilt utpekade områden, så kallade riksintressen. I dessa områden finns utpekade natur- och kulturvärden som inte påtagligt får skadas.”
Med detta som utgångspunkt skriver kultur- och fritidsnämnden:
“Kultur- och fritidsnämnden anser att det saknas en tydlig konsekvensbeskrivning av hur området faktiskt skulle påverkas av förläggande av en ny väg, vilket försvårar omständigheterna för ett ställningstagande mellan de två alternativa vägdragningarna.”
Jag vet inte om ställningstagandet blir så försvårat – den av samhällsbyggnadsnämndens föreslagna vägsträckningen är ju tänkt att gå rätt genom fornminnet. Och det är uteslutet. Yttrandet fortsätter:
“Det ska också tilläggas att Länsstyrelsen i samband med förslag till fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön inkommit med ett yttrande där det framgår att Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och därför bör utgå.”
Det stämmer. (Se “Brätte: FÖP 2023”.) Länsstyrelsen kommer med 99,9% säkerhet att säga nej till samhällsbyggnadsnämndens vägplaner genom fornminnet. Just av det skälet att vägen planeras att gå mitt genom ett riksintresse med kända fornlämningar.
Yttrandet avslutas med några synpunkter som jag inte kan påminna mig ha sett i några andra remissvar. Det refereras till att det i samhällsbyggnadsnämndens underlag står att det förordade norra alternativet avlastar trafiken på Edsvägen (vägen mellan Onsjö/Korseberg och Båberg). Nämnden har:
“svårt att se hur Brättelänken skulle bidraga med detta då vägdragningens syfte är att leda trafik till Edsvägen.”
Det är en bra synpunkt. Kultur- och fritidsnämnden ifrågasätter även påståendena att det norra alternativet skapar förutsättningar att göra fornminnesområdet mer tillgängligt genom bättre parkeringsmöjligheter för bil/cykel och att det möjliggör nya anslutningar in i området. Det kan vara värt att ha i minnet när kommunstyrelsen så småningom ska behandla remissyttrandena.
Slutsatsen av kultur- och fritidsnämnden beslut till yttrande är helt klart, trots att det är försiktigt, ett nej till samhällsbyggnadsnämndens förslag till vägdragning. Tillsammans med remissvaren från miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden innebär svaren ett rungande nej till det norra vägalternativet.
Som museichefen skrev i sitt mail:
“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.”
Kultur- och fritidsnämnden var enig i sitt beslut, men centerpartiets Marianne Karlsson lämnade en protokollsanteckning:
“Att lyssna till verksamheterna som berörs är av stor vikt med tanke på framtida behov av matproduktion så att jordbruksmark används i annat syfte undviks. Att inte förminska ridskolans möjligheter att bedriva verksamheter då hästar/djur ofta är till hjälp för människans välmående bör beaktas, då de ofta får ta emot förtroenden som kan bidra till bättre psykisk hälsa. (Djur berättar inte vidare det de hört.)”
Protokollsanteckningen kan tyckas lite märklig. Den kan tolkas på två sätt. För det första att Centerpartiet är emot yttrandet från nämnden. Brättelänken ska inte finnas vid ridskolan och korsa åkrarna. Jordbruk och djurskötsel är viktigare än fornminnen. Det är i så fall samma uppfattning som centern har visat sig stå för tidigare… Den andra tolkningen är att Centerpartiet helt enkelt är emot en väg mellan Öxnered/Skaven och Onsjö, oavsett vägsträckning.
Remissvaren ska så småningom sammanställas av kommunstyrelsen. Slutsatsen kan bara bli en – och den slutsatsen var egentligen given redan innan ärendet skickades ut på remiss.
===
Tidigare blogginlägg om Brätte:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024
- ”Brätte: TTELA och ÖP 2017 (1)” – 6 april 2024
- ”Brätte: FÖP 2023 (2)” – 7 april 2024
- ”Brättelänken i KS” – 28 april 2024
- ”MH dissar SBN:s Brätteutredning” – 7 juni 2024
- ”Brätte: Samhällsbyggnad dissas igen” – 18 juni 2024
- ”KFN om Brättelänken” – 29 september 2024
- ”Vägen över Brätte fornminne är fortfarande aktuell” – 27 oktober
Boule, Loppis, Palestina och Artscape
Idag hände det mycket på en gång i stan. Det var flera olika arrangemang och de fick många vänersborgare att bege sig ut till gågatan och Plantaget. Ja, till och med TTELA var ute och bevakade folkvimlet.
Det är inte ofta som så många vänersborgare samlas i centrum, men känslan är att det faktiskt blir vanligare. Det verkar ordnas olika typer av evenemang allt oftare. Man kan hoppas att det fortsätter på den vägen.
I Plantaget hölls Lilla Paris Open. Över 500 deltagare tävlade i boule. Det tycktes vara övervägande pensionärer, men även flera yngre deltagare syntes till.
De som för tillfället inte tävlade värmde upp eller finslipade formen på någon av alla banor som anlagts på den breda grusgången. Det gällde att se var man satte fötterna så att man inte trampade rakt in i någon bana.
Stämningen tycktes god bland de tävlande. Det diskuterades taktik och avslutade matcher analyserades noggrant. I veckan publiceras antagligen prislistorna i TTELA.
Som vanligt var det loppmarknad mellan Torget och Plantaget. Det var, som det brukar vara får man väl säga, mycket folk även där. Populärast tycktes försäljningen av kantareller vara.
Efter att ha korsat Kungsgatan in på gågatan hördes ropen skalla. Det var en demonstration mot Israels krig i Gaza och för ett slut på bombningarna. Det var ingen som var i stan som kunde missa de palestinska flaggorna. Inte heller de personer som satt på någon av stans många caféer kunde undvika slagorden som ekade mellan husen.
Vid ett-tiden syntes de två kommunalråden Benny Augustsson (S) och Henrik Harlitz (M) vid gågatekrysset. Och medan klockan tickade mot halv två samlades allt fler vid scenen. Det var dags för invigning av Artscape 2024.
Martin Vesterlund från Forum Vänersborg och VD Gunnar Johansson på Vänersborgsbostäder talade till de församlade. Grundarna av Artscape Daniel Wakeham och Tor Hedendahl var också på plats liksom konstnärerna Jolien De Waele från Belgien, “Punta1” från Göteborg och “Korallpionen”.
Det var tyvärr lite svårt att höra vad som sades från scenen, men jag uppfattade det som att konceptet bakom Artscape i Vänersborg även i år var en “konstnärlig visklek”. Wakeham och Hedendahl, förmodar jag, valde ut några klassiska och välkända konstverk. Texter skapades sedan utifrån konstverken och med dessa texter som utgångspunkt och “inspirationskälla” har muralkonstnärerna utformat sina konstverk. Konstnärerna hade alltså inte fått veta vilka ursprungliga klassiska konstverk som var förlaga till texterna. Det avslöjades inte idag heller, först imorgon söndag får vi reda på det. Invigningen avslutades med en rundvandring för att titta på muralmålningarna.
Jag antar att man så småningom kommer att kunna se alla led i “viskleken” för muralmålningarna på Artscapes egen hemsida. Precis som man kan studera förra årets “ARTSCAPE 2023 VÄNERSBORG”. Antagligen kommer “utställningen” på Köpmansgatan att utökas med årets klassiska konstverk, texter och muralmålningar.
Jag tycker att Artscape är en fantastisk idé. Hela centrum har fått ett ordentligt uppsving och helt plötsligt har man lust att promenera runt i stan.
Artscapeprojektet innebär med andra ord ett otroligt lyft för Vänersborg. Och vid varje promenad ser man också allt fler husväggar som borde täckas av muralmålningar…
Det sägs att Artscape kommer tillbaka nästa år för att göra ännu fler muralmålningar. Kanske är det läge för fastighetsägare även i andra delar av Vänersborgs kommun att upplåta några väggar.
Sikhall Rock 2024
I onsdags anordnades evenemanget Sikhall Rock för fjärde gången. Det blev efter omständigheterna en succé, som vanligt. Publiken var tyvärr inte så talrik som förra året, men det berodde sannolikt på väderutsikterna. Som tur var föll dock bara enstaka droppar. Men några presumtiva gäster hade nog tagit det säkra före det osäkra och åkt till Nuntorp…
Sikhall Rock “krockade” nämligen med ett arrangemang på Nuntorp. Där firades Ölets Dag, också med fri entré. Det är tråkigt att två så bra evenemang hölls samtidigt. Jag kan tänka mig att båda parter förlorade deltagare på detta. Nästa år lär dock inte Ölets Dag hamna på en onsdag.
På gräsytorna nedanför den nybyggda scenen vid “Politikerhyllan”, med utsikt över Vänern och det nyrenoverade Sikhalls magasin, hade människor slagit sig ner och gjort det bekvämt för sig, ofta på medtagna stolar och filtar. Och några hade satt upp “tak” för eventuellt regn. Överallt syntes glada leenden och förväntansfulla människor. De representerade alla åldrar. Det var alltifrån barn till äldre pensionärer – och ett inte ringa antal gamla elever till den betydligt äldre och pensionerade läraren från Dalboskolan.
I år hade Sikhall Rock ett “förband” till de traditionella gästerna “Just Nu”. I bandet kunde vi se några kända ansikten bland annat från kommunhuset. “Just Nu” fortsatte som traditionen bjöd med låtar från Tomas Ledin. Och publiken var naturligtvis med på noterna. På kvällen flyttades arrangemanget in i magasinet med ytterligare musik från ett tredje band. Bloggaren själv hade då varit tvungen att lämna tillställningen. Åldern gjorde sig gällande.
Människorna pratade och umgicks, och inte helt sällan diskuterades politik. Och det var naturligt. Bland alla människor syntes nämligen Magnus Larsson, så klart, men även några av kommunen ofta betraktade som “rättshaverister” som t ex Bengt Davidsson, Jan Andersson och Anders Solvarm. I vimlet hittades också några politiker, dock enbart från oppositionspartier.
Miranda Davidsson ordnade med hamburgare, grillspett, vårrullar och annat smaskens. Nytt för i år var att maten tillagades i ett utekök i lantlig stil. Och det grillades återigen på Magnus Larssons designade grillvagn.
Grillvagnen kan sägas vara en dalsländsk variant av en foodtruck från 1800-talet tillverkad av hjul och axlar från en hästkärra med en metallring från ett gammalt traktorhjul. I magasinet serverades det kaffe och fika. Det var många som passade på att ta en kopp kaffe och samtidigt se sig om i det fantastiska renoverade magasinet.
Kommunen var också med på ett hörn skulle man kunna säga. Kommunens sopsäckar var överfulla redan innan Sikhall Rock drog igång. Som tur var kom sopbilen mitt under kvällen, men till allas överraskning stannade den några meter från sopsäckarna, backade tillbaka och körde därifrån – med oförrättat ärende. Sopsäckarna lämnades alltså därhän. Detta skedde mitt framför ögonen på fyra fullmäktigeledamöter, mig själv inräknad. Det var Dan Åberg, kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Henrik Harlitz och samhällsbyggnadsnämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel. Men vem vet, renhållningsarbetarna kanske tyckte att det
var för många gropar och hål i vägen och “vändplanen”. Det fanns möjligtvis risk för att sopbilen skulle gå sönder.
Det hör till saken att Magnus Larsson, enligt honom själv, några dagar tidigare hade påpekat platsens alla gropar och hål för kommunen, men fått svaret att de skulle finnas där. Orsaken var att hålen och groparna bidrog till att dämpa hastigheten på bilarna… (Det argumentet kanske gäller övriga delar i kommunen också.) Magnus Larsson hade då erbjudit sig att ordna vägen och “vändplanen” med eget arbete och egna pengar, men se – det fick han inte… Säger alltså Magnus Larsson.
Vänersborgs kommun är inte helt populär bland invånarna i Sikhall och Gestad. Flera av dem kommer också ihåg att marken förköptes/exproprierades 2007 av kommunen, bland annat med argumentet att kommunen skulle sköta området bättre än privatpersonen Magnus Larsson…
Det var hur som helst en fantastiskt trevlig kväll och alla som var på plats i Sikhall ser säkert redan fram emot nästa Sikhall Rock. Ett stort tack ska riktas till framför allt Magnus Larsson som naturligtvis är spindeln i nätet när det händer något i Sikhall, men också till alla som hjälpt till för att göra Sikhall Rock möjligt.
Vargöns stationsområde
Vargön har till skillnad från Brålanda en järnvägsstation. Ja, det kanske är fel ord, men i Vargön stannar i varje fall tågen. Det gör de inte i Brålanda, även om det finns en stationsbyggnad där. I Vargön finns inget stationsbyggnad, det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen revs 2011. Det var
egentligen en kulturmiljöskandal. (Se artikel i Svenska Byggnadsvårdsföreningen.) Det var tre personer i byggnadsnämnden som motsatte sig rivningen, Pontus Gläntegård (V), Kristina Rosell (FP) och Per Sjödahl (MP). (Du kan läsa det mesta om vad som hände kring rivningen om du laddar ner detta dokument.)
Vargöbor, och andra, som vill åka med tågen från Vargön får nu för tiden vänta i en glaskur med tak. Där kan de få skydd mot blåst och regn när de tänker åka mot Grästorp eller Vänersborg. Det stannar tåg på Vargöns “station” 20 gånger om dagen.
Området där stationsbyggnaden stod är nu en stor grusplan. Tomten är mycket ovårdad. Den är full av gropar och används som parkering och som upplag med bland annat grus. Emellanåt står det också maskiner på området. Stationsområdet är en ful fläck på Vargöns karta, i en del av Vargön som är central och som skulle kunna användas till något annat och vettigare.
Många vargöbor har under åren reagerat på den ovårdade tomten. En av dem var Anders Strand. Han skrev en motion i september 2022 om underhåll och utveckling av Vargöns stationsområde. Strand beskrev området:
“Vargöns stationsområde förfaller alltmer, fastighetsägaren som är Trafikverket tar inte sitt ansvar som fastighetsägare, vintertid saknas ibland snöröjning, detta försvårar för resenärer att ta sig till perrongen, bilar kör fast när snön ligger dm djup, beläggningen på området är under all kritik med stora potthål, delvis saknas asfalt.
Det saknas övergångsställe i närheten av stationen så cyklister och gångtrafikanter korsar den alltmer trafikerade Nordkroksvägen från cykelbana och trottoar efter bästa förmåga, sommartid växer små träddungar och högt gräs som i vissa fall skymmer sikten för in och utfarten till stationsområdet, området är allmänt ovårdat och kan ses som trafikfarligt.”
Strand yrkade att kommunen skulle ta över ansvaret för underhåll och utveckling av stationsområdet. Men motionen blev avslagen i fullmäktige. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) menade att det var en fråga för Trafikverket.
Varför ska kommunen lägga pengar på området när Trafikverket inte sköter sig? Undrade Augustsson retoriskt. Och det kan man ju fråga sig. Men så är han inte från Vargön… (Och vem är det?)
Vargöns stationsområde ägs alltså av Trafikverket. Det statliga Trafikverket är inte populärt i Vänersborgs kommun just nu. Nyss nämnde Benny Augustsson är t ex mäkta förgrymmad på framför allt Trafikverkets brutna löfte om den nya järnvägsbron över trafikkanalen i Vänersborg. Den skulle få en ny GC-bro som påbyggnad, ett löfte som kommunen har utgått från i sin planering. Det löftet tänker alltså inte Trafikverket hålla. Och Trafikverkets “skötsel” av Vargöns stationsområde gör inte verket populärare i kommunala kretsar…
En annan vargöbo som har reagerat med bestörtning är den fd miljöpartistiske politikern och vargöbon Per Sjödahl. Han startade för några veckor sedan en debatt om stationsområdet i en Facebook-grupp. Debatten blev så livlig att den ledde till både en artikel (se “Stationsområdet i Vargön förfaller: ”Ser bedrövligt ut””) och en ledare av Karl af Geijerstam (se “Trafikverkets inställning till Vargön är häpnadsväckande”) i TTELA.![]()
“det ställs upp lastbilar där utan vidare. Grönytorna skulle kunna se trevligare ut.”
Sa Per Sjödahl till TTELA, och fortsatte.
“Jag bor i Vargön. Det ena efter det andra försvinner från orten.”
Det verkar vara en känsla som man kan hitta i alla områden utanför Vänersborgs stad och inte bara i Vargön. Även från Brålanda, Frändefors, Sikhall, Väne Ryr och Vänersnäs hör man att det mesta av den kommunala servicen försvinner trots att även de betalar kommunalskatt…
Kommunfullmäktige avslog Anders Strands motion. Motiveringen var att Trafikverket inte ville sälja fastigheten till Vänersborgs kommun och att villkoren var ofördelaktiga för kommunen vid ett arrende. Ett arrendeavtal skulle:
“innehålla restriktioner så som stora säkerhetsavstånd till järnvägen för till exempel parkering och växtlighet. Upplåtelsetiden skulle vara relativt kort, 5–10 år, och Trafikverket vill inte stå för ersättning om avtalet sägs upp i förtid.”
Slutsatsen var att kommunen inte såg något behov av eller ekonomiskt utrymme i att:
“arrendera eller ta över skötseln av stationsområdet.”
De flesta i kommunfullmäktige var nog ganska övertygade om att Trafikverket begärde ganska stora pengar för ett arrende. Jag tror i varje fall att det var det intryck ledamöterna fick av tjänstepersonernas skrivningar i underlaget.
Även TTELA, som bland annat intervjuade förvaltningspersonal i frågan, hade den uppfattningen. TTELA skrev att Trafikverket inte ville sälja och:
“samtalen riktades in mot att arrendera. Men kommunen ansåg i slutänden att det blev för dyrt.”
Och så skrev TTELA att en tjänsteperson i direkt samband med detta sa:
“Vi har inte de ekonomiska resurserna för att göra den satsningen.”
TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam var av samma uppfattning:
“Varför skulle inte Trafikverket kunna arrendera ut marken för en symbolisk summa?”
Det var sannolikt kostnaderna som var argumentet till att Strands motion avslogs. Det visade sig senare att fullmäktigeledamöterna (jag tillhörde dem) misstog sig. Eller blev vilseförda…
Trafikverket begärde bara 5.000 kr per år i arrendeavgift för stationsområdet. Det måste man nog säga är enbart en symbolisk summa… (Kanske kunde arrendeavgiften från hundrastgården vid Hallevibadet på 4.900 kr per år bekosta arrendet? Jag ska inte föreslå att hundrastgården ska flytta till stationsområdet för det gör antagligen någon annan…)
Men skulle inte kommunen kunna ingripa på något annat sätt, utan att ta över ansvaret och lägga pengar på området? Det borde gå. Byggnadsnämnden har flera verktyg för att hantera ovårdade fastigheter och tomter. Den kan göra en tillsyn och utreda om fastigheten eller tomten sköts på ett tillfredsställande sätt.
Sköter inte Trafikverket tomten så kan byggnadsnämnden utfärda ett föreläggande. Och vidtar inte fastighetsägaren, dvs Trafikverket, de åtgärder som kommunen i så fall kräver kan kommunen utfärda ett vite…
Det återstår att se, en “process” har nämligen börjat. Trafikverket anmäldes nämligen av en privatperson från Vargön till byggnadsnämnden den 10 juni (2024) för ovårdad tomt. Boverket skriver om ovårdad tomt (se Boverket “Ovårdad tomt”):
“I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.”
Jag är inte säker på att tomten är “tillräckligt” ovårdad för ett ingripande, men det kan ju vara bra att byggnadsnämnden utför en kontroll och tillsyn.
Är stationsområdet ovårdat så kan ett föreläggande om åtgärder utfärdas, ett föreläggande som alltså kan vara förenat med vite… (För att lägga lite “större tyngd” på anmälan så anmälde jag också Trafikverket.)
Kommunen måste agera på något sätt. Stationsområdet kan inte fortsätta vara en skamfläck i Vargön.
Fiskmåsar, fiskmåsar…
Det är fantastiskt att gå längs Östersjöns stränder i Ystad utan att se en enda fiskmås. Inte heller i stadens välbesökta centrum hörs ett enda vrål från måsarna. Det är nästan så att man glömmer att fiskmåsar existerar på denna jord.
Eller att man befinner sig i Turkmenistan – där det sägs att man har lyckats utrota fiskmåsarna.
Men efter några måsfria dagar hos släkten på Österlen var det dags att återvända hem till Nordstan. Måsarna hälsade mig intensivt välkommen redan när bilen uppenbarade sig på Lovisebergsgatan. De fortsatte sprida sina skrik ända tills jag slutligen somnade fram på småtimmarna. Men det var inte slut med det. Välkomstvrålen fortsatte när jag vaknade dagen efter. De hade knappast tystnat under natten, jag hörde dem faktiskt som i en (mar)dröm några gånger. Fiskmåsar skriker dygnet runt.
Och förorenar dygnet runt. Det finns inte en bil som parkeras i Nordstan som undkommer måsarna. De är särskilt förtjusta i nya eller nytvättade bilar. Det är troligtvis glansen som är orsaken. Måsarna speglas i plåten och tror att det är en fiende – och tömmer tarmarna. Och det inte bara en gång…
Fiskmåsar är en sanitär olägenhet på många vis, och det värsta är kvar.
Fiskmåsarna blir som mest aggressiva och stridslystna när deras stora, gråa och fula ungar flaxar ner från hustaken. Då ska föräldrarna skydda avkomman från invånarna i Nordstan, som har gjort intrång på måsarnas naturliga habitat. Det är i varje fall vad miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har hävdat. Ungarna är fortfarande kvar på taken, men de är stora nu. Det är bara en tidsfråga innan de springer på gator och i trädgårdar. Och då får alla inflyttade inkräktare på fiskmåsarnas område se upp. Då är måsarna ännu mer upphetsade och stridslystna än vanligt. Och faktum är att flera invånarna har flyttat från Nordstan på grund av måsskriken.
Det är bara de utsända inspektörerna från kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning som missar fiskmåsarna. För några år sedan, 2018 för att vara exakt, hälsade miljö och hälsa på i fiskmåsarnas habitat vid Lovisebergsgatan. Det var strax efter att fiskmåsföräldrar och fiskmåsbarn hade flyttat ut på Vänerns kobbar och öar efter att den ca 4 månaders långa häckningssäsongen var över. Det är för övrigt en dag alla i Nordstan räknar ner till.
“Vi kunde inte notera fågelbon eller ansamlingar av fåglar på taken eller marken. Det hördes inga måsskrianden.”
Invånarna i Nordstan inbillade sig tydligen att det fanns måsar i området…
När jag var i Skåne fick jag förresten ett meddelande från en nyinflyttad göteborgare. Hen skrev bland annat:
“Jag tänkte bara höra, du som kanske är lite insatt i mås-eländet. Jag bor [i centrala Vänersborg] och är ganska trött på skriken nu, vet att de tystnade i juli förra året. Vet du om kommunen gör något för att minska antalet? Tar de bort bon o så?
Verkar som de lagt väldigt mycket ägg på [de platta taken i stan]. Men nu är väl ungarna klara. Det bästa vore ju om de sköt av några eller i alla fall tog bort bona.”
Svaret är kort och gott, kommunen gör inget. Det har i och för sig hänt att miljö och hälsa har ringt upp fastighetsägare. Det är nämligen fastighetsägarna som är ansvariga i första hand. Branschorganisationen
“Fastighetsägarna” skriver om detta på sin hemsida (se “Så blir du av med störande fåglar”):
“Under våren kan det vara många som upplever häckande fåglar som störande, till exempel när de bygger bon på hustak eller andra utrymmen. Det är fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen som har ansvar för att förebygga och komma tillrätta med problemet. Här ger vi tips på vad du kan göra för att bli av med störande fåglar.”
Men gör inte fastighetsägarna något, vilket de sällan gör (oftast bor de inte i sina hyreshus), så bör kommunen gripa in. Men jag har inte hört talas om att kommunen någonsin har skjutit några fiskmåsar.
Fastighetsägarna ger för övrigt tips hur man ska bli av med “häckande fåglar”. Dock nämns inte den nya metoden med grön laserstråle. (Se TV4 Nyheterna “Nya metoden skrämmer bort storbajsarna”.)
Den har visat sig vara väldigt effektiv åtminstone mot Kanadagäss. Kanadagässen är Nordstans andra stora fågelplåga. Fågelarterna har tydligen kommit överens om en, för dem, passande arbetsfördelning – gässen skitar ner i vattnet och fiskmåsarna på land… I själva gränsområdet, dvs stränderna, delar de solidariskt på utrymmet.
Kommunen har dock skjutit Kanadagäss på Skräcklan. Det var 2020 (se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”) och gav bra resultat. Det var till och med betydligt färre gäss på Skräcklan året efter. Det sades dock att de aldrig hade sett så många gäss i södra Dalsland, i Sikhall och på Rörvik, som de somrarna… (Se “Kanadagåsen”.)
Kommunen har även ändrat på sin hemsida. Förut fanns det en del information om fastighetsägares ansvar osv. Jag kan inte hitta det nu. Jag tror att kommunen helt enkelt har frånsagt sig allt ansvar. Kommunens hållning är troligtvis att det uteslutande är fastighetsägarnas skyldighet att åtgärda problemen. Till skillnad från många andra kommuner…
I “Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd” (34 §) står det:
“Utöver vad som anges i 9 kap. 9 § miljöbalken skall byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och anläggningar hållas fria från ohyra.
Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna vidtas.”
Det kanske ändå är dags för alla invånare i Nordstan att förena sig! Kanske har den sista striden inte stått än?
PS. För er som inte har några fiskmåsar i er närhet, här kan ni höra fiskmåsvrålen: klicka här. En del tror att skriken bara pågår på dagtid eller att fiskmåsarna ”vilar” nattetid. Så är det inte, de här oljuden pågår nätterna igenom. Här kan du se ytterligare en film. Den utspelar sig mitt i natten. Två fiskmåsar råkar i slagsmål. Eller om det handlar om mobbing. Eller kärlek… Avgör själva: klicka här.
VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.
I samhällsbyggnadsnämndens förslag till vattentjänstplan föreslås det att 6 områden ska bilda nya verksamhetsområden. På Gaddesanna är det kanske emellertid mer korrekt att säga att det befintliga verksamhetsområdet föreslås bli utökat. De andra 5 områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget (vid Hunneberg) och Kristinelund (på andra sidan 45:an väster om Katrinedal).
Vattentjänstplanen är just nu på samråd och både de fastighetsägare som föreslås ingå i ett verksamhetsområde och de som föreslås stå utanför har möjlighet att inkomma med synpunkter. Slutdatum för att delta i samrådet är den 2 juli 2024. (Se nedan.)
De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:
“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Uppfylls inte det här kravet så kommer ett område överhuvudtaget inte ifråga för att bli ett verksamhetsområde. (Hallby Södra blir dock ett verksamhetsområde på grund av att arbetsgruppen efter en bedömning anser att området Änden hör ihop med Hallby.) Och är kravet uppfyllt så blir det större sammanhanget ett verksamhetsområde – med 4 undantag. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.)
De 6 verksamhetsområden som arbetsgruppen föreslår ska bildas har, som jag ser det, mycket likartade förhållanden som de som är undantagna. De enskilda avloppen är gamla och antas vara undermåliga, flera anläggningar ligger nära sjöar som kan få ta emot avloppsvatten, det finns risker för översvämningar som riskerar att slå ut de flesta avloppsanläggningar och det finns jord- och markförhållanden som inte är optimala osv.
Det som skiljer de 4 områdena från de som föreslås bilda verksamhetsområden och kopplas till det kommunala VA-nätet är två saker. På de områden som är undantagna har fastigheterna förutsättningar rent rumsligt, geografiskt, att anlägga nya enskilda VA-anläggningar på egen hand. Det är t ex större tomter, glesare mellan husen, bättre höjdförhållanden etc. Det andra skälet är att i de fyra undantagna områdena planeras det inte för fler bostäder.
Rent generellt gäller alltså för de 6 områden, som ska bilda verksamhetsområden:
“För ett stort antal av fastigheterna i området kan det vara svårt att anlägga enskilda avlopp på grund av tät bebyggelse genom att fastigheterna ligger uppströms varandra och att tomterna är väldigt små i en del fall.”
Det finns emellertid fastigheter i delar av de 6 områdena, där det också är glest mellan husen och som har bra topografiska förhållanden för enskilda anläggningar osv. Det borde rent logiskt kunna innebära att de inte skulle behöva ingå i de föreslagna verksamhetsområdena. Och det skulle egentligen kunna vara flertalet fastigheter i verksamhetsområdet för Hallby Södra:
“på vissa fastigheter kan det vara svårt att placera en avloppsanläggning inom den egna fastigheten.“
”Vissa fastigheter”… Och för Gaddesanna står det till och med:
“Samtliga fastigheter i området bedöms kunna lösa enskilda avlopp på egen hand.”
I de 6 föreslagna verksamhetsområdena planeras, på kortare eller längre sikt, för fler bostäder. Det tycks vara ett mycket viktigt argument för att inrätta verksamhetsområden.
I “Översiktsplan 2017” pekas de 4 områdena på Vänersnäs (Kyrkbyn, Hallby Södra, Gaddesanna och Åkersäng) ut som “möjlig bebyggelseutveckling på landsbygden”. Vattentjänstplanen refererar till Översiktsplanen när den skriver att byggandet av fler bostäder:
“förutsätter dock att det finns kommunalt vatten och avlopp.”
I juni ska kommunfullmäktige anta “Planeringsstrategi 2024–2028”. I den står det på sidan 19:
“I förslag till Vattentjänstplan görs ställningstaganden som delvis innebär ett nytt tänk kring krav på kommunal VA-anslutning utanför tätort. Framför allt är detta tydligt på Vänersnäs där översiktsplanen trycker hårt på kommunal VA-anslutning i linje med tidigare VA-plan. Eventuellt behöver översiktsplanen revideras när det gäller rekommendationerna för ny bebyggelse på Vänersnäs och till dess att revidering gjorts kan en omtolkning av tidigare skrivelser behövas.”
Det verkar som om det också är tänkt att det ska bli fler bostäder i Kristinelund, även om det står lite motsägelsefullt i planen. Det planeras emellertid inte för fler bostäder i Floget. Det är det tydliga undantaget bland de föreslagna verksamhetsområdena.
Floget vid Hunnebergs branter tycks vara ett ganska speciellt område. Det potentiella verksamhetsområdet består av ungefär 35 bebyggda fastigheter där de flesta är bofasta. Det är mycket
stor höjdskillnad i området och flera av fastigheterna är placerade “ovanför varandra”. Det finns dessutom ett Natura 2000-område och naturreservat strax intill. Men inte nog med det. Jordarten består av rödfyr som oftast innehåller stora mängder uran, arsenik, vanadin och molybden.
“Det innebär att föroreningar i marken kan förflyttas när vatten släpps ut. Det finns även risker med att föroreningar kan flytta på sig när grävning i marken sker.”
Det är inte lätt att göra avvägningar och bedömningar för varje område. Arbetsgruppen motiverar och argumenterar trovärdigt och övertygande för sina ställningstaganden.
Svårigheterna och problemen kommer nog snarast att uppstå i hanteringen och behandlingen av de enskilda fastigheterna i de föreslagna verksamhetsområdena. Behöver verkligen varje fastighet kommunalt VA?
Vid överklagande och rättsprocesser från enskilda fastighetsägare kommer man ofta till bedömningar om de enskilda avloppsanläggningarnas funktionsduglighet och effektivitet. Med den nya och kompletterande skrivningen i 6 § Vattentjänstlagen (LAV) kommer domstolarna antagligen att få ännu mer att göra:
“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det har gjorts en granskning av miljö- och hälsokriterier i samband med framtagande av vattentjänstplanen. Det är alltså bedömningar utifrån “skyddet för människors hälsa och miljön”. Det har också gjorts en miljöbedömning som finns med som bilaga till vattentjänstplanen.
Miljö och hälsa har av tradition i Vänersborgs kommun en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:
“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”
Självklart är det så att enskilda avloppsanläggningar som inte håller måttet när det gäller skyddet för människors hälsa och miljön måste åtgärdas. De ska dock inspekteras och bedömas enskilt och på plats. Det har flera rättsfall slagit fast, det duger inte med så kallade “skrivbordstillsyner”. Det finns enskilda avloppslösningar som är minst lika bra som kommunens VA-tjänster.
Det är snarare så att det är kommunernas bräddavlopp som är det stora hotet mot Vänerns vatten. Det framgår av en numera “gammal” rapport från Sweco 2016 – lyssna gärna på ett kort radioinslag om rapporten “Avloppsvatten hotar Vänerns dricksvatten”. Jag antar att de flesta avloppsreningsverken runt Vänern fortfarande inte har uppdaterats, även om Vänersborg har investerat åtskilliga miljoner på avloppsreningsverken. För övrigt ser jag inte att vattentjänstplanen är riktigt fullständig – LAV 6b §:
”En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va- anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.”
Det blir säkerligen en hel del synpunkter i samrådet om de enskilda fastigheterna. De diskussionerna, och antagligen också meningsskiljaktigheterna, kommer sannolikt även att fortsätta både när en eventuellt omarbetad vattentjänstplan ska granskas och efter att kommunfullmäktige har antagit den.
Jag har också några synpunkter…
Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.
“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”
Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:
“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”
Jag reagerar starkt på det. På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk, i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte de enskilda avloppen. Dessutom menar Miljö och hälsa att t ex de enskilda avloppen från Hallby Södra är en miljöfara för Dättern. Det är 1 km fågelvägen från skolan (Hallby) till Dättern…
Det nämns också, för t ex utvidgningen av verksamhetsområdena i Gaddesanna och Kyrkbyn, att badplatsen på Gardesanna är känslig för utsläpp från de enskilda avloppen. Det anser Länsstyrelsen också.
Det är viktigt att det går att bada utan risk på våra badplatser, självklart. Jag tittade därför på de prover som görs i badvattnen i kommunen. (Se “Badplatser och kvalitet på badvatten i Vänersborgs kommun”.)
Det har tagits vattenprover i Gardesanna sedan juni 2020. Det har alltid varit “Tjänligt” och “Ingen blomning” (algförekomst) – med ett undantag. Den 14 augusti 2023 var det “Tjänligt med anmärkning”, men 2 dagar senare var det återigen “Ingen anmärkning” och ytterligare 2 dagar senare återigen “Ingen anmärkning”. Badvattnet klassificeras som “Utmärkt kvalitet”. Det är inte alla badplatser som har fått de resultaten… (Se den glada nyheten i dagens TTELA – ”Grönt ljus för bad i Vänersborg”.)
Vattentjänstplanen ska efter att den är fastställd av kommunfullmäktige i Vänersborg prövas minst en gång vart 4:e år om den fortfarande är aktuell. Då kan det ske förändringar i planen. Det är framför allt detta som “kan hända” (citerat från vattentjänstplanen):
”Bevakningsområden där riktvärdet om minst 20 byggnader inte uppfylls. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”
Och:
“Potentiella verksamhetsområden från Länsstyrelsen där det gjorts en grov bedömning var det finns flest områden i länet i behov av VA-tjänster och var det kan tänkas finnas störst problem.”
Det är viktigt att samtliga fastighetsägare som på någon sätt berörs, och även andra kommuninvånare (t ex politiker…) studerar vattentjänstplanen. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.
==
Om vattentjänstplanen: Inför samråd
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”.
Den nya Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) från den 21 juni 2022 föreskriver att alla kommuner ska upprätta en vattentjänstplan.
Det har tagit sin tid, men nu är Vänersborgs kommuns vattentjänstplan klar – i den meningen att samhällsbyggnadsnämnden är redo att gå ut med ett förslag till vattentjänstplan på samråd. Ett flertal nämnder och myndigheter ska uttala sig om planen och det ska också flera kommuninvånare göra. I den nya lagen står det nämligen i 6 c § att kommunen ska:
“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”
Alla synpunkter, kommentarer och ändringsförslag mm ska beaktas, bearbetas och leda till eventuella ändringar och omarbetningar av planen. Vattentjänstplanen ska sedan gå “ett varv” ytterligare. Det efter alla synpunkter eventuellt omarbetade förslaget ska även ställas ut på granskning under minst 4 veckor. Och då kan fastighetsägare och andra komma med ännu fler synpunkter, LAV 6 d §:![]()
“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”
Den arbetsgrupp som har arbetat fram det liggande förslaget till vattentjänstplan har haft en helt annan utgångspunkt än vad kommunens tjänstepersoner har haft tidigare genom åren, och som de styrande
socialdemokraterna och centerpartisterna hejat på med glada tillrop. (Vill du veta bakgrunden till påståendet så läs gärna igenom mina 7 blogginlägg om VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 – se “VA-debatten i KF”. Det finns många intressanta uttalanden och argument.)
Arbetsgruppen bedömer nu inte längre en “samling” av 4-8 fastigheter med ett inbördes avstånd på ibland mer än 200 meter som ett större sammanhang. Nä, Blåplanens utgångspunkter gäller inte denna gång utan arbetsgruppen har utgått från LAV och från rättspraxis. Ur Vänersborgs vattentjänstplan:
“…enligt praxis och juridisk tolkning … om vad ett större sammanhang innebär, utgörs detta av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Med denna definition ser arbetsgruppen att det är 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang (kvantitativ bedömning). De områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget, Kristinelund, Båberg utvidgad, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev (Vänersnäs).
De här områden kan följaktligen bli aktuella för att bilda verksamhetsområden. Men notera alltså att arbetsgruppen inte gör några som helst vidare bedömningar på de områden som inte uppfyller kravet på större sammanhang.
Sedan har arbetsgruppen gjort en så kallad kvalitativ bedömning av de 10 områden som uppfyller kravet på större sammanhang. Gruppen har kommit fram till att i tre av dessa områden finns det idag inte behov:
“… utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa allmänna kommunala vattentjänster av vatten och avlopp.”
De tre områdena är Båberg, Boteredssjön och Gundlebo. Dessa områden är med andra ord inte aktuella för att ingå i några verksamhetsområden. Det kan säkerligen fastighetsägarna ha synpunkter på, några kanske faktiskt vill ansluta sig till det kommunala VA-nätet.
Jag har lite svårt att sätta fingret på exakt varför det utifrån “miljö- och hälsoskyddet” inte finns behov i de tre områdena.
I Båberg har 21 av 29 fastigheter redan:
“kommunalt spillvattenhantering genom verksamhetsområde, direktanslutning eller gemensamhetsanläggning.”
De andra fastigheterna i Båberg, liksom fastigheterna i Botered och Gundlebo, har enligt arbetsgruppen möjlighet att anlägga nya enskilda avloppsanläggningar. Men den möjligheten har väl de flesta fastigheter, även i områden som ska ingå i verksamhetsområden… Arbetsgruppen menar samtidigt också att de flesta av de enskilda avloppsanläggningarna i Botered och Gundlebo troligtvis är bristfälliga. Det finns till och med, skriver arbetsgruppen, risk att avloppsvatten kan rinna ut direkt i Boteredssjön och att Gundlebosjön kan påverkas betydligt.
Det planeras dock inte fler bostäder i något av dessa områden för närvarande. Det är möjligt att detta är det tyngsta argumentet, jag vet inte. När det gäller Skytteklev (Vänersnäs) så verkar det definitivt vara avgörande.
Vattentjänstplanen skriver om Skytteklev:
“I utredningen om betydande miljöpåverkan tas inte Skytteklev med pga att arbetsgruppen inte föreslår området som verksamhetsområde VA då det inte finns förutsättningar för ny bebyggelse. Det finns endast fritidshusbostäder i dagsläget på arrendetomter i området.”
Detta tillsammans med att väldigt lite vatten används i fritidshusen och det uppstår så små mängder spillvatten anses det inte finnas behov av att ens anlägga enskilda avloppsanläggningar i Skytteklev:
“I regel görs bedömningen att ingen avloppsanläggning krävs när vatten inte är indraget.”
Av de 10 områden som uppfyller kraven på större sammanhang så faller alltså 4 områden bort. I Båberg, Boteredssjön, Gundlebo och Skytteklev finns inget behov:
“utifrån miljö- och hälsoskyddet att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang.”
Det är tydligt att arbetsgruppen som har arbetat fram vattentjänstplanen har helt andra utgångspunkter än kommunen tidigare har haft. Jag blir emellertid, som sagt, inte riktigt klok på vilka kriterier som miljö och hälsoskydd har utgått från.
Det blir kanske tydligare när jag i det sista blogginlägget i denna serie tittar på de 6 områden där arbetsgruppen föreslår en utbyggnad av allmänna vattentjänster, dvs inrättande av verksamhetsområden för vatten och avlopp.
Till sist till er som vill ansluta er till kommunens vattentjänster men har hamnat utanför ett verksamhetsområde.
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 11 april fattades ett beslut om ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.
Kommunen har ingen skyldighet att tillåta anslutning till det kommunala VA-nätet för en fastighet som ligger utanför ett verksamhetsområde.
Det går emellertid att som fastighetsägare ansöka om en anslutning. Då kommer kommunen i fortsättningen att ta ut en avgift på 1.000 kr (inkl moms) för att behandla ansökan, även om anslutning nekas. Anslutningsavgiften beräknas sedan, om man får ansluta sig, enligt gällande VA-taxa fast med ett tillägg av en så kallad bostadsenhetsavgift på 20.000 kr (inkl moms).
Det kan också vara bra för en fastighetsägare som har hamnat utanför ett verksamhetsområde och som vill ha kommunalt vatten och avlopp att känna till att det kan bli ännu fler kostnader jämfört med tidigare. En av mina bloggläsare skrev följande:
”Kostnaden för anslutning om fastigheten ligger utanför verksamhetsområde ska enligt dokumentet vara på minst samma nivå som inom beslutat verksamhetsområde. Men om fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde dras anslutningen fram till tomtgräns. Utanför ett verksamhetsområde kommer det troligen bli en dragning från en anslutnings/förbindelsepunkt som kan ligga långt ifrån tomtgränsen. Är det rimligt? Blir betydligt kostsammare i så fall för den enskilde.
Därtill kommer kommunen inte att ansvara för skötsel/underhåll av dragningen från förbindelsepunkt till fastighet. Inom ett verksamhetsområde tar kommunen ansvar för dragningen fram till tomtgräns. En avsevärd skillnad.”
Jag kan inte avgöra om bloggläsaren har rätt i sin tolkning, men det är värt att studera om man går i anslutningstankar. Det går att ladda ner handlingarna till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde här. På sidan 184 finns det nya styrande dokumentet ”Avgifter och allmänna bestämmelser för avtalsanslutning utanför kommunalt verksamhetsområde för vattentjänster”.
Fortsättning följer i blogginlägget ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.
==
Om vattentjänstplanen: Inför samråd
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
Magnus räddar Sikhalls magasin! (2)
Anm. Fortsättning från blogginlägget “Magnus räddar Sikhalls magasin! (1)”.
I torsdags tog jag en tur till Politikerhyllan i Sikhall. Jag var mycket nyfiken på att med egna ögon se vad Magnus Larsson hade åstadkommit med Sikhalls magasin.
Det var en mycket trött och medtagen Magnus Larsson som mötte
mig. Han hade slitit tungt i några veckor och kroppen var mörbultad och gjorde uppenbarligen ont. Det syntes, och så utarbetad har jag aldrig sett Magnus Larsson tidigare. Han blir ju inte heller yngre med åren.
Sent på kvällen dagen före mitt besök hade en stor renovering av taket och fönstren på Sikhalls magasin blivit färdig. Alla verktyg och maskiner hade burits ut och det hade städats och ställts i ordning. Det skulle vara bröllop i helgen i den uppfräschade och nyrenoverade byggnaden. (Connys Natalie ska gifta sig.)
Sikhalls magasin har blivit fantastiskt fint. Magnus Larsson har gjort ett enormt arbete med att rusta upp och renovera det gamla kultur- och byggnadsminnet. Han har inte bara gjort några ytliga synbara reparationer, han har åtgärdat allt från grunden.
Det började med en total uppstädning av alla våningar på magasinet. Och det blev “några” containrar med skräp som kördes till tippen. Larsson tog dock tillvara det som var värt att bevara, och det var en hel del. Larsson är mycket intresserad av gamla saker och antikviteter. Sedan satte Magnus Larsson igång med att renovera och göra i ordning Sikhalls magasin. (Naturligtvis har han haft hjälp av snickare och andra skickliga yrkesmänniskor.)
Larsson har använt virke från egen skog. Han har fällt träd, kvistat och kapat/apterat, han har sågat, barkat, ströat, travat och, när virket blev torrt, hyvlat, betsat osv för att bland annat byta ut stolpar och brädor i undertak. Han har fixat bärlinor och bytt delar av golv i magasinet. Han har tillverkat steg till en ny trappa som ska sättas upp.
Den förändring som märks tydligast när man beskådar magasinet utifrån är taket. Magnus Larsson har lagt om det. Den östra delen, mot sjön, gjorde han klart förra året. (Se “Sikhall Rock 2023. Och magasinet!”.) De senaste veckorna har taket mot landsidan åtgärdats. Det var helt ruttet. Larsson plockade av teglet, tog bort läkten och masoniten. Sedan fortsatte han med att laga undertaket av brädor. Han salade ut, riktade och lade ny råspont. Han fortsatte med att lägga ålderbeständig papp, han tillverkade och lade läkter för att sedan lägga på tegelpannor. Naturligtvis sattes nya takfotsbrädor och vindskivor upp.
Fönster tillsammans med tak är kanske de viktigaste delarna i en renovering för att bevara en byggnad. Det finns 33 fönster på magasinet. Magnus har gjort i ordning dem alla. Drygt hälften renoverades men 15 fönsterbågar byggdes upp av Larssons egen kärnfuru, förstörelsen hade gått för långt. Det sattes dubbla enstiftsplugg i hörnen på alla fönster precis som det ursprungligen hade gjorts. Varje fönster på magasinet har 9 små rutor. Det betyder att 297 fönsterrutor har kittats och gjorts i ordning…
Invändigt har Magnus Larsson gjort i ordning en festlokal med en scen, ett honnörsbord, ställt fram antikviteter och äldre prydnadssaker, renoverat upp elsystem (inte helt färdigt än) och byggt ett mottagningskök. På altanen utanför har Larsson tillverkat bänkar och bord i gammal stil.
Det blir nog ett lyckat bröllop i helgen i en nyrenoverad byggnad som andas historia, kultur och tradition.
Magnus Larsson har självklart haft tillstånd från Länsstyrelsen för renoveringen och de åtgärder som har utförts på magasinsbyggnaden. Länsstyrelsen skrev den 16 maj förra året (se “Nyhet: Länsstyrelsen ger Magnus tillstånd”):
“Länsstyrelsen ger med stöd av 3 kap 14 § lagen (1988:950) kulturmiljölagen er tillstånd att utföra exteriöra och interiöra åtgärder på byggnadsminnet Sikhalls Magasin.”
Sikhalls magasin är kulturhistoriskt intressant och det är K-märkt. Därför stöttar Länsstyrelsen renoveringen ekonomiskt – för fördyrande kostnader som uppstår på grund av K-märkningen. I tisdags den gångna veckan var en antikvarisk kontrollant från Länsstyrelsen på plats och gjorde en slutbesiktning. Kontrollanten var mycket nöjd och resultatet av slutbesiktningen var att renoveringen var utan anmärkning. Och med mina amatörmässiga ögon kan jag inte annat än hålla med…
Magnus Larsson har gjort en makalös insats. Nu kommer Sikhalls magasin att stå kvar i många, många decennier framöver. Jag liksom ett flertal personer i t ex ett antal grupper på
Facebook kan inte bli annat än imponerade. Larsson har visat vad han vill och vad han är kapabel att uträtta.
Många personer inklusive jag själv undrar emellertid – vad tycker Vänersborgs kommun om Magnus Larssons insats för Sikhalls magasin? Anser de styrande socialdemokraterna och centerpartisterna att det som Magnus Larsson har utfört i magasinet är positivt? Det tycker jag att de borde svara på. Kan kommunalråden kanske tänka sig att kontakta Magnus Larsson – och ge honom ett erkännande…?
Självklart undrar man också om de styrande partierna kan tänka sig att låta Magnus Larsson fortsätta arbetet med att ytterligare förbättra magasinsområdet – och förverkliga sina visioner och planer för hamnområdet och badet i stort? Kan politiker och tjänstepersoner i Vänersborgs kommun tänka sig att visa förtroende för Magnus Larsson och hans avsikter, och äntligen godkänna de fastighetsrättsliga lösningar som han, och oppositionen i kommunfullmäktige, har förespråkat? (Se “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.)
Det handlar alltså om de fastighetsregleringar som ska möjliggöra en detaljplan, som byggnadsnämnden för övrigt beslutade upprätta 2015 (för 9 år sedan!), och som är en nödvändig förutsättning för att förverkliga Larssons och några andra fastighetsägares vision för Sikhall.
Kommunen har som bekant inte visat något som helst förtroende för Magnus Larsson de senaste 20 åren. Det har däremot Länsstyrelsen. Den 16 maj förra året skrev Länsstyrelsen om Magnus Larsson, i samma brev som ovan:
“Åtgärder till en förbättrad tillgänglighet är ett tillägg till vårt kulturarv. Det är även ett uttryck för en humanistisk och demokratisk människosyn.”
Det kanske är läge att kommunens politiker och tjänstepersoner tog en sväng till Sikhall och tittade på vad Magnus Larsson har åstadkommit med magasinet.
Samtidigt kan de titta på hur det ser ut på kommunens fastigheter i området… Det virvlar damm så fort man rör sig på parkeringar och vägar och gräsmattorna vid hamnområdet och badstranden har inte klippts sedan förra hösten…
Kanske är inte kommunen något föredöme när det gäller skötsel och utveckling i Sikhall… Vid förköpet/expropriationen 2007 ansåg ju kommunen att den var det, att kommunen var bättre lämpad att utveckla området än Magnus Larsson. Kommunen har emellertid inte lyft många fingrar under årens lopp för att utveckla Sikhall. Det vet alla som har varit där.
Vad sa förresten kommunens vision – “attraktiv och hållbar i alla delar”…? Utom Sikhall…?
Magnus Larsson och några andra fastighetsägare i Sikhall har stora visioner och planer för Sikhall, eller Sikhallsviken som kommunen kallar hela området. Larsson och de andra vill se fler bryggor och båtplatser, camping, åretruntöppen butik, restaurang, längre badstrand, sjöbodar, parkeringar, hustomter osv.
Nu har Magnus Larsson visat vad han vill och vad han kan uträtta. Sikhalls magasin är i de väsentligaste delarna klart. Magnus Larsson har räddat det från förfall och ödeläggelse. Magasinet går att använda och det är bokat för flera bröllop i sommar. Men, det saknas saker som skulle göra magasinet ännu bättre.
Magnus Larsson vill att nya VA-ledningar dras in till magasinet, i första hand vatten. Det måste också bli bättre “kraft” i elledningarna. Tyvärr går propparna i magasinet alltför ofta under tillställningarna. För att kunna lösa dessa problem måste det grävas i kommunens mark. Och gissa vad? Det tillåter, enligt Magnus Larsson, inte kommunen. Han får nej.
När det gäller elledningarna kräver Vattenfall att Magnus Larssons ledningar till magasinet ska ligga i Larssons egen mark. Mellan Larssons mark, Sikhall 1:6, och magasinets mark (som också är Larssons mark) ligger en tunga av kommunens mark, Sikhall 1:4 – en kommunal “marktunga” som alltså delar av Larssons två markområden. Det handlar om 15-20 meter.
Det skulle enkelt lösas med den fastighetsrättsliga lösning som kommunfullmäktige och även samhällsbyggnadsnämnden har antagit. Men som ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) har överklagat…
Återigen ställer sig Socialdemokraterna och Centerpartiet (nu med stöd av Kristdemokraterna och Miljöpartiet) i vägen för en fortsatt utveckling av Sikhall. Jag undrar vad de egentligen vill med Sikhall… Är motarbetandet av Magnus Larsson ett syfte i sig?
Kommunen måste så fort som möjligt hjälpa till så att Sikhalls magasin kan få vatten och kraftigare elledningar indragna.
Jag tycker att det kan de kommuninvånare som bor i delarna Sikhall och Gestad kräva av Vänersborgs kommun.
Det är många vänersborgare, framför allt i dalslandsdelen, som är mycket tacksamma för allt Magnus Larsson gör för Sikhall. Det är banne mig dags för kommunens politiker och tjänstepersoner att också visa uppskattning.
==
Anm. Sikhalls Magasin är nominerat till kommunens byggnadsvårds- och arkitekturpris – se ”Sikhalls Magasin nominerat till pris”.
Samråd om vattentjänstplanen! (1)
Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)
En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)
Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Den ska beslutas av kommunfullmäktige och planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod.
Kommunen ska enligt den nya lagen (LAV 6 c §) göra följande innan den antar vattentjänstplanen eller vid ett senare tillfälle ändrar den:
- ”på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
- ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”
Notera att det står ett “och” mellan punkt 1 och 2. Båda punkterna gäller. Kommunen ska följaktligen samråda med berörda fastighetsägare, i alla lägen. Och dessutom ta hänsyn till synpunkterna… Det är viktigt (LAV 6 d §).
Vattentjänstplanen ska innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde.
Förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) trädde i kraft den 1 januari 2023, medan bestämmelserna kring vattentjänstplanen började gälla ett år senare, den 1 januari 2024. Många kommuner i landet har emellertid fortfarande inte färdigställt och/eller beslutat om vattentjänstplanen. Det gällde Vänersborgs kommun också, fram till i torsdags, dvs den 16 maj.
I torsdags beslutade samhällsbyggnadsnämnden enhälligt (Håkan Skött (S) deltog inte i ärendets handläggning på grund av jäv) att:
“ställa ut på kommunens digitala anslagstavla bifogad vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för samråd med fastighetsägare i 6 veckor.”
Dessutom beslutade samhällsbyggnadsnämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De får också 6 veckor på sig för att inkomma med synpunkter.
En vattentjänstplan enligt den nya lagstiftningen är alltså på gång i Vänersborgs kommun. Ett förslag som kommunen har arbetat tämligen intensivt med under en längre tid är äntligen upprättat.
Under ungefär 6 veckor framöver bör nu de som har ett “väsentligt intresse av vattentjänstplanen” göra sina röster hörda. Efter dessa veckor blir det svårare att åtminstone få gehör för sina synpunkter. De som tänks ha ett ”väsentligt intresse” enligt lagstiftarna och kommunen är antagligen i första hand de som föreslås ingå i de verksamhetsområden som ska inrättas enligt vattentjänstplanen. Jag kan dock tänka mig att fastighetsägare som vill ingå i ett verksamhetsområde, och därmed ansluta sig till det kommunala VA-nätet, men inte enligt förslaget får det, också skulle kunna lämna synpunkter. Det är emellertid en spekulation från min sida.
Jag håller med det som står i inledningen på vattentjänstplanen:
“Planen är även viktig för fastighetsägare som behöver investera i enskilda anläggningar.”
Det kan ju vara bra att veta hur kommunen ser på det område man bor i – kan det bli ett verksamhetsområde senare?
Det finns mycket viktig och helt nödvändig information på Vänersborgs kommuns webbplats för dem som berörs eller av andra skäl är intresserade av den nya
vattentjänstplanen. Hemsidan har rubriken “Tyck till om vattentjänstplan!” och det passar bra. Här står nämligen allt man behöver, och måste veta, för att kunna lämna synpunkter och påverka vattentjänstplanen – och planera för sin egen fastighet. Slutdatum för att lämna synpunkter är den 2 juli 2024. Det bör alla intresserade anteckna i kalendern.
Naturligtvis måste alla kommuninvånare veta vilka verksamhetsområden som kommunen föreslår ska inrättas och vilka fastigheter som planeras ingå i de verksamhetsområdena. Och tvärtom så att säga…
Det kan också vara bra att veta vilka verksamhetsområden som kommunen kan tänka sig inrätta vid ett senare tillfälle. Det är också möjligt att förutsättningarna ändras i olika områden, t ex att fler bostäder byggs, som gör att kommunen föreslår nya eller ändrade förslag till framtida verksamhetsområden. Vattentjänstplanen ska ju uppdateras varje mandatperiod.
Hur som helst, vattentjänstplanen är en mycket viktig läsning. Den är relativt lättläst och lättförståelig tycker jag. De områden som på något sätt är aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrivs noggrant med både text, tabeller och kartor. Efter en inledande och förklarande text beskrivs de olika områdena var för sig. Man kan alltså välja att läsa enbart det som angår en själv. Och finns området som man bor i inte med i vattentjänstplanen, så är det inte aktuellt för att ingå i ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp inom en överskådlig framtid…
Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man emellertid också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.
Den 4 juni klockan 18.00-20.00 arrangeras ett informationsmöte om kommunens nya vattentjänstplan. Det hålls i Bojorten på kommunhuset vid Sundsgatan 29.
Kommunen bjuder in en (1) representant från varje fastighetsägare för följande områden:
- Kyrkbyn (Vänersnäs)
- Hallby Södra (Vänersnäs)
- Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs)
- Åkersäng (Vänersnäs)
- Floget
- Kristinelund
Det är i dessa områden, och inga andra, som kommunen föreslår att det ska inrättas nya verksamhetsområden…
Det som pågår nu i 6 veckor är alltså ett samråd enligt LAV 6 c §:
“på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen”
Kommunen ska sedan arbeta vidare med de synpunkter som kommer in. I LAV 6 d § står det:
“Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats.”
Det är en viktig paragraf och den ska naturligtvis alla fastighetsägare uppmärksamma särskilt. Det fortsatta arbetet med vattentjänstplanen är självklart inte gjort i en handvändning, men när arbetet är klart och planen har reviderats utifrån alla synpunkter ska den ut på granskning enligt 6 c §:
“…ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.”
Vid granskningen finns det möjligheter att återigen lämna synpunkter, men då tror jag att det blir svårare att de får genomslag.
I underlaget till ärendet i samhällsbyggnadsnämnden förra veckan står det hur ärendet ska hanteras vidare:
“Efter det att samrådet och granskningen är genomförda föreslås samhällsbyggnadsnämnden besluta om att kommunfullmäktige ska anta uppdaterad Blåplan del 2 Vatten och Avlopp med tillhörande justerad bilaga vattentjänstplan. Samhällsbyggnadsnämnden har följaktligen möjlighet att inkomma med synpunkter under samråd, granskning samt inför slutligt förslag till kommunfullmäktige. Skillnader i en uppdaterad Blåplan del 2 är att vissa delar i Blåplanen kommer ersättas av lagstadgad vattentjänstplan inkl miljöbedömning.”
Jag planerar att återkomma med ytterligare ett blogginlägg om vattentjänstplanen. Där tänker jag beskriva hur kommunen resonerar kring inrättande av verksamhetsområdena.
Fortsättning i blogginlägget ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.
==
Om vattentjänstplanen: Inför samråd
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
Se också ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
Översvämning!?
Det händer att jag bläddrar i de olika nämndernas protokoll, dvs även i de nämnder som jag inte är ledamot. I lördags skrev jag om socialnämnden (se “Oenig socialnämnd (16/4)”), idag blir det några rader om byggnadsnämnden. Jag är i och för sig lite sent ute, nämnden hade sitt möte redan den 8 april.
I protokollet fanns ärendet “Svar på remiss om riktlinje för översvämning”. Det fick mig att vakna till och gnugga ögonen. Det låter kanske inte så upphetsande, men i protokollet fanns en reservation. Reservationen var skriven av Pontus Gläntegård (V) – och hans reservationer vill jag definitivt inte missa.
Bakgrunden till beslutet, lite kort, är att kommunfullmäktige antog ett “Översvämningsprogram” i april 2014. Programmet innehöll bland annat konsekvensanalyser, riskbedömning och åtgärdsförslag för skydd mot översvämningar.
Men redan 3 år senare, 2017, kom SMHI med nya uppgifter och Länsstyrelsen uppdaterade sitt “Faktablad Vänern”. Det innebar nya planeringsnivåer för ny bebyggelse kring Vänern. Länsstyrelsens nivåer låg 64-85 cm högre än de i kommunens översvämningsprogram, och programmet blev inaktuellt.
Kommunen har haft en dialog med bland annat Länsstyrelsen, SMHI och andra kommuner om översvämningsproblematiken. Det har tagits fram en ny riktlinje i kommunen om hur översvämningsfrågor ska hanteras. Byggnadsnämnden skulle på sammanträdet ge sin syn på denna riktlinje.
Byggnadsnämndens beslut i ärendet blev:
“Byggnadsnämnden anser att riktlinjen bör komplementeras med ett förtydligande kring om- och tillbyggnader. Utöver det har nämnden inget att erinra rörande riktlinje för hantering av översvämningsrisker i planering och bygglov.”
Beslutet var enhälligt, men Gläntegård lämnade ändå en reservation. Den hade följande lydelse:
“Jag reserverar mig mot riktlinjen då den saknar verklighetsförankring vad gäller Vänerns nivåer. Redan vid +47,3 m kommer vattnet rinna bakom Hunneberg samt över Vattenfalls dammar och slussportar innan nivån kan komma till +47,8 m som anges som max i enligt Länsstyrelsen. Kommunens avloppsverk är t.ex. helt utslaget vid angiven nivå. Det är bra att man börjat värdera i ”samhällsviktig byggnation” i riktlinjen, det borde finnas mer av en byggnadstekniskt värdering, vad man ska
skydda primärt, även på en byggnad, exempelvis tekniska installationer som värmesystem, hiss, o.s.v. Men även vad byggnaden är konstruerad av och hur. Man får nog räkna med en riskkostnad i det enskilda fallet för att den totala samhällsekonomiska kostnaden inte ska bli för hög. Att även väga in vad den beräknade livslängden är för byggnaden som berörs, speciellt för tillbyggnader och komplement.
Det är risk för att riktlinjen missar målet, att skydda en sommarstuga från översvämning vart 200:e år, när flerbostadshus, avloppsnät, elnät blir utslaget tidigare.
Länsstyrelsen har angivit vad kommunen har att förhålla sig till, så därav har jag inget yrkande på annat förslag än liggande.”
Riktlinjerna svarade på Länsstyrelsens krav, men Gläntegård menar alltså att Länsstyrelsen är helt fel ute. (Jag är inte riktigt säker, men när Pontus Gläntegård skriver om sommarstugor tänker han nog på “Arne” på Nordkroken och hans kamp mot byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen år 2017. Det var en av dessa klassiska strider som byggnadsnämnden har utkämpat mot en fastighetsägare i kommunen. Längst ner efter dagens blogginlägg kommer några länkar till kommunen vs “Arne”.)
Det kan vara bra att veta att Vänerns referensyta är +43,80 m.ö.h (RH 00). Medelvattenståndet ligger ungefär en halvmeter över referensytan (jfr landhöjningen), Länsstyrelsen fastställer att medelvattenståndet är +44,58 m.ö.h. (RH 2000). Länsstyrelsen har angett dessa planeringsnivåer för Vänersborg:
Dessa nivåer får stor betydelse för bebyggelse, anläggningar och vägar:
Skulle de här höga vattennivåerna på Vänern bli verklighet, så är den spontana känslan att kommunen inte skulle ha en chans att skydda sig…
Om Vänern stiger till 47,3 möh (200-års nivå) kommer det enligt beräkningarna att se ut så här på några ställen i kommunen:
Det är scenarier som definitivt förskräcker. Men det kan bli ännu värre. Om Vänern stiger till 47,81 möh (beräknad högsta vattennivå) kommer det enligt beräkningarna att se ut så här på några ställen i kommunen:
Skräcklans vattenverk skulle också ha problem med att klara en sådan vattennivå:
Frågan är om det är bra eller dåligt för vattenverket att vara fullt av vatten…
Det finns emellertid en viss tröst. Mitt hus på Lovisebergsgatan klarar även en översvämning av denna magnitud. Men tyvärr klarar även fiskmåsarna det…
Jag tror dock att Pontus Gläntegård (V) har rätt – Vänern kommer aldrig att stiga till dessa nivåer. Innan dess har nämligen Vänerns vatten tagit en annan väg, öster om Hunneberg och Halleberg…
Översvämningsproblematiken är komplicerad och det ryms även stora mått av osäkerheter och gissningar. Som vänersborgare är det dock viktigt att komma ihåg att lika positiv som Vänern är för kommuninvånarna och kommunens
attraktionskraft, lika förödande skulle den kunna bli med klimatförändringar och väderfenomen och medföljande översvämningar. I varje fall om SMHI:s och Länsstyrelsens spådomar slår in.
===
Det kanske är någon som är nyfiken på ”Arnes” kamp mot byggnadsnämnden. I blogginläggen står det också mycket om Översvämningsprogrammet. Här är inläggen i ärendet som utspelade sig i juni 2017, men där upplösningen kom i oktober samma år (två sista inläggen).
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (1/3)” – 9 juni 2017
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (2/3)” – 11 juni 2017
- ”Vänersborgs byggnadsnämnd 3: Fallet Nordkroken (3/3)” – 12 juni 2017
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (1/2)” – 28 juni 2017
- ”Byggnadsnämnden avslår Arnes bygglovsansökan! (2/2)” – 29 juni 2017
- ”Arne överklagar och JO-anmäler” – 7 juli 2017
- ”Arne får rätt av Länsstyrelsen!” – 18 oktober 2017
- “Arne fick bygglov!” – 31 oktober 2017

























Senaste kommentarer