Arkiv

Archive for the ‘S’ Category

De styrandes budgetförslag (2/2)

11 juni, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “De styrandes budgetförslag (1/2)”.

I detta inlägg ska jag fortsätta att redogöra för de styrande partiernas, dvs Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, budgetförslag för 2026. Det finns nämligen ytterligare några nämnder som måste få pengar för att kunna fullfölja sina uppdrag så att kommunen kan fungera.

Det ska dock upprepas att samtliga nämnder har fått justerade siffror för personalomkostnadspålägget (PO) och internräntan. För nämnderna blir detta ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras för höjningarna genom att budgeten justeras upp med motsvarande belopp. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Däremot tas pengar från nämnderna för att bekosta två tjänster “centralt” som ska arbeta med att göra kommunens inköp billigare. (Se “De styrandes budgetförslag (2/2)”.)

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämndens budgetram för 2026 föreslås fastställas till 152.490 tkr (tkr=tusen kr). Nämnden får en miljon kr i ökad budgetram för driftskostnader för genomförandet av friluftsstrategin. Budgetramen utökas också med 50.000 kr för:

“kapitalkostnader som följer av investering i konstnärlig gestaltning.”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en liten men viktig nämnd. Budgetramen för 2026 utökas med 61.000 kr vilket gör att nämnden får en sammanlagd budget på knappt 12 milj kr (11.828 tkr). 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden uttrycker, nästan lite försynt, att den har identifierat:

“behov inom naturvård, avlopp och miljöskydd inklusive förorenad mark. För att nå full finansiering inom de områdena skulle ramen 2026 behöva utökas med 4.030 tkr.”

Nämnden får inga tillskott till dessa behov av de styrande trots att kommunens miljömål lyfts upp i alla möjliga, och omöjliga (höll jag på att skriva), sammanhang. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer dock, precis som byggnadsnämnden, att eventuellt besluta om en indexhöjning av timtaxan i slutet av året för att täcka upp för kostnadsökningar.

Revisionen

Det har varit turbulent kring revisorerna de senaste månaderna, men de ska arbeta vidare – både i år och nästa år. År 2026 blir deras budget nästan 2 milj kr (1.934 tkr).

Samhällsbyggnadsnämnden

Det är två stora nämnder kvar (och två små). Samhällsbyggnadsnämnden är en av de stora. De styrande tänker att kommunfullmäktige ska fastställa samhällsbyggnadsnämndens budgetram 2026 till 115.661 tkr. Det tycks kanske inte vara så mycket pengar för en stor nämnd men nämnden har ansvar för kommunens fastigheter och investeringar. Alla andra nämnder betalar t ex hyror till samhällsbyggnadsnämnden.

De styrande partierna skriver i sitt förslag:

 ”Gatuenheten tillförs 700 tkr för utökad kapitalkostnad kopplad till komponentredovisningen. Ettårs-anslaget i budget 2025 om 1.000 tkr till exploateringskostnader av södra Sanden tas bort. Ettårs-anslaget i budget 2025 för tomhyra av Norra skolan om 1.900 tkr kvarstår även under 2026.”

Samhällsbyggnadsnämnden själv skulle gärna se att den fick mer pengar, framför allt av näringspolitiska skäl. Nämnden anser att den borde få 12,7 milj kr i tillfälligt driftsanslag under 2026 till exploateringsområdet Sanden Södra (=södra Sanden) och 5,1 milj i ramökning till en projektorganisation för Sanden Södra. Det är mycket pengar, 17,8 milj kr. De styrande tycker inte att södra Sanden är lika högprioriterad som nämnden och S+C+KD+MP föreslår istället att nämnden ska få 6 milj kr för 2026. (Egentligen 5 milj eftersom nämnden har 1 milj innevarande år.) De föreslår ett tillfälligt driftsanslag på 5 milj till saneringskostnader och ett tillfälligt anslag på 1 milj för den planerade projektorganisationen.

Samhällsbyggnadsnämnden vill också ha en ramhöjning på 500.000 kr till:

”kapitalkostnader för VA-anslutning och fiberdragning till Bergagården.”

Det anser de styrande partierna att nämnden ska få.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslår, i ett särskilt ärende, att brukningsavgiften för VA höjs med 8% och 5% för anläggningsavgiften inför 2026. Så kommer att bli fallet på fullmäktiges juni-sammanträde liksom att avfallstaxan höjs. Senare under året kommer nämnden eventuellt att besluta om:

“indexhöjning av timtaxan för att täcka upp för generella kostnadsökningar.”

Socialnämnden

Kommunens största nämnd är socialnämnden. Nämnden föreslås få en budget på 1.226.050 tkr, drygt 1,2 miljarder kr. Ändå redovisar socialnämnden att den har behov av mer pengar, och behoven är onekligen stora. Utifrån kommunstyrelsens beslut om budgetanvisningar (“budgetramar”) i februari redovisade socialnämnden ett behov på sammanlagt ytterligare 48,9 mkr. Det avsåg:

“36.400 tkr inom individ- och familjeomsorgen (försörjningsstöd 12.900 tkr och placeringar barn och unga 23.500 tkr). Inom personligt stöd och omsorg är behovet 9.200 tkr för externa placeringar vuxna LSS och SoL. Inom nämnd och administration 3.300 tkr till följd av ökade kostnader för tjänstekatalogen 2026.”

Och om inte socialnämnden skulle få dessa ekonomiska tillskott skulle nämnden vara tvungen att vidta följande åtgärder:

“Vakanshållning av 24 platser inom vård och omsorg särskilt boende 14.000 tkr, åtgärder för att minska kostnaderna inom ordinärt boende äldre med 35.000 tkr samt vakanshålla en tjänst inom nämnd och administration 1.000 tkr.”

Ytterligare en åtgärd som föreslogs var att avbryta lokalplanering/projektering av boende för personer med sammansatta behov samt serviceboende LSS under 2026-2028.

Socialnämnden menade också att den behövde en ramökning på 9,8 milj kr om den skulle kunna utveckla arbetet med att minska behovet och kostnaderna för placeringar. Nämnden anser att den behöver “satsa pengar för att senare kunna spara”. Det kan nämnas att de styrande har avsatt exakt denna summa, 9,8 milj, på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) De styrande tänker att fler nämnder ska vara involverade i arbetet, inte bara socialnämnden.

Vilka resurser tänker då de styrande partierna med socialdemokraterna i spetsen, som till och med har halva namnet gemensamt, tillföra socialnämnden? Nämnden får en del statsbidrag, lite drygt 3 milj kr på grund av en uppjustering av statsbidragen och 1,2 milj till skyddat boende för våldsutsatta barn och vuxna. Från kommunens pengapåse får nämnden 700.000 kr till arbetsskor samt ytterligare 6 milj kr till nämndens förfogande.

Det blir ett ekonomiskt tufft år för socialnämnden, nästa år också.

Valnämnden

För 2026 föreslår de styrande att valnämnden ska få 3.563 tkr eftersom det är ett valår. 2,8 milj av pengarna är tillfälliga och kommunen får dessutom ett statsbidrag på 1 mkr.

Överförmyndarnämnden

Den sista av kommunens nämnder är överförmyndarnämnden. Nämnden har behov av ytterligare personal och önskar pengar till en halv tjänst. Det får inte nämnden enligt de styrandes budgetförslag. Överförmyndarnämnden får sammanlagt lite drygt 6 milj kr för år 2026.

Övrigt

De styrande partierna har formulerat ett antal uppdrag till nämnderna och förvaltningarna. De flesta uppdragen ska utföras “inom ram”, dvs det kommer inga extra pengar. Men det finns några uppdrag som ska få lite pengar. Uppdraget att “Genomföra Handlingsprogrammet för förebyggande arbete för barn och unga, och leda implementeringen av nya socialtjänstlagen, avseende samma målgrupp” får 500.000 kr. Samma summa, 500.000 kr, går till uppdraget “sysselsättningsåtgärd med fokus på målgruppen personer med funktionsnedsättning”.

De styrande partierna budgeterar ett resultat för året (2026) på 10 milj kr. Det finansiella målet för “årets resultat” är att resultatet bör uppgå till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar ett resultat på ungefär 66 milj kr. (10 milj kr är 0,3%.) Men då ska man också komma ihåg att de styrande har avsatt 20 milj kr till “driftkostnader som följer av framtida investeringar”. Det är en stor post till kostnader som inte finns nästa år. (Se “De styrandes budgetförslag (1/2)”.) 

Det finns en liten passus i budgetförslaget från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som kan vara värd att återge som en avslutning på denna redovisning:

“Vid väsentligt försämrade ekonomiska förutsättningar kan det bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven eller resultatreserven. Kommunstyrelsen har då att lyfta frågan till kommunfullmäktige i ett särskilt ärende.”

Om tid medges ska jag presentera de andra partiernas budgetförslag också.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Centerpartiet, KD, MP, S

De styrandes budgetförslag (1/2)

10 juni, 2025 1 kommentar

Den 18 juni ska Vänersborgs kommunfullmäktige fatta årets viktigaste beslut. Det handlar om “MRP 2026-2028”. Det är helt enkelt budgeten för nästa år, och en investeringsplan som sträcker sig fram till 2028.

De styrande partiernas budgetförslag är det som gäller som huvudförslag. Förslaget fick majoritet i kommunstyrelsen. (Alla andra partier röstade på sina egna förslag – se “KS (4/6): I taxornas tecken”.) De styrande partierna i Vänersborgs kommun är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.

Redan i februari syntes tydliga konturer av hur de styrande partiernas budgetförslag skulle te sig. Då fastställdes budgetanvisningarna, ”budgetramarna”, till nämnderna inför budgetarbetet 2026. Anvisningarna innebar att nämnderna utifrån dessa “ramar” skulle lägga en budget för nästa år. (Se “Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna angav vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kunde förvänta sig för nästa år, 2026. Som vanligt var budgetanvisningarna en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det skarpa förslag som de styrande partierna har utarbetat inför budgetbeslut utgår från detta förslag med vissa justeringar.

Budgetanvisningarna liksom budgetförslaget till kommunfullmäktige i juni innehåller en hel del annat än pengar. Det finns mycket text och tabeller… Det handlar om ekonomiska analyser, omvärldsbevakning, finansiella mål, inriktningsmål, ambitionsnivåer, koppling till Agenda 2030 osv. I detta inlägg fokuserar jag på tilldelningen av pengar till nämnderna.

Men först några ord om inledningen till de styrandes budgetförslag. Förslaget börjar nämligen med en “politisk kommentar”:

 “Vi i de styrande partierna är enade i en politisk inriktning som handlar om fokus på att barn och unga skall ges så goda förutsättningar som möjligt att få en bra start i livet och möjligheter till ett bra liv i vuxenålder. Därför fortsätter vi satsningen i denna MRP genom nya uppdrag.”

Och texten fortsätter:

“Kommunen kan påverka barns uppväxtvillkor genom förskola, skola, socialtjänst, kultur och fritidsverksamhet. Detta kräver samverkan som utgår från en helhetssyn.”

Och det håller kanske de flesta partierna med om, i varje fall Vänsterpartiet.

De styrande menar att dessa ambitioner kompletteras med implementeringen av den nya socialtjänstlagen. Den nya lagen handlar om, förutom grupper som redan har insatser från socialtjänsten, att förebygga så att behov av socialtjänstens insatser inte uppstår, dvs arbetet ska ske inte bara på individ och gruppnivå utan också på samhällsnivå. Och fortfarande är det lätt för en vänsterpartist att hålla med. Men sedan gör den krassa verkligheten sig påmind:

“Till sist, vi ska klara ekonomin och välfärden i en svår tid. Den ekonomiska situationen kommer att vara svår framöver. Därför måste vi både prioritera mellan utgifterna och föra en politik som tar ansvar för kommunens ekonomi och en välfärd av god kvalitet.”

Och här ser vi direkt att de fina orden om barn och unga krockar med ekonomiska målsättningar. Och här kommer då självklart politiska prioriteringar in, där partierna helt enkelt prioriterar olika…

Hur fördelar då de styrande partierna kommunens ekonomiska resurser?

Alla nämnder

För alla nämnder gäller att personalomkostnadspålägget (PO) justeras upp från 40,24 % till 40,66 %. Även internräntan justeras upp från 2,5% till 2,75%. Det innebär att nämndernas kostnader för internränta och internhyror ökar. Båda dessa förändringar är för nämnderna dock ett “nollsummespel”. Nämnderna kompenseras nämligen för höjningarna genom att respektive nämndsbudget justeras upp med motsvarande belopp. Det blir dock dyrare för nämnderna med nya investeringar. Nämnderna kompenseras också för lönehöjningar. Det avsätts sammanlagt 161 milj kr “centralt” för att täcka löneavtalen för 2025 och 2026.

En nyhet för i år är en ambition om att kommunens inköp ska bli effektivare, dvs billigare. Två tjänster ska tillsättas “centralt” (kommunstyrelseförvaltningen) för att se till detta. Nämnderna ska betala tjänsterna genom att budgetramarna justeras ned med sammanlagt 1,65 milj kr. I gengäld räknar de styrande med att de billigare inköpen kommer att spara pengar för nämnderna. Det återstår dock att se.

Barn- och utbildningsnämnden

I budgetförslaget tilldelas barn- och utbildningsnämnden en budgetram för 2026 på 1.027.109 tkr (tkr=tusen kr), dvs drygt 1 miljard. Då är alltså ovanstående förändringar, t ex internränta, PO och effektivare inköp, inräknade i den föreslagna budgeten. Det innebär att:

“barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 utökas med sammanlagt 5.008 tkr.”

Det tillfälliga anslaget på 1 milj kr för kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet har tagits bort från årets budget, men statsbidrag på drygt 0,5 milj är inräknat.

Antalet barn och elever förväntas minska de kommande åren, samtidigt som barn- och elevpengen är oförändrad. De styrande, liksom barn- och utbildningsnämnden, räknar då med att medel ska frigöras som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.

Jag är dock tveksam till om barn- och utbildningsnämnden ska kunna “frigöra medel”. Nämnden skriver, vilket också återges i de styrandes budgetförslag:

“Det blir färre barn och elever på enheterna vilket i sin tur innebär att enheterna får en lägre budget. Därmed behöver kostnaderna minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Minskningen av antalet barn och elever innebär, anser barn- och utbildningsnämnden och de styrande, att det blir möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster. Vi får se. (För mer information om BUN – se vidare i blogginläggen “BUN: Budget 2026 (1/2)” och “BUN: Budget 2026 (2/2)”.)

Byggnadsnämnden

Det är inte så mycket att säga om byggnadsnämnden. Nämnden får ett tillskott på 120.000 kr för PO mm och får sammanlagt en budget på knappt 20 milj kr (19.873 tkr). Byggnadsnämnden kommer eventuellt att besluta om indexjustering av timtaxan, från 1 januari 2026, men det blir i så fall ett särskilt ärende.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige får på grund av inflationsuppräkningen 13.000 kr extra och budgeten 2026 föreslås bli fastställd till ca 2,7 milj kr (2.669 tkr). (Fullmäktige får vad jag förstår lite lägre kostnader när det bara finns 5 av ursprungliga 10 ledamöter från SD kvar, och inga ersättare mot tidigare 5…)

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen, som är en “speciell nämnd”, föreslås få en budget 2026 på 516 milj kr. Kommunstyrelseförvaltningens egen verksamhet upptar endast ca 21% av budgeten. En stor del av kommunstyrelsens budgetanslag går till Kunskapsförbundet Väst (KFV). Kunskapsförbundet tillförs nästa år 149.000 kr “extra” för:

“utökade verksamheter inom Kunskapsförbundets ansvarsområde, till följd av statens justeringar i de generella statsbidragen/statsbidragspåsen.”

De styrande har infört en ny post, som sägs ha funnits tidigare någon gång i kommunens historia:

“driftkostnader som följer av framtida investeringar”

Det avsätts alltså en stor summa pengar till kostnader som inte finns nästa år, som en slags buffert. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) uttryckte det:

”Utökning av budgetramen utan att ha kostnaden”

Och det är ingen liten summa vi pratar om – 20 miljoner kronor. Det tycks vara en slags fondering men det har dementerats. Det skulle snarast ses som “pengar för oförutsedda utgifter”.

De styrande partierna satsar 9,8 milj kr på “kommungemensamma satsningar på barn och unga”. Det är säkerligen dessa pengar som avses när det i den inledande politiska kommentaren talas om att budgeten fokuserar på barn och unga. De styrande tänker sig att det är en satsning på ett förebyggande arbete för att t ex få ner kostnaderna för placeringar av unga i socialnämndens “regi”.

De styrande, inklusive Miljöpartiet, vill satsa 1 milj kr på flygplatsen. Det är utöver de pengar till flygplatsen som kommunstyrelsen fattade beslut om på sitt senaste sammanträde. (Se “KS (4/6): I taxornas tecken”.)

En annan satsning, som säkerligen också kommer att diskuteras, är att 450.000 kr avsätts till en:

“tjänst för utveckling av stadskärnan”

Stadskärnan är i singular, dvs det handlar enbart om Vänersborgs stads stadskärna…

Slutligen utökas kommunstyrelsens anslag för oförutsett med 350.000 kr och blir totalt ca 9,6 milj kr (9.594 tkr). Motiveringen till denna reservpott är bland annat att:

”det måste finnas ett handlingsutrymme för t ex KFV.”

Det finns fler nämnder som måste få pengar, men mer om det i del 2.

Fortsättningen följer i inlägget ”De styrandes budgetförslag (2/2)”.

==

Blogginlägg i denna ”serie”:

Kategorier:Budget 2026, Centerpartiet, KD, MP, S

Stora förändringar i Vattentjänstplanen

19 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 10 februari i år avslutade jag ett blogginlägg med orden:

“Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.”

Nyfikenheten har stillats. På torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden ha sammanträde och då ser jag rubriken på dagordningens ärende 11:

“Förslag till vattentjänstplan”

Wow! Det finns ett förslag till Vattentjänstplan på bordet!

Det kommer antagligen att bli en del diskussion kring Vattentjänstplanen. De politiska partierna har ju haft mycket olika åsikter om den kommunala VA-utbyggnaden, enskilda avlopp, tvångsanslutningar osv. Men tittar man på de beslutsförslag som nämnden ska ta ställning till handlar det först om:

“att ställa ut bifogat förslag till Vattentjänstplan samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för granskning på kommunens digitala anslagstavla i 6 veckor.”

Samhällsbyggnadsnämnden ska också besluta att skicka “bifogad Vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering” på remiss, eller granskning, till kommunstyrelsen, några av kommunens nämnder och till närliggande kommuner. Det verkar alltså inte som det förväntas att politikerna ska diskutera innehållet i planen. Vi får se om de styrande partierna med socialdemokrater och centerpartister tar till orda…

Förslaget till vattentjänstplan är mycket intressant. Redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) hade stora förändringar skett i förvaltningens syn på Vattentjänstlagen (LAV) och framför allt definitionen av “större sammanhang” (samlad bebyggelse). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

I början av förslaget till vattentjänstplan slås det fast:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning.”

I det första förslaget, det förslag som gick ut på samråd förra året, föreslogs att kommunen skulle inrätta 6 verksamhetsområden för vatten och avlopp – Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget och Kristinelund. I detta förslag står det:

“Utbyggnadsområden är områden med ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås. Till utbyggnadsområden föreslås två områden: Floget och Kristinelund.”

Oops… Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs!

Det är svårt att utifrån de stora VA-debatterna 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”) och framför allt 2022 (se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”) avhålla sig från att utropa “vad var det vi sa!”. Men jag lägger band på mig och förblir tyst…

Det är alltså bara Floget vid kanten till Hunneberg i Västra Tunhem och Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan 45:an) som föreslås bli nya verksamhetsområden. De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden som vattentjänstplanen beskriver där det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Och det är klart att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det ska också noteras att det står i förslaget att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (det har nog blivit något fel i formuleringen här; min anm) men saknar förutsättningar för bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” är bland annat att detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller dock inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Kommunens bedömning är att det för närvarande är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. 

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

 De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är som synes helt annorlunda än tidigare förslag. Min uppfattning är att kommunen äntligen följer Vattentjänstlagens paragrafer. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (En gardering är dock på plats, bloggaren känner inte till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster. Dessutom ska Vattentjänstplanen prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster.

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. I vattentjänstplanen står det:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Slutligen. Det går att ladda ner förslaget till Vattentjänstplan på kommunens webbplats – klicka här. (På sidan 193 återfinns “Vattentjänstplan 2025-2036. Granskningshandling”.)

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Centerpartiet, Nyheter och politik, S, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

I alla delar – utom Sikhall

18 maj, 2025 1 kommentar

Det firas 10 års-jubileum i Sikhall kommande vecka. Det blir troligen dock utan någon större pompa och ståt. Antagligen tvärtom, jubileet avlöper snarare under tystnad, stillhet och – sorg.

Imorgon måndag har det gått exakt 10 år sedan byggnadsnämnden den 19 maj år 2015 beslutade om att upprätta en detaljplan i Sikhall… En detaljplan som fortfarande är långt ifrån klar. Det torde vara ett unikt svenskt rekord… (Se ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan”.)

Vänersborgs kommun jobbar och har under hela denna tid jobbat mer eller mindre aktivt med att fördröja, förhala och omöjliggöra detaljplanen. Det tycks vara ledande politiker i Socialdemokraterna och Centerpartiet och tjänstepersoner i samhällsbyggnads- och byggnadsnämnderna som har stått i vägen. Underlåtenheten att verkställa och slutföra beslutet om detaljplan för Sikhallsviken har påverkat berörda fastighetsägare negativt och i sig förhindrat en utveckling av området.​ Kommunens stolta vision om att vara “attraktiv och hållbar i alla delar” gäller tydligen inte Sikhall, i varje fall inte de senaste åren. Och det trots oppositionspartiernas ambitioner och ansträngningar för att skapa förutsättningar att föra utvecklingen av Sikhall framåt.

Stefan Lindqvist i Brålanda, och medlem i det relativt nybildade partiet Sunt Förnuft, har anmält Vänersborgs kommun till Justitieombudsmannen (JO) och Förvaltningsrätten. Lindqvist hävdar att underlåtenheten att verkställa beslutet om att upprätta en detaljplan i Sikhall:

“strider mot kommunallagen och god förvaltningssed.”

Detaljplanearbetet i Sikhall går fortfarande så trögt att det inte verkar omöjligt att det hinner bli ytterligare något eller några jubileer innan detaljplanen blir klar.

Den 18 september 2024 undertecknade Magnus Larsson dokumentet ”Överenskommelse om fastighetsreglering i Sikhall”. Dagen efter, den 19 september 2024, beslutade oppositionspartierna i Samhällsbyggnadsnämnden att:

“godkänna upprättade avtalshandlingar rörande Sikhall utveckling och ger mark- och exploateringsingenjör i uppdrag att underteckna bilagda avtalshandlingar.”

Reglering av fastighetsgränserna i Sikhall är ett måste för detaljplanens genomförande och därmed utveckling i Sikhall. (Se “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.) Det påpekades för övrigt av fastighetsägarna i Sikhall, inklusive Magnus Larsson, redan 2015… Det ska även noteras att de styrande partierna med ordförande i samhällsbyggnadsnämnden Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) röstade emot. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet… (Se “Brottning i Hallevibadet?”.)

Det var alltså ungefär 8 månader sedan Magnus Larsson och kommunen undertecknade avtalet om fastighetsreglering. Och fortfarande har inte Lantmäteriet godkänt regleringen… Lantmäteriet är en självständig kommunal myndighet som arbetar med att ändra, bilda och ibland avregistrera fastigheter. Myndigheten fastställer också fastighetsgränser. (Se kommunens webbplats, “Lantmäterimyndigheten”.)

Det är svårt att låta bli att tänka tanken – är det verkligen en slump…? När kommunen förköpte/exproprierade Magnus Larssons mark 2007 gick det väldigt fort att reglera fastighetsgränserna… (Se “Historien om Magnus Larsson (24): Upplösningen”.)

Jag skrev till förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen och frågade varför det tog så lång tid på Lantmäteriet. Det var ju ett enkelt ärende – parterna (kommunen och Magnus Larsson) var ju helt överens och ingen kommuninvånare hade överklagat.

Förvaltningschefen i byggnadsförvaltningen svarade:

“Jag har stämt av med lantmätaren som handlägger ärendet. Det inkom till myndigheten 25 oktober förra året. Då det är en kö på ärenden, så påbörjades handläggningen i mars detta år.

Just nu så är handläggningen i stort sett klar, men de inväntar att förhandsbeskedet gällande Sikhall 1:39 ska vinna laga kraft, då parterna hade som önskemål att detta ärende hanterades i samma lantmäteriförrättning (det ärendet inkom till lantmäteriet 24/3).

Förhandsbeskedet vinner laga kraft 22 maj – och då kommer Lantmätaren ta beslut i lantmäteriärendet.”

Det är således en kö på 7 månader för att ett avtal kan hanteras på det kommunala Lantmäteriet. Och det i en lågkonjunktur där byggandet är på sparlåga. Jag undrar hur länge man får vänta i en högkonjunktur… 7 år…? (Angående Sikhall 1:39 har jag behandlat det ärendet i blogginlägget “Kommunen motarbetar utveckling i Sikhall”.)

Fastighetsregleringen är inte bara en förutsättning för en detaljplan, den är nödvändig för att Magnus Larsson ska kunna dra VA och el till Sikhalls magasin. 

Kommunens fastighet Sikhall 1:4 delar Sikhall 1:6, Magnus Larssons fastighet. (Se pil på kartan till vänster.) Larsson måste gräva i kommunens mark om han vill dra VA- och elledningar till magasinet, som Magnus Larsson äger. Det handlar enbart om några meter på kommunens mark för att komma fram till magasinet. Men det accepterar inte Vattenfall. Vattenfall drar nämligen inte elledningar till magasinet för Magnus Larssons räkning om han inte äger marken där ledningarna ska grävas ner. (Som det är nu i magasinet klarar inte elledningarna av att hyresgästerna spelar musik och kokar kaffe samtidigt.) Och eftersom Larsson inte heller har tillstånd av kommunen att gräva VA-ledningen över (under?) kommunens mark kan Larsson inte göra något.

Larsson säger att han i höstas frågade om han kunde få markupplåtelseavtal på de få metrarna, så att magasinet kunde få VA och “kraftigare ström”. Han hade ju betalat marken och alla papper var påskrivna. Magnus Larsson fick inget svar. Och han fick inte heller något svar när han några veckor senare ställde samma fråga…

Det är ett moment 22 för Magnus Larsson. (Ska Larsson gräva ner ledningar är det naturligtvis både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigare om båda ledningarna kan grävas ner samtidigt.)

Under tiden avbokas bröllop och festligheter i Sikhalls magasin, och Larsson får säga nej till nya tillställningar…

Det verkar som om det finns politiker i de styrande partierna som klappar händerna åt Magnus Larssons svåra situation. Och inte nog med det. Det sägs också att vissa socialdemokratiska politiker vill gå ännu längre och stänga av elen till Sikhalls magasin helt och hållet.

Det handlar återigen om ett rykte – ett rykte om otillbörlig politisk inblandning för att fördröja, förhala och omöjliggöra en detaljplan i Sikhall. Och sabotera Magnus Larssons planer på att utveckla Sikhall. Och, faktiskt, undergräva ett demokratiskt fattat beslut i samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige. Precis som när det gällde uthyrningen av Hallevibadet…

Det vore mycket allvarligt om det förhåller sig på detta viset. Men det är rykten, även om de härstammar från kommunhuset…

För att få klarhet i ryktena skrev jag ett mejl till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså. Precis som med Hallevibadet – se “Brottning i Hallevibadet?”)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:”

Det var alltså tydligt, precis som med Hallevibadet, att det var tjänstepersonerna i förvaltningen som stod bakom svaret:

“Angående din fråga vid Magasinet i Sikhall så har vi från förvaltningen ingen tanke om att stänga av eller ändra någonting fram tills att fastighetsaffären är reglerad.”

Det är återigen ett besked från samhällsbyggnadsförvaltningen som gör en både lättad och “glad”. Den “moraliska och politiska kompass” som samhällsbyggnadsförvaltningen visade i “fallet Hallevibadet” (se “Brottning i Hallevibadet?”) tycks också visas i “skandalen Sikhall”. Även om jag blir lite nervös av formuleringen ”tills att fastighetsaffären är reglerad”. Och precis som tidigare, om Hallevibadet, har jag inte fått svar från ordförande Jonasson (S).

Det gick alltså inte att få någon klarhet i ryktena men det är inte omöjligt att Magnus Larsson fortfarande aktivt motarbetas av styrande socialdemokratiska och centerpartistiska politiker. Och kanske också av vissa tjänstepersoner.

År 2040 firar beslutet om detaljplanen i Sikhall 25-årsjubileum. Det är tur att det är flera val innan dess.

Kategorier:Byggnadsnämnden, Centerpartiet, detaljplan, lantmäteri, Magnus Larsson, S, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall

Brottning i Hallevibadet?

13 maj, 2025 Lämna en kommentar

Kommunfullmäktige (KF) beslutade den 19 februari 2025 att hyra ut Hallevibadet. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.) Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet röstade för att Hallevibadet skulle rivas.

Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning är ansvariga för att verkställa fullmäktiges beslut. Det är lite intressant eftersom nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) tillhörde dem som röstade för att riva Hallevibadet…

För ett tag sedan ställde jag frågan till samhällsbyggnadsförvaltningen om hur ärendet fortskrider och fick svaret att en upphandlad avtalsjurist höll på att ta fram ett förslag på hur texten till ett hyresavtal kunde se ut. (Se “Följder av Hallevibadets stängning”.) Och det kan man förstå, det är ett komplicerat avtal.

Men hemkommen från några dagar med barnbarnen i Småland så nås jag av rykten från både idrotts- och politiskt håll. Ryktena förtäljer att representanter från de styrande partierna (S+C+MP) har erbjudit Vänersborgs Atlet och Brottarklubb (VABK) att hyra Hallevibadet – allt utom bassängerna… Idrottshuset i Vänersborg (B-huset) ska ju renoveras och under den tiden skulle alltså VABK få husera på Hallevi.

Om ryktet vore sant skulle det betyda att de styrande definierade “Hallevibadet” på ett nytt och helt eget sätt – att Hallevibadet bara består av bassängerna, och inget annat. Vad de andra delarna av byggnaden i så fall kallas förtäljer inte ryktena. Detta skulle betyda att de styrande partierna hela tiden har velat, och röstat för, att endast bassängerna ska rivas, och fyllas igen. En sådan definition av Hallevibadet har ingen utanför de styrande partiernas krets hört talas om. Och ingen av de styrande har någonsin nämnt det i politiska sammanhang, i t ex samhällsbyggnadsnämnden. En sådan definition skulle vara ett mycket fult och omoraliskt sätt att sabotera ett demokratiskt fattat beslut i kommunfullmäktige… 

Trots att ryktena kommer från flera personer från olika håll hade jag svårt att tro att de styrande partierna skulle åsidosätta kommunfullmäktiges beslut på ett sådant uppenbart och flagrant, och provocerande, sätt. Jag skrev därför ett mail till både fastighetschefen på samhällsbyggnadsförvaltningen och ordförande Ann-Marie Jonasson (S). (Två mottagare till samma mejl alltså.)

Fastighetschefen svarade:

“Här är svar från Fastighet och service:
Lokal vid Hallevi har varit under diskussion med Kultur och fritid, men på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov. Vi samarbetar i lokalfrågor med övriga förvaltningar, som i sin tur har kontakt med klubbar.”

Svaret gör mig både lättad och “glad”, samtidigt som formuleringarna förbryllar…

Fastighetschefens inledning, att det betonas att svaret kommer från “Fastighet och service”, dvs tjänstepersonerna i förvaltningen, får mig att ana att ryktet om uthyrning till Vänersborgsbrottarna är sanna. Men att det är politiker som står bakom uthyrningen. Eller?

Å andra sidan är det kanske tjänstepersonerna i Kultur och fritid som har pratat med VABK. Formuleringen i mejlet, “under diskussion med Kultur och fritid”, tyder onekligen på det. Men hur skulle det kunna vara så? Tjänstepersonerna i kultur och fritid borde ju känna till kommunfullmäktiges beslut. Måste känna till kommunfullmäktiges beslut…

Det är mycket märkligt. Men samtidigt bekräftar, som jag ser det, formuleringen i mejlet – “valde vi annan lösning för brottningens lokalbehov” – att en uthyrning till VABK faktiskt var på gång. Ja, att VABK till och med fick ett erbjudande. Men varför skrev inte fastighetschefen att förvaltningen “valde” att verkställa kommunfullmäktiges beslut? VBK har för övrigt, enligt “ryktena”, tackat nej. Men vad hade hänt om brottarna tackat ja…?

Det verkar finnas en “moralisk och politisk kompass” på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det framgår av formuleringen “på grund av kommande hyresförfrågan rörande hela anläggningen”. Med andra ord respekterar ”Fastighet och Service” kommunfullmäktige beslut och tänker verkställa det, oavsett vad tjänstepersoner på kultur och fritid eller vissa av de styrande politikerna i samhällsbyggnadsnämnden anser.

Frågan om uthyrning av Hallevibadet till brottarna i VABK har inte varit uppe hos politikerna i varken kultur- och fritids- eller samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) har inte heller svarat på mitt mejl.

Och frågan kvarstår – vem eller vilka var det egentligen som erbjöd brottningsklubben att hyra Hallevibadet?

===

Årets blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kultur- och Fritidsnämnden, S, Samhällsbyggnadsnämnden

Lidells begäran om entledigande som revisor

4 maj, 2025 1 kommentar

På fullmäktiges sammanträde den 16 april släppte Gunnar Lidell (M) en politisk bomb. Han meddelade att han på nästa fullmäktigemöte i maj skulle begära entledigande från sitt uppdrag som revisor. Med andra ord, Gunnar Lidell skulle avgå som förtroendevald revisor, och då självklart också som ordförande för dem.

Det skrev jag om i ett blogginlägg (se “Gunnar Lidell slutar som revisor!”) och TTELA hade självklart också en artikel (se “Gunnar Lidell (M) lämnar uppdrag i kommunen – kritiserar val av SD-revisor”).

Lidell angav två skäl till sin avsägelse. Det principiellt viktigaste skälet var att revisorerna inte fick tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator. Netpublicator är en digital plattform som möjliggör en säker hantering av dokument. Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna har det, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Trots att de har tystnadsplikt, något som inte politikerna har…

Lidell skrev i sin begäran:

“Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt.”

Efter att TTELA publicerade sin artikel, och jag skrivit mitt blogginlägg, uppdaterades TTELA:s artikel. Den kompletterades med ett uttalande av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). TTELA skrev att Augustsson inte förstod Gunnar Lidell (M) – och sedan citerades Benny Augustsson:

“Tillgång till handlingar finns på kommunens anslagstavla. Alla handlingar vi får tillgång till inför möten är de som finns på anslagstavlan. Revisorerna ska granska de beslut som tagits och handlingarna i Netpublicator är inför besluten.”

Det finns inget politiskt beslut om att revisorerna inte ska få tillgång till plattformen Netpublicator och alla de handlingar och dokument som ingår i systemet. Benny Augustsson (S) försvarar dock något som kommunens tjänstepersoner/jurister har bestämt. Man kan väl tycka att Augustsson åtminstone borde ha problematiserat frågan för att sedan ha lyft upp den till den politiska nivån. Det finns nämligen inga juridiska hinder för att ge revisorerna tillgång till Netpublicator.

Benny Augustsson och kommunens jurister anser alltså att kommunens förtroendevalda revisorer ska behandlas som vilka kommuninvånare som helst. Alla kommuninvånare, och egentligen alla människor i hela världen, kan nämligen gå in och ladda ner handlingar från kommunens webbplats. Att behandla revisorerna som vem som helst är definitivt att devalvera uppdraget, som Lidell uttryckte det, som revisor. Det verkar som om Augustsson och juristerna inte har läst på kommunens egen webbplats (se “Revisorer”): 

“Revisorernas uppgift är att vara medborgarnas förlängda arm in i den kommunala verksamheten och verka för medborgarnas bästa. De arbetar med granskning, främjar effektiviteten, kontrollerar den kommunala verksamheten och ekonomin. Deras uppgifter anges i kommunallagen.”

Överhuvudtaget förstår jag inte varför kommunstyrelsens ordförande ska ifrågasätta revisorernas ordförande Lidell. Det kan inte vara Augustssons uppgift att ta någon som helst diskussion med revisorerna och tala om för Lidell vad han behöver för sitt uppdrag, och inte. Det är självklart revisor Lidell själv som måste få avgöra vad han behöver för verktyg för att fullgöra sitt viktiga demokratiska uppdrag i kommunen.

I Kommunallagens 12 kap 9 § står det:

”Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.”

Kommunallagen är mycket tydlig, men för säkerhets skull frågade jag Chat GPT vad lagen innebär. Chat GPT förklarade:

”Revisorernas rättigheter är lagstadgade och obligatoriska, inte förhandlingsbara. Revisorerna har rätt till full insyn. Det är inte något som kommunen, nämnder eller tjänstemän får inskränka eller bestämma över själva. Ingen i kommunen har rätt att neka revisorerna full insyn eller styra omfattningen av deras granskning. Revisorerna själva avgör vad de behöver granska, när och i vilken omfattning.”

Gemini, Googles AI, håller med och utvecklar faktiskt vad revisorerna ska ha tillgång till:

”Revisorn behöver obehindrad tillgång till alla relevanta handlingar, protokoll, avtal, fakturor, budgetar, redovisningsrapporter och annan dokumentation som rör kommunens verksamhet och ekonomi. Detta inkluderar både fysiska och digitala dokument. Revisorn ska också ha tillgång till system och register för att kunna granska hur information hanteras och kontrolleras. Revisorn behöver tillgång till kommunens olika IT-system, ekonomisystem, personalregister och andra relevanta register.”

Jag har kontrollerat dessa AI-uppgifter. De stämmer. I SKR:s skrift ”God revisionssed” står det i 5 kap:

”Tillgång till fakta och information är grundläggande för revisionen. Revisorerna, lekmannarevisorerna och deras sakkunniga har rätt att få de upplysningar de behöver … Det gäller även sekretessbelagd information.”

Och nu, den ursprungliga anledningen till varför jag publicerar ytterligare ett blogginlägg om Gunnar Lidells (M) begäran om entledigande. Här kommer Gunnar Lidells (M) egen begäran om entledigande som revisor – i sin helhet.

===

Begäran om entledigande från revisorsuppdrag,
Vänersborg 25 april -25

Undertecknad önskar att bli entledigad från uppdraget som ordförande/ledamot i kommunrevisionen från o med KF i maj -25. Detsamma gäller givetvis uppdragen kopplade till revisionen såsom Vattenpalatset, Halle-Hunneberg AB, Fyrbodals kommunalförbund samt Mediapoolen AB.

Bakgrund:

När revisionsarbetet för verksamhetsåret 2024 är lagt till handlingarna, tackar jag för mig av 2 anledningar, båda är enligt min uppfattning devalverande för uppdraget i kommunens revision.

1:

SD centralt anser att man har en ”rigorös vandelsprövning” vid tillsättande av politiska uppdrag, ändå nominerade man som man gjorde vid senaste nomineringen till revisionen. Kommunfullmäktiges presidie hade inga dubier angående nomineringen/valet, ej heller kommunfullmäktiges ledamöter, i alla fall inget som framkommer i KF-protokollet. Min uppfattning är att KF därmed har sänkt förtroende och respekt för kommunala revisorer, detta är mitt skäl nr 1.

2:

Samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, styrelse och nämnder i Vänersborgs kommun har tillgång till det digitala ”verktyget” Netpublicator, men inte kommunens 7 förtroendevalda revisorer. Vi har frågat o begärt att få tillgång detta verktyg för att underlätta vårt arbete men tyvärr, kommunstyrelseförvaltningen har nekat oss, vi har informerat både KS o KF-presidier, men inget har hjälpt. Fyrbodals kommunalförbund däremot, och ett stort antal andra kommuner Sverige är generösa och underlättar för sina revisorer genom att ge dem access, men inte Vänersborg. Min uppfattning är att kommunen även i detta ärende visar sänkt förtroende och respekt för sina förtroendevalda revisorer, detta är mitt skäl nr 2.

Med hopp om framtida högre förtroende för kommunala revisorer i Vänersborgs kommun tackar jag således för mig, det har varit 2 (drygt) intressanta år som granskare av kommunens räkenskaper och verksamheter. Lycka till!

Dag som ovan!

Gunnar Lidell (M)

===

Kommunen tycks ha begått ett stort fel när den nekat Lidell och revisorerna tillgång till Netpublicator.

Kategorier:Juridik, M, revisor, S

1 maj 2025

1 maj, 2025 Lämna en kommentar

Det har redan varit många högtider under år 2025. Det började med trettondagen i januari. Det var den dag, säger kyrkan, som de tre vise männen besökte den nyfödde Jesus i stallet. Fast egentligen var det säkerligen Jesu omskärelse man firade, i varje fall de första århundradena. Alla judiska pojkar skulle omskäras som ett tecken på förbundet med gud. Jesus var ju jude. (Se “Varför firas Trettondagen?”.)

Den 28 februari började muslimernas fastemånad Ramadan. Det var denna tid som det sägs att Muhammed tog emot Koranen, muslimernas heliga skrift. Araberna är så att säga “halvsyskon” med judarna, eftersom båda folken anser att Abraham var deras stamfader. Det är därför som även muslimska pojkar omskärs. Judarna säger sig härstamma från Abrahams och hans fru Saras son Isak, medan araberna ser Abrahams son Ismael som sin andre “patriark”. Ismael var son till Abrahams “bihustru” Hagar. Ramadan avslutades söndagen den 30 mars.

Tre veckor senare, fredagen den 18 april, startade kristendomens största högtid – påsken. Det var under denna tid som Jesus dog och enligt kristendomen uppstod. Det var inget som Jesus och hans lärjungar firade då för två tusen år sedan. De var ju i Jerusalem för att högtidlighålla Moses uttåg ur Egypten, dvs den judiska påsken. (Se “Glad Påsk 2025!”.)

I går var det Valborg. Det var en högtid som de gamla asadyrkarna firade. Det var Odens dag och det handlade om eld, liv och död. (Se “Idag är det Valborg!”.) 

Idag är det arbetarrörelsens högtidsdag. I juli 1889 beslutade Andra internationalen att det skulle hållas en internationell demonstration för åttatimmarsdagen den första maj året efter. Det var tänkt att vara en engångshändelse, men har blivit en tradition. Det sägs att datumet valdes för att högtidlighålla minnet av offren i Haymarketmassakern i Chicago i USA 1886.

Vänsterpartiet hade sin första demonstration i Vänersborg på väldigt, väldigt länge förra året. I år firade Vänersborgsavdelningen emellertid 1 maj i Trollhättan.

Socialdemokraterna i Vänersborg hade ingen demonstration i år, och det var precis som förra året. Istället hade S en familjedag i Plantaget. Det bjöds på musik, korv med bröd, kaffe, popcorn och ponnyridning mm.

Det är svårt att räkna en folksamling, jag försökte inte ens, men kan tänka mig att det var ett hundratal personer på plats. Det var många kända socialdemokratiska ansikten. Jag var där och lyssnade på riksdagsman Jonathan Svensson och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson.

Svensson talade mycket och engagerat om USA och Trump, Ukraina och Gaza. Det kunde noteras att fördömanden av Israels krigsbrott i Gaza med massmord och nu också blockad mot införsel av livsmedel och mediciner mm var mycket kraftfulla. Det var en helt annan ton mot Israel och den svenska regeringens mesiga och eftergivna politik än förra 1 maj.

Jonathan Svensson tog naturligvis också upp den högerkonservativa regeringens kraftlösa politik. I dessa tider av lågkonjunktur och hög arbetslöshet är deras prioritet att sänka skatterna för de rikaste. Jag tyckte mig märka en ganska tydlig “vänstersväng” i den socialdemokratiska retoriken. Det glädjer mig.

Benny Augustsson talade också om regeringspolitiken men från ett mer kommunalt perspektiv. Augustsson betonade att regeringen lämnar kommunerna åt sitt öde. Alla miljarder som regeringen använder för att t ex höja ROT-avdraget och sänka skatterna för de rika hade gjort större nytta i kommunerna. Pengarna skulle kunna användas till välfärden, skola, vård och omsorg – och behålla och/eller anställa mer personal på dessa områden.

Benny Augustsson talade mycket, väldigt mycket, om skolan och vikten av att eleverna gick ur gymnasiet med fullständiga betyg. Han betonade utbildningens betydelse flera gånger och det var, som jag ser det, det viktigaste budskapet i hans tal. Det skulle satsas på barnen i förskolan och eleverna i skolan. Det skulle socialdemokraterna aldrig kompromissa med. Och när det gällde investeringar, så lyfte han deras betydelse för barnen och ungdomarna. Som exempel tog han bland annat skolbyggnader, mötesplats för unga, Idrottshuset och arenan. Augustsson talade naturligtvis också om inkludering, samarbete, socialtjänsten, äldrevården mm. 

Om Augustsson utgår från de synpunkter och åsikter (löften?), som han framförde i talet, i sitt kommande budgetförslag för nästa år, så skulle Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lätt kunna komma överens om en gemensam budget. Risken är nog bara att de fina orden från idag inte kommer att omsättas i praktiken i socialdemokraternas, och de styrande partiernas, budgetförslag… Jag ser inte riktigt framför mig att Benny Augustsson skulle upprepa sitt 1 maj-tal i Bojortens talarstol på junisammanträdet i kommunfullmäktige.

Efter Svenssons och Augustssons tal vandrade jag till Gågatekrysset. Det såg ut som ett antal vänsterpartister hade kommit tillbaka till Vänersborg från Trollhättan. När jag kom närmare fick jag se att det var det Kommunistiska partiet, (KP, fd KPML [r]) som hade möte. Även här handlade talen om världssituationen, Gaza och regeringspolitiken. Fast ännu lite mer från vänster…

Nästa högtid är om en månad, då är det Kristi Himmelfärdsdag.

Kategorier:högtid, helgläsning, Nyheter och politik, S

KF: Hallevibadet ska rivas (2)

17 februari, 2025 1 kommentar

Anm. Fortsättning från blogginlägget “KF: Hallevibadet ska hyras ut (1)”.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet vill riva Hallevibadet. Det har varit deras inställning sedan åtminstone oktober 2023. Åsikten, och avsikten, delas naturligtvis av tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen som har drivit den linjen sedan frågan om eventuell uthyrning blev aktuell.

På kommunstyrelsens sammanträde den 29 januari i år gjorde de styrande partiernas ledamöter, framför allt de från S, klart för alla att de ville riva Hallevibadet. Lojaliteten till det egna partiet är viktigare för de ledamöter som bor i Vargön än vargöbornas intressen.

 S+C+MP sammanfattade sina argument för rivning i en reservation. Den återger jag i sin helhet:

“Vi motsätter oss en uthyrning av anläggningen Hallevibadet.

Alla utredningar som kommunen gjort kring Hallevibadet visar att anläggningen är i så dåligt skick så att det inte går att garantera säkerheten för dom som ska vistas där vid en uthyrning.

Vi har också stor tilltro till våra tjänstepersoner som väldigt tydligt talar om att det blir väldigt svårt om inte näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret att hyra ut anläggningen i befintligt skick eftersom lagstiftningen är till hyresgästens fördel

Att hyra ut anläggningen skulle vara direkt oansvarigt.

Vi vill gärna öppna upp en dialog kring vad vi kan göra i stället på platsen som kan vara till nytta för våra invånare och kanske särskilt för invånarna i Vargön.

Ska vi då hyra ut byggnaden som då medför en besittningsrätt då tar det bort möjligheten att göra platsen till något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön.”

De brister som finns i badanläggningen är de båda intressenterna, Patrick Lejon och Jonas Mossberg, medvetna om. De har läst alla utredningar och gjort egna inspektioner. De menar att de utredningar som har gjorts inte visar det dåliga skick som påstås. Bristerna är dessutom sådana att de går att åtgärda. Och naturligtvis måste åtgärder vidtas där så är nödvändigt. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Den utredning som har vägt tyngst i samhällsbyggnadsförvaltningens och de styrande argumentation har varit “Statusbedömning Hallevibadet” från 16 september 2024. (Se t ex “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2).) Efter att TTELA hade intervjuat förvaltnings- och fastighetscheferna på samhällsbyggnadsförvaltningen satte tidningen rubriken “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. (Se här.) Det var ett slag under bältet på Lejon och Mossberg och de som jobbar för att badet skulle få leva vidare. Det var inte alls utredningens slutsats att taket var en dödsfälla (se nedan).

Det var antagligen också denna utredning, och kanske också tidningsartikel, som fick Benny Augustsson (S) att säga till TTELA (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”):

“Det vore oansvarigt av oss som kommun att hyra ut anläggningen om vi inte kan garantera säkerheten.”

Jag kan inte låta bli att tänka på Arena Vänersborg… Har Augustsson och de andra politikerna i de styrande partierna läst den senaste utredningen om taket på arenan? Det är ingen rolig läsning. I ett blogginlägg beskrev jag vad rapporten hade kommit fram till (se “Taket på Arena Vänersborg”). TTELA sammanfattade rapporten (se “Utredning visar omfattande skador på Arena Vänersborg”), en rapport som kommunen till en början inte ville lämna ut till tidningen:

“rostangrepp och fuktskador i taket, brister i konstruktion och i underhåll. … läckage och vattenskador … läckande ventil … för korta plåtar och svetsningar som släpper … extremt stor påfrestning på infästningarna … flera svetsar har släppt … vind blåser in i konstruktionen … böjda säkerhetsinfästningar … dagsljuset går att se inifrån konstruktionen”

Kan Augustsson och de styrande i S+C+MP garantera säkerheten i arenan? Och då har jag ändå inte nämnt de sättningar och rörelser som har fått fönster på arenan att gå sönder…

TTELA gör så att säga “bot och bättring” för feltrampet med artikeln som utmålade Hallevibadet som en dödsfälla när TTELA:s reporter i den senaste artikeln (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) citerade ett viktigt och avgörande avsnitt från utredningen om statusbedömningen:

”Risk finns därmed att rostangrepp missats. Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet, dock rekommenderas en utförligare besiktning samt årliga uppföljningar för att påvisa att rostangrepp stannat av. Återbruk av takkonstruktionen bedöms som möjlig vid rivning. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

“Utifrån besiktningen bedöms ingen åtgärd nödvändig i nuläget gällande takets beständighet.” Det är långt ifrån att taket är en dödsfälla…

För säkerhets skull fick Chat GPT (AI-verktyg) läsa rapporten “Statusbedömning Hallevibadet” och sammanfatta den i tio punkter:

  • “Syfte – Rapporten är en statusbedömning av Hallevibadet i Vargön, utförd av PE Teknik & Arkitektur på uppdrag av Vänersborgs kommun, med fokus på takkonstruktionens bärighet och byggnadens skick.
  • Okulär besiktning – Genomfördes den 26 augusti 2024, där takkonstruktionen och byggnadens tillstånd granskades visuellt.
  • Yttre observationer – Mögelpåväxt upptäcktes på vindskivor, vegetation växer nära fasaden, och fukt kan påverka grundkonstruktionen negativt.
  • Inre observationer – Byggnadens väggar och tak har tilläggsisolerats sedan ursprunglig konstruktion, men isoleringen är ojämnt fördelad, och den nuvarande isoleringstjockleken anses otillräcklig för energieffektivitet.
  • Konstruktion – Taket består av en lätt plåtstomme med fackverk och tunna plåtprofiler, vilande på pelare längs långsidorna. Begränsad rost har observerats men bedöms inte påverka hållfastheten just nu.
  • Ombyggnationer – Flera förändringar har skett genom åren, inklusive en ombyggnation av bassängbyggnaden runt 2020, men det finns ingen dokumentation av hur mycket lasten har ökat.
  • Snölast – Ursprungligen dimensionerat för 150 kg/m² enligt 1991 års regler, men dagens krav är 200 kg/m², vilket innebär en ökad last på taket.
  • Dimensioneringskontroll – Beräkningar visar att taket klarar den gamla snönormen men överbelastas med den nuvarande normen, med en utnyttjandegrad på upp till 140%, vilket innebär att taket riskerar att kollapsa vid kraftiga snöfall.
  • Riskbedömning – Ägaren måste säkerställa att snölasten inte överstigs, och vid extremt snöfall rekommenderas att lokalen stängs tills snön avlägsnats.
  • Rekommenderade åtgärder – Vidare undersökningar av grundkonstruktionen föreslås, liksom en mer utförlig inspektion av rostangrepp och årliga uppföljningar. Ombyggnad eller förstärkning av taket kan behövas för att uppfylla dagens normer.”

(Det kan noteras att rapporten inte riktigt hade all fakta tillgänglig när den skrevs – se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Jag ställde följdfrågan till Chat GPT om rapportens slutsats var att badanläggningen borde rivas:

“Nej, rapporten rekommenderar inte att Hallevibadet bör rivas. Däremot konstateras det att takkonstruktionen inte klarar dagens snönorm och att det finns en risk för kollaps vid extrem snöbelastning. Rapporten föreslår därför att snömängden på taket måste övervakas och att lokalen bör stängas vid kraftiga snöfall tills taket avlastats.”

Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader. Och det ska kommunen vara glad för. Om kraven från 2024 skulle gälla så finns det flera kommunala byggnader som inte skulle klara kraven t ex Arena Vänersborg. Som för övrigt inte ens klarade snön 2010 när den var nybyggd. Vid det tillfället höll taket på Hallevibadet.

Jag tycker att det är fantastiskt att frågan om Hallevibadets vara eller inte vara ska göras beroende av om politikerna har stor “tilltro till våra tjänstepersoner”, som det står i reservationen ovan. Den enkät som gjordes strax före sommaren förra året visade ju en förtroendekris från politikernas sida gentemot tjänstepersonerna. (Se “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”.) Tydligen vill de styrande partierna i sin reservation ge skenet av att ledamöterna från S+C+MP minsann har ett orubbat och orubbligt förtroende för tjänstepersonerna. Men hur kan de veta det, enkäten gjordes ju anonymt! Det kan också nämnas att de styrande, för att ta ett aktuellt exempel, hade fullt förtroende för tjänstepersonerna när de missade att lyktstolparna i Floget ägdes av Trollhättan Energi och inte av Vänersborgs kommun… (Se “KF-beslut mot bättre vetande (1)”.) 

Jag undrar också om formuleringen i reservationen innebär att de som vill hyra ut Hallevibadet misstror kommunens tjänstepersoner… Sedan kan jag inte låta bli att tänka på “fake news” och Trump. Kan politiker rösta om vad som är sant eller inte?

Utifrån den utredning som man i reservationen direkt hänvisar till, den av kommunjuristen utförda utredningen om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick, menar reservanterna att det är “näst intill omöjligt att frånskriva sig ansvaret” för kommunen. (Se “Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.)

Det är inte kommunjuristens slutsats. I utredningen står det:

“Om fastighetsägaren vill undkomma ansvaret för ett åtgärdsföreläggande krävs att denne kan visa att hen inte har det faktiska och rättsliga möjligheten att efterkomma föreläggandet. Bevismedel kan vara till exempel ett hyresavtal som visar att ansvaret åligger en hyresgäst.”

Det är komplicerat att skriva sådana här avtal, men det är fullt möjligt att kommunen kan friskriva sig från i princip allting. Det är också SKR:s jurists mening.

I reservationen ger de styrande partiernas ledamöter sken av att Hallevibadet står i vägen för en kommunal satsning på “något som skulle kunna bli väldigt bra för invånarna i Vargön”. Och till TTELA säger Benny Augustsson (S) (se TTELA ”Hallevibadet kan hyras ut – men utan kommunalt stöd”) att han vill ersätta badet med någon annan verksamhet som är till gagn för Vargöns invånare och fortsätter:

”Vår ambition är att hitta vägar framåt som kan vara tillfredsställande för de flesta åldersgrupper.”

Vill Socialdemokraterna och Centerpartiet bygga en ny arena på Hallevi? Arena Vargön?

När S+C+MP ser att kommunfullmäktige troligtvis inte kommer att besluta om en omedelbar rivning av badet så kommer partierna helt plötsligt med löften och förhoppningar som ingen har hört talas om tidigare. Men vad skulle gagna Vargöborna bättre än ett bad för gammal som ung? Det är svårt att se något som bättre än ett bad skulle ge en grupp med ett åldersspann på allt från 3-4 år upp till 100+ samma förutsättningar till lite avkoppling/lek/motion. Det blir svårt att hitta en större gemensam nämnare än just badet.

Och varför skulle de styrande partierna satsa på Vargön precis nu? Det är nästan pinsamt. S+C+KD+MP vill ju inte ens göra i ordning det gamla stationsområdet i Vargön efter att ha gett tillstånd till rivning av det gamla anrika stationshuset från 1860-70-talen. (Se “Vargöns stationsområde”.)

På onsdag avgörs frågan om politikerna i Vänersborgs kommunfullmäktige vill att badet i Vargön ska vara kvar eller inte. Två entreprenörer har visat intresse av att driva Hallevibadet vidare ett antal år framåt. Kommunen friskriver sig från allt och låter dessa eller en av dem eller någon annan (jag antar att en upphandling måste göras) hyra badet, men kan förhandla om ett driftsbidrag för att säkra driften åtminstone till en början. Och då bör man som jag ser det bortse från eventuella principer och istället se till saken, dvs ett nyöppnat bad i Vargön. Som kommunen helt riktigt gör i Brålanda.

Entreprenören som driver Brålandabadet i privat regi erhåller nämligen årligen ett kommunalt driftsbidrag på 208.993,75 kr inkl moms. Badet har öppet under de tre sommarmånaderna, juni-augusti. Om en entreprenör på Hallevibadet skulle få motsvarande kommunala driftsbidrag för hela året, 12 månader, betyder det 835.975 kr (inkl moms). 

För en relativt billig kommunal peng kan nyttan för kommunens invånare bli mycket stor. Det skulle också kunna jämföras med att en rivning av Hallevibadet skulle kosta minst 10 milj kr…

PS. Jag fick en kompletterande uppgift (18/2). Under 2025 kostar det kommunen 950.000 kr att ha Hallevibadet tomställt, för t ex el och värme.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Kategorier:Centerpartiet, Hallevi, Kommunfullmäktige 2025, Miljöpartiet, S, Vargön

Politiker och tjänstemän 7: Etiska riktlinjer

4 december, 2024 1 kommentar

Anm. Detta blogginlägg är en fortsättning på “Politiker och tjänstemän 6: Motargument?”.

I politikens Vänersborg är det inte bara problem med relationen politiker-tjänstepersoner utan också mellan politiker-politiker.

I ett av blogginläggen, “Politiker och tjänstemän 2: Inte alls OK”, redovisade jag en tabell utifrån en undersökning av Demokrati- och jämställdhetsberedningen. Jag drog slutsatsen att politikerna är ganska nöjda med samtalsklimatet i kommunfullmäktige.

Skala mellan 1-5, 1 betyder att man inte alls håller med påståendet, siffran 5 innebar att man håller med till 100 procent.

Vid närmare eftertanke drog jag nog inte rätt slutsats av siffrorna i tabellen. Resultatet kanske inte var så bra. Om flera ledamöter satte betyget 5 på påståendena och på det sättet drog upp medlet, så torde det ha funnits många som svarade 1 eller 2. Och det är ju knappast godkända betyg. Man kan ju också undra varför inte samtliga politiker sätter betygen 4 eller 5… 

Kommunfullmäktige är ett mycket formellt mötesforum med strikta regler. Det ska tryckas på knappar när ordet begärs, det ska vara tyst i bänkarna, språket ska vara vårdat osv. Sammanträdet sänds dessutom på kommunens webb-TV och spelas samtidigt in. Ska man tro att detta får konsekvensen att politikerna sköter sig bättre än de annars skulle ha gjort…?

Den 13 september förra året (2023) antog kommunfullmäktige “Etiska riktlinjer för förtroendevalda i Vänersborgs kommun”. (De etiska riktlinjerna kan laddas ner här.) Den första stycket lyder:

“I denna riktlinje beskrivs normer för förhållningssätt för förtroendevalda. Riktlinjen ger de förtroendevalda ett stöd i hur de ska uppträda på ett bra sätt mot varandra, mot tjänstemän och kommuninvånarna. Riktlinjen omfattar alla förtroendevalda inom Vänersborgs kommun.”

Riktlinjerna kan sammanfattas med – “visa respekt för andra”. Sedan räknas ett antal exempel upp (jag gör ett urval):

  • “inte avbryter utan väntar på din tur i talarordningen”
  • “inte använder dig av härskartekniker”
  • “vara uppmärksam på om någon annan använder sig av härskartekniker”
  • ”respekterar att förtroendevalda och anställda har olika roller och uppdrag”
  • “respekterar andras och deras närståendes privatliv”

En förtroendevald ska också (ett urval):

  • “avstår från att kommentera när du inte har ordet”
  • “använder ett vårdat språk och undviker svordomar”
  • “håller dig till sakfrågor och ämnet”

De etiska riktlinjerna innehåller till viss del också “regler” och förhållningssätt för de förtroendevaldas relation till tjänstepersonerna. De innehåller även en beskrivning av de vanligaste “härskarteknikerna”:

  • “Osynliggörande
    Går ut på att förmedla att du inte finns – att det du gör och säger inte är viktigt eller värdefullt.”
  • “Förlöjligande
    Sådant som får dig att känna dig betydelselös, löjlig och pinsam, till exempel när någon himlar med ögonen.”
  • “Undanhållande av information
    Att ha tillgång till kunskap och information ger förståelse, makt och delaktighet. Undanhållande av information får dig att känna dig utanför.”
  • “Dubbelbestraffning
    Dubbel bestraffning är en teknik som får dig att känna att vad du än gör så gör du ändå fel.”
  • “Påförande av skuld och skam
    Ett sätt att få dig att känna skam och skuld för en handling, egenskap, händelse eller situation, trots att det inte är du som är orsaken.”
  • “Våld och hot om våld
    Att utöva våld mot någon vare sig våldet är fysiskt, psykiskt eller sexuellt.”
  • “Objektifiering
    Att kommentera eller diskutera någons utseende i irrelevanta sammanhang.”

De etiska riktlinjerna är på många sätt självklara. De beskriver helt enkelt ett respektfullt och önskat förhållningssätt till varandra. I Vänersborgs kommun är sammanträdena förhållandevis stillsamma och lugna. De flesta följer reglerna, även om det finns “förbättringspotential” i vissa församlingar.

I andra kommuner är det desto fler konflikter i bemötandet av varandra. I t ex i Borgholms kommunfullmäktige beskrevs stämningen som hatisk 2019. (Se “Efter hätsk stämning – nu inför politiker uppförandekod”.) Det ledde till att kommunen införde en uppförandekod. Den som pekades ut som problemet skrev dock inte på…

I Håbo kommun gick också debattens vågor höga. Så höga att Håbos kommunfullmäktige antog en uppförandekod förra året. (Se ”Folkvalda ska inte ha rätten att fritt kränka och sprida desinformation”.) Men då hände något – ett lokalt partis, Bålstapartiet, partiledare Owe Fröjd överklagade beslutet. Han menade att uppförandekoden stred mot yttrandefriheten.

TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam har kommenterat och reflekterat kring överklagandet. (Se “Vissa strider för rätten att inte behöva hålla god ton”.) af Geijerstam skrev om händelserna i Håbo kommun:

“Det är förvånande att lokala politiker tar juridisk strid för rätten att inte hålla god ton vare sig i fullmäktige eller på webben.”

Det visade sig emellertid att Bålstapartiets partiledare fick rätt av Förvaltningsrätten. Karl af Geijerstam skrev:

“Domstolen gav Owe Fröjd rätt och menade att kommunen gick över sina gränser då koden bland annat syftade till att ”styra våra beteenden efter en gemensam värdegrund och därmed också sätta gränser för vårt handlande”. Även om det inte finns några repressalier för de som bryter mot koden ansåg domstolen att yttrandefriheten blev begränsad.”

De andra partierna blev besvikna på domen. Kommunstyrelsens ordförande Catherine Öhrqvist (M) sa (se Håbo kommuns hemsida):

 “Uppförandekoden har inte till syfte att begränsa yttrandefriheten … Vi måste kunna genomföra möten, samtal och diskussioner utan att vara rädda för kränkande ord, nedvärderande kommentarer och personliga påhopp. Vi önskar ha ett samtalsklimat som genomsyras av respekt, lyhördhet och saklighet.”

Håbo kommun överklagade Förvaltningsrättens dom. Kammarrätten beslutade att inte pröva överklagandet. Förvaltningsrättens dom står därför fast – uppförandekoden begränsar yttrandefriheten på ett felaktigt sätt.

Det torde betyda att även Vänersborgs “Etiska riktlinjer för förtroendevalda” är olagliga… Om någon överklagar vill säga. Och det tror jag inte att någon i fullmäktige gör. Men att riktlinjerna, reglerna, inte är desamma som lag kan vara bra att komma ihåg, även i Vänersborg. Den svenska lagen står självklart över alla regler som beslutas i kommunerna. Och det ska vi vara glada för, vi ska vara oerhört rädda om vår yttrandefrihet.

Sedan kan man fråga sig – följer alla förtroendevalda politiker i Vänersborgs kommun de etiska riktlinjer som kommunfullmäktige enhälligt har kommit överens om?

Fortsättning följer i inlägget ”Politiker och tjänstemän 8: Följs riktlinjerna?”.

==

I denna bloggserie:

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Demokrati, politiker, S, tjänsteperson

KF: Var står S?

2 november, 2024 Lämna en kommentar

Onsdagen den 23 oktober sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige. I inlägget “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda” dagen före mötet beskrev jag flera av ärendena.

Det blev inga större överraskningar på sammanträdet. Jag har dock fått några frågor i efterhand om vad Socialdemokraterna och kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson egentligen står för i Vänersborg. Tycker de att välfärden i kommunen är viktig? Vill de verkligen ha en tågstation i Brålanda? Naturligtvis borde Augustsson och sossarna själva svara på dessa frågor. I detta blogginlägg tänkte jag återge vad som sades på sammanträdet, och ge min uppfattning. Det går att lyssna på sammanträdet i efterhand. Hela sammanträdet finns på kommunens webb-TV.

På det nationella planet har som bekant Socialdemokraterna ställt sig bakom finanskommittens förslag och därmed kommit överens med den moderatledda och SD-stödda regeringen. De blev eniga kring det finanspolitiska ramverket med ett balansmål som gör nödvändiga investeringar omöjliga när det gäller klimatomställningen, infrastrukturen, välfärden, VA- och byggsektorn osv. Överenskommelsen är ett klart ställningstagande för en fortsatt nyliberal politik som inte ens flera “klassiska” borgerliga nationalekonomer anser vara rätt väg för landet. Överenskommelsen är också, som Lutz Rininsland (V) uttryckte det på fullmäktige:

“ett dråpslag för vår kommun.”

Socialdemokraternas syn på politiken för Sverige återspeglades på sätt och vis i ärendet om delårsrapporten.

Budgeten för i år, dvs 2024, togs i juni förra året, 2023. Det var de styrande partiernas (S+C+KD+MP) budget som antogs. Den budgeterade ett resultat på +1 milj kr. Nu visar det sig i den senaste prognosen att det istället blir ett överskott på omkring +66 milj kr.

Vänsterpartiets budgetförslag förra året skilde sig från det beslutade förslaget. Vänsterpartiet föreslog ytterligare drygt 20 milj kr till välfärden. Vi i V räknade med att det skulle komma nya statsbidrag som skulle förbättra kommunens ekonomiska läge. Och skulle det mot förmodan gå “åt skogen”, så fanns kommunens resultatutjämningsreserv på 50 milj kr som en buffert.

Det kom nya statsbidrag. Det fick mig att från talarstolen i kommunfullmäktige förra onsdagen konstatera att t ex barn- och utbildningsnämnden hade kunnat få 20 milj kr “extra” till mindre barngrupper i förskolan, tvålärarsystem i grundskolan, fler speciallärare och specialpedagoger i både grundskolan och förskolan osv. Och kommunen skulle ändå göra ett resultat på nästan +45 milj kr – mot beräknade +1 milj kr i juni 2023…

Och så lade jag till:

“men så tänker kanske bara en vänsterpartist…”

Och det visade sig vara ett riktigt antagande…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde ordet. Han vände sig mot mitt anförande. Augustsson talade som vanligt, och inte helt oväntat, om kommunens upplåning till investeringar, räntor, amorteringar och de kostnader detta medför. Och så konstaterade Augustsson, och lade extra tyngd bakom orden genom att bestämt knacka med högerhanden i bordet:

“…vilket kommer att drabba våra verksamheter varje år framöver”

Därför är det viktigt att vi får bra resultat, dvs stora överskott, i vår kommun betonade Augustsson och fortsatte:

“Vi måste ha avskrivningar, resultat som täcker de investeringar vi gör.”

I den offentliga sektorn ser man alltid investeringar som kostnader, till skillnad från det privata näringslivet som ser att investeringar ger mångdubbelt större avkastning i framtiden. Jag hade läst Andreas Cervenkas krönika i Aftonbladet (se Aftonbladet “Vet politikerna något som vi inte vet?”) någon dag tidigare och kunde inte låta bli att citera honom i en kort replik:

“En av de mest lönsamma investeringar som finns är i utbildning.”

Det är intressant att socialdemokraterna och Benny Augustsson hela tiden hävdar att vi måste “hålla igen” på verksamheternas kostnader idag för att inte behöva “hålla igen” på verksamheternas kostnader imorgon… Som jag ser det så haltar denna logik.

Och med tanke på lånekostnader. I skrivande stund ligger Riksbankens styrränta på 3,25%. Om man antar att kommunen lånar en miljon kronor till denna räntesats, så blir det en räntekostnad per år på 32.500 kr. Om kommunen lånar 100 milj kr så blir den årliga räntekostnaden 3.250.000 kr. Kommunen har en budget på nästan 3 miljarder kronor. Hur stor är faran att låna pengar till betydelsefulla investeringar?

På sammanträdet behandlades två ärenden om Brålanda. Det var “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP) Brålanda” och “Beslut om medfinansiering av järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station”. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)

På Facebook beskrev en brålandabo sin uppfattning:

“Det finns en misstro mot kommunen och en besvikelse över Bennys och Bosses agerande i fullmäktige.”

Det var samma tre talare i båda ärendena – Benny Augustsson (S), Bo Carlsson (C) och Stefan Kärvling (V). 

Benny Augustsson (S) var något avmätt i sin beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Han förklarade att det fanns bitar som var svåra att förutse utgången av och som kommunen inte heller hade rådighet över. Det handlade om dubbelspår på järnvägen till Norge och utbyggnaden av E45:an.

Kärvling (V) ansåg att översiktsplanen tillsammans med nästa ärende sannolikt var de två viktigaste besluten om Brålandabygden sedan kommunsammanslagningen 1974. Jag betonade att den viktiga ringleden fanns med i planen liksom GC-tunneln som var av stor vikt för att knyta ihop östra och västra Brålanda. Ikväll sattes den fördjupade översiktsplanen på plats – nu var de kommande åren avgörande. Det måste avsättas investeringspengar i kommande budgetar för att se till att planen förverkligas.

Bo Carlsson (C) betonade för sin del jordbrukets roll i den fördjupade översiktsplanen:

“…man så tydligt slår fast, jag säger det än en gång, jordbrukets betydelse.”

Det intressanta är hur Carlsson egentligen ställer sig till den fördjupade översiktsplanen utifrån denna utgångspunkt. Ringleden kommer ju onekligen att dras över jordbruksmark.

Och så var det då det andra ärendet, järnvägsplanen och systemhandlingen. TTELA skrev om detta ärende (se TTELA “Kommunen: 10 miljoner för plan om tågstopp i Brålanda”) och refererade då Augustssons och Carlssons inlägg, den tredje talaren får referera sig själv…

Benny Augustsson (S) var återigen först på talarlistan. Han gav även vid detta tillfälle intrycket av en viss njugghet och reserverad optimism. Augustsson betonade att:

“vi tar inte beslut om att genomföra det här, det är inte det vi tar beslut om idag”

Augustsson syftade på tågstationen och “tågstoppet” Och fortsatte:

“när vi pratar järnväg så tar det tid och det kostar pengar”

Augustsson menade att det är först när “järnvägsplan och systemhandling för Brålanda station” är klara 2027 som kommunfullmäktige kan ta ställning om vi ska genomföra “projektet tågstopp Brålanda”.

Sakligt sett så har kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson helt rätt. Men han visade en misstänkt negativ attityd tyckte alltså några brålandabor. De blev tveksamma till om Augustsson verkligen vill ha ett “tågstopp” i Brålanda. Det är jag i och för sig övertygad om att Augustsson vill, men som kommunstyrelsens ordförande känner han antagligen en viss oro över den kommande investeringens storlek…

Bo Carlsson var positiv och uttryckte det på följande sätt:

“Det känns väldigt väldigt väldigt bra att vi är så här långt framme.”

Det går som sagt att läsa om vad Augustsson och Carlsson sa i TTELA… Eller se på kommunens webb-TV.

När det var min tur så påminde jag om den motion som jag skrev 2016 om tågstopp i Brålanda.

“Det står inte i underlaget av någon anledning… Jag förstår inte varför…”

I mitt anförande påpekade jag att den dag tågstationen ska byggas, om det nu blir så som alltså vissa brålandabor börjar tvivla på, så ska kommunen vara i startgroparna, eller kanske till och med klara, med att genomföra aktuella delar av den fördjupade översiktsplanen t ex ringleden.

Vi får se framtiden an men min uppfattning är att alla i Brålandabygden har anledning att vara positiva, och optimistiska.

Det förvånade mig att de två medborgarförslagen från Ted i Frändefors inte togs upp på kommunfullmäktiges sammanträde. Förslagen hade ju vad jag förstår inkommit i tid. (Se “KF (23/10): Mer pengar och Brålanda”.)

 Det blev en del diskussioner om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion “om att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas”. Motionen avslogs, precis som i kommunstyrelsen, men fullmäktiges beslut blev ändå en “halv seger”, minst:

“Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda trygghetsboende som boendeform ur ett kommunalt övergripande perspektiv i samarbete med AB Vänersborgsbostäder, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden.”

Den 13 november sammanträder kommunfullmäktige igen.

Kategorier:Översiktsplan, Brålanda, Budget 2024, budget allmänt, delårsrapport, Kommunfullmäktige 2024, S, ttela