Arkiv
To be. Or not. Öppna sammanträden.
Frågan om öppna nämnd- och styrelsesammanträden rullar vidare, sakta men säkert. Mest sakta…
Som alla läsare av denna blogg vet vid det här laget, så har hela frågan om öppna nämnd- och styrelsesammanträden sin bakgrund i en motion som några vänsterpartister, däribland jag, lade den 25 april 2012. Vilket var ett tag sedan.
Syftet med vår motion var, så att säga, att öppna dörrarna till de slutna rummen för att ge möjlighet för invånarna till ökad insyn i processerna. Intresserade vänersborgare skulle t ex kunna komma och lyssna till diskussionerna i Barn- och Utbildningsnämnden.
Vid januarisammanträdet slog ordförande för Barn- och Utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), fast direkt i inledningen till sammanträdet, att frågan om att öppna nämndens möten för allmänheten inte skulle tas upp i nämnden förrän den utredning som kommunkansliet skulle genomföra var klar.
Den utredning som åsyftades är en utredning som initierades av kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S). Dahlins uppdrag till kommundirektören var:
”att utreda den praktiska handläggningen av frågan för kommunstyrelsens del.”
Nu är utredningen klar. Den diariefördes den 7 februari. Utredningen resulterade i en liten skrift på knappa 2 sidor, ”Anvisningar för nämnder – Öppna sammanträden”.
Det finns inga direkta nyheter i anvisningarna, det är i stort sett samma sak som har sagts och skrivits tidigare – i kommunfullmäktiges beslut ”Regler för öppna sammanträden”. Det finns t ex inget särskilt skrivet kring ”den praktiska handläggningen”.
De nya anvisningarna, som det dock inte har fattats något beslut om än, säger att beredningen av vissa ärenden inte bör vara öppna för allmänheten:
”Exempel på beredningsärenden som inte bör behandlas på offentligt sammanträde är nämndernas budgetframställningar till fullmäktige.”
Och detta är en nyhet. Men kanske inte en särskilt välkommen sådan. Det är ju faktiskt i budgetdiskussionerna som partiernas politik framgår som allra tydligast. Här är det inte frågan om t ex valfläsk, här är det skarpt läge. När budgeten diskuteras och beslutas är det partiernas verkliga vilja och politiska prioriteringar som syns. Att hindra vänersborgarna från att lyssna till dessa diskussioner är att snuva dem på konfekten tycker jag. Det åsidosätter egentligen syftet med öppna sammanträden.
I Vänersborg brukar nämndernas sammanträden vara uppdelade i två delar – en del där information ges och frågor ställs av ledamöterna, i syfte att nå kunskap, och en del där diskussionerna tar fart och besluten slutligen fattas.
I anvisningarna står det:
”Nämnderna kan besluta om att endast informationsdelen av ett sammanträde ska vara öppna för allmänheten.”
Återigen, vad är då vitsen med öppna sammanträden om inte allmänheten får ta del av de politiska diskussionerna? De här skrivningarna gillar jag inte, och frågan är om de inte egentligen till och med åsidosätter kommunfullmäktiges beslut.
Jag kan fortfarande inte frigöra mig från känslan, och farhågan, att några politiker från de styrande partierna inte är bekväma med att öppna sammanträdena för vänersborgarna.
Vidare i anvisningarna, när det gäller ”den praktiska tillämpningen”:
”Det är nämnden som själv bestämmer den mest lämpliga formen.”
Det behövdes tydligen inga centrala anvisningar. Det är respektive nämnd som avgör. Frågan som skulle utredas behöver inte utredas… Betyder detta att varje nämnd nu ska utreda ”den praktiska tillämpningen”?
Vidare slår anvisningarna fast att det inte ”bör” protokollföras vilka representanter för allmänheten som deltar på sammanträdet. Och det är ju bra. Den kanske dock skulle stå ett ”skall”…
Och till sist i anvisningarna:
”Beslut om yttranderätt för andra (i detta fall allmänheten; min anm) … torde kräva ett enhälligt beslut i nämnden.”
Nu borde inte allmänheten få yttranderätt på sammanträdena, tycker jag. Tanken är ju att de är där som just åhörare och ingenting annat. Men ordet ”torde” är för luddigt. Det torde få till följd att vissa nämnder gör på ett sätt, andra nämnder på ett annat. Och det är inte en bra ordning.
För övrigt är ju det normala att ordförande ”äger mötet” och att det är hen som bestämmer sådana här frågor. Jag undrar om det inte till och med står nedskrivet någonstans, typ i någon arbetsordning.
Alla frågor kring ”den praktiska tillämpningen” som t ex vem som ska bära in eventuella extra stolar till sammanträdesrummet, var stolarna ska ”lånas”, hur stolarna ska placeras, i vilket rum man ska hålla sammanträdet i, när köbildning utanför möteslokalen tidigast ska tillåtas, lyser alltså med sin frånvaro i de nya anvisningarna.
I anvisningarna står det inte heller något om följande punkt i fullmäktiges beslut:
”Kommunstyrelsen och nämnderna får sända offentliga sammanträden med ljud och/eller bild via etermedia och/eller internetmedia.”
Jag ser inte att de nya anvisningarna från kommunstyrelseförvaltningen bidrar med särskilt mycket nytt i frågan om att öppna kommunens nämndssammanträden för allmänheten. Tvärtom egentligen, nya restriktioner införs som inte finns med i fullmäktiges beslut från den 18 juni 2014. Dessutom kan det ju bli så att varje nämnd ska utreda frågan om ”den praktiska tillämpningen” ytterligare…
Och tiden går… Och allt bli ytterligare försenat…
Ur kommunfullmäktiges protokoll:
”Kommunfullmäktige beslutar anta ’Regler för öppna sammanträden’, bilaga 16, att gälla under en försöksperiod från 2015-01-01 till 2016-06-30.”
Hur lång tid ska gå på försöksperioden innan kommunen kommer till skott?
Rapport från Demokratiberedningen
Demokratiberedningen har sammanställt en rapport över sitt arbete under den förra mandatperioden. Rapporten heter, helt följdriktigt och logiskt, ”Rapport från Demokratiberedningen 2010-2014”.
Rapporten beskriver:
”uppdraget, vilka som varit ledamöter och ersättare, den bedrivna verksamheten, och beredningens självvärdering.”
Rapporten har godkänts av, efter vad jag förstår, en enhällig Demokratiberedning på ett möte den 11 december. Dock var ingen av de två sverigedemokraterna på plats på detta möte. Samtliga partier i fullmäktige är nämligen med i beredningen. Så även Vänsterpartiet. Rapporten har överlämnats till kommunfullmäktige, som dock inte behandlat den än.
Demokratiberedningen är en beredning under kommunfullmäktige. Den har, med sina egna ord, arbetat med:
- ”Former för medborgarnas delaktighet, valmöjligheter och integrera dialogen med medborgarna i styrprocess och verksamhetsutveckling.
- Utveckling av det politiska ledarskapet, uppdraget som förtroendevald och fritidspolitikerns roll i det politiska systemet.
- Förnyelse av den politiska demokratin.”
Och visst har väl Demokratiberedningens arbete gett vissa resultat. Enligt min mening har vi under mandatperioden sett en förbättring av demokratin i kommunen – åtminstone under den andra hälften. Å andra sidan kunde det ju inte ha blivit sämre än vad det var
under den föregående mandatperioden när Lars-Göran Ljunggren, S Anders Larsson och Bo Carlsson satt vid rodret… Jag tänker på arenaskandalen, Toppaffären, diariehistorierna, konsultaffären, nedläggningen av Huvudnässkolan, fullmäktiges nej till vänersborgarnas krav på två folkomröstningar, beslutet om att inte bevilja ansvarsfrihet för BUN, det utbredda hemlighetsmakeriet osv.
Trodde jag…
Men Demokratiberedningen har en annan syn. Den skriver i sin rapport:
”Det demokratiska klimatet har dock försämrats i kommunen.”
Jag vet inte riktigt på vad Demokratiberedningen grundar denna slutsats. Kommunen har ju under mandatperioden haft några medborgardialoger (även om de inte var helt tillfredsställande skötta), haft en valrörelse med mycket politisk diskussion, diskuterat demokratifrågor och faktiskt också beslutat om både medborgarförslag och öppna nämndsammanträden…
Kanske kan man få en liten vink om vad Demokratiberedningen menar utifrån den fortsatta texten i rapporten (citatet kommer i direkt anslutning till citatet ovan):
”Felaktigheter har i för stor utsträckning fått stå oemotsagda. Felaktigheter i den politiska debatten behöver alltid bemötas – och då med saklighet.”
Det är inte utan att man undrar vilka ”felaktigheter” som Demokratiberedningen tänker på. Och vem som i så fall skulle ha framfört sådana. Och ”felaktiga” enligt vems definition?
Eller är det så enkelt att det är Sverigedemokraterna Demokratiberedning tänker på? Sverigedemokraterna har ju onekligen fått ett stort genomslag i den politiska debatten, även om det i Vänersborg begränsar sig till några debattartiklar i TTELA av Sverigedemokraternas starke man i Vänersborg, Kurt Karlsson. Kurt Karlssons debattartiklar rör sig ofta i gränslandet till främlingsfientlighet och, enligt många, till rasism. Eller är det den stora intervjun i TTELA med den lokale kandidaten för det öppet nazistiska Svenskarnas Parti beredningen har i åtanke?
Men det är en intressant formulering som Demokratiberedningen använder, det är en intressant definition på ”det demokratiska klimatet”. Vill man vara elak och typ ägna sig åt ”hårklyveri”, och det vill man ju, så skulle man, alltså lite illasinnat, undra om det är den svenska yttrande- och tryckfriheten som Demokratiberedningen anser har försämrat det demokratiska klimatet – att det liksom är bättre att inga åsikter framförs alls, än att åsikterna är ”felaktiga”…
Jag är dock tämligen säker på att det är Sverigedemokraterna som åsyftas och då får väl Kurt Karlsson eller någon annan sverigedemokrat lyfta pennan och gå ut till försvar. Om de kan.
Men visst skulle man önska att Demokratiberedningens skrivningar vore betydligt tydligare…
Hur som helst.
Demokratiberedningen anser att det försämrade demokratiska klimatet kan ”avhjälpas” med att öppna alla styrelse- och nämndsammanträden, dvs att vänersborgarna ska kunna närvara och lyssna till alla styrelse- och nämndsmöten. För övrigt ett beslut som fullmäktige fattade efter en motion från de tre bloggarna i Vänsterpartiet, James Bucci, Lutz Rininsland och Stefan Kärvling.
Med öppna sammanträden får nämligen allmänheten, enligt Demokratiberedningen:
”större möjlighet till insyn i hur de demokratiska och mänskliga värdena försvaras och motarbetas.”
Och det kan man ju hålla med om. Visst kan öppna möten ”avslöja” hur de olika partierna agerar i verkligheten, till skillnad från vad de säger i valrörelser och på tidningssidor.
Men Demokratiberedningen använder, återigen, en häpnadsväckande och svepande formulering. Det är tufft att insinuera att demokratiska och mänskliga värden motarbetas. De enda som Demokratiberedningen kan ha i åtanke, som motarbetar demokratiska och mänskliga värden, är självklart återigen Sverigedemokraterna (fast inte i nämnderna, SD hade ingen representation där under den gångna perioden). Men även detta borde i så fall ha uttryckts mycket tydligare. Nu hoppas jag att det sker när fullmäktige behandlar rapporten.
Demokratiberedningen är alltså inte nöjd med sitt arbete under mandatperioden:
”Beredningen ville åstadkomma mer än det som har uppnåtts under mandatperioden.”
Å andra sidan ser Demokratiberedningen positivt på framtiden. Beredningen anser att det finns bättre förutsättningar för inflytande och påverkan på kommunen kommande mandatperiod. Den kanske tänker på den öppna nämndsammanträdena då. Om det nu blir något av dem… (Se ”Blir det några öppna möten?”)
Till sist skriver Demokratiberedningen att beredningens uppdrag behöver utökas till att i större grad omfatta integrationspolitiken.
Och det är en bra tanke.
Blir det några öppna möten?
Den 25 april 2012 skrev Vänsterpartiet en motion med rubriken:
”Möjlighet för nämnder att införa ‘Öppna nämndssammanträden'”
Motionen ”valsade runt” i samtliga nämnder och förvaltningar både en och två gånger, innan frågan slutligen hamnade i fullmäktige.
Och den 18 juni 2014, två år senare, antog kommunfullmäktige ”Regler för öppna sammanträden”.
Ur kommunfullmäktiges protokoll:
”Kommunfullmäktige beslutar anta ’Regler för öppna sammanträden’, bilaga 16, att gälla under en försöksperiod från 2015-01-01 till 2016-06-30. Efter ett år av försöksperioden ska verksamheten utvärderas och rapport ska presenteras för Kommunfullmäktige senast i mars månad 2016. Kommunfullmäktige har därefter att eventuellt åter ta upp frågan.”
Beslutet fattades i enighet. Ingen röstade däremot.
I ”Regler för öppna sammanträden” beskrivs vad som gäller:
- ”Kommunstyrelsen och nämnderna får besluta att sammanträden skall vara offentliga.”
- ”Den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när Kommunstyrelsen och nämnden behandlar ärendet och yttra sig för att framföra åsikter och förtydliganden samt svara på frågor om sitt förslag.”
- ”Offentliga sammanträden ska garantera minst fem sittplatser för allmänheten.”
- ”Kommunstyrelsen och nämnderna får sända offentliga sammanträden med ljud och/eller bild via etermedia och/eller internetmedia.”
Sedan beskrivs ett antal begränsningar, som t ex att åhörare får nekas tillträde om sittplatserna inte räcker, att allmänheten inte har rätt att yttra sig eller ställa frågor och att de som stör sammanträdet får visas ut. Ganska självklara regler för övrigt.
I början av detta år skickade Vänsterpartiet en begäran till alla ordföranden i nämnderna och styrelserna att frågan om öppna sammanträden ska behandlas på respektive nämnds första sammanträde.
Igår (se här) beskrev jag hur ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden, Mats Andersson (C), har haft problem med sin mail och inte fått Vänsterpartiets skrivelse. När han till sist, efter ett påminnelsemail, fick den i sin hand, så svarade Andersson:
”Frågan om öppna nämndsmöten som beslutats av fullmäktige kommer behandlas av nämnden efter sedvanlig beredning.”
Jag vet fortfarande inte riktigt vad som behöver beredas egentligen, förslaget om öppna sammanträden har ju stötts och blötts ett bra tag (över två år) – så också i Barn- och Ungdomsnämnden. Och reglerna är ju för övrigt solklara. Det är bara att läsa innantill i reglerna.
Marika Isetorp (MP), som är ordförande i Kultur- och Fritidsnämnden, har dock kastat ett visst ljus över frågan. Isetorp skriver så här i sitt svar på Vänsterpartiets förslag:
”vi har tagit upp frågan på presidiemötet och även på nämndernas ordförandemöte.”
Jag kan inte förstå annat än att Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson närvarade på nämndernas ordförandemöte. Jag är dock inte säker, eftersom jag inte har sett något protokoll, och för övrigt tror jag inte heller att dessa möten protokollförs… Men om Andersson var frånvarande bör han ju på ett eller annat sätt ha fått reda på vad som avhandlades. Andersson borde alltså ha hört om Vänsterpartiets skrivelse och förstått att även han hade fått den…
Kan man väl tycka…?
Marika Isetorp skriver vidare om vad som gäller på Kultur- och Fritidsnämndens första sammanträde:
”Det lutar dock åt att vi avvaktar den utredning som kommunstyrelseförvaltningen ska göra. Det kan finnas fördelar med att de olika nämnderna har samma bestämmelser när det gäller öppna sammanträden.”
En ny utredning?
Det hade jag eller någon annan i Vänsterpartiet ingen aning om! En ny utredning – det var något helt nytt. Och då undrar man naturligtvis vad en sådan utredning ska utreda. Allt är ju redan utrett, manglat och beslutat.
Det visar sig emellertid att det finns ett dokument i diariet som kastar ett viss ljus i frågan. Men inte mycket… Den utredning som Isetorp antagligen har i tankarna återfinns i en skrivelse från kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) och som är ställd till kommundirektören.
Marie Dahlin skriver:
”Uppdrag rörande öppna sammanträden i Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige beslöt … att göra det möjligt för styrelse och nämnder att ha öppna nämndsammanträden…
Med anledning härav ger undertecknad kommundirektören i uppdrag att utreda den praktiska handläggningen av frågan för kommunstyrelsens del. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2015.”
Häpp!
Ytterligare en utredning…
Men…
Först. Det framgår med all önskvärd tydlighet att Marie Dahlins uppdrag till kommundirektören endast gäller kommunstyrelsen. Det gäller inga andra nämnder. Så där tycks Marika Isetorps argument falla ganska platt till marken.
Sedan kan man ju återigen undra vad som ska utredas. Att utreda ”den praktiska handläggningen” känns ju lite otydligt. Snällt sagt. Handlar det om vem som ska bära in eventuella extra stolar till sammanträdesrummet, var stolarna ska ”lånas” eller kanske i vilket rum man ska hålla sammanträdet i…?
Eller som Vänsterpartiet undrar på sin hemsida:
”Det finns två dörrar till sammanträdesrum 225, ska det vara möjligt att låta allmänheten tillträda genom båda eller bara genom en och i så fall vilken? När tidigast ska köbildningen utanför möteslokalen tillåtas, först när kommunhuset öppnas för dagen eller redan på kvällen innan? Ska stolarna stå längs väggen eller …? Ledamöterna bjuds INTE på fika i pausen, ska det gälla för allmänheten också?”
Enligt Marie Dahlins skrivelse ska uppdraget redovisas senast den 31 mars. Då kanske Dahlin tänker sig att kommunstyrelsen ska behandla frågan på sammanträdet dagen efter, den 1 april. Det betyder i så fall att de andra nämnderna rent teoretiskt kan behandla frågan, som tidigast, i mitten av april. Kultur- och Fritidsnämnden har t ex sammanträde den 20 april och Barn- och Utbildningsnämnden den 13 april. Har vi tur kan då sammanträdena i maj bli öppna för allmänheten. Om vi har tur…
Och det betyder att nästan hälften av mötena under året redan har hållits, utan att de har varit öppna – en tredjedel av försöksperioden…
Och detta är optimistiskt räknat.
Man får onekligen känslan av att den styrande majoriteten (socialdemokraterna, centern och miljöpartiet) helt enkelt inte vill öppna dörrarna för allmänheten, att de faktiskt obstruerar kommunfullmäktiges beslut. Eller är det kanske så att det finns ledamöter, även ledande företrädare, som upplever öppenheten som obehaglig, att det är obehagligt att bli utsatt för närgången granskning…?
Fast jag hoppas att det inte är så. Socialdemokraterna, centern och miljöpartiet var ju faktiskt med och beslutade detta i fullmäktige. Enhälligt.
Det verkar för övrigt som att det politiska året har börjat – på allvar.
Öppna sammanträden
Nu är det på riktigt. Från och med idag (egentligen igår, men då var det ju helg) styrs Vänersborg för första gången någonsin av en kvinna. Vilket i och för sig är glädjande. Men dessutom styrs Vänersborg av en ny allians! Vilket i och för sig är mindre glädjande. (Fast det kunde ha varit värre…) ;)
Marie Dahlin (S), kommunstyrelsens ordförande, leder alltså från och med idag en allians av socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister.
Ingen vet hur Marie Dahlin och de andra tänker styra Vänersborg. Eller vad de vill göra med styret. Inget program har presenterats. Inga utfästelser har gjorts. Och med tanke på att de olika partierna i styret gick till val med väldigt olika program, så kan man ju ha sina farhågor. För att inte prata om deras agerande i fullmäktige den senaste mandatperioden. Då tyckte de ju allt annat än lika. Och då kan man verkligen prata om farhågor.
Dessutom var det ibland inga snälla ord som utväxlades dem emellan. Varken i debatter eller mellan skål och vägg. I synnerhet mellan skål och vägg. När inte motståndaren eller någon annan hörde – mer än då någon vänsterpartist, bloggande eller ej.
Ja, man kan verkligen undra hur de styrande partierna ska komma överens de närmaste fyra åren… Det blir spännande.
Har vänersborgarna tur så kommer de att med egna öron och ögon kunna följa med i de politiska diskussionerna på ett helt annat, och bättre, sätt än tidigare. Naturligtvis har kommunfullmäktiges sammanträden alltid varit offentliga, dvs öppna för allmänheten. Men när det har gällt sammanträdena i nämnder och styrelser, där ofta en stor del av den politiska diskussionen och det egentliga beslutsfattandet sker, har vänersborgarna varit hänvisade till, förutom en och annan blogg, ”tråkiga” och formella protokoll – protokoll som inte:
”redovisar vad som ”sägs”, vem som argumenterar på vilket sätt [eller] ens om någon ledamot överhuvudtaget har sagt något i ärendet.”
Så skrev Vänsterpartiet genom Bucci, Rininsland och Kärvling i en motion som lämnades in till kommunfullmäktige i april 2012. Motionen ville ändra på detta och yrkade på att nämnderna skulle beredas tillfälle att besluta om öppna sammanträdesformer. Vi ville ge vänersborgarna insyn i de demokratiska processerna genom att ”öppna dörrarna”.
Motionen vandrade mellan tjänstemän, förvaltningar, nämnder och styrelser, och tiden gick. Men till slut antog kommunfullmäktige ”regler för öppna sammanträden”. Så från och med nu, från den 1 januari, under det nya styret, kan varje nämnd besluta om att öppna dörrarna för allmänheten.
Naturligtvis kan inte hur många som helst av vänersborgarna komma på mötena. Reglerna säger att minst 5 sittplatser måste erbjudas vänersborgarna. Det är inte så många, men framtiden får utvisa hur stort intresset är. Vid behov skulle naturligtvis arenan kunna 
användas som möteslokal…
Öppna sammanträden ger vänersborgarna en helt annan möjlighet till insyn i de politiska processerna. Och tror jag – ett ökat tryck på politikerna att vara både pålästa och insatta. Och mer lyhörda för invånarna…
Men först måste alltså varje nämnd och styrelse fatta ett beslut om öppna sammanträden. Vilket de troligtvis gör på sitt första sammanträde för året. Det gäller bara att någon lägger förslaget. Vilket naturligtvis kan göras av en vänsterpartist…
PS. Reglerna om öppna sammanträden säger att åhörarna inte får yttra sig eller ställa frågor på sammanträdet. De får bara lyssna. Och stör någon, så kan personen ifråga självklart visas ut från mötet.
KS 17/12: Gågatan och ombud (2)
Imorgon sammanträder, som sagt, kommunstyrelsen för sista gången detta år och denna mandatperiod. Igår skrev jag om två frågor som kommunstyrelsen ska behandla (se här), idag skriver jag om ytterligare två.
Den 24 april i år publicerade jag en bild i Facebookgruppen ”Innerst inne är vi alla vänersborgare”. Det var ett foto på ett glastak över en gågata någonstans i Sverige. (Jag tror att bilden var från Umeå.) Min tanke var att det kunde vara kul och intressant att få lite synpunkter från vänersborgarna – var detta, eller något liknande, något de kunde tänka sig på gågatan i Vänersborg?
Det blev en del diskussioner och jag fick många synpunkter. Det blev dock inte någon blogg i ämnet…
En månad efter mitt inlägg på Facebook, den 21 maj, så lämnade folkpartiet som av en händelse in en motion om att ”väderskydda delar av gågatan”… Och det var ju bra. Ju fler som tycker att det är viktigt att skapa ett attraktivt centrum till gagn för både folk och framför allt handel, desto bättre.
I motionen från folkpartiet, som alltså ska behandlas av kommunstyrelsen imorgon, så lyder att-satsen, som alla motioner ska ha:
”Vänersborgs kommun utreder tillsammans med centrumföreningen att kunna bygga väderskyddade tak över gågatan (Edsvägen). Tanken är att dom skall gå längs sidorna från Södergatan till Sundsgatan (gågatukrysset) från Sundsgatan till Kungsgatan. 
Höger och vänster sida.”
Det är i och för sig lite förvånande att de folkpartistiska motionsskrivarna har missat namnet på gågatan och skriver Edsvägen i stället för Edsgatan… Men annars är det bra.
Samhällsbyggnadsnämnden, som har haft motionen på remiss, är positiv. Och det är kommunstyrelseförvaltningen också. Den föreslår att kommunstyrelsen ska bifalla motionen. Det betyder att en utredning ska ske i frågan.
Samhällsbyggnadsnämnden skriver dock i sitt remissvar, och det tycks kommunstyrelseförvaltningen hålla med om, att
”finansieringen ska belasta fastighetsägarna.”
Det kan väl tyckas lite snålt. När kommunen betalar 33 milj kr för bad och bandy i år (se min förra blogg), så skulle väl åtminstone någon miljon kunna avvaras till att göra gågatan ”vädersäker” och attraktiv. Jag menar, centrum betyder, eller borde betyda, massor för alla vänersborgare. Inte bara fastighetsägarna. (Och om inte fastighetsägarna vill eller anser sig ha råd…?)
Den 5 juni i år lämnade jag in en motion angående inrättande av en tjänst som invånarombud. (Du kan läsa hela motionen här.) Motionen ska också behandlas på morgondagens sammanträde med kommunstyrelsen.
Motionen handlade om att kommunen borde inrätta en tjänst som kunde ge ett oberoende stöd till de kommuninvånare som så önskade. Invånarombudet skulle kunna hjälpa invånarna att fylla i blanketter, överklaga avslagsbeslut eller andra kommunala beslut, förstå regelverk, använda sig av lagar, få hjälp med skrivelser, yttra sig om grannens bygglovsärende osv. Eller helt enkelt vara en person som man kunde framföra synpunkter och klagomål till. Invånarombudet skulle vara fri i sitt förhållande till kommunen.
Beslutsförslaget till kommunstyrelsen är att avslå motionen. Kommunjuristen har skrivit 
en utförlig och genomarbetad motivering till varför.
Slutsatsen av kommunjuristens resonemang är väl egentligen att allt det jag efterfrågar i motionen regleras i lagen, främst Förvaltningslagen, och att det redan finns tillgängligt och genomfört för vänersborgarna.
Kommunen skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till den som så önskar. Kommunen skall ta emot besök och telefonsamtal. Kommunen skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Kommunen skall inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter. Kommunen skall se till att ärenden är ordentligt utredda. Kommunen skall föra utredningar framåt. Kommunen skall se till att nödvändigt material tillförs ärenden. Kommunen skall upplysa om hur beslut överklagas.
Och kommunens allmänna serviceskyldighet gäller både vid handläggning av ärenden och kommunens faktiska handlande.
Kommunjuristen ger också ett exempel på när serviceskyldigheten går ett steg längre:
”Serviceplikten … stannar inte vid vad som faktiskt efterfrågats utan gäller oberoende av om någon viss information begärts. I ett fall där en person exempelvis avser att anlägga en enskild avloppsanläggning och ansöker om tillstånd … åligger det kommunen att upplysa sökanden om vilka uppgifter som krävs för att ansökan ska kunna bifallas. Enskilda har rätt att erhålla stöd med hur blanketter ska fyllas i eller hur en ansökan ska göras.”
Det som begränsar serviceskyldigheten, skriver kommunjuristen i sitt svar på motionen, är att kommunen måste tänka på att upprätthålla objektivitet och opartiskhet. Det kan gälla fall där t ex två kommuninvånare har olika åsikter och intressen.
Motionen slår alltså, enligt kommunjuristen, egentligen in öppna dörrar. Och jag kan väl på sätt och vis hålla med. På sätt och vis…
Fungerar det som kommunjuristen säger att det ska fungera i Vänersborgs kommun, så behövs det inget invånarombud!
Men fungerar det så?
Kommunjuristen skickar med en brasklapp:
”Beklagligtvis når kommunen i vissa fall inte alltid upp till sina förpliktelser ifråga om service och utredning.”
Hmmm…
Men det här är något som kommunen arbetar med:
”Utbildningsinsatser och arbete med bemötande är en angelägen uppgift parallellt med lagstiftningen. Vänersborgs kommun har flera pågående projekt med ambitionen att stärka serviceandan inom förvaltningarna och göra information mer lättillgänglig för kommuninvånarna.”
Vi hoppas att utbildningsinsatserna och arbetet för övrigt ger resultat överallt och att kommunen verkligen lever upp till lagtexterna och sina egna strävanden alltid. (För rättvisans skull – min erfarenhet är att kommunen sköter sina skyldigheter i 99 av 100 fall! Minst.)
Men. Om inte kommuninvånarna är nöjda med kommunens service, så måste de klaga – lämpligtvis hos typ någon chef…
Eller politiker…
Demokrati måste gälla även dem utan dator
Denna insändare publicerades idag i TTELA och Vänersborgaren. Den tar upp ett ärende som var uppe till behandling på kommunfullmäktige förra veckan. Marianne Ramm, Lutz Rininsland och jag själv har undertecknat insändaren.
I onsdags beslutade Vänersborgs kommunfullmäktige att annonsen som tillkännager fullmäktiges sammanträden endast ska innehålla dag, tid, plats och webbadress.
Det innebär att vänersborgarna måste ha en dator och kunskapen att navigera på kommunens hemsida för att få reda på vad deras folkvalda ska diskutera.
Detta är att stänga ute folk. Att upplysa vänersborgarna om ärendelistan är en fråga om tillgänglighet och demokrati. Politikerna måste underlätta möjligheterna för invånarna att få reda på fakta, delta i processen och även att bevaka politikernas göranden och låtanden.
Det duger inte att, som vissa gjorde i fullmäktige, hänvisa till att ”det är ju nya tider nu” eller att webbadressen står i annonsen.
Politikerna måste tänka på alla. Demokratin måste gälla även dem som inte har en dator eller som inte har tillräckliga internetkunskaper.
Det var bara Vänsterpartiet som röstade för att ärendelistan skulle finnas med i annonsen. Alla andra partier sa nej till detta.
Forsane och kommunen
Kommunen är en mäktig aktör. Den har stora ekonomiska och personella resurser. Kommunen har tillgång till experter alltifrån ingenjörer till jurister. Och finns inte sakkunskapen på plats, så kan den köpas in.
Det händer inte alltför sällan att enskilda vänersborgare inte kommer överens med kommunen. De har upplevt att det inte är lätt att få den kommunala kolossen som trilskande motpart eller till och med som fiende. Det har Andersson i Nordkroken, Larsson i Sikhall, de boende vid Kindblomsvägen, föräldrar vid väg 2031 i Väne Ryr och många andra vänersborgare erfarit.
Kommunen tycks alltid ha rätten och lagen på sin sida. Och tycker en enskild invånare inte det, så går de kommunala besluten att överklaga. Men då gäller det för den enskilde invånaren att veta vad som går att överklaga, till vilken instans det ska överklagas och hur det ska överklagas. Det är inte alltid så lätt.
Hur det kan gå om man som ”enkel” och ”vanlig” kommuninvånare kommer i ”konflikt” med kommunen är Forsane Samfällighet ett exempel på… Forsane Samfällighet består av de boende runt Forsane i Frändefors. Samfälligheten ordnar VA-frågorna i området.
VA är naturligtvis en nyckelfråga för människor i en kommun. Alla måste ha ett fungerande VA och det måste också finnas VA om det byggs nya bostäder. Inget VA, inga människor typ. Självklart.
Den 12 juni 2013 beslutade kommunfullmäktige i Vänersborg att:
”införa verksamhetsområde för VA – Vatten och Avlopp, etapp 3, för Forsane och Dykälla i Vänersborgs kommun.”
Ett verksamhetsområde är enligt lagen om ”allmänna vattentjänster” (2006:412):
”det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän va-anläggning”
I ett verksamhetsområde är kommunen huvudman. Fullmäktiges beslut innebar att de boende i Forsane och Dykällan ska anslutas till det kommunala VA-nätet. Jag var själv med om beslutet i fullmäktige. Fast inte Gunnar Lidell (M). Kommunstyrelsens ordförande deltog inte i handläggningen eller beslutet på grund av jäv.
De boende i Forsane uppskattade inte beslutet…
Den 2 juli 2013 överklagade Forsane Samfällighetsförening fullmäktiges beslut. Samfälligheten vände sig till Förvaltningsrätten.
Förvaltningsrätten lämnade dock över handlingarna till Statens VA-nämnd, enligt paragraf 53 i lagen om allmänna vattentjänster. Statens VA-nämnd skickade emellertid tillbaka ärendet till Förvaltningsrätten.
Den 17 september 2013 meddelande Förvaltningsrätten att överklagande från Forsane Samfällighetsförening avslås:
”Forsane Samfällighetsförening har överklagat beslutet, men har inte utvecklat sin talan i förvaltningsrätten. Samfällighetsföreningen har följaktligen inte visat att det finns förutsättningar för att upphäva det överklagade beslutet. Överklagandet ska därför avslås.”
Forsane Samfällighetsförening överklagade till Kammarrätten. Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd. Forsane Samfällighetsförening gick därför till Högsta Förvaltningsdomstolen. Den meddelande inte heller prövningstillstånd…
Forsane Samfällighetsförening förlorade den juridiska processen.
Orsaken till den juridiska utgången var att Forsane Samfällighetsförening ”bara” överklagade fullmäktiges beslut. Samfälligheten angav inga skäl eller motiveringar till Förvaltningsrätten, dvs hade ”inte utvecklat sin talan”.
Och det måste man.
Hur nu ”enkla” och”vanliga” invånare i Vänersborg ska veta det… (Samfälligheten utvecklade sin talan i överklagandet till Högsta Förvaltningsdomstolen. Men då var det för sent. Alldeles för sent.)
Förvaltningsrätten har alltså dömt till kommunens fördel, men notera – inte på grund av sakskäl utan endast för att överklagandet från Forsane Samfällighetsförening inte var formellt och juridiskt korrekt.
De boende i Forsane vill nu samtala och diskutera med kommunen.
Den 24 mars 2014 skrev styrelsen för Forsane Samfällighet ett mail till kommunen:
”Finns intresse från er sida att vi träffas och förhandla om situationen med ev anslutning till kommunalt VA ?
Om intresse finns så bör detta ske närmaste dagarna .
Har ni intresse av att lösa detta i närtid så finns möjligheten .
Vi är öppna för diskussion .”
Men det var inte kommunen.
Dagen efter mailet från Forsane svarar kommunen:
”Det finns inget att förhandla om.”
Vänersborgs kommun skulle behöva ett invånarombud.
Invånarombud
Idag lämnade jag in en motion till kommunfullmäktige om invånarombud. Men innan du läser motionen, så glöm inte att anteckna i din kalender eller kom-ihåg-lista att du kan träffa mig och andra representanter från Vänsterpartiet under Aqua Blå….
Motion
till kommunfullmäktige i Vänersborg angående
Inrättande av tjänst som INVÅNAROMBUD.
Det är inte alltid lätt att vara vänersborgare. Allt fler invånare hamnar i lägen där de inte vet hur de ska agera. Det kan handla om att fylla i blanketter, överklaga avslagsbeslut eller andra kommunala beslut, bli lyssnad på i skolfrågor, förstå regelverk, använda sig av lagar, få hjälp med skrivelser, yttra sig om grannens bygglovsärende osv. Många vänersborgare vill också helt enkelt framföra synpunkter och klagomål på kommunala beslut.
Inte alltför sällan upplever invånare att de hamnar i ett motsatsläge med kommunen och att det är svårt att komma till tals. De inblandade parterna har oftast mycket olika kunskapsläge. Kommunen har stora ekonomiska och personella resurser. Den har tillgång till experter alltifrån ingenjörer till jurister.
Kommunen har heller inte alltid så lätt att sätta sig i den drabbades situation. Individer och/eller familjer kan hamna i pressade situationer. För många kan det kännas svårt att veta hur man ska agera. Det finns också kommuninvånare som inte vågar kontakta kommunen av rädsla för att bli överkörda och illa behandlade. Det kan också finnas en rädsla för att det kan slå tillbaka på mig själv om jag frågar, klagar på eller gör något eller om jag pekar ut någon eller något.
Många kommuninvånare skulle behöva stöd genom att tala med en tredje part, som kan ge en oberoende syn på skeendet och visa på nya vägar att söka lösningar. En person som man vänder sig till med synpunkter och för att få råd, stöd och hjälp.
Vänsterpartiet vill att kommunfullmäktige beslutar att med det snaraste låta utreda hur ett invånarombud på ett effektivt sätt kan inrymmas i den kommunala organisationen med särskild finansiering av fullmäktige, i syfte att ge ett oberoende stöd till de kommuninnevånare som så önskar.
Invånarombudet ska vara en kvalificerad person som kan anlita extern experthjälp inom olika områden om så behövs. Ombudet skulle också kunna administrera en kommunal hemsida där ombudet skulle kunna kommunicera med invånarna om principiella frågor och klagomål som dyker upp.
Ombudsfunktionen ska organiseras så att ombudet är fri i sitt förhållande till kommunen och inte kan hamna i en beroendeställning.
Vänsterpartiet föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar
Att utreda inrättandet av en tjänst som invånarombud i Vänersborgs kommun.
I maktens boning
Nationalencyklopedin (NE):
“Makt utövas direkt när en aktör A får en aktör B att handla enligt A:s vilja, även om handlingen strider mot B:s vilja eller intressen…”
I tisdagens TTELA presenterades de 50 personer med mest makt i Trollhättan och Vänersborg. Det är en intressant lista.
Den mäktigaste personen i området är, enligt TTELA, inte helt oväntat Paul Åkerlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan. Åkerlunds beslut berör över 56.000 trollhättebor. Fast jag vet inte om han tar beslut som ”strider mot” trollhättebornas ”vilja eller intressen”. Möjligtvis vänersborgarnas…. Fast makt har han nog den gode Åkerlund.
Åkerlund är ett bra val av TTELA.
Vänersborgs motsvarighet till Paul Åkerlund, Gunnar Lidell (M), återfinns inte förrän på 5:e plats. Det beror nog inte på att Lidell är snällare, fast det är han säkert, egentligen. Eller att Lidell har färre invånare att bestämma över. Det beror på att han styr i minoritet. Lidell är beroende av stöd från andra partier, vilket begränsar hans makt menar TTELA. Om Lidell nu har någon egen makt överhuvudtaget…
Det är väl därför TTELA placerar oppositionspolitikern Marie Dahlin (S) så högt upp på listan. Hon får placeringen 7 – hon är nästan lika mäktig som Lidell själv. Dahlin kommer faktiskt långt före de styrande moderaternas gruppledare i fullmäktige Lena Eckerbom Wendel. Hon hamnar först på plats 17.
Intressant rangordning av TTELA.
Räknar man bort Trollhättan, så är Gunnar Lidell 1:a i Vänersborg med Dahlin som god 2:a…
Kai Johan Jiang, ägare och ordförande i Nevs, kommer på 2:a plats efter Åkerlund. Och här kan vi definitivt tala om makt över andra människors liv. Det finns fler företagare på rankinglistan. Vilket är helt befogat. Jag saknar dock företagare från Vänersborg på de absoluta toppositionerna. Om man nu inte räknar kommundirektör Ove Thörnkvist dit förstås. Han återfinns på plats 11, fast 3:a i Vänersborg. Thörnkvist basar ju över 2.900 anställda på Vänersborgs största arbetsplats, ”företaget” Kommunen.
TTELA skriver om Ove Thörnkvist:
“Håller en låg profil utåt mot allmänheten.”
Det kan man nog säga. Thörnkvist skriver inte ens bloggar längre, vilket han gjorde förut. Med tveksamt resultat för övrigt… Och det var nog därför han slutade. Antagligen håller Thörnkvist dock en ”högre” profil gentemot de anställda. Men får han sina underlydande att handla mot sina egna viljor och intressen…? (Det kanske är en lönefråga?)
Det finns företagare även från Vänersborg på listan. Anders Birgersson, koncernchef på VBG Group, kommer på plats 20, tätt följd av hotellägare Ingemar Ljung på plats 22.
TTELA vidgar definitionen för makt:
“Men makt kan också utövas informellt, personer i nyckelställningar som genom ett nätverk kan få med sig andra och påverka betydligt fler än den formella rollen egentligen motiverar.”
Det kanske är anledningen till att flera ”annorlunda” personer, framför allt från nöjes- och sportbranschen, dyker upp på TTELA:s maktranking.
Rankinglistan innehåller flera överraskningar. Tre vänsterpartister fick t ex plats på TTELA:s noggrant sammanställda lista.
Rossana Dinamarca, riksdagskvinna från Trollhättan, var kanske ingen större överraskning, men Fahimeh Nordborg, också från Trollhättan, kan nog sägas vara det. De placerades på plats 26 respektive 34.
Men sen…
Stefan Kärvling från Vänersborg (dvs jag, din bloggare) hamnade på 38:e plats! Eller om man bara räknar vänersborgare på plats 12. (Ska medarbetarna på TTELA räknas som vänersborgare? Det finns tre på listan.)
Plats 12. Wow!
Det var en överraskning som heter duga! TTELA har placerat mig i maktens boning…
Vad ska man säga om det? Sitter jag i maktens boning? Det känns inte så – politiker i en negligerad och ofta hånad minoritet som jag tillhör. Makt? Det skulle väl vara om någon med verklig makt, typ Gunnar Lidell och Lena Eckerbom Wendel, läser vad jag skriver och påverkas av det… Men de läser ju enligt egen utsago aldrig min blogg…
TTELA motiverar min placering på ”maktlistan” så här:
“Stefan Kärvling (V), kommunpolitiker i Vänersborg. Ledamot i kommunfullmäktige och barn- och ungdomsnämnden. En tuff bloggare som skriver om det politiska livet i kommunen i allmänhet och om barn- och ungdomsnämndens ärenden i synnerhet.”
”Tuff bloggare”… Det är ju bra reklam om inte annat. Jag vet inte om det är positivt eller negativt att ha ”makt” med en blogg. Det är roligt hur som helst att TTELA anser att det jag skriver har en viss betydelse. Det manar till fortsatt skrivande.
TTELA har placerat IFK Vänersborgs ordförande Stig Bertilsson på plats 4 i Vänersborg. Det verkar vara förknippat med stor makt att vara ordförande i bandy… Man basar tydligen över betydligt fler än själva startelvan.
I onsdagens TTELA läser jag emellertid att denne makthavare tydligen drog en väldigt speciell slutsats av sin maktställning.
“Nu kliver Stig åt sidan”
Bertilsson:
“Jag känner att jag har gjort mitt”
Det påminner om när Refaat El-Sayed fick titeln ”Årets svensk” av Rapport 1985. Strax efter utmärkelsen blev hans livs skapelse, läkemedelsföretaget Fermenta, värdelöst och Refaat själv dömdes till sex års fängelse för diverse olika brott.
Det kanske är så att man får ta TTELA:s utnämning med en nypa salt… Det kanske kan få konsekvenser. Eller som Refaat El-Sayed uttryckte det:
“Här ligger en gravad hund.”
Noterbart är att Trollhättans kulturchef anses ha stor makt (plats 30), medan t ex byggchefer, stadsarkitekter etc överhuvudtaget inte får någon plats på listan. En stor miss av TTELA. Jag menar, tala om personer som har makt över andra människors liv – typ att tvinga dem att vänta över 7 år på att få flytta in i ett hus… Eller tvinga dem att flytta ut ur ett hus för det ska rivas…
Så visst kan man ha synpunkter på TTELA:s maktlista. Men som TTELA skriver:
“En sak är säker: det vi kommit fram till kan man ha synpunkter på.”
Och TTELA efterlyser synpunkter från läsarna.
Nu har TTELA läst mina…
BUN: Tärnan och öppna möten
Barn- och Ungdomsnämndens sammanträde slutade faktiskt redan kl 15.40 idag. Rekord! Men då hade vi å andra sidan börjat kl 08.30…
Tidigt i dagordningen kom ärendet om att hyra in paviljonger till Norra skolan och Öxnered, dvs den fråga som i sin förlängning handlade om att avveckla verksamheten på Tärnan 4-6. Till en början var det en del rabalder om frågorna hörde ihop.
”Baracken är bara till för att möjliggöra det fria skolvalet.”
Sa någon.
”Det är bara rykten att Tärnan ska läggas ner.”
Sa en annan.
Vilket antagligen var en pik till mitt bloggande… Fast det är klart, åtminstone en av dessa personer läser inte mina bloggar… Enligt egen utsago. Men… Den andre tror jag smygtittar…
Fast det stod ju i handlingarna:
”Utifrån detta föreslås att elever vid Tärnans årskurser fyra till sex ska placeras vid andra skolenheter med start för årskurs fyra från höstterminen 2014.”
Sa jag.
Nämnden kunde efter en stund ena sig om att Tärnans nedläggning var med i diskussionen om paviljonger. I varje fall i bakgrunden typ…
Det blev en ganska bra diskussion. Allt från integration över föräldrars reaktioner och förväntningar till att modulen inte skulle stå på Norra skolans fotbollsplan ventilerades och diskuterades. Dock blev det inte helt klart och tydligt vem som äger frågan, dvs vem som ska fatta det slutgiltiga beslutet om Tärnans öde. Men det lutar nog åt att nämnden får ta det. Någon gång. För idag var det ju bara frågan om inhyrning av moduler som skulle beslutas. Och det beslutet fattade nämnden. Trots att Miljöpartiet ville återremittera (skicka tillbaka) frågan för vidare utredning.
Ska det hända något med Tärnan 4-6 redan till höst, som förvaltningen skriver, är det definitivt bråttom. Jag vet inte riktigt var bollen ligger just nu, dvs hur ärendet ska hanteras den närmaste tiden, men jag antar att förvaltningen på eget bevåg fortsätter att jobba med frågan.
Politikerna i nämnden verkade för övrigt tycka att förvaltningen tänker rätt. Ingen sa i varje fall något annat. Det tycks med andra ord som om att Tärnan 4-6 kommer att avvecklas. Det är mitt tips.
Barn- och Ungdomsnämnden fattade också ett beslut om urvalsregler. Nämnden hade inget att erinra mot det förslag, som kommunens nye skoljurist Charlotte Elmhed presenterade. Jo, lite förresten. Gunnar Bäckman (KD), som bara har läst min blogg två gånger, frågade:
”Vad är ett syskon?”
En fråga som till förstone verkade enkel, men som i dagens ”moderna” samhälle visade sig inte vara det. Nämnden överlät, efter diskussion, till skoljuristen att utarbeta en bra definition på begreppet.
Skoljurist Elmhed besvarade för övrigt en annan fråga (se här) – om syskonförtur vid urval. En elev som redan har t ex en storebror (det blev ingen diskussion om begreppet ”storebror”…) i en profilklass på Vänerparken (eller Tärnan 7-9) får förtur till en icke-profilklass på samma skola.
När den korta verksamhetsberättelsen skulle behandlas sa förvaltningschef Javette något i stil med:
”Det är svårt med resultatuppföljningen som den är formulerad i Mål- och Resursplanen. Det kommer bättre tider och andra skrivningar nästa år.”
Därför sa jag inte så mycket i ärendet… (Om du vill veta mer om verksamhetsberättelsen, så klicka här.)
Sedan var det ju det här med öppna nämndsammanträden (se här), dvs att låta kommuninvånarna närvara när en nämnd har möten. Att öppna dörrarna är ett sätt ge invånarna insyn i de demokratiska processerna. (Då behöver ingen läsa min blogg, det är bara att gå dit och lyssna med egna öron.)
Barn- och Ungdomsnämnden skulle alltså yttra sig till kommunstyrelsen i frågan. Och då hade förvaltningen av någon outgrundlig anledning lagt till två ”kompletteringar” i beslutsförslaget:
- ”Att rekommendera kommunfullmäktige att den nämnd som så önskar får besluta om öppna sammanträden under förutsättning att alla i berörd nämnd, både ordinarie ledamöter och ersättare, är eniga om sammanträdesformerna.
- Att rekommendera kommunfullmäktige att respektive nämnd vid beslut om öppna sammanträden även inhämtar synpunkter från förvaltningarna kring arbetsmiljö.”
Vänsterpartiet såg inte någon som helst anledning till att besluten skulle fattas på något annat sätt än de gängse. Majoritetsbeslut är det som gäller i en nämnd. Att varje enskild ledamot, och dessutom ersättare, skulle ha vetorätt är en praxis som inte finns någon annanstans i den kommunala demokratin.
Vänsterpartiet ansåg också att den andra punkten i beslutsförslaget inte hörde hemma i ett politiskt beslut. Politikerna beslutar om regler och riktlinjer. Utifrån besluten får de anställda bland annat via sina personalorganisationer förhandla om villkoren för sitt arbete med arbetsgivaren.
Det blev votering. Om de två ”kompletteringarna” – som ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) behandlade som tilläggsförslag.
Resultat på första punkten (om beslutsformerna) blev:
Ja till att behålla ”kompletteringen”: 5 röster från M, FP och KD. Nej: 7 röster från S, V, C och MP. Bengt Rydholm i Välfärdspartiet avstod.
Resultat på andra ”kompletteringen” (arbetsmiljö):
Ja till att behålla den: 4 röster från M och KD. Nej: 9 röster från S, V, FP(!), C, MP och VFP.
Nämndens beslut fick alltså följande lydelse:
”Barn- och Ungdomsnämnden ställer sig positiv till kommunstyrelsens utredning.”
Noterbart är att varken Miljöpartiet eller Välfärdspartiet röstade som Moderaterna, trots att de under gruppmötet satt tillsammans och diskuterade de olika ärendena…
Tänkte berätta om Skolinspektionens besök lite senare…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer