Arkiv
Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)
Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)”.
Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök på Vänersnäs. Det var efter att en fastighetsägare begärt att Länsstyrelsen skulle göra en tillsyn och pröva kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet.
Representanterna för Länsstyrelsen konstaterade att fastigheterna inom området Änden och Hallby Södra (inklusive skolan) var relativt tätt lokaliserade.
Detta är ett område som föreslås bilda ett verksamhetsområde i Vänersborgs kommuns förslag till vattentjänstplan (planen som var ute på samråd). Länsstyrelsen konstaterade också, precis som vattentjänstplanen, att bebyggelsen är gles i områdena kring Grytet och norr om skolan (Rasmustorpet). I Grytet har inte heller kommunen föreslagit något verksamhetsområde. Här delar Länsstyrelsen alltså kommunens bedömning. Länsstyrelsen anser att Grytet respektive Rasmustorpet är separata delområden och anledningen till det är att avståndet helt enkelt är för stort till Hallby Södra för att kunna anses vara en samlad bebyggelse (ett större sammanhang).
Det är emellertid intressant att kommunen i förslaget till vattentjänstplan har föreslagit att Rasmustorpet ska ingå i Gaddesannas verksamhetsområde. Gaddesanna är ett verksamhetsområde sedan några år tillbaka, inrättat och utbyggt sedan Länsstyrelsen hade förelagt kommunen detta. I vattentjänstplanen vill kommunen utvidga befintligt verksamhetsområde med området kring Rasmustorpet.
Kommunen kallar det “nya” verksamhetsområdet för “Gaddesanna, utvidgat”. Länsstyrelsen har inte undersökt och bedömt om detta verksamhetsområde är ett större sammanhang i Vattentjänstlagens (LAV) mening.
Länsstyrelsens bedömning var emellertid att områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet inte tillsammans kunde betraktas som samlad bebyggelse (större sammanhang) i LAV:s mening. Därför utgick Grytet och Rasmustorpet. De två områdena uppfyllde var för sig inte vattentjänstlagens krav på samlad bebyggelse/större sammanhang.
Länsstyrelsen gick vidare och gjorde fler bedömningar. Länsstyrelsen kom faktiskt fram till slutsatsen att även området “Södra-Hallby” ska betraktas som två olika områden:
“Utifrån Länsstyrelsens fältbesök görs bedömningen att det är två separata delområden där det är ett avstånd på drygt 150 meter mellan områdena.”
Det betyder enligt Länsstyrelsen:
“Delområde 1 (Änden), som omfattar enbart 9 fastigheter, når inte upp till kravet på fler än 20 fastigheter och ska därför inte anses utgöra samlad bebyggelse.”
Oops… I kommunens förslag till vattentjänstplan betraktades Änden och Hallby Södra som en samlad bebyggelse och skulle tillsammans bilda ett verksamhetsområde. Och så kommer Länsstyrelsen och anser att det är två delområden. Det betyder att fastighetsägarna i delområdet Änden inte får ingå i något verksamhetsområde… En del blir antagligen glada för det, andra kanske blir mindre glada.
Hallby Södra ska dock anses som ett större sammanhang enligt Länsstyrelsen, trots att det bara finns 16 bostadsfastigheter i området. Det beror på att Vänersnäs skola finns i området och den anses motsvara minst 15 hushåll.
Länsstyrelsen bedömning lär sätta “myror i huvudena” på tjänstepersonerna i kommunhuset.
Det blir till att ändra i förslaget till vattentjänstplan. Igen, antar jag.
Det räcker inte, skriver Länsstyrelsen att ett område kan anses utgöra samlad bebyggelse (större sammanhang) för att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Och därför fortsätter Länsstyrelsen att titta på hälso- och miljörekvisiten i området Hallby Södra. Och detta har säkerligen lett till en invasion av myror i kommunhuset…
Länsstyrelsen utgår från LAV 6 §:
“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”
Länsstyrelsen börjar med att betrakta hälsorekvisitet:
“Länsstyrelsen kan dock konstatera att även om det av handlingarna i ärendet framgår att de enskilda avloppen är bristfälliga, så bör avloppshanteringen inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar som exempelvis genom separata system som WC till sluten tank och en separat rening för BDT-avloppen.”
Oj. “separata system”… Vad menar Länsstyrelsen?
Länsstyrelsen skriver, och jag citerar ett längre avsnitt eftersom det kan ha stor betydelse för fastighetsägarna på Vänersnäs – och antagligen på flera ställen i kommunen, för att inte prata om tjänstepersonerna på Kretslopp & Vatten:
“Länsstyrelsen gör sammanfattningsvis bedömningen att det på merparten av fastigheterna inom Hallby-Södra inklusive skolan (delområde 2) finns förutsättningar för att på ett godtagbart sätt tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i området genom enskilda anläggningar. Bristerna inom möjligheten till avloppsrening samt de brister på dricksvattenkvalitet som identifierats för enskilda fastigheter är därmed inte av tillräcklig omfattning för att det av hälsoskäl ska finnas behov av att förelägga kommunen om att inrätta ett verksamhetsområde för avlopp och dricksvatten.”
Länsstyrelsen anser alltså att det inte är möjligt att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde på Hallby Södra heller… Det torde i praktiken betyda att om kommunen ändå föreslår ett verksamhetsområde i området så, antar jag, kan fastighetsägarna överklaga beslutet (till Mark- och miljödomstolen). Länsstyrelsen har ju gett dem argument…
Länsstyrelsen avslutar sin bedömning med att analysera miljörekvisitet enligt LAV 6 §. Och det kan jag avslöja direkt, Länsstyrelsens resonemang gör ingen i kommunhuset glad…
Länsstyrelsen konstaterar att samtliga delar av området Hallby Södra har avrinning till Dättern och att Dättern har problem med övergödning:
“Recipienten (Dättern alltså; min anm.) har måttlig ekologisk status och otillfredsställande status för näringsämnen.”
Länsstyrelsen slår fast:
“För Dättern som helhet är jordbruket den största påverkanskällan till övergödning men enskilda avlopp är också betydande och står för ca 9,3% av den antropogena fosforbelastningen.”
Enligt min mening är det inte omöjligt att Länsstyrelsen faktiskt överskattar de enskilda avloppens betydelse. Varför är inte Grästorps och Nossebros avloppsreningsverk medtagna i bedömningen? Dessa avloppsreningsverk ligger vid Nossan – och Nossan rinner ut i Dättern… Och att avloppsreningsverk släpper ut stora mängder kväve och fosfor samt andra skadligare ämnen, som t ex kemikalier och mediciner, är allmänt känt.
Men ok, en tiondel av utsläppen kommer från enskilda avlopp… Men vad släpps ut från Hallby Södra?
“De enskilda avlopp som idag finns i Hallby -Södra inklusive skola (delområde 2) som skulle kunna innebära näringsämnesbelastning på Dättern är dock placerade långt från Dättern, från 300 meter – 1,4 km. Påverkan från dessa avlopp bedöms vara liten i relation till den totala belastningen från utsläpp från jordbruk och andra områden med enskilda avlopp.”
Och Länsstyrelsens slutsats blir:
“En kommunal anslutning av Hallby-Södra bedöms därför inte ge en tillräckligt stor minskning av näringspåverkan för att anse att miljörekvisitet i 6 § vattentjänstlagen är uppfyllt.”
Länsstyrelsens uppfattning om verksamhetsområden i det undersökta och bedömda området torde ha framgått väldigt tydligt, men Länsstyrelsen avslutar ändå sin bedömning med en sammanfattande slutsats.
“Med den information som finns idag om de befintliga dricks- och spillvattenanläggningarna och förhållandena i området gör Länsstyrelsen den sammanvägda bedömningen att ansvaret att tillhandahålla vattentjänster för fastigheterna i området i anslutning till Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan samt Rasmustorpet, inte faller på kommunen.”
Det är en tung slutsats för Kretslopp & Vatten… Vänersborgs kommun har uppenbarligen värderat och bedömt hälso- och miljörekvisiten på ett helt annat sätt än Länsstyrelsen. Och det får konsekvenser på de planerade verksamhetsområdena.
Man skulle kunna se Länsstyrelsens bedömning som en slags kalibrering av hur kommunen ska göra sina bedömningar. Länsstyrelsens bedömning torde därför få återverkan även på andra områden på Vänersnäs och också för andra delar av kommunen. Det är inte bara så att kommunen får omvärdera sina tolkningar av lagen – fastighetsägare har fått hjälp av Länsstyrelsen med argument i yttranden och/eller överklaganden på den kommande vattentjänstplanen.
Som t ex “Gaddesanna, utvidgat”, dvs området kring Rasmustorp. Skulle Länsstyrelsen verkligen se ett behov av verksamhetsområde, när miljö och hälsa i Vänersborgs kommun har yttrat att
VA i detta område borde gå att lösa enskilt? När området dessutom har avrinning mot Dalbosjön (Vänern) som inte har några problem med övergödning. Min gissning är att Länsstyrelsen knappast skulle anse att området Rasmustorp uppfyller hälso- och miljörekvisiten för inrättandet, eller utvidgning, av ett verksamhetsområde.
Länsstyrelsen har gjort en, i varje fall för mig, överraskande bedömning efter tillsynen på Vänersnäs. Den skiljer sig från de tidigare “traditionella” bedömningarna från myndigheter. Men visst är det en sund och rationell bedömning som Länsstyrelsen, äntligen, har gjort. Det tycks som om synen på enskilda avlopp och markretentionens betydelse har spridit sig. Och att tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster äntligen är synkroniserad med och anpassad till lagstiftarens syften och domar i Mark- och miljööverdomstolen.
Jag får också en upplevelse av deja-vu från de debatter som förekommit i Vänersborgs kommun – i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. (Se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.) Länsstyrelsen upprepar ju faktiskt samma argument som vi i Vänsterpartiet använde i debatterna kring förslagen om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs för några år sedan. Länsstyrelsen utgår från vattentjänstlagen och vad det faktiskt står i lagen, precis som James Bucci och jag gjorde.
Då möttes vi av sarkasm, ironi och påhittade, fantastiska argument. Som t ex att de enskilda avloppen på Vänersnäs skulle kunna förgifta dricksvattnet i Vänern för 800.000 personer… (Se “VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.)
De lärdomar som Vänersborgs kommun måste ta med sig utifrån Länsstyrelsens bedömning är att det inte bara handlar om att hitta ”större sammanhang” i bebyggelsen. Det har nämligen funnits en tendens i kommunen att anse att där det finns större sammanhang (ett begrepp som kommunen i och för sig ofta har tolkat mycket vidsträckt och omfattande, dvs felaktigt) så finns det också mer eller mindre automatiskt ett behov. Så är det inte. Kommunen underskattar betydelsen av att verkligen reda ut om det finns ett tillräckligt stort behov utifrån hänsynen till ”skyddet för människors hälsa eller miljön”. (LAV 6 §).
Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.
Anm. Läs gärna inlägget ”När beslutas Vattentjänstplanen?”.
==
Om vattentjänstplanen:
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
- ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
- ”Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden” – 1 september 2024
- ”Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)” – 9 februari 2025
- ”Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)” – 10 februari
- ”När beslutas Vattentjänstplanen?” – 18 februari 2025
Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)
Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. En av nyheterna var att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Runt om i landet satte
kommunerna igång arbetet med att ta fram en vattentjänstplan, så även Vänersborgs kommun. Det var bråttom, vattentjänstplanen skulle finnas färdig i varje kommun den 1 januari 2024. Det var få kommuner som hann få planen klar till detta datum.
I Vänersborgs kommun utarbetades ett förslag till vattentjänstplan och den gick ut på samråd förra sommaren. Då hade berörda fastighetsägare möjlighet att lämna in synpunkter. Förslaget till vattentjänstplan skickades även ut på remiss till några av kommunens nämnder. (Längst ner finns länkar till de blogginlägg som jag skrev om förslaget och svaren från två av remissinstanserna.)
Vattentjänstplanen borde alltså ha varit klar för länge sedan, men det var antagligen många synpunkter som skulle tas i beaktande. Jag förmodar emellertid att arbetet fortskrider för fullt inom kommunhusets väggar, även om det inte har sipprat ut någon information från Sundsgatan om arbetet, t ex om tidsplanen eller hur långt Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) har kommit med planen. På kommunens webbplats hittar jag inte heller någon information. (Se “Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp”.) Jag har skrivit till ansvarig tjänsteperson men inte fått något svar, inte än i varje fall.
Vattentjänstplanen ska enligt LAV omarbetas och kompletteras utifrån alla synpunkter som har lämnats under samrådet. Sedan ska det nya förslaget ut på granskning – under minst 4 veckor. Då kan faktiskt fler synpunkter lämnas från berörda fastighetsägare och förslaget till plan eventuellt omarbetas ytterligare. Men då blir det troligen i mindre omfattning. När förslaget till Vattentjänstplan för Vänersborgs kommun är klart ska det som vanligt vandra från samhällsbyggnadsnämnden via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för beslut. Och även på denna “resa” kan det naturligtvis hända saker.
Parallellt med kommunens arbete har Länsstyrelsen under flera år arbetat med en begäran från en boende i Grytet på Vänersnäs. Denna begäran inkom redan den 21 maj 2022 till Länsstyrelsen. Det är alltså snart 3 år sedan och till och med innan riksdagen fattade beslut om en ny vattentjänstlag. Länsstyrelsens svar, dvs beslut, kom den 23 januari i år, 2025 alltså. I beslutet står det en hel del intressant om VA-frågan på Vänersnäs.
Länsstyrelsens beslut och bedömningar kan faktiskt få återverkningar och kanske till och med komplicera, och försena, kommunens arbete med vattentjänstplanen ytterligare.
Fastighetsägaren på Vänersnäs begärde av Länsstyrelsen att den skulle göra en tillsyn och pröva Vänersborgs kommuns skyldighet att inrätta verksamhetsområde för vatten och spillvatten i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet – på Vänersnäs alltså. En rad skäl anfördes för att det kommunala VA-nätet skulle byggas ut och fastigheterna kunna ansluta sig.
Vänersnäsbon menade att området utgjorde ett större sammanhang, statusen på de enskilda VA-lösningarna var dålig, området översvämmades ofta och avloppsvatten kunde rinna ut i Dättern.
Hen menade vidare att dricksvattnet hade anmärkningar och att risken var överhängande för att vattenkvaliteten var bristfällig i ett stort antal fastigheter. En annan fastighetsägare på Vänersnäs hade också yttrat sig och höll till största delen inte med om denna beskrivning.
Det ska nämnas att både Samhällsbyggnadsförvaltningen, dvs Kretslopp och vatten, och Miljö- och byggnadsförvaltningen också yttrade sig till Länsstyrelsen.
Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök i området. Efter besöket gjorde Länsstyrelsen en sammanvägd bedömning och beslutade följande den 23 januari:
“Länsstyrelsen lämnar begäran om tillsyn av Vänersborgs kommuns skyldighet att anordna en allmän va-anläggning för fastigheter inom områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet, se karta bilaga 1, utan åtgärd och avslutar ärendet.”
I nästa blogginlägg, del 2, kommer jag att mer noggrant gå igenom Länsstyrelsens resonemang kring större sammanhang, hälsorekvisitet och miljörekvisitet. Länsstyrelsen bjuder nämligen på ett tänk som sannolikt både komplicerar och fördröjer kommunens arbete med den nya vattentjänstplanen…
Fortsättning i inlägget ”Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.
==
Om vattentjänstplanen:
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
- ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
- ”Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden” – 1 september 2024
- ”Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)” – 9 februari 2025
- ”Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)” – 10 februari 2025
- ”När beslutas Vattentjänstplanen?” – 18 februari 2025
Rekordmycket bajsvatten
Det poppade upp en notis i min mobiltelefon:
“Rekordmycket bajsvatten släpps ut från reningsverken”
Det var ett inslag från P4 Jämtland. Det var lite överraskande, det är ju inte ofta man får nyhetstips från Jämtland. Men det har hänt. Och rubriken lät ju spännande…
Jag trodde först att radioinslaget handlade om Åre kommun. Åre har figurerat i media de senaste 5-6 åren på grund av de utsläpp som skett av orenat avloppsvatten, dvs bräddning. Och visst, P4 Jämtland hade ett färskt inslag om att Åre hade bräddat i ett vattenskyddsområde (Se “Åre erkänner: Släppte ut bajsvatten i vattenskyddsområde”.)
Men denna gång handlade radioinslaget om en annan jämtländsk kommun. P4 Jämtlands reporter Fredrik Vestberg intervjuade VA-chefen Helen Löfgren på Strömsunds kommun i norra Jämtland. Löfgren berättade att kommunens ledningsnät inte klarade av “topparna” vid t ex snösmältning och störtskurar.
I inslaget intervjuade Vestberg även strateg Erik Karlsson på branschföreningen Svenskt Vatten. Karlsson konstaterade att utsläppen ökar i landet och att det får konsekvenser. Det bräddas nämligen nästan alltid i vattendrag. Till skillnad från enskilda avlopp skulle jag vilja tillägga.
Fredrik Vestberg talade i inslaget om en ny rapport från Svensk Vatten. Jag skrev till honom och han skickade mig länken till rapporten “Resultatrapport för VASS Drift 2023”. (Den kan laddas ner här.)
Resultatrapporten är en nationell sammanställning av basfakta och driftresultat från år 2023 av vattenförbrukning, läckage och vattenförluster mm. Det handlar om både dricks- och avloppsvatten.
Och bräddningar…
Rapporten bygger på svar från 231 kommuner, vilket motsvarar 94 procent av Sveriges befolkning. (Sedan har samtliga nyckeltal som redovisas i rapporten extrapolerats att gälla för hela landet utifrån de kommuner som besvarat undersökningen.)
Det släpptes ut stora mängder avloppsvatten förra året. Man ska dock komma ihåg att VA-systemen kan vara konstruerade så att avloppsvattenflödet i varierande grad också inkluderar dagvatten (främst i områden med kombinerade ledningsnät) och så kallat tillskottsvatten. Det sistnämnda består i huvudsak av inläckande grundvatten och dricksvatten som läckt ut från vattenledningarna samt dränvatten (=vatten i marken som avleds genom dränering) från husgrunder.
Mängden obehandlat avloppsvatten som bräddades från ledningsnät eller avloppsreningsverk förra året i Sverige var 30.630.623 kbm (kubikmeter). Det är detsamma som 30.630.623.000 liter, alltså 30 miljarder 630 miljoner 623 tusen liter… Det var mer än det dubbla i jämförelse med ett “normalår” och den största mängd som släppts ut under de senaste 10 åren.
Det handlar alltså om utsläpp som huvudsakligen hamnar i vattendrag. I Vänersborgs fall bräddas det orenade avloppsvattnet ut i Vänern vid Göta älvs utlopp och i Frändeforsån som mynnar i Vänern… Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg bräddade förra året 29.869 kubikmeter (29.869.000 liter). Det beräknas dessutom att det bräddades sammanlagt 590 kubikmeter, dvs 590.000 liter, från pumpstationerna i ledningsnätet. I Brålanda bräddades det 2.408 kbm (2.408.000 liter) och 32.020 kbm på ledningsnät och pumpstationer. (Se “VA och utsläppen 2023”.)
Den största delen av Sveriges befolkning är anslutna till kommunala VA-system. Procentuellt håller sig andelen anslutna på samma nivå, knappt 90 procent, både för dricksvatten och spillvatten. Drygt 10 procent av befolkningen har således enskilda VA-lösningar.
Det är ofattbart att kommuner i Sverige, som t ex Vänersborgs kommun, genom åren har “jagat” enskilda avloppslösningar (se t ex “Solvarm, pris och uppmärksammat naturhus”) och tvångsanslutit fastighetsägare till det kommunala VA-nätet. Det är uppenbarligen inte de enskilda avloppen som är boven när det gäller förorenade sjöar och vattendrag i landet. Och värre blir det för de kommunala VA-systemen i takt med klimatförändringarna och den ökade mängden nederbörd.
För övrigt innehåller rapporten “Resultatrapport för VASS Drift 2023” (kan alltså laddas ner här) en mängd nyckeltal. Eftersom vi diskuterade förväntade resultat, nyckeltal etc i barn- och utbildningsnämnden i måndags noterar jag att det finns några intressanta sådana för Kretslopp och Vatten (i samhällsbyggnadsnämnden). Ett nyckeltal i rapporten är den totala dricksvattenförbrukningen per person och dygn. Två andra handlar om personal. Det är antalet anställda inom drift och underhåll i förhållande till ledningsnätets längd och antal anställda inom ledning, utredning, planering och beställarfunktioner i förhållande till antalet servisanslutningar, dvs antal kunder.
Det skulle kunna vara intressant att jämföra sådana nyckeltal med andra kommuner.
Det fanns flera intressanta inslag om avlopp och bräddningar på P4 Jämtland och resultatrapporten är också värd att åtminstone ögna igenom.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
Kommunen spränger på Blåsut
Den 19 juni 2024 ansökte Babak Salahi Tabrizi om bygglov på fastigheten Blåsut 2:18 mellan Rostvägen 1 och 9. Planerna var att bygga 24 lägenheter fördelade på sex hus i skogsdungen på höjden. Området benämns i byggplanerna för Blåsut Höjd. (Se “Oj, är det skog kvar i Blåsut?”.)
Byggnadsnämnden hade redan den 14 juni gett marklov. Beslutet fattades av byggnadsförvaltningen på delegation och är det första och nödvändiga steget mot att området får bebyggas. De berörda grannarna vid skogs- och bergsområdet överklagade byggnadsnämndens beslut om att bevilja marklov till Blåsut Utveckling. (Se “Marklovet överklagat för Blåsut Höjd”.)
Den 19 juli fattade Länsstyrelsen beslut i ärendet (se “Länsstyrelsens beslut om Blåsut”):
“Länsstyrelsen förordnar att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla och bifaller således yrkandet om inhibition.”
Hela ärendet stoppades tills vidare. Byggnadsnämndens beslut fick inte börja verkställas förrän Länsstyrelsen hade gjort en slutlig prövning av det överklagade beslutet.
Eller?
I förra veckan, den 12 september, började det sprängas i området…
Det blev en viss aktivitet i Blåsutgruppen på Facebook. Blåsutbor undrade vad som var på gång och om inte bygget hade stoppats. Andra reagerade på att det inte hade gjorts någon besiktning på grannfastigheterna innan sprängningarna. Marken var ju bergig.
Jag blev också överraskad över att det sprängdes, byggnadsnämndens beslut var ju inhiberat (“stoppat”) av Länsstyrelsen. Jag skrev till Tekniska på Vänersborgs kommun. Det var denna enhet på samhällsbyggnadsförvaltningen som stod för sprängningen.
“Det stämmer att Tekniska startade med sprängning för en ny servis på Rostvägen.
Denna är föranledd av en beställning av ny anslutning i verksamhetsområde där Kretslopp och Vatten ansvarar för att tillse behov, vilket beställs och utförs via Tekniska.”
Gällde det fastigheten Blåsut 2:18 undrade jag. Igen. Jag hade faktiskt frågat om det redan i det första mailet.
“Tyvärr är detta en fråga som jag får hänvisa till va-verket@vanersborg.se för svar på.”
Sådana svar genererar automatiskt nya frågor… Jag skrev till Kretslopp och Vatten, en annan enhet på förvaltningen.
“Tekniska började spränga för en ny servis på Rostvägen i Blåsut förra veckan. Arbetet är föranlett av en beställning av ny anslutning i verksamhetsområde där Kretslopp och Vatten ansvarar för att tillse behov.
Är arbetet en förberedelse för Blåsut Höjd, dvs byggnationen av sex stycken fyrbohus med totalt 24 lägenheter på fastigheten Blåsut 2:18?
Hur förhåller sig i så fall kommunens åtgärder till Länsstyrelsens beslut i ärendet den 19 juli om inhibition av kommunens beslut?”
Jag fick svar snabbt, men svaret gjorde mig både överraskad och mycket fundersam:
“Jag har inte informerats om Länsstyrelsens beslut i ärendet den 19 juli om inhibition av kommunens beslut. Jag får efterfråga beslutet och se hur det påverkar anslutningen.”
Hur står det egentligen till med kommunikationen mellan kommunens enheter och förvaltningar? Tänkte jag, och tänker väl egentligen så fortfarande… Information och beslut som angår flera parter i ”kommunhuset” måste ju kommuniceras säkert, organiserat och på upparbetade kanaler.
Och varför beställde byggnadsförvaltningen överhuvudtaget en ny anslutning när Länsstyrelsen tills vidare har stoppat byggplanerna?
Två dagar senare, igår den 19 september, fick jag följande besked från Kretslopp och Vatten:
“Vår bedömning är att inhibitionsbeslutet inte i sig hindrar en fortsatt utbyggnad av den allmänna va-anläggningen fram till förbindelsepunkten som kommer sättas av 0,5 m utanför tomtgräns.
Inhibitionsbeslutet avser endast det beviljade marklovet för fastigheten som ska bebyggas (Vänersborg Blåsut 2:18). Marklovet avser väg inom fastigheten och inhibition har skett då länsstyrelsen inte anser att det finns tillräckligt underlag för prövningen. Som du skriver har Kretslopp och vatten ett ansvarar att tillse behov nämligen att kommunen har en utbyggnadsskyldighet inom verksamhetsområdet, det vill säga en skyldighet att snarast ”så snart det kan ske” tillse att behovet av allmänna vattentjänster tillgodoses i området genom en allmän va-anläggning.”
”Vår bedömning” torde vara byggnadsförvaltningens bedömning. Och det är intressant att det ändå är en bedömning. Det finns, som jag ser det, alltid en viss osäkerhet i en bedömning.
Men huruvida inhibitionsbeslutet inte hindrar en fortsatt utbyggnad av den allmänna va-anläggningen vågar jag inte uttala mig om. Även om jag som lekman kan tycka att det är uppenbart att det är Blåsut Utvecklings byggplaner som är orsak till utbyggnaden av VA-anläggningen. Om inte byggplaner fanns på fastigheten så vore ju en utbyggnad helt onödig. Utbyggnaden är helt uppenbart en förutsättning för en byggnation på fastigheten – en utbyggnad som är inhiberad av Länsstyrelsen…
Det här är dock en juridisk fråga som “grannarna”, som har överklagat byggplanerna, får undersöka noggrannare. Resultaten skulle kunna bli sprängstoff…
En politisk fråga torde vara varför samhällsbyggnadsförvaltningen lägger ner pengar på arbeten som kan visa sig vara totalt onödiga. Det förekommer knappast ett enda sammanträde i kommunstyrelsen där det inte finns minst ett ärende där samhällsbyggnadsnämnden äskar mer pengar… Och så visar det sig att pengar investeras i nya VA-anslutningar i obebodda skogs- och bergsområden i kommunen.
Helt i onödan.
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden
Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. (Med allmänna vattentjänster menas att en kommun ska ordna vattenförsörjning och avlopp till bostadshus och annan bebyggelse.)
En av förändringarna i lagen var att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering av utbyggnaden av vattentjänster. Vänersborg har utarbetat en sådan. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” och “VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)”.) Planen var på samråd i början av sommaren och skickades också på remiss till andra nämnder och myndigheter. (Se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida.)
I förra veckan, den 21 augusti, beslutade miljö- och hälsoskyddsnämnden att lämna sitt remissvar till samhällsbyggnadsnämnden. (Se “MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter”.) I veckan som gick, den 27 augusti, lämnade byggnadsnämnden sitt remissvar.
I den inledande sammanfattningen skriver byggnadsnämnden:
“Särskilt viktigt är att tidplan och handlingsplan i väntan på kommunalt VA uppdateras för att byggnadsnämnden skall kunna hantera ansökningar om bygglov och förhandsbesked, samt att det skall vara förutsägbart för våra invånare.”
Byggnadsnämnden är i sitt remissvar mest intresserad av vattentjänstplanens konsekvenser för bygglov och förhandsbesked. Det är helt förståeligt eftersom det är de här frågorna som byggnadsnämnden sysslar med och som är beroende av vatten- och avloppslösningar. (Om det söks bygglov så blir svaret på VA-frågan alltid “ja” om byggnaden ska anslutas till kommunalt VA. Det är förutsägbart.)
Byggnadsnämnden avslutar sammanfattningen:
“Ambitionsnivån på när kommunen skall dra fram vatten och avlopp är sänkt i detta förslag jämfört med nuvarande blåplan. Detta kan komma att påverka bebyggelseutvecklingen på landsbygden negativt.”
Byggnadsnämnden tolkar inte lagen korrekt i sammanfattningen, precis som inte heller samhällsbyggnadsnämnden (Kretslopp och vatten) gjorde tidigare. Det är nämligen inte ambitionsnivån som är sänkt, det är att förslaget till vattentjänstplan utgår från den praxis som råder i Sverige och som följer de domar som mark- och miljödomstolar och, framför allt, Mark- och miljööverdomstolen i Stockholm har slagit fast.
De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår i Vänersborgs kommun utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:
“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Trots att kommunen anpassar sig till rådande praxis menar byggnadsnämnden att denna “avgränsning” medför:
“negativa effekter på bebyggelseutvecklingen och därmed på förutsättningarna för utvecklingen av landsbygden och i förlängningen befolkningsutvecklingen och serviceutbudet.”
Även om byggnadsnämnden har rätt i konsekvenserna för “bebyggelseutvecklingen” (att det inte kommer att bli ett automatiskt ”ja” i fortsättningen) så är det bara för nämnden, och kommunen, att anpassa sig till lagen och till praxis. Byggnadsnämnden måste även inse att den positiva inställning den, och miljö- och hälsoskyddsnämnden, har till kommunalt VA kan ifrågasättas. Det är väl egentligen bara att titta på de 29.869 kubikmeter (29.869.000 liter) som bräddades från Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg förra året. (Se “VA och utsläppen 2023 (2/2)”.)
En av förändringarna i vattentjänstlagen (LAV) var också att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Även detta visar att kommunen och byggnadsnämnden måste anpassa sig. Nu innehåller lagen en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)
Lagen (LAV) säger också mycket tydligt i 9 §:
”Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”
En sådan inskränkning av verksamhetsområdet får göras om fastighetens VA-lösning kan ordnas genom enskilda anläggningar som alltså kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Det är för övrigt kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i Vattentjänstlagen. Det har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) slagit fast i en prejudicerande dom. (Se M 4976-19 och “VA: Kommunens bevisbörda”.)
När byggnadsnämnden i sitt remissvar skriver apropå Vänersnäs om fastighetsägare så tycks nämnden inte ta varken LAV eller MÖD i beaktande:
“Om fastighetsägare … investerar i nya enskilda avloppsanläggningar kan kommunen bli skyldig att lösa in dessa om ny bebyggelse tillkommer och kommunens skyldighet enligt 6§ LAV, att lösa vatten och avlopp i ett större sammanhang, inträder. Det skulle även drabba de enskilda fastighetsägarna ekonomiskt.”
Byggnadsnämnden sätter däremot fingret på en viktig, men öm punkt:
“Det är viktigt att analysera hur ansökningar om förhandsbesked och bygglov ska bedömas utifrån ett VA-perspektiv.”
Nämnden efterlyser, som jag uppfattar det, anvisningar och regler om hur den ska förhålla sig i sådana här situationer.
Det får mig att tänka på den motion som Lena Eckerbom Wendel (M) väckte i kommunfullmäktige den 15 februari 2022 och det initiativärende som James Bucci (V) väckte i samhällsbyggnadsnämnden som var en upprepning av
motionens yrkanden (se “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”). Eckerbom Wendels och Buccis yrkanden syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Varken motionen eller initiativärendet har utretts eller behandlats än. Tvärtom, samhällsbyggnadsförvaltningen (Kretslopp och vatten) och de styrande partierna hävdade att dessa yrkanden stred mot lagen…
Byggnadsnämnden ser slutligen risker eller möjligheter med att det kan komma krav på detaljplan i samband med att VA-frågan vid byggnation ska utredas.
Det är en intressant fråga.
I den “gamla” Blåplanen står det:
”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”
Det står uttryckligen “innan VA byggs ut”… (Jag undrar om det gäller fortfarande.) Det kan också nämnas att redan den 12 maj 2021 beslutade ett enhälligt(!) kommunfullmäktige i samband med en återremiss i ärendet “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden – område 1 & 2” på Vänersnäs (se “KF: ÅTERREMISS!”):
“att det utreds om det är lämpligt med en detaljplan för området”
Byggnadsnämndens funderingar i sitt remissvar har alltså ventilerats av politikerna. Så vitt jag vet har dock frågan om verksamhetsområden och detaljplan ännu inte utretts.
Byggnadsnämnden ställer en rad viktiga frågor kring vattentjänstplanen i förhållande till nämndens uppgifter angående bygglov och förhandsbesked. Frågorna måste få ett svar av samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämnden och i kommunens vattentjänstplan även om byggnadsnämndens utgångspunkt eller perspektiv inte är helt korrekt i förhållande till Vattentjänstlagen och Mark- och miljööverdomstolens prejudicerande domar.
Det finns mycket arbete kvar att göra innan kommunen kan fastställa en vattentjänstplan.
==
Om vattentjänstplanen:
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
- ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
- ”Vattentjänstplanen och byggnadsnämnden” – 1 september 2024
MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter
Politiken har kommit igång på allvar efter sommaruppehållet. Idag hade byggnadsnämnden sammanträde. (Se “Byggnadsnämnden: Holmens fd kontor”.) Vad som hände på mötet vet jag inte, inte än. Imorgon onsdag följer miljö- och hälsoskyddsnämnden upp med sitt första möte för terminen.
Den 16 maj beslutade samhällsbyggnadsnämnden att Vattentjänstplanen skulle skickas ut på samråd. Fastighetsägare som enligt förslaget skulle ingå i ett verksamhetsområde bjöds in på ett informationsmöte och sedan hade de, och även andra, 6 veckor på sig, fram till och med den 2 juli, för att inkomma med synpunkter på förslaget. Dessutom beslutade nämnden att skicka samma dokument på remiss till miljö- och hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, kommunstyrelsen och Länsstyrelsen. De fick också 6 veckor på sig. Problemet med tiden var att alla nämnder inte hann svara på remissen innan sommaruppehållet, dvs innan tidsgränsen löpte ut.
På morgondagens sammanträde, den 21 augusti, ska miljö- och hälsoskyddsnämnden behandla förslaget till vattentjänstplan. (Jag har skrivit tämligen utförligt om förslaget till vattentjänstplan. Se “Samråd om vattentjänstplanen!”, “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde?” och “VA-plan: Varför verksamhetsområde?”. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida.)
När jag läste förslaget till vattentjänstplan tyckte jag att den var relativt lättläst och lättförståelig. De områden som på något sätt var aktuella för kommunalt vatten och avlopp beskrevs noggrant med text, tabeller och kartor.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är inte lika positiv…
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens tjänstepersoner föreslår politikerna i miljö- och hälsoskyddsnämnden att anta ett yttrande som ska lämnas till samhällsbyggnadsnämnden. Yttrandet är rakt och tydligt. Det börjar:
“Huvuddokumentet för samrådet … innehåller en del felaktigheter av språklig karaktär samt formuleringar som Miljö- och hälsoskyddsnämnden av andra anledningar anser bör justeras.”
Det var ingen rolig inledning, men det är naturligtvis allvarligare med de sakfel som påpekas av miljö och hälsa. Det ska inte finnas faktafel i ett sådant här för fastighetsägare och kommuninvånare viktigt dokument…
Det har enligt miljö- och hälsoskyddsförvaltningen blivit ett särskilt stort fel i avsnittet om Skytteklev. Förvaltningen skriver:
“Texten i avsnittet om Skytteklev, under rubriken ”Förutsättningar för enskilda avloppsanläggningar – bedömning av Miljö- och Hälsa” (sid 21ff) skiljer sig från det underlag som Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnade 2024-03-06 … och behöver ersättas av den ursprungliga texten.”
Det är uppenbarligen stora och viktiga skillnader mellan Miljö- och Hälsas uppfattning och texten i vattentjänstplanen. Förvaltningen fortsätter vidare om Skytteklev:
“I avsnittet om Skytteklev kan texten under rubriken ”Redogörelse av Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning av förslaget om att inte bilda ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp vid Skytteklev” (sid 25) missförstås och bör förtydligas.”
Det finns vad jag förstår så stora risker med att beskrivningen av Skytteklev kan missförstås, och därför också konsekvenserna, att det samråd som försiggått med fastighetsägarna i området skulle kunna vara tämligen meningslöst. Det borde därför övervägas, som jag ser det, om det ska göras om. Kanske uppdagas det fler felaktigheter även i andra områden…
Det finns ytterligare en felaktighet som talar för att samrådet antagligen bör göras om. Förvaltningen skriver:
“Texter om inventeringar av enskilda avloppsanläggningar behöver genomgående ses över i dokumentet då de är otydliga och i flera fall innehåller felaktig information.”
Det blir självklart missvisande om det finns “felaktig information”.
Innan Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen avslutar med att ha synpunkter på kommunens Dagvattenplan, som är en bilaga till Blåplanen, så skriver förvaltningen:
“I Blåplanen finns idag en handlingsplan för hur miljö- och hälsoskyddsnämnden (och byggnadsnämnden) ska agera i väntan på kommunalt vatten och avlopp. Som det förstås så ska blåplan del 2 revideras och vissa dokument ska sammanfogas inför granskningen. Det är av yttersta vikt att det inför granskningen blir tydligt hur kommun och fastighetsägare skall agera i väntan på utbyggnad och hur kommunen ska hantera de områden som benämns som bevakningsområden.”
“Det är av yttersta vikt…” Jo, nog är det så alltid.
Oavsett om miljö och hälsas “påpekanden” är så att säga till fördel eller inte för fastighetsägarna så ska självklart alla fakta vara riktiga. (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har, precis som samhällsbyggnadsförvaltningen, som regel haft den uppfattningen att enskilda avloppslösningar, till och med Solvarms i Sikhall, alltid är sämre än kommunens. Förvaltningen anser också att det är de enskilda VA-systemen som är ansvariga för övergödningen av Dättern. I förvaltningens tankevärld tycks det nämligen inte finnas någon markretention, se “Skiter björnar i skogen?”.)
Det är antagligen inte med någon större glädje som miljö- och hälsoskyddsnämnden sannolikt beslutar enligt sin förvaltnings förslag till yttrande. Men det är naturligtvis nödvändigt. En handling som en Vattentjänstplan får självklart inte innehålla felaktigheter. Det kan leda till oriktiga slutsatser och annorlunda och oväntade konsekvenser. Många kommuninvånare är beroende av de planer som kommunen lägger fram kring vatten och avlopp. Och det handlar ofta om stora pengar för fastighetsägarna – som i flera fall dessutom redan har fungerande enskilda VA-lösningar.
Felaktigheterna i förslaget till Vattentjänstplan visar att något inte riktigt fungerar i kommunens förvaltningsorganisation. Det ska inte behöva kommenteras så mycket i en offentlig remiss som miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har tvingats göra. Man kan undra varför inte miljö- och hälsoskyddsförvaltningen fick läsa förslaget till Vattentjänstplan innan det gick ut på samråd. Felaktigheterna borde ha rättats innan samrådsremissen och samrådet med fastighetsägarna.
==
Om vattentjänstplanen:
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024
- ”MH: Vattentjänstplanen innehåller felaktigheter” – 20 augusti 2024.
VA och utsläppen 2023 (2/2)
Anm. Denna blogg är en fortsättning på “VA och utsläppen 2023 (1/2)”.
I morse vaknade vi till en nygammal nyhet (Svt Morgonstudion):
“Idag släpps fortfarande avloppsvatten ut i sjöar och vattendrag”
En anledning till dessa utsläpp är att stora delar av landets avloppsnät behöver bytas ut, men med nuvarande takt skulle det ta 200 år…
Det kallas bräddning när avloppsreningsverk och avloppsledningar släpper ut orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten. År 2023 bräddades det 29.869 kubikmeter från Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg. Det är 29.869.000 liter. Det är tämligen mycket och det verkar som det var i stort sett orenat avloppsvatten. Det största utsläppet skedde på grund av “trasig pumpfot” och varade i 98 timmar. Det beräknas dessutom att det bräddades sammanlagt 590 kubikmeter, dvs 590.000 liter, från pumpstationerna i ledningsnätet. Orsaken uppges vara “hydraulisk överbelastning”.
De pumpstationer som bräddade mest var pumpstation 14 (se karta ovan) vid Ängsvägen (20 tillfällen, 32,75 timmar, 177 kbm), pumpstation 30 vid Lundgrens väg (8 tillfällen, 24,82 timmar, 169 kbm) och vid pumpstation 19, Hol (5 tillfällen, 16,06 timmar, 109 kbm).
I Brålanda avloppsreningsverk bräddades under förra året 2.408 kbm, dvs 2.408.000 liter. Det bräddades i 41,5 timmar och orsaken var enligt rapporten “mycket regnvatten”. Avloppsvattnet tycks ha varit helt orenat, men samtidigt utspätt med just regnvatten. Det bräddades även 32.020 kbm på ledningsnät och pumpstationer, också på grund av “hydraulisk överbelastning”. Nästan allt bräddades, 31,7 kbm, vid gamla reningsverket i Frändefors, vid pumpstation 5. Ett mindre utsläpp gjordes vid pumpstation 3, 320.000 liter.
Det handlar om stora mängder avloppsvatten som släpps ut från kommunens VA-nät enbart vid bräddningar. Det är därför svårt att låta bli att undra varifrån vissa får den nästan hysteriska vilja att ansluta alla fastigheter med enskilda VA-lösningar till kommunens VA-nät. Man ska också komma ihåg att det sker utsläpp från reningsverken även vid “normal drift” (mer om det senare).
Det bräddas ofta när det regnar mycket. Det bräddade avloppsvattnet är vid dessa tillfällen utspätt och består till ganska stor del av regnvatten. (Det är önskvärt att sådana här kombinerade ledningar för dagvatten och avloppsvatten byggs bort. Då minskar belastningen på ledningsnät vid kraftiga regn och därmed också behovet av bräddning.)
Det är som jag har nämnt tidigare inte bara vid bräddningar som det släpps ut “oönskade ämnen”. Det sker även vid vanlig, normal drift av det kommunala VA-systemet. Utsläppen består dels av “ämnen” som borde återanvändas och återvinnas och dels av “ämnen” som är till skada och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Det släpptes ut följande från avloppsreningsverken i Vänersborg år 2023. Notera att siffrorna anger ton/år (ton=1.000 kilo).

Anm: BOD= biokemisk syreförbrukning, TOC=totalt organiskt kol, COD-CR= kemisk syreförbrukning, P-tot=fosfor, N-tot=kväve, NH4-N= ammoniumkväve
Det var betydligt större utsläpp från Holmängens reningsverk 2023 än 2022. Holmängen tog i och för sig hand om mer avloppsvatten 2023, 26% mer än 2022, men utsläppen ökade procentuellt ännu mer. Utsläppen av NH4-N ökade med +91% och TOC med +35%, däremellan kom fosfor +45% och kväve +44%.
Jag skrev till Kretslopp & Vatten och frågade. Idag måndag svarade VA-chefen:
“Avloppsverket har uppfyllt utsläppsvillkoren. Under 2023 har reningsverket byggts om och det har varit en lägre reduktion samtidigt som det inkommande avloppsvattnet ökat som du påpekar. Därtill har det bräddat mer på reningsverket pga av ett haveri som oturligt inföll samtidigt som snösmältningen.”
De ökade utsläppen har alltså bland annat berott på de ombyggnationer som har skett. Reningen har helt enkelt fungerat sämre under tiden. Det lär dock bli bättre redan i år – såvida det inte blir fler haverier… (Se ovan – “trasig pumpfot”.)
Läsare med enskilda avloppsanläggningar noterar säkerligen de stora utsläppen av kväve och fosfor som släpps rakt ut i vattnet… Som jämförelse: Ett genomsnittligt hushåll med ett mycket enkelt reningssystem beräknas enligt Chat GPT släppa ut bortåt 2,5 kg fosfor per år, medan man med en mer avancerad reningsteknik t ex minireningsverk kan reducera fosforutsläppen betydligt, ner till så lite som 0,1-0,5 kg per år. Då ska vi också komma ihåg att detta fosfor släpps ut i marken, där det hör hemma, och mycket sällan direkt ut i vattendrag.
Utsläppen från Brålandas avloppsreningsverk ligger på ungefär samma nivå som året innan. Det kan dock noteras mindre ökningar på de flesta kategorierna.
Det släpptes också ut följande från avloppsreningsverken förra året, denna gång är enheten kg/år.
När man jämför utsläppen med siffrorna från förra året noterar man att även dessa värden har försämrats för Holmängen. Särskilt kan noteras att utsläppen av Cr (krom) ökade med 193% jämfört med 2022 och av Pb (bly) med 92%. Det beror, som sagt, på ombyggnationer och ett haveri – se VA-chefens svar ovan.
Brålandas reningsverk har också släppt ut mer än föregående år, även om ökningen har varit ganska liten. Brålanda har dock halverat utsläppen av koppar och nickel.
Jag har inte en aning om hur stor påverkan dessa utsläpp har på miljö och djur- och växtliv, men de kan knappast vara positiva… Och i och med att det släpps ut i vattendragen, och inte i marken, så tar det lång tid för ämnena att brytas ner. Och ämnen som borde återvinnas hamnar i vattnet och är den stora boven till övergödningen. (Se “Fosfor och kväve”.) Men i Miljörapporten konstateras det:
“Utsläpp av renat avloppsvatten i ”älvsuget” påverkar miljön mycket litet. Årsutsläppet av P och N utgör endast några promille av Göta älvs totala transport av dessa näringsämnen.”
Så kan man resonera, andra släpper ut mycket mer… Argumentet leds dock inte i bevis. Jag undrar för övrigt hur kommunen värderar och bemöter ett sådant argument om det framförs av en fastighetsägare med enskilt avlopp som vill slippa tvångsanslutning till kommunens VA…?
Det ska återigen betonas att alla utsläpp från Vänersborgs reningsverk ligger inom de tillåtna gränsvärdena. Som VA-chefen skrev:
”Avloppsverket har uppfyllt utsläppsvillkoren.”
Reningsprocesserna ger upphov till slam. Holmängen tar också emot slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar. Det slammet uppgick till 4.100 kubikmeter (precis samma mängd som året innan).
Miljörapporten skriver om Holmängen:
“Grovrens uppsamlas i container. Bio- och kemslam pumpas till förluftningsbassängen och avskiljs tillsammans med primär- och kemslam i försedimenteringen. Efter förtjockning rötas slammet.”
Kommunen försöker återanvända slammet. På Holmängens reningsverk finns det därför en rötkammare. Slammet bildar gas som används för uppvärmning och för att producera elström. Efter avvattning transporteras sedan slammet till Ragnsells. Ragnsells tog förra året emot totalt 2.724 ton från Holmängen. Ragnsells gör jord till sluttäckning av deponin.
Även i Brålanda ger reningsprocesserna upphov till slam. Totalt producerades 1.653 ton slam under 2023. Reningsverket tog även emot slam från enskilda anläggningar, 1.000 kbm. Slam från verket avvattnas i en slampress för att sedan transporteras till Ragnsells på Heljestorp. Där mellanlagras slammet för att sedan spridas på åkermark…
Det är inte alla som tycker att detta är en bra idé. Slammet innehåller nämligen en hel del “oönskade ämnen”, inte minst läkemedel och kemikalier. (Här en viktig artikel från Naturskyddsföreningen som varnar för slammet, “Slam från ditt avlopp blir gödsel på åkern”.) Det står inget i Miljörapporten om vilka åkermarker som är aktuella för gödsling med slam,
men enligt en jordbrukande politiker från Gestad läggs det inte på vilken åkermark som helst. Jag hoppas att det är så. (Jag vet inte varför slammet från Holmängen inte sprids på åkermark, kan det vara alltför förorenat?) Miljörapporten konstaterar i varje fall att:
“Slammet från Brålanda ligger under gränsvärdena för att få spridas på åkermark enligt Jordbruksverket.”
Om det släpps ut en hel del ämnen av olika slag från de båda avloppsreningsverken, och pumpstationer, direkt i vattnet, Frändeforsån, Vänern och Göta älv, så följer de också med i slammet till Heljestorps kretsloppsanläggning.
Mängden fosfor och kväve i slammet minskade ganska mycket jämfört med förra året. Det är positivt antar jag. (Fast ämnena kanske släpptes ut vattnet istället…) Däremot ökade mängden bly i slammet, liksom krom och nickel. Mängden zink och koppar minskade från Holmängen medan dessa metaller ökade från Brålandas avloppsreningsverk.
Konsekvenserna av att metaller, läkemedel, kemikalier, mikroplaster osv rinner ut i våra vatten forskas och diskuteras det om. Jag har gett en del information ovan. Det finns nog inga, experter eller andra, som anser att vi kan fortsätta miljöförstöringen på detta sätt…
Det finns för övrigt invånare i kommunen som misstänker att det kan ”läcka” ämnen från slam och annat avfall i Heljestorp. Det finns i så fall risk att dessa föroreningar rinner ut i Vassbotten…
Den kommunala VA-lösningen har med andra ord sina brister… Reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning.
Avloppsreningsverken är dessutom stora energiförbrukare. Den mesta energin används för att driva pumpar i avloppsverket och i pumpstationer. Under 2023 användes 1.947.097 kWh el på Holmängens avloppsverk och ytterligare 862.917 kWh för ledningsnätet och pumpstationer. I Brålanda användes under förra året 584.592 kWh på avloppsverket. Det var en minskning, medan elanvändningen på Holmängen ökade med 820.789 kWh.
Jag avhåller mig denna gång från att skriva något om enskilda avloppslösningar. (Istället skickar jag med några länkar nedan.) Däremot kan jag inte låta bli att påpeka att mycket regn har en tendens att leda till bräddningar i vårt kommunala VA-nät. Och det ska regna än mer i framtiden…
På den inledande simsträckan i triathlon under OS-tävlingarna i Paris nyligen tävlade deltagarna i Seine. Sveriges deltagare Tilda Månsson sa efter loppet (Se SvD “OS-kritiken: ”Har bokstavligen skitit sig””):
“Man känner att det inte är jättebra kvalitet. Det är brunt och det luktar äckligt.”
Det hade regnat i Paris och det innebar att avloppsvatten hade spolats ut i floden. Vi hoppas att vi ska slippa sådant i framtiden, även om Vänersborgs kommun tidvis under de senaste veckorna har avrått från bad på barnbadet i Skräcklan. Fast just idag skriver TTELA att det är fritt fram för bad igen. Lita inte på det. Det regnade igår… Bada som regel inte på barnbadet dagen eller två dagar efter regn…
Det lär dröja innan kommunen får råd att separera allt avloppsvatten från dagvattnet (“regnvatten”) i hela kommunen. Förhoppningsvis dock inte 200 år… Fram tills dess tycker de styrande i kommunen
att allt fler ska ansluta sig till det kommunala VA-nätet…
Jag vet inte om det är så bra tänkt.
PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.
PPS. De hårda kraven kring enskilda avlopp kan drabba en husägare hårt. Kraven grundar sig på uppfattningen att enskilda avlopp utgör ett miljöproblem. I den här filmen möter vi Peter Ridderstolpe, en av landets ledande experter på småskaliga VA-lösningar – ”Villaägarna möter: Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem”.
VA och utsläppen 2023 (1/2)
Frågor kring vatten och avlopp har under lång tid varit både aktuella och heta i hela landet, men kanske särskilt brännande i Vänersborgs kommun. Jag tänker på diskussionerna kring verksamhetsområdena på Vänersnäs men också på kommunens behandling av familjen Solvarms VA-anläggning i Sikhall. Det finns många fler exempel, t ex de två VA-motionerna som samhällsbyggnadsförvaltningen har lagt i malpåse trots politikernas beslut. (Se “SBN: Flitens lampa är släckt”.)
Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar kommunernas ansvar för att inrätta verksamhetsområden för vatten och avlopp. Det handlar alltså om vattenförsörjning och avlopp till och från bostadshus och annan bebyggelse.
Vänersborgs kommun har så länge jag minns velat ansluta så många fastighetsägare och invånare som möjligt till det kommunala avloppsnätet. Det finns självklart ekonomiska skäl till det. Det blir fler invånare som delar på kostnaderna och VA-taxorna blir mindre höga. För VA-taxorna är höga… I juni beslutade kommunfullmäktige om att nästa år höja brukningsavgiften med 20%, exklusive moms, och 5%, exklusive moms, för anläggningsavgiften.
Det är emellertid inte bara ekonomiska argument som framförs av kommunen och de styrande. Det är även att kommunens VA-system med avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda är betydligt bättre för miljön och människors hälsa än enskilda VA-lösningar. Ja, Dan Nyberg (S) gick så långt i en fullmäktigedebatt att han påstod att de enskilda avloppen på Vänersnäs höll på att förorena hela Vänern. (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Det är dock en sanning med stor modifikation att kommunalt VA i alla lägen är att föredra framför enskilda VA-lösningar…
Varje år publicerar Kretslopp & Vatten miljörapporter över VA-verksamheterna. Det är en rapport från Holmängens avloppsreningsverk och en från Brålandas. De senaste rapporterna beskriver och analyserar år 2023. Jag har läst igenom rapporterna.
I stort sett alla som bor i någon av Vänersborgs tätorter är anslutna till det kommunala VA-nätet. Det finns nedgrävda VA-ledningar överallt, längs med och under våra gator och vägar osv. Ledningsnätet för spillvatten var år 2020 ca 25 mil långt, men det bör vara längre nu. Det finns dock inga färskare uppgifter. Det finns vad jag kan utröna 64 pumpstationer längs ledningsnätet.
Under 2023 har ca 650 m dagvattenledningar vid Holmängens avloppsreningsverk, ca 400 m spill-, dag- och vattenledningar på Tackjärnsvägen och ca 250 m på Börjessons väg samt ca 50 m dagvattenledning på Kasenallén sanerats. Relining har utförts av ca 1,2 km ledning på Kappen-Korsebergsvägen och ca 200 m på Borgmästaregatan. På det detaljplanerade området Källeberg i Brålanda, har ca 1,1 km nya spill- och vattenledningar och ca 1.050 m nya dagledningar anlagts. Vattenfall har under året installerat en ny transformatorstation vid Holmängen.
Kommunens två avloppsreningsverk tar emot och renar avloppsvatten. År 2023 behandlade Holmängens reningsverk totalt 6.522.470 kubikmeter avloppsvatten från Vänersborgs tätort, Vargön, Båberg, Grunnebo och Väne Ryr. Det var en betydande ökning jämfört med 2022. Då var det 5.181.560 kbm. Inkommande avloppsvatten ökade alltså med 1.340.910 kbm.
Reningsverket i Brålanda behandlade 680.928 kubikmeter avloppsvatten från Brålanda och Frändefors. Inkommande avloppsvatten ökade med 109.429 kbm från 2022. Avloppen från Toppfrys AB och Dahlbergs slakteri är också anslutna till avloppsledningsnätet och därmed till reningsverket i Brålanda.
Antalet anslutna personer till Holmängens avloppsreningsverk var totalt 29.750. Det var en ökning med 530 personer jämfört med 2022. Till Brålandas avloppsreningsverk var 4.405 st anslutna, en ökning med 15 personer jämfört med 2022. Det är 4 fastighetsägare som under förra året har anslutit sig till kommunalt VA.
Avloppsreningsverken behandlar och renar alltså avloppsvatten innan det släpps ut i naturen eller återanvänds på något sätt. Deras främsta mål är att minska miljöpåverkan och förhindra förorening av vattendrag, sjöar och hav.
Avloppsreningsverkens olika steg består av mekanisk rening, biologisk rening, kväverening samt kemisk rening. De beskrivs på kommunens hemsida. (Se “Avloppsverket”.) Det uppges dock inte i rapporten att Brålanda har kväverening.
Avloppsreningen på Holmängens reningsverk består av följande delar:
“Behandlingsdelarna består av roterande silar, luftat sandfång, förluftningsbassäng, försedimenteringsbassänger, biologisk bädd, utökad biovolym, denitrifikationssteg, reoxidationsbassäng, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassänger.”
Så här ser flödesschemat ut (bilden från Miljörapporten):
Till reningsverket har under året tillförts 4.100 kbm slam från privata trekammarbrunnar och slutna tankar.
I Brålanda reningsverk består behandlingsdelarna av:
“roterande sil, sandfång, luftningsbassänger, mellansedimenteringsbassänger, flockningsbassänger och slutsedimenteringsbassäng.”
Slam från verket avvattnas i en relativt nybyggd slampress. Ingen slamflykt har skett under 2023. (Slamflykt = om t ex en avskiljare inte fungerar kan slam tryckas vidare i systemet och orsaka problem.) Även Brålanda tar emot slam från enskilda avloppsanläggningar, 1.000 kbm.
Flödesschemat för reningsverket i Brålanda ser ut så här:
Det verkar som om Toppfrys har ett eget inlopp och en egen utjämningsbassäng i Brålanda reningsverk.
Det har vad jag förstår varit en del diskussioner kring Toppfrys utsläpp. I rapporten står det:
“Dialog förs med de industrier som släpper förhöjda värden till Brålandas avloppsreningsverk.”
Toppfrys har även behov av “extra” vatten under vissa perioder av året. Detta och utsläppen kräver “speciella” VA-lösningar, men jag vet inte om det är Toppfrys som står för kostnaderna eller om det är VA-kollektivet som gemensamt betalar. Det kan i sammanhanget vara värt att nämna att det tidigare har varit en del fiskdöd i Frändeforsån.
Det kan också konstateras att kommunen arbetar kontinuerligt med ledningarna i syfte att minimera inläckage av ovidkommande vatten och bräddning av otillräckligt renat avloppsvatten.
När det gäller inläckage av ovidkommande vatten så finns det mycket att åtgärda, och det gäller nog samtliga VA-nät i landet. Det handlar om dagvatten och dräneringsvatten som felaktigt kommer in i avloppsledningarna. Det kan t ex bero på skadade ledningar eller felkopplade dagvattenbrunnar och stuprör. Andelen tillskottsvatten till Holmängens avloppsreningsverk var 71% under 2023 och till Brålandas avloppsreningsverk 38%.
Det är egentligen ett oerhört slöseri med resurser och visar på ett “systemfel” med de gamla VA-ledningarna och omoderna VA-lösningarna.
Det kan slutligen konstateras att det tycks vara en bättre rening på Holmängens än i Brålandas avloppsreningsverk.
För det mesta fungerar avloppsreningsverken, pumpstationerna och ledningarna som det är tänkt. Avloppsvattnet renas på ett godkänt sätt enligt de lagar, förordningar och tillstånd som finns. “Föroreningarna” tas om hand och det renade vattnet släpps sedan ut. Det renade vattnet består av syreförbrukande ämnen och näringsämnen (fosfor och kväve).
Avloppsreningsverken ger alltid ifrån sig mer eller mindre föroreningar, även om de fungerar som de ska. Det måste man komma ihåg, även om det ofta tycks som om politiker och tjänstepersoner på miljö och hälsa, eller kretslopp & vatten, inte vill påminnas om det.
Föroreningarna från avloppsreningsverket på Holmängen släpps ut vid Göta älvs utlopp i Vänern och från Brålanda i Frändeforsån, som sedan via Dalbergså mynnar ut i Vänern.
I avloppsvattnet finns det många ämnen som borde återvinnas, framför allt kväve och fosfor. I miljöbalken står det:
“återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås”
Vänersborgs VA-system åstadkommer inte detta särskilt effektivt, även om de investeringar som har gjorts gör rening och återvinning bättre. Men rent allmänt kan man fortfarande säga att reningsverken är bra på att avskilja, men inte cirkulera, inte återvinna. Och avskiljning är ingen framtidslösning. Vi förflyttar ju egentligen bara ämnen från ett ställe till ett annat, till ställen där de inte kan användas.
Avloppsverken kan inte heller ta hand om t ex alla kemikalier, mediciner och mikroplaster. Dessa ämnen följer med vattnet från reningsverken, tillsammans med smittämnen och en del annat, ut i naturen där de gör mer eller mindre skada och vållar olägenheter på människors hälsa och miljön, som det formuleras i miljöbalkens 1 kap 1 §. I Vänersborgs kommun ska det utredas vilka åtgärder som är (nedanstående stod också i Miljörapporten för 2022):
“tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att minska förekomsten av oönskade mikroorganismer i det behandlade avloppsvattnet och risken för smittspridning via dricksvattnet i nedströms liggande kommuner.”
VA-chefen skriver i ett mail att provtagning pågår. Utredningen är således inte klar. Den ska färdigställas och lämnas in till myndighet senast 7 januari 2026.
==
Det kanske är risken för smittspridning via “oönskade mikroorganismer” som är orsaken till att Trollhättan ska ta sitt dricksvatten direkt från Vänern istället för, som nu, Göta älv… (Se t ex “Slagghögarna på Vargön Alloys”.) Det finns för övrigt inte reglerat i lagstiftning eller rekommenderat i vägledning vilka värden som bör gälla för smittämnen, dvs bakterier, virus och parasiter, i utgående avloppsvatten. (Se HAV-myndigheten.)
Vid analyser av utsläppen från flera avloppsreningsverk i Skåne upptäckte man 2021 höga halter av vissa läkemedel. (Se “Reningsverk klarar inte läkemedelsrester – ändrar könet på fiskar”.)
“Man har sett att diklofenak kan påverka utvecklingen av fisk och ryggradslösa djur, medan östradiolen kan ändra könstillhörighet så hanfiskar kan bli honfiskar.”
Det sa Pardis Pirzadeh vid vattenenheten på länsstyrelsen i Skåne, som fortsatte:
“Vi behöver en ny generation reningsverk som kan lösa det moderna samhällets problem, de verk som finns i dag gör inte [det].”
Kemikalier och mediciner är ett stort problem. De koncentreras till avloppsreningsverken där de inte kan tas om hand. Det pågår naturligtvis forskning på hur detta ska renas, och det går framåt, men man ligger långt efter effektiviteten på markretentionen. Som enskilda avlopp ofta kan använda sig av… (Se “Skiter björnar i skogen?”.)
Det händer ibland oväntade saker som kan ställa till det för VA-systemet. Det kan t ex regna väldigt mycket på en gång. (Vilket egentligen inte borde vara särskilt oväntat…) Under 2023 regnade det enligt SMHI 924 mm i Vänersborg under 182 nederbördsdagar.
Inte sällan så kan det hända andra saker som får konsekvenser för VA-systemet t ex driftstopp eller avstängning för planerat underhåll. Då bräddas det – då släpps det ut mer eller mindre orenat avloppsvatten rakt ut i Vänern eller Frändeforsån. Och då kan väldigt mycket avloppsvatten rinna ut på en gång… Under år 2016 brann det t ex i ett ställverk i centrala Vänersborg. Det medförde att avloppsreningsverket på Holmängen blev utslaget i 20 timmar. Under den tiden bräddade verket 8.000 kubikmeter, dvs 8 miljoner liter…
I nästa blogginlägg ska jag beskriva utsläppen förra året från avloppsreningsverken i Vänersborg – se ”VA och utsläppen 2023 (2/2)”.
SBN: Flitens lampa är släckt
Samhällsbyggnadsförvaltningen tycks inte alltför sällan leva upp till namnet för Vänersborgs kommun – Slow City. Det var ett begrepp som myntades av Vänersborgs fd kommunchef Guy Mahlviker. Namnet slog i och för sig, och förvånansvärt nog, aldrig igenom även om det verkar leva vidare i vissa delar av kommunhuset…
Jag har tidigare i sommar beskrivit den “inaktivitet” som gällt för samhällsbyggnadsförvaltningen när det handlat om att verkställa två av samhällsbyggnadsnämndens beslut den 16 november 2023.
Det ena handlar om Hallevibadet (se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”) och det andra om Sikhall (se “SBN: Sikhall på sparlåga”.)
Det finns även två VA-motioner på Samhällsbyggnadsförvaltningens bord som väntar på “handläggning” och verkställighet. Den första motionen lämnades ursprungligen in av Lena Eckerbom Wendel (M) den 15 februari 2022. Motionen syftade till att ett regelverk skulle tas fram som skulle göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge fastighetsägaren kunde visa att anslutning inte behövdes med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Motionen återremitterades av de styrande partierna i kommunfullmäktige (se “KF 2b: VA-motionen och lagen“), återremissen överklagades (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”) och återremitterades ytterligare en gång (se “KF: Mer pengar till skolan!”). Under tiden som Förvaltningsrätten funderade på överklagandet hände det emellertid saker i samhällsbyggnadsnämnden…
På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 13 april 2023 anmälde James Bucci (V) ett ”initiativärende”. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (1/4)”.) Bucci framförde tre yrkanden. De var helt identiska med de yrkanden som Lena Eckerbom Wendel (M) hade anfört i sin motion till kommunfullmäktige.
Bucci skrev:
“Kommunfullmäktige i Vänersborg 2023-02-15 hanterade en motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp (KS 2022/106) med ett tvivelaktigt beslut om att återremitterar ärendet med motiveringen att invänta tills Vänersborgs kommun arbetat fram en ny vattentjänstplan.
Då det redan idag är klarlagt (se MÖD mål M4976-19) att det är kommunen som har bevisbördan för att en fastighet inom ett verksamhetsområde har ett sådant behov av vattentjänsterna som avses i lagen om allmänna vattentjänster finner jag ingen anledning att invänta kommunens arbete med en vattentjänstplan för att sedan komma till skott med att hantera motionen.”
I nämnder beslutas återremisser med vanlig majoritet, en minoritet kan inte besluta om återremiss som i kommunfullmäktige. Vid omröstningen i samhällsbyggnadsnämnden biföll samtliga oppositionspartier, V+M+SD+MBP, Buccis yrkande. Det betydde 6 röster mot 5 – och majoritet för oppositionen.
Beslutet blev att ett regelverk ska tas fram som ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge som fastighetsägaren kan visa att anslutningen inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Två månader senare, den 15 juni, var det dags för ett nytt sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden. Oppositionspartiernas ledamöter trodde knappt sina ögon när de öppnade kallelsen. (Se ”Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut? (2/4)”.) Ärende 2 på dagordningen hade rubriken “Upphävande av tidigare beslut”:
“Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att upphäva ett tidigare beslut taget i samhällsbyggnadsnämnden 2023-04-13 $74 och följa den lagstiftning som finns.”
De styrande partierna (S+C+KD+MP) och förvaltningen respekterade inte nämndens tidigare beslut. Oppositionspartierna stod emellertid fortsatt enade. M+L+V+MBP+SD ansåg att aprilbeslutet var både bra och lagligt.
De styrande politikerna, eller tjänstepersonerna, hade kunnat överklaga nämndens beslut till Förvaltningsrätten. Det gjorde de inte. Det gjorde de däremot med ett annat beslut några månader senare… (Se “SBN/Sikhall 1: The bottom is nådd!”.) Det gick inte så bra… (Se “Sikhall: Dom har avkunnats!”.)
Nu har det gått över ett år och Buccis (V) ”motion” (initiativärende) är inte verkställd. Vad jag förstår så har nämnden inte ens fått information om arbetet med motionen har påbörjats eller hur arbetet fortlöper. Den kommande Vattentjänstplanen, som flera av de styrande politikerna anförde som argument för att avslå motionen, har varit ute på ett första samråd – och i den finns det inte ett spår av Buccis och Eckerbom Wendels motion.
Den andra VA-motionen tycks också ligga begravd under kaffekoppar och assietter, eller vad det nu finns på skrivborden, på samhällsbyggnadsförvaltningens kontor. Det är en motion av nämndens 2:e vice ordförande Tor Wendel (M). Den hade rubriken ”Framtida förslag om utökning verksamhetsområde”. Wendel yrkade på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av
Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden. (Se “KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?”.)
I kommunfullmäktige den 18 oktober 2023 ifrågasatte återigen flera av de styrande politikerna om motionens yrkande ens var lagliga. De syftade på att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet inte ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas.
Det är en intressant debatteknik att insinuera eller påstå att oppositionspartiernas förslag är olagliga, särskilt som socialdemokrater och centerpartister i Vänersborg inte direkt är kända för att ha djupare kunskaper om juridik…
Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftade till. Det fanns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde. Det här fick fullmäktige också ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen.
Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:
“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”
Dan Åberg (M) var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talar om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också ska genomföra beslutet.
Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området.
Nu har det snart gått 10 månader sedan kommunfullmäktiges beslut. Samhällsbyggnadsnämnden har inte heller denna gång fått någon information om förvaltningens arbete med motionen har påbörjats eller hur arbetet fortlöper. Det kan väl som avslutning nämnas att miljö och hälsa har varit mycket aktiva i arbetet med förslaget till den nya Vattentjänstplanen. Jag tar för givet att denna medverkan var laglig.
Det är dags att samhällsbyggnadsförvaltningen börjar verkställa de beslut som fullmäktiges och nämndens politiker beslutar…
Utsläppen fortsätter – vem är boven?
“Utsläppen av avloppsvatten har ökat kraftigt på flera håll i Sverige under fjolåret, jämfört med 2022, visar siffror från 25 kommuner som SVT Nyheter har tagit fram.”
Det hörde vi på Rapports nyhetssändning kl 18.00 igår, den 28 juli.
I den här bloggen har jag genom åren skrivit väldigt många inlägg om tillståndet för landets VA-ledningar och “begränsningarna” i reningsverkens funktion, naturligtvis med fokus på Vänersborgs kommun (se t ex “VA och utsläppen 2022 (1/2)”). Jag har också tagit upp enskilda avloppslösningar och jämfört dem med de kommunala. (Se “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.) Jag ska i detta inlägg inte upprepa detta, utan krasst kommentera att problemen med utsläpp av avloppsvatten fortsätter, och som det verkar, i oförminskad takt.
Rapport igår redovisade att i Söderhamn släpptes det ut motsvarande 3.151.076 badkar med avloppsvatten förra året. Det är drygt 472 milj liter vatten, om man antar att ett fyllt badkar rymmer ungefär 150 liter. Utsläppet var en ökning från året innan med 2.939%. I Mora, fortsatte Rapport, ökade utsläppen under motsvarande tid med 2.568% och i Sala med 1.842%. (Se Svt “Christoffer skyfflar bajs från skärgårdsstränderna”.)
Även i Göteborgs-Posten kunde man, också igår, läsa (se “Här är badplatserna med minst bakterier i Göteborg”:![]()
“Höga halter av tarm- och ändtarmsbakterier i vattnet har fått kommunen att avråda från bad på flera platser i Göteborg.”
Längre ner i artikeln stod det:
“Orsaken till att vattnet bedömts som otjänligt och kommunen har avrått från bad på till exempel Nordreviks och Tumleheds badplatser har att göra med skyfallen i mitten av juli. Då släpps avloppsvatten ut i bland annat Göta älv, och kan hamna i vattnet som badgästerna vill njuta av.”
Det handlar årligen om tusentals utsläpp av orenat avloppsvatten inom 300 meter från badplatser, via bräddningar från de kommunala avloppsledningsnäten. (Och då nämner jag inte de utsläpp som alltid görs på grund av att de kommunala reningsverkens otillräcklighet att rena avloppsvattnet från t ex mikroplaster, kemikalier och mediciner.)
Utsläppen sker utan att det får ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Samtidigt jagar kommunerna fastighetsägare med enskilda avlopp, trots minimala avloppsutsläpp. Och det som släpps ut tas oftast ändå upp i marken, så kallad markretention. (Se “Enskilda avloppsägare får betala viten – men kommunerna slipper”.)
För myndigheter som t ex HaV (=Havs- och vattenmyndigheten) är det av någon anledning de enskilda avloppen som är Sveriges stora miljöproblem… Och en annan statlig myndighet, Naturvårdsverket, skriver:
“I dag överstiger troligen fosforutsläppen från enskilda avlopp utsläppen av fosfor från allmänna avloppsreningsverk.”
Det innebär att många kommuner utfärdar vitesförelägganden enbart baserat på hur de enskilda avloppsanläggningarna är utformade, utan att mäta hur stora de faktiska utsläppen är. Och det fortsätter kommuner med trots Formas (=statligt forskningsråd för hållbar utveckling) forskningsrapport. Formas fick nämligen i uppdrag av regeringen att analysera avloppens påverkan på den lokala miljön. I rapporten konstateras att det är svårt att vetenskapligt bevisa att enskilda avlopp skapar några miljöproblem. (Se gärna filmen “Sluta betrakta enskilda avlopp som ett miljöproblem” på YouTube, 42 min och läs gärna rapporten Markretention.)
Det görs även andra utsläpp till sjöar, vattendrag och hav än från de kommunala reningsverken och avloppsledningarna. För en vecka sedan, den 20 juli, kunde vi höra på radion att det var otjänligt vatten på 90 badplatser runt om i landet. (Sveriges Radio “Ovanligt många badställen har otjänligt vatten”.) Bara på Västkusten avråddes från bad på omkring 25 badplatser. (Se GP “Bakteriechock efter regn – avrådan från bad”, 25 juli.)
Göteborgs-Posten citerade Mikael Krysell, enhetschef för miljöövervakning på HaV:
“Det förorenade vattnet kan bero på den senaste tidens stora regnmängder som har fört med sig tarmbakterier från gödslade åkrar, eller från strandnära hagar med kor, eller får, ned i havet. … Det kan också vara flockar med kanadagäss som har slagit sig ned nära stranden på natten. Det är avföring från djur nära vattnet helt enkelt.”
Jag tror knappast att jag har sett något i Vänersborgs gamla Blåplan eller i den nya Vattentjänstplanen, som det fortfarande arbetas med, om jordbrukets betydelse när det gäller t ex övergödning i Dättern. (Den nya Vattentjänstplanen föreslår fyra nya verksamhetsområden på Vänersnäs.)
Miljö och hälsa i Vänersborgs kommun har av tradition en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall – ”Kommunen förlorade mot Solvarm igen!”.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen till den nya Vattentjänstplanen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:
“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”
Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.
“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”
Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:
“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”
Det här är alltså ett generellt påstående från Havs- och vattenmyndigheten. Det är inte bevisat och det stämmer knappast (se ”Markretention av fosfor från enskilda avlopp” och länkar ovan), varken för riket i sin helhet eller för Dättern. Trots att Dan Nyberg (S) under VA-debatten i kommunfullmäktige den 16 mars 2022 om verksamhetsområden på Vänersnäs hävdade detta. Nyberg menade till och med att 25 fastighetsägare med enskilda avlopp skulle förstöra Vänerns rena vatten, så att 40.000 vänersborgare inte skulle kunna bada i sjön. (Se ”VA-debatten i KF (2): Vänern”.)
På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk,
i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte från de enskilda avloppen.
Medias rapporter om utsläpp av avloppsvatten från kommunala VA-anläggningar och jordbrukets gödslade åkrar och strandnära hagar måste tas på allvar. Det är från dessa utsläpp som sjöar, vattendrag och hav förorenas, inte från enskilda avlopp.
Tillägg 1/8. Tidigare skrev jag att badvattnen i Vänersborgs kommun just nu var helt ok att bada i. På TTELA:s hemsida kan man idag läsa om ”barnbadet” på Skräcklan (se ”Vänersborgs kommun avråder från bad vid Skräcklan”):
”Höga halter av bakterier, inklusive E.coli har nämligen upptäckts i vattnet”
Kommunen avråder nu starkt barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att bada i vattnet.
Tillägg 30/7.
”Kommunerna borde slamsuga sin egen brunn först.”
Det skriver Karin Pihl i en läsvärd ledare i Expressen den 29 juli – se ”Det är politikernas fel att vi badar i skit”.











Senaste kommentarer