Arkiv
Tuff kritik från revisorerna
I dagens diarium fanns det en intressant skrivelse från kommunens revisorer. Den börjar så här:
”Vi har påbörjat en granskning av kommunens styrdokument (policys, riktlinjer, anvisning m fl.) för att kunna bedöma om kommunstyrelsen har en tillräcklig intern kontroll som säkerställer att kommunens styrdokument tillämpas.”
Jag har tidigare sett ganska ”tuffa” skrivningar från revisorerna, men innehållet i denna skrivelse ligger kanske i topp.
Revisorerna skriver:
”Kartläggningen hittills, tillsammans med den information vi erhållit från kommunkansliet, bekräftar alla de risker och brister som vi befarande i vår riskanalys och upprättad projektplan.”
Och så kommer ”domen” från revisorerna direkt:
”Vi bedömer att kommunen inte uppfyller något av de kontrollmål som vi uppställt inför granskningen.”
Oops. Kommunen uppfyller inte ett enda av kontrollmålen… Det låter onekligen mycket allvarligt.
Vad är det då som revisorerna egentligen kritiserar? Jo…
”Kommunen saknar en tydlig struktur och kontroll av styrdokumenten som ibland finns tillgängliga på hemsidan och ibland på intranät. Det saknas också beslut eller riktlinjer (författningssamling) som klargör och definierar de olika styrdokumentens roll och status.
Styrdokumenten har ingen given plats i olika ärendeprocesser och därmed ingen systematisk tillämpning. Dessutom är de olika styrdokumenten inte kvalitetssäkrade och några av dem bedöms vara juridiskt undermåliga och t o m obsoleta idag. I flera fall framgår det inte när eller vem som beslutat om styrdokumentet.”
Hmmm… ”Juridiskt undermåliga”… ”Obsoleta”…
Kan det bli ”tuffare”? Det är nästan så att det känns overkligt. Är det här verkligen Vänersborgs kommun?
Det finns dock ett hopp. Revisorerna skriver:
”Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete, där vi uppfattar att kommunkansliet har en god kunskap och självinsikt om förekommande brister och att dessa måste åtgärdas.”
Det tycks vara ett stort arbete som ligger framför kommunens jurister och tjänstemän, men med tanke på den kompetens som finns i kommunkansliet är det säkerligen bara en tidsfråga innan ordningen återställs. Tills dess har revisorerna:
”tillsvidare avbrutit granskningen och kommer istället följa pågående utvecklingsarbete som vi förutsätter att kommunstyrelsen prioriterar.”
Det är kommunstyrelsen som har ansvar för dessa frågor och revisorerna vill ha svar senast den 28 februari nästa år.
För övrigt har det blivit klart att alliansen mellan S+C+MP ska fortsätta styra Vänersborg i 4 år till. Denna mandatperiod med endast 20 av fullmäktiges 51 mandat. Vi får se hur det kommer att gå… Det finns anledning att återkomma, tills vidare går det att läsa mer på kommunens hemsida ”Klart vilka som styr kommunen”.
KF (3): Motioner och annat
I två bloggar har jag beskrivit vad kommunfullmäktige ska behandla kommande onsdag (21 november) – se ”Taxehöjningar” och ”Demokratiberedningen och motioner”. (Ja, egentligen i en tredje blogg också. Se ”Valfläsket brinner” om betongpartiernas gemensamma budget.) I denna blogg ska jag beskriva ytterligare två motioner och ”lite annat”.
I maj 2017 så skrev Marianne Ramm (V), Lutz Rininsland (V) och jag en motion om ”Rimliga villkor för förtroendevalda i alla partier”. Vi yrkade att:
”kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ompröva beslut som har föranlett de försämringar motionen pekar på i syfte att skapa lika villkor för alla partiernas förtroendevalda.”
Kommunen har investerat i ett nytt ärendehanteringssystem och nya program för digitala utskick av handlingar till förtroendevalda. Det ledde till en del försämringar i informationen. Vi tänker då framför allt för de partier som inte har ledamöter i viktiga ”interna” organ som kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och presidierna i de olika nämnderna (ordförande och vice ordförande). Det blev t ex svårare att på egen hand hämta kommunala handlingar från diariet och nu fick oppositionspartierna inte ens veta vad KSAU diskuterade. Det gjorde att oppositionspartierna fick betydligt mindre tid att sätta sig in i ärenden och också att rådgöra med sina respektive partier.
I motionen skrev vi:
”Situationen är mycket annorlunda för de förtroendevalda i partier som först på fredag eftermiddag får veta vilka ärenden som skall beslutas onsdag morgon kommande vecka [på kommunstyrelsen; min anm], som först då har tillgång till underlag som är ett antal hundra sidor, uppemot sexhundra sidor.”
Kommunstyrelseförvaltningen skriver i sitt svar på motionen:
”Genom utredningen har visats att förändringarna har sin grund i regelverk som kommunen inte kan ändra. Däremot har kommunen tillgängliggjort publiceringsbara handlingar och kan förändra hanteringen av omfångsrika inkomna handlingar, så att dessa görs tillgängliga för de förtroendevalda redan på beredningsstadiet.”
Och det är alltid något, men det vi kanske reagerar på mest, det är när förvaltningen skriver:
”Kommunstyrelsen arbetsutskott är ett beredningsorgan till Kommunstyrelsen. En handlingsutväxling mellan beredningsorganet och nämnden är en myndighetsintern verksamhet och handlingarna är därför inte allmänna handlingar, varför de heller inte ska publiceras på hemsidan.”
Vi kan väl tycka att åtminstone en innehållsförteckning på kallelsen till KSAU skulle kunna publiceras eller i varje fall skickas till de partiers gruppledare som står ”utanför” KSAU. Då skulle alla partier åtminstone veta vilka ärenden som var på väg upp.
Det har också skett en del förbättringar av informationen sedan motionen skrevs, t ex av diariet, men i kommunstyrelsen var Rininsland ändå inte nöjd. Han ville att motionen skulle bifallas. Det ville inte kommunledningen, S+C+MP. I voteringen röstade samtliga partier i oppositionen ja till Rininslands yrkande. Motionen bifölls därför med 8-7.
Det kan med andra ord bli ett nederlag för kommunledningen i fullmäktige.
Dan Åberg (M) har lagt en motion om att prioritera vägar och järnvägar. Kommunstyrelseförvaltningen sammanfattar motionen:
”Motionären önskar att få en prioritering av vägar och järnvägar i dialog med Trafikverket och Västra Götalandsregionen. Det är bra om kommunen har en samlad syn på prioritering av åtgärderna. Genom att kartlägga brister i väg, järnväg och cykelnätet kan en grund läggas för kommande revideringar av infrastrukturplanen både den statliga och den regionala planen.”
Sedan anser kommunstyrelseförvaltningen att en prioritering av infrastrukturåtgärder redan är framtagen och att det inte behövs någon mer utredning. I underlaget tas därefter upp arbetet i och med Fyrbodal, Västra Götalandsregionen och Trafikverket.
Det tycks lite som om kommunstyrelseförvaltningen missar poängen med motionen. Dan Åberg skriver i motionen mer om vad som behöver göras internt i kommunen – och som kan sätta tryck på de andra aktörerna.
Åberg skriver:
”Om vägar och järnvägar som berör Vänersborg ska få en högre prioritering behöver vi en samlad syn i kommunen på vad som behöver åtgärdas först.”
Vänersborg ska så att säga handla först och prata sen. Inte tvärtom.
I motionen skriver Åberg inte bara om nya, kommande projekt utan också om det som redan finns:
”En kartläggning behöver göras av både kommunala gator samt statens infrastruktur inom kommunen. Brister utifrån trafiksäkerhet, framkomlighet och pendlingsmöjligheter bör ingå.”
Och även detta som ett led i att sätta tryck på andra myndigheter:
”När kartläggning och prioritering är klar kan detta vara ett utmärkt verktyg att använda för att påverka Trafikverket samt vara ett bra underlag inför kommande arbete med de nationella och regionala infrastrukturplanerna.”
Det är ingen lätt fråga, svaret från kommunstyrelseförvaltningen är ganska bra och det är svårt att ta ställning. De styrande stod i kommunstyrelsen på kommunstyrelseförvaltningens sida (att motionen var besvarad) medan oppositionen stod på den andra. De styrande vann omröstningen med ordförande Bo Carlssons utslagsröst, eftersom Lutz Rininsland (V) avstod från att rösta. (James Bucci (V) röstade med oppositionen.) I fullmäktige är däremot utgången mer oviss. Det räcker att 2 ledamöter i V eller MBP bifaller motionen för att den ska få majoritet. Det blir att lyssna noggrant till argumenten.
Förutom motionerna ska delårsrapporten för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (NÄRF) behandlas. Det är lite sent, året är ju snart slut…
Det är lite annorlunda att läsa revisorernas yttrande om NÄRF:s delårsrapport jämfört med vad det var för några år sedan. Nu skriver revisorerna:
”Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning.”
Och:
”Vi bedömer att delårsrapporten uppfyller syftet att ge direktionen och medlemmarna möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av verksamheten.”
Och det är nog den bilden som också fullmäktiges ledamöter får när de läser delårsrapporten.
Det har för övrigt varit ett hektiskt år för NÄRF:
”Sommaren 2018 har kännetecknats av en lång period med torka i skog och mark, totalt har förbundet under året agerat på 89 st. (33*) ”Brand i skog eller mark”. Dessa insatser har omfattat totalt ca 273 000 m2 (27 ha) avbränd skog eller markyta. Inom förbundet har personalinsatsen för dessa bränder tagit ca 3 100 mantimmar (664*) i anspråk varav ca 590 mantimmar utgör hjälp från annan räddningstjänst. Förbundet har även bistått annan räddningstjänst med ca 920 mantimmar. (* = jmf. Period 2017).”
Det känns bra att veta att vi har en räddningstjänst som fungerar.
Förbundet redovisar under perioden ett resultat om -2,237 milj kr. Då står sotningsenheten för ett underskott på 257.000 kr. (Sotningsenheten beräknas dock göra ett överskott vid årets slut, på grund av bland annat minskade hyreskostnader.)
NÄRF:s beräknade underskott beror naturligtvis på sommarens många skogsbränder. En del av dessa kostnader kommer emellertid staten med all sannolikhet att stå för.
Till sist reagerar jag på följande upplysning i delårsrapporten:
”Noterbart är att vid 131 tillfällen, under perioden 2018-01-01 – 2018-08-21, har räddningsstyrkorna släckt 162 st. fordon. En stor del av dessa fordonsbränder är eller förmodas vara anlagda.”
NÄRF:s ägarkommuner är Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda och Mellerud. Så det är i dessa kommuner som fordonsbränderna har ägt rum.
Med dessa rader har jag redogjort för i stort sett samtliga ärenden på nästa veckas fullmäktige. Kanske finns det dock anledning att återigen återkomma till det största, budgeten för år 2019. Vi får se.
Budgeten är den egentliga anledningen till att fullmäktige startar redan kl 15.00, men själva budgetärendet beräknas enligt planeringen att börja kl 17.00.
Budget: Valfläsket brinner
I min ungdom fanns det ett proggband som hette ”Fläsket Brinner”. De spelade instrumental jazz-rock-psykedelisk musik och låtarna hade titlar som ”Bosses låt”, ”Bennys hammare” och ”Gunnars dilemma”. Jag kom att tänka på bandet från 70-talet när jag fick reda på hur Bosse Carlsson (C), Benny Augustsson (S), Gunnar Lidell (M) och de andra i betongpartierna behandlar sina vallöften.
Vallöftena från betongpartierna socialdemokraterna, moderaterna, centerpartiet, liberalerna, kristdemokraterna och miljöpartiet om satsningar på de äldre och sjuka, barnen och eleverna – brinner. Valfläsket var inte värt ett…nånting… Typ.
Det handlar om budgeten för nästa år.
Jag har faktiskt lite svårt att förstå hur dessa partiers politiker nu kan se invånarna i Vänersborg i ögonen. Eller sig själva i spegeln… De har inte bara lurat sina väljare, de låter de mest utsatta grupperna i Vänersborg ta smällen och konsekvenserna av en ansträngd kommunal ekonomi. Men de kanske kalkylerar med att väljarna ska glömma allt på valdagen om 4 år… Och att de gamla och sjuka, barnen och ungdomarna förhoppningsvis ska klara sig på något sätt…
Igår kom företrädarna för de sex betongpartierna överens om en gemensam budget. Det var i sig inte så komplicerat. De båda förslagen från S+C+MP och M+L+KD var till förväxling lika. Det redogjorde jag för i min blogg ”Budgetförslaget från M+L+KD. Och varför det blir nedskärningar.” för två veckor sedan, där jag faktiskt också gjorde en liten förutsägelse. Som nu visade sig slå in. Tyvärr.
Betongpartierna kommer nu att lägga ett gemensamt budgetförslag i kommunfullmäktige på onsdag nästa vecka. Som kommer att få en majoritet – 35 röster…
Det gemensamma budgetförslaget utgår från förslaget från S+C+MP. (Jag har skrivit om förslaget tidigare, se ”Budgetförslaget”.) Budgetförslaget innebär att nämnderna inte får några ekonomiska tillskott överhuvudtaget. De får samma budget som de fick under 2018 med en ”mindre” minskning (=nedskärning). Socialnämnden får 4,404 milj kr mindre och barn- och utbildningsnämnden 2,697 milj mindre jämfört med i år. Det motiveras med minskade statsbidrag. Då ska vi komma ihåg att en enig barn- och utbildningsnämnd begärde 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019 och socialnämnden 36,5 milj. Det var för att få pengar till de utgifter som redan är så att säga intecknade. Det handlar inte om att höja kvaliteten. Barn- och utbildningsnämnden, för att ta ett exempel, har räknat ut att budgetförslaget innebär besparingsåtgärder som motsvarar ungefär 64-65 årsarbeten… Och det i ett läge där Vänersborg kom på plats 244 (av 290 kommuner) i Lärarförbundets skolranking som publicerades förra veckan… (Se ”Vänersborg tappar återigen i skolranking!”.) Har kommunen tur kanske det går att hitta en del statsbidrag som kan kompensera för neddragningen. Men det vore nog mer tur än skicklighet.
I socialnämnden kommer neddragningar motsvarande 105 medarbetare att behöva ske för att anpassa verksamheten. Vi har ju t ex läst i TTELA om hur den palliativa vården på Regnbågen ska avvecklas. (Se t ex ”Underlättar den sista tiden i livet” och ”Ska vi låta Regnbågen gå i graven?”.) Detta är väl bara en föraning om vad som kommer att hända i socialnämnden. Kanske ska också införandet av ”Smart Bemanning” ses i detta ljus.
Socialchefen skriver:
”Detta kommer få konsekvenser för medarbetares arbetsmiljö, vår möjlighet att ge insatser enligt bland annat SoL och LSS med nuvarande bibehållen kvalité. Detta kommer sammantaget ytterst påverka kommuninvånarnas upplevelse av kvalité, stöd och trygghet samt våra medarbetares upplevelse av oss som arbetsgivare.”
Det finns röster som säger, jag har t ex hört en socialdemokrat framföra detta, att det inte alls handlar om neddragning av socialnämndens (och barn- och utbildningsnämndens) budgetanslag. Socialnämnden får ju 26,494 milj kr mer än i år. Visst, men det är för 2018 års lönerevision. (Socialförvaltningen har strax under 1.800 anställda.) 2018 kom nya löneavtal. De betyder att alla får höjd lön också 2019. Det är dessa pengar som ”utökar” ramen – vartenda öre ”försvinner” när lönen utbetalas. Pengarna kommer inte verksamheterna tillgodo. Dessa ”lönepengar” brukar inte tas med i diskussionerna om tilldelning av budgetmedel till de olika nämnderna. De är ju ett slags ”nollsummespel” för verksamheten.
Budgetförslaget från M+L+KD var som sagt till förväxling lika. I kompromissen mellan betongpartierna så ”backade” S+C+MP något från sitt ursprungliga förslag. Så avsätts 10 milj kr till kommunstyrelsens förfogandeanslag. De här pengarna kan barn- och utbildningsnämnden göra anspråk på om det sker en:
”faktisk elevökning i grundskolan under 2019 utöver 10 elever.”
Om detta sker så får barn- och utbildningsnämnden ett ”budgettillskott motsvarande en genomsnittlig elevpeng” per elev över 10. Det handlar om 44.554 kr per elev för låg- och mellanstadiet och 52.982 kr per elev för högstadiet. Med andra ord småpengar i sammanhanget. Och pengarna utbetalas så att säga i efterhand, om nu elevökningen blir fler än 10. Pengarna kan inte användas i planeringen av t ex tjänster.
Den är alltså hur man än vrider och vänder på pengarna en faktisk neddragning det handlar om. Barn- och utbildningsnämnden brottas med den elevökning som redan har varit de senaste åren. Således har nämnden i år sparat pengar från vårterminen till höstterminen för att klara verksamheten. Höstterminen är alltså dyrare för nämnden än vårterminen. Hur barn- och utbildningsnämnden ska göra nu, när höstterminen redan ligger över den genomsnittliga budgeten för 2018, när den inte får den budget den behöver 2019 vet jag inte. Antagligen måste den liggande organisationen gälla också för kommande vårtermin, som då blir dyrare än den genomsnittliga budgeten för nästa år. Det betyder att all besparing måste ske under höstterminen 2019. Med andra ord, inför nästa läsår kommer det att behöva sparas motsvarande drygt 120 årsarbetare…
De 10 milj kr till kommunstyrelsen, för ev elevökning, tas från kommunens resultat, som följaktligen skrivs ner. Resultatet beräknades i ursprungsförslaget till 46 milj kr, nu prognostiseras det till 36,5 milj. (Det avgår dock vad jag förstår 23 milj kr på grund av en förändring i den kommunala redovisningen – övergången till den sk komponentavskrivningen. Det egentliga överskottet blir då 13,5 milj kr.) Det här överskottet kommer med andra ord från kommunens äldre och sjuka, barn och elever. Och då behöver vi som jobbar inte betala mer i skatt… (1 kr skattehöjning=200 kr i månaden om man tjänar 20.000 kr/mån och 300 kr om inkomsten är 30.000 kr/mån.)
Skatten ska med andra ord inte höjas i Vänersborg. Det är tydligen en princip. (Fast det gjorde t ex moderatledaren Ulf Kristersson under sin tid som finanskommunalråd i Strängnäs och han kunde ha blivit statsminister idag… Se ”Ännu fler lik i lasten för Ulf Kristersson”.)
Min åsikt är att det inte går att spara på de äldre och sjuka, barnen och eleverna. Dessa grupper ska ha det som behövs för att de ska få trygghet, livskvalitet, bra omhändertagande och bra förutsättningar. Det går det inte att kompromissa med. Fattas det ekonomiska resurser så får vi andra hjälpa till. Vi får avstå någon eller ett par hundralappar till dessa grupper.
Det kan noteras att det inget nämns i budgetöverenskommelsen om alla miljoner som går till icke-lagbundna verksamheter som arenan eller äventyrsbad. Eller om en ev hamnflytt… Eller om kommunens bidrag till bandy-VM eller Bergagården eller flytt av biblioteket.
Det kan väl tilläggas att personalorganisationerna i MBL-förhandlingarna, Kommunal, Vision, Lärarnas Riksförbund, Jusek, DIK, Lärarförbundet Skolledare, Lärarförbundet och SSR, ställde sig oeniga till ursprungsförslaget om budgeten. De skrev:
”Fackförbunden konstaterar att de föreslagna budgetramarna för 2019-2021 inte är tillräckliga för de stora behov förvaltningarna står inför vilket innebär kraftig försämrad arbetsmiljö samt risk för uppsägningar av personal. Konsekvenserna står i stark kontrast till inriktningsmålet att kommunen upplevs i högre grad som en attraktiv arbetsgivare.”
Jag tror inte att de har ändrat uppfattning om den liggande kompromissen.
Det finns en del andra förslag i betongpartiernas (S+C+MP+M+L+KD) överenskommelse. Jag redovisar dem för fullständighetens skull.
”All fortbildning under 2019 ska godkännas av förvaltningschef. Fortbildning som är nödvändig p.g.a. ny eller förändrad lagstiftning ska prioriteras och då särskilt den nya barnkonventionen.”
Samtidigt skriver partierna lite senare:
”Tillskottet om 500 tkr som tillfördes kommunstyrelsen avseende utbildning i barnkonventionen tas bort.”
Äta smörgåsen och ändå ha den kvar?
”Beslut i samtliga nämnder och styrelser ska ha fokus på att prioritera kommunens kärnverksamheter med särskild vikt fäst vid förbättrade skolresultat.”
Det ska bli intressant att se hur t ex socialnämnden ska arbeta för att förbättra skolresultaten…
”Tågstopp Brålanda” ska säkras i form av uppdatering av detaljplaner och genom god dialog med övriga externa parter. Finns det behov av extramedel under 2019, så ska dessa säkras genom omprioriteringar i aktuell nämnd. ”
Visst. Denna punkt har även Vänsterpartiet med i sitt budgetförslag. Men vad ska det sparas på ”i aktuell nämnd” för Brålandas skull?
Och så tre punkter som gäller enbart samhällsbyggnadsnämnden.
”Samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att se över upphandlingsprocessen för byggentreprenader med syfte att nå bättre resultat när det gäller att hålla och använda ramen i investeringsbudgeten.”
Ja, det kan väl ingen invända mot. Men har de inte redan gjort det efter 4 år av socialdemokratiskt styre och innan dess av ett moderatlett? Och frågan är hur detta ger pengar redan nästa år.
- ”De eventuella fördyringar som ”Framtidens kök” medför ska Samhällsbyggnadsnämnden finansiera inom oförändrad prisnivå.”
- ”Kostnader för ökad mängd ekologisk mat utöver KF-beslut finansieras av SBN inom befintlig prisnivå.”
De här två punkterna är helt ok, bland annat barn- och utbildningsnämnden sparar genom detta förslag lite pengar. Men vad ska samhällsbyggnadsnämnden dra ner på, gatu- och vägunderhållet, GC-vägar?
Jag blir både matt och besviken när jag läser det gemensamma budgetförslaget från socialdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet, moderaterna, liberalerna och kristdemokraterna. Var det detta deras väljare röstade för? Vill Vänersborgarna verkligen att vi ska spara på de gamla och sjuka, på barnen och eleverna? Var det detta partierna lovade i valrörelsen?
Och jag tänker återigen på ”Fläsket brinner”…
KF (2): Demokratiberedningen och motioner
Onsdagens kommunfullmäktige, den 21 november, innehåller en mängd ärenden. Förutom taxorna (se ”Taxehöjningar”) är det också en del motioner och annat. Annat är t ex nya regler för Demokratiberedningen.
Demokratiberedningen har fört en ”varierad” och ibland ”tynande” tillvaro. Det fanns en tid när den mest diskuterade vissa bloggar på sina möten(!), men det har även funnits tider när den faktiskt har arbetat på ett bra sätt för att på olika sätt utveckla demokratin i kommunen. Nu föreslår kommunstyrelsen att Demokratiberedningen ska koncentrera sitt arbete på:
”invånarnas delaktighet, invånarnas engagemang i samhället och att stärka förtroendet för det demokratiska systemet.”
Tidigare har beredningen också arbetat med ”utveckling av det politiska ledarskapet, uppdraget som förtroendevald och fritidspolitikerns roll i det politiska systemet”, men det föreslås att dessa uppgifter utgår. Och det kan jag hålla med om, dessa frågor bör partierna själva arbeta med internt. I förslaget ingår också ett krav på att ledamöterna i Demokratiberedningen ska sitta i fullmäktige. Den ändringen är kanske lite mer tveksam, men samtidigt acceptabel. Kanske ökar beredningens ”auktoritet” med den förändringen.
Men det är inte de nya reglerna i sig som beslutet kommer att handla om. Det är Demokratiberedningens vara eller inte vara…
Minialliansen (M+L+KD) med stöd av sverigedemokraterna föreslår istället att Demokratiberedningen helt enkelt läggs ner. De menar att kommunstyrelsen ska arbeta med dessa frågor. Orsaken till denna inställning vet jag inte, är det möjligtvis för att spara pengar? Demokrati är dock enligt min mening så viktigt att det är på sin plats att det finns en särskild beredning som fokuserar uteslutande på detta. Mer demokrati behövs onekligen i Vänersborg…
Det lär bli en votering kring Demokratiberedningens existens. Och innan medborgarpartiet avlägger sina röster så ”står det” 25-24 för att behålla Demokratiberedningen… Det betyder faktiskt att det är MBP med sina två ledamöter i kommunfullmäktige som kommer att avgöra ärendet. Ska de styrande S+C+MP förlora den första voteringen med det nya kommunfullmäktige?
Kommunfullmäktige ska strax därefter besluta om att betala ut partistöd för 2019. Partierna får de summor som redovisas i tabellen till vänster.
Sedan följer svar på fyra motioner. (Jag tänkte redogöra för två av dem här, och sparar de två sista till en kommande blogg.)
Den första motionen handlar om Kurt Karlssons motion om att:
”stoppa Neovison Vison från att ödelägga naturreservatet Nygårdsängen.”
Det kan noteras att sverigedemokraten Karlsson använder latin i stället för gammal hederlig svenska…
”Neovison Vison tillhör inte ursprungligen den svenska faunan”
Skriver Kurt Karlsson, och det är helt korrekt. Den infördes till Sverige i slutet på 1920-talet och enligt sverigedemokraterna räcker inte den
tidsrymden för att bli kallad svensk. Det är alltså minken Karlsson talar om.
Minken är en effektiv ”predatör” skriver Karlsson vidare i motionen. Det betyder att minken, på svenska, är ett rovdjur. Den är specialist på fågelägg och förekomsten på Nygårdsäng har lett till att ”artrikedomen och mängden fåglar minskat”.
Karlsson vill att kommunen tar död på minken. I svaret på motionen framgår det att det är just vad kommunen försöker göra:
”Kommunekologerna bedömde att mink mycket väl kunde vara en bidragande orsak till att fågelfaunan i området har minskat och i samråd med en av kommunens skyddsjägare sattes fällor för mink ut. Fällorna försvann dock från området, utan att någon mink fångades.”
I svaret visar det sig också att jägaren har som fortsatt uppdrag att få bort minken. Det övervägs också att sätta in andra åtgärder för att förbättra förutsättningarna för olika fågelarter i området. Med detta anses motionen besvarad.
Den 25 april lämnade Morgan Larsson (MBP) in en motion om att införa en äldreombudsman i Vänersborg. Det har Morgan Larsson gjort förut, jag vill minnas att det var strax innan eller efter valet 2014. Kommunfullmäktige avslog då motionen.
Larsson yrkar i motionen på onsdag att:
”För att stödja och underlätta för Vänersborgs äldre och deras anhöriga, föreslår vi således fullmäktige besluta, att en obunden äldreombudsman snarast inrättas i Vänersborgs kommun.”
I motionen beskriver Larsson vad en äldreombudsmans uppgifter kan bestå av:
- ”Ge information, lyssna och ge stöd och vägledning.”
- ”Ta emot och förmedla synpunkter och klagomål på kommunens verksamheter, inklusive verksamheter som på kommunens uppdrag utförs av entreprenörer.”
- ”Företräda de äldre/anhöriga genom att medvetandegöra kommunen i frågor som är väsentliga för äldres välfärd.”
I augusti 2015 skrev jag en blogg i frågan (se här, ”Äldreombudsman”). Jag fick vid den tidpunkten en egen erfarenhet av frågans ”aktualitet” och nödvändighet, då en äldre släkting flyttade från sitt hem till ett av kommunens äldreboende.
Det är inte alls så att jag upplevde, eller anser just nu, att de äldre på något sätt har en ”motståndare” i kommunen, att en ombudsman skulle behöva ta tillvara de äldres intresse mot någon. Tvärtom, min erfarenhet är att äldrevården i stort sett fungerar alldeles utmärkt. Naturligtvis finns det alltid en förbättringspotential. Men personalen, inklusive alla chefer, är otroligt hjälpsamma, lyssnande, serviceminded och dessutom mycket trevliga.
Men det är oerhört många praktiska frågor kring en flytt som måste lösas, för att inte tala om allt det administrativa arbetet som måste bli gjort. Det ska fyllas i blanketter, blanketter som ofta är mer eller mindre obegripliga. Bilagor ska tas fram och bifogas. Det kan vara deklarationshandlingar, tillgångar, fonder, avtal osv. Samtidigt som det sker en oerhörd omställning i de äldres liv, en omställning som oftast upplevs ganska jobbig. Och de äldre är just – äldre. Kanske 80+. De kanske har svårt att gå – att cykla eller köra bil är inte att tänka på. Händerna kan vara lite skakiga så att det är svårt att skriva. Eller att hitta rätt knappar på telefonen. Minnet kanske sviktar.
Jag kan inte se hur de äldre ska, och kan, klara allt som krävs vid en flytt till ett äldreboende. Alla äldre har inte anhöriga, eller anhöriga som bor i samma kommun. Eller anhöriga som kan… Jag undrar till och med om det inte sitter äldre i Vänersborg, just nu, isolerade, utan anhöriga, och inte vet hur de ska handskas med vardagen och hur de ska kunna förändra sin situation. Och flytta till exempelvis ett äldreboende.
En äldreombudsman i Vänersborg är som jag ser det nödvändig! Och ska jag vara ärlig, jag hade verkligen, rent personligt, önskat att det hade funnits en äldreombudsman i Vänersborg. Jag hade ringt direkt!
Det lär bli avslag på motionen. Det mest intressanta är dock hur liberalerna tänker rösta. I en debattartikel den 7 juli i år (se här), liksom i sitt valprogram, krävde liberalerna en äldreombudsman. Det gjorde L även inför valet 2014, men sedan röstade de emot Morgan Larssons motion… Vi får se hur de röstar denna gång. I kommunstyrelsen lade L ner sin röst…
Kommunfullmäktige ska behandla fler motioner, några andra ärenden och inte minst budgeten för nästa år. Men det får jag återkomma till senare. Rykten når mig för övrigt att det finns en del nyheter att berätta på budgetfronten.
KF (1): Taxehöjningar
Sammanträdena med kommunfullmäktige rullar på. Med åldermannen Lutz Rininsland (V) som ordförande. Det beror på att det fortfarande inte är klart vilka partier som ska styra Vänersborg de kommande fyra åren, inte formellt i varje fall. (Se ”Inga fakta om styret, bara rykten”.) Annars är det första ärendet ”Val av förste och andre vice ordförande för Kommunfullmäktige”, precis som förra gången. Och precis som förra gången kommer detta ärende att bordläggas. Såvida inte något händer denna vecka i ”maktfrågan”.
Sammanträdet börjar redan kl 15.00 (den 21 november). Det beror på att det är många ärenden på ärendelistan och att ett av dem är stort och omfattande, nämligen budgeten för nästa år.
Men sammanträdet börjar tämligen lugnt, i varje fall i den meningen att ärendena inte tycks vara kontroversiella eller partiskiljande. Det skulle de emellertid kunna vara, de handlar om att höja en rad taxor.
Avfallstaxan ska höjas med totalt 8 % avseende brukningsavgifterna. Taxan har inte höjts sedan 2010 och kommunens kostnader har ökat. Avfallstaxan har inte heller ansetts vara tillräckligt miljöstyrande och inte heller rättvis i sin nuvarande form. Storleken på höjningen av de olika avfallstjänsterna skiljer sig därför åt. Det är emellertid inte helt lätt att läsa av vad som höjts och hur mycket. Sverigedemokraterna avstod från att rösta i kommunstyrelsen. Om det beror på att de inte har satt sig in i ärendet, som jag (än så länge i varje fall), eller om de tänker yrka på något annat, det vet jag inte.
Däremot tycks sverigedemokraterna, precis som alla andra partier, acceptera höjningen av VA-taxan. Den ska höjas höjs med:
”2 % avseende brukningsavgiften och 5 % för anläggningsavgiften inför år 2019. Den nya VA-taxan börjar att gälla från och med den 1 januari 2019.”
Det behövs en taxehöjning för att få budgeten i balans. Höjningen motiveras:
”Vänersborgs kommun befinner sig i ett expansivt skede med nya utbyggnader i attraktiva områden. Detta innebär stora utmaningar för VA-verksamheten i form av VA-försörjning och därtill stränga miljökrav för ny och befintlig verksamhet. Kapacitet och rening i vatten- och avloppsreningsverken måste säkerställas. Blåplanen pekar ut de områden som kommunen ska prioritera och har skyldigheten att bygga ut kommunalt vatten och avlopp.”
Det är viktigt att inse att kommunen inte gör någon vinst på taxorna, de ska enbart täcka kostnaderna för kommunens åtaganden och service.
Även ”taxor inom miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar” ska ändras. Även här är det lite svårt för en lekman att riktigt få grepp om vad det handlar om. Taxorna ska indexjusteras enligt ”Prisindex Kommunal Verksamhet” (PKV). PKV är ett underlag som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har utarbetat. Det är tänkt att användas som underlag vid beräkningen av kostnaderna för löne- och prisutvecklingen i fasta löner och priser.
Kommunfullmäktige ska besluta följande:
”Kommunfullmäktige indexjusterar … och fastställer timtaxan från 1 januari 2019 i taxor enligt miljöbalken, strålskyddslagen, tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, lag om receptfria läkemedel samt lag om foder och animaliska biprodukter:
I. till 912 kr (taxa K)
Kommunfullmäktige indexjusterar … och fastställer timtaxan från 1 januari 2019 i taxor enligt livsmedelslagen:
I. till 1064 kronor för planerad offentlig kontroll (taxa L)
II. till 912 kronor för extra offentlig kontroll (taxa K)”
Taxa L innebär faktiskt en liten sänkning jämfört med innevarande år.
Det kanske finns synpunkter på ovanstående taxor bland mina läsare. I så fall är ni välkomna att framföra dessa. Förhoppningsvis kan jag lära mig något då. Men tills jag får någon annan information så litar jag på de underlag som tjänstemännen har utarbetat.
Inga fakta om styret, bara rykten
Då har det gått ytterligare en vecka utan att det har klarnat vilka som ska styra Vänersborg de kommande 4 åren. Det är emellertid en hel del rykten i svang. Huruvida ryktena talar sanning vet jag inte, men de är ganska samstämmiga och i mina öron tämligen sannolika.
Ryktena säger att socialdemokraterna, centerpartiet och miljöpartiet ska fortsätta styra Vänersborg. Det gick ju så där förra gången. Deras budgetförslag röstades ner två år i rad och de förlorande flera viktiga frågor. Men de ger sig inte. Makten lockar… De har tänkt sig att styra vidare trots två mandat mindre. Miljöpartiet gick ju tillbaka i valet.
Flera medlemmar i S+C tycker nog att samarbetet med MP kan kvitta, men MP är alltså med i framtidsplanerna. Hur mycket det ska kosta S+C är troligtvis inte klart än. Förra mandatperioden (som fortfarande inte är slut) hade MP två ordförandeposter, i kultur- och fritidsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Jag antar att MP vill ha kvar dessa. Det är tveksamt om två mandat kan ge en sådan utdelning, det tycker nog inte bara jag…
Hur stämningarna är i miljöpartiet vet jag inte. Flera medlemmar har inte varit särskilt nöjda under de fyra gångna åren med den politik av neddragningar i verksamheterna, t ex på förskola och skola, som det styrande blocket har stått för och drivit i fullmäktige. Det enda som skulle få dessa medlemmar att gå med på ett samarbete i 4 år till är nog att S+C faktiskt bjuder på en del eftergifter. Som två ordförandeposter… Eller att Mariedal Östra inte exploateras…
De inom S som ville att socialdemokraterna skulle sträcka ut en hand till Vänsterpartiet gick tydligen förlorande ur striden. Om det nu var någon ”strid”. Det är ju inte säkert. Marie Dahlin har som det verkar ett bra grepp om partiet – och vad Dahlin anser om ett samarbete med V är ingen hemlighet. Det är antagligen det sista parti hon vill ha något att göra med. Jag vet inte om V ska ta det som en komplimang eller förolämpning. Även om jag tror att mina läsare kan gissa min uppfattning…
Och centern fortsätter alltså samarbetet med socialdemokraterna. Det var inte riktigt säkert att det skulle bli så. Många analytiker spekulerade om att C skulle byta sida. Ryktena sa också att centerpartiet fick en förfrågan från M+L+KD om samarbete. Ja, Gunnar Lidell (M) framförde ju även något liknande helt offentligt i TTELA. Och nu är det Mats Andersson som har tagit över ledartröjan från Bo Carlsson. Och Andersson tycks inte ha samma nära relation till S som Carlsson. Men Andersson tycks gå i Carlssons fotspår. Det blir S också i fortsättningen. Vi får se om det blir Andersson som tar över Carlssons kommunalrådspost (som 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen) eller om Carlsson försöker hålla sig kvar.
Det har också gått rykten om att socialdemokraterna har frågat både liberalerna och kristdemokraterna om det har funnits intresse av ett samarbete. Enligt uppgift så har emellertid både L och KD vänligt men bestämt avböjt inviten. L och KD har trivts med moderaterna…
Men det är nog så att S+C+MP räknar med att oppositionspartierna står så långt ifrån varandra denna mandatperiod att de kan styra med bara 20 av 51 mandat.
Det första tecknet på det är att det tycks som om S+C+MP tänker lägga en budget som bara har stöd av 20 av fullmäktiges 51 ledamöter. De räknar med att de andra partierna ska rösta enbart på sitt eget förslag och inte på något annat. Det skulle betyda att förslaget från S+C+MP får 20 röster, förslaget från M+L+KD 15 röster, SD-förslaget 9 och V:s budgetförslag 5. I detta läge spelar det ingen roll var medborgarpartiet lägger sina 2 röster.
Det kan väl emellertid tänkas att S+C+MP, för att vara på den säkra sidan, ändrar något i sitt förslag för att närma sig M+L+KD. Då behöver det inte ens hänga på pengar, det räcker att gå med på en del av de utredningsförslag som M+L+KD har lagt. (Det här var min tanke redan för två veckor sedan, se ”Budgetförslaget från M+L+KD. Och varför det blir nedskärningar.”)
Visst kan S+C+MP gå V eller till och med SD till mötes, men detta skulle innebära mer pengar till verksamheterna och kanske en skattehöjning. Ett sådant närmande från de styrande partierna är dock enligt min mening helt osannolik.
Det skissade scenariot medför bara ett litet problem, en svekdebatt. I valet talade alla betongpartier, både socialdemokrater och moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister, om hur viktig skolan var och hur det skulle satsas på förskola och skola de kommande fyra åren. Det skulle även satsas stort på de gamla och sjuka. Och så har rösterna knappt hunnit räknas förrän vallöftena sviks och Vänersborg står för de största nedskärningar vi har sett sedan arenan byggdes…
Men vad gör det, det är ju hela 4 år till nästa val och då har väljarna glömt alla svek. Då går det säkert att återigen lura vänersborgarna med nya löften… Eller?
Vänersborg tappar återigen i skolranking!
Så var det då dags igen… Lärarförbundets skolranking har kommit. Det gör den vid ungefär den här tidpunkten varje år. (Du hittar rankingen i sin helhet här.)
Vänersborg hamnade på plats 244. Av 290 kommuner…
Förra året kom Vänersborg på plats 221 och året innan igen, på plats 190. Det går bakåt för kommunen och det är ju tråkigt. Ja, tråkigt är väl inte det rätta ordet. Det är tragiskt och olyckligt och åt… skogen… Typ. Och värst är det naturligtvis för de elever som faktiskt går i skolan. Det är de som drabbas. Kanske för livet.
Rankingen utgår från underlag som samlades in förra året, år 2017, och omfattar både förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola. (Jag kallar fortsättningsvis, för enkelhetens skull, alla dessa ”kategorier” för ”skola” eller ”utbildning”.) Det betyder att förra årets katastrofala betygsresultat i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”) räknas in i rankingen. De något förbättrade resultaten i år kommer inte med förrän i nästa års ranking.
Lärarförbundet skriver om varför förbundet, som är en av de fackföreningar som organiserar pedagogerna, rankar kommunerna:
”Det gör vi för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en skola med hög kvalitet som är likvärdig för alla elever. Såväl framgångsfaktorer som brister lyfts fram i rankningen.”
Skolrankingen bygger på officiell statistik och på statistik framtagen av Lärarförbundet och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Lärarförbundet väger samman 13 kriterier, där två av kriterierna viktas dubbelt. Det är för att förbundet tycker att faktorerna lärartäthet och andel behöriga lärare är särskilt viktiga.
Lärarförbundets skolranking innehåller flera delaspekter av skolans verksamhet. En av dessa aspekter är resurser till undervisningen. (I ”resurser” räknas inte kostnader för lokaler med, inte heller fristående skolor.) Här hamnar Vänersborg på plats 230. Det är en mycket dålig placering tycker jag och visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige. Året innan låg Vänersborg på plats 198 och det innebär ju att Vänersborg har tagit ett ganska rejält kliv bakåt. Och då ska vi komma ihåg att det var oppositionens budget som antogs för år 2017 och den innehöll 11 milj kr mer till barn- och utbildningsnämnden (BUN) än de styrande partiernas förslag. Rankingen visar dock att detta inte på långt när var tillräckligt. Och jag kan inte låta bli att undra på vilken plats kommunen hade hamnat om det hade funnits 22 pedagoger färre än de var…? (11 milj=22 tjänster.)
När det gäller lärartätheten förbättras Vänersborgs ranking något. Vänersborg hamnar på plats 202, jämfört med plats 209 tidigare. Fast det är inte heller någon placering att skryta med…
En av de få glädjeämnena i statistiken är att andelen pedagogiskt utbildade lärare ökade. Vänersborg ligger på plats 80 bland Sveriges kommuner. Det är en förbättring från förra året då Vänersborg låg på plats 167. Det kan bero på löneutvecklingen. Vänersborg steg nämligen ganska rejält i ranking i kategorin ”Lön” – från plats 186 till plats 70. Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att behöriga lärare, t ex nyutexaminerade studenter, tittar på dessa siffror när de ska söka jobb.
Lärarna i Vänersborg tycks också vara hyfsat friska jämfört med lärare i andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 151. Det var också en liten förbättring i placeringen, året innan låg Vänersborg på plats 160.
De här kategorierna var väl de enda glädjeämnena i rankingen. Kanske kan man ändå på något sätt vara lite optimistisk inför framtiden på grund av detta. Behöriga lärare som mår (relativt) bra är en nödvändig förutsättning för en bra undervisning.
Den viktigaste variabeln i rankingen, som jag ser det, är elevernas genomsnittliga meritvärde när de går ut åk 9. Det var katastrofalt. Det finns nog inga andra ord. Och det har jag beskrivit i tidigare bloggar från förra året.
Vänersborg hamnar på plats 228. Året innan kom Vänersborg på plats 131. (Meritvärdet beräknas bara för de elever som fått betyg i minst ett ämne.) Men det blir ännu tråkigare…
Lärarförbundet har också räknat med det genomsnittliga meritvärdet justerat efter ”förutsättningar- likvärdighetsindex”. Det betyder att det faktiska meritvärdet jämförs med det förväntade meritvärdet. Och i det förväntade meritvärdet tas det hänsyn till andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, fördelningen pojkar/flickor och föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå. Och här är tyvärr siffrorna nästan i botten i Sverige, plats 265 (av 290 kommuner) jämfört med 152 år 2016. Det betyder att Vänersborg faktiskt ”presterar” betydligt sämre än vad som förväntas.
På samma sätt gör undersökningen med andelen elever som får minst betyget E (godkänt) i samtliga ämnen. Vänersborg hamnar på plats 251 (plats 147 året innan) och på plats 280 (plats 159 år 2016) när hänsyn tas till ovannämnda faktorer, dvs det förväntade resultatet.
Plats 280 av 290 kommuner är uppseendeväckande… Det är ett extremt dåligt resultat. Det visar vilka urusla förutsättningar Vänersborgs kommun ger sina ungdomar. Skolan bör självklart vara prioriterad, politikerna måste naturligtvis ge kommunens ungdomar de bästa förutsättningar för att klara sig i livet. Kommunen sviker. Och ser man på de styrandes budgetförslag för nästa år så tar man sig för pannan! (S+C+MP vill inte ge förskolan och skolan de drygt 29 milj som krävs för att överhuvudtaget upprätthålla den ”kvalitet” som finns idag.)
Rankingen har också med andra kategorier, bland annat en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 256 av Sveriges 290 kommuner (plats 260 år 2017). Resultatet förvånar mig, liksom förra året, men det visar, antar jag, behovet av nya förskoleplatser. Vilket också är på gång, de gamla BUP-lokalerna på Vänerparken har nyligen tagits i bruk och den nya förskolan på Hönan håller på att byggas.
Till sist redovisar jag rankingens två sista aspekter.
Skolrankingen tar upp andelen invånare i kommunerna som är 20 år (födda 1997) och har grundläggande behörighet för högskolestudier. Måttet är väl inte helt rättvisande, det kan ju t ex finnas ungdomar som flyttar till en annan kommun direkt efter avslutad gymnasieskola. Vänersborg hamnar på plats 55 (tidigare 82), vilket är en ganska hög ranking. Det tycks som om 
Kunskapsförbundet Väst gör en bra insats på detta område.
Den sista aspekten är andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år. (Elever på introduktionsprogram räknas inte med, men det gör elever som studerar i en annan kommun.) Vänersborg hamnar på plats 125, vilket tråkigt nog är en nedgång med 43 placeringar.
Lärarförbundet har också med en kategori om ”kommunen som avtalspart”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:
”kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”
Här sjönk Vänersborg i rankingen. Tidigare låg Vänersborg på plats 173, nu sjönk placeringen till 177. Det kanske är lite förvånande med tanke på att Vänersborg placerade sig tämligen högt när det gällde pedagogernas löner. Den här placeringen bör nog föranleda en djupare analys av förvaltningen och förskolecheferna/rektorerna.
När alla aspekter i skolrankingen vägs samman så hamnar alltså Vänersborg på plats 244 av Sveriges 290 kommuner. Det är ett mycket dåligt resultat och dessutom sjunker Vänersborg i rankingen.
Det kan vara intressant att också titta på var våra grannkommuner hamnar i Lärarförbundets ranking (förra årets siffror inom parentes):
- Trollhättan 115 (124)
- Uddevalla 214 (226)
- Mellerud 234 (271)
- Färgelanda 124 (240)
- Grästorp 12 (7)
- Lilla Edet 288 (285)
Sveriges bästa skolkommun blev för övrigt Vellinge, för tredje året i rad. Vellinge följdes av Orust, Vadstena, Båstad och Torsby.
De kommuner som hamnar i toppen av undersökningen Sveriges bästa skolkommun brukar själva, enligt Lärarförbundet, peka på tre saker:
- ”Att man arbetar långsiktigt för att förbättra skolan, man tar fram en långsiktig plan och strategi.”
- ”Att man har sett till att ha en samsyn inom kommunen kring skolan och skolans utveckling med politiker, tjänstemän, skolledare och lärare.”
- ”Att man har höga förväntningar på skolan, och man ställer också höga krav på verksamheten och på skolledare, lärare och elever.”
Det är definitivt något att ta efter i Vänersborg. Och slutsatsen av Lärarförbundets ranking är entydig – Vänersborgs politiker måste satsa betydligt mer på skola och utbildning.
Den 21 november beslutar kommunfullmäktige om budgeten för nästa år. Ta en titt i partiernas valbroschyrer om du har sparat några exemplar. Kom och lyssna på budgetdebatten, jämför vad som sades och skrevs innan valdagen med det partierna föreslår nu, bara två månader senare. Det finns gott om åhörarplatser i Festsalen i Folkets Hus.
V:s budgetyrkande: En komplettering
Det blev några frågor kring gårdagens blogg om Vänsterpartiets budgetyrkande. (Se ”Kommunens ekonomi. Och V:s budgetförslag”.) Fanns det inget mer än skattehöjning och att nämnderna ska få de pengar de begär? Som om inte det skulle räcka… Men visst, det fanns ytterligare några punkter – om investeringsplanen och exploateringsdelen.
Vi tog upp Mariedal Östra och skrev:
”Snart tio år efter att uppdraget gavs för detaljplanen för Mariedal Östra anser vi att ett beslut att igångsätta byggandet måste föregås av en förnyad prövning. Debatten om kommunernas ansvar för lokalt och regionalt godtagbara klimatpolitiska ställningstaganden har gått vidare och borde beaktas.”
Vänsterpartiet tog också upp frågan om en ny idrottshall vid Idrottsgatan/Sportcentrum:
”Vi önskar att det finns en möjlighet att trots alla hinder komma snabbt fram med att den nya 20 x 40 hallen står klar tidigt för våra skolungdomar och för föreningslivet.”
Idrottshallen behövs både för föreningslivet och kanske framför allt för skolorna i området. Det är synnerligen akut med en ny hall.
Till sist tog vi upp frågan om tågstoppet i Brålanda, en fråga som Vänsterpartiet tidigare har motionerat om. Vi knyckte den formulering som M+L+KD hade i sitt yrkande, eftersom vi ansåg att den var välformulerad.
”Tågstopp Brålanda” ska säkras i form av uppdatering av detaljplaner och genom god dialog med övriga externa parter. Finns det behov av extramedel under 2019, så ska dessa säkras genom omprioriteringar i aktuell nämnd.”
Vill du veta mer om Vänsterpartiets budgetyrkande kan du ladda ner det i sin helhet här – Vänsterpartiets budgetyrkande.
Kommunens ekonomi. Och V:s budgetförslag
Onsdagen den 21 november har kommunfullmäktige i Vänersborg sammanträde. Då är det tänkt att budgeten för 2019 ska behandlas.
I några bloggar har jag beskrivit partiernas olika budgetförslag, förslaget från S+C+MP (”Budgetförslaget”), från M+L+KD (”Budgetförslaget från M+L+KD”) och sverigedemokraternas förslag (”SD:s budgetförslag (1/2)” och ”SD:s budgetförslag (2/2)”). Nu är det dags att redovisa förslaget från Vänsterpartiet.
Men först lite fakta.
Kommunen har gjort stora överskott de senaste åren. Så har t ex en resultatutjämningsreserv kunnat skapas på 50 milj kr, som kan användas de kommande åren. 2017 var en topp i det kommunala överskottet. I bokslutet redovisades då en förbättring av eget kapital med +76 milj kr, vilket innebar ett överskott mot budget med +53 milj. Det var dock en del engångsbelopp med i det bokslutet. I årets, 2018, mål- och resursplan var resultatet budgeterat till +24 milj kr. Kommunfullmäktige beslutade emellertid att tillföra socialnämnden ett tillfälligt budgettillskott på 27 milj och detta finansierades då bland annat från resultatet, vilket nu beräknas bli bara 1,6 milj.
I framtiden ser vi en svårare ekonomisk situation för Vänersborg, skattepengarna tycks inte räcka till för alla de utmaningar som Vänersborg står inför. Det säger i och för sig de styrande med någon slags automatik varje år. Det är ofta ett argument för att hålla tillbaka utvecklingen av verksamheterna och för att få ”fina” siffror i bokslutet, dvs ett så stort överskott som möjligt. Men denna gång ser prognoserna mörkare ut. Ekonomerna räknar med att tillväxten av skatteunderlaget kommer att bromsas upp under nästa år. Det betyder, menar ekonomerna vidare, att ett:
”betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.”
I underlaget (Mål- och resursplan 2019-2021) förväntas kostnaderna åren 2020 och 2021 överstiga skatter och statsbidrag. Det innebär att kommunens ekonomi inte är långsiktigt hållbar.
Nästa år, 2019, förväntas emellertid intäkterna öka mer än kostnaderna. Resultatet utifrån den budget som S+C+MP har lagt, och som kommunstyrelsen har beslutat föreslå fullmäktige, beräknas till 46 milj kr. Men då är 23 milj intecknade på grund av en förändring i den kommunala redovisningen. Kommunen går nämligen över till komponentavskrivning, vilket innebär att driftbudgeten för underhåll av fastigheter och
gator överförs till investeringsbudgeten. Resultatmålet, dvs överskottet, höjs därför från 1 % till 2 % – och 23 milj ”försvinner” från resultatet. Kvar blir ett beräknat överskott på 23 milj.
Det här med procenten kan vara värt en liten kommentar. Det är ”god ekonomisk hushållning” om resultatet uppgår till minst 2 % av skatter och generella statsbidrag. Det är dock inget lagkrav. Lagen kräver enbart ”balans”, dvs att de budgeterade intäkterna är större än de budgeterade kostnaderna. Det räcker med andra ord med 1 krona i överskott…
Kommunen får sina intäkter från skatter, avgifter och statsbidrag. Avgifterna och skatterna bestämmer kommunen själv och de kan fullmäktige höja eller sänka. (Avgifterna handlar oftast om att kostnaderna för verksamheten ifråga ska gå jämnt upp.) Statsbidragen däremot kan kommunen inte göra något åt – mer än att hoppas att de blir så stora som möjligt. Och hade det blivit en regering (i Sverige) bestående av t ex S och V, så hade de med all sannolikhet blivit större. Nu är det som det är. Vänersborgs kommun fick 52 milj kr i statsbidrag 2017 och samma belopp 2018. Men från och med 2019 kommer statsbidraget att sjunka… Det minskar till 44 milj – och 2020 minskar det till 38 milj. (Statsbidraget räknas då på antalet kommuninvånare, inte som tidigare på en viktning för andelen nyanlända.) Vad jag förstår så fortsätter det sedan att minska. (Om inte en ny regering vill annorlunda.)
De minskade statsbidragen är ett av kommunens problem – intäkterna minskar. Det andra stora problemet är att nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, står inför stora ”utmaningar”. För BUN:s vidkommande har elevantalet stigit kraftigt de senaste åren, vilket har lett till en mängd ökade kostnader, t ex mer personal, mer skolmat, undervisningsmateriel, IT osv. Dessutom har en mängd moduler hyrts in för att eleverna ska få lokaler att vistas i – och hyreskostnaderna har skjutit i höjden. Inom socialnämnden härrör de enskilt största kostnadsökningarna från köpta platser inom ”Omsorg om funktionshindrade” och ”Individ- och familjeomsorgen”, hemtjänst samt personlig assistans LSS.
En enig barn- och utbildningsnämnd har begärt 29,435 milj kr i utökad budgetram för 2019. Socialnämnden begär 36,5 milj för nästa år. Även andra nämnder begär mer pengar, dock i betydligt mindre skala. Kultur- och fritidsnämnden begär 1,01 milj, byggnadsnämnden 500.000 kr, samhällsbyggnadsnämnden 600.000 kr och överförmyndarnämnden 300.000 kr. Nämnderna har alltså begärt ungefär 68 milj kr mer år 2019 än vad de fick för år 2018. Det är mycket pengar.
Det kan också tilläggas att löneutvecklingen för hela kommunen beräknas till 62 milj kr för 2019. Det är alltså kostnader som kommunen inte kan påverka.
Vänersborg står alltså inför det klassiska dilemmat – öka intäkterna eller minska kostnaderna.
De styrande i S+C+MP vill, om än inte skära ner (så mycket), så i varje fall stoppa kostnadsutvecklingen. Vilket i praktiken innebär nedskärningar, eftersom de stora nämnderna har sina (lagstadgade) uppgifter klara för nästa år, och de kräver mer pengar. Om inte BUN får dessa pengar har BU-förvaltningen tagit fram besparingsåtgärder som motsvarar ungefär 72 årsarbeten… (Det blir något färre nu, 7-8 stycken, när de styrande har slopat den sociala inkluderingspotten.) Hur socialnämnden ska spara vågar jag inte ens tänka på.
Inte heller oppositionen i form av M+L+KD vill ge nämnderna det de begär. Dessa partier har dock lagt en del förslag som på sikt skulle kunna leda till effektiviseringar i den kommunala verksamheten, utan att det slår mot verksamheterna. (Se ”Budgetförslaget från M+L+KD”.) Och det kan man ju hoppas på, även om eventuella besparingar då ligger i framtiden.
Det som jag saknar, i synnerhet hos S+C+MP, det är en diskussion om vad kommunen ska syssla med, vad kommunen ska prioritera. Är det rimligt att kommunen ska lägga pengar på icke-lagbundna verksamheter, i varje fall i den stora omfattning som sker nu? Jag tänker på arenan (netto 20 milj kr per år), Vattenpalatset (7-8 milj), bandy-VM (400.000+230.000), Bergagården, en flytt av hamnen till Vargön eller Wargön Innovation. Jag säger inte att det är fel (jag röstade t ex själv för Wargön Innovation), men jag efterlyser en diskussion.
Jag kan passa på att flika in att det överlag inte är mycket till samtal och diskussioner som förs över partiblocken i dessa tider. Vänersborgarna förväntar sig kanske, de borde göra det, att partierna i detta kärva ekonomiska läge tillsammans försöker hitta lösningar på kommunens problem. Men det sker inte och ansvaret ligger tungt på de styrande i S+C+MP. Vänsterpartiet har efterlyst en sådan diskussion. Det är också anledningen till att Vänsterpartiet lade fram sitt budgetförslag så sent (inte förrän 31 oktober). Vi ville samtala. Det märks också i den reservation som Lutz Rininsland (V) lämnade efter kommunstyrelsens sammanträde – se ”Reservationer gör sig bättre i klartext”.
Några ord om investeringar.
Vänersborg står inför stora investeringar de kommande åren. Det är ett av de stora problemen i kommunen, ur ekonomisk synpunkt.
Investeringsbudgeten omfattar 3 år, 2019-2021. Den innehåller sammanlagt investeringar för 1.114 milj kr, dvs mer än en miljard(!). (Och då är ändå investeringsbudgeten nerreviderad från 1.551 milj.) Det är t ex 391 milj kr till förskolor och skolor, 126 milj till framtida kök, 58 milj till idrottsanläggningar, 4 milj till särskilda boenden, kretsloppspark 10 milj, VA-investeringar 132 milj och sanering enligt Blåplan (utbyte av gamla rör) 48 milj.
För 2019 planeras investeringar för 397 milj kr. År 2020 planerar kommunen att investera för 380 milj och 2021 för 336 milj. Det innebär att Vänersborgs kommun måste ta nya lån för att finansiera investeringarna. I 2019 års finansieringsbudget planerar kommunen att låna 200 milj kr. Planerade investeringar 2020-2021 beräknas inte heller kunna hanteras inom ramen för skattefinansieringsnivån. I planen för 2021 uppgår kommunens långfristiga lån till 1.135 milj kr.
Hoppsan…
Hur ska Vänersborgs kommun fixa allt det här – verksamheterna och investeringarna? Det finns politiker som på fullt allvar tror att kommunen helt enkelt kan skära ner på kostnaderna. Det tror inte Vänsterpartiet. Vi tror inte heller att Vänersborg klarar sig utan investeringar. Det finns enligt Vänsterpartiet bara ett sätt – att öka inkomsterna.
Vänsterpartiet vill alltså lösa det klassiska dilemmat, öka intäkterna eller minska kostnaderna, genom att höja skatten.
Vänsterpartiet föreslår i sitt budgetförslag en skattehöjning på 1 krona. Det betyder en ökning av kommunalskatten från 22,21% till 23,21%. Detta innebär en ökning av kommunens intäkter med 70 miljoner. (Uppgiften kommer från Ekonomikontoret, enligt en annan uppgift kan det bli 80 milj.)
En sådan här skattehöjning innebär att om man tjänar 15.000 kr i månaden så får man betala 150 kr mer (varje månad), 20.000 kr/mån 200 kr och 30.000 kr/mån 300 kr.
Är Vänersborgarna villiga att betala detta för barnen och ungdomarna, de gamla och sjuka? Vänsterpartiet tror det.
Det bästa hade i detta läge varit om partierna hade samlats, samtalat och diskuterat med varandra om hur Vänersborgs ekonomiska situation skulle kunna hanteras på bästa sätt. Och hitta en gemensam lösning.
Ska vi hoppas att de styrande partierna tar initiativ till detta? Eller ska det bli den vanliga munhuggningen partierna emellan i fullmäktige – med en osäker votering som följd?
.
PS. Det sker en komplettering av Vänsterpartiets budgetyrkande i en följande (kort) blogg: ”V:s budgetyrkande: En komplettering”.
SD:s budgetförslag (2/2)
I min förra blogg (se ”SD:s budgetförslag (1/2)”) beskrev jag Vänersborgs sverigedemokraters budgetförslag, eller närmare bestämt de sidor som var en slags ideologisk inledning till själva 
budgetförslaget. Idag ska jag titta på SD:s siffror och prioriteringar, dvs själva budgetförslaget.
På sidan 14 i sin ”budgetbroschyr” presenterar sverigedemokraterna en sammanställning av budgetramarna. SD har då utgått från de anvisningar som kom från kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) i våras. Och det är det inget att säga om. Under kommunstyrelsens sammanträde i förra veckan lade S+C+MP emellertid fram ett något annorlunda förslag. Den viktigaste förändringen var att de styrande partierna drog tillbaka förslaget om den så kallade sociala inkluderingspotten. Det betydde att nedskärningarna för nämnderna inte blev riktigt så stora som det hade föreslagits. (Notera dock att det fortfarande är ett nedskärningsförslag som de styrande lägger – se ”Budgetförslaget”.) Skillnaderna mellan vårens förslag och det nya är marginella. I dagens TTELA (se här) sa också Anders Strand (SD) att partiet kommer att se över förslaget.
SD presenterar sitt budgetförslag i en pedagogisk tabell:
Den andra kolumnen, ”2019”, anger Marie Dahlins förslag innan kommunstyrelsen i onsdags. Sedan har nämndernas äskande inför nästa år angetts, dvs hur mycket pengar nämnderna anser sig behöva för att täcka sina kostnader och upprätthålla en acceptabel och lagenlig verksamhet. De här äskandena står en majoritet av politikerna i respektive nämnd bakom, inte sällan eniga nämnder. Därefter kommer en kolumn med de pengar som SD föreslår att nämnderna ska få. Den sista kolumnen är Marie Dahlins förslag ”plussat” med SD:s föreslagna budgettilldelning. De två sista kolumnerna utgör således sverigedemokraternas budgetförslag.
Sverigedemokraternas budgetförslag är mycket både överraskande och anmärkningsvärt. SD tillskjuter jämfört med S+C+MP och M+L+KD (se ”Budgetförslaget från M+L+KD.”) hela 42 miljoner kr (41,9) mer till nämnderna. Japp, du läste rätt – 42 miljoner. Och för att ha råd med denna satsning vill SD höja skatten med 60 öre! (Se dagens TTELA, ”V och SD vill höja skatten i Vänersborg”.)
Det är en förändring av SD:s budgettänk. Tidigare har partiet mestadels velat spara så mycket som möjligt och SD har också oftast (dock inte alltid) pratat om skattesänkningar. Med denna budget har, som jag ser det, SD i rent ekonomiskt hänseende placerat sig till ”vänster” om socialdemokraterna, miljöpartiet och centerpartiet. Och även till ”vänster” om den förra mandatperiodens kometer på området välfärdssatsningar, M+L+KD. Vi får se om denna nya inriktning blir bestående.
Trots den annorlunda inriktningen så upptäcker man en hel del gamla sverigedemokratiska ränder i budgetförslaget… Och då framför allt på socialnämndens område.
Socialnämnden äskande är, som syns i tabellen, drygt 36 milj kr. SD vill emellertid bara ge nämnden drygt 6,7 milj – nästan 30 milj kr mindre alltså. SD föreslår en besparing med 25 milj på ”placering av barn och unga”. Det finns, som socialnämndens ordförande Dan Nyberg (S) anförde från fullmäktiges talarstol på det förra mötet (se ”Gårdagens KF”), våldsamma män och kostnaderna är stora för att skydda kvinnorna och barnen. Det görs enligt Nyberg 140 orosanmälningar varje månad i Vänersborg.
Socialnämnden skriver:
”Insatserna styrs av myndighetsbeslut utifrån de lagar som förvaltningen har att förhålla sig till gällande enskilda individers bedömda och beslutade behov.”
De här uppgifterna och åtgärderna är alltså reglerade i lag och inte ens sverigedemokrater får eller kan göra som de vill… Även om det skulle vara så som SD:arna tror att placering av barn och unga bara handlar om nyanlända och invandrare… Vilket det inte gör. Men eftersom lagen hur som helst gäller också de som inte är tillräckligt ”blå-gula” 
enligt SD:s definition så faller egentligen förslaget redan med detta.
SD räknar sedan upp några fler poster som de vill spara på, och som i SD:s definitioner har med ”icke-svenskar” att göra, t ex avveckling av Torpa Träffpunkt och boende för ensamkommande. Där sparar SD 2 milj. Samtidigt vill partiet satsa på de riktigt ”blågula”, vilket i och för sig även socialförvaltningen vill göra, också. SD vill lägga 24 milj på serviceboende, socialpsykiatriskt boende Storegårdsvägen i Vargön och boendestöd LSS för ungdomar som studerar på annan ort mm. Problemet är ”bara”, som jag påpekade förut, att de neddragningar som SD vill göra i placeringen av barn och unga inte är laglig. Därför kan SD inte heller hämta hem några pengar därifrån till sina satsningar. Som alltså då saknar finansiering.
SD spelar som vanligt på ”invandrarkortet” och vill vinna poänger hos sina väljare genom att blanda ihop kommunala och statliga angelägenheter. För inte vill väl sverigedemokraterna uppmana till brott mot svensk lag?
Det kan väl också tilläggas att allt det SD skrev om i sin visionära utläggning, om t ex trygghetslarm och utbyggnad av serviceboenden, inte återfinns i budgetförslaget. Och då kan man kanske undra varför partiet hade med dessa sidor överhuvudtaget…
Inte heller när det gäller barn- och utbildningsnämnden så blir jag riktigt klok på hur SD tänker. SD vill ge BUN de pengar som nämnden äskar till ökat barn- och elevantal, ökade hyreskostnader och ökade kostnader för nya skolkök samt ekologisk mat. Men samtidigt vill SD ta bort pengarna för ekologisk mat… Och så vill SD stänga den öppna förskolan på Sirius. (Kan man gissa att den inte är tillräckligt ”blå-gul”…) På de två posterna sparas 1,25 milj kr och dessa pengar vill SD satsa på ”byskolor”. Fast på ”byskolor” vill man satsa 3,788 milj kr, dvs drygt 2,5 milj mer än vad man sparade.
SD:s resonemang går inte ihop. Samtidigt talar inte SD om vad det är man vill satsa på i ”byskolorna”. Problemet för landsbygdsskolorna i Vänersborg är ju inte att kommunen inte satsar, det är ju att föräldrarna väljer bort vissa av dessa skolor, t ex Väne Ryr, Skerrud och Dalboskolan.
Samhällsbyggnadsnämnden äskade bara 600.000 kr mer jämfört med innevarande år – till gator och vägar för Holmängs Hage. Det är allt. SD är generösare. SD vill också att nämnden ska få 3 milj kr till gatuunderhåll och 4,527 milj till ”trygghetssatsningar”. SD förklarar inte vad ”trygghetssatsningar” innebär. Men det kan kanske vara övergångsställen? Eller fler övervakningskameror och mer gatubelysning?
Sverigedemokraterna har lagt ner ett stort arbete på sitt 18-sidiga budgetförslag. Och bara det är något nytt (Det har dock hänt en gång tidigare.) Det fanns ju faktiskt en tid då SD överhuvudtaget inte lade några budgetförslag. Årets sverigedemokratiska budgetförslag består, skulle man kunna säga, av ömsom vin och ömsom vatten. SD erkänner nämndernas behov och vill ge mer pengar till verksamheterna. Ja, de är till och med beredda att höja skatten.
Men så har vi de här ”missarna”. Det saknas inte alltför sällan kunskap och fakta. Ibland vill SD använda pengar som nämnderna redan har ”intecknat” till nya saker, utan att tala om vad nämnderna då ska spara på. Det får en att t ex undra hur SD egentligen vill att verksamheterna ska utformas. Och det gör att budgetförslaget blir, i bästa fall, ofullständigt och oklart.
Och framför allt.
Det vore på sin plats att SD valde att följa de ”blå-gula” lagarna i fortsättningen och också att de omfattade typ de traditionella, kristna ”blå-gula” värderingarna… Som SD tänker och uppför sig nu så är det svårt eller omöjligt att ha något med dem att göra.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer