Arkiv
Sikhall, Huvudnäs, fotboll, IFK och arenan
Efter att ha njutit av en fantastisk konsert med Ghost BC så har vardagen återvänt och med den det politiska livet i Vänersborg. Det tycks ju hända saker i vår kommun hela tiden, helg som vardag.
Många fortsätter att höra av sig angående bloggen om skolresultaten i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det har som de flesta bloggläsare kanske märkt också blivit två ”uppföljande” bloggar i ämnet. (Se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)” och ”Skolkrisen i Vänersborg (2/2)”.) Intresset för skolfrågor tycks vara stort bland allmänheten i Vänersborg.
Men det finns även andra frågor som engagerar.
Några invånare i Sikhall är både förvånade och upprörda över hur kommunen går tillväga med VA-dragningen längs dalslandskusten. Det finns de som befarar att säkerheten i ”rörsystemen” inte kommer att bli den bästa och att avloppsvatten i en framtid till och med riskerar att läcka ut i badvattnet i Sikhall. Jag kan dock inte uttala mig om huruvida detta stämmer eller inte. Jag hoppas bara att de har fel…
Dessutom säger de här personerna, bland annat genom kommentarer på bloggen (se här), att kommunens sätt att gräva och dra ledningar omöjliggör för en gång- och cykelväg (GC) mellan segelsällskapets klubbhus och kiosken/badet i Sikhall – ett farligt vägavsnitt för fotgängare och cyklister. (Det är flera tillbud varje år.) Det är för övrigt en GC-väg som de boende i området har efterlyst och önskat i flera år. Sikhallsborna menar att kommunen visar på ett oerhört kortsynt sätt att planera och bygga, när man inte istället anlägger en GC-väg samtidigt som man gräver för VA-ledningar.
Vi får se vad Benny Augustsson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, säger om detta den 25 oktober när han ska svara på en interpellation av Gunnar Lidell (M). Själv funderar jag på att ta en tur upp till Sikhall och se vad som är på gång.
Kommunen har börjat en ”uppfräschning” av fd Huvudnässkolans skolgård. Jag fick faktiskt ta ett foto av en karta (tack Gunnar Lidell, M) som visar hur det är tänkt att bli. (De streckade områdena ska inte utföras.)
Uppfräschningen beräknas kosta 1,3-1,5 miljoner kr.
Kommunen skriver på sin Facebooksida:
”Men eftersom folk ska kunna njuta av detta i många år kan man se det som en investering.”
Jo visst kan man se det som en investering. Och finns det investeringspengar att ta av så är det säkerligen också värt pengarna. Om det nu finns investeringspengar alltså. Som bekant är det ju lite si och så med det. Antagligen hade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF tyckt att pengarna skulle kunna ha blivit en grundplåt till konstgräs på Hallevi. Eller till en renovering av Fotbollens Hus på Vänersvallen. (Mer om detta nedan.)
Jag vet inte varför, men lite senare tog kommunen bort ovanstående kommentar på Facebook och skrev istället:
”Det lär hamna på runt 1,5 Mkr. Då ingår också handikapparkering för museet. P-platsen är en del av projektet för tillgänglighetsanpassningen av museet.”
Och en handikapparkering kan man naturligtvis inte ha synpunkter på. Det är väl egentligen bara konstigt att det inte har anlagts en sådan tidigare. Men nu ska det alltså bli av, och det faktiskt efter ett medborgarförslag (!) som lämnades in till kommunen i 
februari…
Men sedan kan man ju fråga sig var investeringen på 1,5 miljon tar vägen om kommunen beslutar sig för att bygga på Huvudnästomten. Den frågan ska väl för övrigt snart aktualiseras kan jag tänka. Det pratas ju om både konserthus och en ny sessionssal till kommunens politiker…
Spontant känns det som om uppfräschningen av Huvudnästomten skulle ha avvaktat ett sådant beslut. Men visst, det blir fint på Huvudnästomten. Ingen tvekan om det. Kommunen är mycket bra på att skapa trivsamma miljöer i centrum.
Det har blivit lite strul med konstgräset på Hallevi och renoveringen av Fotbollens Hus på Vänersvallen. Båda investeringarna fanns med i kultur- och fritidsnämndens investeringsplan, konstgräs på Hallevi för 6 milj kr år 2019 och Fotbollens Hus för 7 milj år 2020. Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sitt sammanträde den 18 september att kasta om dessa investeringar. Det innebar alltså att konstgräset på Hallevi flyttades till år 2020.
Det här reagerade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF på. De ville prioritera Hallevi. (Se artikeln ”VIF, Wargön och VFK gör gemensam sak” i tisdagens TTELA.) Klubbarna skrev också till kommunen och påtalade detta:
”En konstgräsplan på Hallevi frigör hårt belastade tränings- och matchytor för alla tre föreningar. Därför är vi helt överens om att denna investering har högsta prioritet.”
Helst vill fotbollsklubbarna att båda investeringarna ska ske år 2019, men om det inte är möjligt så ska ursprungsförslaget gälla, dvs Hallevi före Fotbollens Hus.
Som jag ser det, så har fotbollsklubbarna rätt. Konstgräset på Hallevi måste komma först. Det är ett hårt tryck på fotbollsplanerna och alla ungdomar (och vuxna) måste få plats. Fotbollen, och särskilt ungdomsfotbollen, är en stor sport i kommunen och den är särskilt viktig för integrationen.
En klubb som har lite lättare med sina kommunala kontakter är IFK Vänersborg. Det kanske inte är så konstigt, många högt uppsatta politiker och tjänstemän är medlemmar i klubben. Och så ligger ju klubben i bandyns högsta division. Vilket förpliktigar. Tycker i varje fall de flesta av dem som brukar titta på IFK:s matcher. Och det är faktiskt ganska många.
Alldeles i dagarna har kommunen skrivit på ett marknadsföringsavtal med IFK. Avtalet ser ut som det brukar. Det har ju funnits ett sådant här avtal i många år nu.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Kommunen får enligt avtalet möjlighet att ”exponera” sitt ”varumärke” genom ett märke på matchdräkterna, reklamplats i arenan, plats på IFK:s hemsida och på några ställen till. Kommunen får också en del andra möjligheter, t ex att kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang och att vara stor respektive liten matchvärd.
För detta får IFK Vänersborg 125.000 kr av Vänersborgs kommun och ytterligare 15.000 kr om IFK når kvartsfinal. (15.000 kr till om det blir semifinalspel.) Kommunen ska också betala tryckkostnaderna för dräktreklamen, som år 2015 uppgick till 4.033 kr inkl. moms.
Det är väl i och för sig inga stora pengar det handlar om, åtminstone inte om man jämför vad Trollhättans stad betalar till Gripen och FC Trollhättan. Men det handlar om principer och likabehandling. Något som Jonathan Axelsson (M) och undertecknad vänsterpartist efterlyste i motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Vi väntar emellertid fortfarande på att motionen ska behandlas. (Se ”V och M skriver gemensam motion”.)
För övrigt har det diskuterats på Facebook om arenans kostnader, dock inte initierat av mig. Men för att få mer information om kostnaderna skrev jag till kultur- och fritidsförvaltningen och frågade.
Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget. Det betyder, tror jag, att man kan säga att arenan kommer att kosta Vänersborgs skattebetalare ungefär 20 milj kr i år.
Det är onekligen mycket pengar…
Det har hänt mer i Vänersborg, men det får jag återkomma till.
Diggiloo
Förra onsdagen hade Diggiloo Sverigepremiär i Arena Vänersborg. Det var stort. Det var väldigt stort. Det tyckte i varje fall de som köpte biljetter för mellan 525 kr och 775 kr till showen. (Det fanns även onumrerade sittplatser för 445 kr.)
Det tyckte också Vänersborgs kommun.
Och föreställningen uppfyllde vad jag förstår alla högt ställda förväntningar. Det var åtminstone budskapet från människor som hade varit på plats i arenan, i artiklar och reportage i media. Charlotte Perrelli, Jessica Andersson, Robin Bengtsson, Andreas Johnson och de andra hade levererat med den äran. Och det var ju fantastiskt att publiken fick valuta för pengarna.
Evenemanget föregicks av en gedigen marknadsföring. Vänersborgs kommun hade till exempel mängder med reklam för evenemanget på sin hemsida (se t ex ”DIGGILOO i Arena Vänersborg”).
TTELA och Vänersborgaren tyckte naturligtvis också att Diggiloo var stort och hade därför flera reportage om evenemanget. Vilket självklart var en oerhört bra marknadsföring för Diggiloo.
I onsdagens nummer av Vänersborgaren (12 juli) skrev den välkände vänersborgaren och tillika vikarierande redaktören Håkan Lind i sitt ”ledarstick” angående att läsare kan lämna in eget material till tidningen:
”Men det är förstås journalistiska principer som gäller, ingen textreklam eller maskerade programblad med alla tider angivna slinker igenom.”
Och på nästa uppslag av Vänersborgaren återfanns en helsida om Diggiloo, ”Ikväll brakar det loss”… Jaja, jag har svårt att se logiken. Vad annat är artikeln än en stor reklamannons…?
Men Vänersborgaren och TTELA är privat ägda tidningar. De får göra som de vill och skriva vad de vill. (I stort sett.)
I samma nummer av Vänersborgaren hittade man också två annonser för Diggiloo, en liten mindre annons och en ganska stor. (Se bild.)
Det är det privat ägda företaget Krall Entertainment AB som arrangerar Diggiloo. Krall Entertainment AB är ett ganska stort bolag i nöjesbranschen. Företagets affärsidé är att producera och marknadsföra upplevelser. År 2015 var nettoomsättningen drygt 100 miljoner kronor.
Företaget tjänar pengar på Diggiloo och andra nöjesarrangemang. Så klart. Och det är ingen fel i det. Det är ju tanken, vinsten är vitsen typ.
Men det var en sak som fick mig att börja fundera. Och det var den lilla logotypen längst ner till vänster på annonserna i Vänersborgaren. Det står:
”Vänersborgs kommun”
Det här med kommunalt stöd och engagemang till privata, vinstdrivande företag är ett känsligt ämne. Eller borde vara… Det är också ett ämne som jag har tagit upp flera gånger i denna blogg. Dessutom har Jonathan Axelsson (M) och jag (V) skrivit en gemensam motion i ämnet, ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”.
Det är ju inte bara det att kommunen med dess tjänstemän handhar och förvaltar skattebetalarnas pengar, vilket i sig är förenat med ett stort ansvar – en kommun ska ju också behandla alla lika… Och i det här fallet kändes det dessutom som om vänersborgarnas skattepengar möjligtvis hade använts på ett sådant sätt att de gått rätt ner i fickorna på Krall Entertainment AB…
Jag skrev till Vänersborgs kommun och ställde ett antal frågor om marknadsföringen och eventuell kommunal sponsring, om hyran i arenan etc. I måndags fick jag svar.
Och döm av min förvåning, det var inte någon tjänsteman på kultur- och fritidsförvaltningen som svarade. Svaret var skrivet av självaste kommunjuristen… Och att en jurist sattes på uppgiften att formulera ett svar kändes bara det lite ”misstänkt” faktiskt. Fast så behövde det ju inte vara.
Diggiloo hyrde arenan i en hel vecka. Diggiloo hade ju premiär i Vänersborg vilket betydde att även repetitionerna skulle hållas i arenan. För dessa dagar betalade Krall Entertainment AB sammanlagt 80.000 kr. I denna kostnad ingick också bygg- och rivdagar och en vaktmästare. Enligt avtalet kunde det tillkomma extra kostnader, om Diggiloo efterfrågade andra tjänster av kommunen. Enligt svaret från kommunjuristen så tycks inte detta ha varit fallet. Vad jag förstår så uppgick hyran till 80.000 kr, varken mer eller mindre.
Det verkar istället som om kommunen har ställt upp med fler tjänster utan att ta betalt. Kommunjuristen skriver:
”Förvaltningens budget för att möta krav som Arenan inte normalt är utrustad med för att klara av evenemanget genom bland annat truck och elkablage är 50,000 kronor.”
Nu är jag ganska övertygad om att dessa 50.000 kr är tänkta att täcka kostnaderna för hela året och inte bara Diggiloo, men jag är inte riktigt säker. (Jag har ännu inte fått svar på min följdfråga om detta.)
Jag vet inte exakt hur många dagar som Diggiloo hade tillgång till arenan, 6, 7 eller 8 dagar, men hyreskostnaden närmar sig i varje fall 10.000 kr per dag. Och det får man väl säga är tämligen både billigt – och subventionerat. Arenan kostar ju 50-60.000 kr per dag för skattebetalarna i Vänersborg…
Det tycks som om kommunen själv inser att den avtalade hyran för Diggiloo torde vara i minsta laget. Kommunjuristen skriver nämligen:
”Uthyrningsintensiteten på Arenan varierar över årets dagar. Under aktuell tid på året har kommunen historiskt sett sedan uppförandet av Arenan inte haft Arenan uthyrd.”
Jag kan inte förstå detta annat än ett medgivande om att hyran är kraftigt subventionerad… Och ska resonemanget hårdras, dvs gälla lika för alla, är det nog ingen tvekan om att samtliga hyresgäster av arenan borde betala lägre hyror – såvida inte två aktörer vill hyra arenan under exakt samma tid…
Det är kommunens tjänstemän som bestämmer hyrorna och villkoren för uthyrningen. Kommunjuristen skriver:
”Beslut rörande ”hyra för större återkommande eller för Vänersborgs kommun viktiga arrangemang” beslutas av Förvaltningschef.”
Det är också förvaltningschefen som bestämmer vad som är ett viktigt arrangemang för kommunen… Det känns onekligen som om politikerna i kommunen i allmänhet, och kanske politikerna i kultur- och fritidsnämnden i synnerhet, har frånhänt sig sitt ansvar för driften av arenan.
Enligt kommunjuristen har inte kommunen varit med och betalat direkta kostnader för marknadsföringen av själva evenemanget, som t ex annonser, affischer, radio, storbildsskärmar och dylikt. Jag tror dock inte för ett ögonblick att Krall Entertainment AB har betalat för reklamen på kommunens hemsida. Sedan vet jag inte riktigt vad som menas med ”direkta kostnader”, finns det ”indirekta kostnader” för marknadsföring?
Förutom den här gratisreklamen och den subventionerade hyran i arenan, så tycks det som om kommunen har bidragit med andra pengar till arrangemanget. Detta är emellertid svårt att få grepp om och ska kanske betraktas som rykten innan papper kan visas upp. Det blir till att ställa några frågor om detta, om några veckor då alla fakturor etc har landat hos kommunen.
När det gäller kommunens roll som uthyrare till Diggiloo så skriver kommunjuristen:
”Det är viktigt för kommunen att uppfattas som en bra part att arbeta med vid evenemang, och inte bara som en uthyrare av lokal eller yta, varför det är av vikt med stöd till arrangör inför/under/efter evenemang från evenemangsutvecklare, förvaltningar m.fl.”
Det här är, anser jag, mycket viktigt att diskutera politiskt, och inte bara bland tjänstemän.
Kommunen har en viss summa pengar och dessa ska finansiera kärnverksamheter som vård, skola och omsorg, dvs verksamheter som är ålagda kommunen enligt lag. Pengar som används, direkt eller indirekt, till stöd för arrangör är pengar som går direkt till privata företag. Och visst, arrangemang av den här typen leder till att det kommer pengar till Vänersborgs näringsliv, som hotell, restauranger etc. Men är det kommunens uppgift? Är det kommunens uppgift att lägga pengar till företag istället för till kärnverksamheterna?
Frågan om likabehandling glider, som jag uppfattar det, kommunjuristen undan genom att skriva:
”Kommunen är öppen för alla som kommer till oss och vill arrangera och ger alla möjlighet till samma stöd och service utifrån behov. Inget evenemang är det andra likt så stödet/partnerskapet ser oftast ut på olika sätt och de begränsningar som finns är förvaltnings totala budget och tidsåtgång för våra tjänstemän.”
Jag tror att det finns många både föreningar och företag som inte upplever att det är så som kommunjuristen skriver… Och som jag skrivit tidigare, den här frågan var ett av skälen till Axelssons och min gemensamma motion.
Det verkar överlag som om kommunen behandlar ett arrangemang som Diggiloo på ett helt annat sätt än andra kommuner. Om man googlar på andra ”Diggiloo-orter” så hittar man t ex ingen reklam för arrangemanget på dessa kommuners hemsidor. (Jag har inte kollat alla kommuner.)
Jag kan inte frigöra mig från känslan att kommunen till varje pris vill locka till sig evenemang till arenan – kosta vad det kosta vill. Och det gör det. Allt för att på något sätt rättfärdiga kommunens stora årliga kostnader för arenan.
Till sist vill jag poängtera att det naturligtvis är mycket positivt att det händer saker i Vänersborg och att vänersborgarna får ta del av t ex svenska artister av hög klass. Frågan jag ställer är bara – är det skattebetalarna som ska betala bidrag till de privata företagen för att de ska arrangera evenemang i Vänersborg?
Stora investeringar på gång
I onsdags fattade kommunfullmäktige beslut om att renovera kommunhuset för 50 milj kr. Men då ingick inte sessionssalen, som vad jag förstår måste rivas och en ny byggas. Det sistnämnda är dock inte beslutat än och det råder delade meningar inom politiken vilket alternativ som ska gälla. Ska det byggas en ny sessionssal på samma plats, eller på annan plats? Eller ska det byggas en kombinerad sal för möten och kultur, t ex
konsertsal – på samma plats eller på annan plats? Det finns de som tänker sig att denna annan plats i så fall ska vara Huvudnästomten.
50 miljoner är naturligtvis inte småsummor. Och det kan naturligtvis sticka i ögonen på vänersborgarna att kommunen både är väldigt snabb och inte heller tycks ”titta på” pengarna när det gäller ”den egna arbetsmiljön”. Bo Carlsson (C) är medveten om detta när han sa till TTELA (se ”50 miljoner till kommunhuset”):
”Vi har många anställda med arbetsmiljöer som är usla och där vi inte är riktigt lika snabba, och det är inte bra. Resonemanget kan bli att vi är snabba när det gäller personalen som sitter närmast oss.”
Självklart tänker jag i första hand på personal och barn/elever i våra förskolor och skolor, som ofta har en mindre bra arbetsmiljö, även om jag förmodar att det finns dåliga, eller usla som Carlsson sa, arbetsmiljöer även på andra håll. Nu tycker jag inte att ska man ställa personal mot personal. Det naturliga borde väl istället vara att arbetsmiljön förbättras för alla. Men det kanske är det som kommunstyret tänker sig. Vi får se om Carlsson och Dahlin tar krafttag kommande år för arbetsmiljön runt om i vår kommun. Budgetarbetet för nästa år håller ju som bäst på just nu.
Det lär dock inte bli lätt, kommunen står inför stora investeringar, mycket stora investeringar…
Barn- och utbildningsnämnden skulle behöva investera omkring 1 miljard i nya förskolor och skolor, inkl renoveringar etc. Det är en förskola i kv Hönan, det är grundskolor i Öxnered och på Holmängen. Det måste byggas idrottshallar så att eleverna kan ha Idrott och hälsa (som ämnet heter). Norra skolan och Idrottsgatan 7, Silvertärnan, är även de i behov av renoveringar. Bara för att nämna de största investeringarna.
Socialnämnden behöver också investera, nämndens boendeplan klubbades ju i onsdags. Och sedan har vi Brålanda som behöver både ny ringled och förberedelser för ett tågstopp…
Och så har vi framtida kök, trafiklänken i samband med den planerade exploateringen av Onsjö Södra och Skaven/Öxnered. Och vi har vattenverk i Rörvik, VA, gång- och cykelvägar…
Men det räcker inte med dessa investeringar. Kultur- och fritidsnämnden har, som vi har kunnat läsa om i TTELA, storslagna planer för Idrottscentrum. Förutom då att det är nödvändigt att renovera befintliga byggnader, som omklädningsrum och Idrottshuset.
Sedan ska vi inte förglömma ”gökungen”, dvs Arena Vänersborg. Bandyhallen kostar fortfarande, den slukar åtskilliga miljoner varje år. Och nu behövs det tydligen en ny takduk för 10 milj kr, och det ganska snart. Dukbytet är tänkt att göras tillsammans med en teknisk lösning som leder värmen, som samlas under taket, till ”arenagolvet”.
Det kan nog bli svårt att få investeringarna att ”gå ihop” för de närmaste åren. Politikerna kommer att få ett tungt arbete med att prioritera. Det är nästan så att man skulle vilja fråga alla vänersborgare hur de tycker att kommunen ska göra…
Kommunens arenaloge
När kommunfullmäktige fattade beslutet den 20 juni 2007 att bygga Arena Vänersborg (lyssna gärna till fullmäktigedebatten här), så fanns det 18 takbågar på ritningarna. När James Bucci (V) senare studerade ritningarna och den färdiga arenan, så gjorde han den fantastiska upptäckten att det bara fanns 13 takbågar! Fem bågar hade tagits bort!
Det visade sig sedan, när ett antal hemligstämplade handlingar slutligen blev offentliga, att S Anders Larsson (S) och några till hade fattat beslutet att minska antalet takbågar, i all hemlighet, på ett så kallat byggmöte den 20 december 2007. När kommunens jurister senare kommenterade detta frågade de sig:
”är det antalet loger som växt?”
Och så var det – med färre takbågar kunde fler loger byggas.
En av logerna i arenan står aldrig tom – kommunens alldeles egen loge. Vänersborgs kommun disponerar ju, som de flesta antagligen vet, en loge i Arena Vänersborg. Även om det inte är så många som har fått förmånen att vistas i den. Å andra sidan är det några få som har suttit där ganska ofta…
Användningen av kommunens loge är reglerad. Kommunstyrelsen antog ett regelverk den 11 november 2015. När IFK Vänersborg spelar elitseriematcher säger reglerna att:
”Avsikten med logen är att den under elitbandysäsong i samband med matcher i första hand ska användas för att stärka och fördjupa kommunens relationer med viktiga, externa aktörer.”
Reglerna tycks fungera bra nu för tiden och kommunens loge verkar användas till det som den är tänkt för. Det har ju varit lite si och så med det under åren… Och det är naturligtvis bra att användningen har styrts upp.
Under denna bandysäsong har logen bokats och använts av flera personer i kommunen. Som vanligt är det Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) som har varit logevärdar flest gånger, hittills fyra gånger. Och alltid tillsammans. Fast Marie Dahlin är ju faktiskt kommunstyrelsens ordförande så det är kanske inte så konstigt. Att Dahlin är logevärd menar jag.
De som inbjudits av logevärdarna för att se en match med IFK har också varit externa aktörer, precis som det står i reglerna. Det handlar om representanter för företagare, organisationer och föreningar, kyrkor, andra kommuner och regionen.
Allt i sin ordning alltså.
Om det inte vore för ett tillfälle… Ett tillfälle som i varje fall ger anledning till vissa funderingar.
Onsdagen den 28 december, när IFK mötte Kalix, var barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) logevärd. Syftet var att träffa andra nämndsordförande. Och så blev det också. Byggnadsnämndens ordförande var där liksom Överförmyndarnämndens och också Vattenpalatsets ordförande. Även kultur- och fritidsnämndens ordförande var där, dvs Marika Isetorp (MP).
Träffen kan nog inte räknas som att ”fördjupa kommunens relationer med viktiga, externa aktörer”, de var ju kommunpolitiker i Vänersborg allihop. Men det står ju också att logen ska användas så ”i första hand”. Så det kanske finns utrymme för undantag från huvudregeln. Träffen kan kanske räknas som någon typ av ”intern representation”.
Det är också lite intressant att Marika Isetorp tittade på bandy – i arenan. Hon började ju, enligt utsago, att intressera sig för politik därför att hon var motståndare till arenabygget… Men naturligtvis står det Isetorp, och alla andra, helt fritt att ändra åsikt. Både om arenan och om bandy. Bandy är ju förresten en fin gammal klassisk sport, även om det inte går så bra för IFK just nu – i varje fall inte så bra som man hade förväntat sig med den storsatsning som klubben har gjort denna säsong.
Tyvärr verkade logevärd Mats Anderssons sällskap ha fått ett sent återbud. Av någon anledning så ansåg man (Mats Andersson?) att platsen inte kunde stå ”tom”. Den fylldes därför ut av Martin Isetorp – Marika Isetorps make…
Som sagt, det är bra att reglerna kring kommunens loge följs. I varje fall till den allra största delen…
Marknadsföringsavtal: Kommunen – IFK
Efter fyra omgångar leder IFK Vänersborg elitserien. Så vitt jag vet så är det första gången i bandyhistorien. Det är bara att säga grattis. Och de blåvita lär väl ligga i topp också efter nästa omgång. På tisdag tar nämligen Lomanov och gubbarna emot bottenlaget Tellus hemma i arenan.
Jag vet inte hur mycket IFK Vänersborg betyder för att sätta Vänersborg på kartan. Bandyn är ju faktiskt ingen stor sport i Sverige längre, i varje fall inte som den var förr. Men det är klart, alla bandyintresserade runt om i landet ser ju namnet Vänersborg överst i tabellen.
Vänersborgs kommun har i höst återigen förnyat marknadsföringsavtalet med IFK Vänersborg. För vilken gång i ordningen vet jag inte.
Det är kommunstyrelsens ordförande som kan sluta sådana här avtal helt på egen hand. Dock först efter samråd med kommunstyrelsens presidium, dvs Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C). Och det har vårt bandyintresserade kommunalråd Marie Dahlin (S) naturligtvis gjort. Det måste emellertid tilläggas att Lidell har skrivit en 
reservation och alternativt förslag med anledning av Dahlins beslut:
”Samråd har skett, men ej samförstånd.”
Anledningen till Lidells reservation återkommer jag till.
Marie Dahlin är bara den senaste i raden av ledande politiker som har älskat och älskar bandy. Och som har sett och setts på IFK:s hemmamatcher, de senaste åren företrädesvis från och i kommunens loge.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun.”
Vilket förhoppningsvis kommunen har med alla föreningar i kommunen, oavsett avtal som innebär pengar eller ej.
Syftet med avtalet är vidare:
”Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
För 125.000 kr, vilket kan bli mer om IFK går vidare till kvartsfinal (och semifinal och final), har IFK ”kommunens märke”, som det står i avtalet, på sina dräkter. IFK Vänersborg ska också ha ”kommunens märke” på sin hemsida. IFK ska dessutom upplåta reklamplatser till kommunen.
I marknadsföringsavtalet ingår även att kommunen kan vara stor och/eller liten matchvärd. Att vara matchvärd innebär att 18 respektive 12 personer får en fribiljett till en match och mat. Kommunen får också 20 sittplatsbiljetter. Om det är till en match eller om det är för samtliga matcher framgår märkligt nog inte av avtalet. Kommunen får också kostnadsfritt anlita delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang samt möjlighet att delta med representant (i singular) vid de träffar som IFK arrangerar. 
Det finns säkert många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av avtal med enskilda klubbar. Det är emellertid svårt att uttala sig om hur stort genomslag IFK Vänersborgs marknadsföring har nationellt och internationellt för Vänersborgs kommun. Själv är jag tveksam till att IFK:s ”speciella” marknadsföring betyder något särskilt för att sätta Vänersborgs kommun på kartan. Vem ser till exempel de små bilderna av stadsvapnet på IFK:s dräkter? Eller den undanskymda loggan på IFK:s hemsida? Och om de gör det, hur många av dem kommer typ att besöka Vänersborg bara för det?
Marie Dahlin (S) är däremot inte tveksam:
- ”det är en tillgång att [Vänersborg] under en stor del av året omnämnas i positiva ordalag i radio och TV.”
- ”det lokala näringslivet har stor nytta av att varumärket Vänersborg stärks.”
- ”ökad omsättning för hotell, restauranger och handel”
- ”Arena Vänersborg [blir] en viktig mötesplats där relationer byggs och förstärks”
- ”Med sin omfattande ungdomsverksamhet visar IFK Vänersborg att de som förening tar ett stort ansvar för kommande generationer och spelarna blir viktiga förebilder för unga Vänersborgare”
Jag tror att många andra föreningar i kommunen har sina synpunkter på de skäl som Marie Dahlin radar upp för IFK:s räkning. Inte så att skälen är fel, men det finns t ex flera andra föreningar som faktiskt arrangerar fler cuper, med betydligt fler deltagare, som genererar ännu större omsättning för kommunens näringsliv. Och det finns många föreningar i kommunen vars ungdomsverksamhet är avsevärt större än IFK:s. För att ta två exempel.
Å andra sidan är ju 125.000 kr småpengar sett till kommunens budget på drygt 2 miljarder kronor. Men – det handlar om rättvisa och likabehandling. Hur många av kommunens andra klubbar och föreningar får 125.000 kr extra varje säsong? Det finns ju hur många föreningar i kommunen som helst och väldigt många av dessa har betydligt fler utövare än IFK. Både när det gäller ungdomar och flickor och vuxna.
Nu säger väl någon vän av ordning, som antagligen också är en inbiten IFK-supporter, att 125.000 kr är småpengar också för IFK Vänersborg. Och så är det nog. Klubben har ju några stora sponsorer som tycks pumpa in hur många miljoner kronor som helst i klubben. Det sägs för övrigt att klubbens omsättning ligger på 15-20 milj kr per år. Men det kanske istället är ett argument för kommunen att använda sina pengar på ett annat och bättre sätt.
En liten notering i marknadsföringsavtalet.
I de tidigare marknadsföringsavtalen mellan kommunen och IFK Vänersborg har det stått att det ingår mat, när kommunen t ex är matchvärd, i Arnes restaurang. Men från och med i år är Arnes restaurang struken. Och det är faktiskt det enda som skiljer årets avtal från förra årets. Det är tydligen så att maten ska beställas från – IFK… Vilket tydligen gäller också logerna. Ska det ätas och drickas så ska det gå via IFK. Fast det blir nog inga problem för Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C), som har bokat kommunens loge över hälften av matcherna i grundserien. Men visst är det lite underligt?
Det är en tämligen utbredd uppfattning bland kommuninvånarna, inte minst bland föreningsmänniskor, att IFK Vänersborg har både en särskild status och åtnjuter en särskild behandling av kommunen. Så skrev Gunnar Lidell (M) t ex i ett brev till kommundirektören i somras:
”Kan ju heller inte undgå att fundera på kopplingarna mellan IFK-medlemmar, dess ordförande och kommunanställda, ledarskapskonsulter och inte minst politiker. Kan det garanteras att det inte sker informella kontakter o sk ryggkliande…….?”
Och oavsett hur det förhåller sig, bara rykten och misstankar är förödande. Det får inte finnas någon som helst tvekan att kommunen behandlar alla lika utifrån bestämda och kända kriterier.
Det var för övrigt en av anledningarna till att Jonathan Axelsson (M) och jag i början av hösten skrev en motion om kommunala bidrag.
Många av de funderingar och frågor som framgår av ovanstående tog vi upp i motionen. Vi menade bland annat att reglerna för kommunens alla typer av bidrag/utbetalningar ska vara tydliga och transparenta, så att allmänheten upplever att en likabehandlingsprincip råder. Vi skrev också att det är viktigt att beslut följs upp och nyttan/effekten utvärderas. Vilket nog aldrig skett med marknadsföringspengarna till IFK Vänersborg. Och inte minst, att rutiner tas fram för hur bidragen ska handläggas och beslutas. Vår bestämda åsikt var, och är, att en enskild tjänsteman eller förtroendevald aldrig ska kunna besluta själv. Inte ens kommunstyrelsens ordförande. (Du kan läsa motionen i sin helhet genom att klicka här.)
Och till sist, vad skrev Gunnar Lidell (M) mer i sin reservation? Jo, Lidell tar just upp Axelssons och min motion:
”Det hade varit mer lämpligt att invänta motionsbehandlingen … innan beslut fattats i detta ärende.”
Lidell tar också upp IFK Vänersborgs ställning:
”IFK har inför säsongen -16-17 på ett föredömligt sätt redan stärkt lag, ekonomi och på det viset sin och kommunens marknadsföring.”
Lidells alternativa förslag lyder:
”Mitt förslag är därför att kommunen i väntan på motionsbehandling (enlig ovan), köper 20 st. säsongskort. 10 av dessa för användande i samband med kommunens egen logerepresentation, och resterande 10 för personalvård, där personalklubben fördelar förmånen på lämpligt sätt.”
Det var Lidells förslag. Det får han stå för själv, vilket han också gör. Däremot delar jag hans uppfattning om att Axelssons och min motion borde behandlas innan nya beslut fattas.
Särskilt i detta fall, där beslutet fattas av en enskild förtroendevald i ett ärende som handlar om mycket pengar och där det varken finns tydliga och transparenta regler eller någon utvärdering av tidigare bidrag.
Fler problem med arenan?
Det är inte bara Nuntorp som diskuteras just nu. Vi har ju fortfarande en stor byggnad vid Sportcentrum som pockar på uppmärksamhet. Och det inte bara när IFK Vänersborg spelar bandy mot Gripen där inne.
I veckan diariefördes ytterligare en handling om arenan:
”Kompletterande material från Arenan 2016-10-10”
Det är samme person som har ”kompletterat materialet”, som företog undersökningen av temperaturmönster den 6 april 2013, och som jag inte för så länge sedan skrev en blogg om. (Se ”Märkliga turer kring arenan”.) Experten, som har ett företag som arbetar med den här typen av frågor, upptäckte stora temperaturvariationer i arenan och att det var värme- och fuktläckage i taket. Men undersökningen ”försvann”, eller ”gömdes undan”, och inget gjordes uppenbarligen för att rätta till felen och bristerna.
Sedan blev undersökningen känd för samhällsbyggnadsförvaltningen i början av september i år, dock oklart hur. En representant för samhällsbyggnadsförvaltningen stämde träff med experten. Och det var inför detta möte som experten gjorde några nya, ”enklare” undersökningar. Hen upptäckte en del oroväckande saker, som föranledde, efter mötet, en noggrannare kontroll.
Det är denna kontroll som nu finns dokumenterad och diarieförd hos samhällsbyggnadsnämnden.
Experten upptäckte bland annat tre läckzoner på ena sidan arenataket.
Experten skriver:
”3 läckzoner i skarven ovanför räckesinfästningen. Detta vatten kommer från dukens insida, närbilder nedan visar påväxt vid läckan.”
Och dessa påväxter ger väl vissa aningar om att allt inte står rätt till…
Det finns fler läckor med påväxter på arenataket:
Experten hittade dessutom misstänkta läckor där taket har reparerats.
Experten kommenterar bilderna:
”Lapparna har lossnat eller medvetet lämnats öppna i underkant.”
Experten misstänker, eller vet, utifrån bilderna att:
”Takduken läcker kondens från dukens insida genom läckor ut på takets utsida.”
Hen fortsätter:
”Mängden kondensvatten som kommer ut vid de relativt små läckorna i duken är troligtvis bara en liten del av den totala mängden som rinner längs dukens insida.”
Hoppsan, ”en liten del av den totala mängden…”. Det skapar naturligtvis en mängd farhågor kring arenataket, och hela arenan för övrigt… Farhågor som självklart måste utredas och kontrolleras ordentligt.
”En längre tids kondensfuktexponering och intilliggande blöt isolering kan ha skadat takkonstruktionen och andra delar av innertaket över läktare och spelplan.”
Det låter illavarslande…
Och:
”Rådande vindriktning största delen av året är sydväst vilket innebär att den del av taket som skadats är placerad där vindkrafterna har störst lyftande påverkan.”
Det är nästan så att man tro att det inte är ett nytt takras som vänersborgarna ska vara rädd för utan att taket ska flyga iväg. Det är dock säkert överdrivet…
Men fukten, och vattnet…. Följande låter betydligt allvarligare – och som en mycket reell eventualitet:
”Det vatten vi ser på bilderna kommer från läckor i duken. Enskilda mängder som kommer ut just där. Var finns resten? Vattnet följer troligtvis duken neråt och hamnar bakom loger och andra inre byggkonstruktioner. Hur är dessa konstruktioner byggda med avseende på tätskikt och fuktansamling och finns det fuktskador?”
Jag påminner mig att jag i en tidigare utredning (men vilken?) har sett svar på de sista frågorna, svar som ger ännu större anledning till oro… Det är nog inte helt omöjligt att man vid en närmare undersökning hittar både omfattande fukt- och mögelskador…
Experter ger förslag på en mängd åtgärder för att få mer fakta på bordet om vad som brister. Utifrån dessa kontroller kan man sedan avgöra vad som bör åtgärdas, och hur. För visst är det troligtvis så att det krävs ganska omfattande åtgärder på arenan.
Nu är ju som bekant själva arenabyggnaden i händerna på kommunens sakkunniga på samhällsbyggnadsförvaltningen och det gör att man nog kan känna sig ganska trygg. Tjänstemännen verkar också ha en bra dialog med ”experten”. Därför kan man på goda grunder anta att ”bristerna” så småningom kommer att åtgärdas.
Men det är nog lite så att man undrar – vad kommer det att kosta…?
Och om dagens match mellan IFK Vänersborg och Gripen av någon anledning skulle bli alltför tråkig, som att Gripen skulle ta en stor ledning, så kan kanske publiken passa på att rikta blickarna uppåt, inte mot högre makter, men mot taket…
Märkliga turer kring arenan
Det hörs inte särskilt mycket om arenan nu för tiden. Debatten om byggnationen, myglet, användningen, ägarförhållandena, kostnaderna, osv lyser med sin frånvaro. Kanske till de makthavande socialdemokraternas och centerpartisternas lättnad… För att inte prata om arenamotståndarnas i miljöpartiet…
Det är som om vänersborgarna har resignerat. Arenan står ju där den står, det är bara att betala vad den kostar. Typ. Nämner jag något om arenan, eller för den delen IFK Vänersborg, någon gång i någon blogg, så är det en liten men högljudd skara av bandyfans som protesterar och tycker att arenan är det bästa som har hänt kommunen…
Det har ju funnits en hel del problem med arenan genom åren. Och då tänker jag inte i första hand på takraset den 20 februari 2010. Det har ju varit problem med än det ena och än det andra. Det har varit för korta grundskruv, fel rostskyddssystem på fotplåtar, borttagen knäckavstyvning av bågens underram, fel skruvdimension, otätheter i anslutning mellan båge och klimatskärm, takbågar som passerar ut genom klimatskärmen, slangklämmor som saknas, bristfällig montering av plåtbeslag… Bara för att nämna några saker.
Nu var det emellertid ett tag sedan jag hörde om några fel och brister, och de som fanns har väl, förutsätter jag, blivit åtgärdade för länge sedan. Samhällsbyggnadsnämnden, som nu har ansvaret för arenan, sköter säkerligen fastigheten betydligt proffsigare än vad barn- och ungdomsnämnden (som nämnden hette tidigare) gjorde på sin tid.
Men så hittade jag i diariet förra torsdagen (8 sept) en undersökning av temperaturmönster från den 6 april 2013. Ja, du läste rätt, från 2013. Varför undersökningen blev diarieförd just förra torsdagen och inte då, för över tre år sedan, då den skickades till Arena-Fritid, har jag inte en aning om. Kanske har den helt enkelt blivit bortglömd. Fast på Arena-Fritid vill de överhuvudtaget inte kännas vid undersökningen. De säger sig inte ha något minne av att de har sett eller fått rapporten:
”Jag kan inte se i mailen att jag fått något i april 2013…”
Det är märkligt.
Undersökningen ifråga var inte beställd av kommunen, utan en kunnig och intresserad expert på området, med ett eget företag i branschen, gjorde den på eget bevåg. Så vitt jag vet för att personen var intresserad och ville hjälpa kommunen med att få en så bra arena som möjligt. Experten begärde inte heller någon ersättning för arbetet.
Nu har i varje fall rapporten diarieförts, över tre år senare – i samhällsbyggnadsnämndens diarium. Enligt fastighetschefen därför att de inte har sett eller känt till rapporten förrän nu. Vem som har skickat den till samhällsbyggnadsförvaltningen är däremot höljt i dunkel. Men den kommer definitivt inte från Arena-Fritid…
Undersökningen är inte helt lätt för en lekman att förstå. Det ska jag villigt erkänna. Men den handlar om:
”en teknik vid mätningen [har använts] som inte bygger på exakt temperatur utan i stället fokuserar på att jämföra temperaturmönster pga differenser. Så kallad kvalitativ mätning.”
Det handlar tydligen om temperaturer, fukt och ev läckage. Handlingen består av en mängd bilder av arenan, där temperaturmönster visas i alla regnbågens färger.
Den expert som har utfört undersökningen skriver i inledningen att hen förväntade sig att:
”duken, taktemperaturen och kylningen utifrån skall vara homogen och att det därför inte skall uppkomma temperaturvariationer i de stora ytorna.”
Men det är just vad undersökningen visade, stora temperaturvariationer.
Jag återger några utdrag ur utredningen, utan att egentligen riktigt förstå vad som menas. (Kanske några av mina läsare förstår bättre.)
Experten noterar bland annat att:
”isoleringens ångspärr ligger mot takbeläggningen och inte in mot den varma insidan där den borde sitta under rådande temperaturförhållanden. Detta för att förhindra kondensering inuti isoleringen eller mot takduken.”
Rapporten diskuterar vad de färgförändringar som syns på bilderna i rapporten kan bero på:
”Jag bedömer att färgförändringen kan ha fyra orsaker. Alla är aktuella.
1. Takets ytskikt värms olikt under dagen och kyls olikt efter solens nedgång.
Strålningsbetingat
2. Takets konstruktion har olik värmekapacitivitet och har olikt värmeinnehåll och kyls därför olikt.
3. Takets konstruktion har olik konduktivitet / värmeledningsförmåga och kyls därför olikt.
4. Det finns vattenånga under takduken som kondenserar mot duken och värmer den från undersidan när taket kallnar (ångbildningsvärme återgår till underlaget).
Skitig duk, ojämnheter i taket eller ljusets infallsvinkel påverkar 1:an
Detta är norrsidan så avvikelsen har legat i solskugga senare delen av dagen denna årstid.
Temperaturen bör vara likartad
Köld/värmebryggor inifrån påverkar 2 och 3
Att andra värmebryggor syns hela natten talar emot denna orsak
Fuktig/blöt isolering påverkar 2.3.4
Kontrollera fukthalten manuellt”
När det gäller isoleringen skriver experten:
”Jag utgår ifrån att byggmaterialen i hallen är fukttåliga och att hallen klarar en fuktchock men jag har sett tecken på fukt runt perforeringen i innertaket och jag blir inte förvånad om det droppar och rinner längs duken ibland.
Takstolsbalkarna leder in kyla, de är relativt utetemperaturen varma på utsidan, kalla i första delen inne.
Snöräcket är varmt på utsidan i förhållande till omgivande tak, de fungerar som kylflänsar och leder in kyla i konstruktionen bakom duken, även sydsidan med borttaget räcke kyler.
Hur är ångspärren monterad i logerna, sitter det ångspärr på insidan den vägg som vetter utåt samt ångspärr i takduken riskerar detta att bli en fuktfälla om hall och loger är sammanbyggda.
Än värre om omgivande isolering är fuktig och solvärmen sprider fukten som vattenånga i väggen.
Obs takstolsbalkarna igen.”
Man får onekligen, som amatör, en del funderingar och frågor.
Det verkar läcka värme i en våt isolering. Eller har den torkat? Gör den någonsin det? Vad väger våt isolering jämfört med torr? Möglar den? Blir den ännu sämre som isolering allteftersom? Kondensskyddet, som ligger utanför isoleringen när det borde varit under, hur tänkte konstruktören om hen visste att det var risk för kondens? Går det att göra något åt köldbryggorna via de 11 takstolarna av solitt stål? Oisolerade rör inne under taket, har de isolerats sedan 2013?
Det är mina funderingar. En som är ”lite mer” bevandrad i byggnadstekniska frågor (än jag) kommenterar rapportens resultat på följande sätt:
”Det är ju klarlagt att arenan inte byggdes som en multiarena. Den har diffusionsspärren på fel sida, tydligen. Den är byggd för kyla och inte värme. Dessutom verkar den ta allvarlig skada i bärande konstruktion av kondensen. Den står nog inte i mer än 20-30 år från byggstart utan omfattande ombyggnad/takbyte. Kondensen är som störst i augusti varvid det kanske är därför de väljer tvunget att spola upp is i augusti. Annars rostar arenan sönder. Det spolas is för att inte få kondens mot det kvällskalla taket. Luften har som högst fuktkvot (kan bära mest vatten) i augusti.” 
”Omfattande ombyggnad/takbyte”…? Det suger onekligen till i magen…
Varför tar jag då upp en sådan här gammal undersökning? Ja, det är inte bara för att det är mycket märkligt att undersökningen inte diariefördes när den kom till Arena-Fritid 2013. Experten som har utfört undersökningen säger att hen både har överlämnat rapporten i pappersform, från hand till hand på ett möte, och dessutom mailat rapporten i efterhand (med ett tillägg, se nedan). Fast här säger alltså Arena-Fritid att de, som jag redan har nämnt, inte har något minne av att de har sett rapporten. Regeln är annars att sådana här rapporter naturligtvis ska diarieföras och skickas vidare till den det berör, i detta fall samhällsbyggnadsnämnden.
Nä, det allvarligaste är att det tydligen aldrig har gjorts något åt de brister som rapporten lyfter fram. Det har inte skett någon typ av uppföljning, åtgärder eller reparationer utifrån undersökningen. I varje fall finns det inga sådana handlingar i diariet och inte heller har jag fått några sådana besked från t ex Arena-Fritid. Vilket naturligtvis inte helt utesluter att det kan ha gjorts något åt dessa problem under åren. Men eftersom rapporten inte har varit känd för de som är ansvariga för arenan, samhällsbyggnadsnämnden, tyder det onekligen på att inget har gjorts åt problemen…
I rapportens slutkläm (tillägg) beskriver experten sin version av vad som hände när rapporten överlämnades rent ”fysiskt” till representanter för Arena-Fritid:
”Jag är van från min övriga verksamhet att presentera dåliga nyheter, men att bli bemött på det sätt jag blivit hos er gränsar till fientlighet. Jag kan förstå er frustration men att bli jämförd med ett flertal lycksökare och att inte ens bli erbjuden en sittplats medan jag förklarar vad jag gör??”
Fortsättning följer säkerligen. Både med turerna kring diarieföreningen och med arenataket…
Detta är ytterligare en märklig historia kring arenan… Det har ju blivit några sådana sedan den stod färdig. För att inte tala om hur det var under byggnationstiden… Och som vanligt ser det ut att kunna bli väldigt dyrt…
Wendel vill inte köpa Nuntorp (2/2)
Den 10 maj beslutade styrelsen i Fastighets AB Vänersborg (FABV) att (se ”Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp (1/2)”):
”Fastighets AB Vänersborg (FABV) ger Vd:n i uppdrag att se till att erforderliga handlingar upprättas utifrån ett juridiskt och finansiellt perspektiv samt att erforderliga handlingar avseende fastighetsförvärv av Nuntorp 1:14 tas fram för beslut i kommunfullmäktige.”
Det var Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) som fattade beslutet. Den tredje ledamoten i styrelsen Tor Wendel (M) röstade nej och lämnade både en reservation och en protokollsanteckning i ärendet.
I protokollsanteckningen ”protesterade” Wendel mot att:
”… väsentlig information samt beslutsförslag [presenterades] först på mötet.”
Ett sådant här beteende gör mig upprörd. Jag har varit med om precis samma sak i barn- och ungdomsnämnden under S Anders Larsons tid. Och jag vet att det förekommer i andra nämnder också nu för tiden. Det är enligt min mening inte bara ett oskick, det riskerar att sätta hela den demokratiska processen ur spel. De stora partierna vet nämligen oftast vad ärendena handlar om, de har ju genom sina arvoderade och anställda politiker både insyn och kontakter ”i huset” och har varit med på ett eller annat sätt i diskussioner och beredningar. De partier som står utanför maktens boningar måste däremot förbereda sig genom att på sin fritid leta upp och läsa i protokoll. Att då lägga förslag och utredningar på sittande möte gör att inte alla har samma information och kunskap inför beslut. Dessutom har inte dessa partier någon chans att diskutera och
förankra sina ställningstaganden i sina partigrupper.
Fast i styrelsen för FABV har alltså Dahlin (S) och Carlsson (C) till och med stängt ute moderaterna från information… (Inga andra partier finns representerade i FABV.)
Tydligen har emellertid Marie Dahlin, enligt Wendels protokollsanteckning, lovat att detta inte ska hända igen på FABV:s sammanträden…
Tor Wendel (M) är mycket noggrann i sin reservation. Han räknar upp ett flertal argument mot att Fastighets AB Vänersborg ska köpa Nuntorp. Han är också starkt kritisk till en del av den ”formella hanteringen” av ärendet.
Jag tar Tor Wendels argument i den ordning som de förekommer i reservationen. (Wendel har själv inte numrerat sina argument.)
1. Tor Wendel tvivlar på att avsikterna med köpet, dvs att köpa för att sedan hyra ut fastigheten till en friskola (Hushållningssällskapet Väst via det nybildade bolaget Dalslands Naturbruksgymnasium AB), ligger inom FABV:s verksamhetsområde.
I bolagsordningen står det:
”Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”
Jag har också lite svårt att se att en friskola ryms inom denna definition.
2. Wendel misstänker att ett köp av Nuntorp för att sedan hyra ut fastigheten, kan ses som enskilt gynnande av enskilt bolag (Dalslands Naturbruksgymnasium AB) och därför kan få konsekvenser.
Ett kommunalt köp av Nuntorp för att sedan hyra ut fastigheten till ett aktiebolag för att bedriva friskola skulle således kunna vara ett brott mot Kommunallagen. Och EU:s regler… (Se nedan.) Eller har FABV också tänkt sig att köpa t ex Fridaskolans lokaler för att sedan hyra ut dem till Fridaskolan?
3. Det framkom, enligt Wendel, på styrelsemötet (10 maj) att det fanns outredda, främst finansiella, risker i samband med ett förvärv av Nuntorp.
Vad dessa risker bestod i framkommer varken i protokollet eller i reservationen. Men är det som Wendel skriver, att Dahlin och Carlsson inte har alla fakta på bordet, så är det synnerligen allvarligt. Särskilt med tanke på den historia som Bo Carlsson och Marie Dahlin har kring fastighetsaffärer. Det är nog fler vänersborgare än jag som drar öronen åt sig…
4. Wendel skriver:
”Beslutsförslaget går ut på att dessa risker (se punkt 3; min anm) ska utredas av VD för att sedan presenteras som beslutsunderlag för Kommunfullmäktige, utan att åter behandlas av styrelsen.”
I beslutet som FABV fattade står det att VD Thörnkvist får i uppdrag att:
”se till att erforderliga handlingar upprättas utifrån ett juridiskt och finansiellt perspektiv samt att erforderliga handlingar avseende fastighetsförvärv av Nuntorp 1:14 tas fram för beslut i kommunfullmäktige.”
Det är alltså bland annat de finansiella riskerna som ska upprättas… Upprättas? Inte utredas?
Wendel menar att med denna arbetsordning:
”är det svårt att överblicka vad är det vi tar beslut om i styrelsen och vad konsekvenserna blir.”
Jag håller helt med Wendel. Vi har i Vänersborg sett alltför många dyrbara beslut som tas på alltför lösa boliner. Det räcker väl med att nämna arenan… Har inte socialdemokrater och centerpartister, och miljöpartister, lärt sig något av historien?
5. Den här punkten har Wendel med som en fortsättning på det föregående resonemanget. Jag väljer emellertid att göra en egen punkt av argumentet.
I FABV:s ägardirektiv definieras bolagets ekonomiska mål:
”Uthyrning av bolagets fastigheter ska ske på marknadsmässiga villkor. Bolaget ska arbeta utifrån en avkastningsnivå på 4 procent av eget kapital.”
Tor Wendel skriver i sin reservation:
I nuläget saknas konsekvensanalys av köpet. Därför blir mest troligt konsekvensen av ett beslut att köpa, att bolagets ekonomiska mål inte nås (då plan för intäkter från fastigheten saknas).”
Egentligen består punkten i sig av två argument. Det ekonomiska målet (avkastning) kommer inte att nås. Och – en konsekvensanalys och en plan för intäkter saknas…
Jag ser den ekonomiska skandalen framför mig… Igen. Stora beslut utan ett ordentligt underlag och med önsketänkanden och förhoppningar som grund…
6. Wendel menar att FABV:s beslut bryter mot ägardirektivet:
”Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun möjlighet att ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”
I ägardirektivet står det uttryckligen, innan bolaget fattar beslut. I och med beslutet den 10 maj har styrelsen redan fattat beslutet. Utan att kommunfullmäktige har haft möjlighet att ta ställning.
FABV följer inte ägardirektivet, det står nog tämligen klart. Om det här beslutet hade överklagats till Förvaltningsrätten, så skulle chanserna (riskerna?) vara stora att rätten upphävde beslutet tror jag.
7. Wendel skriver att ett argument för hela Nuntorpsaffären har varit att gynna ”de gröna näringarna”. Det här argumentet från Dahlin och Carlsson har jag inte sett förut – det finns inte med i något protokoll eller i avsiktsförklaringen. Jag skulle gissa att det har framförts på något styrelsemöte. I mina öron låter det som ett argument som 
Dahlin och Carlsson använder för att få med miljöpartiet på tåget…
Tor Wendel får de dock inte med sig. Han skriver:
”Min bedömning av upplägget är dock att vad som gynnas i detta upplägg är inte en näring utan en friskola, och sekundärt de näringsidkare som friskolan kommer att anlita i samband med driften. Detta rimmar dåligt med att kommunen tidigare har tagit ställning i remissyttrande mot friskolors etablering av andra gymnasieutbildningar som med samma logik i så fall skulle gynna andra näringar.”
8. Wendel anför också argumentet att kommunen tidigare har diskuterat att ta över hela eller delar av friskolors existerande och planerade fastighetsbestånd. Jag är inte helt säker på när, var och hur sådana här diskussioner har förts. Jag vill dock minnas, lite vagt, att det förekom sådana här diskussioner med Fridaskolan under Gunnar Lidells (M) tid som kommunstyrelsens ordförande. Kommunen hade då, enligt Wendel, avböjt med argumentet:
”det är inte en kommunal angelägenhet”
Och då menar säkerligen Wendel att denna ”princip” ska gälla nu också, och inte frångås bara för att det ”passar” Dahlin och Carlsson i just detta fall.
9. Tor Wendel skriver i reservationen:
”Regionen (Västra Götalandsregionen; min anm) har genom att sälja Strömma till Hushållningssällskapet visat att ett köp i syfte att fortsatt driva Naturbruksgymnasium inte behöver ske av en kommun.”
Det spelar egentligen ingen roll hur tråkigt det än är att Västra Götalandsregionen lägger ner naturbruksutbildningen på Nuntorp – det är inte en angelägenhet för Vänersborgs kommun, eller FABV, att bedriva eller köpa fastigheter för att friskolor ska kunna bedriva gymnasiala utbildningar.
10. Det tionde och sista argumentet gäller om ”skolplanerna” går om intet och ”alternativ B” blir aktuellt.
Alternativ B är enligt avsiktsförklaringen:
”Planerna är då att i lokalerna bedriva någon form av daglig verksamhet och andra aktiviteter för kommunens räkning.”
I detta läge borde, menar Wendel, Nuntorp enligt gällande ordning köpas av Samhällsbyggnadsnämnden och inte FABV.
Dessa tio argument framfördes alltså i den reservation som Tor Wendel (M) lade i samband med FABV:s beslut att förvärva Nuntorp.
Marie Dahlin (S) bjöd själv på ett 11:e, om inte argument, så i varje fall ett möjligt ”hinder” för affärens genomförande.
Efter en fråga från Lutz Rininsland (V) i kommunfullmäktige den 22 juni så antydde Marie Dahlin att EU kan lägga hinder i vägen:
”Man måste till och med tala om för EU, om nu fullmäktige ska hjälpa till och göra en sån affär. Jag är inte rädd för fullmäktige i Vänersborg. Det är väl mer vad EU har talat om vad vi gjort för fel förut…”
Ja, Vänersborg och Fastighets AB Vänersborg har ju varit föremål för EU:s granskning förr… Och det gick inget bra… Den minnesgoda har väl inte glömt att EU konstaterade ett olagligt kommunalt stöd till ett privat företag i samband med Toppskandalen för några år sedan. Vänersborgs kommuns agerande var oförenligt med EU:s inre marknad…
Det verkar som om Marie Dahlin fruktar att det här kan hända igen. ”Går det så går det” har Dahlin sagt några gånger i fullmäktige i andra sammanhang. Men att agera på ett liknande sätt en gång till, att riskera att bli föremål för EU:s långa legala arm igen, och fälld, är väl inte värdigt en kommun som Vänersborg?
Det är sammanfattningsvis ett mycket genomtänkt och genomarbetat dokument, reservation, som moderaternas Tor Wendel har lämnat. Tio argument varav flera är mycket tunga. Min åsikt är att innan fullmäktige i Vänersborg kan fatta beslut i frågan om ett köp, så måste Wendels argument besvaras och behandlas på något sätt. Och en sådan behandling måste naturligtvis också mynna ut i någon typ av positiva besked.
Jag har emellertid i nu-läget svårt att se hur sådana positiva besked skulle kunna se ut, och därför tror jag också att det mesta nog talar mot att FABV ska köpa Nuntorp… Det finns, som jag ser det, alltför stora risker med ett förvärv av Nuntorp. Det skulle i värsta fall kunna bli ytterligare en i raden av vänersborgsskandaler… Listan över skandaler är redan alltför lång, man behöver inte foga ytterligare namn till listan.
Det är illa nog som det är…
För nu har det faktiskt gått så långt att en av skandalerna har uppmärksammats i ett av världens just nu populäraste spel, om inte det populäraste…
Det här kan man läsa om Arena Vänersborg i Pokémon GO:
”Arena Vänersborg became the city’s biggest landmark because of the fact that it cost twice as much to build then it was supposed to do.”
==========
Tidigare bloggar om Nuntorp:
- ”Dahlin och Carlsson vill köpa Nuntorp (1/2)” 1 augusti
- ”Värderingen av Nuntorp – och det där med handlingar…” 3 juni
- ”Handlingar om Nuntorp – en fortsättning” 30 maj
- ”Hantering av kommunala handlingar (Nuntorp)” 29 maj
- ”FABV (2/2). Och Nuntorp.” 15 april.
- ”Fastighets AB Vänersborg (1/2)” 12 april
IFK, sponsorer, kommunen och Lidell
Igår skrev jag om hur IFK:s stora ryska värvningar hade möjliggjorts genom att sponsorer hade öppnat plånboken. (Se ”IFK och de ryska värvningarna”.) Men också om hur detta borde leda till att kommunen kanske också borde ompröva relationen med IFK.
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har också reagerat. Dock med ett litet annat perspektiv… Lidell har även agerat. Mycket skarpt skulle jag vilja påstå. Lidell har skrivit ett mail, den 17 juli, till kommundirektör Ove Thörnkvist (med fler, bland annat kanslichefen). I mailet tar Lidell upp frågor kring IFK, sponsorer och kommunen, men han ”drar” också som sagt i några andra trådar…
Jag återger Lidells mail i sin helhet, mailet har rubriken ”Marknadsföring OK?”:
”Sommarfriden börjar att lägra sig, men kommunens generösa marknadsföring av IFKs hemmamatcher verkar vara som vanligt. Hittills har kommunen under flera veckor ställt upp med hjärtat av Plantaget till Stars n Stripes o EM-byn, hoppas att vi fick betalt? Nu har ju bland annat ägarna till samma restaurang storsatsat på IFKs 3 superproffs, behöver kommunen understödja detta ytterligare? Jag betraktar numera IFK som ett affärsdrivande företag, med en omsättning på 15-20 mkr, behöver ändå vi hjälpa dem utöver de 125 tkr som vi hittills gett dem per år…….
( och var går gränsen för vad som är lagligt, både EM-byn och Nu denna FB-marknadsföring av IFK ?)
Kan ju heller inte undgå att fundera på kopplingarna mellan IFK-medlemmar, dess ordförande och kommunanställde, ledarskapskonsulter och inte minst politiker. Kan det garanteras att det inte sker informella kontakter o sk ryggkliande…….?
Hoppas nu att jag inte fick orosmolnen att mörkna i mitten av juli!
Fundera o agera efter eget tycke, hälsar: Gunnar”
Det är nästan så att man vill utropa ett ”Oooops!”… Eller ”Wow!”…
Lidell nämnder en del fakta och visar några mycket intressanta samband mellan IFK, sponsorer och kommunen tycker jag. Även om hans antydningar inte går av för hackor – ”generösa marknadsföring”, ”hoppas vi fick betalt”, ”vad som är lagligt”, ”kopplingar mellan…”, ”ryggkliande”…
Det kanske dock är på sin plats med några korta förklaringar av mailet.
IFK:s ordförande är för närvarande Jan-Olof ”Jolo” Olsson. Olsson är en gammal Vänersborgsprofil. (Jag har bland annat spelat i samma korplag i fotboll som Jolo. Han var en snabb och målfarlig forward…) Jolo har vikarierat som förvaltningschef i barn- och ungdomsnämnden under några månader och han har också, via sitt företag, utbildat många politiker och kommunanställda, däribland många chefer. Leif Bengtsson är inte bara kassör i IFK och en mycket stor sponsor (som möjliggjort de ryska värvningarna). Bengtsson är också delägare till Stars and Stripes. Bengtsson var även inblandad i Topp-affärerna. Han var med och köpte Topp för 40 milj kr av Anders Hammar..
Gunnar Lidell ställer som synes en hel del frågor.
Och han har också fått ett svar, eller vad man ska kalla det, av kommundirektör Ove Thörnkvist:
”Vi skulle väl vara stolta, kommunikativa och modiga!
Då skall vi väl ha modet att sticka ut lite?
Inga orosmoln hos mig!”
Det var svaret i sin helhet.
Ett underligt svar tycker jag. Det verkar inte som om Thörnkvist tar Lidells mail på allvar. Och det kan jag tycka är allvarligt. I synnerhet som innehållet i Lidells mail faktiskt är allvarligt… Mycket allvarligt… Visst är det kommundirektörens skyldighet att agera på något sätt? Eller att åtminstone besvara Lidells frågor…
Gunnar Lidells svar är fullt av ironi och sarkasm:
”Inget oväntat svar, ”modigt, sticka ut”. Jodå, men ” korrekt, likabehandling, lagligt o kommunal kärnverksamhet” är vackra, ja faktiskt vackrare ord, anser en förtroendevald som inte är varken medlem eller har årskort i ”Stolta” föreningen….. ( vi får ju brev då o då från föreningar som får åka till grannkommunerna för att träna, o som definitivt inte kan ordna en tävling på hemmaplan…….)”
Svaret talar till stor del för sig själv. Det är, återigen, mycket skarpt och innehåller många antydningar om både det ena och andra.
Ove Thörnkvist har, så vitt jag vet, inte lämnat några fler svar eller kompletteringar på Lidells mail. Inget som är diariefört i varje fall.
Det är särskilt intressant, som Gunnar Lidell antyder i mailen, det här med alla personliga kopplingar mellan politiker, kommunala tjänstemän, näringsidkare osv. Ja, han gör väl egentligen mer än antyder…
Lidell skrev ju i sitt första mail om Stars and Stripes och EM-byn. När jag läste protokollet från Forum Vänersborgs styrelsemöte i maj, så hittade jag detta:
”Forums AU hade som uppgift att ta beslut i frågan gällande EM-By-satsningen i Plantaget 11/6-10/7. Redovisar för övriga styrelsemedlemmar att det som beslutats är att vi är en av medarrangörerna i denna satsning mot en insats på 25.000 kr.”
På sammanträdet deltog kommundirektör Ove Thörnkvist…
Världen är liten…
Nu vet inte jag vad som är sant eller inte. Jag menar, om det förekommer informella kontakter och ryggkliande, som Lidell skriver. Tidigare år, när arenaskandalen uppdagades, när konsultaffären avslöjades, när fiberdragningen i södra Dalsland togs upp av revisorerna, när Toppaffären var på tapeten osv, så hade säkert många vänersborgare sådana tankar. Men det var ju några år sedan…
Och då, för några år sedan, så fanns det även personliga band mellan dessa grupper och media. Så när Marie Dahlin (S) i söndags medverkade i Västnytt (se här) och Västnytt skrev på sin hemsida:
”I Vänersborg har man nu inlett samtal mellan politiker och näringsliv hur man kan stärka den lokala journalistiken.”
Så kan man få rysningar. Det är väl inte Leif Bengtsson som Marie Dahlin har pratat med?
Varför nu kommunen skulle engagera sig i journalistik överhuvudtaget. Det är ju inte direkt en kommunalpolitisk fråga. Eller är det så att Marie Dahlin saknar det stöd som TTELA alltid har brukat ge de som har makten?
Kritiska bloggar har Marie Dahlin i varje fall aldrig gillat…
IFK och de ryska värvningarna
Jag får nog erkänna att det tar emot att skriva bloggar när termometern visar 29 grader i skuggan och badvattnet på Skräcklan lockar med sina 21-22 grader. Men det gäller att hålla ut lite till. Snart kan man gå till arenan och svalka sig.
Den 8 augusti ska nämligen isen i arenan stå färdig. Och då gör IFK Vänersborg sin publika premiär. Som det står på Vänersborgs kommuns Facebook-sida. Eller stod. ”Publika” innebär vad jag kan förstå att alla vänersborgare kan bege sig till arenan för att svalka av sig och samtidigt titta på världens bäste bandyspelare. Sergej Lomanov Jr ska spela för IFK kommande säsong. Tillsammans med två kompisar från Ryssland. Som också är mycket bra.
Vänersborgs kommun berättar för alla vänersborgare, ung som gammal, bandyfantast eller ej, att omklädningsrummet redan är förberett och visar dessa bilder på Facebooksidan:
Det tycktes för övrigt vara ett populärt inlägg. Det ”gillades” av åtminstone 127 vänersborgare. Sedan kanske det blev ännu fler. Jag vet inte, nu tycks inlägget vara borttaget…
Kommunens FB-sida och även hemsida är två bra källor om man vill veta vad som händer med och kring IFK Vänersborg…
Sergej Lomanov Jr ska tydligen ha nummer 7, det står ju så på handdukarna ovan, ett nummer som ger gamla blåvita bandyfantaster gåshud. En av IFK:s allra första stora värvningar var den smått legendariske, och alltför tidigt bortgångne, Sten-Åke Walltin. Sten-Åke bar tröja nr 7… Vi får hoppas att Lomanov lyckas axla manteln efter Sten-Åke Walltin.
Och förväntningarna på Lomanov och IFK är höga… Det talas redan om SM-guld…
Ja, förväntningarna är så höga att Vänersborgsgalan har flyttats till den 9 april. Från början var det nämligen tänkt att galan skulle gå av stapeln samma helg som bandyfinalen! Forum Vänersborg fruktade (enligt protokollet från styrelsemötet den 12 maj) att krocken med bandyfinalen:
”… kommer att försvåra biljettförsäljningen.”
Biljettförsäljningen till galan alltså… (Med på styrelsemötet i Forum Vänersborg var bland annat Lars Salonen, som också är ordförande, Håkan Lind, Lars Halma och från kommunen bland annat kommundirektör Ove Thörnkvist, samhällsbyggnadsförvaltningens ordförande Sophia Vikström och Stefan Leijon. Jag kommer antagligen att så småningom skriva några ”specialbloggar” om Forum Vänersborg.)
Naturligtvis är Sergej Lomanov Jr och hans ryska kompisar, Pavel Bulatov och Nikita Ivanov, inga billiga spelare. Tillhör man de bästa i världen och dessutom är världsmästare (fast jag är inte säker på att Ivanov är det) så kan man förhandla upp lönen ganska ordentligt… Enligt uppgifter till Sportbladet (Aftonbladet) handlar det om, för Lomanovs del, 250.000 kronor i månaden… Det tillbakavisas dock av en av sponsorerna. Det är hur som helst ett mycket stort ekonomiskt åtagande för IFK Vänersborg – så mycket kan vi vara säkra på.
Enligt Tommy Hjert, spelaransvarig i IFK Vänersborg, så var värvningarna möjliga tack vare tillskott av kapital från sponsorer (se Svt):
”Det är tack vare vårt sponsornätverk, några större sponsorer som ställer upp extra.”
Det sägs att det är 14 sponsorer som har satsat för att få hit de ryska stjärnorna. Men enligt Bandypuls.se (se här), som i sin tur anger Aftonbladet (Sportbladet) som källa, är det Vänersborgs mångmiljonär Leif Bengtsson som är nyckelpersonen bakom IFK Vänersborgs ryska stjärnvärvningar.
Leif Bengtsson, som driver flera företag (bland annat Stars and Stripes), var med och startade Salladsbaren i Sverige AB som sedan blev Picadeli AB. Företaget såldes senare för miljardbelopp. Sedan två år tillbaka är Leif Bengtsson också styrelseledamot i IFK Vänersborg. Det är enligt Sportbladet Bengtsson som är en av de aktörer som har satsat mest pengar i IFK:
”Med Leif Bengtssons förmögenhet och engagemang riskerar klubbens jättesatsning inte heller att bli en ”dagslända”. Han är garanten som säkrar IFK Vänersborgs framtid.”
De ryska storvärvningarna tycks också ha gjort underverk för bandyintresset i staden. Enligt Sportbladet har IFK sålt säsongskort för 1,5 miljoner. Det ska jämföras med den gamla rekordnoteringen på 800.000 kronor.
Det är kul att IFK har hittat så givmilda sponsorer och att det går bra ekonomiskt för klubben – och kanske även då sportsligt denna säsong. Men det får mig samtidigt att undra över kommunens förhållande till IFK Vänersborg.
Det är bekant att Vänersborgs kommun har täta kontakter med IFK, både personellt och ekonomiskt. Kommunen annonserar bland annat på klubbens matchdräkt och ”sponsrar” klubben på olika sätt, bland annat med marknadsföring och genom att ha förhållandevis låga hyror. I varje fall i den meningen att hyrorna inte alls motsvarar de kostnader som kommunen har för arenan. (Bara att ha is i början av augusti kostar en hel del.)
Även om kommunens kostnader för arenan tycks ha blivit mindre förra året än tidigare. Förr uppgick nettokostnaderna till 27-28 milj kr per år. Kanske var det de låga räntorna som gjorde att nettokostnaden för 2015 enligt uppgift från kultur- och fritidsförvaltningen ”endast” uppgick till 21,5 miljoner kronor. Även om jag inte är helt övertygad om att samtliga kostnader ingår i denna summa. Jag är också fundersam på hur intäkterna förra året kunde uppgå till 3,542 milj kr… Under den tid arenan låg under ”min nämnd”, dvs barn- och ungdomsnämnden, redovisades alltid intäkterna till under 2 miljoner. Men det är ju naturligtvis bra för kommunen om kostnaderna för arenan minskar.
Så det jag undrar är, nu när IFK har både sponsorer och en stor ekonomiska stabilitet, är det då inte dags att kommunen börjar behandla IFK Vänersborg som alla andra klubbar och föreningar i kommunen?
Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M) har också funderingar kring IFK Vänersborg, sponsorer, kommunen och lite annat. Han har skrivit ett tufft mail till kommundirektör Ove Thörnkvist…
Det ska jag skriva om imorgon.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer