Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (2/2)

25 oktober, 2023 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (1/2).”

Advokatfirman Kjällgren har lagt ner en hel tid på att tillsammans med Bengt Davidsson författa ett utförligt och stringent överklagande till Mark- och miljödomstolen. De har lyckats bra som jag ser det.

I den förra bloggen redogjorde jag för de tre längsta punkterna i Davidssons och Kjällgrens överklagan. Punkt 4 har rubriken “Länsstyrelsen har ändrat gynnande beslut”.

Den tomtplatsavgränsning som byggnadsnämnden i Vänersborg beslutade om för Juta 2018 har vunnit laga kraft för länge sedan, även om den på många sätt var felaktig. Delar av detta beslut ändrade Länsstyrelsen den 17 maj 2023 till Davidssons nackdel. Davidsson blev av med det röda området. (Se bild till vänster, skärmdumpad från Svt.) Det är inte tillåtet enligt Förvaltningslagen att ändra gynnande beslut till den enskildes nackdel. Det insåg också, till sist, ärendehandläggaren på Länsstyrelsens naturavdelning. Han skrev till Davidsson den 15 juni:

“Vi har av misstag missat detta och beklagar det som inträffat.”

Det var ett anmärkningsvärt grovt misstag av en statlig myndighet.

I punkt 5 anser advokatfirman att Mark- och miljödomstolen bör hålla syn på plats för att få alla förutsättningar för att fatta ett riktigt beslut.

Punkt 6 sammanfattar kort överklagandet:

“Davidsson menar att det tydligt visats att området redan är ianspråktaget på ett sådant sätt att området saknar betydelse för strandskyddets syften, mark- och miljödomstolen ska därför förordna i enlighet med hans yrkande.”

Det här var en sammanfattning, referat, av det överklagande som skickades in till Mark- och miljödomstolen den 5 september. Den 16 oktober skickade Kjällgren och Davidsson ytterligare ett yttrande, eller ett tillägg. Det hade upptäckts fler formella fel i Länsstyrelsens hantering. Yttrandet/tillägget börjar:

“Davidsson begär att domstolen, innan det sker en prövning i sak, tar ställning till om de formella bristerna i Länsstyrelsens hantering av ärendet ska leda till att domstolen ska upphäva Länsstyrelsens beslut. Davidsson begär också att domstolen för det fall man finner att Länsstyrelsens beslut ska upphävas tar ställning till om det över huvud taget är möjligt att återförvisa ärendet för ny hantering av Länsstyrelsen.”

Davidsson begär egentligen att Mark- och miljödomstolen bildligt talat beslutar att kasta Länsstyrelsens överprövning i papperskorgen.

Kjällgrens hade analyserat ändringen av “det gynnande beslutet” (se ovan) ytterligare. Advokatfirmans slutsats blev att Länsstyrelsen hade gjort ännu grövre fel än vad Kjällgren insåg från början. Länsstyrelsen har i sitt beslut överprövat hela strandskyddsdispensen för fastigheten. Det hade inte Länsstyrelsen befogenhet till.

Kjällgren skriver:

“Det enda Länsstyrelsen hade att pröva i nu överklagat beslut var den utökning av tomtplatsavgränsning, jämfört med beslutet 2018, som kommunen beslutade om eftersom tidigare given dispens redan vunnit laga kraft.”

Kjällgren menar att Länsstyrelsen har erkänt detta, också. I det citerade brevet ovan, från ärendehandläggaren på Länsstyrelsens naturavdelning till Davidsson den 15 juni, skrev handläggaren:

“Länsstyrelsen har endast kunnat pröva utökningen av tomtplatsavgränsningen sedan 2018 i och med att vi tidigare godtagit 2018-års tomtplatsavgränsning.”

Och det skrev handläggaren att Länsstyrelsen hade missat, och beklagade…

I Davidssons överklagande från den 5 september nämndes frågan om eventuellt jäv i förbigående. Kjällgren har uppenbarligen funderat några gånger extra även på denna fråga, och skärpt till sin uppfattning. Advokatfirman drog nu slutsatsen att jävsfrågan kan spela en avgörande roll i bedömningen av Länsstyrelsens hantering av ärendet.

Den föredragande handläggaren på Länsstyrelsen är en av Davidssons närmaste grannar. (Det har jag för övrigt tagit upp i en av mina bloggar efter att SVT hade ett inslag om det i Västnytt, se “Jäv på Länsstyrelsen?”.) Advokatfirman beskriver handläggarens, jag kallar honom “K” i fortsättningen, långa personliga koppling till området:

“K:s farmor bodde i Grindstugan vid infarten till Restads sjukhus, hans far och mor arbetade på Restad och han har därtill haft en kolonilott på Restad. Numera är K bosatt … endast 1 kilometer från Davidssons fastighet.”

Denna koppling till området och att K även var inblandad i Länsstyrelsens beslut i samma fråga 2018 innebär skriver Kjällgren:

“att det föreligger jäv enligt 16 § 3 och 4 p. Förvaltningslagen, att det inte är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse och att Länsstyrelsen borde ha prövat frågan om jäv enligt 18 § Förvaltningslagen.”

I 16 § 3 och 4 p i Förvaltningslagen står det:

“Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig om
   3. han eller hon har medverkat i den slutliga handläggningen av ett ärende hos en annan myndighet och till följd av detta redan har tagit ställning till frågor som myndigheten ska pröva i egenskap av överordnad instans, eller
   4. det finns någon annan särskild omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas.”

Kjällgren skriver till Mark- och miljödomstolen:

“Länsstyrelsen borde ha prövat frågan om jäv enligt 18 § Förvaltningslagen.”

Och sammanfattar:

“Sammanfattningsvis menar Davidsson att det förelåg jäv både vid länsstyrelsens beslut om överprövning och vid deras prövning i sak och att detta utgör sådana formella fel som inte kan lämnas utan avseende.”

Jag har svårt att tro att Mark- och miljödomstolen inte beaktar jävsfrågan.

I tillägget/yttrandet till överklagandet avslutar Kjällgren med sitt sista argument. Advokatbyrån menar att tidsfristen för Länsstyrelsen att överpröva byggnadsnämndens ärende nu har passerats:

“Davidsson menar att det inte längre är möjligt för Länsstyrelsen att överpröva kommunens beslut om mark- och miljödomstolen finner att Länsstyrelsens beslut ska upphävas på grund av jäv.”

Kjällgren drar paralleller till skattemål. Där gäller enligt Riksåklagaren:

“En återförvisning återställer normalt inte de tidsfrister som gäller för omprövningsbeslut när det överklagade beslutet har undanröjts på grund av ett formellt fel. Det är därför i normalfallet inte möjligt för Skatteverket att efter återförvisning göra en ny prövning sedan tidsfristen för ordinarie omprövning till den enskildas nackdel gått ut”

Det finns mycket intressant inom juridiken… 

Bengt Davidsson yrkar slutligen på att det ska hållas en muntlig rättegång där han själv och Lave Thorell ska kallas som vittnen.

Det blir i så fall offentliga förhandlingar, vilket skulle vara oerhört intressant. Jag hoppas dock att Mark- och miljödomstolen fattar ett beslut om att byggnadsnämndens beslut ska gälla och att Länsstyrelsens överprövning hamnar där det hör hemma – i papperskorgen.

Bengt Davidsson och hans fru måste få ett avslut på den här historien. Den har pågått i drygt 5 år…

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (1/2)

24 oktober, 2023 Lämna en kommentar

Det finns intresse kring Juta, bland annat så undrar människor varför det har blivit så tyst. Flera frågar hur det gick för Bengt Davidsson och hans överklagande. Hur slutade det? Fick han rätt? Det enkla svaret är att det inte är slut. Inte än.

Bakgrunden är, väldigt kortfattat:

Den 7 mars i år beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg om en ny strandskyddsdispens med en ny tomtplatsavgränsning för Davidsson och Juta. Den 17 maj ändrade och upphävde sedan Länsstyrelsen beslutet. Bengt Davidsson överklagade Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolen har fortfarande inte behandlat Davidssons överklagan och det är egentligen inte domstolens fel att det tar tid. Davidsson och hans juridiska ombud, advokatfirman Kjällgren, begärde anstånd i somras med överklagandet. Kjällgren har senare även skickat in några kompletterande skrivelser.

Kjällgrens ursprungliga överklagan var på 5 sidor och det bifogades även 7 bilagor, mestadels fotografier. Överklagandet skickades in den 5 september.

Jag tänker i två bloggar redogöra för innehållet i överklagandet. Mina två inlägg vänder sig framförallt till de som har ett särskilt intresse för frågor kring strandskyddsdispenser och juridiken bakom dessa.

Överklagandet till Mark- och miljödomstolen börjar:

“Bengt Davidsson yrkar att mark- och miljödomstolen med ändring av Länsstyrelsens beslut beviljar strandskyddsdispens och tomtplatsavgränsning i enlighet med Byggnadsnämndens beslut i ärende 2017.33 daterat 2023-03-07.”

Advokatfirman Kjällgren delar upp sin överklagan i 6 punkter, varav den sista är en sammanfattning. Jag ska inte redogöra för hela överklagandet, en del av det som står har jag på olika sätt berört i mina tidigare bloggar. (Se länkar nedan.) Jag tänkte ta upp några av de “nya” aspekter som Kjällgren anför.

Den första punkten har rubriken “Angående Länsstyrelsens hantering av ärendet”. Kjällgren menar att Länsstyrelsen har gjort en godtycklig:

“bedömning av tomtplatsen, hemfridszonen och vilket område som varit ianspråktaget på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Sedan anförs några exempel:

“Länsstyrelsen berör överhuvudtaget inte frågan om varför hemfridszonen sträcker sig mer än dubbelt så långt upp i den bergiga skogen västerut än den gör till det område som på ett mer uppenbart sätt får anses vara ianspråktaget österut på fastigheten. På samma sätt berör inte Länsstyrelsen varför hemfridszonen skulle sträcka sig tre gånger längre söderut än norrut på fastigheten.”

En sådan tomtplatsavgränsning som Länsstyrelsen har gjort ska inte ske (se fotografi ovan; norr är ”rakt upp” på fotot):

“om terrängen visar en naturlig avgränsning av tomtplatsen, se MÖD:s dom 2017-06-15 (M 6607-16). Länsstyrelsen har bedömt att det rör sig om en naturlig avgränsning men ändå beslutat om betungande åtgärder utan att utreda saken närmare vid intresseavvägningen.”

Kjällgren har läst på och konkretiserar:

“Det är vidare svårt att förstå varför Länsstyrelsen menar att den naturliga avgränsningen går på bortre sidan av vägen på vissa delar av fastigheten men på den närmre sidan vid vissa delar, och varför tomtplatsen avgränsas längre från byggnaden där det rör sig om en större höjdskillnad, men närmare byggnaden där höjdskillnaden är lägre.”

Det är vidare svårt fortsätter Kjällgren att:

“förena idén om att lyktstolparna utgör en naturlig avgränsning med idén om att det bör vara förhållandena på platsen som avgör, och inte vart eventuella lyktstolpar sitter och att det krävs ytterligare staket för att visa avgränsningen, detta skulle kunna tolkas som att Länsstyrelsen menar att det annars uppfattas som att hemfridszonen sträcker sig längre än den tomtplatsavgränsning de har gett”

Och avslutar resonemanget i den första punkten:

“Det är vidare anmärkningsvärt att det område Länsstyrelsen menar utgör byggnadens hemfridszon på den östra sidan sammanfaller exakt med lyktstolparnas placering och vändplatsens omfattning och att Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning inte verkar ha någonting att göra med avståndet till huset eller vägen eller upplevelsen på platsen.”

Den andra punkten ger Kjällgren rubriken “Särskilda skäl för strandskyddsdispens”. Kjällgren tar upp vittnesmål och fotografier, men lyfter också en annan aspekt – Länsstyrelsen har inte ens bedömt rätt fråga:

“Länsstyrelsen endast har angett att flygfotona visar att markområdena inte har varit kontinuerligt hävdade som tomtmark. … Länsstyrelsen skulle ha tagit ställning till om området har varit ianspråktaget på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften, i enlighet med vad som framgår av lagtexten. Mark kan vara ianspråktaget på andra grunder än att det utgör tomtmark…”

Jag tycker att advokatfirman Kjällgren har hittat ”nya” och synnerligen intressanta aspekter och invändningar på Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning… Både när det gäller det som anförs i punkt 1 och 2.

Kjällgren har ett längre resonemang på punkt 3, “Intresseavvägning enligt 7 kap 25 § MB”.

Paragrafen i Miljöbalken lyder:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Kjällgren menar att den tomtplatsavgränsning, som Länsstyrelsen har beslutat, omöjligen kan anses utgöra en skälig kompromiss mellan de allmänna och enskilda intressena. 

Advokatfirman visar med bland annat fotografier med inritade kartor att Länsstyrelsen i stort sett har tagit hela den användbara tomten från Davidsson. 97% av den tomt som Länsstyrelsen har gett Davidsson består, skriver Kjällgren, av väg, huvudbyggnad, ett bergigt område och en mycket sluttande gräsmatta norr om huset.

“Det får anses uppenbart för alla och envar att hemfridszonen som huvudbyggnaden genererar sträcker sig längre österut än de 6 meter från huvudbyggnaden som länsstyrelsen har gett som tomtplatsavgränsning. Enbart en byggnad i den storleken genererar en större hemfridszon, och därutöver har byggnaden ett dominerande läge på höjden och en stor altan som vetter mot öster.”

En av kommunens mäklarfirmor menar också att fastigheten förlorar 2,7 milj kr i värde med Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning. Det är ingen skälig kompromiss mellan de allmänna och enskilda intressena…

Kjällgren hänvisar även till en dom i Mark- och miljööverdomstolen från 26 januari 2023(!), domen M 4425-22. Domen hänvisar till Miljöbalken 7 kap 18 c 1 st:

“Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser
   1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

Och Mark- och miljööverdomstolen skriver att detta:

“kräver en bedömning av områdets faktiska betydelse för allemansrättslig tillgänglighet”

Det räcker med att allmänheten har 10 meter från strandkanten för sin fria passage skriver Kjällgren. Dessutom har Davidsson genomfört en kompensationsåtgärd genom att anlägga en bro för att möjliggöra för allmänheten att korsa diket nere vid vattnet. I en dom den 4 mars 2020 skrev Mark- och miljööverdomstolen (M 4244-19):

”… vid en proportionalitetsavvägning beakta om det finns möjlighet att på annat sätt kompensera för den negativa påverkan som åtgärden medför”

Och det var egentligen inget konstigt. Domen I Miljöbalken 16 kap. 9 § står det:

”Tillstånd eller dispens och upphävande av tillstånd eller dispens får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta … särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför.”

Bron är naturligtvis en sådan kompensationsåtgärd som både lagen och Miljööverdomstolen beskriver.

Överklagandet fortsätter, men mer om det i bloggen ”Juta: Överklagandet till Mark och Miljö (2/2)”.

===

Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:

Kategorier:Juridik, Juta, Länsstyrelsen, strandskydd

KF (18 okt): Ska inte politikerna styra kommunen?

22 oktober, 2023 1 kommentar

Om barn- och utbildningsnämndens sammanträde på måndagen var långt (se “Rapport från BUN 16/10”), så var fullmäktiges desto kortare. Knappt 2 timmar höll förhandlingarna på.

Och det var lugnt och stillsamt. Det var bara under ett ärende som det hettade till. Och det var inte helt överraskande när en VA-fråga diskuterades, vatten och avlopp alltså…

Sammanträdet innehöll emellertid en nyhet. Den som lämnade in ett medborgarförslag fick för första gången tillfälle att presentera sitt förslag muntligt. Det utnyttjades av mor och dotter som hade lämnat in var sitt förslag. Mamma Annica hade lämnat in ett förslag om att införa “Vägg av vänlighet” och dotter Anna-Lisa ett förslag om “skyltar med positiva meddelanden runt om i kommunen”. (Se “Kommunfullmäktige 18/10”.) De båda presenterade förslagen med den äran. De fick också uppskattande applåder av ledamöterna. Mest uppskattad var naturligtvis presentationen från 9-åriga Anna-Lisa. Vad månde det bliva av denna tjej? Politiker…?

Inom ett år ska medborgarförslagen behandlas och ett beslut meddelas.

Kommunfullmäktige beslutade enligt kommunstyrelsens förslag när det gällde medborgarförslagen om belysning vid rugbyplan på Sportcentrum, om minnessten för att “hedra våra Veteraner i fredens tjänst” och om ökad tillgänglighet till biblioteket i Vänersborg. (Jag har beskrivit medborgar- och beslutsförslagen i bloggen “Kommunfullmäktige 18/10”.)

Sedan var det då motionen från moderaten Tor Wendel. Wendel yrkade i motionen på att det utreds om det vore lämpligare att nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.

Madelaine Karlsson (S) inledde debatten. Hon redogjorde för samhällsbyggnads- och miljö- och hälsoskyddsnämndens ståndpunkter. Nämnderna och förvaltningarna var negativa till motionen och ville avslå den. Karlsson delade den uppfattningen. Hon föreslog att motionen skulle anses besvarad.

Nämndernas och Karlssons viktigaste argument var att det inte är lämpligt att Miljö- och hälsoskyddsnämnden som tillsynsmyndighet ska ha en drivande roll i att föreslå fullmäktige var verksamhetsområden ska inrättas. Karlsson undrade om det ens var lagligt… Slutsatsen var därför att nuvarande ordning är mest lämplig, dvs att det ligger på samhällsbyggnadsförvaltningen att föreslå inrättandet av verksamhetsområden. Och att miljö- och hälsoskyddsnämnden kan bidra med kunskap och vägledning. Madelaine Karlsson (S) menade att förvaltningarna inte skulle komma fram till något annat i en ny utredning eftersom de redan har svarat på motionen.

Det här skulle senare under kvällen upprepas av fler socialdemokrater, och Bo Carlsson (C).

Motionären själv, Tor Wendel (M), tyckte att visst vore det enkelt om kommunfullmäktige alltid gjorde som nämnderna föreslog, men kommunfullmäktige är ju:

“det ytterst högsta beslutande organet.”

Eftersom inrättandet av verksamhetsområden är kraftfulla och tvingande beslut måste fullmäktige verkligen vara säkra på, menade Wendel, att vi kan åberopa att alla förutsättningar för verksamhetsområden är uppfyllda.

Wendel menade vidare att det fanns en motsägelse i svaret från Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Samtidigt som nämnden ansåg att det var olämpligt, eftersom nämnden var tillsynsmyndighet, var det väldigt viktigt att nämnden var med och jobbade med vattentjänstplanen, där syftet är att planera för framtida verksamhetsområden. Tor Wendel (M) påpekade att många kommuner gör som hans motion syftar till. Det finns dessutom kommuner som låter ett kommunalt bolag genomföra det praktiska VA-arbetet, efter att kommunen har beslutat om ett verksamhetsområde.

Det här fick fullmäktige i slutet av debatten ett mycket konkret exempel på när Dan Åberg (M) gick upp i talarstolen. Åberg hade nämligen varit ordförande i det lokala energibolaget i en annan kommun. Bolaget hade ansvar för VA-frågorna:

“Men vi (dvs bolaget; min anm) hade inte beslutsmakten givetvis om var verksamhetsområdena skulle vara. Det var miljö- och byggnämnden i den kommunen som hade det ansvaret.”

Dan Åberg var förvånad över de styrande partiernas inställning. Åberg tyckte att det var mer olämpligt att Vänersborg hade det som idag när en och samma nämnd och förvaltning, dvs samhällsbyggnads, först talade om var verksamhetsområden ska inrättas och sedan också skulle genomföra beslutet.

Det var ingen från de styrande partierna som kommenterade Dan Åbergs, eller Tor Wendels, beskrivningar och argumentation på det här området. Jag undrar fortfarande varför. Det var ju en stor kil i hela den socialdemokratiska argumentationen…

Undertecknad bloggare citerade Vattentjänstlagens 6 § som är själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”

Det står ju faktiskt att själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde, är “skyddet för människors hälsa eller miljön”. Den nämnd som är ägnad att syssla med dessa frågor är självklart Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag menade också att det är att underskatta lagstiftarna om de hade missat de argument som de styrande partierna och kommunens tjänstepersoner förde fram…

De här synpunkterna, om vad som faktiskt står i lagen, hade inte kommenterats av de båda nämnderna. Jag framförde också att det återigen var så att underlagen bara framförde argument mot ett avslag av motionen och inga som talade för den. Som 6 § i lagen… Jag hoppades att en utredning kunde ändra på det så att politikerna kunde få en allsidig bild:

“Det är väldigt svårt när man bara får ena sidan av det.”

Jag tror att Benny Augustsson (S) argumenterade mot mig när han senare sa:

“Jag får nog säga att jag nästan blir lite bestört när det står ledamöter i fullmäktige och i princip anklagar samhällsbyggnadsförvaltningen, kretslopp och vatten, att inte följa lagen.”

Det är bara att erkänna, jag förstår inte vad Augustsson syftade på.

 Även Dan Nyberg (S) hade en del att framföra. Nyberg höll med Madelaine Karlsson (S) om att tingens ordning i kommunen var bra. Han höll också med om att de utredningar som förvaltningarna hade gjort var fullt tillräckliga. 

“Hur mycket ska vi belasta våran förvaltning? Alltså här har vi en kommun som har stora ekonomiska utmaningar framöver och vi har tjänstemän som behöver vara på tårna i massor av frågor och ägna sig åt det som är viktigt för våran kommun. Att då utreda sig själv en gång till när man redan har presterat en åsikt i det här beslutsunderlaget.”

En liten annorlunda ingång i hanteringen av VA-motionen, den var tydligen inte så viktig. Tjänstepersonerna har viktigare saker att ägna sig åt… Politikerna ska inte heller ifrågasätta eller tvivla på tjänstepersonerna när de har ”presterat en åsikt”…

Dan Nyberg (S) sa också:

“Stefan säger så här att det spelar väl ingen roll egentligen vad förvaltningarna tycker och vad dom anser utifrån sin profession utan det är vi politiker som bestämmer. Det finns ju en viss sanning i det.”

Jag noterar att det tydligen bara finns en “viss sanning” i att politikerna bestämmer i Vänersborgs kommun. Men sedan fortsatte Nyberg:

 “Smaka på orden, vi kan strunta i vad vår profession säger.”

Dan Nyberg (S) påstod att jag hade sagt att vi kan “strunta i” vad professionen säger, ”smaka på orden”. Jag lyssnade igenom debatten. (Hela debatten finns på kommunens webb-TV.) Jag använde inte orden “strunta i”.

Det är inte alltid helt lätt att förstå eller att argumentera med socialdemokrater. Inte nog med att de ofta återger tjänstepersonernas synpunkter tämligen oreflekterat, de använder sig ibland av tvivelaktiga debattmetoder. Det sistnämnda säger de möjligtvis om mig också, jag vet inte. Men en sak torde vara oomtvistlig – kommuninvånarna måste fråga sig varför det behövs socialdemokratiska politiker när det finns tjänstepersoner.

Ärendet avgjordes med en votering. Denna gång var det nämligen ingen som yrkade på återremiss… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.) 

Kommunfullmäktige beslutade att bifalla Tor Wendels (M) motion med röstsiffrorna 27 mot 21. Noterbart är att två av tre Kristdemokrater avstod från att rösta… Varför vet jag inte. En sverigedemokrat var frånvarande och eftersom det nu för tiden inte finns några ersättare i SD så var en fullmäktigestol tom.

Efter den relativt långa debatten blev det ajournering, dvs en paus, för en stärkande kopp kaffe. Och sedan, “på’t igen”.

Flera ärenden avhandlades både enkelt och snabbt. Torbjörn Moqvist (SD) presenterade sin motion om att få information om vissa historiska och/eller kända platser via QR-kod. Även partistödet klubbades igenom utan diskussion trots en ganska ofullständig redovisning av Liberalerna. I ärendet om kommunens delårsrapport begärde däremot några talare ordet.

Först ut var en bloggare från Vänsterpartiet. Han konstaterade att delårsrapportens prognostiserade resultat för 2023 uppgick till +67 milj kr. Det var 62 mkr mer(!) än i den förra prognosen… Det innebär att kommunens reserver i RUR, 50 milj kr, finns ograverade kvar till nästa år. De pengarna skulle kunna användas för att förhindra personalnedskärningar inom välfärden, dvs skola, vård och omsorg. Fullmäktige skulle faktiskt till och med kunna avsätta ytterligare några miljoner till RUR för att användas 2024 och 2025. Och jag avslutade med en förhoppning om att kommunfullmäktige skulle ta tillfället i akt i november att besluta om en komplettering av nästa års budget…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ville likt en ekonom inte lyssna på det örat. Augustsson ville lägga band på de positiva signalerna. Det var fortfarande mörkt och framtiden tedde sig dyster tyckte han. Av det prognostiserade överskottet var 54 milj kr tillfälliga pengar och de kunde Vänersborg inte räkna med att få nästa år. Och så fick jag mig en liten slänga av Augustsson:

“Men jag ska inte gå in på budgetdebatt för nästa år utan jag tänkte hålla mig till ämnet idag…”

Bo Carlsson (C) pratade sedan om den tuffa situationen personalen i förskola och skola har i dessa spartider. Det är mycket bra och viktigt att Carlsson lyfter detta. Tyvärr tycks inte alltid kollegorna bland de styrande partierna lyssna på honom. Även Dan Nyberg (S) målade upp en dyster bild av konsekvenserna av socialnämndens stora underskott. Prognosen är ett underskott på mer än 50 milj kr. I år får nämnden emellertid stora statsbidrag som “hyfsar” till siffrorna. Underskottet kommer därför att stanna på 8,3 milj kr. Men socialnämnden har så att säga med sig underskottet till nästa år eftersom nämnden inte kan räkna med lika stora statsbidrag 2024. Därför måste nämnden fortsätta spara. Om socialnämnden ska spara 50 milj kr nästa år, sa Dan Nyberg (S):

“då handlar det om massuppsägningar inom socialtjänsten i Vänersborgs kommun.”

TTELA har en artikel på hemsidan där Bo Carlsson (C) och Dan Nyberg (S) refereras tämligen utförligt. (Se “Oron för personalen i skolan: ”Frestar på vår personal””.)

Det är oerhört märkligt att varken den borgerliga oppositionen eller sverigedemokraterna går upp i ett sådant här viktigt ärende och ger sin syn på vad delårsrapportens prognoser betyder för deras politik – och Vänersborg.

Madelaine Karlsson (S) redogjorde för delårsrapporten för Kunskapsförbundet. Det gjorde hon som vanligt på ett bra och fullödigt sätt. Det är viktigt att kommunfullmäktige inser att Kunskapsförbundet Väst är en del av kommunens verksamhet. Karlsson sa också en del om överförmyndarnämnden där hon är ordförande.

Kommunfullmäktiges sammanträde avslutades med att Anders Strand (SD) presenterade sin motion om att kommunen ska utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. Det här har vi faktiskt också diskuterat i Vänsterpartiet.

Några minuter i åtta avslutade ordförande Annalena Levin (C) dagens förhandlingar.

PS. Det är snart två år sedan som Lutz Rininsland (V) skrev ett inlägg i sin blogg. Igår den 21 oktober var det dags för comeback. Du kan läsa hans blogg om du klickar här: “Olika tankar på sociala medier”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Kommunfullmäktige 2023, politiker, tjänsteperson, VA

Rapport från BUN 16/10

20 oktober, 2023 Lämna en kommentar

Det blir en något försenad rapport från måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det beror på att det är och har varit flera politiska möten denna vecka. Det var t ex kommunfullmäktige i onsdags kväll, och det tar sin tid med inläsning och förberedelser. Men faktiskt var planen att ändå åtminstone börja med denna blogg på onsdag förmiddag. Men så plingade det till i mobilen vid morgonkaffet. Det var ett mail från Förvaltningsrätten i Göteborg. Jag fick meddelandet att mitt överklagande hade fått stöd av rätten. Då var jag naturligtvis tvungen att prioritera en blogg om Förvaltningsrättens beslut… (Se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”.)

Jag skrev en blogg inför BUN:s sammanträde, där jag redogjorde för en del fakta och förväntningar. (Se “BUN (16/10): “Nattis” och nerdragningar”.) Det blev som jag förmodade i bloggen, ganska få och mest “formella” beslut – men det blev mycket information och diskussion. Trots relativt få ärenden slutade därför inte mötet förrän kl 15.30, och då var nog de flesta ledamöter ganska tröttkörda…

Verksamhetsuppföljningen handlade denna gång om det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Och man blir imponerad av allt som utförs, trots begränsade resurser. Alla ledamöter är dock överens om behoven i förskola – ända tills man lämnar “BUN-rummet” och axlar rollen som partiets företrädare i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige…

Nämnden fick information om den uppsökande verksamheten. Den har förvaltningen arbetat med ett antal år och från och med den 1 juli är den lagstadgad. Syftet är att barn ska komma in i förskolan för att lära sig framför allt språket. Det gäller 62 barn i Vänersborg. I år har 16 barn erbjudits plats varav 6 har tackat ja. Verksamheten i den öppna förskolan på Sirius, som vissa dagar även är öppen för dagbarnvårdare, kan också fungera som en introduktion till den kommunala förskolan. Det svenska språket är oerhört viktigt för barnens fortsatta skolgång. 

Förvaltningen har tillsatt en “insatskoordinator” med hjälp av Regionen, som finansierar halva kostnaden. Det är ett projekt på 3 år. Målet är bland annat att öka tilliten till förskolan och därmed också barnens närvaro. I arbetet skapas bättre rutiner för en tidig upptäckt av barn som riskerar att hamna i ett utanförskap. Tidiga insatser ger nämligen effekt. Barnens bristande närvaro kan även vara en indikation på andra svårigheter för barnen, “svårigheter” som finns i hemmet. Därför arbetas det också med vårdnadshavarna. 

Nämnden fick även information om arbetet med att höja kvaliteten i förskolan. Man följer upp undervisningen på ett annat sätt än förut. Målet är att alla barn ska nå sin fulla potential.

Nämndens besparingar ger positiva ekonomiska resultat. Underskottet ligger just nu på bara en halv miljon och prognosen för året är ett noll-resultat. Det ekonomiska resultatet sker dock till priset av att verksamheterna i förskola och skola har det mycket tufft. Vuxentätheten har minskat detta läsår eftersom resurspersoner med visstidsanställning inte har fått förnyade anställningar i höst…

Företaget Legolas barnomsorg AB har bedrivit enskild pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) i Vänersborg. Efter att kommunen påpekade brister i verksamheten beslutade Legolas att lägga ner verksamheten. Det innebär att nämnden återkallade sitt beslut om rätt till bidrag för Legolas. Det går att läsa en noggrann beskrivning av händelseförloppet i TTELA – se “Brister hos Legolas barnomsorg i Vänersborg – stänger ner helt”.

Företaget har alltså, efter att ha pumpat ut ett antal miljoner från kommunen med en undermålig verksamhet, helt sonika lagt ner verksamheten. Det känns som sådant man tidigare har hört från annat håll i landet, nu alltså även här på hemmaplan…

Den “traditionella” lokalinformationen gav upphov till både många frågor och mycket diskussion. Några axplock.

Det pågår en utredning om Norra skolan. Det skulle behövas en arkitekt som tittar på byggnaden, men det finns inga pengar till det… Utredningen blir antagligen inte klar förrän andra kvartalet 2024. Det ser ut som om BUN ska tvingas betala hyra för det som nästa läsår sannolikt blir en tom skolbyggnad. Vad som än händer med Norra borde kommunstyrelsen stå för kostnaderna. Bollen om Norra skolans framtid ligger nämligen där just nu.

Vänsterpartiet framförde många kritiska synpunkter, igen, på hur hela processen har skötts kring skolan. Moderaterna höll med. Det gjorde kanske SD också, men de säger inte något. Frågan om Norra har förhalats i många år och de styrande partiernas ansvar är stort. Syftet kan misstänkas vara att det vill se en nedläggning utan diskussion eller beslut. Henrik Josten (M) ansåg också att det har varit konstiga turer som har lett fram till dagens situation. Skolan har fått förfalla, sa Josten och fortsatte:

“BUN är ju hyresgäster. Fastighetsägaren har skyldighet att underhålla Norra skolan.”

Jag tog upp att det måste fattas ett beslut om Norra skolan ska läggas ner. Beslutet måste dessutom föregås av kommunikation med vårdnadshavarna och beslutet måste till för att vårdnadshavarna ska kunna överklaga beslutet. Det är sannolikt också så att det är kommunfullmäktige som måste fatta beslutet. Det har i varje fall Förvaltningsrätten fastslagit i en dom 2015. (Det går att ladda ner domen här.) Ordförande Bo Carlsson (C) lovade att titta på detta. Vilket han faktiskt har lovat förut, eftersom jag har framfört precis samma synpunkter tidigare…

För övrigt ska eleverna på Norra skolan snart göra studiebesök på Holmängenskolan. Jag hoppas att vårdnadshavarna har fått reda på syftet och orsaken till besöket…

Det finns många frågetecken att räta ut kring Dalaborgs förskola. Lokalerna är i nuläget inte lämpade för förskoleverksamhet, samtidigt som de behövs för barnen. Bo Carlsson informerade om att kontraktet ska sägas upp och omförhandlas.

Det finns en förskola inritad i detaljplanen för Källeberg i Brålanda. En brålandabo undrade om och när den ska börja byggas. Jag skickade frågan vidare och svaret är entydigt – det blir ingen förskola på Källeberg. Istället ska den nuvarande förskolan byggas ut. Det beslutet har nämnden fattat tidigare. Och så är det.

Förvaltningschef Sofia Bråberg hade mycket att informera om. Hon berättade bland annat att Sparregårdens undervisning har flyttat till Vänerparken 15, där även det mobila skolteamet har sin bas. Teamet använder vid behov lokalerna till undervisning. Det är alltså här “akutskolan” är placerad. (Se “BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.)

I besparingssyfte är avtalet med Innovatum uppsagt. Det säger kanske lite om hur långt besparingarna tvingas gå… Och värre blir det. Barn- och utbildningsförvaltningen har fått ett avtalsförslag på skolmåltider nästa år. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill höja priset med 16 milj kr… Sista ordet är inte sagt än.

En positiv nyhet är att Vänersborgs kommun ska vara med i ett projekt för kompetensutveckling av förskollärare. Det är ett samarbetsprojekt med förskolor och universitet i Italien, Lettland, Belgien och Spanien. SERN har beviljat 400.000 euro på 3 år.

Förvaltningschef Bråberg avslutade sin information med att, tillsammans med verksamhetschef för förskolan Pernilla Dahlstrand, kommentera brevet från en förskollärare till nämndens presidium. (Se “Brev från en förskollärare”.) Brevet beskrev en tuff arbetsbelastning. Och det kunde de båda cheferna bekräfta:

“Det är ett pressat och tufft läge.”

Nämnden fick veta att det ständigt jobbas med scheman, arbetsförhållanden osv. Alla vill göra det bättre med de resurser som finns. Vi får se om politiken kan dra sitt strå till stacken och öka resurserna någon gång.

Under ordförande Carlssons information diskuterades besparingarna nästa år. Jag skrev en del om det i bloggen ““Nattis” och nerdragningar” och Bo Carlsson uttalade sig i TTELA innan sammanträdet. (Se TTELA “Nattöppna förskolan i Vänersborg hotas av stängning”.) Efter sammanträdet var det en ny intervju i TTELA. (Se “Mycket talar för att förskolan Lanternan räddas kvar”.)

Bo Carlsson säger: 

“det är inget formellt beslut fattat. Jag kan inte lova något, men jag skulle bli förvånad om Lanternan försvinner.”

Det skulle naturligtvis inte Bo Carlsson gå ut och säga offentligt om han inte var säker på att det ska bli så. Beslutet är emellertid inte BUN:s, det är kommunfullmäktige som måste öka tilldelningen av pengar till nämnden. Och säger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ja till mer pengar ska BUN sedan besluta att de ska satsas på att behålla Lanternan. Och det är klart att Augustsson och Carlsson har pratat. Sedan vet de att förslag i kommunfullmäktige som innebär mer pengar till barnen och eleverna i Vänersborg alltid får stöd av Vänsterpartiet. (I dagens TTELA skriver Karl af Geijerstam om Lanternan – ”Välfärden behöver nattöppna förskolor”.)

Det står klart att Lanternan kommer att bli kvar. Vänsterpartiet vill däremot se ännu mer pengar till BUN nästa år. Det är viktigt att nämnden kan behålla de legitimerade lärarna…

BUN avslutade dagen med att diskutera målvärden för de förväntade resultaten. Jag måste erkänna att jag har svårt för dessa målvärden… Nämnden är förvisso ålagd att ställa upp målvärden, men för vem? Och i vilket syfte? BUN bestämmer att målvärdet nästa år ska vara att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet, fler elever ska få godkänt i alla ämnen, sjukfrånvaron bland personalen ska minska osv – samtidigt som personaltätheten ska sänkas och legitimerade lärare “friställas”…

Det är ett spel, om inte för galleriet, så i varje fall mellan politikerna – i sann New Public Management-anda…

Kl 15.30 gick de flesta BUN-politiker till nästa möte, i varje fall gjorde jag det.

Kategorier:Budget 2024, BUN 2023, Nordstan

Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande

18 oktober, 2023 Lämna en kommentar

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari 2023 beslutade de styrande partierna, S+C+KD+MP, att återremittera Lena Eckerbom Wendels (M) motion om minskad tvångsanslutning till kommunens vatten och avlopp. Det var möjligt eftersom det räcker med en tredjedel av rösterna i fullmäktige för att återremittera ett ärende.

Det var också av precis den anledningen som de styrande partierna inte ville ha en omröstning om själva motionen. De visste ju att fullmäktige skulle bifalla den, dvs rösta ja till motionen. Oppositionen i Vänersborg var nämligen, för en gång skull, enig. Samtliga 28 ledamöter i oppositionen är motståndare till tvångsanslutning till det kommunala VA-nätet. (De styrande har 23 ledamöter.) En återremiss var således det enda sättet för de styrande att undvika ett snöpligt röstningsnederlag i sakfrågan.

Jag har beskrivit hela ärendet noggrant i bloggarna “KF 2: VA – återremiss igen” och ”KF 2b: VA-motionen och lagen”. TTELA har gjort detsamma i artikeln “Inga lättnader i tvånget att ansluta sig till va-nätet”.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) var den som yrkade på återremiss. Andersson lämnade följande motivering till yrkandet:

“Återremiss av motionen tills Vänersborgs kommun har arbetat fram en ny vattentjänstplan”

Tanken med en återremiss är alltså att den ska användas när ett ärende kräver ytterligare utredning. Det kan vara att underlaget känns ofullständigt och behöver kompletteras med ytterligare faktauppgifter. Motiveringen ska då upplysa mottagaren av återremissen om vad som ska göras. 

Det framgår tydligt av Mats Anderssons motivering att detta inte var syftet med återremissen. Syftet var ett annat. Det var helt enkelt att förhindra ett beslut. Eller som Tor Wendel (M) sa under sammanträdet, det var en ”maskerad bordläggning”.

De styrande partierna missbrukade rätten för minoriteter att återremittera ett ärende. Därför överklagade jag den 1 mars 2023 fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten. Eller som det mer formellt uttrycks, jag begärde att Förvaltningsrätten skulle laglighetspröva beslutet. (Du kan ladda ner min överklagan här.)

Idag, onsdagen den 18 oktober 2023, kom Förvaltningsrättens beslut:

“Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver det överklagande beslutet.”

Förvaltningsrätten håller alltså med en av Vänsterpartiets ledamöter i kommunfullmäktige, Stefan Kärvling – beslutet om återremiss var inte lagligt! Beslutet gäller inte och det måste göras om. Det måste fattas ett nytt beslut.

Förvaltningsrätten inleder sina motiveringar till beslut med att hänvisa, och ofta citera, en del lagparagrafer. Det är ibland också nödvändigt för rätten att använda andra källor som t ex domar, förarbeten och propositioner. Det gör Förvaltningsrätten även i detta fall. (Rättens beslut grundar sig bland annat på “prop. 2001/02:80 s 143”.)

Sedan följer själva motiveringen till beslutet, och den är mycket kort. Det beror sannolikt på att det var ett mycket enkelt mål att döma i… 

Förvaltningsrätten motiverar sitt beslut:

“Den av kommunfullmäktiges minoritet beslutade återremissen innebär inte att ärendet skickas tillbaka till det beredande organet. Det är således inte fråga om en korrekt återremiss. Beslutet om minoritetsåterremiss strider därmed mot lag eller annan författning och ska därför upphävas.”

När jag i bloggen “Överklagande till Förvaltningsrätten” skrev om mitt överklagande till Förvaltningsrätten så frågade jag det nya AI-verktyget Chat GPT om återremisser. De första två meningarna jag fick som svar var:

“Att återremittera ett ärende betyder att man skickar tillbaka det till den tidigare instansen, vanligtvis till den som skickade ärendet till dig i första hand, för vidare åtgärder. Detta kan göras av olika skäl, till exempel om det behövs ytterligare information eller om ärendet behöver undersökas ytterligare innan ett beslut kan fattas.”

Chat GPT hade helt rätt.

De styrande partierna i Vänersborg är Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Ledamöterna i dessa partier röstade allihop tillsammans igenom Mats Anderssons (C), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, yrkande på återremiss. Nu säger Förvaltningsrätten i Göteborg att det var ett beslut som strider mot svensk lag.

Vad säger det om de partier som styr Vänersborg idag?

Kan man återremittera styret i Vänersborg? Kan man återremittera Mats Andersson?

Anm. Förvaltningsrättens beslut kan laddas ner här.

Kategorier:AnderssonMats, förvaltningsrätten, Juridik, Kommunfullmäktige 2023, VA, Vänsterpartiet

Kommunens sponsoravtal med IFK

17 oktober, 2023 2 kommentarer

Om drygt en vecka är det premiär på det som många i Vänersborg har väntat på. Den 27 oktober börjar Elitserien i bandy. 

IFK Vänersborgs första motståndare är Bollnäs, på bortais. Förra årets tabell-11:a IFK möter laget som slutade på plats 3 i serien. Ja, i slutspelet gick Bollnäs faktiskt också ända till semifinal. Hälsingarna blev dock utslagna av Villa Lidköping. Några dagar senare, den 31 oktober, väntar en ny bortamatch. Då står Sandviken för motståndet. Det blir också en tuff match för de blåvita.

Den 4 november går matchen som alla väntar på av stapeln. Det blir stort derby hemma i Arena Vänersborg – Gripen från Trollhättan kommer på besök. Det är bara att skriva in datumet i kalendern. Den matchen får man inte missa. Ett hungrigt Gripen är ute efter revansch efter förnedringen förra säsongen då laget från Trollhättan tvingades spela i kvalserien för att hålla sig kvar i eliten. I år vill Gripen sannolikt visa sina supportrar att laget är bättre än sin blåvita granne. Det är bara att hoppas att det inte regnar för mycket… (Se “Taket på Arena Vänersborg”.)

Bandyintresset i Sverige och i Vänersborg har minskat genom åren. Det fungerar knappast att spela bandy längre om det inte finns inomhushallar. Vintrarna i södra delen av landet är alltför milda. Det betyder att allt färre lag spelar bandy. Samtidigt ökar kostnaderna för klubbarna, i varje fall för de som vill vara med och tävla i Elitserien. Spelarlönerna är höga och många spelare lever på sin bandy. Förra året hände något för första, men kanske inte sista, gången – ett lag i Elitserien drog sig ur på grund av att kostnaderna blev för höga. Det var AIK från Stockholm.

Även i många av de orter där det finns inomhushallar, som i Vänersborg, minskar intresset. Publiken kommer inte i samma skaror som tidigare. Som under IFK:s glansdagar, rent publikmässigt, när Håkan Olsson och Peter Nilson var tongivande i laget. Förra säsongen var det glest i stora sektioner på sittplatsläktaren och flertalet loger lyste tomma. Det var till och med ofta tämligen stillsamt och tyst på Älgarnas sektion på ståplatsläktaren. Det duger inte att ligga i bottenskiktet av tabellen om publiken ska komma. Och dåligt publikintresse minskar intäkterna ytterligare.

Vänersborgs kommun sponsrar även denna säsong IFK Vänersborg. Det har kommunen gjort sedan lång tid tillbaka. Det är egentligen inga stora pengar det handlar om, även om de flesta föreningar i Vänersborg inte skulle tacka nej till de 125.000 kr per säsong (exklusive reklamskatt) som IFK får av kommunen. IFK har möjlighet att öka på bidraget med ytterligare 15.000 kr om laget går till kvartsfinal. Vilket har hänt ganska ofta faktiskt. En gång gick IFK till semifinal, det innebar ytterligare 15.000 kr i IFK:s kassa. En finalplats skulle ge IFK 15.000 kr till, men det har aldrig inträffat. Jämför man dessa summor med andra kommuners bidrag så är det inte särskilt mycket. Det är bara att titta på Trollhättan och de pengar som kommunen har pumpat in i FCT genom åren.

Säsongens avtal mellan kommunen och IFK undertecknades den 20 september av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och IFK Vänersborgs ordförande Johan Carlén. Avtalet är i det närmaste identiskt med förra årets avtal, som var identiskt med avtalet året innan, som var…

Jag roade mig lite med att gå tillbaka i tiden och se hur avtalen har utvecklats. Vilket de alltså inte har gjort, mer än i detaljer. Den största skillnaden tycks vara att nu för tiden, under de senaste åren, kallas avtalen mellan kommunen och IFK för “sponsoravtal”. Tidigare var benämningen ”marknadsföringsavtal”.

Det första ”marknadsföringsavtalet”, som jag hittade i min dator, är från den 23 juni 2011. Jag är dock inte säker på att det är det första som slutits. Avtalet är undertecknat av dåvarande ordförande i kommunstyrelsen Gunnar Lidell (M), numera ordförande i kommunens revision. Redan då handlade det om 125.000 kr. Med tanke på inflationen var den summan värd betydligt mer än idag. Om IFK hade gått till slutspel den säsongen så skulle det tillkomma:

“ett tillägg om 15% på 125 000 kr för kvartsfinal respektive semifinal.”

Dock inget extra bidrag för final… 15% på 125.000 kr är för övrigt 18.750, en större summa än de 15.000 IFK skulle få idag.

Vänersborgs kommun försöker på olika sätt att placera Vänersborg på Sveriges karta – på ett positivt sätt. Ett sätt är genom bandyn. I sponsoravtalet står det:

“Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”

Jag är osäker på vilket genomslag kommunens sponsring ger, i synnerhet på internationell nivå.

IFK förbinder sig att ha “kommunens märke” på matchdräkt och kommunen får reklamplats i arenan. Det sistnämnda är lite intressant kan jag tycka när kommunen äger arenan… “Kommunens märke” ska också finnas på IFK:s hemsida.

Kommunen får ytterligare tjänster av IFK. Kommunen får enligt sponsoravtalet 10 stycken säsongskort/årskort. Det är oklart, för mig, vilka som får tillgång till dessa, kanske personalklubben? (Det är dock inget som IFK är inblandat i.) Kommunen får också kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang per säsong och möjlighet att delta med representant vid de events och nätverksträffar som anordnas av IFK. Dessa events och nätverksträffar verkar för övrigt vara populära och dra en hel del människor.

Det står inget om logerna i IFK:s sponsoravtal med kommunen. Men i år liksom förra året finns det en bilaga till avtalet. Den har i år fått rubriken “Bilaga till Avtal IFK Vänersborg & Vänersborgs kommun”. I bilagan står det en del om logerna. Det finns en del mindre ändringar sedan tidigare.

“Kommunen har rätt att vara i loge när de så önskar men IFK kommer att ”aktivera” logevåningen endast vid ett antal tillfällen. Vid dessa tillfällen erbjuds matpaket och värdskap. Vid övriga eventuella tillfällen så är det alltså ingen service från IFK utan endast tillgång till logen.
Här ingår 10 entrebiljetter/loge.”

Förra året stod det en del om vad “matpaket” innebar. (Se “Kommunen och IFK”.) Det gör det inte i år. Det verkar inte heller som om IFK räknar med att kunna fylla våningen med loger denna säsong heller. Jag antar att kommunen fortfarande har kvar en loge i arenan, sannolikt den gamla vanliga – logen med den ljussatta skylten “Vänersborgs kommun” över.

Förra året presenterades en nyhet i sponsoravtalet. Kommunen erbjöds att för 6.000 kr få sin logga exponerad i samband med TV-sändningar. Jag vet inte om kommunen utnyttjade denna möjlighet. I år sluts väl något liknande avtal, men enligt bilagan är villkoren ännu inte klara.

Det här är i (ganska) korta drag innehållet i avtalet mellan Vänersborgs kommun och en av kommunens alla föreningar – IFK Vänersborg. Jag tycker fortfarande att det är lite underligt att det finns en bilaga till sponsoravtalet. Åtminstone delar av innehållet i bilagan kan nog anses vara av den karaktären, som t ex pengar för TV-reklamen, att det borde vara inarbetat i avtalet. Bilagan är för övrigt inte undertecknad av Benny Augustsson utan av en av kommunens tjänstepersoner.

Det finns som sagt många kommuner i vårt avlånga land som sluter denna typ av sponsoravtal med enskilda klubbar, ofta med betydligt större summor… Och kanske är sponsringen och marknadsföringen värd pengarna för kommunen. Kanske inte. Det vågar jag inte uttala mig om. Men jag kan hur som helst tänka mig att de andra föreningarna och klubbarna i Vänersborg fortfarande sneglar lite avundsjukt på IFK Vänersborg. Och det kan man ha en viss förståelse för…

Å andra sidan så ligger ju faktiskt IFK i bandyns högsta serie. Och det torde betyda i varje fall ett visst marknadsmässigt “övertag” – och genomslag. IFK torde dock behöva betydligt mer sponsorpengar för att kunna konkurrera med de allra bästa lagen. Men dit räknas inte Gripen…

Anm. Du kan ladda ner sponsoravtalet mellan kommunen och IFK Vänersborg här.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, IFK, marknadsföring

VFK: Quality Hotel Cup

15 oktober, 2023 Lämna en kommentar

Lördagen igår var blåsig, kall och regnig. Samtidigt sjunker solen allt längre ner på himlvalvet och mörkret börjar dominera dygnen…

Och kommunen sparar… Det blir ingen is i Plantaget i år, kommunen har inte råd. Men det bestämdes innan den nya budgetprognosen kom i samband med delårsrapporten. Vänersborgs kommun beräknas nu göra ett överskott på 67 milj kr… Av de pengarna är 11 milj kr el-stöd från staten. Trots att kommunen hade ett fast elpris under tiden som priset var som högst. De “nya” pengarna skulle kunna räcka till is i Plantaget i 20 år…

Det blir inte heller någon ljusfestival i år. Det vet jag inte riktigt vad det beror på, men antagligen är det också på grund av att kommunen måste hålla igen på utgifterna. Och även det bestämdes innan den nya prognosen rapporterade om ett stort överskott.

Vänersborgs kommun tycks gå mot mörkare tider.

Men trots de mörkare och dystrare tiderna så ser vi ljus på Vänersvallen. Där är det full fart både på nord och syd. Det är Vänersborgs FK:s traditionella cup som pågår. Det är cupspel varje helg mellan 29 september och 29 oktober. Flickor 12, 13, 14, 15 och 16/17 samt pojkar 12, 13, 14, 15 och 16 gör upp om titlarna.

Quality Hotel Cup är mycket populär. Det är så många lag som deltar i cuperna att VFK måste använda, inte bara Vänersvallen, utan även Hallevi i Vargön och ett antal planer i Trollhättan, fem stycken. Spelar man ända fram till november så är det nämligen konstgräsplaner som gäller. Det är ett måste att använda planer utanför kommunen för att få plats för de lag som vill delta i den populära cupen. Och ändå finns det fler lag som “knackar på dörren” och vill delta. (Det går att läsa mer om Quality Hotel Cup här.)

I helgen var det flickor och pojkar ”årgång” 14 som tävlade. Jag gjorde ett “studiebesök” på Vänersvallen igår lördag. Det var kallt, och det gick inte att hitta lä någonstans. Den hårda vinden tycktes blåsa från alla håll samtidigt. Det var tufft, men framförallt gjorde den hårda vinden att matcherna blev svårspelade. Det var emellertid inget fel på viljan och engagemanget från de deltagande lagen.

I jakten på vindskydd sprang jag på en av kommunens stora fd bandystjärnor. Utanför “kiosken” stod VFK:s ordförande Peter Nilson. Jag minns fortfarande(!) när Peter Nilson kom till kommunen. Han och Håkan Olsson värvades till IFK från Katrineholm. Det var två av de bästa spelarna som har spelat i IFK. Nu tycks det bara vara fotboll som gäller för Nilson.

Peter Nilson var nöjd med arrangemanget kring Quality Hotel Cup, men ansåg liksom jag att Vänersborgs kommun borde, när ekonomin så tillåter, anlägga fler fotbollsplaner och varför inte konstgräsplaner. Det behövs fler planer i tätorten. Naturligtvis ska områden utanför stan också ha ordentliga planer. Jag tänker framför allt på en konstgräsplan i Frändefors…

Fotboll är en stor sport, både bland pojkar och flickor. Och det finns väl ingen idrott där så många vänersborgare med utländsk bakgrund är tillnärmelsevis så aktiva. Fotboll är säkerligen den idrott där förutsättningarna för arbetet med integration är som bäst. Det talar för en särskild satsning på fotbollsplaner…

Ledarna och alla frivilliga krafter i Vänersborgs FK gör en enorm insats för kommunens ungdomar. Naturligtvis tillsammans med t ex Vänersborgs IF och andra föreningar.

Jag får väl också till sist passa på att gratulera Vänersborgs FK för att de höll sig kvar i division 2. Tråkigt nog åker Vänersborgs IF sannolikt ur ettan, men alla fotbollsintresserade kan i varje fall se fram mot två “riktiga” derbyn nästa år.

Jag var tvungen att åka hem i förtid. Mitt i stormbyarna öppnade sig nämligen himlens portar – och regnet formligen öste ner. Under några minuter övergick dessutom regnet till en kylig och obehaglig hagelskur…

Pojkarna och flickorna på Vänersvallen syd och nord spelade emellertid vidare…

Kategorier:Fotboll, vfk

Kommunfullmäktige 18/10

14 oktober, 2023 Lämna en kommentar

På onsdag är det kommunfullmäktige. Kl 18.00 samlas 51 ledamöter från 9 olika partier. Det är även en hel del ersättare på plats, utom för Sverigedemokraterna. SD hade 5 ersättare när mandatperioden började men på grund av 5 avhopp så finns det inga ersättare kvar. Länsstyrelsen skriver om SD i Vänersborg:

“Om en ledamot i kommunfullmäktige avgår under valperioden, ska länsstyrelsen efter anmälan utse en ny ledamot. Länsstyrelsen ska vid behov även utse ersättare i kommunfullmäktige. Eftersom det inte finns någon ny ersättare att utse avskriver Länsstyrelsen ärendet utan ytterligare åtgärd.”

Sammanträdet börjar, efter viss inledande formalia, med flera medborgarförslag. Det framgår av dagordningen:

De fyra första medborgarförslagen, om att försköna el- och teleskåp (ärendet har bytt namn efter utskickad kallelse), införa “Vägg av vänlighet”, skyltar med positiva meddelanden och hundrastgård i Onsjö, lämnas in till fullmäktige på onsdag. Det innebär att det inte fattas några beslut om dem denna gång utan de ska behandlas i kommunens kvarnar. Däremot ska två av förslagen presenteras muntligt, från talarstolen, av förslagsställarna själva. Denna möjlighet är en nyhet som börjar gälla från och med onsdag.

Sedan ska tre medborgarförslag, som har varit i kommunens kvarnar, avgöras av fullmäktige. Det är förslagen om belysning vid rugbyplan på Sportcentrum, minnessten för att ”hedra våra Veteraner i fredens tjänst” och ökad tillgänglighet till biblioteket i Vänersborg. Jag har skrivit en del om förslagen tidigare, i bloggen “Vad hände på gårdagens KS?”. Kommunstyrelsens förslag till beslut är att kommunen ska undersöka kostnaden för uppsättning av belysning vid rugbyplanen, men frågan om att sätta upp belysningen får tas upp vid ett senare tillfälle. Det blir ingen minnessten men när ekonomin tillåter ska en minnesplats utses och iordningställas. Det tredje förslaget om biblioteket avslås. Det blir med all sannolikhet på det sättet att fullmäktige följer kommunstyrelsens beslutsförslag.

Ärende 9, “Svar på motion om framtida förslag om utökning verksamhetsområde” kommer sannolikt att skapa debatt.  (Jag skrev om motionen i bloggen “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.)

Tor Wendel (M) föreslår i sin motion:

“Att det utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”

Och det är en naturlig och logisk slutsats utifrån 6 § i Vattentjänstlagen:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen…”

Paragrafen fortsätter, men det är denna inledning som är intressant. Det står ju faktiskt att själva utgångspunkten, förutsättningen för att inrätta ett verksamhetsområde, är skyddet för människors hälsa eller miljön.

Varken samhällsbyggnads- eller miljö- och hälsoskyddsförvaltningen håller med motionären, men det gjorde oppositionen i kommunstyrelsen. Röstar partierna som i KS så kommer kommunfullmäktige att bifalla motionen. Det innebär i så fall att frågan ska utredas.

Torbjörn Moqvist (SD) lämnar in en motion om att “undersöka möjligheten att få information om vissa historiska och/eller kända platser via QR-kod”. Det är sannolikt många som har besökt t ex historiska platser och som använt QR-koder på platsen för att få mer information. Det har jag gjort i t ex Husaby. Det här är ju egentligen något som kommunen borde ha tänkt på för länge sedan. Kommunen är bra på presentationer och att göra filmer. Det finns många på YouTube. Det är ju egentligen bara att fixa några skyltar med en QR-kod som länkar till dessa.

Kommunfullmäktige ska notera informationen i delårsrapporten för augusti. I budgeten för 2024, som kommunfullmäktige fastställde i juni, var prognosen att årets resultat skulle hamna på +5 milj kr. Nu är siffrorna i delårsrapporten väldigt annorlunda:

“Det prognostiserade resultatet uppgår till 67 mnkr vilket är 62 mnkr bättre än budget.”

Det här beräknade resultatet borde få konsekvenser för kommunens verksamhet. (Se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.) Jag hoppas att det blir en diskussion kring det på onsdag.

Det blir nya taxor för sotning och brandskyddskontroll. I kommunstyrelsen undrade jag om hur mycket taxorna skulle höjas, men ingen visste. Jag frågade i veckan en som visste, nämligen förvaltningschef Sandin:

“Det blir faktiskt en sänkning med 11,6% på timpriset gällande sotningen och en sänkning med 4% på timpriset gällande brandskyddskontrollen.”

Det var en positiv överraskning. Två taxor som sänks…

Peter Göthblad (L) har varit med i politiken så länge jag minns. Nu avsäger han sig alla sina politiska uppdrag. Han behöver ägna mer tid åt sitt civila jobb. Göthblad har varit en trevlig bekantskap som det har varit enkelt att prata med. Cecilia Prins (L) ersätter honom som gruppledare i kommunfullmäktige och ledamot i kommunstyrelsen.

Som vanligt är kommunfullmäktiges sammanträde offentligt. Det hålls i Mötesplats Vänersborg, dvs “sessionssalen”. Om du inte har möjlighet att närvara går det att se och höra sammanträdet på kommunens webb-TV.

Kategorier:Kommunfullmäktige 2023

BUN (16/10): “Nattis” och nerdragningar

12 oktober, 2023 1 kommentar

På sidan 6 i dagens TTELA hittar man rubriken:

“Kan bli tvungen att säga upp sig om nattis stänger”

TTELA berättar att Amanda är undersköterska och beroende av att kunna lämna barnen på Lanternan. Hennes schema på hemtjänsten innehåller nämligen arbete både kvällar och helger. Om kommunens förskola på obekväm arbetstid, dvs Lanternan, avvecklas (stängs) vid årsskiftet blir hon eller hennes sambo tvungen att söka nytt jobb. (Se TTELA “Amanda kan tvingas sluta sitt jobb om nattis lägger ner”.) Amanda och hennes sambo är inte ensamma, det är många familjer som kommer att få svårt att få ihop sin vardag om Lanternan läggs ner…

Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden tog den 17 april beslutet att avveckla Lanternan. På det viset skulle nämnden spara 3,4 milj kr. Och eftersom budgeten för 2024 klubbades igenom i kommunfullmäktige i juni, och därmed också BUN:s budget, så gäller nämndens beslut – i varje fall innan något annat beslut fattas. Och det har inte fattats något annat beslut… 

Nämndens beslut har däremot inte börjat verkställas. BUN:s presidium, dvs de tre ordförandena, har möjligtvis gjort “vissa avsteg” från de kommunala spelregler som gäller. Förvaltningen har nämligen fått grönt ljus, i varje fall “inofficiellt”, att pausa genomförandet av nedläggningen.

I TTELA den 25 september (se TTELA “Nattöppna förskolan i Vänersborg hotas av stängning”) sa BUN:s ordförande Bo Carlsson (C):

“När det gäller Lanternan har vi inte satt ner foten än. Vi måste nog bestämma oss vid nästa nämndmöte.”

I dagordningen som är utskickad till måndagens sammanträde finns det dock inget sådant ärende med:

Det är inte bara nedläggningen av Lanternan som borde diskuteras. Vid samma sammanträde i april beslutade BUN också att minska personaltätheten, dvs säga upp lärare. Det skulle innebära en besparing på 7,9 milj kr. Denna gång handlar det om att säga upp behöriga, legitimerade lärare. Även detta beslut har inte börjat verkställas, vad jag förstår. Jag tror inte att några legitimerade lärare har blivit varslade ännu.

BUN:s presidium och förvaltningschefen har sedan det förra sammanträdet haft överläggningar med kommunstyrelsens presidium. Man kan nog ta för givet att frågorna diskuterades då. Med all säkerhet kommer ordförande Bo Carlsson (C) att informera om presidieöverläggningen under sin ordförandeinformation. Men att det saknas ett beslutsärende inger farhågor… Fattade beslut gäller ju tills nya fattas…

På dagordningen saknas det också, som jag ser det, en uppföljning av det brev som en förskollärare skickade till presidiet häromsistens (se “Brev från en förskollärare”) och det svar som gavs (se “BUN: Svar till förskollärare”). Det vore nog på sin plats med en information om arbetsförhållandena på kommunens förskolor. Det är möjligt att förvaltningschef Bråberg berättar om läget.

Det var en del av vad nämnden inte ska prata om på måndag – eller? Men vad ska då avhandlas? På dagordningen ser vi att det blir en del information. 

På det första ärendet ska det informeras om:

“det tre-åriga projektet ”Sedd och saknad”, samt om uppsökande verksamhet och öppna förskolan Sirius, och även om Förskolans resultatuppföljning ”- Kartläggningsmaterial som stöd för analys och formativ bedömning”.”

Det brukar bli både frågor och diskussion kring sådana här föredragningar, och det blir det sannolikt nu också. Ärendet följs av en månadsuppföljning.

Nämndens besparingar ger resultat, ekonomiskt sett på ett positivt sätt. Underskottet efter september var bara en halv miljon. Men verksamhetsmässigt…? Knappast positivt… (De resurspersoner med visstidsanställning som brukar finnas ute i verksamheterna har inte fått förnyade anställningar inför detta läsår.)

Företaget Legolas barnomsorg AB har bedrivit enskild pedagogisk omsorg i Vänersborg. Kommunen har tidigare påpekat brister i verksamheten. Det har lett till att Legolas har beslutat att lägga ner verksamheten. Det innebär att nämnden ska återkalla sitt beslut om rätt till bidrag för Legolas. 

Det är dags för lokalinformation. Det får nämnden regelbundet. Men detta sammanträde ska nämnden också anta “Reviderad förskole- och grundskoleplan 2025-2034”. Förskole- och grundskoleplanen revideras varje år och utgör underlag för kommunens gemensamma lokalförsörjningsunderlag.

Planen innehåller information om varenda förskola och grundskola i kommunen, barn- och elevprognoser, önskvärda och nödvändiga åtgärder på förskole- och skolbyggnader osv. Planen är som en uppslagsbok i ämnet, samtidigt som den ger upphov till flera frågor. (Planen kan laddas ner här tillsammans med hela underlaget till BUN:s sammanträde – klicka här för att ladda ner underlaget.)

Barn- och utbildningsnämnden ska hålla en dialog, dvs få information och diskutera, om målvärden på de förväntade resultaten. Målvärdena är naturligtvis beroende av om de styrande partierna tänker förstärka nämndens budget med mer pengar eller inte. Om de beslutade besparingarna ska genomföras så vet jag inte hur målvärdena ska formuleras. Beslut om målvärden fattas i november.

Det är inte särskilt många ärenden på måndagens sammanträde, men jag tror att det kan bli ganska många diskussioner. Vi får se.

Kategorier:Budget 2024, BUN 2023

Sikhall – låsta toaletter

10 oktober, 2023 2 kommentarer

Det var inte särskilt länge sedan som jag redogjorde för det förslag till överenskommelse som kommunen ville teckna med Magnus Larsson i Sikhall. (Se “Sikhall: Fastighetsrättsliga lösningar? (3)”.) De fastighetsrättsliga lösningar som kommunen föreslog var förenade med vissa tämligen långtgående krav på Larsson. I förslaget fanns det även skrivningar om att kommunen kunde kräva vite (“böter”) på upp till 30.000 kr i månaden av Magnus Larsson om inte:

“visionen [är] genomförd inom planens genomförandetid.”

Det är orimliga krav som ställs på Magnus Larsson. Han är entreprenör och företagare och som sådan beroende av intäkter från sin verksamhet om han ska kunna utveckla Sikhall utifrån en framtida detaljplan, som förhoppningsvis avspeglar hans visioner. Det finns väl ingen företagare som kan garantera att intäkter ska strömma in oavbrutet i företaget 10 år framåt. Det är väl bara att studera dagens Sverige och se hur det har gått med många företag i tider med hög inflation, höjda räntor och minskad efterfrågan.

Magnus Larsson har ägnat mycket tid och kraft, och pengar, åt att renovera Sikhalls magasin. Det är sedan en tid tillbaka i ett sådant skick att Larsson vågar, inte bara släppa in folk i byggnaden, utan också ordna olika typer av arrangemang. Han hyr ut magasinet till bröllop, fester, minnesstunder, studentfirande, årsmöten osv. Det visar sig att inte bara boende i området vill hyra magasinet utan även folk från hela kommunen.

Sikhalls Magasin förklarades som byggnadsminne den 16 november 1987. (Se ”Sikhalls magasin”.) Det innebar att byggnaden ska bevaras för framtiden. Länsstyrelsen skrev i byggnadsminnesförklaringen bland annat:

“Byggnaden får inte rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras.”

Syftet med byggnadsminnesförklaringar är nämligen att värna och slå vakt om viktiga delar av vårt kulturarv för kommande generationer. Det finns därför inget vatten och avlopp indraget i magasinet, och det är inte heller tillåtet att installera det. Det skulle innebära alltför stora ingrepp i kulturarvet.

Uthyrningen av magasinet under sommaren har fungerat även utan toalett i byggnaden. Det finns nämligen en offentlig, kommunal toalett på parkeringen/grusplanen alldeles bredvid magasinet. Den har magasinets gäster, och bland annat snickare och takläggare, kunnat använda tillsammans med allmänheten.

Vänersborgs kommun byggde sannolikt den offentliga toaletten året eller något år efter att Magnus Larssons fastighet hade förköpts/exproprierats 2007. Kommunen rev då den gamla toaletten och byggde en ny. Det fanns alltså en toalett på platsen redan tidigare, se fotot. Den var byggd för Sikhalls magasin och användes enbart av gäster och andra som besökte magasinet. Toaletten var öppen året runt, men den var inte öppen för allmänheten eller det rörliga friluftslivet.

Den nya toaletten som kommunen uppförde var däremot till för det rörliga friluftslivet. Det rör sig nämligen mycket folk i Sikhalls hamnområde under somrarna. Det är båtgäster, människor som utnyttjar bryggorna till bad, vattenskidåkare, folk som promenerar i området, fikar och studerar de vackra omgivningarna.

Den offentliga toaletten var och är en viktig förutsättning för det rörliga friluftslivet i Sikhalls hamnområde. Och just detta var ju också kommunens viktigaste argument för förköpet/expropriationen av Magnus Larssons mark – “det rörliga friluftslivet”. 

Tyvärr är kommunens toalett bara öppen på sommarhalvåret. Från och med oktober till och med april är den stängd och igenbommad. Kommunen tycker tydligen inte att det ska vara något rörligt friluftsliv utanför “sommarmånaderna”. Representanter för samhällsbyggnadsförvaltningen säger i allmänna ordalag om diverse toaletter där det rör sig mycket folk på somrarna t ex Sikhall och Nordkroken:

“Dessa är i nuläget inte driftsatta under den kalla delen av året, då behovet inte bedömts finnas…”

Jag tror att kommunen har missat att det rör sig många invånare i Sikhall även på vintrarna, kanske också på Nordkroken. När isen lägger sig är t ex Sikhallsviken populär bland skridskoåkare. Familjer kommer dit och passar på att grilla korv och umgås.

Men på vinterhalvåret är toaletten låst och igenbommad. De människor som besöker området tvingas göra sina behov i naturen… Om de nu överhuvudtaget fortsätter att åka till Sikhall. Det är flera invånare som genom åren har påtalat en önskan om att kommunen borde ha toaletten öppen året runt. Även Magnus Larsson har gjort det. Men kommunen har bestämt att det rörliga friluftslivet bara ska gälla under sommarhalvåret…

Kommunens nedstängning av toaletten har gett Magnus Larsson ett problem. Magasinet hyrs ut och är just nu bokat de flesta helger fram till december. Men utan toaletter…? Det finns ju inga toaletter för besökare och gäster i magasinet. I helgen som gick fick en bokning ställas in på grund av avsaknaden av toalett.

Och kommunen som vill kräva vite av Larsson om han inte får tillräckligt med intäkter för att fortsätta förverkliga sin vision… Borde inte kommunen istället underlätta för Magnus Larsson? (Det kan väl också nämnas att Magnus Larsson planerar för ett antal ställplatser för husbilar i området. Även dessa gynnas av offentliga toaletter.)

Ibland, inte helt sällan faktiskt, undrar jag om kommunen egentligen vill att Sikhall ska utvecklas. Den 17 maj sa i varje fall politikerna i kommunfullmäktige ja till de fastighetsrättsliga lösningar som var en förutsättning för utveckling av Sikhall. Det kanske är dags att politikerna fattar beslut också i frågor som rör själva verkställandet?

Men det känns inte som om det skulle vara särskilt svårt att komma till en lösning i toalettfrågan. Det är nämligen tekniskt möjligt att göra toaletten funktionsduglig igen. Det är klart att värme och städning kostar några kronor, men det tror jag inte är några oöverkomliga summor. Frågan för kommunen är väl om toaletten ska vara öppen för allmänheten eller bara när magasinet är uthyrt. Det sistnämnda alternativet torde innebära att Magnus Larsson får betala för städning mm. Kanske skulle kommunen kunna arrendera ut toaletten.

Det måste till en lösning i toalettfrågan snabbt – magasinet är uthyrt var och varannan helg. Tyvärr verkar det dock inte bli någon lösning. Magnus Larsson, och kommuninvånare, har ju som sagt påpekat toalettsituationen länge nu utan någon positiv respons.

Om jag känner Magnus Larsson rätt så ordnar han en egen lösning för Sikhalls magasin – och för det rörliga friluftslivet… Men varför ska det behöva vara så?

Kategorier:Magnus Larsson, Samhällsbyggnadsnämnden, Sikhall, Sikhalls Magasin