Arkiv
Total kris i Vänersborgs skolor!
Den 18 september hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) ett ordinarie sammanträde. Jag blev så ”tagen” av den information som meddelades den gången att jag skrev en blogg med rubriken ”Betygskatastrof” (se här).
Det var en synnerligen tuff rubrik.
Det handlade om betygen som de avgående 9:e-klassarna nu på våren hade fått. Medelmeritvärdet i Vänersborg, dvs den genomsnittliga betygspoängen, var uppseendeväckande lågt. Det var både väldigt låga poäng jämfört med resten av landet och ett sjunkande resultat jämfört med tidigare år.
Nu i dagarna har Skolverket kommit med aktuella siffror för hela Sverige. Och Vänersborg. För vårterminen 2017.
Och det ger anledning till ytterligare en synnerligen tuff rubrik, ”Total kris i skolan!” Skolan i Vänersborg alltså…
Så här ser resultaten ut för Vänersborg enligt Skolverkets allra färskaste statistik:
Först, Skolverkets medelmeritvärde är högre, 193,7 poäng, än det som meddelades på BUN:s sammanträde den 18 september, som var 182 poäng. Det beror på att Skolverket har räknat bort de elever som inte har betyg i något ämne.
Vänersborg ligger alltså hela 20 meritpoäng efter landet i sin helhet, 203,3 poäng jämfört med landets 223,5. Och ser vi bara till de kommunala skolorna så är skillnaden ännu större – 30 poäng lägre (193,7) än rikets!
Det är otroliga och osannolika siffror!
Tittar man på de enskilda skolorna så är skillnaderna frapperande, inte bara i jämförelse med Fridaskolan, utan också mellan de kommunala skolorna. Dalboskolan med sina 152,2 medelmeritpoäng är ett stort misslyckande. Här måste uppenbarligen något alldeles extra göras. Egentligen är det väl bara Vänerparken som har ett ”godkänt” resultat.
Naturligtvis noterar man också den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Men det är något som gäller för hela landet. Och ett problem ”för sig”.
Tittar man på andelen elever som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, så är resultatet lika nedslående för Vänersborgs del.
Förutom Fridaskolan, som bekant är en fristående skola, och Vänerparken, med sina profilklasser (musik och bild), är resultaten uppseendeväckande låga. Vi ser också skillnaderna, och därmed den bristande likvärdigheten, mellan de kommunala skolorna i 
Vänersborg. Notera att endast en fjärdedel av eleverna på Dalboskolan går ur 9:an med betyg i alla ämnen… Bara 26,6%! Det är så att jag undrar om Skolverkets siffror verkligen stämmer…
Skolverket tittar också på hur stor andel av eleverna som är behöriga till ett yrkesprogram. Det innebär eleverna ska ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem ämnen till.
Utifrån Skolverkets statistik är det bara att konstatera att det är kris i Vänersborg. Total kris!
Hur kan det bli så här? Beror de dåliga resultaten i Vänersborg jämfört med riket på de nyinvandrade eleverna och eleverna med okänd bakgrund? Den frågan går att belysa, och kanske också att besvara. Skolverket har nämligen statistik på betygsresultaten om dessa elever tas bort, exkluderas, ur statistiken
Så här ser statistiken ut om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund exkluderas. (Det är för övrigt Skolverket som använder dessa begrepp.) Notera att de kursiverade kolumnerna är samma siffror som finns med i en ovanstående tabell, dvs de siffrorna visar samtliga elever.
Resultaten blir av naturliga skäl bättre. Det är inget konstigt. Det anmärkningsvärda är att siffrorna fortfarande är så låga. Så extremt låga för några skolor. Det är fortfarande bara Fridaskolan och Vänerparken, som ”håller ställningarna” – som typ ”står sig i konkurrensen” med resten av Sverige… För de övriga skolorna… Och för Dalboskolan…
Hmmm…
Slutsatsen av ovanstående tabell är given – orsaken till Vänersborgs katastrofala resultat är inte att det finns nyinvandrade och elever med okänd bakgrund i kommunen.
En viktig faktor när det gäller elevers skolresultat är föräldrarnas utbildningsnivå. Och här visar siffrorna, både i Vänersborg och Sverige, att skolan är dålig på att kompensera för elevernas hemmiljö.
Skolverket delar alltså upp eleverna utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå, de föräldrar som har en förgymnasial eller gymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning. Skillnaderna är extrema, både i Sverige och i Vänersborg. Vilket, precis som med pojkar/flickor, är ett problem för sig. Som vanligt ser vi emellertid, tyvärr, att Vänersborgs elevresultat ligger långt efter riksgenomsnittet – på alla punkter…
Det är ingen upplyftande statistik som Skolverket presenterar – för Vänersborgs del. Tvärtom, det visar med all önskvärd tydlighet att det är kris i Vänersborg. Det är inte bara det att skolresultaten blir allt sämre och att en katastrof typ väntar bakom hörnet, i en nära framtid. Nej, krisen och katastrofen är här nu.
Nu!!
Och det i samma nu som kommunfullmäktige halverar barn- och utbildningsnämndens investeringar i förhållande till behovet… (Se dagens artikel i TTELA ”Halv miljard kronor saknas till skolan” eller min blogg ”Investeringar förskola/skola”.)
Vad är orsakerna till Vänersborgsskolornas urusla resultat (undantag Fridaskolan och Vänerparkens skola)? Och till den bristande likvärdigheten?
Barn- och utbildningsnämndens 1:e vice ordförande Tove af Geijerstam (L) talar i en artikel i dagens TTELA (publicerades på TTELA:s hemsida i eftermiddags, se ”Behörigheten till gymnasiet sjunker”) om att förändringar måste börja redan i förskolan. Och kanske det, men det skulle innebära att det skulle ta åtminstone 9 år innan Vänersborgs resultat förbättras… Vänersborg kan inte vänta så länge.
Tove af Geijerstam talar också om förväntningar. Jag kan nog inte hålla med henne på denna punkt heller. Pedagoger är väl medvetna om förväntningarnas betydelse för elevers prestationer och lärande.
Men vad beror de fruktansvärt dåliga resultaten på?
Jag vet inte, men jag vet att förvaltningen i detta nu analyserar både siffror och orsaker. Det finns med andra ord ännu inte så många svar. Men det finns många frågor och funderingar.
Många…
Jag undrar, till att börja med, hur dessa elevers, som nu gick ur 9:an, resultat såg ut när de gick i 6:an. Var resultaten lika dåliga då? Eller har det hänt något i högstadiet? Jag är inte hundra procent säker, men jag kan inte minnas att sådana här urusla resultat har rapporterats till BUN från några 6:or – någonsin.
Har det hänt något speciellt på högstadiet? Och i så fall vad?
Jag kan inte låta bli att undra. Det görs ju ständigt uppföljningar och det arbetas ständigt med det systematiska kvalitetsarbetet – har inga signaler getts om att det är kris och katastrof på gång?
Det är svårt för mig att tro att den statistik som Skolverket presenterar kommer som en överraskning för rektorer och pedagoger. Men, har den annalkande katastrofen signalerats uppåt? Har rektorer slagit larm till förvaltningsledningen?
Och, har förvaltningsledningen slagit larm till politikerna?
Den sista frågan tror jag att jag kan besvara med ett nej. Vårens katastrofala betygsresultat för 9:orna är en överraskning för politikerna. Visst, vi vet om alla problem i grundskola med lokaler, trångboddhet etc. Vi känner till alla problem i förskolorna med stora barngrupper osv. Men att det skulle vara så här illa i Vänersborgs grundskolor – nej, det hade vi politiker ingen aning om. I varje fall inte jag.
Och då tänker jag också, om det kommande katastrofen inte kunde skådas, är det då inte något fel på hela systemet med uppföljningar och det systematiska kvalitetsarbetet…?
I Skollagens 3 kap står det:
- ”5 a § – framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska eleven skyndsamt ges stöd”
- ”8 § – Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.”
Hur kan det vara möjligt att 44,3% (44,3%!!) av alla elever som gick ur åk 9 i våras i de kommunala skolorna (ej Fridaskolan alltså) inte har betyg i alla ämnen? Hur är det möjligt?
Har inte pedagogerna vetat att eleverna riskerat att inte få betyg?
Knappast. Det vet nog alla pedagoger om. Eller borde åtminstone ha gjort det…
Men… Har inte rektorerna känt till detta? Har inte pedagogerna kommunicerat med sina rektorer om att det finns elever som riskerar att inte få ett godkänt betyg? Jag vet inte. Men om de har gjort detta, varför har inte rektorerna gett eleverna särskilt stöd?
Varför?
Finns det inte tillräckligt med legitimerade pedagoger? Finns det inte ekonomiska resurser till att anställa tillräckligt med personal? Och om det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser – har rektorerna då slagit larm uppåt i organisationen? Varför inte i så fall?
Och om de har gjort det – varför har inte politikerna fått reda på detta?
Det finns många frågor. Men inte många svar. Inte just nu. Och som sagt, förvaltningen håller som bäst på att analysera siffrorna från Skolverket. Men jag kan inte låta bli att undra – varför har ingen slagit larm till politikerna? Att det var illa visste vi – men så här katastrofalt illa…?
Jag hoppas att kommunledningen med Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) i spetsen fattar vad som händer och gör något åt saken. Det är ett 
svek mot våra ungdomar att de tvingas lämna skolan med dåliga och/eller ofullständiga betyg!
Ett svek!
Ett svek från vuxenvärlden!
Byggnadsnämndens sammanträde
Tisdagen den 19 september hade byggnadsnämnden sammanträde.
Byggnadsnämnden beslutade att inte överklaga Länsstyrelsens beslut om bygglovet i den lilla skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut (se ”Byggnadsnämnden får underkänt!”).
”Byggnadsnämnden beslutar att inte överklaga länsstyrelsens beslut om upphävande”
Länsstyrelsen upphävde ju det överklagade beslutet och avslog följaktligen nämndens beslut att bevilja bygglov.
Och det var klokt av byggnadsnämnden.
Nu är det upp till Brunbergs Bygg, som var det företag som hade ansökt om och fått bygglov, att göra om ritningarna och söka ett nytt bygglov. Som byggnadsnämnden sedan ska behandla i vanlig ordning.
”Arnes” fritidshus på Nordkroken var inget ärende på sammanträdet, inte den här gången. Alla väntar säkerligen med spänning på hur det ska gå med ”Arnes” överklagande. (Se ”Arne överklagar och JO-anmäler”.) Däremot var skuggorna från Nordkroken närvarande vid mötet. Skuggorna föll från en PowerPointpresentation, som förvaltningschef Sophia Vikström presenterade för nämnden.
I presentationen visades en bild med texten, under rubriken ”Verksamheterna ska präglas av en god arbetsmiljö, såväl fysiskt som psykosocialt”:
”Blogg som har medverkat till att personal mår dåligt”
Tydligen diskuterade nämnden alltså återigen min blogg på sammanträdet. Och visst blir man som bloggare ganska trött. Jag undrar förresten om alla ledamöter och ersättare i nämnden, och även tjänstemännen, har läst bloggarna och vet vad jag har skrivit. Det är väl en förutsättning för att diskutera den, kan jag tycka. Det finns i varje fall en ledamot (som inte är vänsterpartist) som läser den. Och den personen tycker att det står bra saker i bloggen. (Det fick jag reda på i tisdags.) I varje fall när det inte handlar om byggnadsnämnden…
Är det inte läge att börja analysera det arbete som görs och de beslut som fattas i byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen? Istället för att hålla på att kritisera sina kritiker.
Eller vem vet. Nämnden och förvaltningen kanske har blivit lite mer självkritiska… I protokollet står det nämligen:
”En medarbetare från kommunkansliet med inriktning på plan- och bygglagen kommer att delta i plan- och bygglovsenhetens verksamhetsmöten för att ytterligare säkra 
rättssäkerhet inom detaljplaner och bygglov.”
Det finns kanske anledning för vänersborgarna att glädjas över detta initiativ, och se lite mer optimistiskt på framtiden…
Samtidigt får man i protokollet reda på att enkätundersökningar pågår på plan- och bygglovsenheten, men att det har varit svårt att få in svar på bygglov.
Jasså? Är det svårt att få in svar?
Men var det inte de båda ordförande, Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), som skrev till kommunfullmäktiges ordförande Lars-Göran Ljunggren (S):
”Ärendena följs upp med enkäter, där resultatet visar att de invånare som har ärenden hos byggnadsnämnden är mycket nöjda.”
Eller var det kanske lite förhastat att skriva så?
Det är väl för övrigt inte så underligt om de få som svarar är de som är positiva…
Antagandet av detaljplan för Norra Sanden och Fisketorget (fast på byggnadsförvaltningen heter det ”Fisktorget”!) har tillfälligt avbrutits får vi reda på i protokollet:
”på grund av nya uppgifter från Statens geotekniska institut som framkommit avseende stabiliteten på Fisktorget.”
Undersökningar av Structor Mark Göteborg AB från december 2016 visade att:
”Stabilitetsförhållandena är tillfredställande för både befintliga och blivande förhållanden under förutsättning att belastningsrestriktioner införs.”
Men nu vill Statens geotekniska institut (SGI) ha ett förtydligande:
”Såväl totalstabiliteten som dimensioneringen av aktuella geokonstruktioner ska redovisas för att klarlägga vilka laster och övriga förutsättningar som kajen är dimensionerad för samt om dessa är förenliga med de förutsättningar som detaljplanen anger. Om t ex gränstryck för pålarna nyttjas ska det även redovisas att pålarna konstruktivt klarar att ta upp dessa laster samt att muren klarar de deformationer som eventuellt uppstår i samband med detta.”
Det är väl bra antar jag att saker och ting undersöks ordentligt, så att riskerna för att t ex
en framtida restaurang ska glida ner i kanalen klargörs…
Till sist.
Förvaltningschef Sophia Vikström meddelade också på sammanträdet att hon hade tackat ja till tjänsten som kommunchef i Mellerud. Och varför inte, det blir nog lugnare där. Så vitt jag vet så finns det ingen politisk bloggare i Mellerud.
BUN beslutar om investeringar 2018-2022
På ett extra sammanträde under eftermiddagen/kvällen beslutade barn- och utbildningsnämnden (BUN) att fastställa det förslag till investeringsbudget som förvaltningen hade arbetat fram. (Se ”Investeringar förskola/skola”.)
Det blev en hel del diskussion kring moduler under det 100 minuter långa mötet. Detta trots att det inte skulle fattas något beslut om moduler. Det var väl egentligen så att det fanns ledamöter som efterfrågade denna information, fast diskussionen egentligen kunde ha väntat till nästa ordinarie sammanträde. Men kunskap är värdefull och nu vet vi i nämnden mer om detta.
Det är nämligen så att det kommer att krävas en ansenlig mängd nya moduler till hösten 2018 för F-6. De ska förhoppningsvis vara tillfälliga, men de kommer att behövas i väntan på att nya skolor ska hinna uppföras och säkerligen senare också för evakuering, typ vid om- och tillbyggnader av skolor. (Om detta nu skulle hända…)
Det finns inga pengar avsatta i kommunen till att köpa in moduler, utan de kommer BUN att få hyra. Det är något som är tämligen oekonomiskt – att köpa en modul brukat betala sig efter 4-5 år. Hyr man längre så kastas pengar i sjön. Jag vet inte varför kommunen 
agerar på det här sättet. Samhällsbyggnadsnämnden (eller är det kommunledningen?), menar att det bara finns en viss mängd pengar för investeringar och när de är ”slut”, så får BUN ta det på den vanliga driftsbudgeten.
Jag undrar om det finns någon som kan förklara logiken i detta resonemang… Det är väl för övrigt risk att en tillfällig modul blir stående på en skolgård i åtminstone tio år…
Samhällsbyggnadsnämnden hade för övrigt föreslagit var modulerna skulle kunna placeras. Alternativen var runt arenan och Torpaskolan, Onsjö, Sjövallen, Öxnered, Tuppen, fd Södra skolan, Huvudnäs (!) och Holmängen. Även Brålanda nämndes. Modulerna är inte tänkta att stå på typ någon skolgård, utan det handlar mer om mindre modulskolor för typ 4 klasser på tomter en bit ifrån nuvarande skolbyggnader. Samhällsbyggnadsnämnden rekommenderade i första hand ett område vid arenan.
Jag undrar om samhällsbyggnadsnämnden (kommunledningen?) inser vilket oerhört merarbete detta modulsystem skulle innebära för rektorer och pedagoger – både för arbetsförhållanden, schema och organisation. För att inte prata om eleverna som ska byta lokaler när det är dags för praktisk-estetiska ämnen, skolmat och, vem vet, kanske specialsalar som NO. För vad jag förstår så kan inte detta lösas med moduler.
Det blir nog svårt, ännu svårare, att rekrytera pedagoger till Vänersborg. Fast å andra sidan, som sagt, BUN blir tvunget att använda sig av moduler under åtminstone en övergångsperiod.
Om det nu blir en övergångsperiod… Det är ju inte säkert…
Det gick inte att ändra förvaltningens förslag till investeringsbudget. Det var ju en order 
från kommunfullmäktige att BUN skulle dra ner på sina tänkta investeringar för 2018-2022 med ungefär hälften…
Och det fanns ju egentligen inte heller något skäl att göra detta, att ändra i förslaget alltså. Förslaget var ju efter förutsättningarna ok. Det var bara det att vi egentligen borde få plats med ytterligare några investeringar…
Det handlade ju inte om några ogenomtänkta ”lyxinvesteringar”, utan om nödvändiga investeringar för att ge våra pedagoger och elever en dräglig skola som kan ge de nödvändiga förutsättningarna för att uppfylla Skollagens och styrdokumentens krav.
För egen del hade jag velat se att BUN ”trotsade” fullmäktige och åtminstone förde upp nödvändigheten av att börja bygga en ny skola på Holmängen så snabbt som möjligt (140 milj kr år 2019 och 140 milj år 2020). Den är som jag ser det riktigt, riktigt akut. Och dessutom en ny förskola i Frändefors (30 milj kr år 2019 och 30 milj år 2020), vilket också är akut, samt att bygga ut Granås med två avdelningar till (20 milj kr år 2018). Som det blir nu så kommer BUN att få återkomma till fullmäktige med begäran om mer pengar för att renovera och modernisera Björkvägens förskola. (Se vidare ”Investeringar förskola/skola”.)
Vänsterpartiet tyckte alltså helt enkelt att BUN borde ifrågasätta investeringsramarna och dessutom föra fram att kommunen ”gemensamt” måste prioritera. Det kanske typ är viktigare med t ex en ny förskola än en investering för att snygga till Huvudnässkolans tomt… (OK, jag vet att pengarna för uppfräschningen av 
Huvudnästomten inte skulle räcka särskilt långt till en förskola…) Som det blir nu kommer BUN, och framför allt rektorer, förskolechefer och pedagoger, att stå med hundhuvudet när förhållandena i kommunens förskolor och skolor blir allt svårare. Och det är inte sjysst, det är inte BUN:s fel om situationen blir ohållbar. Eller rektorers, förskolechefers och pedagogers…
Tyckte jag.
Första gången jag förde fram detta blev det ingen som helst reaktion. Andra gången så tog Gunnar Bäckman (KD), Maria Nilsson (ny ”frisk” KD-ersättare från Trollhättan) och Angelica König Cassel (S) tag i tråden. Och höll med!
Ordförande Mats Andersson (C) var skeptisk, men gick till slut med på ett litet tillägg till beslutsförslaget. Andersson kände väl trycket från oppositionen om inte annat.
Barn- och utbildningsnämnden beslutade alltså enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Det innebär kort, som jag redogjorde för igår (se återigen ”Investeringar förskola/skola”), att under kommande femårsperiod ska BUN investera i Öxnered, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorp. En ny skola på Holmängen ska börja byggas år 2022. En ny förskola ska byggas i kvarteret Hönan och de påbörjade investeringarna i Mulltorp och på Fridhem ska fullföljas.
Till förvaltningens konsekvensbeskrivning tillfogas följande sammanfattning:
”Konsekvenser av Kommunfullmäktiges beslut om investeringsramen 586,6 Mkr i förhållande till Barn- och utbildningsnämndens behov och förslag, 1 013 Mkr för samma period, blir omfattande. Behovet av utökad lokalyta för tillskapande av elev-, fritids-, och förskoleplatser kvarstår och kan ej inrymmas inom tilldelad investeringsram. Behovet måste då lösas genom förhyrning av eventuella tillgängliga externa och interna lokaler och medför, precis som investeringar, stora ökade kostnader att hantera inom driftsbudgeten och därmed ett behov av ökade driftsramar. Dessa tillfälliga lösningar
kommer att behöva hanteras som ett eget ärende.”
Och så det tillägg som blev ett resultat av Vänsterpartiets agerande:
”Barn- och utbildningsnämnden vill till Kommunfullmäktige understryka att nämndens behov är 1013 Mkr, vilket tydligt framgår enligt bilaga 4, varpå nämnden ser allvarligt på situationen med att uppfylla skollagen, nationella styrdokumenten och arbetsmiljölagen.”
Nämnden var enhällig i sitt beslut. Jag vet emellertid inte vad detta är värt när det kommer till kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Åren som politiker har gjort undertecknad vänsterpartist något luttrad – och stundtals aningen pessimistisk…
.
PS. En liten detalj är att det under sammanträdet fördes fram att samhällsbyggnadsnämnden tydligen lägger ett tak för kommunens investeringar. Det av den anledningen att samhällsbyggnadsnämnden menar att den inte har kapacitet att investera för mer än ca 120 miljoner kr per år. Och om det är så, så är det anmärkningsvärt. Tänk om BUN skulle lägga ett tak på antalet elever. ”Nu är våra skolor fulla, nu får ni flytta till Trollhättan…” Eller om socialnämnden sa, ”tyvärr, personen före dig fick de sista pengarna. Vill du ha försörjningsstöd så får du flytta till Mellerud…”
PPS. En glad nyhet kom dock från samhällsbyggnadsnämnden. Av för mig okänd anledning, så har nämnden ”hittat” 28 milj kr. Dessa pengar ska tydligen användas till en ny idrottshall. Som BUN och kultur- och fritidsnämnden ska betala via hyran… Men det behövs idrottshallar i Vänersborg. Om inte annat för att våra elever ska kunna ha Idrott och Hälsa…
Investeringar förskola/skola
Imorgon tisdag kl 17.00 ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) samlas för att diskutera investeringarna för den kommande femårsperioden.
BUN fattade beslut om investeringarna den 18 april. Då landade investeringskostnaderna på 1.103 miljoner kronor, över en miljard alltså, för 2018-2022. Kommunfullmäktige beslutade sedan den 21 juni om ramarna för fastighetsinvesteringar och då nästan halverades ramarna för BUN. Fullmäktige ansåg att det räckte med 586,6 milj kr till BUN för perioden. Och det skulle man kunna hoppas, att investeringarna skulle räcka alltså, men så är det inte. BUN var seriös i sitt planerande av investeringar – och nu måste alltså nämnden prioritera… En omöjlig uppgift
egentligen, men det är detta som morgondagens möte ska handla om – vilka investeringar ska BUN skjuta på framtiden, vilka investeringar ska prioriteras bort?
Som jag ser det så här inledningsvis så måste BUN:s ramar ifrågasättas. Jag menar, är investeringarna nödvändiga så är de. Punkt, slut. Och anser kommunledningen att de samlade investeringarna är för stora så måste kommunen gemensamt prioritera. Det kanske är viktigare med t ex en ny förskola än en investering på kultur och fritidssidan…
Barn- och utbildningsförvaltningen har inför morgondagens sammanträde fullgjort sitt uppdrag och prioriterat investeringarna så att de investeringsramar som kommunfullmäktige beslutade om hålls. Det har inneburit att många investeringsobjekt helt enkelt har strukits. Förvaltningen har också beskrivit konsekvenserna av uteblivna investeringar.
De prioriterade fastighetsinvesteringarna på skolområdet, dvs de investeringar som förvaltningen har kvar på sin lista, är Öxnered skola inklusive idrottshall, Idrottsgatan 7 (Silvertärnan) och Mulltorps skola. Här kan nämnas att investeringen i Mulltorp, inklusive förskolan, redan är påbörjad och det vore inte försvarbart att inte slutföra den.
Investeringarna på Silvertärnan är absolut nödvändiga:
”Om investeringsmedel ej beviljas saknas elevplatser motsvarande 7 klasser fram till 2020 [i centrala Vänersborg; min anm]. Fram till 2025 beräknas ytterligare elevplatser motsvarande 7 klasser behövas.”
När det gäller en ny skola i Öxnered skriver förvaltningen:
”Grundskolorna i Öxnered och Blåsut har under lång tid haft fler elever än vad de är dimensionerade för. För att klara organisationen har tillfälliga moduler hyrts in. Med de nya bostadsområden som planeras på Skaven och i Öxnered beräknas elevantalen öka ytterligare. I nuläget transporteras elever för undervisning i specialsalar såsom idrott- och hälsa, slöjd mm. Lokalerna är i mycket dåligt skick och opraktiska för verksamheten.”
Jag kan inte annat än se att investeringen i Öxnered också är absolut nödvändig.
Förvaltningen har prioriterat bort investeringar i Brålanda skola, vilket innebär att moduler motsvarande 2-3 klasser måste hyras in och eleverna fortsätta bussas till Dalboskolan för praktisk-estetiska ämnen som slöjd och hem- och konsumentkunskap. Och hur matsalssituationen ska lösas kan nog ingen svara på…
Investeringarna på Norra skolan prioriteras bort, vilket innebär att modulerna måste finnas kvar. Även investeringen på Onsjö tas bort från listan.
Det planeras fler bostadsområden ute på Onsjö. Förvaltningen skriver:
”Vid en fullt utbyggd och maximalt nyttjande av byggrätten vid den första etappen så behöver skolans kapacitet öka med ca 200 elever. När alla tre etapper är byggda behöver ytterligare 200 platser tillskapas.”
Om investeringarna på Onsjöskolan inte blir av, så innebär det, som jag ser det, att kommunen helt enkelt får stoppa sina planer på bostadsbyggande på Onsjö. Det kommer inte att finnas skolplatser (eller förskoleplatser) för de barn och ungdomar som flyttar hit, varken på Onsjö eller någon annanstans i kommunen.
Och visst, det är väl möjligt. Men är det vad kommunen vill?
Barn- och utbildningsnämnden vill bygga en helt ny skola, inklusive idrottshall, på Holmängen:
”De skolor som är tillgängliga för boende i centrala Vänersborg, Norra skolan, Tärnanskolan och Mariedalskolan, har betydligt fler elever än vad de ursprungliga skolorna är dimensionerade för. … Elevantalen i centrum inklusive Torpaområdet har ökat kraftigt och prognostiseras att fortsätta öka de närmsta åren. På Holmängen växer ett nytt bostadsområde fram som bör öka elevantalet ytterligare. … Elevplatser motsvarande 7 klasser kommer att saknas för centrumelever redan år 2020. De boende i centrala Vänersborg kommer inte att kunna beredas skolgång vare sig i närområdet eller i någon annan stadsdel i Vänersborgs kommun på grund av platsbrist.”
Förvaltningen har prioriterat bort den nya skolan på Holmängen på så sätt att investeringarna skjuts till år 2022 och då är investeringarna bara en tredjedel så stora som i BUN:s ursprungliga förslag. Det är möjligt att förvaltningen räknar med att de resterande 2/3-delarna ska investeras efter innevarande tidsperiod, dvs år 2023.
Min uppfattning är nog att denna bortprioritering är den som är mest tveksam. Skolorna i centrala stan är fulla eller överfulla redan, samtidigt som byggandet har kommit igång på Holmängen. En ny skola på Holmängen är ”akut-akut”. Jag anser att kommunledningen måste lyfta fram denna skola.
BU-förvaltningen prioriterar också ner investeringar i skolgårdar med drygt 10 milj kr, trots att många skolgårdar är slitna och i behov av upprustning. Skolgårdarna på många skolor börjar också bli för små på grund av elevökningarna. Det slår mig att samhällsbyggnadsnämnden kanske borde stå för dessa kostnader, eftersom många
skolgårdar faktiskt används utanför skoltid. Det leder till ökat slitage, och ibland förstörelse.
Investeringarna handlar även om förskolor.
På förskolesidan har förvaltningen tvingats prioritera bort ganska mycket. Dock finns en ny förskola i kvarteret Hönan med. Den är ett måste, eftersom den bland annat skapar nya platser och bristen på förskoleplatser är stor. Förskolorna i Mulltorp och på Fridhem finns också med. På båda ställena är investeringarna redan påbörjade och måste självklart slutföras. Den nya förskolan i gamla BUP:s lokaler på Vänerparken finns inte med i investeringsplanen, men det beror på att här handlar det inte om några kommunala investeringar. BUN ska helt enkelt hyra lokaler från en extern hyresvärd.
De investeringar i förskolor som har tagits bort från investeringsplanen är tillbyggnad av Granås förskola, ny förskola i Frändefors respektive Brålanda och nya förskolor på Onsjö och Öxnered.
Detta talar återigen för att kommunen bör stoppa bostadsplanerna på Onsjö. Och kanske kan barnen i Blåsut och Öxnered få plats i andra delar av kommunen, fast det är nog
tveksamt. Men var ska barnen i Frändefors och Brålanda vara? Finns det överhuvudtaget plats någonstans i kommunen?
”Antalet barn i åldrarna 1-5 år prognostiseras öka i alla delar av Dalsland. För att klara ökningen av barn, minska kön och ersätta de tillfälliga lokalerna beräknas ytterligare åtta avdelningar behövas i Frändefors och Brålanda.”
Det tycks mig som om åtminstone en ny förskola i Frändefors är tämligen ”akut-akut”…
BUN vill utöka förskolan på Granås med två avdelningar. Det är tänkt att dessa avdelningar ska ersätta Björkvägens förskola som är i behov av renovering och verksamhetsanpassning. Om investeringen i Granås prioriteras bort:
”måste Björkvägens förskola renoveras och moderniseras då ventilation mm är föråldrat. Investeringsmedel behöver då äskas för Björkvägens förskola istället.”
Det betyder att en bortprioritering av Granås inte innebär någon ”besparing” eftersom pengar till Björkvägen då måste fram.
Barn- och utbildningsnämnden står som synes inför ett stort dilemma. Bara att få uppgiften att prioritera bland nödvändiga investeringar är en omöjlig uppgift. Det känns väl som om nämnden bör skicka iväg den ursprungliga investeringsplanen till kommunstyrelse och kommunfullmäktige och låta de prioritera…
Kanske skulle nämndens beslut lyda:
”Här har ni konsekvenserna av bortprioriteringarna, de blir katastrofala. Vi i BUN vägrar att ta ansvar för följderna. Se till att ta ert ansvar och prioritera ni!”
Typ.
Kommunfullmäktige 20/9
Idag hade TTELA en helsida om onsdagens kommunfullmäktige. Det går också att läsa om sammanträdet på kommunens hemsida, även om det är ”i korthet” (se ”Fullmäktige i korthet 20 september 2017”), och på Vänsterpartiets hemsida (se ”Vad gjorde ni ikväll?”). Dessutom hade jag en blogg om Sanden-ärendet i onsdags (se ”KF: Ja till Sanden”).
Sanden har diskuterats en del efter beslutet, bland annat på Facebook. Åsikterna är delade, men min uppfattning är nog att många diskuterar utifrån en drömbild på hur Sanden kan se ut, utan att ta hänsyn till de kostnader som kommunen kan tvingas lägga ner i området. Det är kostnader som faktiskt kan uppgå till hundratals miljoner kronor. Det är bara att tänka på vad en flytt av hamnen skulle kosta.
Och om det nu är några företag som vill bygga bostäder på Sanden lär det bli mycket dyra bostäder. I Karlstad har man byggt bostäder längs Klarälven. De blev så dyra att området i folkmun kallas ”Guldkusten”. Och då är namnet redan givet för Vänersborgs eventuellt framtida motsvarighet – ”Guldsanden”.
Jag ska inte fördjupa mig alltför mycket i de frågor som redan finns beskrivna på andra ställen (se länkarna ovan). Jag kan emellertid konstatera att styret under Marie Dahlins (S) ledning har för avsikt att införa avgiftsfri kollektivtrafik under sommarloven, kanske andra lov också, för skolungdomar. Det kommer ju ett statligt bidrag till detta. Man kan nog inte tolka Dahlins uttalanden på annat sätt. Vänsterpartiet hade ju annars tänkt att motionera om detta, men det ser alltså ut att inte behövas. (Se ”Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet”.)
Marie Dahlin såg det demokratiska underskottet när det gäller informationen till partier som inte finns i ”maktens korridorer”, t ex Vänsterpartiet, om vad som händer och ska hända i kommunen. Och vad jag förstår, så tänker Dahlin avhjälpa detta, dock är det inte riktigt klart om hur och när.
Det kan vara på sin plats att lyfta fram socialdemokraternas i Vänersborg inställning till de ensamkommande flyktingbarnen. Den fick fullmäktige reda på när socialnämndens ordförande Peter Trollgärde (S) svarade på en interpellation av Lutz Rininsland (V).
Regeringen med Vänsterpartiets stöd har som bekant kommit överens om att skjuta till ett tillfälligt bidrag till kommunerna, så att det ska bli möjligt för de ensamkommande barn som hinner fylla 18 år under asylprocessen att kunna bo kvar i kommunen. Som det är nu tvingas ungdomarna att flytta från sitt boende i kommunen till Migrationsverkets anläggningar den dag de fyller 18 år. Även om de har bott i kommunens regi under kanske två år och t ex går i gymnasiet.
Det handlar ju om att, och där är nog alla partier egentligen överens, om nu flyktingar och skyddsbehövande ändå finns i Sverige, så är det väl bäst för såväl samhället som för individen om integrationen lyckas.
Peter Trollgärde tyckte inte att de ensamkommande skulle få bo kvar i kommunens boende.
”Hur lagarna stiftas och hur dom ska följas är inte våran fråga. … Vi ska inte gå in och ta statens ansvar. Migrationsverket har ett ansvar för dom över 18 år och vi har ett för dom under 18 år. Och vi ska fortsätta arbeta på det sättet.”
Sa Peter Trollgärde.
Trollgärde visade inte bara en stor brist på empati och förståelse, han missade också poängen. Hans egen socialdemokratiska regering ger ju dessa pengar till kommunerna just för att regeringen anser att kommunen bör bära en del av det statliga ansvaret. Varför skulle regeringen annars ge pengar till kommunerna?
Trollgärde menade också att pengarna bara räcker till 4-5 ungdomar. Men där hade han fel. Trollgärde hade missat att staten skjuter till ännu mer pengar. Han upplystes om detta, och att pengarna skulle räcka till åtminstone 15 ungdomar, men stod ändå fast vid 
sin uppfattning.
Jag undrar vad Trollgärdes socialdemokratiska partikamrater säger om denna, i mitt tycke, mycket tveksamma inställning…
Det kan noteras att sverigedemokraternas Cecilia Skenhall tyckte att det var av stor vikt att möta upp dessa ungdomar och ha en dialog med dem. Skenhall menade att det var en fråga om ohälsa. Det var en inställning som inte tycktes delas av Ola Wesley (SD) och Kurt Karlsson (SD), även om de inte direkt argumenterade mot Skenhall (SD).
Kurt Karlsson (SD) menade också att sverigedemokraterna hade tagit ansvar för invandring och flyktingpolitik i ett par decennier, varpå Tove af Geijerstam (L) påpekade att för ett par decennier sedan var sverigedemokraterna rasister som gick i uniformer.
TTELA skriver idag om Kurt Karlssons (SD) motion om att införa en pensionärernas dag:
”Bland annat tycker han att den borde innehålla ett rullatorrace.”
Det stod dock inget i motionen om rullatorrace. För övrigt avslogs inte motionen för att de andra partierna var emot en pensionärernas dag. Tvärtom, den finns redan och avhölls under två dagar på Folkets Park för bara några veckor sedan (se ”Vänersborgs pensionärsfest 2017”). TTELA var för övrigt där och rapporterade från en av dagarna. (Se ”Regndans i Dalaborgsparken”.)
Gunnar Lidell (M) lämnade en mycket intressant interpellation till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S).
Lidell frågar varför det inte planeras och projekteras för en gång- och cykelväg längs den mest trafikerade delen av Sikhallsvägen när man ändå gör markarbeten för VA-ledning och fiber längs sträckan.
Interpellationen ska besvaras på nästa sammanträde med kommunfullmäktige. Vi får hoppas att det inte är för sent då. Fortsätter samhällsbyggnadsnämnden med sitt nuvarande arbete lär det nämligen bli omöjligt att anlägga en gång- och cykelväg i Sikhall i framtiden. Det ska bli synnerligen intressant att få höra svaret…
Det finns anledning att återkomma till denna fråga.
Fullmäktige slutade inte förrän kl 22.45. Men så blir det när det är många ärenden att behandla.
KF: Ja till Sanden
Ikväll diskuterade kommunfullmäktige ”Program för Detaljplaner för Sanden, söder om Dalbobron”. Efter en stunds debatterande var det sedan ett relativt enigt fullmäktige som röstade igenom programmet.
Undertecknad vänsterpartist föreslog återremittering av ärendet för ytterligare beredning – med motiveringen:
”För att kommunen ska kunna visa att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området så måste ett detaljerat underlagsmaterial tas fram som visar hur kommunen ska hantera den situation som uppstår om och när markägare inte vill flytta sin verksamhet, hur hamnens framtid ska se ut, vem som ska stå för kostnaderna för översvämningsskydd och höjning av marknivå om markägare inte vill vara med och bekosta dessa åtgärder, vilka konsekvenser skyddsavstånden får, vad riskerna för skred och sättningar kan medföra, hur föroreningarna i marken ser ut, vilka effekter på hälsa och säkerhet med särskilt fokus på buller och vattenkvaliteten i Göta Älv som den ökade lokala trafikalstringen medför, hur VA-nätets framtida utformning ska se ut, vilka kostnaderna blir för att Vassbottenleden förändras från en trafikled till en stadsgata, nya gång- och cykelbanor och en planskild korsning samt också kostnaderna för den eventuella bro som ska byggas över den gamla hamnkanalen.”
Det var bara Vänsterpartiet som röstade för en återremiss. Och då blev det naturligtvis ingen. Då yrkade Vänsterpartiet istället avslag på hela förslaget. Inte heller det fick gehör från kommunfullmäktige. Betongpartierna och de andra stod eniga i sin vilja att driva igenom programmet.
Gunnar Lidell (M) var uppe i talarstolen ett antal gånger och blev den som förde majoritetens talan. Tyvärr tyckte jag inte att Lidell tillförde något i sak.
Lidell sa ungefär så här:
”Många frågor är inte besvarade fullt ut. Detaljerna kommer att redas ut efterhand. … Området kommer antagligen inte att bli helt bebyggt förrän om 50 år.”
Bo Carlsson (C) menade att kommunen har kostnader för alla byggen. Och han menade vidare:
”Det kommer att dröja många, många år innan det händer något.”
Lutz Rininsland (V) yrkade också på återremiss och om den föll – på avslag. Rininsland menade att förslaget till program skulle ut på samråd, men det blev inte så mycket med detta. Det inkom endast tre yttranden från företagare på Sanden och av dem var två negativa till kommunens planer. Det kan väl tilläggas att TTELA idag redovisade ytterligare en företagare på Sanden som var negativ.
Jag förtydligade mina synpunkter några gånger och fick upprepa att jag inte var emot planerna. Men att jag ville ha mer underlag innan fullmäktige beslutade. Det finns många dolda kommunala kostnader, t ex en flytt av hamnen, gång- och cykelvägar osv. Dagens beslut innebär ju att fastighetsägare förväntar sig att kommunen står för sina utfästelser och förpliktelser. Och då måste ju fullmäktige veta vad dessa utfästelser kommer att kosta skattebetalarna…
Annars gav Niklas Claesson (M) mig en fantastisk komplimang från talarstolen.
Det var för mina bloggar om ”Arne” på Nordkroken. Och det inför hela kommunfullmäktige, inför Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M), inför åhörare och radiolyssnare. Det var modigt! Och tack ska du ha Niklas!
Kommunfullmäktiges beslut att godkänna programmet för Sanden betyder enligt mitt sätt att se det att kommunen går all-in och riskerar de tiotals (hundratals?) miljoner kronor som ligger i potten. Det är ett risktagande som Vänsterpartiet inte vill vara med på, inte med det bristfälliga underlag som låg till grund för beslutet. Och inte med den erfarenhet som Vänersborgs kommun har med förhastade beslut på bristfälliga underlag.
Läsare av denna blogg känner till mina argument, men jag gör ändå så att jag här nedan publicerar det långa anförande som jag höll i kommunfullmäktige. Jag tycker att ärendet Sanden är så viktigt för vänersborgarnas framtid att det är värt att repetera de ytterst lösa grunder (både bildligt och bokstavligt) som kvällens beslut vilar på.
====
Ordförande, ni som lyssnar.
Idag är det tänkt att kommunfullmäktige ska godkänna ”Program för Detaljplaner för Sanden, söder om Dalbobron”.
Jag kan väl först konstatera att som gammal vänersborgare tycker jag att det är tråkigt att gamla traditionella och etablerade namn tas bort. Som att namnet Lilla Vassbotten har försvunnit för namnet ”Sanden, söder om Dalbobron”.
Syftet med programmet för Sanden, söder om Dalbobron, är att:
”Området söder om Dalbobron ska förändras från ett industriområde med viss handel till en stadsdel med innerstadskaraktär för bostäder, handel, kontor och annan centrumverksamhet.”
Tanken med programmet är som TTELA skriver idag:
”Det handlar alltså inte om att anta någon detaljplan, programmet ska vara underlag för framtida detaljplaner.”
Vänsterpartiets två ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen röstade emot förslaget och lämnade in en skriftlig reservation.
I reservationen framgår det att Vänsterpartiets ledamöter i kommunstyrelsen tycker att det går för snabbt:
”Vi kan med bästa vilja inte uppbringa förståelse för att ”Sanden söder om Dalbobron” inte kan invänta kommande valrörelser 2018 och 2022, på samma sätt som projektet har förts fram redan 2006, 2010 och 2014. Allting har sin tid, samhällets resurser är begränsade och det tycks oss vara oansvarigt att riskera hanteringen av andra projekt som kan ge oss de bostäder som behövs mest, det kan vara villor, parhus, radhus, bostadsrätter, flerbostadshus, punkthus, hyresrätter. Dessa projekt finns redan på väg fram, i olika prisklasser, för olika behov, för skiftande efterfrågan. Men Sandens bostäder kommer aldrig att vara aktuella för det stora flertalet av alla som söker egen bostad, Sandens bostäder kommer att vara i en prisklass för sig. Det kan inte råda något tvivel om detta.”
Vänsterpartiet ser alltså en risk i att andra, viktigare byggprojekt får stå tillbaka för Lilla Va… öhhh, Sanden söder om Dalbobron. Det finns helt enkelt många andra bostadsobjekt på gång som Vänsterpartiet prioriterar högre.
Låt mig slå fast. När man ser skisser och planer över Sanden så ser det fantastiskt ut. Och i den bästa av världar så är det bara att börja bygga. Sanden skulle i denna värld bli ett fantastiskt område för bostäder. Det skulle kunna kombineras med fina parker, gång- och cykelbro till centrum respektive Blåsut och kanske till och med någon anlagd badstrand i området. (Som kommunen kanske skulle sköta om…)
Men det finns problem med att förverkliga drömmarna om en ny stadsdel på Sanden söder om Dalbobron…
Länsstyrelsen har farhågor, och som jag ser det, tämligen välgrundade sådana. Så här skriver Länsstyrelsen i sitt yttrande:
”Länsstyrelsen delar fortfarande kommunens bedömning att en centrumnära utveckling av Sanden skulle sammantaget vara positivt och innebära en god hushållning med mark och vatten. Svårigheterna att lokalisera bostäder i nära anslutning till så många källor med omgivningspåverkan är dock fortfarande påtaglig. Kommunen har kommit en bit på väg med strategin för översvämningsskydd. En stor fråga är när och om olika industrier och hamnen kommer att flytta från området och vilken möjlighet kommunen har att synkronisera dessa processer så att alla etapper enligt förslaget kan genomföras. Det finns ett fortsatt behov av detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området.”
Länsstyrelsen menar alltså att ”det finns ett fortsatt behov av detaljerade underlagsmaterial som visar att det går att skapa godtagbara boendemiljöer i området”.
Här sätter Länsstyrelsen fingret på en mycket öm punkt. Kommunen måste se till helheten innan den ger sig in i detaljerna. Allt hänger ihop, allt måste synkroniseras innan man petar i detaljerna.
Men kommunen är lugn inför Länsstyrelsens synpunkter – och menar att det typ ”ordnar sig”…
”… anser kommunen att ytterligare utredningar i detta skede inte behövs utan att nödvändiga utredningar tas fram tidigt i respektive detaljplaneskede då man vet vilken typ av användning som planeras inom olika områden.”
Kommunen vill alltså göra tvärtom. Kommunen vill vänta med helheten och börja med detaljerna. Precis som man t ex skulle kunna göra ett översvämningsskydd runt bara en fastighet.
Jag anser att kommunen bör stanna upp och ta fram mer och bättre underlag, för helheten, innan beslut fattas.
Det finns nämligen många frågetecken kring Sanden och Länsstyrelsen påpekar några men inte alla.
Marken på Sanden är i huvudsak privatägd. Och det finns flera företagare som vill ha kvar sin verksamhet även i framtiden. De säger att de inte vill, och inte tänker, flytta från Sanden. (Jämför t ex dagens artikel i TTELA.)
Det har inte heller fattats något beslut om att flytta hamnen till Vargön, en förutsättning för det program som fullmäktige förväntas anta idag – en åtgärd som för övrigt skulle kosta kommunen hundratals miljoner kronor. Det kan tilläggas att även om hamnen flyttas, så måste det i framtiden finnas åtminstone en kaj där båtar kan lägga till vid broöppning.
En annan förutsättning är att det byggs ett översvämningsskydd runt hela området. Det beräknas kosta 150 miljoner kronor. Kommunen tänker sig att fastighetsägarna, vilka de flesta som sagt är privata, ska betala:
”Fastighetsägarna står för kostnader och genomförande av nödvändig översvämningsskydd.”
Det finns fastighetsägare som inte vill ta dessa kostnader
Det kan väl tilläggas att det inte heller är helt lätt att höja marknivån, som jag förstår av underlaget, måste höjas. I underlaget står det nämligen att en framtida marknivå inte bör understiga +47,16 m.ö.h. annat än i undantagsfall:
”En höjning av marknivån med vanliga jordmassor innebär en ökad belastning på underliggande jordlager. En ökad belastning ger spänningsökningar i underliggande jord som kan få sättningar och/eller stabilitetsproblem.”
Det förekommer transporter av farligt gods i och omkring Sanden, på trafikkanalen, Älvsborgsbanan och Vassbottenleden. Det ställer krav på bebyggelsen:
”Bebyggelsen skall vara sluten och uppförd med tåligt material. Entréer, utrymningsvägar och friskluftsintag ska vara riktade från kanalen.”
Det krävs också skyddsavstånd till värmeverket och skyddsavstånd för farlig gods på Trafikkanalen och Älvsborgsbanan.
Sanden är som bekant en ö. Den består till stor del av fyllnadsmassor som lagts i det tidigare grunda sundet mellan Vänern och Vassbotten. Det var fyllnadsmassor från kanalbygget i början på 1900-talet som till största delen skapade industriområdet. Det finns vissa markområden på Sanden som inte kan klassas som tillfredsställande stabila och man känner i nu-läget fortfarande inte riktigt till riskerna för skred och sättningar.
Det finns också risk att det finns föroreningar i marken.
”Vilka massor som använts är inte helt känt. Det har vid anläggningsarbeten framkommit att marken varit förorenad vilket krävt saneringsåtgärder. Det kan finnas anledning befara att fler områden kan klassas som förorenad mark. Bland annat kan finnas rester från en nedlagd bensinstation i området. I bottensedimenten i Gamla hamnkanalen norr och söder om Vassbottenbron finns kreosot.”
I fullmäktiges underlag kan vi också läsa att stora delar av VA-nätet måste byggas om, att Vassbottenleden bör förändras från en trafikled till en stadsgata, att det bör finnas gång- och cykelbanor och åtminstone en planskild korsning samt att en bro bör byggas över den gamla hamnkanalen.
Länsstyrelsen påpekar också att ännu fler saker bör behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning:
”hälsa och säkerhet med särskilt fokus på buller, … effekter på vattenkvaliteten i Göta Älv, effekter av den ökade lokala trafikalstringen.”
Det är alltså stora problem som fortfarande är outredda. Ändå anser kommunstyrelsen att kommunfullmäktige ska ta ett beslut redan ikväll om ”Program för Detaljplaner för Sanden, söder om Dalbobron”. Alla problem kan nämligen skjutas till den dag då detaljplanerna ska utformas…
”I arbete med kommande detaljplaner ska följande frågor särskilt belysas/utredas: miljöbedömning, påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten, risker/störningar, hamn, buller, vibrationer, geoteknik, markföroreningar, stränder och strandskydd samt dagvatten och översvämning.”
Detta menar alltså kommunen ska göras sedan, någon gång i framtiden – någon gång efter dagens beslut…
Jag tycker inte det, jag anser, som jag sa tidigare, att kommunledningen går alldeles för fort fram. Kommunen måste utreda helheten innan den petar i detaljerna. Ärendet Sanden måste vara bättre utrett innan kommunen går all-in och riskerar tiotals, kanske hundratals, miljoner kronor. De flesta åtgärderna är naturligtvis inte omöjliga att genomföra på något sätt, men de kostar. De kostar…
Eller resonerar de andra partierna som så, att det ändå inte kommer att hända något på Sanden, trots ett beslut idag? Och så hoppas man kanske på att någon av de privata fastighetsägarna någon gång i framtiden tycker att det är värt att satsa. Och att allt då ska göras senare, typ när någon markägare ansöker om att en detaljplan ska upprättas och är villig att bekosta arbetet. Det ordnar sig… Typ.
Men kan man styra en kommun på detta sätt?
Har man ingenting lärt? Ska Vänersborg återigen bara köra på och lösa problemen allt eftersom de uppkommer? Ska Vänersborgs kommun återigen fatta beslut på bristfälliga underlag? Det är ju en attityd och inställning som tyvärr är alltför vanlig i Vänersborg, och som historiskt har visat sig bli dyrbar… Väldigt dyrbar. Sanden är nog inget undantag. Det lär bli dyrt här också…
Jag yrkar återremiss på förslaget. Jag anser att kommunen bör stanna upp och ta fram mer och bättre underlag innan beslut fattas.
Ordförande.
Jag yrkar på att förslaget återremitteras.
BUN: Betygskatastrof
Inte en votering, inte en reservation, inte ens från Vänsterpartiet, inte ett meningsutbyte, inga skilda uppfattningar, inga tokiga SD-förslag. Det var dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) i ett nötskal.
Sammanträdet löpte således relativt snabbt och smidigt. Och klockan var faktiskt inte mer än 12.10 när ordförande Mats Andersson avslutade sammanträdet och ledamöterna kunde gå och äta en dagens på någon av stadens många restauranger.
I lördags skrev jag en blogg om de ärenden som nämnden skulle behandla idag. (Se ”BUN 18/9”.) Det finns egentligen inte så mycket mer att tillägga – förutom en del information som ledamöterna fick sig till del. Och det var stundtals en mycket viktig information. Och nedslående… Och omskakande…
Det behövs som bekant fler platser på kommunens förskolor. Än så länge finns det emellertid platser kvar. Det brukar vara så i början på hösten. På flera förskolor är det dock redan fullt, t ex Torpa/Tärnan, Mariedal och Centrum. En hyfsad aktuell kösituation kan vänersborgarna hitta på kommunens hemsida (klicka här). Tabellen uppdateras en gång per månad. (Varför rubriken är ”Kösituation 1 januari 2018” kan jag inte riktigt förklara, men det kanske har att göra med att lagen säger att garantitiden för att få en plats är 4 månader.)
BUN och BU-förvaltningen väntar på bygglov för den nya förskolan i det gamla BUP-husets lokaler. Samtidigt har boende i området överklagat bygglovet för den tänkta förskolan i kvarteret Hönan. Så kan folk göra, men det är lite tråkigt med alla förseningar. Hönan behöver komma igång snabbt, precis som Vänerparken. Vänersborg är i akut behov av nya förskoleplatser.
Nämnden kommer att få betydligt mer information om lokaler nästa sammanträde, men idag beslutade nämnden i varje fall att betala en högre hyra för Tenggrenstorps förskola (efter om- och tillbyggnad) och hyra för de nya lokalerna på Idrottsgatan 7 (Silvertärnan).
När det gäller att hyra från privata fastighetsägare, som på t ex Vänerparken (ordförande Mats Andersson skrev själv på hyreskontraktet där, på delegation), så sker det en förhandling om hyrans storlek. När det gäller att hyra från samhällsbyggnadsnämnden, som Tenggrenstorp och Silvertärnan, så förhandlar inte BUN med samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnads har helt enkelt regler och en fastställd taxa som den utgår från. Det är bara för BUN att betala – och lita på att det är till typ självkostnadspris. (Fast hur vet man det? Det finns ingen förvaltning som har så många chefer…)
Det var som jag skrev i lördagsbloggen – andelen legitimerade lärare i grundskolan har jämfört med förra läsåret minskat. Däremot har det totala antalet legitimerade pedagoger ökat. (42 har anställts, 21 har slutat.) Men eftersom många, och ännu fler, obehöriga lärare också har anställts så har alltså andelen sjunkit.
Med tanke på att sjukfrånvaron ökar (vilket meddelades idag utan att några siffror redovisades) och många går i pension de närmaste åren, så måste något drastiskt göras åt pedagogernas arbetsbelastning och arbetsmiljö för att behålla och locka till sig legitimerade pedagoger.
Det visar inte minst statistiken över de avgående 9:ornas betygsresultat nödvändigheten av…
Nämnden fick en redogörelse för vårens nationella prov och betyg. Det var tämligen dystra siffror som presenterades, särskilt från de 9:or som lämnade grundskolan.
Av tabellen ovan framgår hur stor andel av alla elever i åk 9 i Vänersborg som har klarat kunskapskraven, och inte, i svenska, engelska och matematik under de tre senaste åren (den vänstra kolumnen). Vi ser att andelen har sjunkit i alla tre ämnen, men häpnadsväckande mycket i matematik det senaste året.
I den högra kolumnen ser vi den genomsnittliga betygspoängen. Det är samma där – siffrorna sjunker.
Raden längst ner i tabellen visar resultaten på de nationella proven. Där ser vi t ex att endast 60,7% av alla elever i åk 9 klarade det nationella provet i matematik. Och då kan vi också se skillnaden mellan resultatet på det nationella provet och slutbetyget. Bara 60,7% av eleverna hade minst betyget E på det nationella provet, men när slutbetyget sattes så blev ändå 78,3% minst godkända. På liknande sätt kan vi se resultaten i de andra ämnena och motsvarande siffror på de genomsnittliga betygspoängen.
Den här skillnaden kan ha sin naturliga förklaring, och betygen måste inte stämma överens med resultaten på de nationella proven. Men jag är övertygad om att ett sådant här förhållande kommer att uppmärksammas åtminstone i media. Det brukar vara så. Skillnaden menar en del visar att lärarna sätter för ”snälla” betyg…
Men det är nog inte bara dystert – det är kris i Vänersborg! Nämnden fick ta del av mer statistik…
Medelmeritvärdet, dvs den genomsnittliga betygspoängen, har minskat drastiskt sedan 2015. Och årets resultat, 182 poäng, är uppseendeväckande lågt. I Sverige låg medelmeritvärdet år 2015 på 225 poäng och år 2016 på 224 poäng. (Resultatet för i år är inte uträknat än.)
Och inte bara det, endast 55% av samtliga elever som gick ur åk 9 i våras fick betyg i alla ämnen. Och som synes har andelen minskat för varje år. Det visar enligt min mening på en riktig kris i grundskolan i Vänersborg. Det är nästan så att jag skulle vilja prata om en katastrofal situation.
Som jämförelse kan nämnas att motsvarande siffror för de elever som slutade årskurs 6 i våras var:
- medelmeritvärde – 198,4 poäng
- uppnått målen i samtliga ämnen – 74,4%
Nämnden diskuterade en del om vad 9:ornas resultat kan bero på – även om ingen analys från förvaltningens sida är gjord än. (Den kommer senare.) Naturligtvis betyder den stora elevtillströmningen en hel del, kanske avgörande del. Det är många nyanlända som börjar skolan i kommunen med t ex bristande kunskaper i svenska (naturligtvis). Tillströmningen har
lett till lokalbrist, där det blir så trångt i klassrummen att eleverna, som en ledamot uttryckte det:
”trycks ut genom fönstren.”
Elevfrånvaron liksom sjukfrånvaron bland personalen ökar, det arbetar en allt större andel icke-legitimerade lärare på skolorna, rektorer och pedagoger drunknar i andra uppgifter än de som har med det direkta lärandet att göra, det finns inte tillräckligt många speciallärare eller stödpersoner av olika slag osv.
Barn- och Utbildningsnämnden står inför en enorm utmaning. Men inte bara BUN – eleverna är ju hela Vänersborgs ansvar.
Vänersborg står inför en enorm utmaning.
Förskolan och skolan måste prioriteras. Det måste till drastiskt ökade ekonomiska resurser!
Och medvetna om dessa utmaningar går vänersborgarna till val om ett år…
KF 20/9: Två SD-motioner (3/3)
I två bloggar har jag beskrivit flera av kommunfullmäktiges ärenden. (Se ”Kommunfullmäktige 20/9 (1/3)” och ”KF 20/9: Integration och Sanden (2/3)”.) Det är ju sammanträde på onsdag. Det betyder att maktens kvinnor och män samlas i den anrika Festsalen på Folkets hus/Kulturhuset och bestämmer vad som ska hända i kommunen. Det kan väl vara läge för kommunens invånare att komma och se och lyssna till kommunens förtroendevalda i aktion.
Två motioner om pensionärernas situation ska behandlas, ”Gör Vänersborg känt som pensionärernas stad” och ”Pensionärernas dag i Vänersborg”. Det är Sverigedemokraternas oförtröttlige nestor Kurt Ragnvald Karlsson som är upphovsman. Jag har beskrivit dessa motioner i en tidigare blogg (se ”SD och pensionärerna”).
Karlssons första motion yrkar på att en arbetsgrupp bildas som ska planera för framtida pensionärers situation. I underlaget skriver kommunstyrelseförvaltningen:
”Det kan konstateras att de uppgifter som skulle utföras av den föreslagna arbetsgruppen redan ankommer på socialnämnden och socialtjänsten.”
Karlsson och sverigedemokraterna slår alltså in öppna dörrar.
Kommunstyrelseförvaltningen passar också på att i sitt svar på motionen redogöra lite för vad som görs för pensionärerna:
”Noteras att Socialnämnden med jämna mellanrum anordnar en äldremässa. Genom donerade medel arrangeras pensionärsfester. Varje år bjuds alla som fyller 80 år in till en informationsträff om kommunens erbjudande om stöd och hjälp. Alla över 75 år reser gratis med västtrafik. Vidare finns dagverksamhet och frivilligverksamhet som riktar sig till äldre.”
Slutklämmen i tjänstemannaskrivelsen är också intressant:
”Slutligen kan, som upplysning, tilläggas att ålder numera utgör en diskrimineringsgrund”
Och så är det enligt Diskrimineringslagens 1 kap § 1.
I sin andra motion yrkar Kurt Karlsson på att en ”Pensionärernas dag” införs i Vänersborg. Jag vet inte, men en sådan dag vore kanske diskriminerande mot oss som ännu inte riktigt är pensionärer… Det skriver emellertid inte kommunstyrelseförvaltningen i sitt svar. Däremot menar förvaltningen att Kurt Karlsson och sverigedemokraterna återigen slår in öppna dörrar:
”Därtill kan konstateras att det redan finns ett arrangemang – äldremässan – som till viss del liknar den nu föreslagna ”Pensionärernas dag”.”
Även om sverigedemokraternas syfte kanske är gott, så visar ändå motionerna att Kurt Karlsson och hans partikollegor inte tycks ha riktigt koll på vad som gäller och vad som händer i Vänersborg. Och det är ju lite tråkigt… Å andra sidan kan det vara bra för SD:s väljare att känna till.
Naturligtvis finns det en hel massa att önska när det gäller behandlingen av pensionärerna i Sverige. Men många av dessa frågor avgörs på riksdagsnivå. Vänsterpartiet skriver t ex på sin hemsida (se här):
”Vänsterpartiets uppfattning är att nuvarande pensionssystem har misslyckats med sin uppgift att se till att de som arbetat ett helt yrkesliv ska kunna leva ett gott och värdigt liv. Pensionssystemet behöver därför reformeras. Bland annat bör premiepensionssystemet (PPM) avskaffas och avgifterna till inkomstpensionen.”
Pensionärerna, särskilt ”fattigpensionärerna” och kvinnorna, måste få det bättre. Fast detta är som sagt till stor del en nationell fråga, dvs en fråga för riksdag och regering. Och inte för kommunen…
Kommunens ansvar för pensionärerna ligger t ex på äldreboenden med särskild hänsyn till demens och andra tyngre behov, hemtjänst, hemsjukvård etc. Omfattningen och kostnaderna för denna verksamhet ligger helt och hållet på socialnämnden. Om socialnämnden får mer pengar, ju bättre förutsättningar har nämnden att tillhandahålla bra service till pensionärerna.
Och här har sverigedemokraterna två år i rad lagt budgetförslag som har inneburit besparingar för socialnämnden. I rättvisans namn ska sägas att SD:s budgetförslag för 2018 inte var något besparingsförslag på socialnämnden. Å andra sidan är det val nästa år… Jag tror att dessa två motioner om pensionärernas situation också är ett led i valrörelsen…
Kurt Ragnvald Karlsson avsäger sig för övrigt uppdraget som nämndeman vid Tingsrätten i Vänersborg. (Det är också ett ärende på fullmäktige.)
Den tredje och sista bloggen inför kommunfullmäktiges sammanträde kom helt att handla om sverigedemokraterna. Det var egentligen inte meningen – och det var väl nästan att ge dem för mycket utrymme… Så viktiga är de inte i den vänersborgska politiken. Och kommer förhoppningsvis aldrig att bli.
BUN 18/9
Så var det dags igen. Barn- och utbildningsnämnden ska ha sammanträde på måndag (18/9).
Ledamöterna hann knappt öppna de utskickade underlagen inför sammanträdet förrän det kom ytterligare ett mail. Ordförande Mats Andersson (C) hade beslutat att ärendet ”Mål- och resursplan 2018-2022, prioritering av investeringar” skulle utgå ur ärendelistan och istället behandlas för sig, på ett extra sammanträde den 26 september. Och det ser ut att vara en bra tanke. De stundande investeringarna är oerhört viktiga och tjänar nog på att behandlas på ett eget möte.
Nämnden går ut lugnt med två informationsärenden. De handlar om tillsyn av enskild pedagogisk omsorg och av fristående förskolor. Det blir i huvudsak muntliga informationer eftersom det inte har skickats ut några handlingar om vad tillsynerna har kommit fram till. När det gäller de fristående förskolorna står det dock lite allmänt:
”Samtliga tillsynade förskolor har visat att de har samtliga efterfrågade rutiner och planer. Utifrån vårdnadshavarenkäten ser vi att vårdnadshavarna generellt ger verksamheten höga bedömningar inom samtliga efterfrågade områden.”
Och det är ju oerhört positivt. Personalen verkar emellertid ha haft några synpunkter, men vilka de var förtäljer inte handlingarna.
Sammanträdets 4:e ärende är en uppföljning av privata utförare. Det handlar om privata
företag som har skött simundervisning, skolbussar och städning.
Hallevibadet får inte något föreläggande, även om kvaliteten på simundervisningen har varierat beroende på vilken simlärare som varit i tjänst. Kommentarerna från rektorerna om Brålandabadet är däremot enbart positiva:
”Simlärarna är kunniga och bemöter eleverna på ett bra sätt.”
Vattenpalatsets simundervisning får inte heller några förelägganden, den har varit bra. Men:
”Däremot har det vid vissa tillfällen inte varit en simlärare som bedrivit undervisningen utan en simlärarassistent. Enligt Svenska livräddningssällskapet går det inte att likställa en simlärarassistentutbildning med en simlärarutbildning.”
ISS är ett företag som sköter städning. Företaget får en viss kritik om att det inte alltid städas ordentligt, men att detta efter påpekanden åtgärdas. Fast då tänker jag – ska pedagogerna, eller kanske skolledarna, behöva kontrollera städningen? Och till vem påpekar skolpersonalen bristerna? Till städarna själva, till städarnas chefer? Och då undrar jag – tar inte det här en massa extra arbetstid…?
Västtrafik slutligen sköter skolskjutsarna. Här finns det ett par kommentarer, t ex om att taxi inte dykt upp och om bemötandet från viss personal. De här ”missarna” verkar dock vara undantag och generellt fungerar skolskjutsarna bra.
Den ökade elevtillströmningen de senaste åren har lett till ett ökat behov av skollokaler. Barn- och utbildningsnämnden ska på måndag besluta att ingå ett hyreskontrakt med samhällsbyggnadsnämnden om att hyra 3.072 kvm på Idrottsgatan 7. Och det är tur för BUN att Kunskapsförbundet har lämnat dessa lokaler. De behövs verkligen för högstadiet. Undervisning i lokalerna har för övrigt redan satt igång. Hyran är på 2.451.456 kr per år (exklusive vissa tillägg).
Det ledamöterna i nämnden säkert undrar över mest är väl hur sverigedemokraterna ska ställa sig till hyreskontraktet. SD föreslog ju i kommunfullmäktige i juni att Silvertärnan skulle få mindre pengar, eftersom det gick så många elever av utländsk härkomst där…
BUN ska också besluta om ett nytt hyreskontrakt för Tenggrenstorps förskola. Förskolan har byggts om och byggts till, så hyran ska höjas. Den ska uppgå till 679.030 kr per år.
För några år sedan instiftade barn- och utbildningsnämnden ett pedagogiskt pris. Nu föreslår förvaltningen att priset avskaffas. Motiveringen är att:
”priset inte [har] fått den spridning som önskats samt utifrån det avtagande antalet nomineringar under 2015 och 2016”
Det tycker jag på ett sätt är lite synd. Jag vet att de som har tilldelats priset har varit oerhört glada och stolta över priset. Å andra sidan är det tämligen svårt att avgöra vem som ”är bäst” i pedagogik och undervisning. Även nomineringsförfarandet har väl en del att önska. Det är vid närmare eftertanke nog lika bra att priset avskaffas…
Nämnden ska också få information om kunskapsresultaten från förra läsåret. Det ska bli spännande…
Staten har beslutat att ge bidrag till kommunerna för lovskola för elever i åk 8 och 9. Pengarna har lagts i det generella statsbidraget, dvs i kommunens gemensamma pengapåse. BUN får därför ansöka om detta bidrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Men det är, hoppas jag, bara en formsak. (Fast under det nuvarande styret kan man aldrig vara säker…) Det innebär i så fall att BUN får ytterligare 120.000 kr för i år (halvår) och 240.000 kr från och med nästa år (helår).
Barn- och elevantalet har ökat jämfört med hur det var för ett år sedan. Förskolan (i kommunal regi) har det senaste året ökat med 68 barn (från aug 2016 till aug 2017), fritids med 205 barn och grundskolan med 132 elever. Jämför man istället med ökningen från vårterminens slut (juni) till höstterminens start (augusti) blir siffrorna lite annorlunda. Förskolan har då minskat med 282 barn, men på förskolan brukar ökningen komma senare under hösten och framför allt på våren. Fritids har över sommaren ökat med 187 barn och grundskolan med 76 elever. Det betyder att ökningen fortsätter och att utmaningen för barn- och utbildningsnämnden att hitta ”plats” för de nya eleverna är lika aktuell som tidigare.
Och därmed är vi framme vid septembersammanträdets traditionella huvudnummer – ”Delårsrapport med helårsprognos”. Den som alla ledamöter ser fram emot med glädje och tillförsikt… Fast, det ska erkännas, det står en hel del intressanta saker i delårsrapporten…
Barn- och utbildningsnämnden beräknas gå med ett underskott år 2017 på 4,5 milj kr. Det är framför allt den fortsatta tillströmningen av elever till grundskolan och fritidshemmen som är förklaringen. Och som den minnesgode bloggläsaren naturligtvis kommer ihåg så begärde BUN i början av året kompensation för elevökningen. Det fanns ju en passus, men en mycket tydlig sådan, i fullmäktiges budgetbeslut att nämnden skulle kompenseras. Beslutet innehöll till och med en anvisning på hur man skulle räkna! De fyra partier, dvs S+C+MP+SD, som inte röstade för beslutet i kommunfullmäktige 2016 valde att ge BUN endast 11 milj kr istället för de 14,7 milj som elevökningen motsvarade enligt beslutet. (Se ”BUN fick bara 11 milj”.)
Och eftersom budgetbeslutet gällde elevökningen för hela året har förvaltningen räknat ut att nämnden enligt budgetbeslutet ska ha ytterligare 4,8 milj kr. Elevantalet fortsätter ju att öka! Om BUN får dessa pengar, vilket de alltså ska ha, innebär det att BUN inte gör något underskott…
Delårsrapporten innehåller också en avstämning utifrån de förväntade resultaten. Denna gång har förvaltningen bedömt uppfyllelsen till 2 gröna ploppar (=uppnås), 6 gula (uppnås delvis) och 4 röda (uppnås inte).
Naturligtvis är de röda plopparna, dvs när inte de förväntade resultaten har uppnåtts, intressantast.
Vänersborg har satsat ganska stort på att öka skolnärvaron de senaste åren och lyckats tämligen bra. Dock inte hittills i år:
”I årskurs 7-9 har frånvaron ökat med i snitt 1,66 procentenheter eller 24 procent för de elever med mer än 25 procents frånvaro.”
Det här påverkar självklart kunskapsresultaten. Så har också medelmeritvärdet årskurs 9 sjunkit med 6 poäng, vilket är väldigt mycket. Och som har gett den andra röda ploppen. Förvaltningen skriver att det inte råder någon vidare likvärdighet inom och mellan skolorna.
Det här låter inget vidare, men vi lär få mer information på måndag. Det är väl ganska troligt att de stora elevökningarna, vilket har lett till förtätningar på olika sätt och brist på undervisningslokaler, kan vara en trolig förklaring till dessa två röda ploppar.
Andelen legitimerade förskollärare i verksamheten har minskat i jämförelse med 2016. Samma sak gäller andelen legitimerade lärare i årskurs F-6 och 7-9. Det här var väl inte riktigt det som ordförande Mats Andersson (C) framförde i kommunfullmäktige i juni. Men så är ändå fallet enligt handlingarna. Och detta har lett till den tredje röda ploppen.
Vi får kanske höra en analys av orsakerna på sammanträdet, men det är nog så att Vänersborg behöver vidta åtgärder för att behålla och locka till sig fler legitimerade pedagoger – typ minska skolpersonalens arbetsbelastning och förbättra arbetsmiljön. (Jag har motionerat om detta, se ”Skolpersonalens arbetsbelastning och arbetsmiljö”.)
Den 4:e och sista ploppen gäller det förväntade resultatet ”effektiviteten och kvaliteten i verksamheten ökar”. Det låter värre än vad det är. (Tror jag.) Det handlar om att ”bara” 1/3 av förskolorna har fått certifieringen ”Grön Flagg” och att ”50/50-projektet” (det handlar om energibesparing) inte kan genomföras som beräknat, därför att Fastighetsenheten inte deltar.
Det var väl i stort sett alla ärenden som ska behandlas på måndag i barn- och utbildningsnämnden. Jag tror också att ordförande Andersson och förvaltningschef Kriewitz tänker informera nämnden om vad de har sysslat med sedan sist även om detta, till skillnad mot tidigare, inte finns med på måndagens ärendelista.
Och så var det då det extra sammanträdet den 26 september om ”Mål- och resursplan 2018-2022, prioritering av investeringar”. Men det får jag återkomma till.
Byggnadsnämnden får underkänt!
Bo Dahlberg (S) och Lena Eckerbom Wendel (M) skrev som bekant en famös skrivelse om mitt bloggande kring ”Arnes” fritidshus på Nordkroken för några veckor sedan . (Se ”Man slutar aldrig att förvånas…”.) Skrivelsen, som var ställd till kommunfullmäktige och dess ordförande Lars-Göran Ljunggren (S), har fortfarande inte behandlats och ska inte heller behandlas på sammanträdet nästa vecka.
I skrivelsen kan vi bland annat läsa:
”Tjänstemännens professionalitet och kompetens ifrågasätts … För det allra mesta får byggnadsnämnden rätt vid överprövning … Våra tjänstemän har lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner för att sätta en så gemensam nivå för tolkningarna som möjligt.”
Igår hade ett beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län hittat sin väg till kommunens diarium. Beslutet får Dahlbergs och Eckerbom Wendels skrivningar att framstå som i bästa fall ”tveksamma”…
Saken är den att Länsstyrelsen har behandlat ett överklagande från de boende kring den lilla skogsdungen vid Kindblomsvägen i Blåsut.
De boende vid Kindblomsvägen vill bevara skogsområdet, Vänersborgs kommun vill bygga. De boende överklagade byggnadsnämndens beslut och framförde en mängd skäl till att byggnadsnämndens beslut var felaktigt och att det bygglov som nämnden beslutade om var olagligt.
Nu har alltså Länsstyrelsen behandlat överklagandet, den 4 september beslutade Länsstyrelsen:
”Länsstyrelsen upphäver det överklagade beslutet och avslår ansökan om bygglov.”
Ooops!
Länsstyrelsens uppfattning är alltså att byggnadsnämnden i Vänersborg har fattat ett olagligt beslut!
Så var det med den skrivelsen från Dahlberg och Eckerbom Wendel.
Länsstyrelsen motiverar sitt beslut angående Kindblomsvägen:
”Den aktuella åtgärden avviker från detaljplanen vad gäller avstånd mellan byggnader. … Nämnden har bedömt detta som en liten avvikelse från planen. Länsstyrelsen delar inte denna bedömning utan menar att avvikelsen är alltför stor för att anses utgöra en mindre avvikelse i PBL:s (=Plan- och Bygglagen; min anm) mening.”
Och bara just detta förhållande, avståndet mellan byggnaderna, motiverade Länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen behövde inte ens behandla de andra skälen som de överklagande hade anfört:
”… saknas anledning att bedöma övriga invändningar från klagandena.”
Det betyder att om Brunberg, som är byggherre, så småningom ändrar avståndet mellan byggnaderna, och byggnadsnämnden fattar ett nytt bygglovsbeslut, så kan de boende runt Kindblomsvägen överklaga detta utifrån de andra grunderna. Länsstyrelsen har ju faktiskt inte ens tagit dessa under övervägande. Det räckte alltså med bara den första grunden för att de boende vid Kindblomsvägen skulle få rätt.
För en lekman till bloggare verkar avståndet mellan byggnader i förhållande till detaljplanen vara elementärt. Att tjänstemän med ”lång utbildning, kontinuerlig fortbildning samt nätverk med omkringliggande kommuner” 
missar detta torde vara uppseendeväckande.
Nästa vecka sammanträder byggnadsnämnden och då ska bland annat Länsstyrelsens avslag behandlas. Jag tror inte att nämnden tänker överklaga Länsstyrelsens beslut. Det lär inte vinna någon större framgång… Istället borde nog byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen rannsaka sig själva – grundligt.
.
PS. På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa mer om Kindblomsvägen och Länsstyrelsens beslut – ”Skulle byggnadsnämnden kunna göra fel?”.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer